Ägarlägenheter som ett medel mot Malmös segregation

Examensarbete. C-uppsats

inom fastighetsvetenskap

Urbana Studier Maj 2008

Ägarlägenheter som ett medel mot

Malmös segregation

Condominiums as a Means Against Residential Segregation in Malmö

Författare: Viraya Chaimart Handledare: Gunnar Blomé

2

Sammanfattning

Införandet av en ny upplåtelseform, ägarlägenheter kommer förmodligen att ske den 1 april 2009. Många intressanta frågor har väckts kring den nya upplåtelseformen och en av dessa frågor handlar om ägarlägenheter kan bidra till att minska segregationen i de mest utsatta områdena i landet.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka om ägarlägenheter kan minska segregationen i Malmö. Utgångspunkten är att förstå segregationsproblematiken i staden och hur ägarlägenheter eventuellt skulle kunna påverka detta.

Studien grundar sig på en kvalitativ metod då vi har genomfört sex strukturerade intervjuer med personer som på olika sätt är engagerade i bostadsfrågor i Malmö. Vi har den deduktiva ansatsen som utgångspunkt då hypotesen Ägarlägenheter kan minska segregationen i Malmö skapats för att besvara vår huvudfrågeställning. Med hjälp av positiviska metoder har vi studerat olika statistik men vi ser verkligheten som en social konstruktion och det är hermeneutiken som vi använt oss av i analysen.

Slutsatsen är att hypotesen varken kan accepteras eller förkastas då undersökningen visat ett otydligt resultat. Ägarlägenheter kan medföra ett ökat antal nyproducerade bostäder i attraktiva områden men dessa lägenheter är förmodligen inte tillgängliga för alla då det krävs en stor kapitalinsats vid köpet. Även om man kan lyckas med att skapa en blandning av alla upplåtelseformer i ett område kan dessa boende visa sig vara lika dyra att bo i oavsett om det är ett köp- eller hyresboende. Man kan konstatera att en blandning av olika upplåtelseformer i samma stadsdel kan medföra en minskad etnisk segregation i ett område som till exempel Västra hamnen, där det bor välbärgade invånare med olika etniska bakgrunder men dessa människor tillhör samma socioekonomiska grupp. Däremot kan ägarlägenheter inte bidra till att minska den etniska segregationen i de utsatta områdena i Malmö. Även om man har kapital vill man hellre köpa en lägenhet i ett attraktivare område och enligt Malmö stad lämnar svenskar i alla inkomstklasser dessa utsatta områden. Man kan konstatera att om upplåtelseformen ägarlägenheter är möjlig i det befintliga fastighetsbeståndet kan det finnas en möjlighet att hålla kvar framgångsrika invandrare i utsatta områden då de är benägna att stanna kvar hos sina familjer och vänner men det är svårt att locka svenskar till att köpa dessa lägenheter och därför kan ägarlägenheter inte bidra till att minska den etniska boendesegregationen i de utsatta områdena i Malmö.

3

Abstract

The introduction of a new form of housing tenure, condominium, is likely to take place on April 1, 2009. Many interesting questions have been raised concerning the new form of tenure and one of these questions is whether condominiums can decrease residential segregation in the most segregated areas of Sweden.

The purpose of this thesis is to investigate whether condominiums can decrease segregation in the city of Malmö. The starting point is an understanding of the problem of segregation in the city and how this may be affected by condominiums.

The study is based on a qualitative method where we conducted six structured interviews with persons involved with housing issues in Malmö. We have a deductive approach as a starting point where the hypothesis “Condominiums can decrease segregation in Malmö” was formulated in order to answer our main study question. By using positivist methods, we have studied various statistics, but we see reality as a social construction and we used hermeneutics when carrying out our analysis.

The conclusion is that the hypothesis can be neither confirmed nor disproved since the results are inconclusive. Condominiums may lead to an increased number of newly constructed buildings for housing in attractive areas, but these apartments may not be available to everyone since they require a major capital investment. Even if a mixture of forms of tenure is achieved in an area, these housings may turn out to be equally expensive, regardless of whether they are rented or owned by the residents. A mixture of forms of tenure may decrease residential segregation in a city area such as Västra hamnen, with wealthy inhabitants from varying ethnic backgrounds. However, these inhabitants belong to the same socio-economic group. But condominiums cannot decrease residential segregation in the most segregated areas of Malmö. Persons with sufficient capital would rather acquire apartments in attractive areas and according to the city of Malmö, Swedes from all income classes are leaving these segregated areas. If condominium as an ownership of housing is available for the existing building there may be a chance of keeping successful immigrants in segregated areas since they are likely to stay with families and friends, but it is difficult to attract Swedes to acquire these apartments, and therefore condominiums as a form of tenure cannot lead to a decreased the ethnic residential segregation in the most segregated areas of Malmö.

4

Förord

Examensarbetet har utförts vid Institutionen för Urbana studier på Malmö högskola. Arbetet omfattar 15 högskolepoäng på programmet Fastighetsföretagande, Property Manager (180 hp) under vårterminen 2008.

Vi vill rikta ett stort tack till våra familjer och vänner för deras stöd och den motivation de gett oss under resans gång. Vi vill även tacka vår handledare Gunnar Blomé som bidragit med värdefulla synpunkter under arbetets gång. Ytterligare ett tack till de intervjuade personerna: Lars Birve (Moderaterna), Anders Rubin (Socialdemokraterna), Haqvin Svensson (Malmö kommunala bostadsbolag, MKB), Bo Nilsson (Hyresgästföreningen), Björn Andersson (Fastighetsägarna Syd) och Lars Hedåker (Malmö stadsbyggnadsnämnden) för deras engagemang. Utan dess medverkan hade examensarbetet inte varit möjligt att genomföra.

Viraya Chaimart Zack Pertucalos

viraya@yahoo.com zack.p83@gmail.com

5

Innehållsförteckning

1. INLEDNING ... 7

1.1 Bakgrund ... 7

1.2 Syfte och frågeställningar ... 8

1.3 Avgränsning ... 9 1.4 Målgrupp ... 9 1.5 Disposition ... 9 2. METOD ... 11 2.1 Introduktion ... 11 2.2 Vetenskapligt tillvägagångssätt ... 11

2.2.1 Kvantitativ kontra kvalitativ metod ... 11

2.2.2 Positivism och hermeneutik ... 13

2.2.3 Deduktiv kontra Induktiv metod ... 14

2.3 Praktiskt tillvägagångssätt ... 15

2.3.1 Datainsamling ... 15

2.3.2 Bearbetning och tolkning ... 16

2.3.3 Strategiskt urval ... 17

2.3.4 Validitet och reliabilitet ... 18

3. TEORI ... 19

3.1 Introduktion ... 19

3.2 Malmös bostadsmarknad ... 20

3.2.1 Om staden ... 20

3.2.2 Malmösbostadsmarknadens segment ... 21

3.2.3 Utgångspunkter vid stadsplanering ... 26

3.3 Segregation ... 28 3.3.1 Begreppet segregation ... 28 3.3.2 Demografisk segregation ... 28 3.3.3 Socioekonomisk boendesegregation ... 29 3.3.4 Etnisk boendesegregation ... 29 3.3.5 Diskriminering på bostadsmarknaden ... 31

6

3.3.6 Segregations- motverkande och förebyggande ... 32

3.3.7 En blandning av upplåtelseformer som ett medel mot boendesegregation ... 35

3.4 Ägarlägenheter ... 36

3.4.1 Ägarlägenheter – erfarenheter från Danmark och Norge ... 37

3.4.2 Ägarlägenheter – Den svenska modellen ... 40

3.4.3 För- och nackdelar med ägarlägenheter ... 42

3.4.4 Ägarlägenheter och risk för segregation i boendet ... 45

4. PRESENTATION AV UNDERSÖKNING ... 46

4.1 Introduktion ... 46

4.2 Malmös bostadsmarknads förutsättningar ... 46

4.3 Hur Malmöborna väljer bostadsområde och upplåtelseform ... 49

4.4 Segregationen i Malmös bostadsområden ... 50

4.5 Segregations- motverkande och förebyggande ... 51

4.6 Ägarlägenhet och dess för- och nackdelar ... 53

4.7 Ägarlägenhet i relation till segregation ... 54

5. ANALYS ... 56

5.1 Introduktion ... 56

5.2 Bostadsplanering och fördelning ... 56

5.3 Malmöbornas val av boende ... 58

5.4 Segregationen i Malmö ... 60

5.5 Planerade åtgärder i Malmö mot segregation ... 62

5.6 Konsekvenser av ägarlägenheter ... 63

5.7 Ägarlägenheter som motmedel mot Malmös segregation ... 66

6. SLUTSATS ... 70

7. AVSLUTANDE KOMMENTARER OCH VIDARE FORSKNING ... 73

8. KÄLLFÖRTECKNING ... 75

BILAGOR ... 78

Bilaga 1 Intervjufrågor ... 78

7

1. INLEDNING

I detta kapitel beskrivs examensarbetes bakgrund, syfte, frågeställningar, avgränsningar, målgrupp samt disposition.

