Elevinflytande i skolan

Examensarbete

15 högskolepoäng, avancerad nivå

Elevinflytande i skolan

Pupil influence in school

Marina Konculic

Rebecka Nilsson-Björck

Samhällsorienterande ämnen och barns lärande 210hp Slutseminarium: 2010-11-03

Examinator: Thomas Småberg Handledare: Charlotte Paggetti Lärarutbildningen

Lärarexamen 210hp

2

Abstract

Uppsatsens syfte är att undersöka vad eleverna vill vara med och påverka i skolan, vad eleverna har inflytande över och när det ges tillfälle för elevinflytande? Dessutom ville vi även få reda på hur eleverna känner för elevinflytandet i skolan. Vår teoridel bygger på John Dewey teori om socialiseringsuppdrag där pedagogen och elever förverkligar utbildningen tillsammans och förankrar den i elevens verklighet och på så sätt möjliggör individens fria utveckling. Vi har valt att använda oss ut av kvalitativa intervjuer som undersökningsmetod. Uppsatsen bygger på intervjuer med 16 elever i årskurs sex på en skola i en större stad i södra Sverige. Informanterna hade en klar bild av vad elevinflytande var och ansåg att de hade rätt att påverka vissa saker i skolan då det handlade om deras utbildning. De hade inflytande genom olika råd, som till exempel klassråd och elevråd. Det som vi fick fram var att de hade ett visst inflytande över arbetssätt, utomhusmiljö, samt skolmaterial. Eleverna vill ha inflytande över arbetssätt, skolmat och utomhusmiljö.

Något eleverna ville men inte kunde vara med och påverka var skolmaten. En del av eleverna trodde att ekonomin var en orsak till detta. De känslorna eleverna kunde koppla till elevinflytande var att de kände glädje och att det blev både lättare och roligare i skolan när man kunde vara med och bestämma. De kände sig stora och delaktiga när pedagogerna tog del av deras tankar och idéer.

Nyckelord: barns perspektiv, elevinflytande, lagar och styrdokument, elev, pedagog, John Dewey

4

Innehållsförteckning

1 Förord………...6

1 Inledning...7-8 2 Syfte och frågeställningar... 9

2.1 Avgränsningar ...9

3 Litteraturgenomgång... 10

3.1 Forskning ... 10

3.1.1 Lagar och styrdokumet ...10-11 3.1.2 Barns perspektiv…...……….…...11-12 3.1.3 Elevinflytande……….12-15 3.1.4 Slutsatser av litteraturgenomgången ………...…15 3.2 Teori………...16 3.2.1 John Dewey ………...16-17 4 Metod och genomförande ... 18

4.1 Val av undersökning………..…18-19 4.2 Urval av undersökningsgrupp...19-20 4.3 Genomförande och etiska övervägande ………20-22 4.3.1 Bearbetning och analys ……… ………22-23 4.4 Reabilitet och validitet ………...23-24 5 Resultat och analys ...25

5

5.1.1 Elevernas tankar kring elevinflytande ...25-26 5.1.2 När har eleverna inflytande i skolan?...26-27 5.1.3 Vad har eleverna inflytande över?...27-28 5.1.4 Vad vill eleverna ha inflytande över? ………..28-30 5.1.5 Något eleverna inte kan påverka? ………...30-31 5.1.6 Något eleverna inte vill påverka?...31 5.1.7 Känslor kring elevinflytande...31-33 5.1.8 Sammanfattning av resultat ………... 33-34 5.2 Analys utifrån Dewey teori………..…34-36

6 Slutsats och diskussion... 37

6.1 Resultat och slutsats ………. 37-38 6.2 Vidare forskning ………....39 6.3 Pedagogiska implikationer ……… ….39

7 Referenser...40-42 8 Bilaga 1 ... 43-44 9 Bilaga 2... 45

6

Förord

Denna uppsats har gjorts av Marina Konculic och Rebecka Nilsson-Björck. Här kommer vi att rapportera hur arbetet fördelades. Vårt arbete bygger på diskussioner mellan oss två och all information samlades och granskades tillsammans. När det kommer till stycke skrivningen så har vi delat upp oss där Marina har haft ett större ansvar för följande: Abstract, Introduktion, Avgränsningar, Val av undersökningsmetod, Bearbetning och analys, Barns perspektiv och Sammanfattning av litteraturgenomgången. Rebecka har haft ett större ansvar för

Genomförande och etiska övervägande, Reliabilitet och validitet, Lagar och styrdokument och Urval av undersökningsmetod. De gemensamma delarna vi har ansvarat för lika mycket är Syfte och frågeställningar, Elevinflytande, Teori, Resultat och analys, Slutsats och diskussion, Vidare forskning och Pedagogiska implikationer.

7

1. Inledning

Vi har valt att göra en fördjupning av vårt tidigare självständiga arbete på grundnivå (Konculic & Nilsson-Björck, 2009) som handlade om elevinflytande i klassrummet där resultatet visade på att eleverna hade ett visst elevinflytande i klassrummet. Studien genomfördes i årskurs 1 och visade på att eleverna hade ett inflytande över vardagliga situationer i skolan såsom hur många sidor de ska göra i matteboken. Eleverna i studien tyckte att det blev roligare och lättare att gå i skolan när de kunde säga till om någonting.

Elevinflytandet ska finnas med under hela skolgången för att tränas på och ge kunskap om demokratins principer. I Läroplanen för den obligatoriska skolan (Lpo 94) står det att alla elever ska ha möjligheten att kunna påverka, ta ansvar och vara delaktiga i sin utbildning. (s 13, 1 kap 2 §) Elevernas rätt till inflytande är klart utryckt i Läroplanen. Men det preciseras inte i Skollagen eller i Läroplanen vad elevinflytande egentligen är och hur det ska gå till. Utgår rätten till inflytande från enskild elev eller handlar det mer om ett kollektivt inflytande? Under de praktikveckor vi har fullföljt har vi märkt en viss förvirrning hos pedagoger och elever när det kom till begreppet elevinflytande. Vi har upplevt att pedagogerna inte alltid visste hur och när elevinflytande skulle genomföras och över vad de skulle göra eleverna mer delaktiga i undervisningen. Vi har även känt av att eleverna inte alltid var medvetna om vad de hade inflytande över samt när de hade det. Författaren Amelia Tham skriver i sin bok ”Jag

vill ha inflytande över allt” att elevinflytande anses vara ett mångtydligt begrepp som ger sig

olika i uttryck beroende på vilken innebörd man anser att begreppet har. Tham ansåg att elevinflytande inte enbart handlade om arbetet i skolan, skolans arbetsmiljö och formella beslutsprocesser utan att det dessutom handlade om inflytande på det egna lärandet (Tham 1998, s 3)

8

Därför vill vi i vår studie ta reda på när eleverna har inflytande i skolan, vad har de inflytande över i skolan och om det är det eleverna verkligen vill ha inflytande över. I samband med det här vill vi även veta vilka känslor eleverna förknippar med elevinflytandet.

9

2. Syfte och frågeställningar

Syfte med undersökningen är att få vetskap om när och vad eleverna har inflytande över och om det är just det de vill ha inflytande över i skolan. I samband med detta vill vi även veta vilka känslor eleverna har kring elevinflytande.

Frågeställningar

 När anser eleverna att de har inflytanden i skolan?  Vad har eleverna inflytande över i skolan?

 Vad vill eleverna ha inflytande över i skolan?

 Vilka känslor uppstår hos eleverna vid elevinflytandet?

2.1 Avgränsningar

Inom skolan finns det många olika yrkeskategorier såsom skolledare, lärare, bibliotekarie, vaktmästare och elever. Dessa aktörer ska tillsammans arbeta för demokratiska metoder, men vi har valt att se det utifrån elevernas perspektiv. Vårt arbete kommer att avgränsas till att behandla elevinflytande i de tidigare skolåren, där vi kommer att avgränsa arbetet till att inrikta oss på elever i skolår sex. Vi kommer att avgränsa arbetet inom området elevinflytande på det sättet att vi fokuserar på den enskilda individens uppfattningar om ämnet. I studiens resultat tas inte det inflytandearbete upp som en elev kan bedriva för att påverka endast sin egen enskilda situation. Det som studeras är det inflytandearbete som flera elever driver tillsammans.

10

3. Litteraturgenomgång

I den första delen av litteraturgenomgången kommer vi att ta upp tidigare forskning och avhandlingar kring elevinflytande. I den andra delen kommer vi att ta upp John Deweys teori som vi använder i undersökningens analys.

