Omsorg i förskolan : En kvalitativ studie om hur omsorg har förändrats över tid sedan införandet av en läroplan för förskolan

OMSORG I FÖRSKOLAN

En kvalitativ studie om hur omsorg har förändrats över tid sedan införandet av en läroplan för förskolan

LINDA HÖÖST JOHANNA NYBLIN

Akademin för utbildning, kultur och kommunikation Pedagogik

Självständigt arbete – förskolepedagogiskt område Grundnivå, 15 hp.

Handledare: Tuula Vuorinen Examinator: Tor Nilsson

Akademin för utbildning SJÄLVSTÄNDIGT ARBETE kultur och kommunikation Kurskod PEA098 15 hp

Termin VT År 2020

SAMMANFATTNING

_______________________________________________________ Linda Hööst & Johanna Nyblin

Omsorg i förskolan

En kvalitativ studie om hur omsorg har förändrats över tid sedan införandet av en läroplan för förskolan

The concept of care in preschool - A qualitative study of how care has changed since the implementation of a curriculum in preschool

2020 Antal sidor: 22

_______________________________________________________ Under hela den moderna svenska förskolans existens har meningsskiljaktigheter florerat kring förskolans uppdrag och hur omsorgsarbetet ska genomföras. Syftet är att analysera hur omsorg har förändrats över tid sedan införandet av en läroplan för förskolan. För att svara på syftet har vi genomfört en kvalitativ innehållsanalys av text i förskolans styrdokument, dess förarbeten och remissvar. Resultatet visar att omsorg fått en allt mindre framträdande roll i läroplanerna till förmån för individuellt lärande. Vår slutsats är att omsorg har fått olika betoning och synliggörande under åren där begreppet i de senaste läroplanerna har minskat men att det i läroplanen som infördes 2018 har fått en ökad betoning, ökad förekomst av ordet samt ett förtydligande.

_______________________________________________________

Innehåll

... 0

1 Inledning ... 3

1.1 Syfte och frågeställningar ... 3

1.2 Uppsatsens disposition ... 3

1.3 Begreppsdefinition ... 4

2 Bakgrund ... 4

2.1 Kort historisk tillbakablick (1968-1998) ... 4

2.2 Tidigare forskning ... 5

2.3. Teorier och dess påverkan på omsorg ... 7

3 Metod ... 7 3.1 Forskningsdesign ... 8 3.2 Urval ... 8 3.2.1. Litteratursökning ... 8 3.3 Procedur ... 9 3.4 Dataanalys ... 9

3.5 Bedömning av dokumentens kvalitet ... 10

3.5.1 Autenticitet (äkthet) ... 10 3.5.2 Trovärdighet ... 10 3.5.3 Representativitet ... 11 3.5.4 Meningsfullhet ... 11 3.6 Etiska överväganden ... 11 4 Resultat ... 11

4.1 Betoning av omsorg i läroplanerna för förskolan ... 11

4.2 Synliggörande av omsorg i styrdokument och läroplaner för förskolan ... 13

5 Analys ... 14

5.1 Definitionsproblematik – en del av hur betoningen påverkats? ... 14

5.2 Omsorg och dess påverkan på lärande ... 15

5.3 Beslutens distans från verkligheten ... 15

6 Diskussion ...16

6.1 Metoddiskussion ... 17

7 Slutsatser och förslag på fortsatta studier... 18

1 Inledning

Under hela den moderna svenska förskolans existens har meningsskiljaktigheter florerat kring förskolans uppdrag och hur omsorgsarbetet ska genomföras. Motsättningen förmodas bero på en tudelad frågeställning huruvida förskolan är en omsorgsinstitution, en plats för lärande eller båda delarna (Ekström, 2020). Omsorg är enligt Josefson (2018) bland annat hur förskolepedagoger och barn förhåller sig till varandra och visar omtanke och att barnets sociala, fysiska, psykologiska och emotionella behov tillgodoses. Löfgren (2016) och Josefson (2018) menar att omsorg fått en allt mindre framträdande roll i läroplanen för förskolan. Löfgren (2016) anser att framtida medborgare sannolikt kommer att fokusera mer på sig själva och sin egen utveckling än välbefinnande. Ekström (2020, s.2) refererar till Halldén som skriver att omsorg är en förutsättning för lärande vilket även betonas i Pedagogiskt program för förskolan (Socialstyrelsen, 1987). En anledning till att vi har valt att undersöka hur omsorg och dess betoning har förändrats över tid i läroplanerna är att omsorg är en, enligt författarnas åsikt, väsentlig och viktig del av förskolan. Vi anser omsorg bör vara en integrerad del av lärandet.

1.1 Syfte och frågeställningar

Syftet är att analysera hur omsorg har förändrats över tid sedan införandet av en läroplan för förskolan. Vår frågeställning att undersöka blir:

- Har omsorg fått en mindre framträdande roll i läroplanerna sedan den första läroplanen infördes 1998?

1.2 Uppsatsens disposition

I det inledande avsnittet introduceras studiens problemområde, syftet och frågeställning vilket följs av ett avsnitt där relevanta begrepp definieras. I bakgrundsavsnittet sätts undersökningen in i ett sammanhang med en kort historisk tillbakablick samt en redogörelse för tidigare forskning och teori. Bakgrunden följs av ett metodavsnitt med motivering och argumentation för val av metod och urval i undersökningen som förankras i metodlitteratur. Vidare beskrivs undersökningens procedur, analys av insamlat material och beaktande av de etiska aspekterna under genomförandet av studien. Metodavsnittet följs av ett resultat- och analysavsnitt där innehållet har kopplats till tidigare forskning och teori. Uppsatsen avslutas med ett diskussionsavsnitt och en metoddiskussion. Slutligen har författarna formulerat en slutsats. Uppsatsen avslutas med en presentation av förslag till fortsatta studier inom ämnet och sätter punkt för föreliggande uppsats.

1.3 Begreppsdefinition

Begreppet omsorg definieras i studien som den omsorg som ska ges i förskolan och vi utgår ifrån Josefson (2018) som skriver om vikten av hur förskolepedagoger och barn förhåller sig till varandra och visar omtanke samt att barnets sociala, fysiska, psykologiska och emotionella behov ska tillgodoses. Begreppet grupp avser i den här studien förtroendevalda, forskare och förskolepedagoger. Förtroendevalda avser i den här studien de som arbetar med utbildningspolitik riktat mot förskolan.

2 Bakgrund

Avsnittet inleds med en kort historisk tillbakablick för att placera vår studie i ett sammanhang följtav tidigare forskning om omsorg.

