Malmö högskola
Lärarutbildningen
Individ och Samhälle
Examensarbete
10 poängSyo-jouren
Per Hergart
Jasmin Ramic
Studie- och yrkesvägledarexamen 120 poäng Handledare: Anders Lovén
ABSTRACT
År1993 startade en verksamhet på Lärarhögskolan i Malmö som fick namnet Syo-jouren. Detta innebar en verksamhet som bedrevs från en fast plats där de studerande fick möjlighet att omsätta sina förvärvade kunskaper praktiskt. Dessa kunskaper kunde människor av alla slag få ta del av genom att de besökte Syo-jouren för att få oberoende och kostnadsfri vägledning samt information om utbildningar och yrken. Sju år senare i september år 2000 lämnade jouren av olika omständigheter sin ursprungliga lokal och flyttade till Studentcentrum där den tidigare bland allmänheten, så populära
verksamheten började tappa sin form genom att det var två olika organisationer med olika mål som möttes.
När vi påbörjade vår utbildning hängde Syo-jourens verksamhet lite ”i luften” genom att den inte längre hade någon fast lokal utan istället var utspridd på olika praktikplatser. Detta gjorde att det var lite svårt att förstå vad som egentligen var syftet med
verksamheten och vår tanke med undersökningen blev att försöka ge en samlad bild av Syo-jourens utveckling, kombinerat med en historisk tillbakablick. Vi bestämde oss också för att undersöka vilka attityder som fanns hos de studenter som varit en del av Syo-jouren i sin pågående utbildning till studie- och yrkesvägledare på Malmö högskola. (2002-2005)
Metoden för detta blev en kvalitativ undersökning där vi utöver intervjuer med ovanstående studenter även intervjuade personer ur utbildningsledningen,
styrelseordföranden i Syo-jouren samt även den person som startade Syo-jouren. Vi studerade jourens verksamhet ur bland annat ett organisatoriskt perspektiv för att få en uppfattning om hur en organisation kan bedrivas. Eftersom vi var väl medvetna om att de problem vi upplevt i verksamheten kan ha olika ytterligare förklaringar valde vi också att studera förändringar, motivation, samt ledarskap.
Bland de studerande var attityderna om Syo-jouren blandade, de uppskattade
möjligheten att få praktisk erfarenhet men kvalitén på praktikplatserna varierade kraftigt och en stor del menade att Syo-jouren i dess nuvarande form borde avvecklas.
Nyckelord
FÖRORD
I den utbildning till studie- och yrkesvägledare, som vi har varit en del av sedan hösten 2002 på Malmö högskola, ingick kursen examensarbete. För vår del innebar detta att vi under termin sex skulle skriva en 10 poängs uppsats. Målet med kursen examensarbete är att ge fördjupade kunskaper inom något område med anknytning till studie- och yrkesvägledning.
Vi har därför valt att skriva om Syo-jouren en verksamhet som varit en obligatorisk del i vår utbildning. Syo-jouren startade på Lärarhögskolan i Malmö 1993 och
ursprungstanken var att de studerande utifrån en fast plats gavs möjlighet att omsätta sina förvärvade kunskaper praktiskt. Kunskaper som människor av alla slag kunde få ta del av genom att besöka Syo-jouren för att få oberoende och kostnadsfri vägledning samt information om utbildningar och yrken.
Vi har genomfört intervjuer med våra kursare i termin sex, styrelseordföranden,
representanter för utbildningsledningen samt med Syo-jourens grundare. Vår avsikt med detta har varit att få ta del av deras specifika kunskap, som vi menar utgör en god grund för att få en helhetsbild av Syo-jouren.
Avslutningsvis vill vi rikta ett stort tack till dem som medverkat i intervjuer och vi tackar också varandra för ett givande samarbete. Vi vill också ta tillfället i akt och tacka vår handledare Anders Lovén för hans ovärderliga information om Syo-jouren.
Malmö 2005-06-02
Innehåll
Förord 3
1 Inledning 6
1.2 Bakgrund 6
1.2.1 Syo-jourens uppkomst 6
1.2.2. Verksamhetens namn och ursprungliga lokalisering 7
1.2.3 Syo-jourens styrelse 7
1.2.4 Syo-jourens flytt till Studentcentrum 7
1.2.5 Verksamhetens förändring 8
1.3. Syfte 9
1.4. Begreppsdefinition 9
1.5. Uppsatsens disposition 10
2 Tidigare forskning och teoretisk ram 10
2.1. Tidigare forskning 10 2.2. Teoretisk ram 12 2.2.1. Definition av en organisation 12 2.2.2. Organisationsteorier 12 2.2.3. De klassiska organisationsskolorna 13 2.2.4. Organisationsmodeller 14 2.2.5. Definition av förändringar 14 2.2.6. Definition av motivation 15 2.2.7. Definition av ledarskap 15
3 Syo-jourens nuvarande form 16
3.1. Begreppet Syo-jouren 16 3.2. Syo-jourens syfte 16 3.3. Platser/Praktikställen 16 3.4. Nuvarande organisation 17 3.5. Utbildningsledningen 17 3.6. Syo-jourens styrelse 18
3.8. Syo-jourens budget 18
3.9. Syo-jourens framtid 18
4 Metod 19
4.1. Intervju som redskap 20
4.2. Undersökningens intervjumall 20 4.3. Förförståelse 20 4.4. Urvalsförfarande 20 4.5. Bortfall 21 4.6. Bearbetning av data 21 4.7. Datainsamling 21 4.7.1. Primärdata 22 4.7.2. Sekundärdata 22 4.8. Trovärdighet 22 4.9. Validitet 23 4.10. Avgränsning 23 5 Resultat 23
5.1. Intervjumall med frågor till studerande 24 5.2. Sammanfattning av studerandes intervjusvar 24 5.3. Studerandes intryck av sina praktikplatser i tabellform 28
5.4. En bieffekt i undersökningen 31
5.5. Intervju med styrelseordförande i Syo-jouren 31 5.6. Intervju med utbildningsansvarig samt kontaktperson 32
5.7. Intervju med Syo-jourens grundare 32
6 Diskussion 33
6.1. Syo-jouren som en organisation 33
6.2. Förändringar i Syo-jouren 34
6.3. Ledarskap i praktiken 35
6.4. Syo-jouren läggs ned 35
Litteraturförteckning 37
1. INLEDNING
Vårt intresse för ämnet har att göra med att vi i egenskap av studerande i termin sex på studie- och yrkesvägledarprogrammet ville veta mer om Syo-jouren vars verksamhet vi har varit en del av i vår utbildning under åren 2002 – 2005. Vi har också lagt märke till att andra studerande på studie- och yrkesvägledarprogrammet uttryckt en önskan att få veta mera om Syo-jouren och vi hoppas därför att vår undersökning skall bidra till ökad kunskap om denna.
1.2. Bakgrund
En idé från Lovén, A. som hade sitt ursprung i en tradition som fanns på olika orter i landet och som innebar att Syo- expeditionerna på skolorna arbetade med en mängd olika sorters informationsmaterial. Det var bland annat broschyrer, handböcker samt pärmar från AMS som skulle uppdateras kontinuerligt. En liknande Syo- expedition fanns på lärarhögskolan i Malmö vars tanke var att den skulle vara ”levande” genom att de studerande skulle studera materialet. De skulle även ansvara för uppdatering av informationsmaterialet. Så småningom såg den ansvarige detta som en ”död”
verksamhet eftersom den kontinuerliga uppdateringen av informationsmaterialet uteblev och han började därför fundera över hur verksamheten skulle kunna förändras. En verksamhet som skulle vara motiverande för de studerande och där informationsmaterial skulle användas på ett aktivt sätt.
1.2.1. Syo-jourens uppkomst
Hans funderingar ledde till idėn om en öppen, oberoende och kostnadsfri mottagning på lärarhögskolan vars tanke var att den skulle ge de studerande en möjlighet att arbeta mot vanliga människor. Då kunde de använda sina förvärvade kunskaper praktiskt. I denna fanns inledningsvis en timanställd handledare som studenterna kunde få stöd och handledning av, men möjligheten försvann när vägledarutbildningen själv fick bekosta Syo-jouren. Tanken med mottagningen var således att de skulle få en möjlighet att möta nya typer av sökande som en kontrast till deras praktik där de mest mötte ungdomar på olika skolor. Det resulterade så småningom i ett informations- och vägledningscenter som de studerande själva ansvarade för under sitt sista läsår. Verksamheten integrerades också i studie- och yrkesvägledarutbildningen och med detta var begreppet Syo-jouren fött.
