”Kryddan i maten”
Redesign av en kokbok
Richard Skärby Textdesign, 160 hpAkademin för innovation, design och teknik
Examensarbete i informationsdesign, 15hpExaminator: Yvonne Eriksson Handledare: Peter Johansson Eskilstuna: 2008 - 2009
1. INLEDNING 1 1.1 Bakgrund 1 1.2 Syfte 1 1.3 Målgrupp 1 1.4 Teori 2 1.5 Problemformulering 3 1.6 Frågeställning 3 1.7 Metod 3
2. ANALYS AV ”KRYDDAN I MATEN” 5
2.1. Övergripande fakta 5 2.2. Allmänt intryck 5 2.3. Överblick av textelement 5 2.4. Text 6 2.5. Bilder 6 2.6. Layout 7
3. ANALYS AV AKTUELLA MATBÖCKER 8
3.1 Lisens soppor 8
3.1.2 Sammanfattande analys 8
3.2 Under valnötsträdet 9
3.2.1 Sammanfattande analys 9
3.3 Karin Franssons sju årstider 10
3.3.1 Sammanfattande analys 10 3.4 Slutsatser av analyser 11 4. FÖRSTA UTPROVNINGEN 12 4.1 Metod 12 4.2 Resultat 12 4.3 Slutsatser 13 5. ANDRA UTPROVNINGEN 14 5.1 Metod 14 5.2 Resultat 14 5.3 Slutsats 15 6. REDESIGNENS RESULTAT 16 6.1 Format 16 6.2 Proportioner 16 6.3 Typografi 16
6.4 Bilder och örtpresentationer 17
6.5 Formgivning 17
6.5.1 Försättsblad, inledning och innehållsförteckning 18
6.5.2 Kapitelförord 18 6.5.3 Örtpresentationer 18 6.5.4 Recept 19 6.5.5 Register 20 7. TREDJE UTPROVNINGEN 21 8. DISKUSSION 22 BILAGOR
S
A M M A N F A T T N I N G
Mitt examensarbete har inneburit att göra en redesign på en redan befintlig kokbok. På bokens omslag står det: ”Kryddan i maten – året om med örter och kryddor” och den handlar om just det rubriken antyder: örter, kryddor och mat. Tyvärr har författarens syfte, att knyta samman dessa två bitar, gått förlorad i bokens inlaga. Detta beror på en inkonsekvent och ostrukturerad formgivning.
Mitt arbete har varit att med hjälp av informationsdesignens regler och teorier göra om och styra upp bokens layout på ett sånt sätt så att informationen på nytt blir lättillgänglig för användaren. För att lyckas med det har jag förutom ett gediget skissarbete även utfört utprovningar, litteraturstudier samt bokanalyser.
I denna rapport avhandlar jag hur hela arbetsprocessen sett ut– från bakgrund till färdigt resultat. Rapporten har omöjligt kunnat behandla alla de frågor och tankegångar jag ställts inför utan behandlar processen på ett mer övergripande sätt. Ibland beskrivs vissa moment detaljerat för att läsaren skall förstå, men genom bilagorna går det att snabbare få en förståelse för vad som menas.
1. I
N L E D N I N G
Formgivning är min stora passion och det var med stor förväntan som jag tog mig an detta projekt. Nedan följer de premisser, teorier samt andra avsnitt som min forskningsplan baseras på.
1.1 Bakgrund
Det skrivna ordet kan förmedla, beskriva och berätta. Den tagna bilden eller illustrationen kan uppröra, engagera eller bara vara rent dekorativ och informativ. Formgivningen hjälper - omedvetet eller medvetet - användaren att ta till sig informationen. Var för sig är dessa element starka, men i symbios med varandra i en avsiktlig process blir de oslagbara. Denna fusion brukar kallas det tredje
språket.1 Tillsammans triggar de vår kognitiva förmåga att på ett så enkelt sätt som möjligt ta till oss
avsändarens tänkta budskap. Det tredje språket är en av hörnstenarna inom informationsdesignen, verktyget inom trycksaksproduktion. Men hur kan man applicera detta verktyg på en större produktion, så som en bok? När man tänker på en bok så tänker de flesta på skönlitterära verk som till största del består av brödtext. Formgivningen i dessa produktioner är självklart viktig men inte särskilt talande, syftet i dessa fall är att enbart framhäva texten då det inte finns några bilder att jobba med. Därmed blir frågan; i vilken typ av böcker spelar bild, formgivning och text en stor roll för helhetsintrycket i syfte att locka köpare? Jo, kokböcker. Här finns det mycket att jobba med i alla tre elementen, men framförallt formgivningen. Därför valde jag att göra en redesign på en redan befintlig kokbok/matbok. Uppdragsgivaren är förlaget Forma publishing group och projektet i sig är inte skarpt. Det är alltså inte ett projekt som i slutändan kommer att ges ut på nytt. Detta för att inte behöva följa en extern tidsplan, få mer frihet i utformningen samt att inte vara beroende av kontakt med författare och fotografer. Beslutet att arbeta med just denna bok har tagits i samförstånd med både uppdragsgivare samt handledare. Boken har ett intressant innehåll men en övergripande bristfällig form och är därför lätt att vidareutveckla samt förbättra.
Forma Publishing group är ett av Sveriges största bokförlag och bedriver även verksamhet i flera andra europeiska länder. Mitt uppdrag kommer mer specifikt från Forma Books som består av varumärkena Ica Bokförlag, B.Wahlströms och Damm Förlag. Huvudkontoret är beläget i Västerås.
1.2 Syfte
Syftet med mitt examensarbete är att göra en re-design på boken ”Kryddan i maten – året om med kryddor, örter och recept”. Boken är skriven av Sylvia Danielsson och fotografierna är tagna av Bertil samt Adam Danielsson. Syftet med arbetet är att sammanställa det redan befintliga materialet till en ny produkt och på så sätt göra boken mer enhetlig i formen och därmed lättare att använda. Bilderna och texten tillhandahålls av Forma Publishing Group. Produkten skall målgruppsanpassas och genomsyras av de regler och teorier som hämtas ur informationsdesignen. Rapporten kommer skrivas löpande under projektets gång. I rapporten motiveras och understryks de val jag har gjort för att nå fram till den färdiga produkten.
1.3 Målgrupp
Enligt min kontaktperson på förlaget riktar sig deras böcker till läskunniga i alla åldrar. Böckerna ska passa och vilja köpas av alla – inte rikta sig till en särskild grupp. Därför kommer jag inte att lägga någon större vikt på de enskilda testpersonerna vid de kommande utprovningarna.
1.4 Teori
För att förstå mina tankegångar i den kommande problemformuleringen måste man ha en viss övergripande förförståelse för vad informationsdesign är. Så vad är då informationsdesign?
”Informationsdesign är ett flervetenskapligt ämne som omfattar ett helhetsperspektiv på studier av teknik och processer för utformning och användning av informationsmaterial. Vid produktion av informationsmaterial är det viktigt att utforma innehållet och använda ord, bilder och grafisk form på ett sådant sätt att budskapen blir tillgängliga för de avsedda mottagarna. Ett informationsmaterial avser den fysiska representationen av ett visst informationsbudskap. […] Det är avsett för en viss målgrupp, är utformat på ett visst sätt, har ett visst syfte och är förmedlat med hjälp av ett medium. Det har en tydlig struktur, är relevant, läsligt, läsbart och läsvärt för den
avsedda målgruppen. ”2
Informationsdesignens grundteori vilar på det faktum att kommunikationen mellan sändare och
mottagare måste vara tydlig och klar för att en dialog dem emellan skall fungera.3 Om man applicerar
denna kommunikationsmodell (Shannon & Weavers)4 på problemformuleringen ser det ut såhär: i
detta fall vill sändaren, som utgörs av de inblandade i bokens produktion, nå fram med sitt
meddelande, boken, till mottagaren som representeras av målgruppen. För att meddelandet skall vara
så tydligt som möjligt skall man eliminera mängden brus som stör dialogen mellan mottagare och sändare. I detta fall består bruset av bristen på en bra grafisk formgivning ur mottagarens perspektiv. Inom informationsdesign finns det ingen norm som sätter en standard för vad ”bra” grafisk formgivning är, då detta är en subjektiv bedömning som görs av varje enskild mottagare. Men det finns riktlinjer och konkreta exempel på hur man kan utforma text, bild och formgivning i ett tydligt meddelande som tilltalar den tänkta mottagaren. Nedan följer ett exempel av Rune Petterson på några kriterier som en trycksak skall uppfylla för att vara ett godtyckligt informationsmaterial.