Vi har delat upp kapitlet i underrubriker som berör ämnesområdena lagar och styrdokument,

barns perspektiv och elevinflytande.

3.1 Forskning

3.1.1 Lagar och styrdokument

I läroplanen poängteras vikten av en demokratisk anda i skolan. Ett av skolan viktigaste uppdrag är att förmedla och förankra de grundläggande värden som vårt samhälle vilar på. (Lpo94, s 3) Undervisningens demokratiska arbetsformer förbereder eleverna för att aktivt kunna deltaga i samhällslivet. Genom att eleverna får vara med och delta i undervisningens planering av den dagliga undervisningen, tränas eleverna att utöva inflytande och att ta ansvar. (Lpo94, s 5) Pedagogen ska utgå från att eleverna kan och vill ta personligt ansvar för sitt arbete i skolan och se till att alla får ett reellt inflytande på arbetssätt, arbetsformer och undervisningens innehåll. (Lpo94, s 13) Genom att pedagogen och eleverna har en öppen dialog mellan varandra kan man tillsammans hitta och skapa förutsättningar för inflytande i undervisningen. I styrdokumenten skriver man att elevernas kunskapsmässiga och sociala utveckling förutsätter att de tar ett allt större ansvar för det egna arbetet och skolmiljön. (Lpo94, s 13, 1 kap. 2§)

11

Att fritt få uttrycka sina åsikter, är en av barnens rättigheter och man kan även säga att det är en av skolans skyldigheter att se till eleverna känner sig trygga i att göra detta. Det står bland annat i FN:s Barnkonvention att barnets bästa ska prioriteras och att barnen har rätt att utrycka sina åsikter i frågor som rör henne/honom och få dessa beaktade. (1989, artikel 2,3 och 12) I den svenska grundlagen kan vi tolka att ett elevinflytande har betydelse i skolan.

”Det allmänna ska verka för att demokratins idéer blir vägledande inom samhällets alla områden /…/ Det allmänna skall verka för att alla människor skall kunna uppnå delaktighet och jämlikhet i samhället” (Regeringsformen 1 kap 2 §)

Citatet visar på att det är det demokratiska tankesättet som vägleder och genomsyra allt i vårt samhälle. Vi föds inte med det demokratiska tankesättet och därför är det viktigt att man redan i tidig ålder partar och lär om demokratins grunder och här har skolan en mycket viktig roll. Det är därför viktigt att man bland annat i skolan övar sig i demokratiskt tänkande. Den demokratiska livsstilen blir först trovärdig när den tillämpas i samtal och handling. (Regeringens proposition 2005/06:38, s 74)

3.1.2 Barns perspektiv

Barns perspektiv handlar i huvudsak om att låta barn komma till tals. Begreppet kan ha olika innebörd utifrån situationer eller personers perspektiv. Med barns perspektiv avses ”det som visar sig för barnet”, barnets erfarenheter, intentioner och uttryck för mening. Vi har valt att lyfta fram barns perspektiv ur en pedagogisk synvinkel. När ambitionen i studien är att lyfta fram barns perspektiv används bland annat intervjuer och bandinspelningar för att fånga barnens syn på en företeelse (SOU 2010:66, s 9) För att man ska kunna få ett barns perspektiv på något måste barnen själva få uttrycka sig om hur de ser på det du försöker ta reda på. En grund för att närma sig och förstå oss på barns perspektiv är våra gissningar om hur vi kan förstå andra. Förutsättningen för att förstå andra människor är mötet eller interaktionen med dem. Vi kommunicerar med andra genom att delta i varandras världar. I tolkningen av barns agerande gäller det därför att se hela situationen där andra barn och pedagoger ingår och att vara öppen för den tvetydighet och komplexitet som är karaktäristisk för livsvärlden. Även om pedagogen definierar vad som studeras, kvarstår fenomenet och dess innebörd för barnet som en öppen fråga. (Johansson 2003,s 3)

12

Vi som undersökande måste sträva efter att lära känna eleverna, bli accepterade av dem så att de ger oss ett tillträda till deras livsvärld. Vi måste söka det eleverna/barnen ser eller förstå, då blir du mottaglig för deras perspektiv. Du ska inte glömma att man endast ska tolka och inte värdera deras agerande.

3.1.3 Elevinflytande

Elevinflytande är ett mångtydligt begrepp som handlar om arbetet i skolan, skolans arbetsmiljö och formella beslutsprocesser. (Tham, 1998, s 3) Elevinflytande handlar om att eleverna involveras i samarbete med andra, ett samarbete i vilket de själva känner sig delaktiga, hörda, och respekterade i. En sådan målsättning ställer krav på hela skolan och på att elever får konkreta erfarenheter av hur det är att ta ansvar och utöva inflytande i ett samarbete som bygger på demokratiska principer (SOU 1996:22, s 22 f) Mycket i skolans praktik handlar om att öva på ett demokratiskt tankesätt, vilket eleverna kan göra genom att bland annat vara delaktiga i sin skolgång. Olika förhållningssätt och arbetsformer i klassrummet fostrar och förbereder elever till att bli goda demokratiska samhällsmedborgare. (Skolverkets rapport 256, s119 ) Filosofie doktorn i lärande Gunvor Selberg anser att elevinflytande är en mänsklig rättighet, samt en förutsättning för lärandet och skolans uppgift att fostra demokratiska medborgare. (Selberg, 1999, s 37)

Arbetet bygger både på ett här och nu synsätt samt ett framtidsorienterat synsätt på elevers delaktighet. Hon menar att det är viktigt att eleverna har ett inflytande under sin skolgång så att de kan ta med sig dessa erfarenheter och förståelsen för det demokratiska tankesättet. (Elvstrand, 2009, s 243)

Elever vill ha inflytande över allt som berör dem i skolan, men vuxna står oftast i vägen för detta. Eleverna anser att de får vara med och bestämma om hur de ska ha det i klassrummet och hur de ska arbeta med olika skoluppgifter. Allra största andelen av eleverna bedömer dock att de ofta eller ibland får vara med och bestämma om vem de ska arbeta tillsammans med vid till exempel grupparbeten. ( Skolverket 2007, Rapport 299, s 61f )

13

Genom att eleverna får vara med och ha inflytande över sitt lärande, känner de en glädje i att studera vilket oftast resulterar i att man vill lära sig mer och på så sätt utvecklas. (Skolverket, 1998, s 10) När eleverna upplever att de får vara med och bestämma över en sak i skolan, är det vanligt att eleverna tycker att den saken är bra. (Skolverket, 2004, Rapport

256, s 12) Elever som har mer inflytande trivs bättre i skolan och upplever en mer ökad

meningsfullhet än elever som har mindre inflytande. (Selberg, 1999, s 48) När eleverna själva deltar och är involverade i sitt lärande utvecklar de kunskaper och färdigheter som de nationella målen strävar efter. (Selberg, 2001, s 159) Elever med stort inflytande tar ett större ansvar för det egna lärandet och arbetar mer aktivt med sitt kunskapssökande än de elever som har ett mindre inflytande. Eleverna ska vara med och formulera sina lärandeområden och tränas i att få handledning att styra den egna lärandeprocessen (Selberg, 1999, s 47) Ett ansvarstagande förhållningssätt hos eleverna lär dem att kunna ”lära sig att lära sig och på så sätt bli ägare av den mest demokratiska källan till makt, nämligen kunskap” (Lindgren, 1991, s 114) Elevinflytanderikt arbete i skolan är det som gynnar flest elever. När elever ges tillfälle till stort inflytande i undervisningen så är det av betydelse för deras kunskapsutveckling, inte minst med avseende på deras handlingsberedskap att finna kunskap. De elever som får ett större inflytande på sitt lärande i skolan, lär sig lättare då de har blivit medvetna om sitt lärande. (SOU 1996:22, s 28) Den enskildes vilja och förmåga inför ett arbete kommer till uttryck i ett elevinflytanderikt arbete, då eleverna är med och formulerar undervisningens mål. Lärandet blir mer meningsfullt då eleverna är mer medvetna och gör aktiva beslut om sitt eget lärande. (Selberg, 1999, s 150)

Det finns en viss orolighet hos eleverna över att få för mycket inflytande, då mer inflytande betyder mer ansvar. Det finns även konsekvenser för lärarna med att eleverna får ett större inflytande, konsekvenserna kan bland annat vara att det blir en omformning av den fysiska miljön samt lärarens energi och tid.(Selberg, 1999, s 49) Det kan vara så att dessa konsekvenser göra att elevinflytande inte ökar mer än vad som finns idag i dagens skola.