1.2.2. Verksamhetens namn och ursprungliga lokalisering
Att verksamheten döptes till Syo-jouren hade att göra med att Syo var ett inarbetat begrepp och att det också var ett begrepp som behövde synliggöras för allmänheten. Med jouren avsågs en verksamhet som skulle vara öppen för vem som helst utan krav på tidsbokning. Syo-jouren startades 1993 och fick husera i V-foajén på dåvarande lärarhögskolan där den så småningom blev inarbetad och mycket omtyckt av
allmänheten som uppskattade vägledarnas neutralitet samt inte minst att de hade gott om tid för dem. Verksamheten blev permanent 1995 efter två års försöksverksamhet och var unik genom att det integrerade informations- och vägledningscentrat endast fanns på en plats i landet, nämligen i Malmö på lärarhögskolan och inom studie- och
yrkesvägledarutbildningen. 1.2.3. Syo-jourens styrelse
Styrelsen bildades under höstterminen 1996 och tanken med denna var att studenterna skulle få organisatorisk kontroll över de väsentliga verksamheter som skulle behövas i Syo-jouren. I styrelsen ingick olika arbetsgrupper och varje sådan hade två
representanter (en ordinarie och en suppleant) i styrelsen. Att styrelsen bildades hade mycket att göra med att studenterna hade saknat en tydlig styrning av verksamheterna i jouren. Det sades att Syo-jouren var till för de studerande, medan de kände det som om besluten fattades över deras huvuden och att de därigenom hade litet inflytande på verksamheten. I styrelsen ingick också en lärare som hade det pedagogiska ansvaret samt en handledare. De hade ingen formell rösträtt utan deras roll innebar att de skulle vara en länk mellan styrelsen och utbildningsledningen.
1.2.4. Syo-jourens flytt till Studentcentrum
Till följd av olika omständigheter i samband med lärarhögskolans eventuella dåtida flytt till det nya högskoleområdet i Västra hamnen i Malmö lämnade Syo-jouren sin lokal på lärarhögskolan och flyttade in hos Studentcentrum, som tillhör Malmö högskola. Detta skedde iseptember 2000 och anledningen var att den ansvarige trodde att
lärarutbildningen inom kort skulle etablera sig på det nya högskoleområdet. När det inte skedde upptäcktes det som inte förutsetts nämligen att det inte fanns någon tillströmning av människor. Samarbetet med studievägledarna på Studentcentrum fungerade inte heller friktionsfritt eftersom de ville begränsa Syo-jourens verksamhet på olika sätt.
Detta fick till följd att de studerande fick mindre och mindre att göra och till slut insåg den ansvarige att det inte var försvarbart att bedriva en verksamhet där de studerande inte hade någonting att göra. Detta ledde till att Syo-jouren omkring 2002-2003 successivt förlorade sin fasta bas i form av den egna plats som jouren haft ända sedan verksamheten startade 1993 på lärarhögskolan. Detta innebar att det som varit
grundtanken med Syo-jouren, en fast plats som de studerande själva skötte och ansvarade för var på väg att försvinna.
1.2.5. Verksamhetens förändring till nuvarande form
I det här läget började den ansvarige fundera över andra former för Syo-jouren att verka i och erinrade sig då att jouren tidigare hade marknadsfört sig genom att han och de studerande gått ut på stan för att möta människor där de befinner sig. De hade varit på olika köpcentra, haft en husvagn på torget och till och med kört runt med högtalarbilar på stan för att informera om verksamheten. Erfarenheten av dessa aktiviteter sade att om de gjorde sig synliga så skulle människorna komma spontant, något som de också märkt genom det stora intresse som allmänheten visat dem. En plats som ansågs som lämplig för verksamheten var Stadsbiblioteket i Malmö eftersom det bedömdes vara en plats där mycket människor rör sig. Kontakt togs med biblioteket som var positiva och det resulterade i att de inledde ett samarbete med Syo-jouren parallellt med det som var kvar av jouren på Studentcentrum. Som ett sista hopp förde den ansvarige för jouren även diskussioner med en tidigare chef på Infoteket som var villig att låta Syo-jouren ha sin verksamhet i samma hus som dem. Tanken var att de studerande själva skulle
ansvara för verksamheten och även få tillgång till handledning så som tanken varit i den ursprungliga Syo-jouren. Projektet rann dock ut i sanden eftersom den aktuella chefen slutade och dessutom saknades de pengar som behövdes för att etablera verksamheten. Så småningom kom dock Syo-jouren till Infoteket men då i den form som jouren har idag. En form som befinner sig långt bort ifrån ursprungstanken genom att jouren är utspridd på en rad olika platser. Dessa nämns i kapitel 3.3.
Ovanstående dokumentation om Syo-jouren är till stora delar ett resultat av en intervju med Lovén som utöver att han grundade jouren också var dess ansvarige från starten 1993 – 2002
1.3. Syfte
• Vår avsikt med den här undersökningen är att kartlägga Syo-jourens utveckling. • Vi avser också att undersöka vilka attityder som finns hos studenterna i termin
sex (på studie- och yrkesvägledarprogrammet på Malmö högskola) beträffande Syo-jouren.
• Slutligen gör vi en historisk tillbakablick som tillsammans med en diskussion om jourens framtid är tänkt att ge en god helhetsbild av den nuvarande verksamheten.
1.4. Begreppsdefinition
När vi i undersökningen nämner jouren, jouren eller verksamheten menar vi Syo-jouren i dess nuvarande form med tjänstgöring, nuvarande styrelse och väglednings- och arbetsgrupper. I korthet menar vi att det är nuvarande organisation och koncept som vi är en del av. I skrivande stund är framtiden för Syo-jouren högst osäker men vi väljer ändå att behandla den som en fullt existerande och fungerande del av
utbildningsverksamheten på Malmö högskola. I bakgrund avser vi den ursprungliga Syo-jouren och dess form som fanns mellan 1993 och till 2002 - 2003. Enligt vår mening skulle ett annorlunda betraktelsesätt kunna leda till missförstånd i läsarens uppfattning.
1.5. Uppsatsens disposition
Som framgår av bilden ovan består undersökningen av sex kapitel vars fullständiga innehåll framgår i nedanstående presentation av respektive kapitel (1- 6).
1. Inledning följt av bakgrund om Syo-jouren, syfte, begreppsdefinitioner samt uppsatsens disposition.
2. Tidigare forskning på området, teori och dess beståndsdelar som utgör grund för analys.
3. Presentation av Syo-jourens nuvarande form. 4. Metod och tillvägagångssätt i undersökningen.
5. Resultat innehåller undersökningens empiriska data från intervjuer 6. Diskussion med förslag och slutsatser.
2. TIDIGARE FORSKNING OCH TEORETISK RAM
2.1. Tidigare forskning
Sedan Syo-jourens start 1993 har det under årens lopp bedrivits en del forskning kring Syo-jouren och dess verksamhet. Exempel på detta framgår av nedanstående.
Vårterminen 1994 skrevs ett studerandearbete på studie- och yrkesvägledarprogrammet vars titel är ”SYO- jourens öppna entusiasm och dolda missnöje”(Edlund, Schöld och Hansson). Arbetet används ej i vår undersökning.
I uppsatsen undersöker författarna vilka upplevelser som studenterna i T 6 (1994) har av Syo-jouren och genom att få veta dessa hoppas de kunna ge konkreta förslag på
förbättringar. I deras slutresonemang framgår det att resultatet av utvärderingen är att studenterna vill ha kvar Syo-jouren trots att det finns missnöje med organisationen och ledarskapet i jouren. Ett av de många önskemål som studenterna uttrycker är att de vill ha tillgång till en erfaren handledare i Syo-jouren.
Inledning Syoj. Metod Resultat nuv.form
form
Det som författarna bedömer som viktigast för Syo-jourens framtida utformning är att jouren integreras i utbildningen, ett arbete som de menar bör påbörjas så snart som möjligt.
Det har även skrivits ett antal policyprogram varav Syo-jouren - en röd tråd i
utbildningen är det mest etablerade (Används ej i undersökningen).
I detta konstaterar Lovén, A (1995) att om Syo-jouren skall överleva måste den ses som ett givet och obligatoriskt inslag i utbildningen från termin 1 till termin 6.
Författaren ger också ett flertal förslag på hur Syo-jouren bör integreras i utbildningen. Vid terminsstart skall det tydligt framgå att jouren är ett obligatoriskt inslag i
utbildningen och att det finns olika uppgifter som måste klaras av för att bli examinerad. Jouren skall även skrivas in i kursplanen.