• Tillgängligt för alla som är berörda • Lätt att hitta
• Korrekt, såväl språkligt som innehållsmässigt • Strukturerat på ett klart och tydligt sätt
• Begripligt för alla personer som ingår i målgruppen • Konsekvent presenterat
• Tydligt och ha god läslighet • Enkelt och ha god läsbarhet • Målgruppsanpassat
• Estetiskt tilltalande5
För att se till att dessa kriterier uppfylls kommer iterativa undersökningar genomföras samt utprovningar på den tänkta målgruppen tills processen är färdig och en ny produkt har tagit form, mer om det i metodavsnittet. Givetvis har jag inte rättigheterna att korrigera texten, men den skall vara helt oklanderlig.
2 Pettersson, Rune. (2006). Informationsdesign i det offentliga rummet.
www.hi.se/global/pdf/2006/RunePettersson_KonferensBildsymboler0606.pdf s. 1 f
3 Petterson, (2000) s. 1
4 Petterson, (2000) s. 23
1.5 Problemformulering
I den redan utgivna boken ”Kryddan i maten…” finns det en del brister sett ur ett informationsdesignsmässigt perspektiv. Om man plockar ut de olika elementen ur sin kontext och granskar de närmare inser man att det inte är där bristerna ligger. Texten håller en relativt hög standard och bilderna är mycket vackra och fyller tydligt sin funktion. Därför ligger bristerna i kontexten; hur de två olika elementen presenteras tillsammans, alltså i den grafiska formgivningen. Petterson menar att grafisk formgivning skall tillhandahålla mottagaren en funktionell och
organiserad överblick av informationen denne skall ta del av6, vilket ”Kryddan i maten...” inte gör.
Istället översållar boken användaren med information som denne inte vet hur man skall ta till sig och risken är att användaren snabbt tappar intresset. Det användaren behöver är inte mer information,
utan rätt information vid rätt tidpunkt.7 Boken är inkonsekvent, inte bara i framställningen av
sammanhanget i text och bild utan också i kapitelindelningen. Den är otydlig i sig själv och har två olika syften. Bokens första syfte är att presentera en ört eller krydda relaterad till en årstid, exempelvis kanel/vinter. Det andra syftet är att visa hur dessa örter och kryddor används i matlagning som är typisk för den aktuella årstiden, exempelvis ett recept på kanelbullar. Dessa syften är inte så uppenbara som förklaringen här ovan utan man måste analysera boken för att förstå hur det förhåller sig. Detta kan man givetvis inte begära av mottagaren utan förståelsen skall komma direkt utan tankeverksamhet. Det är formens jobb att överlappa denna brygga och fungera som ett osynligt stöd för användaren. På grund av detta når boken inte fram till mottagaren och sin målgrupp på bästa sätt,
vilket är en förutsättning för att den skall väcka intresse8 och köplust.
1.6 Frågeställning
Baserad på syftet samt problemformuleringen:
• Går det att göra bokens två områden, ört/kryddpresentationerna och recepten, till
en fungerande enhet som användaren förstår med hjälp av en tydligare formgivning?
• Kommer reduceringen av ”bruset”, att göra boken mer tilltalande för målgruppen?
1.7 Metod
För att besvara de ovanstående frågeställningar kommer valet av metod att bestämmas men också
begränsas av mina tillgängliga resurser och tidsåtgången för arbetet.9 Som tidigare nämnts är det
nästan omöjligt att definiera ”god” grafisk form innan målgruppen har fått ta del av materialet. Hur informationen uppfattas av den enskilda individen baseras i grunden på hur det mänskliga sinnet och
kognitionen fungerar.10 Med andra ord kan man givetvis inte utveckla en bok som skall passa för alla,
men däremot kan man utveckla en produkt som tilltalar en viss grupp av människor med liknande sinnen och tankeprocesser, en målgrupp. I mitt fall riktar sig boken till läskunniga i alla åldrar.
Bennett menar att forskningen samt utprovningen inom den grafiska formgivningen står i ett vägskäl mellan den nya och den gamla skolan. Den gamla skolan grundar sina alster på empiri, medan de nya formgivarna producerar sitt material tillsammans med sin målgrupp för att fastställa och anpassa sina
6 Petterson, Rune. (2000). Information design – An introduction. Philadelphia: J.B Publishing. s. 26
7 Jacobson, Robert. (2000). Information Design. The MIT Press, Massachusetts. s. 16
8 Petterson, (2000) s. 157
9 Lindblad, Inga-Britt (1998). Uppsatsarbete – en kreativ process. Studentlitteratur, Lund. s. 24
teorier om utformningen.11 Eftersom jag anser mig tillhöra denna nya generation av formgivare ska jag arbeta på liknande sätt. Då iterativa utprovningar kommer att utföras under hela arbetets gång känns det mest lämpligt att använda hermeneutiken som vetenskaplig metod, framförallt den hermeneutiska spiralen.
Generellt sätt är hermeneutiken läran om tolkning och förståelse, ett instrument för att söka såväl
sanning som kunskap i ett meningssammanhang.12 Den hermeneutiska spiralen fungerar på så vis att
man efter varje nytt moment i sin process reviderar sin gamla förförståelse och bygger upp en ny. Konkret kan man säga att detta är vad jag gör vid varje utprovning samt analys vars resultat jag senare applicerar i den grafiska formgivningen av boken. Denna metod är mer eller mindre självklar vid
utformningen av problemformuleringen13 och passar också bra att använda sig av vid själva
rapportskrivandet.
För att färdigställa arbetet och rapporten kommer jag att göra fler kvalitativa utprovningar, för att få
ett så relevant material som möjligt.14 För att få fram det material jag behöver kommer jag att
genomföra tre olika målgruppsanpassade utprovningar. Den första är intervjubaserad och har syftat att ta reda på hur målgruppen uppfattar och värderar det redan befintliga materialet. Den andra utprovningen kommer att göras utifrån ett första utkast av redesignen och till formen vara en interaktiv utprovningsmetod. Efter att materialet från den andra utprovningen har analyserats och tillämpats i projektet kommer en tredje och sista utprovning att göras. Denna utprovning kommer att vara en jämförande intervjubaserad utprovning som skall bevisa eller motbevisa om det har tänkta resultatet uppnåtts. Anledningen till att jag vill använda mig av två olika utprovningsmetoder, intervju och interaktiv, är dels för att öka validiteten i undersökningen, och dels för att se om den ena metoden är effektivare än den andra. Notera att den slutgiltiga produkten inte kommer att gå i produktion utan bara finnas i dummieform. Tryckningen av dummien kommer troligtvis att göras i uppdragsgivarens ”dummieverkstad”.
Förutom att tillverka en produkt, så kommer projektet också att innehålla grundliga analyser av den befintliga produkten. Även andra kokböcker kommer att granskas, jämföras och analyseras. Själva dummien kommer att framställas med hjälp av de vanliga publishing-programmen, Adobe Indesign och Photoshop (eventuellt Illustrator).
11Bennett, Audrey. (2006). Design studies – Theory and research in graphic design. Princeton Architectural Press, New York. s. 14
12 Sohlberg, Britt-Marie & Peter. (2001). Kunskapens former. Liber, Malmö. s. 53
13 Ejvegård, Rolf. (2003). Vetenskaplig Metod. Studentlitteratur, Lund. s. 23
2. A
N A L Y S A V
”K
R Y D D A N I M A T E N
-
Å R E T O M M E D K R Y D D O R
,
Ö R T E R O C H R E C E P T
”
2.1 Övergripande fakta
Boken är skriven av Sylvia Danielsson. Fotografierna är tagna av Bertil och Adam Danielsson men formgivningen är enbart gjord av Adam Danielsson. Boken utgavs av ICA Bokförlag genom Forma Publishing group AB i Västerås år 2005. Sidomfånget på inlagan är 131 sidor och tryckformatet är 23x23 cm. Det dominerande typsnittet i brödtexten är Times New Roman och rubrikerna är satta i Futura. Det sammanlagda antalet bilder i produktionen är 221, inga illustrationer förekommer.