2.1 Kort historisk tillbakablick (1968–1998)

Den svenska förskolans framväxt har handlat om en rad politiska överväganden, utredningar, propositioner, riksdagsdebatter och beslut som utvecklat förskolans tillväxt (Martin Korpi, 2015). Regeringen startade en omfattande försöksverksamhet under 1970-talet som innebar förändringar för förskolan organisatoriskt, pedagogiskt och ideologiskt. För förskolepedagoger medförde reformen en påskyndad och inte helt smärtfri process med ett generations- och kulturskifte som resulterade i motsättningar, diskussioner och besvikelser på en radikalt utbyggd barnomsorg inom landets förskolor (Martin Korpi, 2015). Barnstugeutredningens (1968–1975) tankar och begrepp formade måldokumentet Pedagogiskt program för förskolan som utkom 1987. I juli 1996 överflyttades ansvaret för förskolan från Socialdepartementet till Utbildningsdepartementet (Prop.1997/98:93). Regeringen vidtog åtgärder för att införa förskolan i utbildningssystemet. Införandet av förskolan i utbildningssystemet handlades i form av ett ärende och en beredning där ett förslag sammanställdes för utformandet av ett gemensamt måldokument för förskolan. Betänkandet om införandet av läroplanen för förskolan överlämnades till riksdagen för remissbehandling i november 1997. I januari 1998 fick Skolverket tillsynsansvaret för förskolan. Förskolan kom att bli organiserad utifrån ett tydligare pedagogiskt barnperspektiv och barnets omsorg (Prop.1997/98:93). Skollagen (SOU 1997:157) och läroplanen för förskolan (Skolverket, 1998) blev nu centrala styrdokument även för förskolans pedagogiska innehåll. Läroplanens värdegrund, mål och riktlinjer bildade en helhet utan att fokusera på enskilda mål eller delar av tillämpandet i praktiken (Prop. 1997/98:93). En första läroplan för förskolan infördes 1998 ur förhållandevis medvetna antaganden om ett särskilt medborgarideal och som en del av en transnationell utbildningspolicy. Den transnationella utbildningspolicyn innebär att länders läroplaner diskuterats internationellt för att läroplanerna ska likna varandra samt har påverkats av en generell policyrörelse med fokus, intresse, styrning och mätning av utbildningens utfall (Wahlström, 2016). De senaste 20 åren har omsorg

fått en allt mindre framträdande roll och fokus har alltmer lagts på barnens lärande på individnivå (Löfgren, 2016; Josefson, 2018). Minskat fokus på omsorg kan i framtiden leda till att barnen fokuserar för mycket på sig själva och sitt eget lärande snarare än eget och andras välbefinnande (Löfgren, 2016). Tidigare hade förskolepedagoger i förskolan betonat omsorg och fostran som förskolans väsentligaste uppgifter. Förskolepedagoger inom förskolan skulle tillgodose uppgifterna för att skapa en helhet (Ekström, 2020).

Vid införandet av läroplanen för förskolan har omsorg och lärande beskrivits som varandras förutsättningar i ett ömsesidigt förhållande. Redan i första läroplanen fanns en betoning på ett livslångt lärande samtidigt som omsorg ansågs utgöra en del av förskolans helhet (Skolverket, 1998).Läroplanen har genomgått flera revideringar, där 2010 års revidering var något mer omfattande. Revideringen 2010 innebar dels att förskollärare fick ett särskilt ansvar gällande stimuleringen av barns utveckling och lärande, dels att omsorgshandlingarna såsom omvårdnad, omtänksamhet, tillsyn och uppmärksamhet inte omnämns, vilket gjorde att omsorgen hamnade i skymundan (Skolinspektionen, 2018; Ekström, 2020). Granskningen av implementeringen genomfördes av Skolinspektionen på regeringens uppdrag, som ansåg att en hel del praktiskt arbete återstod för att hela läroplanen skulle kunna tillämpas i praktiken. Resultaten från granskningsuppdraget visade att förskolepedagoger kände till helhetsuppdraget i läroplanen, däremot användes läroplanen ibland reaktivt. Med reaktivt menades att förskolepedagoger efter genomförandet av en aktivitet hänvisat till tänkt läroplansmål. Slutsatsen påvisade att implementerandet av läroplanens intentioner inte hade genomförts fullt ut i förskolans utbildning (Skolinspektionen, 2018). Läroplanen reviderades återigen 2016, då förtydligades omsorgen med ordet ”trygg” framför begreppet. Förskolans läroplaner har gett uttryck för att förskolepedagoger inom förskolan har haft ansvaret gällande omsorgen och att omsorgen har varit en del av helheten i förskolans pedagogiska utbildning (Ekström, 2020). Revideringarna av den svenska läroplanen för förskolan har skett efter Skolverkets granskning av innehållet, där revideringsprocessen setts som gedigen och drivits i samråd med forskare, förskolepedagoger, rektorer och huvudmän. Läroplanen för förskolan har genomgått revideringar utifrån behovet av ett förtydligat uppdrag gentemot rådande situation och framtida prövningar (Utbildningsdepartementet, 2018). Läroplansrevideringarna har också genomförts i relation till gällande lagstiftning, där regeringen har varit beslutsfattare (Skolverket, 2020).

2.2 Tidigare forskning

Omsorg är ett begrepp som diskuterats utifrån frågorna vad omsorg är och hur omsorgsarbetet ska utformas i praktiken. I nuläget är det professionen och kampen om förskolan som en omsorgsinstitution eller inte som hamnar i förgrunden då en rådande problematik finns gällande begreppets definition. Förskolepedagoger tycks ha haft svårigheter att definiera omsorg och vad som betraktas som centralt i omsorgsarbetet, vilket under en längre tid har utgjort en viktig grund för svensk förskola (Löfdahl & Folke-Fichtelius, 2015). Omsorgen har även beskrivits som ett utvidgat, försummat, svårfångat och avgränsat begrepp. Förskolepedagoger behöver ge barnen omsorg varje

dag genom att se varje barn varje dag (Josefson, 2018). Omsorgsbegreppet har också diskuterats internationellt och forskare från Nya Zeeland (Bussey & Hill, 2016) visar omsorgens förhållande till läroplanen och förskolepedagogers omsorgsuppfattning. Omsorg kan ses som integrerat i ett pedagogiskt arbete som beskrivs i förskolans styrdokument, dock tycks inte omsorgsformuleringarna vara tydligt framträdande i dokumenten (Bussey & Hill, 2016). I Sverige har omsorgsbegreppets betydelse förändrats i både styrdokument och kommunala handlingar. Omsorgen har tidigare utgått ifrån förskolepedagogers agerande och förhållningssätt till att bedöma barnens utveckling och lärande där omsorgen har kommit att uttryckas som en form av lärande (Löfdahl & Folke-Fichtelius, 2015; Löfgren, 2016). Under de senaste två decennierna har forskning inte heller gett omsorgsbegreppet och omsorgsperspektivet särskilt stort fokus (Utbildningsdepartementet, 2018). Ekström (2020) pekar på tidigare forskning som visat att tolkningen av ansvarsfördelningen gällande omsorg och lärande har blivit betydande för huruvida omsorg kan ses som en del av lärandet, vilket med andra ord gör att omsorg inte särskiljas från förskolans helhetsuppdrag. Synliggörandet av omsorgen ses vara av största vikt för att skapa en djupare förståelse av förskolepedagogers yrkesroll. Omsorg i förskolan har handlat om att tillgodose barnens fysiska, sociala, psykologiska och emotionella behov och har definierats som en ömsesidig förmåga att kunna känna in andra (Josefson, 2018; Brodin & Renblad, 2015).