Arbetet bygger både på ett här och nu synsätt samt ett framtidsorienterat synsätt på elevers delaktighet. Hon menar att det är viktigt att eleverna har ett inflytande under sin skolgång så

14

att de kan ta med sig dessa erfarenheter och förståelsen för det demokratiska tankesättet. (Elvstrand, 2009, s 243)

Eleverna ges möjlighet till elevinflytande genom klassråd och elevråd som utgör de formella verktygen för elevinflytande. Det största inflytandet sker i klassrummet inom tema, arbeten och individuella uppgifter. Men det visar sig samtidigt att relativt många elever är osäkra på hur ofta de får vara med och bestämma om olika saker i skolan. (Skolverket, 2004,

Rapport 256, s 12)

Eleverna kan dessutom vara delaktiga i lektionsplanering avseende under längre perioder. (SOU 1996:22, s 8, Forsberg, 2000, s 44) De vuxna ser på elevinflytande så som det står i styrdokumenten att elevinflytande är något som ökar i takt med stigande ålder samt att elevers inflytande tillgodoses effektivt genom representativitet i olika skolgrupper. Eleverna ser däremot elevinflytandet som ett behov här och nu oavsett ålder. Eleverna menar att inflytandet ska ges till alla och inte enbart de representativa som exempelvis sitter i elevrådet. Eleverna söker ett jämlikt inflytande i frågor som de vill driva och de vill finna vägar in i beslutsprocesserna samt få ett verkligt inflytande i besluten. (Aspán. 2005, s 122)

Möjligheten till inflytandet i klassrummet är beroende av lärarens inställning och elevrådets möjlighet att påverka beslut som rör hela skolan är beroende på skolledningens inställning. ( Rädda Barnen, 2008, s 10) Elevernas inflytande är beroende på hur läraren skapar förutsättningar och utrymme för eleverna och deras chans till påverkan. Något som är angeläget är lärarnas kunskap om elevinflytande och vad den leder till. Läraren ska tillsammans med eleven komma på idéer som gynnar elevens kunskapsutveckling bäst. Vi ska försöka komma ifrån de formella lärarna som inte tillåter eleverna att bland annat välja arbetsområde och fri rörelse och prat i klassrummet. ( Bennet, 1976, s 76ff )

En ständig dialog och stöttning mellan eleverna och läraren är viktigt för att ett elevinflytande i skolan ska fungera smidigt. (Selberg, 2001, s 48) Lärarens attityd till elevinflytande är en viktig faktor för hur elevens skolvardag ser ut. Goda lärandemiljöer kännetecknas av att lärarna och eleverna kommunicerar med varandra om hur de ska utveckla kunskap och om hur lärandeprocesser går till. Lärarens samtal med eleverna behöver ledas på

15

ett väl genomtänkt sätt så att valfriheten och rätten att fritt samarbeta med kamraterna tillerkänns eleverna. (Selberg, 2001, s 10)

3.1.4 Slutsatser av litteraturgenomgången

När det kommer till elevinflytandets definition inom den forskning vi har fokuserat på visade det sig att elevinflytande går ut på att eleverna involveras i skolan i samband med andra och på så sätt känner sig delaktiga och respekterade . Elevinflytande är en mänsklig rättighet som handlar om arbetet i skolan, skolans arbetsmiljö och formella beslutsprocesser. Skolan skall se till att eleverna får konkreta erfarenheter av hur det är att ta ansvar och utöva inflytande. Problematiken uppstår då det varken preciseras i Skollagen eller Läroplanen vad elevinflytande i själva verket är och hur pedagogerna ska arbeta för att alla eleverna i skolan ska involveras.

Inom den forskning vi har tittat på visar det att eleverna vill ha inflytande över det mesta i skolan. De får möjlighet att påverka i skolan genom klassråd och elevråd. Eleverna inom den forskningen anser att det största inflytandet sker i klassrummet inom tema, arbeten samt individuella uppgifter. För att eleverna ska kunna påverka i klassrummet behöver pedagogen skapa utrymme för dem att kunna ha inverkan på. Det ska finnas en ständig dialog och stöttning mellan eleverna och pedagogen för att elevinflytandet ska fungera. Goda lärandemiljöer utmärkas av att pedagogen och eleverna kommunicerar med varandra om hur de ska utveckla kunskap och om hur lärandeprocesser går till.

Forskningen visar på att eleverna upplever elevinflytande som ett behov här och nu oberoende av ålder. Eleverna anser att inflytande skall vara jämlikt och de vill själva finna vägar in i beslutsprocesserna. Däremot betraktar de vuxna elevinflytande som något som ökar i takt med växande åldern.

Forskningen visar att de elever som har inflytande i skolan trivs bättre vilket resulterar att de vill lära sig mer och utvecklas. Lärandet blir innebördsrikt när eleven är mer medveten och kan göra aktiva beslut om sitt eget lärande.

16

3.2 Teori

I vår andra del av litteraturgenomgången tar vi upp den teori vi anser vara relevant och överensstämmig med vår litteratur och undersökningsområde. Vi har valt att koncentrera oss på en teoretiker, John Dewey. Han är grundaren till den progressiva pedagogiken med tyngdpunkten på skolans socialiseringsuppdrag. Dewey utgår och sätter ofta barnet i centrum i sina teorier.

3.2.1 John Dewey

Vi har valt att använda oss av den amerikanske pedagogen/filosofen John Dewey, då vi anser att hans pedagogik och syn på lärande passar bra ihop med vårt undersökningsområde, elevinflytande. Dewey har en pedagogik med tyngdpunkten på skolans socialiseringsuppdrag där lärare och elever realiserar utbildningen tillsammans och förankrar den i elevens verklighet och på så sätt möjliggör individens fria utveckling. Dewey menade helt enkelt att utvecklingen hos individen sker i samspel med sin omvärld och att utbildningen behövde närma sig det samhälle man levde i. (Dewey, 1980, s 11) Han menade att genom att utbilda eleverna till att ta egna initiativ och att vara flexibla, får man lättare medborgare som kan möta den kontinuerliga förändringen i samhället. (Dewey, 1999, s 88)

Dewey ansåg att det var viktigt att skapa en meningsfullhet för lärandet hos eleverna, vilket man kan skapa genom elevinflytande. Genom att bygga vidare på elevernas erfarenheter och upplevelser kan man visa eleverna att skolans arbetsformer speglar det samhällsliv som finns utanför skolans väggar vilket kommer ge dem meningsfullhet i deras skolarbete. (Dewey, 1997, s 26) Skolan är samhällets styrinstrument både när det gäller elevernas egen utveckling och samhällets utveckling. Skolan måste därför föras närmare det samhälle vars syfte den ska tjäna. (Dewey, 2005, s 19) När lärandet blir meningsfullt för eleverna bidrar det i sin tur med större självdisciplin. (Dewey, 1999, s 129) Dewey menar att självdisciplinen ökar med att eleverna känner att de är delaktiga i undervisningen och att en

17

lärarstyrd undervisning istället kan hota deras självdisciplin. Han menar att då eleverna inte känner en mening med lärandet tar man mindre eget ansvar för uppgifterna då man inte ser syftet med arbetet.

Nyckeln till en fungerande demokrati är kommunikationen, menar Dewey. (Dewey, 1997 s 26) Med hjälp av en öppen dialog mellan pedagogen och eleverna kan de tillsammans utforma en utbildning med grund i elevens verklighet och intresseområden. Pedagogen bör mer agera som en handledare än ett enväldigt överhuvud. Eleverna ska vara med och forma de mål som styr innehållet i undervisningen för att inte tappa verklighetsanknytningen och meningsfullheten för eleverna, vilket kan hända om det endast är pedagogen som formulerar målen. Skolan kan då bli en plats där inlärningen blir mekanisk och möjligheten för

reflektioner försvinner för eleverna. Om eleverna istället själva är med och utformar sina mål, kommer det bidra till att de själva reflekterar över hur och varför de arbetar mot dem uppsatta målen. Genom att eleverna på detta sätt är delaktiga och har inflytande över sitt eget lärande kan de motiveras att sätta upp nya mål där de ser en koppling mellan det egna initiativet, skolan och samhället i stort. (Dewey, 1997, s 19) Barnet och läroplanen skulle på så sätt kunna utgöra en enighet som utvecklas i en aktiv process tillsammans. Barnets växande och utveckling på alla plan, behöver ske mot mål som ger dem möjlighet att växa och utvecklas på nytt (Dewey, 1938, s 36) Uttrycket ”learning by doing” sammanfattade Deweys tankar kring just detta, att aktivt pröva teorierna och på så sätt tillgodogöra sig kunskap. (Dewey, 1980,s 15)