2.2 Allmänt intryck
Det tyngsta problemet denna bok dras med är inkonsekvens, något som direkt strider mot informationsdesignens grundläggande principer. Det som direkt bidrar till denna inkonsekvens är alla de olika textelementen som förekommer i hela produktionen. Ett exempel är att kapitelförordet
ibland följs av en ingress vars syfte är att tydliggöra och komplettera det redan lästa förordet.15
Bokens syfte är svårtytt då man inte direkt förstår förhållandet mellan örter, recept och årstider.
2.3 Överblick av textelement
Något som är utmärkande för denna bok är att den har många olika indelningar och textstycken som skall innefatta och behandla en viss typ av information. Det som skiljer dem åt är inte bara innehållet
utan också utseendet. Se vidare bilaga 1A-E .16
Innehållsförteckningen: Stor rubrik följt av kapitel. Inledningen: Är uppdelad i två spalter.
Kapitelförord: Finns innan varje kapitel och ger författaren en chans att tala direkt till läsaren om innehållet i följande kapitel. Rubrik samt anfang är skrivet i olika typsnitt.
Ingress: Ibland finns det en ingress i början av varje kapitel som skall komplettera kapitelförordet. Ingressen är gjord i två teckenstorlekar och även här finns det en anfang som är oproportionerligt stor, följt av brödtext. Denna gång är dock både anfangen och brödtexten satta i samma typsnitt. Presentation: Presentationen tar upp de delar av boken som inte är recept, exempelvis en ny krydda, ört eller något man kan tillverka som inte är en maträtt. Styckena inleds med en rubrik i Futura, följt av en marginaljusterad brödtext i Times New Roman.
Recepten: Namnet på receptet är satt i en skiftande storlek av Futura. Efter det kommer en inledning till varje recept i kursiverad Times New Roman. Detta följs av ingredienslistan som är i fet stil. Tillagningsstegen är gjorda i vänsterjusterad text. För att markera att ett steg är slut och ett annat börjar, har man gjort ett blanksteg. Ibland förekommer också underrubriker i recepten som är gjorda i en mindre grad av Futura.
15 Bilaga 1D
2.4 Text
Texten är på flera ställen satt i kursiv stil. Formgivaren har använt det kursiva elementet som ett verktyg för författaren att förmedla sina tankar, åsikter och för att kunna konversera med läsaren,
vilket förekommer i hela förordet på sidan 7.17 Kursivt skall användas sparsamt och inte i längre
texter,18 då Petterson menar att kursivt satta texter är mer svårlästa och tar längre tid att tyda.
Ett annat förekommande fenomen är anfanger.19 De förekommer i början av varje kapitelförord
samt i ingresserna och består nästan alltid av två hela ord. Anfanger är ett populärt sätt att liva upp en trycksaksproduktion om materialet innehåller mycket text och inga bilder. Det är också användbart
när man vill ge läsaren en tydlig ingång till det aktuella stycket.20 Då denna bok innehåller mycket
bilder och lite text finns det ingen anledning till anfanger.
Ibland förekommer receptets rubrik och inledning mitt i en bild. Detta blir snabbt ett problem då de ofta är placerade på ett mörkare område av bilden och därmed blir svårlästa och besvärliga att
lokalisera.21 I informationsdesignens principer framgår det tydligt att text aldrig skall placeras i en
bild utan istället i direkt anslutning till bilden.22 Slutsatsen är att formgivaren gjorde detta för att
spara plats. Resultatet blir att helheten blir ännu mer inkonsekvent.
På vissa ställen, främst i inledningen till de olika recepten, finns det alltför långa rader. Enligt Petterson ogillar en läsare både för korta samt för långa radlängder. Han rekommenderar att en rad inte skall överskrida 60 – 70 tecken. I denna bok finns det rader som överstiger 140 tecken. För långa rader resulterar i att de blir mycket svårlästa och att läsaren får svårt att uppnå ett naturligt flyt i
läsningen.23
Storleken på texten varierar mycket och ger ytterligare en inkonsekvens till helheten. Uppskattningsvis har man använt sig av sju olika teckenstorlekar på typsnittet Futura och tre olika på Times New Roman, detta inkluderar inte de gångerna då typsnittet har varit fet eller kursiverad. Man måste vara noga med att inte överanvända de olika förstärkningarna, då det i ett senare led kan bli
svårt att förmedla när något ska betonas.24 Futura är det typsnitt som skall markera rubrikerna,
därför borde det egentligen bara finnas tre olika varianter av det– en för kapitelrubrik, en för recept- eller presentationsrubrik och en för underrubriker i recepten. Istället förekommer de även som anfanger och brödtext i ingressen och i innehållsförteckningen samt som dekorativt typsnitt på försättsbladet.
2.5 Bilder
Bilderna i denna bok är verkligen vackra men det finns också saker som är värda att poängteras. Det finns alltför många dekorativa bilder som inte har med produktionens huvudsyfte att göra, alltså bilder som inte är förknippade med ett recept eller en presentation.
Varje kapitel börjar med ett kollage av bilder som på något vis skall symbolisera årstiden eller det
som presenteras på de följande sidorna.25 Nackdelen är att de trängs med kapitelförordet och läsaren
översållas med information, vilket leder till att han eller hon snabbt tröttnar. En vacker bild hade varit att föredra då detta hade förmedlat ett luftigare intryck. Det går även att kritisera beskärningen av bilderna. På vissa foton har man beskurit ansikten och händer på människor, detta borde i högsta
17 Bilaga 1B
18 Petterson, (2000) s. 176
19 Bilaga 1C - D
20 Frank, L (2007). "Grafisk form" I Petterson, R (Red.), Bild och form. Lund: Studentlitteratur, s. 218
21 Bilaga 1E
22 Petterson, (2000) s. 193
23 Petterson, (2000) s. 180
24 Frank, L (2007) s. 217
grad undvikas. Även enstaka suddiga foton dyker upp.
Inkonsekvensen syns även när det kommer till bilderna. I slutet av boken finns två presentationsbilder, enbär och peppar, som är frilagda och skiljer sig mycket från de övriga bilderna.
2.6 Layout
Formgivaren har en förkärlek till att lägga texter i bilder. All formgivning baseras på kontraster, att man vill få ett budskap att stå ut från bakgrunden. Resultatet av att placera en textremsa med liknande färg som bakgrunden blir att kontrastnivån sänks och informationen inte
uppmärksammas.26 Exempel på detta är när receptrubrikerna tränger in i eller ligger mitt i bilderna.27
Rune Petterson säger följande om textelement i bilder: ”Make sure that words or whole texts do not spill
over different picture elements, as this will make both the picture and the text difficult to read. […] Type must be large as well as bold enough to see.”28 Att budskapet når fram är en absolut förutsättning för bra
informationsdesign.
Upplägget skiftar mellan asymmetriskt och symetriskt. Vissa uppslag har upptill sex olika recept, lika många bilder, samt en ingress som trängs med varandra. Ett tydligt exempel återfinns i bilaga
1E.29 Detta resulterar i att helheten känns kaosartad och den så välbehövda harmonin uteblir.
Harmoni innebär att proportionerna mellan de grafiska element man använder skall väga mot
varandra, vilket inger en lugn och balanserad känsla.30 Ett exempel på goda proportioner är det
gyllene snittet eller den gyllene rektangeln. En bra sammanfattande förklaring på vad det gyllene snittet
är ges i boken Bild och form: ”Gyllene snittets klassiska proportionsförhållande […] bygger på att det
korta måttet förhåller sig till det långa måttet med ett proportionsförhållande som det långa måttet har till det totala måttet. Det innebär att om du utgår från det lilla måttet, multiplicerar det med 1,1618 så får du det längre måttet.”31 Approximativt kan man säga att förhållandet är 5 genom 3. Denna ”gudomliga” proportionsskala går att applicera på det mesta, även trycksaker.
De dominerande gestaltningslagarna som används i denna produktion är närhetens och likhetens lag. Närhetens lag grundar sig på att människan gärna vill para ihop objekt som ligger nära varandra.