1.1 Bakgrund

Numera finns det fyra olika upplåtelseformer i Sverige, dessa är hyresrätt, kooperativ hyresrätt, bostadsrätt och äganderätt.

Att eventuellt införa ägandelägenheter i Sverige är i dagsläget en het fråga. Efter att i många år diskuterat att införa denna typ av upplåtelseform i Sverige, har man inte lyckat med att förverkliga idén om att privatpersoner kan få äga sin lägenhet. År 2002 kom den dåvarande Socialdemokratiska regeringen ut med en utredning i ämnet men ännu har inga beslut tagits.

Efter det att regeringen avskaffat stödet för bostadsbyggande har antalet nybyggda bostäder minskat successivt, särskilt byggandet av hyresrätter. Man tycker helt enkelt att det inte är lönsamt att bygga hyreshus1 i jämförelse med att bygga boenden med i andra upplåtelseformer. Bostadsministern Mats Odell försvarar sig dock med att bostadssubventionerna inte är en långsikt lösning för att motverka bostadsbrist även om de kan lyckas vara kostnadssänkande. Valfrihet för konsumenterna har alltid varit central för regeringens politik. Odell hävdar vidare att subventionerna bara leder till att produktionen anpassas till administrativa regelverk, och därför att utbudet av bostäder måste anpassas till efterfrågan i stället för politiska bedömningar om hur människor ska bo och vad som ska byggas2. Lind anser att det är bättre att det råder konkurrens under normala marknadsförutsättningar i stället för beroendet av statliga bidrag och ju större valmöjligheter ett hushåll har desto effektivare blir konkurrensen3. Nu försöker man hitta nya vägar som kan bidra till nybyggnation utan statens stöd och ägarlägenhet som upplåtelseform gav positiva effekter hos många, både hos socialdemokraterna och hos moderaterna. Bostadsministern Mats Odell är en av dem. Han är positiv och tror till och med att ägarlägenheter kan bidra till att minska segregationen i landets utsatta områden4.

1 SOU 2002:21 2 www.riksdagen.se, 2008 3

Lind, 2003, Är det motiverat att underlätta för hushåll med låga inkomster att äga sin bostad, KTH Infrastruktur

4

8 Vi som är Malmöbor har hört mycket om att Malmö stad är en av de mest utsatta städerna i landet. Detta har väckt vårt intresse och vi vill därför undersöka om ägarlägenheter som upplåtelseform verkligen kan påverka och kanske till och med minska segregationen i Malmö, som är en mycket delad stad när det gäller bosättning av invånare i olika stadsdelar. Utifrån Mats Odells uttalande skapade vi en hypotes: ”Ärgarlägenheter kan bidra till att minska segregationen i Malmö” som vi kommer att arbeta efter.

Mer än hälften av svenskarna äger sitt boende direkt eller indirekt via en bostadsrättförening5, men i Malmö bor mindre än hälften av befolkningen i egnahem och personer med utländsk bakgrund är överrepresenterade i kommunal hyresrätt, dvs. allmännyttan. 6

1.2 Syfte och frågeställningar

Syftet med detta examensarbete är att undersöka om ägarlägenheter kan minska segregationen i Malmö. Detta är vår hypotes som vi med hjälp av nedanstående frågor skall försöka bevisa eller motbevisa.

Följande frågor skall hjälpa oss besvara hypotesen.

Undersökningens huvudfråga är:

 Kan ägarlägenheter som upplåtelseform minska segregationen i Malmö? För att kunna besvara huvudfrågan kommer följande underfrågor att behandlas:

 Hur ser segregationen i Malmö ut?

Med denna frågeställning vill vi få fram en bild av Malmös segregationsproblematik. Vi utreder orsaker till segregation och hur den kan motverkas.

 Hur kan ägarlägenheter påverka segregationen i Malmö?

Med denna frågeställning beskriver vi upplåtelseformen ägarlägenheter samt dess för- och nackdelar. I syfte att förstå ägarlägenheters påverkan har vi utgått från bostadsmarknadens förutsättningar och analyserar faktorer som påverkar Malmöbornas val av upplåtelseformer.

5

Lundström & Lind, 2007, Bostäder på marknadens villkor.

6

Malmö Stadskontor, 2007, Segregationens dynamik och planeringens möjligheter – En studie av bostadsmarknad och flyttningar i Malmö, Malmö stad.

9 1.3 Avgränsning

I detta examensarbete behandlas enbart hur ägarlägenheter som upplåtelseform kan påverka segregationen i Malmö. I teoriavsnittet definierar vi tre olika aspekter av boendesegregation men vi kommer endast att arbeta utifrån de två aspekterna, socioekonomisk och etnisk boendesegregation.

Eftersom den svenska modellen av ägarlägenheter i princip har präglats av två ägarlägenhetsmodeller7 Ejerlejligheder i Danmark och Eierseksjoner i Norge, har vi valt att bara presentera de här två modellerna av ägarlägenheter i vårt examensarbete.

1.4 Målgrupp

Detta examensarbete riktar sig till politiker, fastighetsföretag, studenter och alla andra som är intresserade av boendesegregationsfrågor samt ägarlägenheter som upplåtelseform.

1.5 Disposition

I kapitel 2 redogör vi för vilka metoder som använts i detta examensarbete, vilket uppdelas i två huvudrubriker teoretiskt tillvägagångssätt och praktiskt tillvägagångssätt. I avsnittet teoretiskt tillvägagångssätt redogör vi för de teorier som använts samt diskuterar anledningen till varför vi valt just dessa teorier. I avsnittet praktiskt tillvägagångssätt beskriver vi hur materialet inhämtas och hur vi bearbetat detta samt vilka valstrategier vi använt oss av.

I kapitel 3 presenterar vi först Malmö stad och tidigare studier avseende Malmös bostadsmarknad. Sedan beskriver vi olika begrepp inom segregation och ägarlägenheter därefter presenterar vi hur segregationen kan motverkas samt för- och nackdelar med ägarlägenheter.

I kapitel 4 presenterar vi undersökningens resultat vilket delas upp i 7 rubriker. Dessa rubriker skapas efter de tretton intervjufrågorna som utformats med teoriavsnittet som grund.

I kapitel 5 analyserar vi undersökningsmaterialet och med teorikapitlet som vägledning tolkas och bearbetas undersökningsresultaten. Kapitlet uppdelas i rubriker som anknyter till teoriavsnittet och länkar till undersökningens frågeställningar.

7

10 I kapitel 6 sammanförs analys och resultat till en slutsats som ger underlag för om hypotesen skall accepteras eller förkastas. Först inleder vi kapitlet med undersökningens syfte sedan besvarar vi de två underfrågeställningarna för att därefter kunna dra slutsatser och besvara vår huvudfrågeställning. Avslutningsvis redogör vi varför hypotesen bör accepteras eller förkastas.

I kapitel 7 diskuteras avslutningsvis undersökningens resultat och slutsats. Först reflekterar vi över bostadsmarknadssituationen och sedan uppmärksammar vi segregationen i Malmö. Vidare reflekterar vi avseende för- och nackdelar med ägarlägenheter i relation till segregationsproblematiken. Avslutningsvis rekommenderar vi vidare forskning i detta ämne.

11

2. METOD

I detta kapitel redogörs för olika vetenskapliga synsätt och ger en beskrivning av undersökningens tillvägagångssätt. Här klargörs också varför dessa metoder kommer att ge oss adekvat data för att testa vår hypotes.

2.1 Introduktion

Detta metodkapitel är disponerat under två huvudrubriker enligt följande:

 Vetenskapligt tillvägagångssätt

 Praktiskt tillvägagångssätt

Under huvudrubriken, Vetenskapligt tillvägagångssätt presenterar vi den kvantitativa respektive kvalitativa metoden samt de vetenskapliga huvudriktningarna positivism och hermeneutik. Avsnittet klarlägger även den induktiva och deduktiva metoden.

Under den andra rubriken, praktiskt tillvägagångssätt beskriver vi det praktiska förfarandet vid urval av intervjupersoner samt reflekterar över viktiga avseenden som bör betraktas vid bearbetning och tolkning av det insamlade materialet.

