Att översätta något diffust och
eftersträvansvärt
- en kvalitativ studie av hur Malmö stads vision om en hållbar
stad översätts och organiseras på Miljöförvaltningen
To translate something diffuse
and desirable
- A qualitative study regarding how Malmö city’s vision of a
sustainable city is translated and organized by the
Environmental administration
Jesper Hjelmer & Elin Karlsson
Ledarskap och offentlig organisation 60 hp Magisternivå: Uppsats 15 hp VT 2018 Handledare: Sissi Ingman
Sammanfattning
Begreppet hållbar utveckling kan ha ett flertal varierande innebörder men brukar ses utifrån tre hållbarhetsaspekter, social, ekologisk och ekonomisk. Begreppets mångtydighet har gjort det attraktivt att använda i många olika sammanhang. Detta har bidragit till att hållbar utveckling kritiseras för att vara diffust och ett tomt ideal. Begreppet hållbar utveckling kan ses som ett globalt imperativ och en diskurs där städerna blivit den arena där dessa ideal konkretiseras. Sett utifrån ett översättning- och idéreseteori blir städerna därmed centrala översättningsaktörer. Vad som fokuseras på i översättningen blir med anledning av begreppets mångtydighet intressant.
Malmö stad vill idag identifieras som att vara den hållbara staden. I den senaste versionen av översiktsplanen från 2014 skriver Malmö stad att social, ekologisk och ekonomisk hållbarhe t endast kan uppnås om dessa hållbarhetsaspekter samverkar då de är ömsesidigt beroende av varandra. Alla stadens förvaltningar är skyldiga att arbeta med och utifrån begreppet hållbar utveckling. Studiens syfte är att med hjälp av kvalitativa intervjuer samt analys av skriftli ga texter studera hur Miljöförvaltningen i Malmö översätter Malmö stads vision om att arbeta utifrån hållbar utveckling och dess tre hållbarhetsaspekter. Studien utgår från nyinstitutio ne ll teori och använder sig av idémodellen för att urskilja hur en idé från Malmö stad reser och översätts ner till Miljöförvaltningen.
Resultatet av studien visar att begreppet hållbar utveckling i Malmö stad samt inom Miljöförvaltningen länge har förknippats med ekologisk hållbarhet men att detta är något som förändrats. Idag associeras begreppet med mer än enbart den ekologiska aspekten. En av orsakerna till det här är Malmökommissionens rapport om social hållbarhet. Personerna som intervjuats i studien uttryckte på övergripande nivå en gemensam syn gällande innebörden i begreppet hållbar utveckling. När det kom till att precisera begreppet skiljde sig dock uppfattningarna åt. Skillnaderna korrelerade med intervjupersonernas arbetsuppgifter och avdelningstillhörighet.
Nyckelord: Organisering, översättning, idéresa, Miljöförvaltningen, hållbar utveckling, social
Abstract
Sustainable Development is often considered from three different aspects: social well-being, care for the environment and economic growth. Within these three aspects the concept can have many different meanings. The concepts ambiguity makes it attractive to use, but it is also exposed to criticism for being too vaguely, and can therefore become an empty ideal. Sustainable Development can be seen as a global imperative and discourse where cities have become the arena for concretizing these ideals. Therefore, based on translation- and “Travels of ideas” theory, cities play a central role in the translation of the concept.
The municipality of Malmö often desires to identify themselves as the sustainable city and they wrote in the cities latest comprehensive plan from 2014 that social, environmental and economic sustainability can only be achieved in tandem and are equally dependent on each other. Because of that the municipality of Malmö has determined that every one of their administrations are obligated to take in, and work with, Sustainable Development in their organizations. The purpose of this study is through qualitative interviews and analysis of documents and other written texts, see how the Environmental Administration in Malmö translates Malmö’s vision regarding Sustainable Development from the three different aspects in to their organization. The study is based on new institutionalism theory and the “Travels of ideas” model to see how an idea from the municipality of Malmö travels down and translates in to the Environmental administration in Malmö.
The study's results show that Sustainable Development in the city of Malmö and in the Environmental administration has long been associated with ecological sustainability, but nowadays this is no longer the case. Today is the concept, Sustainable Development, associated with more than just ecological sustainability. One of the reasons that the concept has got a different meaning can trace back to Malmökommissionens report regarding social sustainabilit y in Malmö. This study, showed that the interviewees had the same overall view regarding sustainable development, but when it came to clarifying the concept more concrete they gave it different meaning. The differences in the concepts meaning could be linked with the interviewees' duties and departmental affiliation.