Exempelvis text och bild, och i just detta fall recept och bild.32 Problemet med detta är att ifall alla
bilder och recept ligger för nära varandra vet man inte direkt vilket recept som hör till vilken bild osv. Detta resulterar i försämrad användbarhet samt läsbarhet. För att närhetens lag skall kunna gå att applicera måste man ha en större yta att arbeta med. Likhetens lag grundar sig på att om olika objekt liknar varandra i färg och form, så parar vi ihop dem på samma sätt som i närhetens lag. Detta är ett element som är flitigt använt i denna bok och trots all inkonsekvens så ser helheten likadan ut från sida till sida. Rubrikerna, brödtexten, ingresserna och även bilderna ser likadana ut. I detta fall är denna likhetens lag överanvänd, vilket leder till att kontrasterna smälter ihop och man upplever
formgivningen som ointressant.33
26 Petterson & Co. (2007) s. 202
27 Bilaga 1E 28 Petterson, (2000) s. 149 29 Bilaga 1E 30 Petterson, (2000) s. 163 31 Frank, L (2007) s.206 32 Frank, L (2007) s. 223 33 Frank, L (2007) s. 223
3. A
N A L Y S A V A K T U E L L A M A T B Ö C K E R
Det känns varken rättvist eller seriöst att producera en dummie baserad på enbart min egna analys. För att ge arbetet mer vidd och tyngd har jag valt att granska den övriga kokboks- och matboksmarknaden för att hitta andra böcker att analysera. Resultatet blev tre böcker som var för sig representerar en viss aspekt av mitt arbete samt berör de kriterier som nämns i min frågeställning. I denna analys belyses också goda formgivningsteorier från böckerna samt hur de tre verken skiljer sig från ”Kryddan i maten”. Vissa av teorierna som omnämns i denna analys kommer slutligen att integreras och appliceras i slutprodukten.
3.1 Lisens soppor
Denna bok vann år 2005 designpriset under Kokbokensdag i Grythyttan med följande motivering:
”Formmässigt är det här en välkomponerad soppa – utan klimp. Bokens ingredienser, typografi, material och foto harmoniserar med varandra och ger en angenäm eftersmak. Dessutom fungerar omslagets bildprägling som den lilla extra smakförhöjande kryddan.”34
Detta är en mycket stilren och välplanerad kokbok med trevliga informativa bilder och ett intressant pappersval. Mycket av informationsdesignens principer går att finna i boken i form av läsbarhet, ytor, balans och kontraster.
3.1.2 Sammanfattande analys
Boken är skriven av Liselott Forslin, bilderna är tagna av Martin Bogren och formgivningen är gjord av Helena Åkesson Lindberg. Boken är utgiven av Kakao förlag i Malmö år 2005. Sidomfånget på inlagan är 94 sidor och tryckformatet är 20x25 cm. Det sammanlagda antalet bilder är 66.
Bokens text är uteslutande satt i en, möjligen två, antikvor. Förhållandet mellan radavstånd och punktstorlek är behagligt och meningarna är generellt sett varken för korta eller långa. Dessvärre är de längsta raderna i boken på runt 90 tecken, alltså över maxgränsen på 70 tecken. Men de uppfattas inte som störande då dessa rader är satta i en mindre punktstorlek med större radavstånd. Detta
motverkar det faktum att ögonen behöver göra långa hopp mellan fixeringspunkterna.35 Storleken på
brödtexten är proportionerligt stor om man ser till den yta och de element som finns runtomkring, vilket ökar läsbarheten. Rubrikerna är skalenligt större och fetade för att ge läsaren en tydlig ingång till varje recept. Likadana beskrivande inledningar till recepten som finns i ”Kryddan i maten” går att finna även här. Dessa stycken är också kursiverade men satta i en mindre teckenstorlek för att tydligt markera vad det är för typ av text. Alltså förekommer både de fetade och kursiverade förstärkningarna, men på ett mer konsekvent sätt.
En bra sak som skiljer denna bok från ”Kryddan i maten” är att man istället för att göra blanksteg efter varje tillagningssteg har satt ihop raderna till ett mer enhetligt och lättläst stycke, vilket
genererar ett högre flyt i läsningen. Dessutom sparar man mycket plats och får mycket yta gratis.36
Boken är genomgående symetrisk, vilket ger ett lugnt intryck.37 Men då boken är symetrisk
uppställd med recept på ena sidan och bild på andra kan intrycket också ibland kännas kontrastlöst.
34 Liselott Forslin 2006, ”Lisens Skafferi” (2008-04-24) www.lisensskafferi.se/viewpage.php?page_id=1
35 Frank, L (2007) s. 213
36 Bilaga 3
3.2 Under valnötsträdet
Valet av denna bok är gjort utifrån på försäljningssiffror, samt hur frekvent boken har figurerat på olika topplistor. Jag var selektiv i urvalet då jag har valde bort ”trendböcker”, framförallt GI-böcker som annars sålde mycket bra vid denna tidpunkt. Även kulturpopulära matböcker valdes bort, exempelvis Paolo Robertos första kokbok ”Mina fastrars mat” samt en kokbok med temat hämtat ur tv-serien Sopranos, ”Sopranos Kokbok”. Jag gjorde bedömningen att dessa böcker främst sålde bra på grund av författaren samt temat bakom, inte på bokens innehåll.
”Under valnötsträdet – goda idéer från vårt kök” är skriven av Fanny och Anna Bergenström och kan ses som den modernare och mer internationella versionen av de gamla trotjänarna ”Rutiga kokboken” och ”Vår kokbok”. Här finns hundratals recept och vackra bilder hämtade med inspiration från Medelhavet, Norden, Afrika och Asien. Boken har en inlaga på drygt 400 sidor och är väldigt omfattande. Mellan maj 2007 och april 2008 har boken figurerat på Bokus.com tio i topplistan över mest säljande matböcker samt även på cdon.com:s top 20-lista. Detta är en klassisk kokbok med ett traditionellt uttryck och ett modernare inslag i formgivningen.
3.2.1 Sammanfattande analys
Boken är utgiven av Trio förlag och utgavs 23 oktober 2006. Fotografierna och formgivningen är gjorda av Anna Bergenström. Sidomfånget på inlagan uppgår till 450 sidor och formatet är 19 x 25 cm. Upplägget på boken är originellt då de 20 kapitlena i boken utgår från ingredienser, exempelvis
chili, tomater och citrus. Det liknar på så vis i ”Kryddan i maten”, men som istället är uppdelad efter
årstider.
Endast ett typsnitt är genomgående i hela produktionen, en gammaldags antikva. För att förstärka och bryta av mot en annars kontrastlös textsida, har man satt rubrikerna i en röd färgton som gifter sig bra med den tänkta känslan: att boken skall verka som ett fönster till hela världens kokkonst. Denna känsla förstärks av den ”orientaliska” guldfärg som baksidan, ryggen samt förstasidan pryds av.
Bilderna är tagna med ett spartansk val av bakgrund och detaljer: en vit tallrik, placerad på ett nött träbord med ett par grovt snidade salladsbestick liggandes i den gröna avokadosalladen. Dessa typer av motiv spär på temat och framhäver den röda tråden ännu lite mer.
En genomgående detalj för denna bok, samt för de flesta omfattande kokböcker, är att recepten oftast inte har en ”egen” bild. Istället är bokens uppbyggnad att det först kommer några sidor med recept, som sedan bryts av mot en helsidebild av en generell bild på det som de tidigare recepten handlade om, exempelvis en sallad eller en soppa. Detta för att bryta av kontrasten mot texten, men främst för att motverka det faktum att boken skulle bli över 1000 sidor om alla recept hade en egen bild. Detta resulterar dock i uppenbara nackdelar då bilderna endast förefaller abstrakta och dekorativa. Plötsligt mister bilden sin primära och viktigaste funktion, att hjälpa läsaren att nå det tänkta slutresultatet för respektive recept. Det är svårt att laga en maträtt om man inte vet hur den tänkta slutprodukten skall se ut! Givetvis gäller detta främst om det handlar om komplicerade maträtter vilket det tyvärr finns flera exempel på i ”Under valnötsträdet”.
Även denna bok är genomgående symetrisk och är monoton i sin uppställning av recept och ingresser. Spalterna varierar från en till två. Detta vänjer man sig lätt vid och informationen blir lättintaglig. För att motverka ett annars enahanda intryck, använder man sig av mycket bilder. Sidor byggda av bildkollage är vanligt förekommande.
Punktstorlek och radavstånd är bra avvägt i hela produktionen och man är konsekvent i användning av förstärkningar som versaler, fetstil och kursivt. Antal tecken per rad är bra planerat och övergår aldrig maxgränsen, inte ens i enspalterna (istället har man gått upp en teckenstorlek för att undvika det).