Det finns ytterliggare tre studerandearbeten som är skrivna inom studie- och
yrkesvägledarprogrammet på Malmö högskola och det första är det som utkom våren 1997 och som skrevs av Bielke, M. Titeln är:
• Syo-jouren i Malmö och New Westminster Counselling Centre
I det här arbetet beskriver författaren de två verksamheterna och utifrån detta görs en jämförelse av deras organisation, finansiering samt integrering i vägledarutbildningen. Författaren gör också intervjuer och i dem får hon veta att det är ett önskemål från samtliga intervjuade att det skall finnas en erfaren handledare i Syo-jouren. I det
sammanhanget funderar hon över om någon annan verksamhet eller organisation skulle kunna bidra till Syo-jourens finansiering eftersom orsaken till den uteblivna
handledningen anges vara av ekonomisk karaktär.
Det andra arbetet utkom våren 1999 och det skrevs av Lövdén, M. Titeln är: • Syo-jourens framväxt
I arbetet försöker författaren ge en samlad bild av Syo-jouren. Vad har hänt under åren som jouren funnits och vilka förändringar har genomgåtts. Författaren tror att
kunskapen om detta kan hjälpa till för att se vilka insatser som behövs för att hålla jouren igång i framtiden. Författaren konstaterar även att ledningens inblandning i jourens mål och förändringar har varit oklara. I arbetet funderar hon också över om det har uppstått ett tomrum kring det övergripande ansvaret för Syo-jouren efter att Lovén avsagt sig det direkta engagemanget.
Det tredje och därmed det senaste arbetet utkom våren 2001 och det skrevs av Andersson, A-K. och Jangsell, P. Titeln är:
• En studie av Syo-jouren i ny omgivning
Arbetets tema är Syo-jourens flytt från Lärarhögskolan till Studentcentrum. Med hjälp av ett organisatoriskt perspektiv försöker författarna ge en bild av vad som händer när två verksamheter möts. Två olika verksamheter som möts med olika synsätt, olika organisationer, kulturer och mål. Författarna funderar över om en annan lokal för Syo-jouren skulle fungera t.ex.inrett i ett bibliotek. De efterlyser även ett samarbete med
Malmö kommun som de menar kan ge den bredd med kunder som var syftet med praktiken. De menar också att om verksamheten skall överleva som organisation och även vara en resurs för utbildningen måste det finnas en introduktion i första terminen. 2.2. Teoretisk ram
Vi har tidigare nämnt att vi har valt att se Syo-jouren som en organisation. I det här kapitlet presenteras organisationsteori och dess delar vilka vi menar kan hjälpa oss att dra vissa paralleller med Syo-jouren.
2.2.1. Definition av en organisation
En organisation är en sammanslutning av människor som arbetar med att genomföra en idé. Det finns många olika typer av organisationer, alla med olika syfte, mål och storlek. En del saker är dock gemensamma för alla organisationer och dessa är att:
• De är skapade för att nå ett bestämt mål. • De bedriver en verksamhet för att nå detta mål.
• De består av flera människor som arbetar tillsammans. • Arbetet måste ledas och organiseras.
• Det behövs en struktur för arbetsfördelning och samordning.
Enligt Bergengren syftar alla organisationer på något sätt till att samordna olika resurser – personella och materiella – för att de inblandade skall kunna nå olika mål. De flesta organisationer har en uttalat hierarkisk utformning med klara skiljelinjer mellan över- och underordnade för att legitimera och underlätta beslutsfattande samt ordergivning och kontroll.
2.2.2. Organisationsteorier
Organisation är också en term inom organisationsteorin som beskriver två olika nivåer i det här sammanhanget. Dels en konkret där en planmässig samverkan mellan individer och grupper sker, dels en mer allmän där ett företags eller en förvaltnings verksamhet avses. Organisationsteorier är en samlingsbeteckning för de teorier som beskriver och analyserar företag och olika verksamheter utifrån gällande normer, beteendemönster, struktur och styrning. Organisationsteori avser dessutom att vara generell och dess mål är att omfatta alla branscher.(Bergengren, 1998)
2.2.3. De klassiska organisationsskolorna
I sin bok preciserar Alvesson de traditionella organisationsskolorna och vad de kännetecknas av, vilket framgår av nedanstående redogörelse.
”Det övergripande antagandet bakom scientific management- ansatsen var att genom förenkling av arbetet kunde arbetet utföras mera effektivt, mindre kvalificerad
arbetskraft kunde anställas, företagsledningens kontroll över produktionen kunde öka och, slutligen, organisationens vinster kunde stiga.”
Scientific management brukar även kallas rationaliseringsskolan – eller taylorism efter sin upphovsman Taylor, F. (Alvesson, 1983)
Den byråkratiska skolan vars idéer introducerades av den tyske sociologen Weber, M. (1864-1920).
Enligt honom kännetecknades en framgångsrik organisation av klara och tydliga regler för hur makt, kontroll och ansvar skulle fördelas och utövas. Organisationen skulle ha en hierarkisk uppbyggnad och vara uppbyggd som en maktpyramid (t.ex. skolor och statliga myndigheter).(Bergengren, 1998)
Den administrativa skolan vars modell introducerades av den franske ingenjören Fayol, H. (1841-1925).
Fayol införde begreppet linje-stab. Specialistkunskapen skulle enligt honom placeras i en stab för att bistå chefer och personal i linjeorganisationen, i olikafrågor. Staben har endast en stödjande och rådgivande funktion, beslutsrätten ligger hos cheferna i linjen. Stabsfunktionen är vanlig i de flesta av dagens organisationer.
Human relationsrörelsen uppstod som ett experiment i USA runt 1930.
Genom den så kallade Hawthorne undersökningen visade ett forskarlag lett av Mayo, E. hur de kunde öka arbetarnas prestationer i fabrikerna. Forskarna experimenterade med olika förändringar på arbetsplatsen och följde därefter upp hur personalens prestationer påverkades av åtgärderna.
Under 1950- och 1960-talen växte det fram två moderna organisationsinriktningar. • Sociotekniska skolan
• Beslutsskolan
Den sociotekniska inriktningen var en motreaktion till Taylorismen och stod för att tekniska förändringar på arbetsplatsen även medför sociala och psykologiska förändringar i en organisation.
Beslutsskolan påvisade att all administration i en organisation är beroende av hur man fattar besluten i den aktuella organisationen.
2.2.4. Organisationsmodeller
• Funktionsorganisation fungerar på det viset att varje avdelning t.ex. inköp och ekonomi utgör en egen avdelning nästan oberoende av varandra.
• Produktorganisation utgår ifrån själva produkten och allting som har med en produkt att göra läggs ihop till en avdelning.
• Kundspecialiserad organisation är uppbyggd att arbeta endast utifrån kunden och dennes önskemål.
• Linjeorganisation baseras på informations- och beslutsvägar från chefer till de underordnade. Man vet i vilken ordning man ska kontakta varandra i
organisationen och organisationen är formad som en hierarki där de som kommer högre upp får mer makt.(Bergengren, 1998)
2.2.5. Definition av förändringar
Enligt Angelöw kan förändring definieras som en situation som ändras från, ett tillstånd till ett annat. Begreppet förändring är i sig värderingsfritt. Däremot kan vi värdera den aktuella förändringen på tre sätt, beroende på omständigheterna.
1. Irrelevanta förändringar medför varken positiva eller negativa konsekvenser. 2. Positiva förändringar är händelser som individen uppfattar som välgörande. 3. Påfrestande förändringar inkluderar de situationer som uppfattas innehålla
element av skada, hot eller utmaning.
Olika individer reagerar olika på förändringar. Här nedan återger vi en överblick över individernas olika handlingsmönster vid förändringar i deras vardag.
1. Anpassning: De inblandade accepterar målet för förändring och arbetar för att uppnå den förändring som behövs.
2. Motstånd/kamp: De inblandade visar motstånd mot den planerade förändringen och håller fast vid existerande villkor.
3. Integration med egna syften: Förändringen accepteras och tolkas så att den kan användas som stöd för eller för att tillgodose önskvärda förändringar hos anställda. Gruppen av anställda införlivar förändringen för egna syften.
4. Pluralism: Den nya förändringen accepteras av en del anställda samtidigt som det tidigare sättet att fungera tillåts existera hos en annan kategori av anställda.
5. Apati: Anställda varken bjuder motstånd eller anpassar sig till det nya sättet att fungera. Aktiviteten sjunker och handlingsförlamning råder. 6. Flykt: Anställda känner sig missnöjda med den uppifrån planerade
förändringen och lämnar därför organisationen.
Traditionellt sett har förändringar varit toppstyrda men nu håller organisationsledningar på att upptäcka individen i organisationen med hennes egna relationer, tankar och känslor. En framgångsrik förändring når bara verksamheter som kan engagera så många anställda som möjligt i förändringsarbetet.(Angelöw 1991)
2.2.6. Definition av motivation
Motivationen utgör en central faktor i förändringar och utgör en drivkraft för individens handlingar. Motiven kan vara olika behov, (medvetna/omedvetna) önskemål och
förväntningar. Motivation handlar om en strävan att förverkliga ett sannolikt mål. Om ledningen begär att underordnade ska utföra ett bra arbete men inte ger dem
förutsättningaroch möjligheter att lyckas, är en av de första reaktionerna att motivationen hos deunderordnade sjunker. Detta kan ses som ett bevis på att motivation utgör kanske det största behovet som behöver tillgodoses under en förändringsprocess.