Ett forskningsresultat av Josefson (2018) visar att förskolepedagoger fortfarande uppfattar att förskolan har ett delat omsorgs- och lärandeuppdrag. Slutsatsen är dock att endast lärandeuppdraget har förtydligats och utökats, inte omsorgsuppdraget. En annan slutsats är att omsorgen tycks ha haft ett pedagogiskt värde som inte kunde särskiljas från förskolepedagogiken. Josefson (2018) har uppmärksammat två problem i tidigare forskning kring betoningen av omsorg i ett förskolepedagogiskt arbete, dels motstridigheterna i relationen mellan begreppen omsorg och lärande, dels att begreppen har betraktats och betonats i förskolans styrdokument i olika grad. Slutsatsen blev att omsorg som begrepp behövde uppmärksammas och dess innebörder förtydligas i förskoleutbildningen (Josefson, 2018). Ett annat forskningsresultat (Persson, 2008) visar att förskolans inträde i utbildningssystemet kan ses som ett problem i det relationella förhållandet mellan förskolan och befintliga skolformer, då förskolan speglar ideologiska begrepp såsom omsorg, fostran, lek och lärande, till skillnad mot skolan som fokuserar på utbildning. Två slutsatser som Persson (2008) kom fram till var att betoningen låg å ena sidan på att barns utveckling och lärande var beroende av varandra, å andra sidan att omsorg, pedagogik och omvårdnad utgjorde en odelbar helhet (Persson, 2008). Josefson (2018) refererar till Lindgren och Hammarström-Lewenhagen som har synliggjort ett problem kring bindeordet ”och” i ordparet omsorg och lärande, då ordet ses som tvetydigt gällande förenandet eller särskiljandet av ordparet ur ett helhetsperspektiv. Josefson (2018) har noterat en problematik gällande en obalans mellan omsorg och lärande samt att framskrivningen av förskolans komplexa uppdrag kan ses som ett försök att jämna ut förhållandet mellan begreppen och förena dem. Tidigare forskning (Josefson, 2018; Löfgren, 2016; Löfdahl & Folke-Fichtelius, 2015) har även indikerat att lärande

betonades ytterligare i revideringen 2010, dock kvarstod synen på förhållandet mellan omsorg och pedagogik som otydligt. Slutsatserna påvisade att betoningen på lärande innebar å ena sidan att förskolan efterliknade en egen skolform och utgjorde en förberedelse inför skolstarten, å andra sidan att omsorgen tonades ned till att vara en målstyrd handling (Josefson, 2018; Löfgren, 2016; Löfdahl & Folke-Fichtelius, 2015). Lindensjö och Lundgren (2000) refererar till politisk forskning som har visat på klyftor gällande styrningen och tillämpandet av en första föreslagen läroplan för förskolan. De förtroendevalda ville inledningsvis ha stöd av praktikerna och lockade praktikerna till att organisera grupper vilket möjliggjorde förhandlingar och kompromisser gällande utbildningens organisation. Tillvägagångssättet uttrycks inte ha varit riskfritt för de förtroendevalda då risken fanns att praktikerna började ställa motsägande krav för att ge sitt samtycke och stöd (Lindensjö & Lundgren, 2000). Läroplansteoretiska studier (Lundgren, 2015) har fokuserat dels på samverkan mellan undervisnings- och inlärningsprocessen vid konstruerandet av en läroplan dels på ett innehåll som var mätbart inom undervisningsmetoderna, inte sociala möten eller framtida utmaningar. Vidare har studierna fokuserat på nya tankemönster och frågor om makt och kontroll i utbildningen, styrningen, valet och fastställandet av läroplansmålens innehåll (Lindensjö & Lundgren, 2000; Lundgren, 2015). Teorin berör frågor gällande vilken kunskap som legitimerats kring läroplansformuleringarna. Samhällets ekonomiska, sociala och kulturella uppbyggnader påverkar hur urvalsprocessernas innehåll och metod genomförs samt påverkas av utbildningsväsendets olika aktörer (Lundgren, 2015).

2.3. Teorier och dess påverkan på omsorg

Josefson (2018) beskriver omsorgen ur ett närhetsetiskt perspektiv med utgångspunkt i den mellanmänskliga praktiken och dess ansvarspositioner gällande omsorgen i förskolans praktik. Läroplansteoretiska studier fokuserar dels på samverkan mellan undervisnings- och inlärningsprocessen vid konstruerandet av en läroplan dels på ett mätbart innehåll inom undervisningsmetoderna, inte omsorg, sociala möten eller framtida utmaningar (Lundgren, 2015). Studier inom förskoleområdet har däremot en teoretiskt avancerad bas med en nyanserad historik och en komplex metodik där förskolans pedagogiska praxis istället har dominerats av psykologiska, politiska och organisatoriska teorier (Lundgren, 2015).

3 Metod

I följande avsnitt motiverar och argumenterar vi för val av metod såväl som urval i undersökningen. I avsnittet har vi även beskrivit hur vi har sökt och valt ut referenslitteratur till vår studie.

3.1 Forskningsdesign

Vi har genomfört en kvalitativ konventionell innehållsanalys av text i dokument för att se hur betoningen på omsorg förändrats i läroplanerna för förskolan. Kännetecknande för en kvalitativ forskningsansats är kvalitativa studier av ord istället för siffror vid insamlandet och analysen av data (Bryman, 2018). Innehållsanalysens ändamål är att analysera relevant referenslitteraturs textinnehåll, meningsstrukturer, budskap, avsikter eller maktstrukturer genom att läsa, tolka, koda och kategorisera texternas manifesta såväl som latenta innehåll ur ett subjektivt, holistiskt och kontextuellt sammanhang (Nygård, u.å.; Bergström & Boréus, 2005). Vi valde att genomföra en innehållsanalys för att metoden var lämpligast utifrån studiens syfte. Vidare har vi valt att lägga fokus på texternas manifesta innehåll och har inte lagt fokus på det latenta, det vill säga tolkning av det som står mellan raderna.

3.2 Urval

Urval inom innehållsanalys innebär att undersökaren väljer en analysenhet, en enhet undersökaren vill uttala sig om, några exempel kan vara dokument, personer, grupper, program, såväl som land. Ett annat urval inom innehållsanalys är textenhet, vilka delar av text undersökaren väljer att analysera och koda. Några exempel kan vara meningar, ord, textstycken, hela artiklar eller dokument. (Nygård, u.å.; Bergström & Boréus, 2005). Vår studie syftar till att analysera hur omsorg har förändrats över tid sedan införandet av en läroplan för förskolan. Våra koder och kategorier har vi kommit fram till genom läsning och analys av det som står om omsorg i dokumenten.