På grund av produktionens omfattning använder man sig av mycket luft och i just detta fall har
man använt sig av relativt ovanliga proportioner för att skapa det.38 Vanligtvis använder man sig av
mycket luft i botten på en textsida för att inte textblocken skall ”falla ur” sidan, och bli mindre i
toppen. ”Enligt typografisk tradition är den undre marginalen oftast något större än de övriga…”.39 Men i
detta fall har man gjort tvärtom, 4 cm marginal i toppen av sidan och 3 cm i den undre (notera likheten i proportionerna gentemot ”det gyllene snittet”). Räknar man in marginalerna vid kanterna så blir förhållandet mellan text och luft ungefär 46% luft på varje sida. Det är mycket luft, men nödvändigt för att inte bokens massiva innehåll skall upplevas som ansträngande.
3.3 Karin Franssons sju årstider
Denna bok valdes då det är en i princip likadan kokbok som ”Kryddan i maten”, och den analyseras av den anledningen. Då den beskrevs på Internet så skulle den ha fokus på råvarorna och presentera örter och kryddor som en viktig del av matlagningen. Även denna bok har samma koncept som ”Kryddan i maten”, med en kapitelindelning baserat utifrån årstider. Det första som slog mig när jag tittade i den var hur välplanerad den var. Här hade författare, formgivare och fotograf haft en tät dialog innan och under hela produktionen där de har kommit överens om vilka recept som skall vara med och vilka bilder som skall höra till varje recept. Detta faktum är tydligt då det på varje bild oftast innefattar fler än en maträtt, vars olika recept är satta på motsatt sida. Ett mycket bra sätt att spara bildytor på. I ”Kryddan i maten” har varje recept i 99% av fallen en egen bild, vilket pekar på att man på förhand inte vetat vilka recept som skulle stå bredvid ett annat.
Karin Fransson är köksmästare på Hotell Borgholm på Öland samt känd från radio P1:s matprogram Meny. ”Karin Franssons sju årstider – Kärleken till de goda råvarorna” handlar just om det som rubriken antyder, råvarorna som i denna bok främst utgörs av örter, men minst lika mycket om kocken Karin Fransson.
3.3.1 Sammanfattande analys
Den analyserade boken var ur den andra utgåvan och utkom i början av maj 2008 (den första utkom under 2007). Boken har en inlaga på 194 sidor, är utgiven av Prisma förlag och har formatet 28 x 22 cm. Fotona är tagna av Daniel Hertzell och formen har gjorts av Anna Schroeder. Kapitlena är nio till antalet och går från vinter till december och rundar av med kapitlet Tillbehör.
Även i denna produktion är en antikva genomgående med undantag för ingredienserna i varje recept som är satta i ett linjärt typsnitt. På samma sätt som i Valnötsträdet är rubrikerna färgade, men i denna bok skiftar färgerna sporadiskt och inkonsekvent. Något som ger extra krydda till denna bok, är att man har valt att sprida ut bildtexter och kommentarer i en hög punktstorlek med olika färger i
bilder samt på tomma ytor.40 Detta ökar kontrasterna och adderar en extra dimension till
formgivningen.
För att uppnå luftighet har man bara använt en liten teckengrad på ett stort format. Det är ett bra sätt att ”friskriva” sig från eventuella problem med ytåtgång. Då det största problemet med kokböcker är att textytorna varierar kraftigt i längd. Vissa recept kan vara enkla och därför inte behöva så mycket textyta i kontrast till de mer invecklade som tar upp en väsentligt större del. Så om man inte vet exakt hur mycket yta varje recept kommer uppta på förhand, är det bra att välja ett större format och mindre teckenstorlek för att få mer frihet i formgivningen samt för att slippa recept
38 Bilaga 4
39 Frank, L (2007) s.218
som löper över en vändning. Att låta ett recept smita över en vändning bör undvikas, då detta leder till att användaren måste bläddra i boken med orena händer och på så vis reducera bokens livslängd.
Nackdelen med att jobba i stort format är att sidor med korta recept blir alltför tomma. I detta fall har formgivaren kringgått detta genom att placera ut överdimensionerade bildtexter och dekorativa bilder. Resultatet av detta är att kontrasterna framträder och uppställningen blir asymmetrisk.
Boken är till kapitlena sett avvägd på samma vis som ”Kryddan i maten”, men detta framgår inte så tydligt som man skulle kunna önska. Visst hittar man recept som ”Mina julsillar” med ett tydligt inslag av kapitlet december, men det finns inget annat än receptrubrikerna som påvisar vilket kapitel man befinner sig i. Detta skulle med enkelhet kunna framhävas med exempelvis färger.
Ingångarna till varje kapitel är trevliga i sin enkelhet, de har större text på vänstersidan och en bild på högersidan som, om än diffust, speglar årstiden i det kommande kapitlet. Dessvärre följer inte en genomgång av de örter och kryddor som är signifikanta för just den årstiden, vilket jag hade väntat mig och som hade kunnat inspirera.
Tittar man närmre på recepten är de mycket lättlästa och strukturen är uppbyggd på klassiskt vis. Ingredienslistorna urskiljer sig med hjälp av det annorlunda typsnittet och tillagningsstegen är uppdelade i numrerade steg, enkelt och tydligt.
3.4 Slutsatser från analysen av aktuella matböcker
Under arbetet med analysen fann jag både fördelar, nackdelar och inspiration i de olika böckerna. Analysen tillät mig att dra vissa slutsatser om de problem som jag kommer möta, men nu kan komma runt redan innan formgivningsarbetet börjat. Tanken är att integrera de analyserade böckernas styrkor i min egen produktion, och utelämna det mindre bra. Nedan följer en lista på problem samt lösningar.
Textstycken: För långa rader bör undvikas för att läsbarheten skall vara maximal. Men på de ställen det inte går att undvika skall radavståndet ökas eller punktstorleken höjas. Eventuellt kan ett tvåspaltssystem användas.
Brödtext: Brödtexten bör vara genomgående i en antikva då detta ökar läsbarhet i flödande text.41
För att få mer flyt i läsningen och för att spara yta borde tillagningsstegen vara hopsatta.
Tydliga recept: För att boken skall vara användarvänlig är det viktigt att vara tydlig i uppställningen av recept. De olika delarna i receptet (rubrik, kommentarer, tillagningssteg samt ingredienser) skall vara utmärkande och så tydliga att de inte går att blanda ihop. Även uppställningen borde se likadan ut, även om detta kommer att variera från recept till recept.
Kontraster: ”Kryddan i maten” har en naturlig avbrytning innan varje kapitel då örterna presenteras och om man gör dessa tillräckligt utstickande kommer detta att bilda en naturlig kontrast till den övriga boken. Svårigheten är bara att få dessa delar att stå ut och skilja sig från receptpartierna. Luft: För att uppnå harmoni över en textsida är det viktigt att låta partierna med luft väga symetriskt i förhållande till text och bild. För att åstadkomma detta är det viktigt att inte ha för mycket eller för lite information på samma sida, max två eller tre recept, och att motsatt sida bara består av bilder. Så som fallet är i ”Lisens soppor”. Detta resulterar dock i att slutprodukten kommer få ett större omfång än vad originalet hade.
Format: För att undvika långa recept som sträcker sig över mer än en sida (så att användaren måste bläddra) är ett större format att föredra. Detta för också med sig större frihet i formgivningen och därmed lättare att hantera omfattande textpartier. En annan fördel med stort format är att boken lätt kan ligga uppslagen utan att den slås ihop.
Ingångar: Att urskilja de olika kapitlena med färgkodning som är utmärkande för varje enskilt kapitel har klara fördelar. Då blir det lättare för användaren att exempelvis hitta tillbaka till ett särskilt kapitel. Detta görs lättast med färgade hörn i sidorna.
Estetik: Det fanns flera tilltalande delar som skulle kunna integreras i min slutprodukt. Exempelvis de stora citaten från Karin Franssons bok, de färgade rubrikerna från ”Under valnötsträdet” samt den stilrena känslan från ”Lisens soppor”.
4. F
Ö R S T A U T P R O V N I N G E N
42Under den första utprovningen ville jag ha svar på hur vanligt folk inom målgruppen uppfattar
Kryddan i maten och om de lägger märke till de nackdelar som jag själv har uppmärksammat i min
ovanstående analys. Jag ville även ha svar på generella frågor om användandet av kokböcker och frågor som rörde föredragna format.