2.2 Vetenskapligt tillvägagångssätt

I detta avsnitt beskriver vi olika vetenskapsteorier och handlar således om vetenskapernas metodik och teoribildning.8 Det vetenskapliga tillvägagångssättet använder man sig av som vägledning för att kunna finna tillämpbara vetenskapliga metoder som praktiskt kan användas genom undersökningsprocessens olika stadier. Detta gör att undersökningens resultat blir mer giltigt och tillförligt om dess metodiska krav och forskningsmetoder uppfyllts.9

2.2.1 Kvantitativ kontra kvalitativ metod

Det finns två undersökningsmetoder, kvantitativt inriktad och kvalitativt inriktad forskningsmetod. Vilken forskningsmetod man skall välja är emellertid beroende av de frågeställningar och objekt man har valt att undersöka. När frågeställningen kräver statistisk

8

Norstedts svenska ordbok, 2003, En ordbok för alla.

9

12 bearbetning av mätbara data är kvantitativ metod mest användbar. Däremot om frågeställningen utgår från verbal analysmetod är det bäst lämpligt med kvalitativ metod10, men ibland krävs det en kombination av dessa metoder för att nå ett mer sanningsenligt material.11

Enbart statistiska analyser Enbart verbala analyser

Kvantitativt inriktad forskning Kvalitativt inriktad forskning

Figur 1. Sambanden mellan kvantitativ metod och kvalitativ metod12.

Skillnaden mellan kvalitativa metoder och kvantitativa metoder är alltså att de kvalitativa metoderna utgår från studiesubjektens perspektiv medan de kvantitativa studierna karakteristiskt i hög grad utgår från forskarens idéer om vilka utsträckningar och kategorier som skall stå i centrum. Däremot är skillnaden standardisering/icke-standardisering som åtskillnad mellan de två metoderna inte så stor.13

I detta examensarbete använder vi oss av en kvalitativ undersökning baserad på djupintervjuer med politiker, sakkunniga inom fastighetsbranschen samt bostadsplanerare i Malmö för att kunna besvara våra frågeställningar. Med hjälp av djupintervjuer undersöker vi hur segregationen i Malmö ser ut och hur andra förutsättningar samt andra faktorer kan påverka Malmöbornas val av olika upplåtelseformer. Den kvalitativa metoden skapar en förståelse för det aktuella problemet. Vi anser att metoden passar bäst till att undersöka vårt syfte eftersom upplåtelseformen ägarlägenheter är relativ ny för en stor del av Malmös befolkning. Detta innebär att om vi använt oss av den kvantitativa metoden till exempel genom enkätundersökningar med Malmöborna hade vi haft svårt att få tillförlitlig information.

10

Patel & Davidson, 1994, Forskningsmetodikens grunder – Att planera, genomföra och rapportera en undersökning, Studentlitteratur, Lund.

11

Alvesson & Sköldberg, 2008, Tolkning och reflektion – Vetenskapsfilosofi och kvalitativ metod.

12

Patel & Davidson, 1994

13

Alvesson & Sköldberg, 2008 se även Bryman, A., 1989. Research Metods and Organization Studies. London: Unwin-Hyman.

13 2.2.2 Positivism och hermeneutik

Positivism och hermeneutik är två vetenskapliga huvudriktningar.14 Med andra ord pratar man om filosofiska, metavetenskapliga eller vetenskaps teoretiska skolbildningar. Det finns många forskare som inte är medvetna om vilken skolbildnings ideal man arbetar efter då man av tradition arbetar med vissa modellösningar och metoder som i själva verket är färgade av en speciell filosofisk/metavetenskaplig skolbildning.15

Positivismen har sitt ursprung i naturvetenskapen men dess metoder och synsätt har spritt sig

även till andra vetenskapsområden. Man strävar efter absolut kunskap genom observation och logik och man kan dra slutsatser utifrån två olika sätt. Nämligen induktion som bygger på empiri och deduktion som bygger på logik. När de kombineras till den så kallade hypotetiskt – deduktiva metoden har vi kommit fram till positivismens favoritmetod.16

Man kan vara strikt objektiv i sin beskrivning av de fenomen man utforskar och fakta bör vara observerbar, mät- eller registrerbar samt att det skall finnas koppling till empirismen.17 Moderna forskare med inriktning på statistisk analys som bygger på positivismens grund är i allmänhet väl medvetna om problemen med att uppnå säker kunskap.18

Hermeneutik är humanistiska tolkningsmetoder, vilket innebär att den är utpräglat

humanistisk till sin inriktning eller en allmän lära om tolkning och förståelse.19 Med andra ord så eftersträvar man förståelse för den mänskliga världen. Förförståelse är ett centralt begrepp inom hermeneutiken, med förförståelse menar man att man inte uppfattar verkligheten enbart genom sina sinnen.20 Fakta är ”teoriimpregnerade” medan förförståelsen bygger på önsketänkande och påverkas i hög grad av våra värderingar. Bara ett nyfött barn saknar förförståelse. Vi tolkar allt vi upplever som någonting, trots att den kan leda oss fel, poängen är inte att det är fel utan att vi inte förstår något över huvud taget utan förförståelse. Den hermeneutiska cirkeln är ett centralt begrepp inom hermeneutiken vilket är ett växelspel mellan förförståelse och erfarenhet, mellan del och helhet. Man kan även säga att en större erfarenhet ger en bättre förförståelse som i sin tur gör att man uppfattar finare nyanser.

14

Thurén, 2002

15

Patel & Davidson, 1994

16

Thurén, 2002

17

Johansson, 2003, Introduktion till vetenskapsteorin, Thales, Stockholm.

18

Thurén, 2002

19

Thomassen, 2007, Vetenskap, kunskap och praxis – Introduktion i vetenskapsfilosofi. Gleerups Utbildning AB, Malmö.

20

14 Förförståelsen utvecklas från fördomar till verklig förståelse.21 I praktiken får man nöja sig med mer eller mindre stor sannolikhet i resultatet.22

Med hjälp av positivistiska metoder använder vi oss av ”hårddata”23 när vi studerar hur olika upplåtelseformer fördelar sig geografiskt i staden hos personer med skilda inkomstklasser och bakgrund genom att hämta statistik från Malmö stads hemsida och genom att besöka Malmö Stadskontor. Men när vi skall analysera vilka faktorer och förutsättningar som kan påverka individers val av boende och hur segregationsproblematik i Malmö ser ut samt hur ägarlägenheter påverkar segregationen handlar det om ”mjukdata”24 som måste analyseras hermeneutiskt.

2.2.3 Deduktiv kontra Induktiv metod

Det finns två olika sätt att dra slutsatser, induktion som bygger på empiri och deduktion som bygger på logik. Den induktiva metoden går från några till alla medan den deduktiva metoden går från alla till någon/några. 25 Dessa metoder anger två alternativa arbetssätt som forskare arbetar med för att producera teorier som skall ge en så riktig kunskap som möjligt.26

Deduktion är att vetenskapen utgår från det teoretiska arbetet, vilket innebär utifrån påstått

självklara antagande (axiom), som antas vara sanna. Det kan röra sig om etablerade teorier, naturlagar eller allmänna principer. Forskaren skapar sig först en hypotes ur den redan befintliga teorin, och prövar den sedan mot det insamlade empiriska materialet. De deduktiva metoderna underbygger kunskap ”uppifrån och ner”. Det avgörande kravet på slutledningen, deduktion är att den följer strikt logiska regler.27

Induktion utgår från praktiska erfarenheter och experiment och är det omvända förhållandet

till deduktion. Teorin formuleras utifrån insamlad data och empirin. Forskaren följer upptäckandets väg, utgår från en mängd enskilda fall och hävdar att ett samband som observerats i samtliga dessa fall också är generellt giltigt. Ansatsen innebär alltså ett riskfyllt språng från en samling enskildheter till en allmän sanning vilket är dess svaghet då den 21 Thomassen, 2007 22 Thurén, 2002 23

Sakuppgift som uttrycks mer eller mindre exakt, vanligt med siffror; särskilt i samhällsvetenskapligt sammanhang, Norstedts svenska ordbok, 2003

24

Sakuppgift som inte (kan) anges med siffror; särskilt i samhällsvetenskapligt sammanhang. Norstedts svenska ordbok, 2003

25

Thomassen, 2007

26

Patel & Davidson, 1994

27

15 underliggande strukturen eller situationen inte tas med i bilden, utan enbart ett mekaniskt yttre samband. Metoden destillerar en allmän regel ur en mängd observationer.28 Eftersom induktiva slutledningar bygger på upprepade erfarenheter kan vi säga att påståenden grundas ”nerifrån och upp” från upprepade erfarenheter av enskilda fall till en generalisering av alla fall.29

Detta examensarbete bygger på den deduktiva metoden eftersom hypotesen: ”Ägarlägenheter kan minska segregationen i Malmö” har skapats för att besvara vår huvudfrågeställning. Med utgångspunkt i hypotesen har befintliga teorier om segregationen i Malmös bostadsområden och ägarlägenheter som upplåtelseform, samt teorier om bostadsmarknadens förutsättningar och andra faktorer som kan påverka malmöbors val av olika upplåtelseformer insamlats som sedan har prövats på de undersökta intervjufrågeställningarna.