3.2.1. Litteratursökning

En sökstrategi utformas enligt Ringnér (2020) genom att en sökning sker i flera steg utifrån tanken att utnyttja databasernas kombinerande sökningar av tidigare sökta koncept. En kombinerad sökning genomförs i fem steg: identifiering av centrala koncept, identifiering av synonymer inom varje koncept, gruppera synonymer till ämnesord, sökning av koncept separat och kombinerad sökning. Första steget handlar om vad undersökaren vill ta reda på, följaktligen ska sökningen handla om centrala koncept i studien. Andra steget avser att få flertalet relevanta träffar, här behöver undersökaren identifiera synonymer för studiens koncept. Ett stöd i sökningen av relevanta artiklar kan vara att granska artiklars titlar och abstract. Under det tredje steget grupperas synonymer till ämnesord i olika databasers ämnesordssystem. I databaserna identifieras sedan de ämnesord som beskriver varje koncept. Det fjärde steget är att söka koncepten separat genom att mata in söktermer av koncepten i en sökmotor. Steg fem handlar om att kombinera sökningarna av konceptens sökmängder och helst av allt komma åt kärnan, där koncepten möts i söktermer. I databasen behöver olika sökmängder kombineras med varandra via sökhistoriken genom att studiens koncept kryssas i och kombineras med bindeord (Ringnér, 2020). Vi inledde sökningen genom att försöka identifiera centrala koncept för vår studie. Koncepten vi fann var: forskning, läroplansteori och upphovsman. Vi valde att undersöka artiklars

titlar och abstract, därefter gjorde vi vårt urval av relevanta artiklar för studien. Synonymerna vi skapade inom varje koncept var: omsorg, förskola och läroplan. Vi grupperade våra synonymer till sökord inom olika databaser, där vi sökte koncepten separat och kombinerat med sökorden.

3.3 Procedur

Studien inleddes genom att vi läste in oss på tidigare forskning, relevanta dokument och metod för att sätta oss in i valt fokusområde och för att finna en lämplig analysmetod. Vi inledde därefter skrivandet och formulerade vårt syfte och frågeställningar. Studiens motiv utgick från ett undersökningsproblem som vi tänkte belysa genom innehållsanalys. Vi försökte tidigt att avgränsa materialet genom att endast inkludera texter och forskning som var relevanta utifrån vårt syfte. Texterna vi valde ut för att svara på syftet var styrdokument för förskolan från 1987–2018, där vi valde att följa omsorgsbegreppet och dess eventuella skillnader i betoning. De mönster vi fann efter att ha läst dokumentens formuleringar har vi sedan analyserat för att komma fram till koderna, underkategorierna och kategorierna under vårt resultatavsnitt. Under dataanalysavsnittet har vi valt att behandla dokumenten i vår studie likt intervjuer, vilket betyder att vi har tolkat betoningen på omsorg i förskolans styrdokument. Proceduren avslutades med att vi kopplade studiens resultat till tidigare forskning och vald teori.

3.4 Dataanalys

Genomförandet av en dataanalys vid en kvalitativ innehållsanalys innefattar en sökning efter teman. Bryman (2018) beskriver ett tema enligt följande: en kategori identifieras utifrån insamlade data, temat är kopplat till undersökningens syfte och eventuellt till undersökningsfrågorna och bygger på identifierade koder från texter och/eller fältanteckningar. Temat förser undersökaren med teoretisk grund för förståelsen av insamlade data som även kan ge ett teoretiskt bidrag till aktuella såväl som fortsatta studier inom området (Bryman, 2018). Analysinriktning kan användas för att grovsortera materialet i breda kategorier där undersökaren vanligtvis går igenom dokument av relevans för studiens syfte för att kunna synliggöra mönster såsom likheter och olikheter. Kategorierna bildar ett övergripande tema. Ett vanligt analysinstrument vid tydning av material är genom kodning där förekomsten av någonting i texter noteras och förs in i ett kodschema. Vidare beskrivs att ett kodschema talar detaljerat om vilka noteringar som behövs genomföras i analyserat material. Textinnehållet beskrivs och tolkas därefter gentemot en teori (Bergström & Boréus, 2005; Nygård, u.å.; Graneheim & Lundman, 2004).

Vårt insamlade datamaterial har analyserats genom en kvalitativ innehållsanalys. Inledningsvis samlade vi in data som vi antog kunde besvara vårt tänkta syfte, vår frågeställning och vårt problemområde. Vi granskade därefter datainnehållet för att urskilja och tolka relevanta textuella meningsstrukturer som kan svara på vår frågeställning. Vårt kodningsarbete inleddes därefter genom att markera eller koda textenheter av relevans och kopplade koderna till meningskategorier. Kodningen var

till en början av generell karaktär, sedan fördjupades den då vi började spåra eventuella underkategorier. Kategorierna summerades till övergripande tolkningsmönster som eventuellt kunde besvara vår frågeställning som vi kopplat till tidigare forskning och teori. Vi kvalitetsgranskade sedan analysen i relation till våra texttolkningar och meningsstrukturer som vi presenterat under resultatavsnittet. Tidigare forskning och teori har fungerat som stöd för våra tolkningar av insamlat data. Nedan följer vårt kodningsschema likt Graneheims och Lundmans (2004) inför vår studies resultatavsnitt och analysavsnitt.

Tabell 1: Kodningsschema

Tema Omsorg och dess förändring av betoning i läroplaner för förskolan

Kategori Betoning av Omsorg Synliggörande av omsorgsbegreppet Under-kategori Tydliggörande Förändring -revidering Läroplan Lärande

Grundläggande princip - helhet Målformulering

Koder Definitionsproblematik Omsorg och lärande

Distans till verklighet vid beslut Beslut i läroplansfrågor

3.5 Bedömning av dokumentens kvalitet

Inom en kvalitativ innehållsanalys finns fyra föreslagna bedömningskriterier rörande de officiella dokumentens kvalitet och kommer att beröras här nedan. Relevansen för kriterierna kan variera något utifrån vilket eller vilka slags officiella dokument som bedöms (Bryman, 2018).

3.5.1 Autenticitet (äkthet)

Autenticitet (äkthet) avser dokumentens äkthet och om innehållet är av ett otvetydigt ursprung samt är begripligt för undersökaren (Bryman, 2018). Äktheten för valda dokument för vår studie är av ett otvetydigt ursprung då dokumenten är officiella dokument som diarieförts av organisationer och en rad förstahandskällor som har publicerats på myndigheters internetsidor samt i tryckt form ihop med relevant forskning inom området.

3.5.2 Trovärdighet

Trovärdighet har att göra med om dokumenten är utan felaktigheter, förvrängningar och skevheter (Bryman, 2018). Valda styrdokument för vår studie har inga felaktigheter och förvrängningar då de genomgått granskningar gällande innehållet av Skolverket, som i sin tur har skickat förslagen till Regeringen för beslutsfattande. Vi

har enbart använt forskningsartiklar som är expertgranskade (peer reviewed). Annan litteratur som använts har varit litteratur som används inom utbildningen.

3.5.3 Representativitet

Representativitet handlar om huruvida officiella dokuments innehåll är av typisk eller icke typisk karaktär för kategorin de tillhör. Frågan om representativitet beskrivs som komplicerad, dels då materialet till viss del kan tyckas vara unikt i officiella dokument, dels att intresset finns för dokumentens officiella eller kvasi-officiella (icke-typiska) karaktär (Bryman, 2018). Våra utvalda dokuments representativitet är av typisk karaktär då de riktas mot förskolan. Vi hade fokus på dokumentens officiella karaktär av den anledningen att dokumenten fanns tillgängliga för allmänheten vilket gjorde att ett unikt material blev lättåtkomligt för oss.