2.2.7. Definition av ledarskap
Med begreppet ledarskap avses vanligen förmågan att optimalt utnyttja tillgängliga materiella och personliga resurser. Det innebär att få de underordnade medarbetarna att utföra goda prestationer inom ramen för organisationens syfte och mål. (Rubenowitz 1984).
Det ledarskap som man numera eftersträvar och som oftast förmår skapa såväl störst produktivitet som störst trivsel, representeras av den grupporienterade ledartypen.
Den här ledartypen förmår att genom öppen kommunikation skapa ömsesidig förståelse, vilken utgör en förutsättning för att relationen mellan ledare och underordnade skall präglas av samarbete i stället för ordergivning. (Rubenowitz 1984)
3. SYO-JOURENS NUVARANDE FORM
3.1. Begreppet Syo- jouren
Begreppet syftar på en verksamhet som sedan 1993 utgör ett obligatoriskt inslag på nuvarande Malmö högskolas studie- och yrkesvägledarprogram. För de studerande på programmet innebär detta att de under termin ett, två och fyra auskulterar i Syo-jouren för att få en inblick i hur verksamheten bedrivs. I termin fem av den tre år långa
utbildningen får studenterna slutligen själva ansvara för verksamheten och till hjälp för detta bildar de en styrelse med olika arbetsgrupper. Att tjänstgöra i Syo-jouren innebar under höstterminen 2004 i huvudsak att studenter ur de respektive
vägledningsgrupperna skulle genomföra ett antal obligatoriska Syo-jourspass. I jourens stadgar står det att detta skall ske under viss handledning, se bilaga 1.
Vid dessa pass gavs studenterna möjlighet att bedriva väglednings- och
informationsverksamhet på ett antal platser (se nedan) som Malmö högskola har avtal med.
3.2. Syo-jourens syfte
Syftet är att de studerande vid studie- och yrkesvägledarprogrammet skall få praktisk erfarenhet under studietiden och få komma i kontakt med och pröva sig fram inom den kommande yrkesrollen. Syo-jourens syfte framgår av stadgar, se bilaga 1.
3.3. Platser/Praktikställen
Syo-jourens verksamhet har funnits på de platser med vilka Malmö högskola har avtal med och dessa är Infoteket i Malmö, Oxie medborgarkontor, Studentcentrum (Tillhör Malmö högskola) Stadsbiblioteket i Malmö samt Lunds vägledningscentrum. De olika platserna har benämnts som praktikställen men studenternas möjlighet till handledning har varierat från ingen alls till ständig tillgång till handledning. De praktikställen som har saknat permanent handledning är Oxie medborgarkontor och Stadsbiblioteket. Malmö Högskola har ersatt praktikställena på följande sätt, till Infoteket har utbetalts ett handledararvode motsvarande några tusen kronor medan överenskommelsen med de
övriga praktikställena bygger på ett ömsesidigt utbyte. (Ur intervju med utbildningsansvarig Hansson, H-Å.)
3.4. Nuvarande organisation
Figur 1. Organisationsschema för Syo-jouren 2002-2005
3.5. Utbildningsledningen
Består av Syv kollegiet där lärargruppen är representerad, de fattar beslut om bland annat Syo-jouren. Ytterst ansvarig för dessa beslut är dock Hansson, H-Å. i egenskap av sin roll som utbildningsansvarig på studie- och yrkesvägledarprogrammet.
I utbildningsledningen ingår också Laike-Ståhle, C. som sedan 2002 är ansvarig för Syo-jouren genom sin tjänst som administrativ handledare (20- 25% tjänst) Hennes roll innebär, utöver att vara kontaktperson mellan studenter och utbildningsledning, också att hon skall vara en länk mellan Syo-jouren och praktikställena.
Kontakt person Ansvarig lärare Mäss gruppen IT gruppen Utvecklings gruppen Material gruppen Väglednings grupp 6 Väglednings grupp 5 Väglednings grupp 4 Väglednings grupp 3 Väglednings grupp 2 Väglednings grupp 1 Utbildnings ledning Kontakt person Styrelsen PR gruppen Mäss gruppen IT gruppen Utvecklings gruppen Material gruppen Väglednings grupp 7 Väglednings grupp 6 Väglednings grupp 5 Väglednings grupp 4 Väglednings grupp 3 Väglednings grupp 2 Väglednings grupp 1
3.6. Syo-jourens styrelse
Styrelsen består av arbetsutskottet (AU) samt representanter för arbetsgrupperna och vägledningsgrupperna. Dess främsta uppgift är att samordna Syo-jouren och tillse att, studenterna får vetskap om allt som händer i verksamheten och att de även ges
möjlighet att påverka denna. Syo-jouren har haft tillgång till ett arbetsrum, J 216 som är beläget i det som benämns Västerbotten på Malmö Högskola.
3.7. Arbetsgrupper och vägledningsgrupper
• IT-gruppen har ansvarat för allt som har med IT-verksamheten att göra. • PR-gruppen har tagit fram affischer och namnbrickor samt sålt T-shirts och
toppar med trycket ”SYVARE” m.m.
• Mässgruppen har medverkat vid olika mässor och andra arrangemang med syfte att marknadsföra Syo-jouren.
•
Materialgruppen har ansvarat för att beställa det informationsmaterial sombehövts i Syo-jouren på Stadsbiblioteket. Övriga praktikställen har själva ordnat sitt material.
•
Vägledningsgrupper innehåller samtliga 76 studerande som fördelats i sju olikagrupper som sedan tjänstgjort på olika platser.
3.8. Syo-jourens budget
Syo-jouren har en budget på 5 000 kr/termin exklusive moms, eller 10 000
kr/kalenderår och pengarna skall användas till sådant som är till nytta för verksamheten. Värt att notera är att eventuellt överskott i kassan vid årets slut (december 2005) skrivs av och de förs således inte över till nästa års budget.
3.9. Syo-jourens framtid
Under höstterminen 2004 väcktes plötsligt frågan om Syo-jourens framtid och jourens styrelse i termin sex ansåg det därför önskvärt att så snart som möjligt få besked om hur det skulle bli med denna. I mitten av oktober fick sedan de studerande i termin sex veta av utbildningsledningens kontaktperson att det beslutats att jouren skulle läggas i malpåse under vårterminen 2005. I samband med detta fick de också veta att berörda parter under tiden skulle fundera över hur Syo-jouren eventuellt skulle kunna förändra sin form och sitt innehåll till hösten 2005.
I mitten av december fick studenterna slutligen veta av utbildningsledningen att det gjorts en utvärdering av Syo-jouren. I denna hade det bestämts att istället för att återgå till den ordinarie tjänstgöringen skulle de studerande delta i tre obligatoriska möten under vårterminen 2005. Till dessa möten skulle studenterna i termin sex bjuda in de studerande som för närvarande går i termin fyra och efter indelning av alla i grupper skulle samtal föras kring Syo-jourens framtid utifrån följande nedanstående frågor.
• Vad har varit bra/dåligt? • Hur går vi vidare? • Går vividare?
Målet med dessa samtal skulle vara gruppvisa förslag som skulle vara styrelsen
tillhanda i början av mars 2005. Av dessa valde styrelsen sedan ut ett antal förslag som samtliga studerande i termin fyra och sex skulle rösta om på ett möte i april 2005. Det förslag som fick flest röster innebar att
• Syo-jouren skall läggas ner.
Förslaget sade vidare:
• Kompensera poängen med samhällsanpassad praktik i en öppen verksamhet där det inte ställs krav på en utbildad syv handledare.
Beslutet meddelades utbildningsledningen, som inte kommenterat det och på det efterföljande årsmötet beslutade styrelsen därför att lägga ner Syo-jourens verksamhet.
4. METOD
I det här kapitlet avhandlas kvalitativ metod vilken vi använt oss av i den här undersökningen.
Vi valde att göra öppna intervjuer för att på detta sätt få fram svar som skulle ge oss ett bra underlag i hela undersökningen. Det empiriska materialet har insamlats med hjälp av djupintervjuer av följande personer ur utbildningsledningen, Hansson, H-Å. och Laike – Ståhle, C. samt Lovén, A.
Fortsättningsvis kommer vi att benämna dessa personer med deras respektive funktioner (se 4.4). Ovanstående personer samt 15 st. slumpmässigt utvalda studerande har utgjort urvalsgruppen. I intervjuerna med de studerande har vi valt att utelämna deras namn av hänsyn till deras integritet.