41. Metod
Metoden som användes under denna första utprovning var enskilda intervjuer, då fokusgrupper mer
tenderar till att ta reda på vad folk tycker i grupp och inte individuellt.43 Försökspersonerna var fem
till antalet och intervjuerna överskred aldrig 35 minuter då det bara hade tröttat ut försökspersonen
och resulterat i att validiteten hade kunnat ifrågasättas.44 Ett lugnt rum valdes till intervjuplats och
intervjuerna kom att löpa över två dagar med tre bokade möten per dag. Jag var noga med att poängtera för varje person att det var bara deras estetiska uppfattning om materialet, inte innehållet, som var det viktiga.
4.2 Resultat
Alla de tillfrågade ägde flera kokböcker, som mest kom till användning i inspirerande syfte eller för att bara ha på hyllan för att se snygga ut. Alla hade någon gång köpt en kokbok och tittade då främst på innehållet, men även mycket på utseende. Ibland spelade även pris och storlek in. I början av utprovningen presenterades sju olika kokböcker i olika storlekar och tjocklekar som de fick titta på. På frågan om vilket format de tyckte bäst om, föredrog majoriteten det största formatet.
42 Bilaga 5
43 “Writing about medicines for people” 2nd Edition, “Conducting diagnostic teststing”, Communication Research
Institute of Australia, (1997) s. 87
Försökspersonerna jämförde Kryddan i maten med Lisens soppor, som är sin egen raka motsatser.
Lisens soppor som är strukturerad, luftig lätt och informativ kontra Kryddan i maten som är rörig och
tung. Förvånansvärt nog tyckte majoriteten att Kryddan var att föredra trots att den kändes ganska rörig. De menade på att den kändes mer modern och hade mycket vackrare bilder. Lisen uppfattades som tråkig och monoton utan kontraster. Men majoriteten av testpersonerna tyckte att recepten kändes lättare att läsa då de var mer enhetliga och tillagningsstegen var hopsatta i stycken, även om blankrader istället för indrag hade varit att föredra. Alla föredrog typsnitten i Kryddan och tillade att det var snyggare med två typsnitt än bara ett (exempelvis blandningen av en antikva samt ett linjärt i recepten).
Efter jämförelsen mellan böckerna lades Lisens soppor undan så att testpersonerna kunde ägna all uppmärksamhet åt Kryddan i maten. Där fick de först börja med att titta på innehållsförteckningen, som de flesta tyckte såg barnslig ut på grund av färgerna. Vad som var mest relevant var att de tyckte att den var ologiskt uppbyggd, exempelvis att kapitlena ”Medicinalväxter” och ”Asiatiskt” bara var inkastade och skulle passa bättre om de stod för sig själva.
Inledningarna till varje kapitel ogillades av samtliga på grund av flera individuella anledningar. Inte heller uppslagen som behandlade de olika örterna tyckte försökspersonerna om, troligtvis mer på grund av att de inte var intresserade av det avsnitten behandlade. En sa av att det upplevdes som ”tråkigt” utan att kunna ge en konkret förklaring till varför. En annan sa att det var ”fult” för att texterna låg för nära varandra.
Slutligen testades användbarheten på bokens register. Längst bak i boken finns förutom ett receptregister även ett sakregister som förevisar örterna/kryddornas sidnummer. Att hitta recepten efter ett givet namn visade sig inte vara ett problem för någon av testpersonerna, men när de skulle lokalisera en ört blev det svårare. Två av testpersonerna noterade inte ens sakregistret utan började slå i boken på måfå.
4.3 Slutsatser
Format: Majoriteten föredrog ett större format på grund av att de tyckte det var mer estetiskt tilltalande och för att det kändes mer gediget och innehållsrikt.
Textstycken: Här bekräftades det mina källor redan poängterat – att Lisen uppfattades som mycket lättare att läsa då den i layouten innehöll flera tydliga paralleller med informationsdesignen i form av radlängder, fixeringspunkter och radavstånd.
Typsnitt: Alla tillfrågade föredrog att man använde sig av två olika typsnitt i recepten, något som jag alltså borde sträva efter i min egen produktion.
Innehållsförteckningen: Den borde göras utan färgkoder och kapitlena ”Asiatiskt” och ”Medicinalväxter” borde delas av från den andra mer logiska kapitelföljden präglad av årstiderna. Register: Då vissa användare hade svårt att hitta örtregistret i bokens slut är detta något man inte kan ta lättvindigt på. Registret är ytterst viktigt i en sådan här produktion och måste fungera oklanderligt om det skall fungera som ett verktyg för användaren.
5. A
N D R A U T P R O V N I N G E N
45Den andra utprovningen gjordes i slutskedet av projektets färdigställande. Under arbetsprocessen förde jag anteckningar om sådant som jag inte själv kunde besluta utan att få det bekräftat, alltså sådant som rörde användbarhet och läsbarhet och frågor som skulle passa bra i en andra utprovning. Den andra utprovningen gjordes i enkätform.
5.1 Metod
Grundmallen till formuläret gjordes i Indesign och skrevs senare om till PDF. I Adobe Acrobat Professional gjordes interaktiva fält, som man både kan skriva och klicka i. Dessa fält placerades ut bredvid frågor och bilder så att testpersonen mer eller mindre kunde sköta sig själv genom hela utprovningen. Innan varje försök visade och förklarade jag för varje person hur testet skulle utföras och de fick en förhandsvisning på de sidor som redan var färdiga i produktionen. Försöket skedde i en lugn miljö vid en stationär dator med behagligt stor skärm. Försökspersonerna blev nio till antalet.
Slarv med dokumentets utformning ledde till att den ursprungliga tanken, att försökspersonen skulle kunna klara sig utan hjälp, inte gick som planerat. Detta rörde främst frågor och uppmaningar. Istället fick jag för varje försöksperson inte bara förklara hur testet skulle gå till utan också förklara vad som menades med de dåligt utformade frågorna. Detta utan att förleda försökspersonen åt något håll. Sju steg skulle försökspersonen ta sig igenom och hela utprovningen skulle teoretiskt sett inte ta mer än 15 minuter. I praktiken tog den inte mer än ca 10 minuter.
5.2 Resultat
Första frågan i utprovningen handlade om bilder ur produktionen som jag ämnat att ha till framsida. Där fick personen ranka sex bilder på en skala från 1 – 10. Bilderna på nedersta raden (4, 5, 6) blev de mest omtyckta.
Andra frågan rörde typsnitten över rubrikerna på recepten. Försökspersonen fick framför sig nio olika varianter av typsnitt över en recepttext. Den första raden (1-3) bestod av linjära typsnitt, den andra raden (4-6) bestod av kaligrafisk sort, och den sista raden (7-9) av rubrikerna i antikvor. Majoriteten föredrog den linjära stilen på rubrik.
Tredje frågan gällde en uppställning av bilder vars syfte var att presentera tre recept. Användaren fick två olika förslag presenterade för sig. Ett där de tre bilderna gick vågrätt proportionerligt
parallellt med varandra och ett annat där två bilder låg vågrätt medan den tredje stod upp.46 Åtta av
nio föredrog den sistnämnda uppställningen, även om det kom invändningar om att det var lättare att förstå vilken bild som hörde till vilket recept i den vågrätt parallella uppställningen.
Fjärde frågan gällde läsbarhet. Under arbetetsgången har jag varit bekymrad över läsbarheten i örtbeskrivningarna. Brödtext och rubrik är satta i vitt mot en färgad tonplatta. Tonplattan är något transparent och ligger ovanpå en svartvit bild som gör att man ser igenom lite av bilden i
tonplattan.47 Om transperansen är för hög kommer den vita texten bli svår att läsa och är den för låg
försvinner en del av känslan i just dessa uppslag. Det var detta fråga nummer fyra rörde. Användaren fick granska sex olika alternativ med olika mycket procent transperans i tonplattan, från 70% till 95% med 5% stegring efter varje förslag. Försökspersonen skulle sätta ett kryss vid det förslag där denne tyckte sig kunna läsa texten utan att den på något vis stördes av bakgrunden. Tre tyckte 80%, lika många 85%, två tyckte 90% och en 95%.
45 Bilaga 6
46 Bilaga 6D
Femte frågan var lik den fjärde och rörde också läsbarhet. På vissa sidor finns en ört i bakgrunden och svart brödtext löper ibland över denna örtillustration. Illustrationen får alltså inte synas så mycket att den förstör läsbarheten. Därför fick testpersonen sex olika varianter av samma uppslag och skulle bara markera vid den sida där han/hon kunde läsa texten utan att störas av örten i bakgrunden (skalan gick från 7,5% till 20% synlighet av objektet). Majoriteten kunde läsa utan att störas när 12,5% av bilden var synlig.