3.5.4 Meningsfullhet

Meningsfullhet avser dokumentens innehållsmässiga tydlighet och begriplighet (Bryman, 2018). De valda dokumenten har en tydlighet och begriplighet avseende innehållet, dock inte beträffande vissa begrepp såsom omsorgsbegreppet som vi istället har valt att studera.

3.6 Etiska överväganden

När det gäller de etiska aspekterna brukar de fyra principerna informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet beaktas (Vetenskapsrådet, 2017). Informationskravet innebär att undersökaren delger deltagarna information gällande studiens innehåll, förfarande och syfte. Samtyckeskravet avser frivillighet och samtycke att delta i studien. Konfidentialitetskravet handlar dels om en allmän förpliktelse att inte sprida insamlade uppgifter som undersökaren har fått i förtroende samt att uppgifterna ska vara skyddade mot obehöriga, dels om att deltagarnas identiteter och personuppgifter inte framgår i resultatet. Sista kravet är nyttjandekravet som innebär att det insamlade materialet endast får användas för det syfte som angetts (Bryman, 2018; Vetenskapsrådet, 2017). Principerna har inte varit riktigt relevanta för vår studie då den har behandlat officiella dokument där personerna bakom dokumenten samtyckt till en publikation av innehållet. Vi vill poängtera att det inte framkommer vilka enskilda individer som har deltagit i utformningen av de olika dokumenten.

4 Resultat

4.1 Betoning av omsorg i läroplanerna för förskolan

Resultatet visar att omsorg fått en minskad betoning i tidigare läroplaner men att det har ändrats i den senaste läroplanen från 2018 där begreppet förekommer på fler

ställen samt att omsorg har förtydligats. Vi vill tydliggöra vårt resultat genom ett kvantitativt inslag av omsorgsbegreppets förekomst från Pedagogiskt program (Socialstyrelsen, 1987) till läroplanerna för förskolan (Skolverket, 1998, 2010, 2016, 2018). Resultatet visar på en förändring av begreppsanvändningen (se Tabell 2). Dock visar inte tabellen om det verkligen har skett en reell förändring i betoningen av omsorg men forskningen styrker att omsorg alltmer har fått minskad uppmärksamhet till förmån för lärandet (Löfgren, 2016; Josefson, 2018), men enligt föreliggande studie tycks en förändring ha skett där omsorg återigen har fått ökat fokus, Utbildningsdepartementet (2018) lyfte fram i direktiven till översynen av förskolans senaste läroplan att omsorg bör definieras bättre och att dess betydelse inte ska minska i betoning.

Tabell 2: Förekomsten av begreppen omsorg och lärande i förskolans styrdokument. Begrepp Ped. prog. 87 Lpfö 98 Lpfö 10 Lpfö 16 Lpfö 18

Omsorg 25 8 8 9 11

Lärande 2 22 34 38 42

Betoningen av omsorg i förskolans styrdokument har ändrats över tid och skrivits fram i olika omfattning beroende på betoningen av omsorg. I Pedagogiskt program för förskolan (Socialstyrelsen, 1987) beskrivs omsorgsuppdraget i termer av att ”förskolan ska förena uppgifterna att ge ett gott pedagogiskt stöd för barnens utveckling och en god omsorg och tillsyn ” (s. 12). Programmet var vägledande för förskolans praktik. När förskolan fick en läroplan 1998 ställdes istället krav på förskolepedagoger att arbeta fram former som passar förskolan och de som vistas där. Ett förarbete (Prop.1997/98:93) pekar därför på ett behov av att införa förskolan i utbildningssystemet för att ge förskolan en plats i utbildningen med måldokument likt övriga läroplaner i utbildningen:

Regeringen har vidtagit en rad åtgärder för att föra in förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen i utbildningssystemet. […] Genom att ge förskolan en läroplan, motsvarande den som finns inom skolan, som bygger på förskolepedagogisk tradition, vill regeringen skapa förutsättningar för en förskola som kan inta sin rättmätiga plats som det första steget i det livslånga lärandet (s. 7–10).

Kritiken som forskarna idag har framfört om att omsorg har fått minskad betoning till förmån för lärandet inom förskolan har även tidigare lyfts fram:

Huvudkritiken riktar sig mot att förslaget till läroplan är alltför skolbetonat och därför kan medverka till ett alltför formaliserat lärande och att omsorgens betydelse inte framförs tillräckligt i förslaget. […] Flera instanser framför skäl mot förslaget att förskola och skola skulle ha gemensamma målnivåer i form av mål att uppnå och mål att sträva mot. Andra instanser är kritiska till att införa samma typ av mål, men med olika innebörd i förskola och skola. Uppnåendemålen liknar strävansmålen alltför mycket, vilket skapar osäkerhet om målens betydelse (Prop. 1997/98:93, s. 20, 47–52).

I remissvaren (Prop. 1997/98:93; SOU 1997:157) ifrågasätts inte behovet av revidering utan de innefattar istället positiva och negativa utlåtanden kring läroplanens införande. I den första läroplanen för förskolan skrivs omsorguppdraget fram i termer av att ”förskolans verksamhet skall präglas av en pedagogik där omvårdnad, omsorg, fostran och lärande bildar en helhet” (Skolverket, 1998, s. 8). Vid första revideringen av förskolans läroplan 2010 hamnade omsorgen i skymundan då fokus istället riktas mot lärande. Läroplanens mål och riktlinjer 2010 för lärande utökades samtidigt som omsorgen förblev oförändrad. En ny formulering uttrycker att”det handlar ytterst om att utveckla bättre arbetsprocesser, kunna bedöma om arbetet sker i enlighet med målen och undersöka vilka åtgärder som behöver vidtas för att förbättra förutsättningarna för barn att lära, utvecklas, känna sig trygga och ha roligt i förskolan” (Skolverket, 2010, s. 16). I revideringen 2016 förtydligades omsorgsbegreppet genom formuleringen ”förskolan ska stimulera barns utveckling och lärande samt erbjuda en trygg omsorg” (Skolverket, 2016, s. 5). Omsorg kan innefattas i den diffusa formuleringen ”känna sig trygga” då uttrycket kan betraktas som en del av omsorgen. I den senaste revideringen av förskolans läroplan 2018 betonas omsorgen ytterligare enligt följande: ”förskolan ska erbjuda barnen en trygg omsorg och har en viktig roll för att bidra till att grundlägga barnens trygghet och självkänsla. Utbildningen ska präglas av omsorg om barnets välbefinnande och trygghet” (Skolverket, 2018, s. 10).