4.1. Intervju som redskap
Kvale skriver att intervjuforskning är ett hantverk och den kan om den bedrivs väl bli en konst. (Kvale, 1997).
• En forskningsintervju är en mellanmänsklig relation/situation som kan resultera i olika former.
• I en intervju finns en struktur och ett syfte. Intervjuaren har förberett sig genom frågor eller delområden. Genom de specifika frågor denne ställer och genom lyssnande kan intervjuaren skaffa sig erfarenheter och kunskaper.
• Samtidigt som forskaren/intervjuaren är uppmuntrande gällande personliga uttryck och känslor är det viktigt att forskaren ser till att det inte går för långt, det vill säga att intervjun övergår till en terapeutisk situation.
4.2. Undersökningens intervjumall
Intervjumallen konstruerades så att den skulle täcka in de områden vi behövde för undersökningen. Intervjuerna har bildat underlag för detta arbete och sekundärdata har kompletterat helheten.
4.3. Förförståelse
Utifrån undersökningens syfte tog vi ställning till vilken undersökningsmodell vi ville använda, gjorde en intervjumall och valde ut intervjupersoner.
Våra intentioner var att förhålla oss neutrala i undersökningen men vi var samtidigt medvetna om att vi hade en viss generell förförståelse. Vi har nämligen båda tjänstgjort i Syo- jouren och en av oss har även haft en funktion i styrelsen. Detta har vi därför haft i åtanke under arbetets gång.
4.4. Urvalsförfarande
Följande tre personer i utbildningsledningen var givna från början eftersom vi menar att de innehar betydelsefulla funktioner för undersökningen.
• Lovén A. är grundare till Syo-jouren
• Laike - Ståhle C. är kontaktperson mellan Syo-jourens styrelse och
utbildningsledningen. Hon är dessutomsedan 2002 ansvarig för Syo-jouren genom sin tjänst som administrativ handledare.
De studerande som ingått i undersökningen valdes ut slumpmässigt genom att vi bestämde oss för att kontakta var fjärde studerande från klasslistan.
• Den slumpmässiga urvalsmetoden gör att varje kandidat för intervju kan bli vald till urvalsgruppen med lika stor sannolikhet.
En mail skickades, till alla 18 personer där de ombads att ställa upp på en intervju, där ett kortfattat syfte med samtalet beskrevs. Därefter togs personlig kontakt med alla och sedan skickades ytterligare en mail där det från alla begärdes ett slutgiltigt besked om att komma till en intervju vid angiven tid och plats.
4.5. Bortfall
Av de 15 slumpmässigt utvalda och kontaktade studenterna fick vi svar från 12. Tre av dessa 15 svarade att de inte kunde ställa upp av personliga skäl. Bortfallet (tre personer) ersattes av tre personer från klasslistan, vilka stod efter den sist valde studenten i första urvalet (d v s var fjärde från klasslistan valdes). Vid första urvalet kom vi till person nummer 63 på klasslistan. De tre valda personer i andra omgången var nummer 64, 68 och nummer 72.
4.6 Bearbetning av data
Vi har försökt att sammanställa materialet så snabbt så möjligt under arbetets gång för att hålla informationen färsk. Efter varje intervju renskrev vi anteckningarna och plockade ut viktiga citat.
4.7 Datainsamling
I undersökningen har vi använt oss av två olika typer av datainsamling och dessa är
primärdata och sekundärdata. Primärdata samlas in genom upplysningar direkt från
Sekundärdata är den data som forskaren inte har samlat in själv utan den är baserad på upplysningar som redan blivit insamlade av andra oftast för ett annat ändamål.
(Jacobsen, 2002) 4.7.1 Primärdata
Vi började primärdatainsamlingen med att framställa en intervjumall med frågor som vi ansåg vara de mest relevanta för undersökningen.
• Efter att vi sammanställt intervjumallen så bokade vi tid med de olika intervjupersonerna.
• Vi tillämpade den öppna intervjumetoden som grundar sig på att ställa öppna frågor till en intervjuperson för att på så sätt få svar med dennes egna ord. Vid intervjun använde vi oss av en bandspelare vilket underlättade analysen av informationen på bandet. Nackdelen med insamling av primärdata är att det är resurs och tidskrävande och i vissa fall kan det vara svårt att få en del intervjupersoner att ställa upp. Fördelarna med den primära datainsamlingen är att forskaren kan lita på informationen som har samlats in p.g.a. att det är han själv som har samlat in den. 4.7.2 Sekundärdata
Till skillnad från primärdata är sekundärdata baserad på upplysningar som är insamlade av andra. De sekundärdata som vi har använt oss av är olika böcker och annan litteratur. Ett problem med sekundärdata är att de kan ha samlats in för ett helt annat ändamål än vad vi ska använda dem till. Ett annat problem är tillförlitligheten på sekundärdata. Oftast vet vi inte hur data har samlats in, vilka mätapparater och insamlingsmetoder som använts.Den största fördelen med användning av sekundär data är att det kräver mindre tid och resurser. (Jacobsen, 2002)
4.8 Trovärdighet
Vid genomförandet av en undersökning kan vissa fel uppstå. Dessa fel kan vara slumpmässiga fel och skevheter vid utvecklingen av frågeställningen, eller vid
insamlingen av information. Undersökningen är trovärdig om den har både hög validitet samt hög reliabilitet. (Holme & Solvang, 1997)
4.9 Validitet
En undersökning som baseras på data om hur verkligheten faktiskt ser ut kallas för en empirisk undersökning. Empirin måste vara giltig och relevant (valid). (Jacobsen, 2002) Validitet är ett sätt att mäta/bedöma hur vi beskriver det som vi undersöker. Att
informationen i en undersökning är valid kan vara svårt att ta fram eftersom vi kan mäta ett visst fenomen flera gånger och få olika resultat. Detta problem är mindre aktuellt i en kvalitativ undersökning än i en kvantitativ då den kvalitativa undersökningen oftast genomförs via öppna intervjuer och därmed inte baseras på en massa siffror.
I den här undersökningen har vi tillämpat öppna intervjuer med de berörda vilket innebar att de fick möjlighet att svara fritt på frågorna utifrån sina egna erfarenheter. Därmed anser vi att validiteten i vår undersökning är hög.
4.10 Avgränsning
En av avgränsningarna i arbetet är att undersökningspopulationen består av 15
studerande och 3 personer ur utbildningsledningen. Det leder till att svaren skildras på ett sätt som eventuellt exkluderar avvikande svar eller i alla fall minskar möjligheten att kunna hitta dem som inte tillhör någon av de nedanstående kategorierna.
5. RESULTAT
Här nedan presenteras inledningsvis en intervjumall. (se 5.1.) Därefter följer en sammanfattning av de studerandes intervjusvar. (se 5.2.) En tabell visar också de studerandes intryck av sina praktikplatser. (se 5.3.)
Detta följs av intervjuer med styrelseordföranden i Syo-jouren (se 5.5.), personer ur utbildningsledningen (se 5.6.) samt Syo-jourens grundare. (se 5.7.)
De nyss nämnda personerna i 5.5.-5.7. har utvalts för deltagande i undersökningen mot bakgrund av den specifika kunskap som de har om Syo-jouren, vilken vi menar bidrar till att ge en god helhetsbild av jouren. Vi menar därmed att detta bidrar till
Författarnas eget resonemang kring de nedanstående svaren återfinns i diskussion. Vi redogör också för en bieffekt i undersökningen som tillkom under intervjuer med de studerande (se 5.4.)
5.1. Intervjumall med frågor till studerande
5.2. Sammanfattning av studerandes intervjusvar.
• Redovisningen av de olika svaren inleds med en rubrik som beskriver vad vi är intresserade av, vilket är tänkt att underlätta läsarens förståelse av vad som avses med frågan.
• Intervjusvar återges i form av exakta citat som visar var huvudtendenserna ligger.
Förförståelse
Fråga 1 och 2 sammanbinds eftersom de handlar om förförståelse av Syo-jouren.
I ett försök att skapa en helhetsbild av Syo-jouren inleds undersökningen med den första kontakten med Syo-jouren som verksamhet och den kunskap om intervjuade hade då. Ur svaren kan man dela gruppen i två parter. En mindre del av studenter (6 av 15 utfrågade) hade sin första kontakt med Syo-jouren redan innan utbildningen startade antigen via nätet eller utbildningskatalogen.
1. När kom du i kontakt med Syo- jouren för första gången och vilken information har du fått/tagit del av när det gäller Syo-jouren?
2. Hur bekant är du med Syo- jourens stadgar? 3. Vad uppfattar du vara Syo- jourens syfte?
4. Var har du tjänstgjort och vad tyckte du om tjänstgöringen där? 5. Vilken betydelse har tjänstgöringen i Syo- jouren haft för dig?