2.3 Praktiskt tillvägagångssätt

I detta avsnitt beskriver vi det praktiska genomförandet av undersökningen. Detta innebär en beskrivning av hur de olika teorierna hämtats och hur den empiriska informationen insamlats, bearbetats och tolkats.

2.3.1 Datainsamling

Våra sekundärdata30 har till en början hämtas från internet genom att använda googles sökmotor Scholar för att få mer information i ämnet vi avsett undersöka. Vi har främst använt nyckelorden ägarlägenheter och ”lägenhet med äganderätt” samt segregationen i bostadsområden, vid sökningen. För att finna svar på vår huvudfrågeställning, ”kan ägarlägenheter som upplåtelseform minska segregationen i Malmö?” krävs det att arbeta utifrån de två underfrågorna, ”hur ser segregationen i Malmö ut?” och ”Hur kan ägarlägenheter påverka segregationen i Malmö?”. Detta gör vi genom att hämta statistik och rapporter om segregationen i Malmö från Malmö stadskontor och Malmö Stads hemsida. Vi lånade även en del material från MKB som ”Områdesfakta för Malmö 2007” och annan statistik inom området. Genom att söka via Malmö högskolas bibliotek och Malmö

28

Alvesson & Sköldberg, 2008

29

Thomassen, 2007

30

Det är närheten till informationslämnaren som utgör den avgörande skillnaden mellan primärdata och sekundärdata. Exempel på primärdata är ögonvittnesskildringar, förstahandsrapporteringar och kvalitativa intervjuer. Övriga källor är sekundärkällor och dess information sekundärdata (Patel & Davidson, 1994)

16 Stadsbiblioteks hemsida fann vi en del litteratur om segregation i bostadsområden. Vid sökningen efter denna information använde vi oss av sökord som ”segregationen i bostadsområden” och ”segregationen i Malmö” samt ”ägarlägenheter”.

Vi använder oss av den kvalitativa metoden för att samla in våra primärdata31 genom att genomföra sex personliga intervjuer i vilka data registrerats med hjälp av en videokamera. En fördel med inspelning av data var att vi kunde lägga fokus på ämnet och dynamiken i intervjuerna samt att få korrekta citat. Det finns dock en nackdel med inspelningen av intervjuer, intervjupersonerna kan känna sig obekväma och undvika att ge en viss information. Allt som spelades in dokumenterades för att underlätta datasorteringen. Den kvalitativa metoden hjälpte oss också att genom intervjuerna få en djupare förståelse av undersökningsområdet. Intervjufrågorna formulerades utifrån undersökningssyftet och frågeställningar som kommer att besvaras genom att bearbeta de tre nyckelområdena; Malmös bostadsmarknad, segregation och ägarlägenheter (se bilaga). Dessa tre områden har vi bestämt utifrån vårt teorikapitel för att kunna leda oss till svaret på vår huvudfrågeställning. Sedan skickade vi förberedande intervjufrågor till intervjupersonerna via e-post. Varje intervjusamtal pågick cirka en timme beroende på hur omfattande svaren var samt på en del följdfrågor. Vi tilläts att namnge alla intervjupersonerna, men några personer krävde att på förhand få godkänna om vi skulle citera dem. Vi har valt att skriva en sammanfattning av svaren samt citera viktigt information utan att namnge intervjupersonen. Anledningen till detta är att informationen är för känslig, vilket kan ge negativa följder för den intervjuade.

Datainsamlingen utfördes utifrån den kvalitativa metoden med syftet att vi skulle få största möjliga helhetsbild av de tre undersökningsområdena som i sin tur skulle leda oss till ett mer sannolikt svar. Om vi hade använt andra metoder till exempel en enkätundersökning skulle det vara svårt att få en tillförlitlig information då vi anser att en stor del av Malmöborna inte känner till undersökningsområdena lika bra som våra intervjupersoner.

2.3.2 Bearbetning och tolkning

En stor del av resultat- och analysarbetet i detta examensarbete grundar sig på en kvalitativ undersökning baserad på djupintervjuer med politiker och sakkunniga i fastighetsbranschen.

31

Det är närheten till informationslämnaren som utgör den avgörande skillnaden mellan primärdata och sekundärdata. Exempel på primärdata är ögonvittnesskildringar, förstahandsrapporteringar och kvalitativa intervjuer. Övriga källor är sekundärkällor och dess information sekundärdata (Patel & Davidson, 1994)

17 Detta ställer krav på oss som intervjuare att vara pålästa i ämnet innan intervjun och att ibland även kunna leda intervjupersonerna på rätt spår. De intervjuade får gärna breda ut sig över frågorna för att vi skall få en mångsidig bild av deras uppfattning. Tolkningen görs utifrån de personliga intervjuerna som dokumenteras sammanfattningsvis, vilket innebär att den påverkas av hur intervjuaren uppfattar intervjupersonernas budskap. Intervjuarens bakgrund och värderingar samt erfarenheter spelar en stor roll vid tolkningen. De humanistiska tolkningsmetoderna – hermeneutik bygger på att vi människor förstår andra människor. 32 Man skaffar sig kunskap om det genuint mänskliga i och genom språket33 där sina egna minnen, upplevelser och sin förståelse används till att tolka. Det krävs olika infallsvinklar, olika perspektiv och olika tolkningsmodeller vid tolkningen. Att tolka andra människors känslor och upplevelser utifrån sina egna känslor och upplevelser kan vara mycket osäkert eftersom människor och mänskliga handlingar är komplicerade saker, men det blir också mer berikande och mer nyanserat.34

Det insamlade materialet har bearbetats och tolkats i resultat- och analyskapitlet utifrån våra egna perspektiv. Betydelsen med tolkningen är att få en insikt och förståelse för den segregationsproblematik som föreligger i Malmö. Att förstå individens val av boendet och på vilket sätt segregationen kan motverkas samt hur ägarlägenheter som upplåtelseform eventuellt kan påverka detta är vår utgångspunkt i denna undersökning.

2.3.3 Strategiskt urval

Valet av intervjupersoner har gjorts utifrån vårt syfte avseende att undersöka om ägarlägenheter kan bidra till att minska segregationen i Malmö. Det är mycket viktigt att kunna få fram olika perspektiv av hur man bör lösa samma problem, därför valde vi representanter från sex organisationer som har med bostadsfrågor i Malmö att göra. Våra intervjupersoner är följande; Lars Birve (Moderaternas ordförande i Malmö och vice Styrelseordförande i MKB), Anders Rubin (Socialdemokrat och Kommunalrådet och ansvar för bostadsfrågor i Malmö), Lars Hedåker (Stadsbyggnadsnämnden), Haqvin Svensson (vice VD i Malmö kommunala bostadsbolag MKB), Björn Andersson (Fastighetsjurist på Fastighetsägarna Syd) och Bo Nilsson (Ordförande i Hyresgästföreningen i södra Skåne). Detta innebar att vi intervjuade sex olika personer med omfattande erfarenhet inom området

32

Thurén, 2002

33

Patel & Davidson, 1994

34

18 och som på olika sätt är engagerade i olika bostadsfrågor i Malmö. Dessutom representerar dessa intervjupersoner nästan alla de parter som har möjlighet att påverka bostadssegregationen i Malmö samt så anser vi att de här personerna har betydligt mer kunskaper gällande upplåtelseformen ägarlägenhet än vad vanliga Malmöbor kan tänkas ha.