Keywords: Organization, translation, ”Travels of Ideas”, Miljöförvaltningen (Environme nta l
administration), Sustainable Development, social sustainability, ecological sustainabil it y, economic sustainability.
Förord
Denna uppsats har inneburit långa dagar och mycket slit men samtidigt har arbetet med uppsatsen varit intressant och givit oss ny kunskap inom området. Vi vill tacka vår handledare Sissi Ingman som med sin kunskap inom fältet både har väglett och hjälpt oss framåt i vårt arbete. Miljöförvaltningen och miljönämnden i Malmö stad ska ha ett stort tack för sitt trevliga bemötande och engagemang. Tack till alla er som tog er tid och ställde upp på intervjuer, utan er hade det inte blivit någon uppsats! Vi vill också tacka alla er som på något sätt har stöttat, peppat och hjälpt oss under arbetet med uppsatsen - ni är guld värda!
Ett särskilt tack vill vi rikta till Cristian Sjövind och Olov Källgarn på Miljöförvaltningen som var med och diskuterade fram uppsatsämnet samt gav oss en ingång i organisationen.
Stort tack!
Jesper & Elin Malmö, 24 maj 2018
Innehåll
1. Inledning... 7
1.1 Syfte och frågeställningar ... 9
1.2 Avgränsning... 9
2. Bakgrund ...11
2.1 Hållbar utveckling ...11
2.1.1 Malmö stad och hållbar utveckling ...13
2.1.2 Översiktsplanen...13
2.1.3 Malmökommissionen ...14
2.2 Miljöförvaltningen i Malmö Stad...15
3. Teori ...16
3.1 Nyinstitutionell teori ...16
3.2 Skandinavisk nyinstitutionell teori...17
3.3 Idémodellen ...18
3.3.1 Mode och institution ...19
3.3.2 Översättning ...20
3.4 Domänteori ...22
4. Forskningsorientering ...25
4.1 Organisatoriska idéresor ...25
4.2 Översättning av policy ...27
4.3 Sambandet mellan globala idéer och lokala sammanhang ...28
5. Metod ...30
5.1 Metodologi och metoddiskussion ...30
5.1.1 Metodval ...30
5.3 Urval av intervjuer ...32
5.3.1 Urval intervjuer på Miljöförvaltningen ...32
5.3.2 Urval av politiker ...33
5.4 Urval av skriftliga texter ...33
5.5 Tillvägagångssätt ...33
5.5.1 Analys av materialet ...34
5.6 Studiens tillförlitlighet och trovärdighet ...35
5.7 Etiska reflektioner ...36
6. Analyserad empiri...37
6.1 Diffust och eftersträvansvärt ...37
6.1.1 Konkretisera och prioritera - socialt, ekologiskt och ekonomiskt ...38
6.3 Den generella samsynen, finns den? ...40
6.3.1 Påhittad konsensus...41
6.4 Två bilder ...43
6.4.1 Ekonomi - hjälpa eller stjälpa? ...44
6.5 Samverkan i en stuprörsorganisation ...46
6.6 Målkonflikter ...47
6.7 Ett begrepp i förändring ...48
6.7.1 Vidgade vyer ...48
6.8 Hur påverkar Malmö stads visioner Miljöförvaltningen?...49
6.8.1 Agenda 2030 ett nytt verktyg ...50
6.8.2 Malmökommissionen ...51
7. Diskussion ...53
7.1 Översättning av den hållbara staden ...53
7.1.1 Modeförändringar ...54
7.1.2 Hållbar utveckling - en självklarhet ...55
7.1.3 Samsyn och samarbete ...56
7.1.4 Idébärare och idémottagare ...58
8. Slutsats ...60
8.1 Vidare forskning...61
7
1. Inledning
Den 25 september 2015 antog de 193 medlemsländerna i FN Agenda 2030 om hållbar utveckling. Syftet med Agenda 2030 är bland annat att utrota fattigdom och hunger, bekämpa ojämlikheter inom och mellan länder, bygga fredliga, rättvisa och inkluderande samhälle n, skydda de mänskliga rättigheterna, främja jämställdhe t och kvinnors och flickors egenmakt samt att säkerställa ett varaktigt skydd för planeten och dess naturresurser (Regeringskanslie t, 2015). Det är upp till varje land att själv bestämma hur Agenda 2030 för hållbar utveckling ska införlivas inom landet. Begreppet hållbar utveckling har varierande betydelse för olika människor (Wright & Boorse, 2011). Detta innebär att även om hållbar utveckling är väl använt är det inte säkert att det används på samma sätt eller ges samma betydelse i olika sammanha ng. Dock brukar begreppet innefatta tre aspekter: social-, ekologisk- och ekonomisk hållbarhe t. Hållbar utveckling tolkas och värderas av de aktörer som möter begreppet i deras kontext och därför kan resultatet av ett arbete med hållbar utveckling vara olika. I och med Sveriges åtagande av Agenda 2030 blir det också en fråga för landets kommuner att hantera och översätta samt arbeta med hållbar utveckling.