Vi kan tydligt se att vår läroplan har influenser från Deweys teorier då vi i den kan läsa om vikten av demokratiuppdraget och att förberedas för att bli demokratiska medborgare. Vi kan i denna läsa att skolan bland annat har som uppgift att utforma verksamheten utefter grundläggande demokratiska värderingar och att varje elev ska ha möjlighet att kunna utveckla sina egna förmågor och på så sätt bli en ansvarstagande medborgare. (Lpo94, s 3) Dewey skriver att pedagogens uppgift är att ge eleverna de grundläggande värderingarna som finns i vårt samhälle. Detta tillägnande är en aktiv process som individen är engagerad i och utför där kunskapen växer genom att eleven själv är med och experimenterar och påverkar. (Dewey, 2005, s 23)

18

4. Metod och genomförande

I detta kapitel kommer vi att ta upp vilken undersökningsmetod vi valt och varför vi valt att använda oss av denna. Vi tar även upp hur vårt urval ser ut och hur många elever vi använt oss av i undersökningen. Därefter kommer en beskrivning på genomförandet av undersökningen som följs av bearbetning och analys av de material vi fick fram.

4.1 Val av undersökningsmetod

Vi valde att använda oss av intervjuer som undersökningsmetod. Att använda sig av intervjuer som undersökningsmetod var ett självklart val för oss för att kunna få ut så mycket som möjligt av elevernas syn på elevinflytande. (Patel & Davidsson, 2003,s 69) Intervjuer kan formuleras på olika sätt och kan innehålla bland annat teckningar som intervjupersonen får rita. (Trost, 2010,s 59) Vi har valt att genomföra muntliga intervjuer med eleverna en och en, då vi ansåg att vi kunde få mer ut av intervjun där eleven själv fick tänka till om något utan att bli berörd av andra elevers svarsalternativ. I den enskilda intervjun vågar en del elever vara mer aktiva, då de kanske lätt hade försvunnit i mängden i en gruppintervju där de inte vågade att ta plats. (Doverborg & Pramling, 1998, s 29f) Genom att välja enskild intervju framför gruppintervju minskade möjligheten att förlora värdefulla perspektiv som i detta fall kan vara viktiga för vår undersökning. Vid enskilda intervjuer kan eleverna vara ärligare eftersom chansen att delge sina kamrater information som de vill hålla hemligt minskar.( Trost, 2010, s 68) Det sker en interaktion i samtalsintervju mellan den intervjuade och intervjuaren och vi anser att interaktionen underlättar att ställa frågor som är anpassade till den intervjuade. (Kvale, 2009, s 70)

19

Uppsatsen är en kvalitativ studie då vi ville rikta intresse mera mot individen. I filosofi doktor Hartmans studie framkommer att den kvalitativa studien lämpar sig för att undersöka hur någonting är beskaffat ”det vill säga vilken natur eller vilka egenskaper någonting har. (Hartman, 1998 s 283) I kvalitativa undersökningar ”intresserar man sig för hur individer upplever, tolkar och strukturerar en omgivande verklighet i relation till sina tidigare kunskaper och erfarenheter”. (Backman 1998, s 48)

Detta intresse för fenomen i den yttre, sociala, världen pekar mot det som professorerna i företagsekonomin Alvesson och Sköldberg framhåller som särdrag för kvalitativ forskning, dvs. att den har sin utgångspunkt i ett ”studiesubjektens perspektiv” (Alvesson och Sköldberg, 1994,s 10). I denna studie utgår också empirin från elevernas perspektiv och söker sin kunskap i deras sociala värld genom det i kvalitativa studier vanliga angreppssättet intervjun.

Vår kvalitativa intervju har en låg grad av standardisering dvs. frågorna (Se bilaga 1) som intervjuaren ställer ger utrymme för intervjupersonen att svara med egna ord. Metoden är ett abduktivt arbetssätt som innebär att man aldrig i förväg kan formulera svarsalternativ för respondenten eller avgöra vad som är det ”sanna” svaret på en fråga. (Patel & Davidsson, 2003,s 78)

4.2 Urval av undersökningsgrupp

Vi har valt att genomföra undersökningen i en årskurs sex på en skola i en större stad i södra Sverige. En av oss hade en relation till eleverna och på så sätt kunde de känna sig trygga under undersökningen. Att intervjuaren redan har byggt upp en förtroendefull relation till den intervjuade kan vara en fördel vid intervjuer med barn, då den intervjuade vågar öppna sig mer. (Doverborg & Pramling, 2000, s 27) Om vi hade valt en klass som vi sedan tidigare inte kände, hade den förtroendefulla relationen mellan intervjuaren och den intervjuade inte funnits vilket kanske hade kunnat påverka intervjun genom att informanten inte vågar öppna sig helt inför en person den inte känner.

Skolan vi valt är en låg- och mellanstadieskola med cirka 150 elever som är placerad i den centrala delen av staden. Vi valde en årskurs sex, då vår förhoppning var att eleverna visste vad elevinflytande var och att de kunde ge oss utvecklade svar av deras tankar och erfarenheter. Vi har intervjuat sammanlagt 16 av cirka 20 elever som ville delta och som hade

20

fått ett medgivande från vårdnadshavarna. Urvalet av dessa elever gjordes i samråd med deras pedagog och kriterierna för urvalet var att de skulle väljas ut oberoende av etnicitet, genus och klass. De elever som deltog var mellan elva och tolv år gamla.

I klass sex går det sammanlagt 29 elever och anledningen till varför urvalet för intervjuer endast skedde med 20 elever berodde på att en del elever inte ville delta i undersökningen och att vi inte fick in allas lappar med vårdnadshavarnas medgivande på.

4.3 Genomförande och etiska övervägande

Vi började med att ta kontakt med en skola som en av oss sedan tidigare kände. Vi vände oss till de ansvariga pedagogerna för årskurs sex och berättade om vårt arbete och syfte med undersökningen. Efter att vi fått pedagogernas medgivande att utföra undersökningen i klassen, gick vi för att presentera oss för eleverna och berätta om vår undersökning. Som undersökare ska man informera uppgiftslämnare och undersökningsdeltagare om deras uppgift i projektet och vilka villkor som gäller för deras deltagande och att deltagandet är frivilligt. (Vetenskapsrådet, 2010-10-04, s 7) Vi förklarade att deltagandet var frivilligt och att de kommer vara anonyma i arbetet. För att vi skulle kunna göra den här undersökningen behövde vi elevernas samtycke till medverkan och då eleverna är under 15 år behövde vi även ett samtycke från deras vårdnadshavare.(Vetenskapsrådet, 2010-10-04, s 9) Vi delade ut ett informationsbrev till eleverna som de skulle ta med sig hem till sina vårdnadshavare där de skulle fylla i om de gav sitt medgivande eller inte att deras barn deltog i undersökningen. (Se bilaga 2) Efter presentationen bestämde vi ett datum med pedagogerna för att återkomma och utföra intervjuerna på. Vi hade ingen möjlighet att själva bestämma vilken tid intervjuerna skulle utföras på, men till vår glädje fick vi en tid för intervjuerna på en förmiddag. Vi blev glada då det är under förmiddagen som eleverna har som mest ork och energi. (Doverborg & Pramling, 2000, s 26) När vi kom för att utföra intervjuerna valde vi i samråd med pedagogen ut åtta stycken elever av 20, då det endast var 20 elever av 29 som ville delta och som hade lämnat in ett medgivande från sina vårdnadshavare.