6. Vad var din reaktion på ledningens beslut att Syo- jouren skulle läggas i malpåse under vårterminen 2005?
7. Hur såg du på din möjlighet att vara med och påverka Syo- jourens framtid? 8. Vad anser du skall ske med nuvarande Syo-jour?
”Innan vi startade, läste jag katalogen.”
”På nätet stod det att sista års studenter gör obligatoriska pass där.”
”Jag pratade med någon på skolan vid ansökningen och så sa en kompis att det finns på utbildningen och dit kan allmänheten komma”
Den andra delen av de utfrågade (9 av 15) nämner att de fick sin första kontakt med Syo-jouren under termin ett då den presenterades av studenter från termin fem. De poängterar också att de fick väldigt lite information om Syo-jouren vid det tillfället och att det känns avlägset nu.
”Första terminen kom de från T 5 och berättade lite kort om Syo-jourens funktion.”
”I själva början, inte mycket information egentligen, bara att vi ska ta hand om det sista året.”
”I T 1 fick vi information på föreläsningen. Jag lyssnade inte så noga.”
Från deras svar kan man tydligt se att den gemensamma uppfattningen hos nästan alla (13 av 15) utfrågade är att de inte vet någonting om Syo-jourens stadgar.
”Stadgar? Nej inte så mycket alls.” ”Inte särskilt.”
”Någorlunda. Jag har skummat igenom dem.”
Syfte med Syo-jouren
Fråga 3 handlar om vad de studerande uppfattar vara Syo-jourens syfte.
På grund av den stora spännvidden i de olika personernas svar återger vi svaren i sin helhet. Dock kan man urskilja likartade svar hos en del av de utfrågade.
Svaren hos urvalsguppen delas därför i tre olika kategorier.
En, ganska liten del av de utfrågade (2 av 15) ser Syo-jouren som en möjlighet till marknadsföring av både utbildningen och sina kunskaper.
”Syo-jourens syfte är att den riktar sig till allmänheten och studenterna på MAH som ska kunna ta del av studie- och yrkesvägledningen.”
”En möjlighet att marknadsföra vår utbildning och ett sätt att kan knyta band mellan skolan och näringslivet.
Sedan finns en grupp (5 av 15) som anser att Syo-jourens främsta syfte är att ge praktisk erfarenhet:
”Få praktisk erfarenhet och lära oss något.”
”Bredda SYV studerandes kompetens och erfarenhet. Se en annan verksamhet än skolan.”
”Se verkligheten.”
”Komma ut och se en annan verklighet än den på praktiken och få ökad kunskap inom fler områden.”
”Se en annan verklighet än den i skolan och förbereda sig inför sin yrkesroll.” Den skaran liknar på många sätt den största gruppen (8 av 15) som tyckte att träning inför yrkesuppgifter är huvudmål med Syo-jourens existens:
”Syftet är att se verkligheten, möta vardagsproblem och förbereda sig för verkligheten i förhållande till utbildning samt kunna ha dialog med dem som håller i Syo- Jouren.”
”Komma ut i andra verksamheter än i skolan.”
”Syftet är att vi ska träna oss i vägledningen och se verkligheten i samhället.” ”Man ska få träning i samtal och allt runtomkring. Få praktiskt erfarenhet.” ”Träna oss i allt som har med vårt yrke att göra.”
”Syftet är att förbereda sig inför arbetslivet och knyta kontakter utöver de som fås under utbildningen.”
”Syftet är att lära sig hur allt runt omkring fungerar i verkligheten för att vara förberedd när man ska ut och jobba.”
Tjänstgöringen i Syo-jouren
Fråga 4 tar upp Syo-jourpass och intervjuades åsikter om dem.
Återigen kan man se ett tydligt mönster i de intervjuades svar. En liten del av de utfrågade är positiva till sina Syo-jourpass (6 av 15). De tjänstgjorde på Infoteket och Studentcentrum.
”Studentcentrum ät ett bra ställe. Många olika frågor, även mail. Vi hade bra handledning. Det kändes seriöst.”
En större del av de studerande var dock negativa till sina Syo-jourpass (9 av 15). Gemensamt för dem var att de tjänstgjorde på Oxie medborgarkontor och
Stadsbiblioteket i Malmö.
”Stadsbiblioteket var inte bra, det gav ingenting alls. Vi fick ingen handledning där.”
”Det var direkt dåligt där (stadsbiblioteket) eftersom det inte fanns någon SYO verksamhet där.”
”Vi var i Oxie och det var OK men inte mer.”
”Personalen var trevlig i Oxie, men det kom ingen dit.”
”Lite dålig information från början. Personalen i Oxie trodde att vi kunde mycket mer.
Till den gruppen med negativa åsikter kan även de som tjänstgjorde i Lund räknas. De var tydligt missnöjda med sina pass under Syo-jouren och utrycker sina missbelåtna åsikter på följande sätt:
”De (personalen) var snälla mot oss, men det kändes meningslöst.”
”Första passet i Lund var OK, jag lärde mig mycket men sedan satt vi bara där.” ”I Lund behövde de extra personal och inte att vi skulle lära oss något.”
5.3. Studerandes intryck av sina praktikplatser i tabellform.
Figur 2: Tabell över de intervjuades intryck efter tjänstgöringen med hänsyn tagen på platsen för tjänstgöringen.
Betydelse av Syo-jouren
Den femte frågan i intervjun handlar om vilken betydelse tjänstgöringen i Syo- jouren har haft för de studerande.
Också här kan man separera två vitt skilda uppfattningar som dominerar. Den första strömmen som var klart positiva men i minoritet (6 av 15) tyckte följande:
Intryck
0 1 2 3 4 5 Stud entc entru m Lund s Vä gled ning scet rum Info teke t Stad sbib liote ket Oxi e m edbo rgar kont or Plats för tjänstgöringen A n ta l [s t] Negativ Positiv”Passen gav mycket. Det är positivt när man söker jobb också, jämfört med andra som inte deltagit i Syo-jouren”
”Mycket stor praktisk erfarenhet. Det var för kort tid bara.” ”Jag fick en större förståelse för högskolans rutiner.”
Den andra, större delen av de intervjuade konstaterar att Syo-jourpassen inte gav
någonting som skulle kunna hjälpa dem i deras framtida roll. De som tycker så (9 av 15) uttrycker det på följande vis:
”Ingen betydelse överhuvudtaget.”
”Inte så stor betydelse. Saknade en handledare. Jag lärde mig mer på den långa praktiken.”
”Jag känner bara att jag inte vill jobba så här.”
Malpåsen
Fråga sex handlar om studenternas reaktion på beslutet att lägga Syo-jouren i malpåse under vårterminen 2005 och vad det beslutet innebar för dem.
Återigen delas gruppen i två kategorier där en mindre del av de utfrågade (5 av 15) ställer sig frågande till beslutet att lägga Syo-jouren i malpåse.
”Syo-jouren har varit en naturlig del av utbildningen. Jag blev förvånad och tycker det är synd.”
”Det beslutet är ett negativt beslut för oss. Jag förstår inte syftet med malpåsen.” ”Vi fick ingen utförlig information varför det hände. Jag tycker det är dåligt.” Till den andra kategorin tillhör en större del av de intervjuade (10 av 15). De såg fastställande med malpåsen som ett bra beslut och motiverar sin åsikt så här:
”Jag tycker att det är bra att man stannar upp och utvärderar verksamheten.” ”Klokt att någon tar tag i det. Det var bara strul med Syo-jouren”
Framtiden
I fråga sju redovisas studenternas syn på möjligheten att påverka Syo-jourens framtid. Deras svar tyder på att det fanns en klar möjlighet till att kunna vara med och påverka utformningen och framtiden bl.a. på de här tre stormötena som organiserades.
Bland svaren kan man lägga märke till en avvikande tendens (3 av 15) då de intervjuade tyckte att de inte hade någon möjlighet till att påverka Syo-jourens framtid:
”De mötena hade ingen betydelse. Jag är osäker på vad syftet var med dem.” ”Redan vid första mötet sa vi vad vi hade att säga. Resterande två möten var meningslösa.”
”Jag orkade inte bry mig. Man har så mycket annat.”
I den här frågan rådde en stor samstämmighet då nästan alla svaren lutar åt ena hållet. Nedanstående citat visar några av svaren från majoriteten (12 av 15) av de utfrågade som ansåg att deras möjlighet att påverka var stor:
”Det var en öppen, demokratisk atmosfär.”
”Det är ju bra att de (ledningen) vill veta vad vi tycker.”
”Genom deltagande i arbetsgrupper kunde man påverka verksamhet.”