2.3.4 Validitet och reliabilitet

Validitet och reliabilitet står i förhållande till varandra vilket gör att man inte kan koncentrera sig på det ena och låta bli det andra. Det finns tre tumregler om detta som lyder så här: Hög reliabilitet är ingen garanti för hög validitet och Låg reliabilitet ger låg validitet samt Fullständig reliabilitet är en förutsättning för fullständig validitet.35

Reliabilitet, tillförlighet, innebär att mätningarna är korrekt gjorda,36 det vill säga hur väl undersökningsinstrument motstår slumpinflytande av olika slag. Eftersom detta examensarbete bygger på intervjuer är det svårt att få ett regelrätt mått på reliabiliteten, vilket innebär att det ställs höga krav på intervjuarnas förmåga att styra intervjun och att ställa relevanta frågor. För att få en hög reliabilitet i våra intervjuer var vi alltid båda två på plats samt att vi även spelade in alla intervjuer. Dessutom skickade vi ut förberedande intervjufrågor till de olika personerna i god tid innan intervjun. Vi använde oss även av en del nyckelord vid intervjutillfällena vilka underlättade för oss att styra intervjuerna.

Validitet innebär att man verkligen har undersökt det man ville undersöka och ingenting

annat.37 I vårt fall gällde det att utforma en intervjumall som säkerställer att vi får fram den information vi avser undersöka. Det är också viktigt att intervjumallen bör granskas av en utomstående part, vilket vi gjorde genom att låta vår handledare ta del av den innan undersökningen.

Eftersom intervjupersonerna är sakkunniga och har omfattande erfarenhet samt representerar organisationer som på olika sätt engagerar sig i bostadsfrågor i Malmö, anser vi att vi fått sanningsenliga svar på våra frågor. Dessutom granskades intervjumallen av vår handledare och den skickades ut i god tid till intervjupersonerna för att de skulle få möjlighet att förbereda sig inför intervjun.

35

Patel & Davidson, 1994

36

Thurén, 2002

37

19

3. TEORI

I detta kapitel beskrivs de teorier och begrepp som används för att analysera och uppfylla uppsatsens syfte.

3.1 Introduktion

I teorikapitlet har vi disponerat enligt följande huvudrubriker:

 Malmös bostadsmarknad

 Segregation

 Ägarlägenheter

Under den första huvudrubriken, Malmös bostadsmarknad, belyser vi Fakta om Malmö och Malmös bostadsmarknad samt Malmös bostadssegmentering. Därefter presenterar vi utgångspunkter vid stadsplanering.

Under den andra huvudrubriken, Segregation, framställer vi olika begrepp inom segregation, vilket indelas i demografisk segregation, socioekonomisk boendesegregation och etnisk boendesegregation. Dessutom tar vi fram en bild av diskrimineringen på bostadsmarknaden samt hur segregation kan motverkas och förebyggas.

Under den tredje huvudrubriken, Ägarlägenheter, beskriver vi begreppet ägarlägenheter samt framställer de modeller som finns i Danmark och Norge. Dessutom presenteras en tänkbar svensk modell för ägarlägenheter enligt SOU 2002:21 samt för- och nackdelar med ägarlägenheter. Under den sista punkten i denna rubrik tar vi även upp risker för segregation som kan uppstå vid införandet av ägarlägenheter.

I teorikapitlet har vi som motiv att belysa de olika huvudrubrikerna och underrubrikerna för att skapa en helhetsbild av området vi undersöker, vilket i sin tur gör det möjligt att länka tolkningarna av de olika rubrikerna till varandra.

20 3.2 Malmös bostadsmarknad

3.2.1 Om staden

Malmö är indelad i 10 stadsdelar; Hyllie, Fosie, Rosengård, Södra Innerstaden, Limhamn/ Bunkeflo, Västra Innerstaden, Husie, Oxie, Kirseberg och Centrum.

Figur 2. Karta över Malmö (www.malmo.se)

Staden har mer än 276 000 invånare och antalet har ökat för tjugoandra året i rad. Cirka 27 procent av befolkningen i Malmö är födda i utlandet vilket gör att Malmö är den mest invandrartätaste staden i Sverige. Den mångkulturella befolkningen gör Malmö unikt och spännande som stad. Antalet nyfödda har också ökat kraftigt och folkmängden fortsätter att öka och fram till 2013 beräknas invånareantalet öka till 301 600.38

Utbildningsnivån i Malmö har förbättrats sedan 1990. Antalet Malmöbor med eftergymnasial och forskarutbildning har mer än fördubblats sedan dess, detta tack vare etableringen av Malmö högskola och närheten till Lunds universitet. Disponibel medelinkomst per familj i Malmö är 212 400 kronor.39 38 www.malmo.se, 2008 39 Malmö Stadskontor, 2007

21 En kombination av den goda infrastrukturen och det geografiskt strategiska läget gör att Malmö har en speciell styrka jämfört med många andra städer. I regionen bor det cirka 3 637 000 invånare. Många stora företag har flyttat sina huvudkontor till Malmö och man räknar med att ytterligare företag kan tänka sig att flytta huvudkontoren till Malmö när citytunneln står färdigt.40

Tabell 1. Sammanfattning från Malmös områdesfakta 2007.41

Stadsdel Folkmängd År 2007 Utländsk bakgrund(%) Förvärvsarbetande (%) Arbetslöshet (%) Utbildning Eftergym (%) D. Medelinkomst År 2005 (KR) Centrum 39 446 23 64 4 55 197 000 Västra Innerstaden 31 264 11 74 3 55 227 700 Limhamn/Bunkeflo 35 254 12 77 2 48 335 900 Husie 18 363 16 77 3 32 280 200 Oxie 11 045 19 74 3 24 282 100 Kirseberg 14 028 26 64 5 32 200 900 Hyllie 30 828 28 62 5 30 209 900 Fosie 39 925 41 54 6 23 183 200 Rosengård 21 955 60 38 8 18 177 100 Södra Innerstaden 32 528 32 54 6 44 147 100 Malmö 276 244 27 63 4 39 212 400

Malmö är en delad stad där det finns skillnad mellan invånare i olika bostadsområden, de större miljonprogrammen skiljer sig stort från de äldre och de nyare områdena.42 Tabellen visar på att det finns stor skillnad mellan invånarna i de tio stadsdelarna i staden, allt ifrån bakgrund, utbildning, sysselsättningsgrad och inkomst. Av samtliga områden finns det fyra som räknas som ”utsatta” områden enligt statens storstadspolitik, vars syfte är att stödja storstadsregionerna som landets tillväxtmotorer samtidigt som den negativa utvecklingen av socialt och etniskt segregerade bostadsområden skall angripas. Dessa utsatta områden är Hyllie, Fosie, Rosengård och Södra Innerstaden.43

3.2.2 Malmösbostadsmarknadens segment

Segmentbegreppet används för att peka på att det finns olika upplåtelseformer och hustyper på bostadsmarknaden. En del av grundvillkoren för segregationsprocesserna bestäms utifrån hur dessa marknadssegment fördelar sig geografiskt inom en stad. Attraktiviteten och hustypen i

40 www.malmo.se, 2008 41 Malmö stad, 2008 42 Malmö Stadskontor, 2007 43 www.malmo.se, 2008

22 ett område man bor i ger olika grannskapvillkor, villkor för socialt umgänge, naturkontakt och tillgänglighet till service. 44

Det finns totalt 142 306 bostäder i staden (se Tabell 2) och 25 381 av dessa är småhus. Andelen av hyresrätter är drygt häften av det totala antalet av de fyra upplåtelseformerna varav 14 procent eller 19 525 bostäder ägs av det kommunala bostadsbolaget MKB. En tredjedel eller 34 procent av upplåtelseformerna är bostadsrätter med totalt 47 968 bostäder och 3 106 av dessa bostadsrätter är småhus. Äganderätter finns till 15 procent, det vill säga 21 636 småhus.45

Tabell 2. Antalet bostäder i Malmö indelade efter upplåtelseformer46

Upplåtelseform Totalt % Småhus

Hyresrätt, MKB 19 525 14 297

Hyresrätt, privat 53 177 37 342

Bostadsrätt 47 968 34 3 106

Äganderätt 21 636 15 21 636

Summa 142 306 100 25 381

Tabell 3 visar andelen av de olika upplåtelseformerna äganderätt, bostadsrätt, kommunal hyresrätt (MKB) och privata hyresrätter i Malmös västra stadsdelar. I Malmö centrum bodde det år 2007 totalt 39 466 invånare och det finns inga bostäder med äganderätt men det finns en stor andel bostadsrätter. Det finns en liten del invånare som bor i kommunal hyresrätt, den största delen av invånarna i detta område (hela 66 procent) bor i privata hyresrätter. I Västra Innerstaden bor totalt 31 264 invånare, endast 4 procent av dessa bor i äganderätt. Knappt 30 procent bor i bostadsrätter och drygt 10 procent bor i kommunal hyresrätt. Mer än häften av befolkningen i denna stadsdel bor i privata hyresrätter. Däremot bor knappt 60 procent av befolkningen i Limhamn-Bunkeflo i äganderätt och knappt 20 procent bor i bostadsrätter.47

44

Andersson & Bråmå, 2008, Segregation och segmentation på bostadsmarknaden – Exemplet Malmöregionen, Institutet för bostads- och urbanforskning, Uppsala Universitet.