Intervjuerna utfördes enskilt i ett grupprum som vi i samråd med elevernas pedagog valde ut. Vi valde en lugn miljö för att fånga elevernas koncentration och uppmärksamhet. Det är viktigt att intervjun sker på en plats där samtalet kan ske ostört och där eleverna kan känna sig bekväma och trygga. (Doverborg & Pramling, 2000, s 25)

21

Vi var båda två med under intervjun, där vi skiftades om att intervjua informanterna. Innan vi påbörjade intervjun, upprepade vi att deltagandet var frivilligt och kunde avbrytas när som helst. Vi förtydligade även för eleverna att vi var intresserade av deras tankar och funderingar kring våra frågor och att det inte fanns något rätt eller fel svar på dessa. Då intervjuerna skulle spelas in med hjälp av en diktafon, visade vi även denna och förklarade vad det var och hur den fungerade för eleverna. Vi klargjorde även på nytt för informanterna att det endast var vi två som skulle få ta del av ljudinspelningen och att ljudfilerna skulle raderas efter att vi transkriberat dem. Fördelen med ljudupptagningar är att vi undviker att påverka processen och kan i efterhand observera de ursprungliga samtalen efter dem utförts. Vi tyckte att detta var ett bättre alternativ till fältanteckningar, då datamaterialet är ständigt tillgängligt för oss i sitt ursprungliga skick, vilket skapar möjligheter att förbättra transkriptioner och analyser. (Danell, 2006, s 61) En annan anledning till varför ljudinspelning passar sig bättre till enskilda intervjuer än anteckningar, är att det blir ett bättre flyt i samtalet och intervjuaren kan koncentrera sig på samtalet. (Larsen, 2009, s 85)

Under den här förmiddagen hann vi genomföra alla de åtta intervjuer som vi från början trodde skulle räcka som insamlad empiri för vår undersökning. Intervjuerna var cirka tio minuter långa. När vi lyssnat igenom intervjuerna insåg vi att vi hade för lite insamlad data. Eleverna hade givit oss många intressanta svar och vi kände att vi skulle vilja veta lite mer om de nya infallsvinklarna vi hittat när vi lyssnat igenom intervjuerna. Vi förbättrade och fördjupade frågorna vi hade efter svaren vi fått av eleverna. Vi bestämde oss för att komplettera de intervjuer vi gjort men även att utföra ytterligare åtta nya intervjuer. Efter att vi utvärderat hur våra första intervjuer gått, valde vi att endast en av oss skulle vara närvarande vid resterande intervjuer. Vi kom till insikt om att eleverna hade upplevt ett visst maktövertag från vår sida då den intervjuade emellanåt sneglade och vände sig mot den av oss som för tillfället inte intervjuade. Maktövertag är en negativ effekt som kan uppstå när det finns två intervjuare men endast en intervjuad. (Trots, 2010, s 66f)

Vi kontaktade skolan igen och förklarade att vi kände att vi skulle behöva komplettera de intervjuerna vi utfört, samt att vi önskade att utföra ytterligare åtta nya intervjuer. Pedagogerna såg inga problem med det här och vi bokade två nya tidpunkter att återkomma till klass sex för att intervjua. Även de båda nya tiderna låg på en förmiddag och vi bestämde oss för att börja med att komplettera våra första intervjuer för att vid nästa besök utföra det åtta nya intervjuerna. För att eleverna inte skulle tro att det var de som gjort något fel var vi mycket noga med att påpeka att det var vi som var mer nyfikna på deras svar och ville veta

22

lite mer om hur de tänkte. Med de fördjupade och förbättrade frågorna fick vi ihop 16 elever a 12-20 minuters intervju. ”En intervju med barn i sjuårsåldern bör vara mellan 5-35 minuter lång, annars tappar de lätt sitt intresse och koncentration.”(Doverborg & Pramling, 2000, s.26) Den här gången kändes eleverna mer bekväma då det endast var en av oss som närvarade vid intervjun.

Då alla intervjuer var klara delade vi upp så att vi fick vars åtta stycken att lyssna och transkribera ett skriftligt manus. Namnen i manuset har vi fingerat och ljudfilerna har vi raderat då vi lovat elever och vårdnadshavare att det endast var vi två som skulle få lyssna på intervjuerna. Deltagarna i vår undersökning har fått den största möjliga konfidentialitet och de uppgifter vi fått, för varas på ett sådant sätt att de inte kan igenkännas av obehöriga. (Vetenskapsrådet, 2010-10-04, s. 12) Allt detta gör vi för att skydda deltagarnas identitet.

Alla intervjupersoner var villiga till att svara på de ställda frågorna och det var ingen som ville avbryta intervjun innan det var slut.

4.3.1 Bearbetning och analys

Intervjuerna spelades in på diktafon och överfördes sedan till datorn. Arbetet med transkribering av intervjuerna påbörjades i direkt anslutning till att de enskilda intervjuerna slutförts. Så småningom som transkriberingarna blev klara, lästes intervjuer igenom och noteringar gjordes fortlöpande samt skisser som kunde resumera elevinflytandeaspekter, t ex i vilka situationer ville eleverna ha inflytande i skolan. Vi valde att kategorisera intervjusvaren med hänvisning till våra frågeställningar. Intervjuuttalande framställdes ordagrant, inklusive de ofta förekommande upprepningarna. Författaren Kvale anser att en möjlig riktlinje för redigeringen är att föreställa sig hur själva intervjupersonerna skulle ha velat formulera sig i skrift. Utskrivaren översätter på intervjupersonernas vägnar deras muntliga stil till skriftlig form, i balans med deras allmänna sätt att uttrycka sig. ( Kvale, 1997, s 156)

Både intervjuerna, samt bearbetningen av materialet bearbetades i lugna miljöer, med stängd dörr. Trost rekommenderar att tidpunkt av analysen och tolkningen av intervjuerna ska ske under avslappnade former.( Trost, 2010, s 148f )

23

Svaren från de 16 respondenterna finns presenterade under rubriken resultat, där vi har givit svaren en mer formell skriftspråklig karaktär. Vi kommer att analysera intervjusvaren utifrån tidigare forskning och teorin vi tagit upp.

I detta sammanhang kan nämnas att vid införande av citat i uppsatsen så har respondenternas identitet kodats. Intervjupersonernas namn och skola kommer att vara fiktiva, dvs. att personerna samt skolan förbli helt anonyma. Kvale poängterar vikten av att skydda undersökningspersonernas privatliv genom att förändra namn och identifierande drag.( Kvale, 1997, s 109)

4. 4 Reliabilitet och validitet

För att mäta studiers trovärdighet tillämpas begrepp som reliabilitet och validitet. (Patel & Davidsson, 2003, s 103) För att reliabiliteten i en kvantitativ studie ska vara hög, behövs det att till exempel intervjupersonen alltid ger samma svar på en fråga som ställs vid olika tillfällen. I den kvalitativa studien som vi utgår från i vårt arbete, menas det inte att

reliabiliteten är låg för att man får olika svar på en fråga som ställs vid olika tillfällen. Man försöker istället i den kvalitativa studien ta tillvara på de svar som individen ger utifrån den situationen som råder vid undersökningstillfället. Vid kvalitativa studier mäter man

validiteten utifrån hela forskningsprocessen, istället för enbart vid datainsamlingen som är vanligt för den kvantitativa studien. (Patel & Davidsson, 2003, s 103) Vi har försökt att få en hög reliabilitet och validitet i arbetet genom att beskriva hela vår process så noggrant som möjligt och att vi tagit tillvara på de svar eleverna givit oss vid intervjuerna. I undersökningen var det viktigaste för oss att eleverna svarade utifrån deras egna tankar och funderingar som de hade vid det tillfället intervjun skedde. Det finns risk att informanten påverkas av

situationen eller intervjuaren, vilket då kan få en viss betydelse för vad som sägs precis just där och då. (Larsen, 2009, s 81) Vi har därför försökt att inte styra frågorna utan låtit eleverna styra samtalet så mycket som möjligt. Vi har inte tagit del av om hur elevinflytandet formellt ser ut och har utformats på den skola där intervjuerna genomfördes. Det har heller inte varit vår avsikt att i förväg ta reda på vilka informanter som kanske är mer delaktiga i inflytandes processer mer än andra. Detta är något som kan ha en viss påverkan på vårt resultat, men det

24

viktigaste för oss var att få höra informanternas egna tankar och åsikter om elevinflytande och hur de upplever det.

Varje kvalitativ studie är unik och det är därför svårt att ha speciella regler eller former för att säkerställa trovärdigheten. För att läsaren själv ska kunna bedöma studiens trovärdighet har vi försökt att beskriva forskningsprocessen på ett tydligt sätt, för att läsarens ska kunna bilda sig en egenuppfattning om de val vi gjort i undersökningen.

25

5. Resultat och analys

I det här kapitlet kommer vi att behandla vårt resultat utifrån de tre frågeställningarna vi har. (Se kapitel 2) Reslutat och analyskapitlet kommer att delas upp i två delar. Första delen, 5.1 kommer att behandla resultatet utifrån empirin och analys utifrån tidigare forskning. Den andra delen, 5.2 kommer att utgöras av analys utifrån teorin.