4.2 Synliggörande av omsorg i styrdokument och läroplaner för förskolan

Första gången omsorgsbegreppet nämndes i valda dokument var 1987 i Pedagogiskt program för förskolan (Socialstyrelsen, 1987) där begreppet beskrivs i termer av en grundläggande princip i förskolans utbildning. Den grundläggande principen synliggjordes exempelvis i formuleringen av förskolans uppdrag då ”förskolan ska förena uppgifterna att ge ett gott pedagogiskt stöd för barnens utveckling och en god omsorg och tillsyn” (Socialstyrelsen, 1987, s. 12). Omsorgsbegreppet har också lyfts i termer av ”att förskoleverksamheten ger barn omsorg, fostran och kunskaper i grupp. Att en verksamhet är pedagogisk innebär att den är målinriktad, planerad och ledd av högskoleutbildad personal” (SOU 1997:157, s. 149) samt att omsorgen sågs utgöra en del av förskolans helhet. Programmet uttrycker att ”[…] de direkta vård- och omsorgsinslagen praktisk hjälp, tröst, beskydd, uppmuntran - en väsentlig del i den pedagogiska verksamheten under hela förskoleperioden” (Socialstyrelsen, 1987, s. 47). I förarbetena (Prop. 1997/98:93) och remissvaren (Prop. 1997/98:93; 1997:157) till första läroplanen för förskolan synliggörs inte omsorgsbegreppets innehåll. Omsorgsbegreppet nämns i målformuleringen då ”målsättningen har varit att förverkliga ett samhälleligt stöd för barns omsorg, omvårdnad och utveckling med […] och att ge barn goda uppväxtvillkor för utveckling och lärande” (Prop. 1997/98:93, s.

7). I förskolans första läroplan återkommer barnens omsorg i en pedagogisk utbildning och förskolepedagogers skyldighet skrivs fram likt att tillgodose barnens omsorg sett ur förskolans helhetsperspektiv. Omsorgsbegreppets praktiska innebörd skrivs fram, likt ”omsorg om det enskilda barnets välbefinnande, trygghet, utveckling och lärande skall prägla arbetet i förskolan [och] förskolan skall erbjuda barnen en god pedagogisk

verksamhet, där omsorg, fostran och lärande bildar en helhet” (Skolverket, 1998, s.4 ). I samtliga läroplaner för förskolan (Skolverket, 1998, 2010, 2016, 2018) har omsorg uttryckligen förts fram som integrerat i förskolans helhetsuppdrag.

5 Analys

Liksom Josefson (2018) ser vi att förskolan fortfarande har ett delat omsorgs- och lärandeuppdrag, dock har det i tidigare läroplaner saknats ett förtydligat och utökat omsorgsuppdrag. I den senaste läroplanen från 2018 för förskolan har det dock ändrats och omsorg har återigen fått ökat fokus och fått en tydligare definition, vilket enligt Löfgren (2016) och Josefson (2018) är nödvändigt.

5.1 Definitionsproblematik – en del av hur betoningen påverkats?

Vi ser, liksom Josefson (2018) att omsorgsbegreppet har skrivits fram i olika omfattning över tid i förskolans styrdokument vilket kan bero på en definitionsproblematik. Definitionsproblematiken verkar ha utgångspunkt i avsaknaden av en synliggjord begreppsdefinition eftersom det kan vara svårt att tala om omsorg utan en tydlig begreppsdefinition. Vi ser, liksom Josefson (2018) en motstridighet i relationen mellan begreppen omsorg och lärande vilket vi har synliggjort genom ett kvantitativt resultat (se tabell 2) och att omsorg behöver skrivas fram tydligare i förskolans styrdokument. Tidigare forskning (Josefson, 2018; Lindgren; Hammarström-Lewenhagen, i Josefson, 2018) har synliggjort ett problem kring bindeordet ”och” i ordparet omsorg och lärande då ordet ses som tvetydigt gällande förenandet eller särskiljandet av ordparet ur ett helhetsperspektiv. Resultatet visar på en fortsatt obalans då begreppen omsorg och lärande förekommer i olika omfattning under tidsperioden 1987–2018 då begreppen har givits försök i att förenas genom att betona begreppen ytterligare, dock betonades bara lärande, omsorg kvarstod som otydligt (Josefson, 2018; Löfgren, 2016; Löfdahl & Folke-Fichtelius, 2015). I Pedagogiskt program för förskolan (Socialstyrelsen, 1987) står omsorg för sig självt. I samtliga läroplaner för förskolan (Skolverket, 1998, 2010, 2016, 2018) skrivs begreppen omsorg och lärande ihop, dock förkommer begreppet omsorg även för sig självt. Josefsons (2018) slutsats är därför att omsorgsbegreppet behöver uppmärksammas och begreppets innebörder förtydligas i förskolans utbildning. Omsorgsbegreppet synliggjordes i Pedagogiskt program för förskolan (Socialstyrelsen, 1987) i termer av att förskolan ska ge barnen omsorg i grupp ledda av högskoleutbildad personal och att omsorgen sågs utgöra en del av förskolans helhet. Uttrycket ”ledas av högskoleutbildad personal” är intresseväckande, då formuleringen antingen kan ses som ett försök att höja omsorgens status i förskolan då barnskötare inte nämns, eller att barnskötare redan sågs som självklara omsorgsgivare vilka inte ”behövde nämnas”. I förarbetena (Prop. 1997/98:93) och remissvaren (Prop. 1997/98:93: SOU 1997:157) till första läroplanen för förskolan nämns inte omsorgsbegreppet utan skrivs fram först i målformuleringen. I samtliga läroplaner för förskolan (Skolverket, 1998, 2010, 2016,

2018) synliggörs omsorg som integrerat i förskolans helhetsuppdrag. Två slutsatser som Persson (2008) kom fram till var att betoningen låg å ena sidan på att barns utveckling och lärande var beroende av varandra, å andra sidan att omsorg, pedagogik och vård utgjorde en odelbar helhet (Persson, 2008).

5.2 Omsorg och dess påverkan på lärande

Läroplansstudier inom förskoleområdet verkar vara komplext då förskolan tycks falla inom andra teoretiska ramar såsom psykologiska, politiska och organisatoriska teorier (Lundgren, 2015). Resultatet visar en dominans av omsorgsbegreppet i Pedagogiskt program för förskolan (Socialstyrelsen, 1987) medan i läroplanerna för förskolan (Skolverket, 1998, 2010, 2016, 2018) dominerar begreppet lärande (se tabell 2), vilket kan bero på hur begreppen har betonats. I ett förarbete (Prop.1997/98:93) pekas på behovet att inkludera förskolan i utbildningssystemet för att ge förskolan en plats i utbildningen med måldokument liknande övriga läroplaner i utbildningsystemet. Resultatet synliggör därmed ett skolperspektiv när förskolan blev en del av utbildningsystemet. Forskning (Persson, 2008) visar att införandet av förskolan i utbildningssystemet kan ses som ett problem i det relationella förhållandet mellan förskolan och befintliga skolformer då förskolan speglar ideologiska begrepp såsom till exempel omsorg till skillnad mot skolan som fokuserar på utbildning. När förskolan implementerades i utbildningssystemet och fick en läroplan som liknade skolans läroplan uppfattades förskolan som än mer skolifierad. Resultatet visar att fokus riktades mot begreppet lärande vid första revideringen av förskolans läroplan 2010. Omsorgsbegreppet förblev oförändrat vid revideringen beroende på hur begreppet har skrivits fram och betonats i förskolans styrdokument (se tabell 2). Några forskares slutsatser (Josefson, 2018; Löfgren, 2016; Löfdahl & Folke-Fichtelius, 2015) påvisar att betoningen på lärande innebar å ena sidan att förskolan efterliknade en egen skolform och utgjorde en förberedelse inför skolstarten, å andra sidan att omsorgen tonades ned till att vara en målstyrd handling.