I den sista frågan fick personen de två mest vanliga uppslagen i produktionen presenterade för sig, ett recept- och ett örtuppslag. Här uppmanades testpersonen att granska de båda uppslagen noga och sen ge kritik i en ruta bredvid. Ingen konstruktiv kritik gavs, bara positiva reaktioner.
5.3 Slutsatser
Tanken med denna utprovning var att målgruppen skulle hjälpa mig att fatta beslut som jag inte kunde ta själv. Trots att min enkät var slarvigt gjord uppfyllde den sitt syfte och därför anser jag den vara lyckad.
Framsidebild: Då utprovningen utformades fanns planer på att bara ha en säljande bild på framsidan som då skulle locka folk att bli intresserade av recepten inuti. Efter utprovningen har jag ändrat mig och tänker ha flera bilder på omslaget, bild 4, 5 och 6.
Rubriker: Slutsatsen är inte svår att dra, folk vill ha linjära typsnitt till rubrikerna. Både utprovning 1 och 2 påvisar detta. Trots detta föredrar jag ändå att vara konsekvent i val av typsnitt. Det passar bättre tonen och känslan som skall förmedlas.
Bildplacering i uppslag med tre recept: Trots att en testperson påpekade svårigheten i att inte veta vilket recept som hör till den lodräta bilden kommer ändå det alternativet vara det bästa. Anledningen är att detta inte utgör något problem i produktionens helhet.
Opacitet i tonplatta: Då det uppstod lika många nedslag på 80% och 85% borde transperansen ligga på 87,5%. Men för att vara på den säkra sidan gällande läsbarheten ställdes opaciteten på 90%.
Visibilitet av örtillustration: Majoriteten kunde läsa texten när visibiliteten var 12,5% på illustrationen i bakgrunden. Även här främjas läsbarheten, utprovningen till trots. Det slutgiltiga värdet blev 11,5%.
Överblick av uppslag: Den enda slutsatsen jag kan dra är att jag hittills har lyckats med det jag har tagit mig för samt att jag är på rätt spår. Men det slutgiltiga avgörandet kommer i jämförelsestudien, i utprovning 3.
6. R
E D E S I G N E N S R E S U L T A T
6.1 Format
Innan formgivningsarbetet kunde starta var beslutet kring format tvunget att tas. Det finns flera
faktorer som avgör formatet, både praktiska och estetiska.48 Till det praktiska hör exempelvis
distribution, ekonomi och tryckanpassning. I det estetiska finns mer frihet med egensatta kriterier. Slutsatser av utprovningar och analyser visar att produkten borde vara så stor som möjligt till formatet. Då jag har det estetiska kriteriet måste jag nu titta på de praktiska detaljerna. Därför vände jag mig till min kontaktperson på förlaget och frågade vilket som är det största formatet att trycka en bok i om man ser till distribution och ekonomi. Hon svarade att det största vanliga formatet som går att trycka i europeiska tryckpressar är 194 x 285 mm. Då boken inte skulle bli tryckt var jag inte tvungen att ta hänsyn till det praktiska men valde ändå att göra det för att resultatet skulle bli så realistiskt som möjligt. Formatet blev stående med måtten 194 x 285 mm.
6.2 Proportioner
Nästa steg var att bestämma marginalerna som måste vara konsekvent igenom hela produktionen. Inom bokformgivning är det vanligt att man använder sig av det Gyllene snittets klassiska
proportioner för att bestämma satsytor och marginaler.49 Detta lämpar sig speciellt till böcker med
ett statiskt flöde av text och därmed också marginaler, romaner till exempel. En kokbok är dock mer
skiftande i textflöde och därför är inte marginalerna lika tydliga, men de finns där.50 Text förekommer
aldrig utanför dessa marginaler, förutom i förordet. Hade samma marginaler applicerats i förordet hade textstorleken blivit mindre, därför tummade jag hellre på marginalerna än punktstorleken.
6.3 Typografi
Det huvudsakliga syftet med bokens typografi är att lyfta fram innehållet med hög läslighet och konsekvens. Trots mina utprovningar valde jag att gå emot resultaten då testpersonerna föredrog att blanda ett linjärt typsnitt med en antikva. Istället valde jag att ha en antikva igenom hela produktionen. Antikvan skulle öka textens kongenialitet och fungera som en osynlig brygga, då överförandet av informationen i detta fall är det viktiga. I litteraturen omtalas detta som osynlig
typografi.51 Petterson menar också att en antikva har högre läsbarhet ett linjärt typsnitt.52
Rent praktiskt var detta typsnitt tvunget att ha flera optiska storleksanpassningar för att kunna varieras i underrubriker, rubriker, brödtext, citat och olika kondenseringsalternativ. Dessutom skulle det helst vara ett ”OpenType”-typsnitt för att kunna hantera specialtecken så som ½ och ¾. Därför
föll valet på Arno Pro.53
Med olika varianter av samma typsnitt har jag försökt att variera utseendet på de olika delarna av boken utan att blanda olika typsnitt. Det kan se ut som om jag har använt överdrivet många storleksanpassningar, men faktum är att skillnaden mellan de olika varianterna inte är så stora. Tanken är att så länge alla varianter härstammar från samma typsnitt så kommer användaren notera skiftningen men inte störas av den.
48 Frank, L (2007) s. 205 49 Frank, L (2007) s. 206 50 Bilaga 7A 51 Frank, L (2007) s. 215 52 Petterson, (2000) s. 165 53 Bilaga 7B
Den ursprungliga produktionen hade blandat många teckenstorlekar av samma typsnitt (sju olika varianter av Times New Roman och tre av Futura) vilket resulterade till ett inkonsekvent intryck. I min produktion halverades det. Rubriksystemet är nedbrutet i bara tre olika storlekar eftersom
många rubriknivåer ger splittring i texten och inte tillför läsaren någonting.54 Storleken på text och
rubriker är nu konsekventa och hjälper användaren att identifiera var i texten han befinner sig.
För att öka läsbarheten i all brödtext är radavståndet förhöjt till minst 15 punkter, beroende på den aktuella texten (det normala för en text i 12 punkter är ett radavstånd på 14,4 pt).
Punktstorleken på radavståndet bör vara 20% - 30% större än teckenstorleken,55 procentsatsen i min
produktion ligger mellan 25% och 27,5%.
Det kursiva som var vanligt förekommande i originalproduktionen påträffas nu bara vid enstaka tillfällen, i inledningarna till recepten och i citattexterna. Alla anfanger är också borttagna.
6.4 Bilder och örtillustrationer
Bilderna i boken visade sig vara ett större problem än väntat. Det var väldigt svårt och ibland omöjligt att få bilderna att passa in och se bra ut på den yta som tilldelades dem. Detta berodde på att de bilderna jag fick från förlaget redan var beskurna utifrån den första bokens kriterier. Vissa bilder var stående, andra var liggande. Därför var det svårt att tvinga in en liggande bild i ett stående format.
Detta var dock omöjligt att kringgå och det resulterade i överdrivna inzoomningar.56 Helst skulle jag
vilja ha fått råfilerna så jag kunde beskurit varje enskild bild utifrån ytan den skulle in på.
Fotografierna är inte redigerade på något sätt, förutom bakgrundsbilderna i örtbeskrivningarna som är svartvita. Dessa är redigerade i Adobe Photoshop där jag förutom att göra de svartvita också har ökat kontrasten i bilderna för att skapa lite mer dramatik.
Örtillustrationerna som ligger i bakgrunden på varje helssiderecept,57 kommer från boken
”Örtbibeln” skriven av Peter McHoy och Pamela Westland. Illustrationerna är importerade till datorn via en digitalkamera. Sedan är de intagna i Photoshop där filtret Poster Edges är applicerat för att framhäva svärtan samt konturer. Efter det infördes bilden till Adobe Illustrator där jag direktkalkerade (live trace) illustrationen för att få bort färger samt konvertera filen från pixelgrafik till vektorgrafik. Se bilaga 7E för att se processen från originalfil till färdigt resultat.
6.5 Formgivning
Innan jag kom fram till den slutgiltiga formen skissade jag på ett tiotal olika mallförslag som jag disskuterade med min handledare. Denna skissprocess var den mest tidsödande i hela produktionsarbetet. Efter analyserna och den första utprovningen hade en kravlista vuxit fram, en lista som grundade sig på såväl praktiska som teoretiska kriterier. Dessa kriterier var tvungna att mötas för att syftet med projektet skulle uppfyllas.