5.1 Empiri och forskning

5.1.1 Elevernas tankar kring elevinflytande

Vi började med att inleda varje intervju med att fråga eleven ”vad elevinflytande var för henne/honom” och större delen av eleverna såg fundersamma ut och de satt och funderade ett tag innan de svarade;

Mia – ”Att vi får göra det vi tycker och jag tycker det är bra”

Sara – ” Det är att man får säga vad man tycker och att det är inte bara lärarna och rektorn som bestämmer utan att också vi elever får säga vad vi tycker”

William - ” Aaa, att alla barn på skolan ska få vara med och bestämma, de ska känna att de har en roll i vad som ska hända på skolan. Och de ska känna att de, asså att eleverna också ska kunna göra någon skillnad på skolan. För mig är elevinflytande viktigt, för att alla ska känna att de kan göra någon skillnad fast de är mindre eller yngre”

Elsa – ”Att vi får vara med och bestämma i skolan och att alla har lika stort rätt att vara med”

26

Som vi kan se i elevernas svar här ovan så ser man att eleverna hade en ganska klar bild av vad elevinflytande var när de väl svarade. Den gemensamma uppfattningen var att de har rätt till att påverka vissa saker i skolan, då det handlade om deras utbildning. Eleverna tyckte att det inte enbart skulle vara pedagogerna och rektorerna som skulle besluta i skolan, utan eleverna kände att de också skulle få möjlighet att påverka. Man skulle redan från början i skolan känna att man hade en roll i skolan och kunde göra någon skillnad för sig och sina kamrater oavsett ålder. Utifrån Aspáns resultat ser eleverna ser elevinflytande som ett behov här och nu oavsett ålder.(Aspán, 2005, s 113)

Mestadels av eleverna ansåg att det var mycket viktigt att de fick vara en del av skolans beslutsprocess och vara med och påverka skolan. Att fritt få föra fram sina tankar och idéer om saker som rör dem i skolan och på så sätt kände de sig delaktiga i skolan. Genom att man fick lov att vara med och bestämma om bland annat hur man skulle arbeta i skolan, blev det lättare att hitta sin egen lärstil som man lärde sig bäst genom. De elever som får ett större inflytande på sitt lärande i skolan, lär sig lättare då de har blivit medvetna om sitt lärande. (SOU 1996:22, s 28) Att pedagogerna fick ta del av elevernas åsikter och tankar gjorde att de kunde planera upp undervisningen utifrån elevernas önskemål.

5.1.2 När har eleverna inflytande i skolan?

Vi ville veta när eleverna uppfattade att de gavs tillfälle att ha inflytande i skolan och eleverna svarade följande:

Alexandra – ”Vi har ehh klassråd och där brukar vi ta upp saker som vi vill ändra”

Lisa – ”Ja, asså vi har ju de här råden, grönflagg, matråd, klassråd varje tisdag där vi får säga vad vi tycker och som sedan vissa elever tar med sig till dessa råden”

Elsa – ”Elevrådet, klassråd, matråd, IT-råd. Elevrådet har jag varit med i, och arbetslagsrådet är det när vi i klassen berättar allmänt om skolan eller kanske om vi vill ut och göra saker med hela skolan. Arbetslaget går ju till klassen och elevrådet till hela skolan. Så det vi säger går vidare till elevrådet”

Sara – ”Jag tycker att de lärarna jag har lyssnar verkligen när jag kommer och vill berätta någonting”

Som vi förstod skedde större delen av elevernas inflytande genom råden, eleverna kände dock att det fanns en öppen dialog då man alltid kunde berätta om sina förslag till någon vuxen på skolan. Något som de flesta skolor har, och även den här skolan, är olika typ av råd

27

som kan ses som formella verktyg. (SOU 1996:22, s 8) Utifrån samtal med eleverna kan vi konstatera att de gillar att ha de olika råden, då de upplever att alla elever på skolan, genom sina klasser, har en möjlighet att föra fram sina idéer. Som det tas upp i citaten ovan så vill eleverna ha inflytande i klassrummet vilket de får genom bland annat klassråd. (Forsberg, 2000, s 44)

Klassrådet uppfattade vi som det största och viktigaste rådet för eleverna, då det var här man behandlade aktuella frågor som gällde klassen, till exempel klassregler. Här tar man upp information som kommer från de olika råden samt diskuterar nya tankar som ska tillbaka till råden.

5.1.3 Vad har eleverna inflytande över?

Vi var intresserade av att få veta om eleverna var medvetna om vad de hade inflytande över. Eleverna kunde inte på rak arm säga om vilka områden de hade inflytande över, utan mer om specifika saker eller tillfällen. Efter att vi analyserat och kollat igenom alla de svar vi fått in från eleverna, kunde vi se att de fick vara med och bestämma inom vissa områden som exempelvis material, arbetssätt, och utomhusmiljö.

Eleverna kunde påverka skolans material, på det sättet att de kunde komma med förslag på vad som skulle kunna behöva köpas in om eleverna kände att något fattades eller var slut, till exempel saxar och lim.

Mia-” Jag är vänster och vi hade inga västersaxar så vi frågade om vi kunde köpa och det fick

vi”

Jacob – ”Vi ville att skolan skulle köpa in fler basketbollar och fotbollar. Vi tog upp det i klassrådet som gick vidare med förslaget. Och till slut så fick vi nya bollar vilket var jätte bra”

Något som många av intervjupersonerna poängterade var att de fick lov att vara med och komma överens om var arbetssätten. Det kunde vara allt från om de vill jobba i grupp eller enskilt, arbetsmetod till hur redovisningarna skulle utformas.

28

Bianca – ”Vi får vara med och bestämma till exempel på engelskan och i svenska och som jag, jag tycker om att skriva texter och då får jag göra det”

Elsa – ”Vi ville börja anteckna på lektionerna istället för att få ut ett pappar, och det fick vi göra. Det tycker jag är bra för det kommer vi att behöva mycket i framtiden”

Utomhusmiljö är någonting eleverna känner att de får vara delaktiga i så som hur skolgården

ska se ut och underhållas. De kan bland annat påverka om det behövs mer grus till fotbollsplanen.

Sara- ” T.ex. att vi behövde lite mer grus på fotbollsplanen ”

Jacob- ” Om vi behöver mer fotbollar eller basketbollar till skolgården eller så”

I elevernas svar kan vi se att de får vara delaktiga och ha inflytande över ganska mycket i skolan. Eleverna involveras och får vara delaktiga i många områden som berör dem och deras skolvardag. Elevinflytande handlar om att eleverna involveras i samarbetet med andra, ett samarbete i vilket de själva känner sig delaktiga, hörda, och respekterade i. (SOU 1996:22, s 22 f) Genom att elevernas involveras och har ett reellt inflytande i skolan, får de konkreta erfarenheter av hur det är att ta ansvar och vara med och påverka. Olika förhållningssätt och arbetsformer i klassrummet fostrar och förbereder elever till att bli goda demokratiska samhällsmedborgare. (Skolverkets rapport 256,s 119)

5.1.4 Vad vill eleverna ha inflytande över?

När vi väl hade fått reda på vad de ansåg sig ha inflytande över ville vi gärna veta vad eleverna själva skulle vilja ha inflytande över i skolan. Eleverna ville ha inflytande över det mesta i skolan då de ansåg att skolan var till för eleverna och då var det viktigt att de fick lov att vara delaktiga i den.

Eleverna ville kunna vara med och påverka sitt arbetssätt just för att det handlade om hur de arbetade för att lära sig bäst. Eleverna menade på att alla lär på olika sätt och genom att de får lov att vara med och påverka, kan pedagogen anpassa arbetssättet efter elevernas önskan.

29

Calle - ”Jag vill asså inte lära mig på ehh, på vissa sätt, för vissa sätt har jag svårare att lära mig på. Asså så. Så ibland får jag liksom vara med och bestämma hur jag ska lära mig det jag ska lära mig”

Elsa – ”Det kan vara allt från arbete, på vilket sätt vi vill jobba och hur vill vi jobba till”

Bianca – ” Ja, hur vi ska jobba i engelskan till exempel. Om vi ska ha skriftliga grejer eller om det blir mer muntligt”

Sara- ”Jag vill bestämma lite, om typ hur jag ska redovisa o sånt . Jag vill att lärarna ska bestämma till en viss del, och resten ska eleverna bestämma. Om man typ jobbar med svenskan så kan lärarna säga hur lång en text ska vara men att man själv får bestämma vad den ska handla om”

Att kunna påverka utomhusmiljön och hur skolgården ser ut har eleverna möjlighet till att göra och det vill de gärna fortsätta att ha. Eleverna önskade att skolgården anpassades mer efter de äldre eleverna på skolan, då de ansåg att den just nu var anpassad till de yngre eleverna.