5.3 Beslutens distans från verkligheten

Resultatet visar att det är dokumentens utformning som har diskuterats och inte omsorgsbegreppets väg genom dokumenten. Resultatet visar att remissgruppernas yttranden väger olika tungt vid utformandet av förskolans styrdokument vilket tenderar ha bidragit till att vissa grupper får gehör för sina synpunkter och andra grupper distanseras. Resultatet uppmärksammar klyftor gällande styrningen och tillämpningen av styrdokumenten för förskolan. Förskolepedagoger och forskare nämnssom remissinstanser kring läroplansfrågor, vi kan dock inte se deras yttranden i remissvaren (Prop. 1997/98:93; SOU 1997:157) då bara de förtroendevaldas yttrande synliggörs i dokumentet. Besluten gällande formuleringarna av innehållet i förskolans styrdokument fattas av förtroendevalda, inte av förskolepedagoger eller forskare. Forskning (Lindensjö & Lundgren, 2000; Lundgren, 2015)har visat på klyftor gällande styrningen och tillämpandet av en första läroplan för förskolan vilket kan synliggöra ett maktperspektiv och en distansering av de grupper närmast praktiken. De

förtroendevalda ville inledningsvis ha stöd av förskolepedagoger och lockade förskolepedagoger till att organisera grupper vilket möjliggjorde förhandlingar och kompromisser gällande utbildningens organisation. Detta förfarande är inte riskfritt då Lindensjö och Lundgren (2000) ser att förskolepedagoger kan börja ställa motsatta krav inom olika områden för att samtycka till förändringar. Utformningen av läroplanen beslutas av grupper som är långt från praktiken och har makten att slutgiltigt forma dokumentet. Läroplansformuleringarna kan fungera i tryckt format, dock kanske inte alla gånger i praktiken. Resultatet indikerar inte på att samhällets uppbyggnad påverkar eller påverkade styrdokumentens utformning, dock visar forskning att det visst kan ha betydelse för realiseringen av innehållet.

6 Diskussion

Resultatet visar att revideringarna av förskolans läroplan har motiverats i termer av ett förtydligande uppdrag, ett behov av förnyelse utifrån rådande situation och framtida utmaningar samt relaterat till gällande lagstiftning. Utifrån vår tolkning av förarbetena (Prop. 1997/98:93) till revideringarna, anser vi att omsorgsbegreppets betoning tidigare kunde ha varit starkare, vilket vi liksom (Josefson, 2018) tror kan bero på att omsorgen är ett diffust begrepp med otydliga formuleringar i förskolans styrdokument. Vårt resultat visar att de olika gruppernas inflytande skiljer sig åt då de knyts till olika nivåer i beslutsprocessen. De förtroendevaldas argument synliggörs vid förarbeten (Prop. 1997/98:93) medan forskare och förskolepedagoger bara nämns som deltagande remissinstanser. Kan forskarnas och förskolepedagogers tidigare kritik mot att omsorg inte haft en tydligare och starkare roll i läroplanerna för förskolan fått effekt då den senaste läroplanen från 2018 har reviderats med större fokus på omsorg ihop med en tydligare definition?

Skolverket har vid samtliga revideringar genomfört granskningar av läroplansinnehållet i samråd med forskare, förskolepedagoger, rektorer och huvudmän. Regeringen är beslutsfattarna vid revideringarna av läroplanen, även om Skolverket har tillsynsansvaret för förskolan. Vidare undrar vi om förskolepedagoger verkligen hörs eller om andra grupper för deras talan då revideringsprocessen uttrycks ha skett i samråd med förskolepedagoger och att förskolepedagoger fick delta som remissinstanser kring läroplansfrågor. Vårt resultat indikerar att de förtroendevaldas argument synliggörs i remissvaren (Prop.1997/98:93; SOU 1997:157) inför revideringarna av läroplanen samtidigt som förskolepedagogers och forskarnas argument verkar ha fallit bort där. Kan det vara så att desto längre bort från förskolans verklighet en grupp befinner sig desto mer problematiskt blir läroplansfrågorna att tillämpa i praktiken? Vårt resultat indikerar att beslut kan ha tagits utan större hänsyn till förskolepedagogers och forskarnas åsikter och vi anser att det kan ha påverkat fokus på omsorgen. Lundgren (2015) anser att det krävs en bred kunskap vid läroplansformuleringar och därför bör samtliga remissinstansers argument noggrant analyseras och diskuteras för att få en genomtänkt och genomförbar läroplan, då kanske resultatet hade tagit annan riktning gällande omsorgsbegreppet. Tabell 2 i

resultatet visar tydligt att frekvensen av omsorgsbegreppets användande ändrats genom åren och vår kvalitativa data visar att omsorg fått en allt svagare ställning i tidigare läroplaner. Kan resultatet bero på att läroplansrevideringarna tas på en högre politisk nivå? Resultatet visar att de förtroendevalda har försökt få förskolepedagogers medgivande istället för att lyssna på vad förskolepedagoger hade att säga (Lindensjö & Lundgren, 2000). Kan distanseringen av omsorgsbegreppet bero på vilka möjligheter grupperna hade att svara på remisserna? Lindensjö och Lundgren (2000) anser att distanseringen kan ha berott på vilka möjligheter grupperna hade att svara på remisserna, vilket vår studie indikerar på. Dock har den senaste läroplanen för förskolan lagt ett större fokus på omsorg, vilket vi anser är ett viktigt steg för hur förskolepedagoger ska arbeta framöver och hur det i sin tur påverkar barnens välmående och lärande. Vi anser att för stort fokus på lärande inte är till gagn för barnens omsorg. En annan tänkbar anledning till resultatet kan vara att lärande-, undervisnings- och inlärningsprocessen beskrivs som mätbar och konkret vilken omsorg inte upplevs vara, utan beskrivs vara ett diffust begrepp av Josefson (2018). Kan man utifrån det transnationella perspektivet som vi beskrev i bakgrunden inspireras av andra länders läroplaner för en bra balans mellan omsorg och lärande?

Omsorgen skulle behöva någon form av konkretisering dels för att kunna vara förståelig för forskare och teoretiker, dels för att hitta sin plats inom en utbildningsteori. Genom införandet av förskolan i utbildningsystemet samt införandet av lärande och undervisning i läroplanen för förskolan skulle förskolan kunna falla inom ramen för läroplansteoretisk forskning, vilket skulle kunna ge omsorgen en större betoning. Vi uppfattar dock att det fortfarande finns en avsaknad av läroplansteoretiska studier inom förskoleområdet då studierna istället tenderar att rikta sig mot skolans mätbara innehåll i undervisningen. Läroplansteoretiska studier inom förskoleområdet kan därför behöva utvecklas så att förskolan kan inkluderas i läroplansteorin, då förskolan annars riskerar bli alltför skolifierad som Persson (2008) ger uttryck för i sitt forskningsresultat.