45 www.malmo.se, 2008 46 Malmö Stadskontor, 2007 47 Ibid.

23

Tabell 3. Andel av olika upplåtelseformer i Malmös västra stadsdelar48

Stadsdel Äganderätt Bostadsrätt Kommunal

hyresrätt Privat hyresrätt Totalt Antal invånare Centrum 0 28 6 66 100,0 39446 Västra Innerstaden 4 29 12 55 100,0 31264 Limhamn-Bunkeflo 58 17 5 21 100,0 35254

I Malmö finns det fyra bostadsområden som enligt staten och Malmö kommun benämns som ”utsatta områden” (se tabell 4). Dessa områden är Hyllie, Fosie, Rosengård och Södra Innerstaden. I stadsdelarna Hyllie och Fosie bor drygt 10 procent i äganderätt, cirka 45 procent av dess invånare har bostadsrätter. Knappt 30 procent av Hyllieborna bor i MKB:s hus och 15 procent av totalt 30 828 invånare bor i privat hyresrätter. I stadsdelen Fosie bor knappt 20 procent i kommunal hyresrätt och 29 procent i privata hyresrätter. I Rosengård och Södra Innestaden bor de boende med lägst andel äganderätt, endast 5 respektive 1procent av totalt 21 955 respektive 32 528 invånare. Antalet personer som bor i det kommunala bostadsbolaget MKB är störst i Rosengård med 43 procent medan befolkningen i Södra Innerstaden främst bor i de privata fastighetsbolagen (hela 48 procent).49

Tabell 4. Andel av olika upplåtelseformer i Malmös östra stadsdelar som benämnas ”utsatta område”50

Stadsdel Äganderätt Bostadsrätt Kommunal

hyresrätt Privat hyresrätt Totalt Antal invånare Hyllie 11 46 29 15 100,0 30828 Fosie 10 43 19 29 100,0 39925 Rosengård 5 26 43 25 100,0 21955 Södra Innerstaden 1 40 10 48 100,0 32528

Malmös bostadsmarknadssegmentering visar hur olika upplåtelseformer fördelar sig i staden. Detta tyder på att det finns många faktorer som påverkar valet av boende enligt följande citat:

”Om man äger bostaden, äger rätten att disponera den (bostadsrätt) eller hyr den, ger olika villkor för prisbild, rättigheter och inflytande. Om man bor i höga respektive låga eller stora respektive små flerfamiljhus, eller bor i radhus eller friliggande villa, ger olika grannskapsvillkor, naturkontakt och villkor för socialt umgänge och ofta också tillgång

48 Malmö Stadskontor, 2007 49 Ibid. 50 Ibid.

24 till service. Dessutom finns geografiska dimensioner som påverkar tillgänglighet och attraktivitet, exempelvis centrum - periferi, urbant - rutalt och nära - långtifrån vatten.51 Nedan redogörs för vilka faktorer som avgör Malmöbornas val av upplåtelseformer.

Inkomster och sysselsättning

SAMS – områden 52 (Small Area Market Statistics) indelas enligt avtal mellan staten och Malmö, staden delas in i 363 SAMS-områden. Indelning av SAMS – områdena är ofta definierade efter upplåtelseform, tillkomstperiod och med någon slags ”naturlig” grannskapsbegrepp i bakgrund.53 Av dessa 363 SAMS – områden har Malmö stad 18 områden med dominans av hyresrätter som bebos av hushåll med inkomster långt under regiongenomsnittet (186 800 kr). 11 av dessa 18 områden har lägst sysselsättningsgrad och lägst medianinkomst och domineras av privata hyresrätter. Andelen med utländsk bakgrund är mycket hög motsvarande cirka 58 procent, men ännu högre andel har de 7 områden som domineras av allmännyttan. Vidare finns det 25 områden som helt domineras av bostadsrätter,

dessa områden uppvisar medianinkomster och sysselsättningsnivåer under

regiongenomsnittet, samt så har var tredje invånare utländsk bakgrund.54

I tabell 5 framgår det att boende i egnahem har väsentligt högre genomsnittsinkomster av arbete än invånare bosatta i de andra upplåtelseformerna och de lägre genomsnittsinkomsterna bland egnahemsboende i kommunen finns i Fosie och Södra Innerstaden. Boende i hyresrätt har lägre inkomster än boende i bostadsrätter och för Rosengård är det väsentligt lägre än vad som gäller i kommunen i övrigt.55

Tabell 5. Medelinkomsten i 1000-tal kronor per stadsdel 2004 efter upplåtelseform.56

Stadsdel Medelinkomst per upplåtelseform

Egnahem Bostadsrätt Kommunal

hyresrätt Privat hyresrätt Totalt Hyllie 224 122 78 115 112 Fosie 167 119 83 80 97 Rosengård - 79 70 35 58 Södra Innerstaden 183 129 93 96 103 Malmö 221 155 105 134 154 51 Malmö Stadskontor, 2007 52

SAMS - indelning enligt storstadspoliska avtal mellan staten och Malmö.

53

Boverket & Andersson, 2005, Välkommen till bostadsmarknaden. En lägesrapport om integration. S.85

54 Malmö Stadskontor, 2007 55 Ibid. 56 Ibid.

25 Enligt Malmö Stadskontors statistik år 2007 följer segregationen inte strikt upplåtelseformerna även om hushåll som lämnar utsatta områden har högre sysselsättning och inkomster än de som flyttar in. Hushåll som stannar i dessa områden har lite bättre sysselsättningsgrad än inflyttare men ändå betydligt svagare än utflyttare. En fjärdedel av de som flyttar ifrån dessa utsatta områden flyttar till ett annat liknande område. Med andra ord kan man säga att utsatta områden genom flyttningar förlorar de som är framgångsrika. Utflyttare med svensk bakgrund som lämnar utsatta områden finns således i varje inkomstklass.

Etnisk bakgrund

I Malmö fanns år 2004 fem egnahemsbostadsområden med en majoritet av personer med utländsk bakgrund57 och 6 områden när det gäller bostadsrättsområden. I 24 områden i allmännyttan bor mer än hälften av de boende med utländsk bakgrund och i tre av dessa har hela 90 procent eller mer sådan bakgrund. I 17 av dessa 24 områden är personer med utländsk bakgrund i majoritet.58

Invandringen från Danmark har också ökat sedan Öresundsbron öppnades i juli år 2000. Detta har medfört att antalet personer födda i Danmark och bosatta i Malmöregionen ökat kraftigt. Danskarna söker sig endast till två upplåtelseformer nämligen egnahem och bostadsrätter. Siffrorna skiljer sig något då var fjärde dansk bor i bostadsrätt, särskilt de yngre (19-29 år) där 45 procent bor i bostadsrätt. Danskarna som har köpt sin bostad har främst bosatt sig i Fosieområdet och söder därom.59

57

Med begreppet utländsk bakgrund avses personer som fötts utomlands eller har två utlandsfödda föräldrar. Den här gruppen kan sedan indelas i mindre minoritetsgrupper efter etniska hierarkier. Med begreppet etnisk hierarki avser man den påtagliga sortering efter etniskt ursprung som gäller på svensk arbets- och bostadsmarknad. (Malmö Stadskontor, 2007)

58

Malmö Stadskontor, 2007

59

26

Figur 3. Segmentering i Malmö år 2004, uppdelat på svensk och utländsk bakgrund.60

Figur 3 visar att personer med utländsk bakgrund är överrepresenterade i kommunal hyresrätt MKB, och underrepresenterade i egnahem och bostadsrätter.