Filip - ” Jag vill att fotbollsplanen ska vara typ inhägnad med tak över och konstgräs och så vill jag att klätterställningen ska vara bättre men visst allt detta kan vara en dröm”

William- ” Det hade varit bra och ha bättre skolgård för äldre, för de som går i 6:an. Det kan vara lite tråkigt. Skolgårdar kan vara väldigt mycket för bara de yngre.”

Jacob – ”Kanske lite om skolgården och fotbollsplanen”

Skolmaten vill nästan alla intervjupersoner ändra, mycket för att de inte tycker att maten

samkar någonting. Maten verkar vara ett omtalat ämne bland eleverna som de gärna vill kunna påverka.

Filip – Mmm, skolmaten också.

Amanda – ”Ehh, asså typ maten. Maten är jätte äcklig, så jag tar med mig mackor varje dag. Jag kan inte ens äta salladen för den är blandad med en äcklig sås. Vi klagar, men det blir ingen förändring. Det är väl för dyrt för ändra skolmaten”

Här ovan kan vi se vad eleverna vill vara med och bestämma över i skolan, vilket stämmer ganska bra överens med vad de redan har inflytande över. De vill vara en del av och kunna påverka det som berör dem mest i skolan. Eleverna kände sig nöjda över det de hade inflytande över och för att elevinflytandet i skolan ska fungera smidigt är det viktigt med en ständig dialog mellan eleverna och pedagogerna för att kunna upprätthålla detta. (Selberg,

30

2001, s 48) I styrdokumentet skriver man att eleverna ska ges ett reellt inflytande på sin utbildnings utformande. Elevernas kunskapsmässiga och sociala utveckling förutsätter att de tar ett allt större ansvar för det egna arbetet samt skolmiljön. (Lpo94,s 13, 1 kap. 2§) Lika viktigt som det är att ge eleverna inflytande, tycker vi att det är viktigt att kunna försöka ge de inflytande över sådant som de vill vara med och bestämma om. Genom att ha en öppen dialog om inflytande och ansvaret som kommer tillsammans med det, kan pedagogen och eleverna gemensamt se vad eleverna vill kunna påverka i skolan. Det finns saker som eleverna inte vill ha någon påverkan över, (se s 31) vilket kan vara bra för pedagogen att veta för att inte ge inflytande över saker som eleverna inte känner att de behärskar eller vill kunna bestämma över.

5.1.5 Något eleverna inte kan påverka

Man kan inte alltid få igenom alla sina förslag, vilket eleverna har blivit medvetna om. Att inte få igenom sina förslag kan göra att eleverna blir irriterade och besvikna. Samtidigt som man blir ledsen när man inte får igenom ett förslag, så fortsätter man kämpa för det man vill. Det som de lär sig genom detta är att de inte alltid kan få sin vilja igenom samt att man lär sig att respektera andras åsikter.

Filip- ”Visst, det är rektorerna vi ska säga till att maten smakar skit rent ut sagt. Vi har försökt, men de bara säger att det är kommunen. Jag vill egentligen göra en sådan insändare. Mm, och försöka göra det bättre med det handlar också om pengar”

Sara – ”Det är ju mycket ekonomin som bestämmer, till exempel att maten inte är så vidare bra. Vi har hittat hår i maten!”

Liam – ”Maten kan vi ju inte påverka, det är väl för dyrt eller något”

Eleverna är som vi nämnt innan medvetna om att man inte kan få igenom alla sina förslag, men de påpekar även att förslagen och idéerna man ger måste vara realistiska, konkreta och genomtänkta. De menar att man måste tänka på att förslaget man ger ska kunna gynna majoriteten på skolan.

Calle -” Ja ibland, ibland har lärarna sagt att vi vill för mycket och dåligt. Om vi då ska vara med och tycka till så måste de ju ändå vara seriöst så”

Lisa – ” När man ger förslag måste man försöka tänka på alla och vad alla skulle kunna bli glada för. Jag menar alla kanske inte gillar att åka skateboard”

31

Som eleven nämner här ovan, tyckte han att det var viktigt att man var seriös när man gav förslag på något man ville påverka. Intervjupersonerna har påpekat att förslagen man ger ska vara realistiska och ska gynna flertalet på skolan.

5.1.6 Något eleverna inte vill påverka

Eleverna var överens om i sina svar att det inte ville påverka vad de skulle lära sig, det vill säga ämnesinnehållet. En del saker var ju pedagogerna bäst på, så som ämnesundervisning och där skulle eleverna inte blanda sig i för det kunde ge en negativ påverkan på deras utbildning.

Tim – ”Asså egentligen tycker jag inte att vi ska få bestämma helt och hållet om vad vi ska arbeta med. För tänk så har vi andra viktiga saker och så göra vi kanske andra saker som kanske inte är lika viktigt”

Filip – ”Läxorna kan jag inte påverka så mycket. Och det vill jag inte heller, för det handlar om utbildningen”

Mia – ” Lagom, inte för mycket. Annars skulle det kännas konstigt att man får göra allt man vill”

Det kan konstateras utifrån ovan skrivna citat att eleverna vill ha inflytande på sådant som inte försvagar utbildningen. Det kändes som att eleverna var lite oroliga, i sina svar, för att de skulle få sämre kvalité på utbildningen i fall de skulle få bestämma över sådant som de inte hade kunskap inom. Vissa delar inom utbildningen tycker de vet pedagogerna bäst och därför borde de få bestämma det utan elevernas inblandning. Vi vill koppla detta till Elvstrands resultat där hon ser en viss orolighet hos eleverna över att få för mycket inflytande, då mer inflytande betyder mer ansvar. (Elvstrand, 2009,s 127)

5.1.7 Känslor kring elevinflytande

Vi ville veta vilka känslor som uppstod i samband med elevinflytandet. Större delen av eleverna hade positiva erfarenheter av elevinflytandet i skolan och många svarade på följande vis:

32

Vicktor – ”Ja, asså är något roligare att lära så blir det ju lättare att lära sig det. Är det tråkigt blir det lite svårare för det att fastna”

William- ” Det känns toppen. Man känner sig stor och delaktig”

Amanda -”Ehh, asså det känns bra. Känns bra att man kan säga vad man tycker”

Kim - ”Det känns bra. Ja, för att det känns mycket skönare för att ehh vi inte behöver ta

det som fröknarna säger, så vi får mer och bättre självförtroende”

Eleverna tyckte att det var både roligare och lättare att lära när man kunde ha inverkan på sitt eget lärande. Ett flertal av eleverna tyckte att man kände sig större, viktigare samt mer värd när man kunde bestämma lite mer i skolan. De flesta eleverna menade att man presterar hårdare och känner lycka och glädje i sitt arbete när man får vara delaktig. Eleverna menade att de har möjlighet att förbättra sin skolsituation genom att man får säga vad man tycker. När man känner glädje och delaktighet i sitt arbete blir det mycket lättare att ta sig an en uppgift vilket oftast resulterar i att man vill lära sig mer och utvecklas. (Skolverket, 1998, s 10)

Vi ville vidare veta ”vad som var positivt med att ha inflytande”. Här under visar vi på exempel där eleverna tar upp sådant.

Calle – ”Att våra lärare får vara med och ta del av våra tankar och så liksom inte bara de bestämmer hela tiden, så vet ju liksom inte de om vi tycker att det är kul eller tråkigt. ehh ja. för jag tycker att det är roligare när vi får vara med lite mer och bestämma och så”

Bianca- ” Det positiva är att man får möjlighet att arbeta på sitt egna arbetssätt och på vis blir det liksom lättare att nå målen”

Lisa – ”Men då blir det inte bara arbete, arbete. Utan då är det något som vi valt själva att göra, detta har vi klurat ihop och då måste vi verkligen arbeta med detta för att visa så att vi kan få göra det igen”

Något positivt med att ha inflytande i skolan är att pedagogerna får ta del av elevernas tankar och åsikter så att de kan anpassa undervisningen efter eleverna. Eleverna blir mer motiverad och inspirerad i sitt fortsatta arbete genom att de hittar sin personliga inlärningsstil då pedagogerna är villiga att ta reda på vad det är som underlättar elevernas inlärning. På så sätt kände eleverna att pedagogerna tog deras idéer på allvar och kände sig respekterade samt blev mer framåtdrivande i sitt arbete. Eleverna lade större kraft och energi på arbetet för att bevisa för sig själva och pedagogerna att de förtjänade deras förtroende och därmed få fortsätta att vara delaktiga i undervisningen. Genom att elevernas idéer och aktiva beslut