Städer har blivit en arena för att driva lokala konkretiseringsprojekt som svarar mot globala imperativ och diskurser (Czarniawska, 2015). Att anpassa till den lokala kontexten utgör en hanterbar avgränsning för problem och lösningar, vilket även blir ett sätt för olika städer att tävla och visa upp sina olika lösningar. Det kan kopplas till stadspolitik där det inte längre är stater som konkurrerar med varandra utan istället är det städer och regioner som konkurrerar (Dannestam, 2009). Staden används som ett betydelsefullt politiskt rum där man genom politik försöker marknadsföra staden och därmed få större konkurrenskraft. Olika tillväxtorienterade strategier används genom bland annat urbana utvecklingsprojekt och platsmarknadsföring. Den politik som ingrips inom begreppet stadspolitik är även den nätverksbetonade organiserings -form vilken benämns som styrelse-forme n governance. Begreppet governance används inom samhällsvetenskaplig forskning för att beskriva politiska processer där olika aktörer och intressen är inblandade, nätverk bildas, kontakter och initiativ korsar varandra där det handlar om att få alla att dra åt samma håll (Hedlund & Montin, 2009). Det här skiljer sig från den traditionella hierarkiska centralstyrningen som kallas government, där statlig styrning och kon-troll är centrala aspekter. Governance och government kan ses som två ytterligheter där huvud-skillnaden kan kokas ner till olika sätt “att styra”. Government står för ett centralt styre medan governance står för olika slags styrning.
8 Stadspolitik räknas till något som idag kallas för “tredje generationens politikområden” där en grundläggande tanke är att resultatet blir mer än summan av delarna (Hedlund & Montin, 2009). Samordning och nya samarbeten mellan olika aktörer är därmed bästa tillvägagångssättet för att få ut mest av resurserna. Tredje generationens politikområde innebär också att organisationer i större utsträckning påverkas av vad som händer i omvärlden till följd av internationalisering och globalisering. Statens roll blir snarare möjliggörande än styrande i traditionell mening. Även hållbar utveckling räknas till tredje generationens politikområde där tanken är att samhället ska arbeta mot social, ekologisk och ekonomisk hållbarhet och ska genomsyra alla politikområde n (Hedlund & Montin, 2009). Hållbar utveckling präglas av samarbete, kommunikativt menings -skapande och lärande snarare än rationellt planeringstänkande och tydliga strategier.
Innebörden av hållbar utveckling är under ständig förändring och en av anledningarna till att det sker är genom organiseringsprocesser. Utifrån Czarniawskas (2015) översättning- och idéreseteori blir städer centrala översättningsaktörer. Det kan därför vara intressant att studera hur städer översätter idén, hållbar utveckling, eftersom det i mångt och mycket är i deras strategiprocesser och genomförande som det faktiskt sker en konkret översättning till praktiken.