Personlig åsikt
I fråga åtta redovisas vad de intervjuade ansåg skulle ske med den nuvarande Syo -jouren (skulle den fortsätta som tidigare eller avvecklas)
Här visade sig att trenden höll i sig och de flesta svaren kunde man dela i två olika, väldigt klara, huvudlinjer.
Majoriteten av de utfrågade (10 av 15) svarade att Syo-jouren borde avvecklas och förklarar det så här:
”Avveckla den! Den gör ingen nytta som det är nu.”
De som ställer sig positiva (5 av 15) till fortsatt Syo-jouren är i klar minoritet och ger förklaring för sitt svar på följande sätt:
”Det är en del av utbildningen.”
”Jag tycker att den fungerat bra, ser ingen anledning till att avveckla den.” ”Den ska vara kvar, bara man återgår till den ursprungliga formen.” 5.4. En bieffekt i undersökningen
Under intervjuerna efterlyste ett flertal av de intervjuade studenterna mer handledning i Syo-jouren eftersom de menade att det fått för lite av detta.
Dessutom uttryckte studenterna olika förslag till Syo-jouren i form av mer praktik, även i samband med valperioder, mentorskap, valbar kurs samt att Syo –jouren skall
integreras i utbildningen.
5.5. Intervju med styrelseordförande i Syo-jouren
1. Vad anser du om ditt år som ordförande i Syo-jourens styrelse?
” Ja, det var både ris o ros. Ibland var man glad när allting flöt på, och ibland var man förbannad eftersom ingenting fungerade. Det var tråkigt med beslutet om malpåsen. Luften gick ur många av kursarna. Även verksamheten blev lidande. Beskedet gjorde att planerade aktiviteter fick ställas in. Som ordförande tog jag på mig att förklara för klassen. Sen, hur motiverar man en person att engagera sig när besked getts om nedläggning. Det är precis som på ett företag som ska läggas ned, hur man ska motivera arbetare att fortsätta jobba in i det sista?”
2. Vad är din syn på styrelsens organisation?
” Den är OK. Intresset har inte varit så stort i klassen och orsaken kan man bara spekulera i. Många säger att de inte bryr sig, men själva styrelsen har fungerat som den ska.”
3. Hur uppfattar du samarbetet med kontaktpersonen ( Laike-Ståhle.C.)?
”Det fungerade hyfsat. Hon är en upptagen person så ibland blev det en hel del mail och meddelanden på telefonsvararen.
4. Vilken respons har du fått från utbildningsledningen?
”Responsen har varit svår att tolka ibland. Man får utgå ifrån vad kontaktpersonen säger. Många rykten florerade om att utbildningsledningen tyckte annat än vad vi fick besked om. Ibland var det lite förvirrande med olika roller och vem som skulle göra vad. Det framgick inte heller av stadgarna och jag såg inte någon beskrivning.”
5.6. Intervju med utbildningsansvarig (U) samt kontaktperson (K)
Intervjusvaren återges delvis och utifrån nedanstående rubrik vars syfte är att underlätta för läsaren, följt av ett citat.
Malpåsen.
Fråga till U: I oktober 2004 fick vi i T 6 besked om att det beslutats att Syo-jouren skulle läggas i malpåse under vårterminen 2005. Vilken grund finns för detta beslut?
”Det var ett par avgörande delar i det beslutet. Det var besvärande att först Studentcentrum och sedan Infoteket begärde att studenter skulle söka och att de skulle antas med hjälp av urval. Sedan är det problematiskt att man jämställer detta med någon form av praktik och det betyder att man skall gå ifrån sin långa praktik för att göra en annan praktik”
Fråga till K: Vad tycker du om beslutet att Syo-jouren skulle läggas i malpåse under vårterminen 2005?
”Det var lite synd att lägga ned den mitt under läsåret när det flöt så bra. Efter det beslutet hade jag möte med alla samarbetspartners som uttryckte en önskan om att de ville ha jouren kvar. De skickade även en gemensam skrivelse till skolan där de uttryckte sitt stöd för Syo-jouren. Jag tycker att nedläggningen kunde vänta till terminens slut, det blev abrupt.”
5.7 Intervju med Syo-jourens grundare
Intervjusvaret återges delvis och utifrån nedanstående rubrik följt av ett citat.
Din personliga åsikt
”Lovén menar att man för att kunna ha en vettig diskussion om Syo-jouren måste komma tillbaka till det ursprungliga konceptet. Då går det att ta ställning till om det är bra att arbeta på det självständiga sättet mot allmänheten eller om arbetet ska bedrivas i den utspridda verksamhet som förekommer idag och som kanske är bra. Han tycker också att det verkar löjligt att kalla det Syo-jour eftersom studenterna är ute på olika platser under en kortare tid. Det innebär förmodligen att de får nya erfarenheter och det är bra, men de har ingen fast förankring i någon plats. Detta är något som han själv tyckte var obehagligt när Syo-jouren förlorade sin fasta punkt och verksamheten blev ”hängande i luften”. Detta uppstod första gången när de flyttade från lärarhögskolan och senare också på Studentcentrum.”
6. DISKUSSION
I detta kapitel diskuteras empirin utifrån organisationsteorin och dess huvuddelar. Samtidigt ska vi försöka analysera studenternas svar och ställa dem mot intervjusvaren som vi har fått av utbildningsledningen och av den person som skapade den
ursprungliga Syo-jouren.
6.1. Syo-jouren som en organisation
Vi som skrivit denna uppsats har valt att se Syo- jouren som en verksamhet och vi tror att vi kan påvisa likheter mellan Syo-jouren och vilken annan verksamhet eller
organisation som helst. En organisation är en sammanslutning av människor som jobbar tillsammans för att uppnå vissa mål. Själva organisationen av Syo-jouren påminner om en linjeorganisation som vi beskrev tidigare i undersökningen. Informationsvägar är hierarkiska, all kontakt mellan styrelsen och ledningen ska ske via kontaktpersonen, det finns ett tydligt artikulerat ledarskap och jouren är uppbyggd som en pyramid där de som är i toppen innehar störst beslutsmakt. Här finns en outtalad konflikt som vi lade märke till under arbetets gång och det är att tanken med Syo-jouren är att studenterna själva skall ansvara för verksamheten men de har inga beslutsbefogenheter i praktiken. Även i intervjun med grundaren av Syo-jouren framkommer det att det är en
motsättning eftersom grundtanken var att de studerande skulle ha ansvar för hela verksamheten och på det sättet jobba under verklighetslika förhållanden. Alla beslut fattas i Syvkollegiet och delges sedan till studenterna via en kontaktperson. Som i alla
verksamheter innebär arbetet i Syo-jouren en hel del administration vilket backades upp av ledningen med en 20-25 % administrativ handledartjänst.
6.2. Förändringar i Syo-jouren
En del av organisationsteorin tar upp förändringar i verksamheten och hur olika individer har olika sätt att reagera på förändringar. Det som är gemensamt för alla inblandade i en förändringsprocess är vikten att få rätt information vid rätt tidpunkt. Det minskar stress och hämmar osäkerheten vid en förändring i den vardagliga
verksamheten. Just informationen till alla inblandade i Syo-jouren har varit en av de intressanta aspekterna i den här studien. Vi som skriver den här uppsatsen hade tillgång till en rad andra arbeten som skrevs om Syo-jouren och där kunde man se att brist på informationen har varit ett problem under en längre tid i Syo- jouren. I vår undersökning har vi tagit reda på bl.a. ur intervjun med styrelseordföranden, att hon tyckte att det var svårt att upprätthålla en verksamhet medan en massa rykten florerar. Teorin påpekar att ryktesspridning och bristfälliga riktlinjer kan leda till att involverade tappar sugen och intresse för det arbete som de utför. Samtidigt känner de motstånd till närstående förändringar och det kunde man se ur vissa svar från de studerande där de säger att Syo-jouren har fungerat bra och att de inte ser några skäl att förändra någonting. Det som är kännetecknande för dessa personer är att de tjänstgjorde på de platser som överlag har fått ett högt betyg i vår undersökning.
Här ser vi en intressant parallell med teorin i förhållande till utsagan från
styrelseordföranden och det är att en av de viktigaste delarna i förändringsarbetet är just motivationen av dem som är med i verksamheten. Stora organisatoriska förändringar i Syo-jouren och dess osäkra fortsatta existens ledde till att de, som var aktiva i olika arbetsgrupper och även delar av oss alla andra studenter som bara skulle göra sina pass, tappade intresset för Syo- jouren, eller som en av studenterna uttryckte sig ”lusten bara rann av en”. Samma faktum återfinner vi i intervjun med ordförande som säger att ”luften gick ur många” och en hel del planerade aktiviteter fick ställas in delvis på grund av jourens osäkra framtid.