3.2.3 Utgångspunkter vid stadsplanering

Vid planering av nya och gamla bebyggelsemiljöer eller vid sanering försöker man skapa en funktionsblandning genom att blanda bostäder, butiker och andra typer av service inom området. Man eftersträvar att underlätta befolkningens tillgänglighet och deltagande i det offentliga livet genom att skapa en trygg miljö där människor kan röra sig fritt genom olika områden. Trafikstrukturens utformning såsom bussförbindelser och hållplatsplaceringar är en del av de åtgärdsstrategier som planerare vidtar. Dessutom vill man bland annat integrera trafikstrukturen genom att till exempel anlägga cykel- och gångbana intill bilvägar. Det är också mycket viktigt att man tryggt och säkert kan ta sig från hållplatsen till sin bostad.61 God transportinfrastruktur är även en förutsättning för näringslivsutvecklingen. Investeringar i infrastrukturen är till sin natur långsiktiga.62

Fördelningen mellan hyresrätter, bostadsrätter och äganderätter har alltid knyts till möjligheten att minska bostadssegregationen. Man har även aktualiserat en fjärde möjlighet,

60

Andersson & Bråmå, 2008

61

Listerborn, 2000, Om rätten att slippa skyddas: en studie av trygghetsskapande och brottsförebyggande projekt och kvinnors rädsla för att röra sig i stadens rum. Chalmers tekniska högskola, Göteborg.

62

27 ägarlägenheter.63 Från och med år 2007 använder Malmö en konstruktion med markanvisningsavtal64 för både bostäder och verksamheter där kommunen säljer marken eller upplåter den med tomträtt. Detta gör man för att uppnå målet för blandade upplåtelseformer i nyproducerade bostäder. Byggherren förbinder sig att bygga bostadsrätter och hyresrätter i en bestämd proportion, i till exempel västra hamnen har Malmöstads fastighetskontor tillämpat fördelningen 50/50 procent. Kring den nya Citytunnelstationen, Hyllie och Hyllievång har man däremot i den första etappen fördelningen 30/70 procent och man räknar med att 50-70 procent av de nyinflyttande kommer att vara danskar. Villkoren måste emellertid vara tillräckligt attraktiva, det vill säga att byggföretagen måste få bygga en tillräckligt stor andel bostäder med bostadsrätt eller äganderätt.65

Boende och livsstil har alltid kopplats till varandra. Många studier tyder på att ”det egna huset” är något som många drömmer om och ser som den boendeform man helst vill ha.66

Grundvillkoren för segregationsprocesserna bestämmer hur bostadssegment fördelar sig geografiskt inom en stad eftersom val av bostadsområde möter de begränsningar som segmentsammansättningen reser, det kan till exempel vara svårt att bo centralt om man vill bo i en villa. Den enskildas val av bostad kan styras av en rad andra faktorer till exempel omständigheter såsom ändrade familjeförhållande eller den enskildes ekonomiska förhållanden kan begränsa valfriheten. Ett anpassande av bostadens yta och bostadens standard samt områdets attraktivitet kan betyda mycket för vissa individer. Önskemål om närhet till arbete, barnomsorg och skola, boende miljö och trygghet samt socialkontakter i övrigt och andra serviceutbud har också betydelse för bostadsvalet. Det är inte bara sammansättning av hyresrätter allmännyttiga, privata hyresrätter, bostadsrätter och egnahem som påverkar varför t.ex. invandare från tredje världen väljer att bo i Rosengård i Malmö eller på Järvafältet i Stockholm.67

63

Malmö Stadskontor, 2007

64

Malmö Stad, Markanvisningspolicy, fastställd av tekniska nämnden 2007-04-18. Bland styr - dokumenten märks bl.a. kommunens bostadsförsörjningsprogram och Välfärd för alla – Det dubbla åtgtagandet. (Malmö Stadskontor, 2007) 65 Malmö Stadskontor, 2007 66 Lind, m fl., 2003 67 Malmö Stadskontor, 2007

28 3.3 Segregation

3.3.1 Begreppet segregation

Segregation kommer ifrån det latinska språket och av ordet segregerare som betyder av- eller särskilja, åtskillnad. Med segregation som fenomen innebär det till exempel att vissa befolkningsgrupper bor, studerar, eller arbetar avskilda från varandra. Det är inget nytt fenomen i sig då segregationen har varierat i både utformning och utsträckning under historiens gång. Idag kan man ibland se segregation som något utstötande och konsekvenserna av segregationen som oönskade. Detta kan bero på att segregation ur ett historiskt perspektiv ihopkopplats med apartheid och som en tvångsbaserad skillnad mellan olika folkgrupper. I Sverige har begreppet segregation rent historiskt sätt varit sent aktuellt men det betyder inte att Sverige har varit fritt ifrån segregation utan man har använt sig av andra begrepp.68

På sextiotalet började begreppet segregation komma upp i den politiska dagsordningen och den person som hade ett stort inflytande var sociologen Harald Swedner. Swedners arbete innebar att man inte längre såg segregation som ett fenomen uppdelat mellan svarta och vita som i USA och Sydafrika. Genom att inte utgå från etniska termer i förhållande till den svenska invandrarpolitiken kunde segregations begrepp få ett fäste i den svenska samhällsdebatten.69

Boendesegregation kan delas upp i tre kategorier, socioekonomiskt, demografiskt och etnisk segregation och man utgår ifrån två ståndpunkter, dessa ståndpunkter handlar om tvång och frivillighet. Ofta har man bara diskuterat de negativa faktorerna när det gäller segregationen och nästan uteslutit den frivilliga segregationen. Ojämnlikhet, diskriminering och marginalisering är de ämnen som har dominerat definieringen av segregation under de senaste årtiondena i den integrationspolitiska debatten.70

3.3.2 Demografisk segregation

Demografisk segregation innebär skillnad efter främst ålder och kön. För Sveriges del är den demografiska segregationen mindre än den socioekonomiska och etniska men man kan ändå

68 Popoola, 2002 69 Ibid. 70 Ibid.

29 se att olika åldersgrupper har olika bosättningsmönster och att det finns stora generationsklyftor.71

3.3.3 Socioekonomisk boendesegregation

Med socionomisk segregation menar man att klass- och resursskillnader strukturerar befolkningens fördelning. Storstadskommittén har utfört en studie där man utmärkt tendenser till att segregationen i storstäderna handlar om klasskillnader. Det handlar om de som är etablerade i arbetsmarknaden och de som tillhör en outsiderklass. Man skiljer mellan outsiderklass och underklass. Underklass kan kännetecknas som en effekt i behov av olika former av ekonomiskt stöd. När det gäller termen outsiders finns det egentligen inte en riktig definition av vad som utmärker den förutom att den ingår i uppräknade kategorier som har svårt att etablera sig på arbetsmarknaden. Det är främst ungdomar, invandrare, ensamstående föräldrar, långtidssjukskrivna och personer med sociala problem. De är alla grupper som är mer eller mindre i behov av bidrag för att kunna klara av sin dagliga försörjning. Underklass och outsiders består av samma bidragsberoende grupper i praktiken. Enligt Storstadskommitténs bedömning menar man att segregationen i storstäderna handlar om en ekonomisk och social segregation och inte en segregation på etniska grunder.72

3.3.4 Etnisk boendesegregation

Under lång tid har invandrarnas avvikande boendemönster från befolkningen i övrigt uppmärksammats. I de flesta tidiga europeiska och amerikanska undersökningar inriktade man sig bara på socioekonomiska orsaker till den etniska boendesegregationen. Men nu förtiden uppmärksammas även kulturella faktorer och det är inte bara hög inkomst som avgör om en person är beredd att betala högre boendekostnader, utan det handlar även om det finns en vilja att inverstera ytterliga pengar i boendet. 73

I Invandrarundersökningen som gjordes 1989 konstaterades det att invandrare har ofta andra prioriteringar vad gäller boendet än vad svenskar vanligtvis har. Enligt undersökningar i ”gamla” invandrarländer som USA, England och Västtyskland visar att etniska minoriteter oftast bor i gamla, förslummade och fattiga områden i städernas centrum. Innan man uppförde 71 Popoola, 2002 72 Ibid 73 Ehn, 1993

30 miljonprogrammets bostadsområden i Sverige bodde även de svenska invandrarna på liknande vis, i gamla hus i stadskärnorna. 74

Anledningarna till hur en del av miljonprogrammets områden snabbt fylldes med invandrare var flera. I dessa områden fanns det fler lediga lägenheter än någon annanstans och det blev oftast invandrare som blev hänvisade dit av bostadsförmedlingen. Områdestyperna ansågs inte som attraktiva då de ofta hade dålig yttre miljö, brist på arbetsplatser i närheten, en hög andel personer med sociala problem, hög omflyttning och ensidig lägenhetssammansättning.75