33

kommer till uttryck i skolarbetet och därmed i deras lärande, blir det mermeningsfullt. (Selberg, 1999, s 150) När pedagogerna får ta del av elevernas perspektiv om hur de vill att arbetssätt och undervisning ska formas blir det en motiverande faktor för eleverna. Med hjälp av inflytandet i undervisningen upplevs lärandet av eleverna som lättare och roligare. (SOU 1996:22, s 28) Ett av citaten ovan (se Lisa) visar att när eleverna får vara med och bestämma ett arbetssätt, så har de själva valt det och då måste de visa att det är något de klarar av för att få förtroendet till att få göra om det vid ett annat tillfälle. Genom att de får tillfälle till stort inflytande i undervisningen så är det av betydelse för deras kunskapsutveckling, för att det är lättare att arbeta med något som man själv vill. (Skolverket, 1998, s 3)

5.1.8 Sammanfattning av resultatet

Eleverna ansåg att de hade elevinflytande på vissa saker i skolan och tyckte att de hade rätt att vara med och påverka då det var deras utbildning det handlade om. Eleverna hade möjlighet att påverka bland annat inköp av skolmaterial, arbetssätt och utomhusmiljö. De gavs tillfällen att vara med och ha inverkan på de här områdena genom olika råd som de har i skolan. Man började med att ha ett klassråd där man tog upp information som elevrepresentanterna hade med sig från de övriga råden; mat, elev och it-råden. Därefter diskuterade man gemensamt i klassen om man hade några nya förslag eller synpunkter som skulle framföras vidare till vartdera råd. I klassrådet diskuterade man även om saker som berörde klassen, allt från synpunkter på arbetssätt till klassregler.

Eleverna kände ett behov av att ha inflytande framförallt över deras arbetssätt, som var prioritet ett för flertal av eleverna. Den här punkten var viktig för eleverna just för att den handlade om hur de arbetade för att lära sig bäst. Eleverna menar på att dem alla lär på olika sätt och genom att de får lov att vara med och påverka, kan pedagogen anpassa arbetssättet efter elevernas önskan. Det är viktigt för eleverna att pedagogerna får ta del av elevernas tankar och åsikter för att kunna anpassa och förbättra undervisningen. Eleverna känner att lärandet blir lättare och roligare då de får en inverkan på sitt eget lärande och när pedagogerna lyssnar och beaktar elevernas synpunkter växer självförtroendet samt de känner sig viktiga. Eleverna kämpar hårdare och känner en lycka och genuin glädje i arbetet när de känner sig

34

involverade i sin skolgång. Genom att eleverna får vara med och ha inflytande över sitt lärande, känner de en glädje i att studera vilket oftast resulterar i att man vill lära sig mer och utvecklas. (Skolverket, 1998, s 10)

Maten var en sak som alla var överens om att de ville kunna påverka. Eleverna gavs som vi nämnt innan möjlighet att påverka maten genom matrådet, dock kände eleverna att det aldrig blev någon förändring. Att inte alltid kunna få igenom sina förslag kändes tråkigt, men man forstsatte att kämpa för en förbättring. Eleverna drog lärdom av det genom att de förstod att man inte alltid kan få igenom sina förslag av olika anledningar, som till exempel att det ibland är ekonomin som avgör i vissa situationer. Förslagen de ger, måste vara seriösa och realistiska för att de ska ha en chans att gå i uppfyllelse påpekar eleverna för oss. Därför måste de visa att de kämpar för sin sak och förtjänar pedagogernas förtroende i de situationer de kan ha inflytande över.

Att kunna påverka utomhus miljön och hur skolgården ser ut har eleverna möjlighet till att göra och det vill de gärna fortsätta att ha. Eleverna önskar att skolgården anpassas mer efter de äldre eleverna på skolan, då de ansåg att den just nu var anpassad till de yngre eleverna.

Något eleverna kände att de inte ville ha inflytande över var ämnesundervisningen. De ville inte påverka ämnesinnehållet på lektionerna, för de tyckte att de kunde få sämre kvalité på utbildningen ifall de lade sig i någonting de inte hade tillräckligt mycket kunskap om. Pedagogerna vet bäst i den här situationen om vad eleverna behöver för att få en bra utbildning, ansåg eleverna.

5.2 Analys utifrån Deweys teori

Då vi analyserade svaren i vår undersökning kom vi fram till att i stort sätt alla elever tyckte att det var viktigt att de fick ha inflytande, dock till en viss gräns. Det var av stor betydelse för eleverna att lärarna fick ta del av deras åsikter och tankar, speciellt om arbetsätten, för att de skulle kunna få fram det lämpligaste arbetssättet just för dem. Dewey menade att skolans uppdrag var att socialisera lärare och elever, så att de tillsammans kunde realisera

35

utbildningen och förankrar den i elevens verklighet och på så sätt möjliggöra individens fria utveckling. (Dewey, 1980, s 11) För att det ska kunna bli möjligt för eleverna och pedagogerna att tillsammans utveckla och anpassa utbildningen är det av stor betydelse att man skapar en öppen dialog mellan de båda parterna. Dewey menar att nyckeln till en väl fungerade demokrati är kommunikationen. (Dewey, 1997 s 26) Som vår undersökning visar så är det av stor betydelse för eleverna att pedagogen får ta del av deras tankar och idéer och vi tror att detta är ömsesidigt även från pedagogen sida. Om eleverna och pedagogen inte kan ha den här öppna dialogen som de bland annat har genom dem olika råden de har i skolan, kan en förbättring av utbildningen inte heller ske. Precis som att eleverna har ett behov av att pedagogerna får ta del av deras funderingar, har pedagogerna ett behov av att få veta vad eleverna vill för att sedan tillsammans ska kunna utveckla och förbättra.

Genom att eleverna får vara med och ha inflytande över sin utbildning skapar det bättre miljö för eleverna, då de tycker att arbetet blir roligare och de lägger mer energi på arbetet. Eleverna lägger mer energi på arbeten som de själv är med och utformar, dels för att det arbetet får mer meningsfullhet för eleverna och dels för att de vill visa att de förtjänar att pedagogens förtroende till att få vara med och forma undervisningen. Dewey menar att ett elevinflytanderikt arbetssätt medförde självdisciplin hos eleverna då undervisningen blev mer intressant och på så sätt meningsfull och ansåg snarare att en hårt lärarstyrd undervisning kunde hota disciplinen. ( Dewey, 1999, s 129) Om vi kopplar det till Dewey så kan vi se att eleverna tar större ansvartagande över saker som de själva är delaktiga i för att man vill kämpa för det som har meningsfullhet för en. Dewey anser att pedagogen tillsammans med eleverna bör utforma målen för undervisningen, dels för att skapa meningsfullhet och dels för att inte tappa verklighetsanknytningen till elevernas värld. Dewey menar att när eleverna själva är medvetna om målen och dess syfte får de lättare för att reflektera över hur och varför de arbetar mot de uppsatta målen. När eleverna reflekterar över detta lär de även sig att känna efter hur de arbetar bäst för att nå sina mål. (Dewey, 1997, s 19) Eleverna i vår underökning vill ha inflytande över deras arbetssätt vilket vi kopplar till Deweys tankar om att de lär sig reflektera över sig själva och sitt arbete när man tillsammans utvecklar något som exempelvis mål eller arbetssätt.

Eleverna ville inte vara med och bestämma över sådant som de inte hade så mycket kunskap om, som till exempel ämnesundervisningen. Där ville de att pedagogen skulle vara den ansvarige för inom detta område var det läraren som hade den största kunskapen och

36

visste vad de behövde lära sig. Barnet ska ha en mer framträdande roll i förhållandet lärare och elev och läraren ska agera mer som en handledare än ett enväldigt överhuvud. (Dewey, 1980,s 15) Precis som Dewey så vill eleverna att pedagogen ska fungera som en handledare som ska kunna ta över i de situationer där eleverna känner att de fattas erfarenhet eller kunskap om någonting.

Eleverna ansåg att de hade rätten att påverka beslutsprocessen i skolan, då den handlade om deras utbildning. Skolan är till för att utbilda och förbereda individer för det samhälle de ska komma ut till och anpassa sig efter. Det är därför betydelsefullt att man i skolan visar eleverna samhällets uppbyggnad med dem demokratiska värderingar. Dewey menade också att utvecklingen hos individen sker i samspel med sin omvärld och att utbildningen behövde närma sig det samhälle man lever i. (Dewey, 1980,s 11)