6.3. Ledarskap i praktiken
Här finner vi också ett exempel på ledarskap då ordförande försökte motivera sina medarbetare så att den dagliga verksamheten kunde fortsätta att fungera trots att nerläggningen var, mer eller mindre, ett faktum. Det var också ordförande som tog på sig uppgiften att framföra beslutet om malpåsen till alla i klassen. Här tror vi oss kunna se ur våra samlade data (intervjusvaren) att många av de studerande hade synpunkter på den information som de hade fått från ledningen, om t.ex. vilka anledningar som låg bakom beslutet att lägga Syo-jouren i malpåse. Enligt teorin är det viktigt att de inblandade förbereder sig inför förändringar och förstår bakgrunden till förändringen. Alla förändringar som skedde i Syo-jouren var toppstyrda men skillnaden från den ”vanliga” organisationen är att några få eldsjälar, vilka var drivkraften bakom Syo-jouren ändå sedan starten, initierade de flesta förslag och försökte hålla liv i verksamheten.
Ledarskapet spelar en avgörande roll i dessa situationer och då är sättet att presentera förändringen och önskan om att involvera så många som möjligt i själva
förändringsprocessen, direkt avgörande. Ett försök i den riktningen var de tre mötena som vi i T 6 hade tillsammans med studenter i T 4, möten som skulle resultera i ett antal förslag om Syo-jourens framtid. Vår undersökning visar att de flesta upplevde initiativet väldigt positivt men däremot hade de synpunkter på själva utformningen av mötena och de riktlinjer som fanns kring dessa.
6.4. Syo-jouren läggs ned
Ur intervjun med den utbildningsansvarige för Syv-programmet fick vi veta att en eventuell nedläggning av Syo-jouren inte är en fråga om ekonomi utan snarare
organisatoriska bekymmer. Också här ser vi en motsättning med det ursprungliga syftet med Syo-jouren. Den skulle vara i en fast lokal på Malmö högskola dit studenterna kunde komma från en föreläsning och göra sina pass men när verksamheten lades ut på olika platser i Malmö och Lund förändrades hela organisationen. Syo-jouren tog över den verksamhetskultur som gäller på de respektive platserna och studenternas kreativitet och möjlighet till neutral vägledning kom i andra hand. En del av de olika
arbetar på ett helt annat sätt samtidigt som de inte kunde bistå med handledning vilket vi menar är betydelsefullt när vi skall ut och arbeta på ”riktigt”.
Samtidigt fick vi tillgång till en bredare kundkrets vilket skulle vara svårt om jouren varit kvar på Malmö högskola där den geografiska positionen inte var den bästa. Ur intervjun med utbildningsansvarige kan vi utläsa att ledningen är införstådd med syftet och vikten av neutraliteten i Syo-jouren men är också medveten om svårigheter med att behålla den som den är nu med tanken på att ”man lämnar en praktik för en annan” och ”samarbetspartners kan inte tillåtas göra urval bland våra studenter vilka de vill ha”. Efter att vi har bearbetat intervjusvaren från alla intervjuer kan vi urskilja att ett antal grunddrag utkristalliserar sig.
● Vi får en känsla att Syo-jouren har på något sätt ”övervlevt” sig själv.
● Fortfarande är det många inblandade som anser att grundtanken med Syo-jouren är bra men att innehållsmässigt är det ingen ”Syo-jour” längre.
● Trots arbetsinsatser, vilja både från ledningen och studenternas sida blir det svårt att upprätthålla en ny Syo-jour på samma grunder.
● Alla förändringar som skedde i Syo-jouren har påverkat attityderna negativt hos de studerande och en del kritik går att se i ett ”backspegelperspektiv” där de inblandade förminskar betydelsen av erfarenheter från Syo-jouren.
● ”Mervärdet” i vår utbildning med bl.a. möjlighet att få erfarenhet av Syo-jouren försvann med den nya organisationen av Syo-jouren.
”I samband med slutförandet av vår undersökning har vi fått veta att
utbildningsledningen nu har beslutat att Syo-jouren skall läggas ner. Detta är ett besked som inte förvånar oss nämnvärt med tanke på hur jouren har uppfattats av studenterna. Vi kan dock tycka att det är beklagligt att det blev så om vi ser det utifrån vår kommande yrkesroll, en yrkesroll som präglas av viss otydlighet, beroende och brist på förändring. Där kan vi se att den ursprungliga Syo-jouren fyllde en viktig funktion. Jouren var också något av en föregångare genom att begreppet syo skulle
Litteraturförteckning
Alvesson, M. Organisations teori och teknokratiskt medvetande; Norstedts Juridik AB; 1983
Andersson, A-K och Jangsell, P. En studie av Syo-jouren i ny omgivning, Institutionen för yrkespedagogik (2001).
Angelöw, B. Det goda förändringsarbetet; Studentlitteratur, 1991
Bergengren, M. Organisation och ledarskap; Bonniers utbildning AB; 1998
Bielke, M. Syo-jouren i Malmö och New Westminster Counselling Centre, Institutionen
för yrkespedagogik. (1997)
Edlund, Schöld och Hansson, Syo-jourens öppna entusiasm och dolda missnöje, Instutionen för yrkespedagogik/Lunds universitet. (1994)
Holme, I. M. Solvang, B. K. Forskningsmetodik, om kvalitativa och kvantitativa
metoder; Studentlitteratur AB; 1997
Jacobssen, D. I. Vad, hur och varför; Studentlitteratur AB, 2002 Kvale, S. Kvalitativa forskningsintervjun; Studentlitteratur AB, 1997 Lövdén, M. Syo-jourens framväxt, Institutionen för yrkespedagogik. (1999)
Rubenowitz, S. Organisations psykologi och ledarskap; Esselte studium AB; 1984 Skrivelser
Lovén, A. Syo-jouren, en röd tråd i utbildningen. Lärarhögskolan i Malmö, studie- och
yrkesvägledarprogrammet, 1995-04-22
Protokoll
Malmö högskola och från Syo-joursstyrelsen: 2004-10-04, 2004-12-15, 2005-02-15, 2005-03-10, 2005-04-08: Två stycken, ett från styrelsesammanträde samt ett från stormöte för T 4 och T 6 samt ett protokoll från årsmötet 2005-04-26.
Verksamhetsberättelse
Malmö Högskola
Bilaga 1
LärarutbildningenStudie - och yrkesvägledarprogrammet Senast reviderad 2000 – 05 – 29
§ 1. Syo Jourens syfte
SYO – Jourens syfte är att de studerande vid studie – och yrkesvägledarprogrammet skall få praktisk erfarenhet under studietiden och få komma i kontakt med och pröva sig fram inom den kommande yrkesrollen som studie – och yrkesvägledare.
§ 2. Tjänstgöring
Alla studerande vid programmet skall arbeta för SYO – Jourens utveckling och
fortlevnad. Tjänstgöringen i SYO – Jouren är ett obligatoriskt inslag för alla studerande vid programmet. För examen krävs ett tjänstgöringsbevis från SYO – Jouren där det framgår att den studerande fullgjort sitt arbete i densamma. Arbetet i SYO – Jouren omfattar bla genomföra och utvärdera vägledningssamtal, hantera informationsmaterial och datorprogram samt att profilera och marknadsföra SYO – Jouren. Praktiken i SYO – Jouren skall ske under viss handledning.
§ 3. SYO – Jourens styrelse
De studerandes inflytande på SYO – Jourens verksamhet skall handhas av en styrelse bestående av ett arbetsutskott; AU (ordförande, vice ordförande, sekreterare, vice sekreterare, kassör och vice kassör), en ordinarie och en suppleant för varje arbetsgrupp (inrättat av styrelsen eller klassråd) samt vägledningsgrupp. Styrelsen ansvarar
dessutom för SYO – Jourens budget. Vid styrelsesammanträdena har ordinarie ledamot och tjänstgörande suppleant närvaro-, yttrande-, yrkande-, och rösträtt. Icke
tjänstgörande suppleant har närvaro-, yttrande-, och yrkanderätt. Samtliga studerande vid studie – och yrkesvägledarprogrammet har närvaro-, och yttranderätt. I fråga om övriga adjungerande fattas beslut av styrelsen.
§ 4. Val av Syo – Jourens styrelse
En valberedning om minst tre personer utses inom T4. De ansvarar för att ta fram ett förslag till arbetsutskottet. Val av arbetsutskott skall ske av klassråd i T4 senast den sista mars. Även fyllnadsval skall en särskild valberedning utse. Övriga representanter till styrelsen väljs av vägledningsgrupper och arbetsgrupper när de är informerade. § 5. Mandatlängd
Styrelsens mandatlängd är ett år. Mandatperioden sträcker sig från den 1 maj till den sista april. Valbara till styrelsen för SYO – Jouren är studerande i termin 4, 5 och 6.