Enligt fakta ifrån Invandrarundersökningen har majoriteten av invandrarna släkt eller vänner som bott i Sverige innan de själva kom hit. Det är hos släktingar och vänner de oftast får råd och förslag om bostad, arbete och tolkhjälp. Hjälpen som ges till de nytillkomna invandrarna har en stor betydelse då det visar sig att ca 44 procent av alla invandrare fick det första arbetet eller bostaden med hjälp av kontakter från familj, vänner och bekanta. Detta är en anledning till varför vissa etniska grupper flyttar till vissa områden. En annan anledning som har betydelse till varför invandrare söker sig till varandra kan vara en önskan att undvika konflikter. Genom att bo i närheten av varandra minimerar de kontakterna med storsamhället och på så sätt underviker de konflikter och våld och det är på grund av detta som invandrare ibland möts av diskriminering, intolerans och fördomar från majoritetsbefolkningen. Dessa attityder är olika starka emot olika invandrargrupper beroende på hur pass annorlunda de uppfattas vara.76

Anledningen till att en stor del av invandrarna hamnar i de invandrartäta områdena beror på pull- och push - faktorer, alltså frivilliga och påtvingande. Några pull - faktorer ur grupp- eller personegenskaper kan vara att man får en förstärkning av den etniska identiteten, ömsesidig hjälp och förståelse, liknande problem i arbetslivet. Att har närhet till liksinnade landsmän är viktigt, speciellt för politiska flyktingar som i sin exil vill fortsätta sin politiska kamp. Många invandrare kommer dessutom ifrån länder där man är van att umgås med vänner släktingar och grannar. De är i mindre attraktiva områden som etniska koncentrationer uppstår, områden som mer etablerade grupper undviker eller flyttar ifrån. Bostäder i dessa områden är relativt lättåtkomliga för att de till största delen upplåts med hyresrätt. 77

74 Ehn, 1993 75 Ibid. 76 Ibid. 77 Ibid.

31 Varför de flesta invandrare under sin första tid i Sverige bor i hyreslägenheter beror oftast främst på att vid ankomsten till Sverige inte har det de ekonomiska resurser, kunskaper om samhället och bostadsmarknaden för att till exempel köpa en lägenhet. Vissa stannar för gott i denna boendeform medan en mindre del så småningom flyttar till ägda bostäder. Några push - faktorer är till exempel när bostadsföremedlingen anvisar invandrare till invandrartäta områden att invandrarna upplever sig vara diskriminerade av majoritetsbefolkningen.78

3.3.5 Diskriminering på bostadsmarknaden

Diskriminering på bostadsmarknaden kan förekomma i olika sammanhang. En regel som bidrog till diskriminering var de så kallade Järvareglerna som infördes på Järvafältet i Stockholm under 1990-talet med avsikt att förhindra betalningssvaga hyresgäster. Även andra institutionella aktörer som stat, kommun, lånefinansiärer, mäklare och bostadsbolag kan på olika sätt påverka hushållens bostadsval och flyttningsbeslut samt deras möjlighet att förverkliga sina boendeönskemål.79

Institutionella system och aktörer respektive hushåll i förhållande till diskriminering Institutionell diskriminering 1. Institutionella system (finansieringsprinciper, förmedlingsprinciper) 2. Institutionella aktörer (handläggare, *gatekeppers*) 3. Boende/bostadskonsumenter (befolkningens attityder och

preferenser) Preferensdiskriminering

Figur 4. Institutionella system och aktörer. Exemplet diskriminering på bostadsmarknaden.80

Om man placerar institutionella aktörer i centrum kan man se att preferenser även kan vägleda institutionella aktörer såsom markägare, bostadsföretag, mäklare och kommunala planerare. Handläggarnas handlingar pekar ut två aspekter av institutionellt diskriminerande, den första aspekten kan ha orsaker i regelsystem till exempel regler för att accepteras som bostadsrättsinnehavare eller hyresgäst och kösystem. Den andra aspekten baseras på hur de institutionella systemens aktörer agerar. Preferensdiskriminering kan ses inte bara av den institutionella strukturen utan även utifrån dess värderingar. Det finns studier som handlar om

78 Ehn, 1993 79 Malmö Stadskontor, 2007 80 Andersson & Bråmå, 2008

32 just preferensdiskrimineringen kring etnisk sortering på bostadsmarknaden med fokus på så kallade ”gate-keepers”, såsom mäklare, kreditgivare, bostadsförmedlare och handläggare i bostadsföretag,81 samt med utgångspunkt i olika befolkningsgruppers attityder till skilda befolkningsgrupper.82 Man kan konstatera att majoritetsbefolkningens handlingssätt har en väsentlig betydelse för den etniska boendesegregationen, som kan indelas i tre begrepp enligt följande:

 Flykt innebär att majoriteten lämnar bostadsområden som får ett större inslag av minoritetsbefolkning

 Undvikande fångar upp att majoritetsbefolkningen inte flyttar till minoritets dominerande områden.

 Blockering bettyder att majoriteten sätter upp hinder för invandrare som försöker ta sig in i ”svensktäta” områden83

.

Flykt och undvikande kan ske utan att strida mot lagstiftningen medan blockering kan ske genom rent diskriminerande handlingar. Minoritetens egna integrationssträvanden påverkas också i hög grad av majoritetens flykt- och undvikandestrategier.84

3.3.6 Segregations- motverkande och förebyggande

Storstadspropositionen är ett godkänt regeringsförslag som behandlar i huvudsak två mål. Ett av målen handlar om att ge storstadsregionerna goda förutsättningar för en långsiktigt hållbar tillväxt. Vilket kommer att bidra till att nya arbetstillfällen skapas som förhoppningsvis kommer att bryta den sociala och etniska samt diskriminerande segregationen i storstadsregionerna. Målet är även att man ska arbeta för jämlika och jämställda levnadsvillkor för storstädernas invånare vilket indelas i åtta delmål enligt följande: 85

1. Sysselsättningsgraden i de socialt utsatta bostadsområdena ska höjas för både män och

kvinnor. Tillsammans med Arbetsförmedlingen, länsarbetsnämnden och

Försäkringskassan har man bl.a. byggt upp en parallell organisation, Arbets- och

81

Malmö Stadskontor, 2007. Se även Palmer,R., 1995, Realtors as Social Gatekeepers, Yale University doctoral dissertation, New haven samt Pahl, R.E., 1975, Whose City?, Harmondsworth: Penquin.

82

Ibid. Se även Galster, G., 1990a,”Racial Discrimination in Housing Markets during the 1980s: A s Review of the Audit Evidence”, Journal of Planning Education and Reseach 9, s. 165-15. mm.

83

Bråmå, Å., Andersson, R. och Solid,D., 2006, Bostadsmarknadens institutioner och grindvakter i den etniskt segmenterade staden – exemplen Stockholm och Uppsala. Bilaga till rapport Integration. Norrköping:

Integrationsverket.

84

Ibid.

85

33 Utvecklingscentra (AUC). Projektets övergripande mål är att arbetslösa ska få arbete på den öppna arbetsmarknaden eller gå vidare till det regelbundna utbildningssystemet.

2. Socialbidraget ska minskas

3. Det svenska språkets ställning ska stärkas bland barn, ungdomar och den vuxna befolkningen

4. Alla elever ska ges förutsättningar att nå målen i grundskolan Det är viktigt att ingen elev lämnar grundskolan utan tillräckliga kunskaper i svenska/svenska som andra språk, engelska och matematik

5. Utbildningsnivån i den vuxna utbildningen ska höjas, de som saknar en motsvarande svensk gymnasiekompetens ska erbjudas detta

6. Alla stadsdelar i storstäderna ska uppfattas som attraktiva och trygga av dess invånare och utgöra goda och hälsosamma livsmiljöer

7. Folkhälsoläget, både i form av ohälsotal och självupplevd hälsa ska förbättras

8. Det demokratiska deltagandet och delaktigheten ska öka i de utsatta bostadsområdena

I Malmö har man emellertid studerat bostadsmarknaden och planerat hur segregationen skall kunna motverkas. Enligt en studie av bostadsmarknaden och flyttningar i Malmöregionen har man kommit fram till att planeringen för minskad segregation kan delas in i fem delar vilka beskrivs nedan.86

Den första delen handlar om att de krävs ett mycket långsiktigt arbete för att minska bostadssegregation med de verktyg som den fysiska planeringen kan använda sig av idag. Det årliga tillskottet av bostäder som är ett par procent, är för litet för att på kort sikt kunna ändra fastighetsbeståndets uppbyggnad. Men om kommunen griper in i fördelningen av nyproducerade bostäder kan de ha ett stort symbolvärde. En uthållig tillämpning av de modeller som man börjat använda kan på lång sikt av marknadsvisningsavtal vid fördelning av kommunägd mark och ett bra samarbete med byggherrar och bostadsföretag leda till en allsidig hushållssammansättning.

86