6.1 Metoddiskussion

Valet av en kvalitativ metod för att få svar på vårt syfte har varit lämplig. Vi har genom läsning och analys av insamlat material kunnat få svar på vår frågeställning och har tydligt sett hur omsorg och betoningen på densamma har förändrats över tid. Genom att koda materialet har vi fått fram kategorier som vi sedan delat upp i underkategorier vilket gett oss ett tydligt svar på vår frågeställning. Hade vi istället valt en kvantitativ metod hade vi, enligt vår mening, inte kunnat gå på djupet och analyserat hur betoningen har förändrats över tid. I tabell 2 i resultatet har vi med kvantitativa data vilket visar förekomsten av begreppet omsorg i läroplanerna sedan den första infördes men tabellen visar inte hur definitionen och betoningen har ändrats över tid vilket vi anser att den kvalitativa ansatsen har gjort.

7 Slutsatser och förslag på fortsatta studier

Vårt syfte är att analysera omsorg och dess betoning i läroplanerna för förskolan. Vår slutsats är att omsorg har fått olika betoning och synliggörande under åren där det i de senaste läroplanerna har minskat men att det i läroplanen som infördes 2018 har fått en ökad betoning, ökad förekomst av ordet samt ett förtydligande. Förslag på fortsatta studier skulle kunna vara att studera omsorgsbegreppet och hur det påverkar förskolan efter införandet av den senaste läroplanen 2018 där omsorg fått ett större fokus.

8 Referenser

Bergström, G., & Boréus, K. (Red.). (2005). Textens mening och makt. Lund: Studentlitteratur.

Brodin, J., & Renblad, K. (2015). Early Childhood Early Childhood Educators' Perspectives of the Swedish National Curriculum for Preschool and Quality Work. Early Childhood Education Journal, 43(5), 347–355. Tillgänglig:

https://www.nb-ecec.org/sv/artiklar/post-20792030

Bryman, A. (2018). Samhällsvetenskapliga metoder. Stockholm: Liber.

Bussey, K., & Hill, D. (2016). Care as curriculum: investigating teachers’ views on the learning in care. Early Child Development and Care, 187 (1), 128–137. doi: 10.1080/03004430

Ekström, K. (2020). Omsorg i förskolan är en förutsättning för undervisning. Stockholm: Skolverket. Hämtad från

https://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning-och- utvarderingar/forskning/omsorg-i-forskolan-ar-en-forutsattning-for-undervisning

Graneheim, U.H. & Lundman, B. (2004). Qualitative content analysis in nursing research: concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness.

Nurse Education Today, 24 (2), 105–112. doi: 10.1016/j.nedt.2003.10.001

Josefson, M. (2018). Det ansvarsfulla mötet – En närhetsetisk analys av

omsorgens innebörder i förskolan: (s.13–70). (Doktorsavhandling),

978-91-7797-005-7.Stockholms universitet, Barn- och ungdomsvetenskapliga

institutionen. Tillgänglig:

http://su.divaportal.org/smash/get/diva2:1164117/FULLTEXT01.pdf

Lindensjö, B., & Lundgren, U. P. (2000). Utbildningsreformer och politisk

styrning. Stockholm: HLS förlag.

Lundgren, U. P. (2015). When curriculum theory came to Sweden. Nordic

Journal of Studies in Educational Policy, 2015 (1), 5–13. doi: 10.3402/nstep.v1.27000

Löfdahl, A., & Folke-Fichtelius, M. (2015). Preschool’s new suit: care in terms of leraning and knowledge. Early Years. 35 (3), 260–272. doi:

Löfgren, H. (2016). A noisy silence about care Swedish preschool teachers’ talk about documentation. Early years. 36 (1), 4–16. doi: 10.1080/09575146

Martin Korpi, B. (2015). Förskolan i politiken – om intentioner och beslut

bakom den svenska förskolans framväxt. Stockholm:

Utbildningsdepartementet.

Nygård, M. (u.å.). Innehållsanalys och diskursanalys – Fördjupad

forskningsmetodik. Tillgänglig:

http://docplayer.se/184027244-Innehallsanalys-och-diskursanalys.html

Persson, S. (2008). Forskning om villkor för yngre barns lärande i förskola,

förskoleklass och fritidshem. Stockholm: Vetenskapsrådet. Tillgänglig: https://publikationer.vr.se/produkt/forskning-om-villkorfor-yngre-barns-larande-i-forskola/

Prop. 1997/98:93. Läroplan för förskolan. Tillgänglig:

https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/proposition/laroplan-for-forskolan_GL0393/html

Ringnér, A. (2020). Hur gör jag en smart litteratursökning för en C-uppsats i

omvårdnad. Tillgänglig:

https://www.andersringner.se/2014/10/hur-gor-jag-en-smart-litteratursokning-for-en-c-uppsats-i-omvardnad/

Skolinspektionen. (2018). Förskolans kvalitet och måluppfyllelse – ett treårigt

regeringsuppdrag att granska förskolan. Tillgänglig:

https://www.skolinspektionen.se/globalassets/publikationssok/regeringsra pporter/redovisningar-regeringsuppdrag/2018/forskolans-kvalitet-och- maluppfyllelse/forskolans-kvalitet-och-maluppfyllelse-slutrapport-feb-2018.pdf

Skolverket. (1998). Läroplanen för förskolan Lpfö 98. Stockholm: Fritzes. Skolverket. (2010). Läroplanen för förskolan (rev. 2010). Stockholm: Fritzes. Skolverket. (2016). Läroplanen för förskolan (rev. 2016). Stockholm: Fritzes. Skolverket. (2018). Läroplan för förskolan 2018. Stockholm: Fritzes.

Skolverket. (2020). Guide och webbinarium om förändringarna i Lpfö 18. Hämtad från https://www.skolverket.se/undervisning/forskolan/laroplan-for-forskolan/guide-och-webbinarium-om-forandringarna

Socialstyrelsen. (1987). Pedagogiskt program för förskolan. Tillgänglig:

http://hdl.handle.net/2077/30947

SOU 1997:157. Nytt måldokument – Läroplanen för förskolan. Tillgänglig:

https://www.regeringen.se/49b722/contentassets/c6efb6f855df4585b7f650 4e937c8c7f/sou-1997157b

Utbildningsdepartementet. (2018). En förtydligad läroplan ska höja kvaliteten

i förskolan [pressmeddelande]. Tillgänglig:

https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2018/08/en-fortydligad-laroplan-ska-hoja-kvaliteten-i-forskolan/

Vetenskapsrådet. (2017). God forskningssed. Hämtad från

https://www.vr.se/download/18.2412c5311624176023d25b05/15553321120 63/God-forskningssed_VR_2017.pdf

Wahlström, N. (2016). Läroplansteori och didaktik. Malmö: Gleerups Utbildning.