Med de teoretiska kraven menar jag sådant som hör till helheten, exempelvis min egen frågeställning eller den listan som återfinns i teoridelen där Rune Petterson listar kriterier som han menar att ett godtyckligt informationsmaterial bör ha.
De praktiska kraven är de mer handfasta kriterierna som har uppstått ur analyserna, utprovningen eller litteraturen exempel är att brödtexten inte får överstiga 70 tecken per rad, att formatet skall vara 194 x 285 mm och att färgkodning är att föredra för att läsaren skall ha lätt att hitta i kapitlena.
Notera att detta kallas förstudie och är den viktigaste biten i ett formgivningsarbete. Den tid som
54 Frank, L (2007) s. 216
55 Frank, L (2007) s. 214
56 Bilaga 7C - D
läggs ner på att skissa mallförslag och datainsamling fås tiofalt tillbaka när det är dags att börja med formgivningen. Då bild och textarbetet redan är gjort är det egentligen bara att lägga in de redigerade bilderna och den skrivna texten i den färdiggjorda mallen. Min handledare på förlaget menade att det är just detta som är det absolut svåraste i en kokboksproduktion. Att hitta ett system som gör att alla sidor ser konsekvent likadana ut, även om längden på recepten varierar.
6.5.1 Försättsblad, inledning och innehållsförteckning
Syftet med dessa sidor var att tidigt presentera så många återkommande element för läsaren att denne redan från början blev bekant med de vackra bilderna, typsnitt, storlek på rubriker/brödtext, samt de svartvita örtbilderna som senare ska dominera örtpresentationerna. Ett sekundär syfte var att överösa läsaren med de vackra bilderna för att locka läsaren att bläddra vidare.
I innehållsförteckningen ser man den första riktiga ändringen som svar på ett av de teoretiska kraven. Kapitlena ”Asiatiskt” och ”Medicinalväxter” är utflytta ur den ursprungliga kapitelindelningen och återfinns nedanför de andra kapitlena. För att tydliggöra att dessa kapitlen bryter mot den logiska ordningen är de markerade med ett blankrads mellanrum under de andra. För att skilja kapitlena från bokens registerdel är de tydligt understrukna. Detta är ett bra exempel på hur
man kan låta två gestaltningslagar, närheten och likhetens lag,58 samverka för att skilja på
textfragment utan att behöva ändra i textens utseende.
6.5.2 Kapitelförord59
Dessa är introduktioner till varje kapitel och således viktiga, därför tillägnades dessa förord ett eget uppslag. Kapitelförordet tillägnades två syften, att med hjälp av en bild förmedla känslan av den aktuella årstid just detta kapitlet innehöll och att presentera färgkoden som skulle symbolisera årstiden och förknippas med just detta kapitel.
För att skilja ut texten i detta avsnitt hade den tidigare formgivaren valt att göra hela texten kursiverad. Jag nöjde mig med att bara öka punktstorleken. Resultatet blev ett enkelt symetriskt uppslag där bild och färg vägde mot varandra.
6.5.3 Örtpresentationer60
Här fanns flera teoretiska samt praktiska krav som skulle uppnås för att uppfylla syftet med redesignen. I originalproduktionen fanns dessa örtpresentationer utspridda i hela kapitlet, vilket förvirrade användaren och syftet med boken havererade. Det mest logiska vore att presentera kryddorna och örterna som en enhet innan recepten tog vid. Därför samlade jag alla kapitlets örtpresentationer och placerade dem direkt efter kapitelförordet. Tanken var att tydliggöra bokens syfte för läsaren; att de örter/kryddor som presenteras i detta kapitel kommer att ingå i matlagningen i de följande recepten.
När det teoretiska kravet var avklarat återstod det praktiska: att göra presentationerna såpass utstickande att de skulle skilja sig från de övriga delarna i boken. Efter omfattande skissarbete tillägnades varje ört eller krydda en helsida, då vissa beskrivningar var så omfattande att två presentationer inte fick plats samma sida. För att få dessa sidor att sticka ut experimenterade jag med
både storleks- och färgkontraster.61 Den största kontrasten uppnåddes då en färgad tonplatta
placerades på en svartvitbild. Tanken var att ögonen omedelbart skulle dras till den färgade tonplattan med texten i. För att komplettera den informationen som förlorades i den svartvita bilden placerades samma bild i färg ovanför texten.
58 Frank, L (2007) s. 223
59 Bilaga 7F
60 Bilaga 7G
För att uppnå konsekvens och behålla den röda tråden är färgen på tonplattan samma som presenterades i kapitelförordet. Texten i rutan blev vit, även om det optimala vore att ha texten svart då det genererar högst läsbarhet. Men samtidigt säger Petterson att ”A text can be easy to read in any
colour, provided that the background is carefully selected”.62 Färgen som representerades i varje
kapitel valdes således noga ut för att generera en hög kontrast som skulle få den vita texten att framträda maximalt.
Citaten som förekommer på vissa sidor är tänkta att intressera läsaren av texten samt att ge ytterligare en dimension till uppslagen.
6.5.4 Recept
För att skapa en bra receptstruktur var flera praktiska bekymmer tvungna att tas itu med. Det mest uppenbara problemet var att komma på ett sätt att få in så mycket text i marginalens begränsade yta som möjligt utan att luftigheten skulle försvinna eller raderna bli för långa. Inspirationen inhämtades ur flera kokböcker och valet föll på ett tvåspaltssystem som lämpade sig bäst till det aktuella formatet. Ingredienslistan blev spalt nummer två och delades av med ett streck från tillagningsstegen, dels för att särskilja de två olika textstyckena ytterligare men också för att behaga ögat. Inledningen till varje recept sattes i kursivt och lades ovanför såväl ingredienslista som tillagningssteg. Tillagningsstegen gjorde jag mer enhetliga genom att ta bort blankstegen efter varje steg så att texten blev mer som en löpande text. I långa tillagningssteg gjordes ett avbrott med en radbrytning för att texten inte skulle uppfattas som alltför tung. För att ytterligare öka läsbarheten tilldelades stegen en
yta som innefattade ca 45 tecken per rad, vilket enligt Petterson är den optimala radlängden.63
Tillagningsstegen marginaljusterades för att ligga rakare mot avdelningsstrecket. Ingredienslista, rubrik och inledningarna vänsterställdes.
På samma vis som i ”Under valnötsträdet” användes färgade rubriker. Färgen på rubrikerna varierar beroende på kapitlets färgkodning.
När receptstrukturen var bestämd blev resten ett pussel. Omfattande recept fick ett eget uppslag med en stor bild på motsatt sida. Två mellanstora recept fick dela på såväl text som bildutrymme. De smårecept som fanns fick dela på ett utrymme för tre.
För att inte bilder, efter en eventuell tryckning, skulle synas igenom pappret spegelvändes recepten efter varje sida så att bildsidorna alltid hamnade på samma blad. Detta medförde dock att all text i recepten som var vänsterställd nu blev högerställd, vilket i sin tur bidrog till försvårad läsrytm. I boken ”Bild och Form” står det dock att ”Det enda tänkbara användningsområdet för högerjusterad text är vid kortare textstycken och bildtexter där den visuella balansen och uttrycket är
viktigare än läsligheten”.64
För att ge mer liv åt uppslagen med mer omfattande recept placerades en örtillustration i bakgrunden. Primärsyftet var inte att informera (trots att örten som illustreras ingår i ingredienslistan) utan mest i dekorativt syfte.
Inspirationen till citaten som förekommer på vissa uppslag kommer direkt från Karin Franssons bok ”Sju årstider”. Citaten är satta i en fetad variant av Arno Pro för att synas tydligt oavsett bakgrund, en mörk bakgrund får ett vitt citat och vise versa. Det gjordes även för att höja kontrasten så att texten inte förlorades i bakgrunden. Sidnumreringen är gjord på samma vis.
62 Petterson, (2000) s. 204
63 Petterson, (2000) s. 180
6.5.5. Register
Resultatet av den första utprovningen visade att registret i den ursprungliga produktionen inte fungerade som den skulle. Användarna insåg inte att det fanns två register då bara ett presenterades i innehållsförteckningen.
Korrigeringen var enkel. I innehållsförteckningen lades båda registrena till och sakregistret ändrade namn till ”Ört- och kryddregister”. Även ett kapitelregister lades till där alla recept och örter listades i kronologisk ordning.