Hållbar utveckling är något som Malmö stad har arbetat med länge, vilket har blivit en del av hur staden identifierar sig (Dannestam, 2009). Malmö stad har utifrån ett historiskt perspektiv varit känd som en industristad (Mukhtar-Landgren, 2009). Under 1980-talet genomgick Malmö som många andra industristäder en avindustrialisering som medförde omfattande arbetslöshet och ett stort kommunalt budgetunderskott (Dannestam, 2009). Det här medförde att Malmö stad ville förändra sig från en industristad till att istället betraktas som en kunskapsstad. Hur Malmö stad vill betraktas och benämna sig själva har förändrats flera gånger och idag vill Malmö i många aspekter ses som “den hållbara staden”. Malmö stad började tidigt arbeta med håll-barhetsfrågor. I mitten av 1990-talet låg fokus främst på ekonomisk tillväxt och i de fall ekologisk hållbarhet nämndes visade det sig att det ofta fick ge vika för tillväxt och attraktivite t. Det var först i början av 2000-talet som den ekologiska hållbarheten på allvar fick genom-slagskraft i staden. Detta syns bland annat genom bomässan Bo01 som hade ett tydligt fokus på den ekologiska hållbarheten samt att det i översiktsplanen från 2000 fanns ett översiktligt mål rörande en långsiktig hållbar utveckling (Dannestam, 2009). I en aktualiserad version från 2005 var Malmö även den första staden som inkluderade social, ekologisk och ekonomisk hållbarhe t i sin översiktsplan. Det var däremot fortsatt störst fokus på att omvandla staden från en industri- till kunskapsstad, men ekologisk hållbarhet fanns med i målformuleringen. Den sociala håll-barheten fick sitt stora genomslag genom att kommunfullmäktige i Malmö stad tillsatte
Malmö-9
kommissionen för social hållbarhet och som utmynnade i en rapport hur Malmö kunde minska
stadens ojämlika hälsa (Kommission för ett socialt hållbart Malmö, 2013). I Malmö stads senaste översiktsplan från 2014 skrivs det att social, ekologisk och ekonomisk hållbarhet enbart kan uppnås om de samverkar och att de är ömsesidigt beroende av varandra. Ingen av håll-barhetsaspekterna kan uppnås utan de andra.
Denna studie har för avsikt att undersöka hur hållbar utveckling som begrepp och idé översätts i Malmö stad med hjälp idémodellen. I studien har vi valt att avgränsa oss till Miljöförvaltninge n och hur de översätter begreppet. Att studera Miljöförvaltningen blir också intressant utifrån ett konstruktivistiskt översättningsperspektiv på organisering gällande strategiöversättning till en praktisk verksamhet som har en tydlig koppling till den ekologiska hållbarheten. Med tanke på att den nuvarande översiktsplanen skriver att de tre hållbarhetsaspekterna ska samverka och är ömsesidigt beroende av varandra kan det vara av intresse att se hur en förvaltning som har en tydlig koppling till den ekologiska hållbarheten får in de andra två aspekterna i sitt arbete. Att studera översättningen av hållbar utveckling och vilka innebörder samt vilket fokus begreppet får i översättningen blir därför intressant att studera och är uppsatsen fokus.
1.1 Syfte och frågeställningar
Syftet med uppsatsen är att studera hur Miljöförvaltningen i Malmö översätter Malmö Stads vision om att arbeta med hållbar utveckling och dess tre ben, det vill säga socialt, ekologiskt och ekonomiskt. Studien har inte för avsikt att värdera översättningen utan lagt fokus på vilken översättning som sker. I ett vidare perspektiv vill vi bidra till kunskap och forskning om vad som händer med hållbarhetsarbete på en organisation/förvaltning när hållbarhetsfrågan numera blivit ett stort globalt fenomen. För att uppnå syftet har vi arbetat med följande frågor:
• Vad finns det för likheter och skillnader inom Miljöförvaltningen rörande begreppet hållbar utveckling?
• Vilken roll får de olika hållbarhetsaspekterna i översättningen av hållbar utveckling inom Miljöförvaltningen?
1.2 Avgränsning
Uppsatsen kommer studera hur översättningen av hållbar utveckling sker från Malmö stad och ner i Miljöförvaltningen. Därför kommer inte idéns resa från FN till Sverige och sedan ner till kommunerna att analyseras. Det kommer däremot ges en kort bakgrund kring den resa som hållbar utveckling har haft för att komma till Malmö stad men inte översättning i sig. Vi har inte heller som avsikt att studera hur personspecifika faktorer som kön och ålder påverkar
över-10 sättningen av hållbar utveckling. Då uppsatsen inte har för avsikt att värdera den översättninge n som Miljöförvaltningen gör av hållbar utveckling kommer det inte heller ges en definition av vad hållbar utveckling borde innebära. Det hade kunnat ses som relevant att studera olika varianter av vad hållbar utveckling innebär, men vi anser att det ligger utanför uppsatsens inriktning. Utan denna avgränsning hade uppsatsen fått ett annat fokus och därmed resulterat i annan form av uppsats.
11
2. Bakgrund
I det här kapitlet ges en kort bakgrund till begreppet hållbar utveckling och arbetet med Agenda 2030 för hållbar utveckling. Därefter belyses problematiken vad gäller mångtydigheten i begreppet hållbar utveckling. Vidare presenteras en kort redogörelse av Malmö stads arbete för hållbar utveckling samt slutligen en introduktion av Miljöförvaltningen i Malmö.
2.1 Hållbar utveckling
Begreppet hållbar utveckling introducerades i början av 1980-talet av L. Brown, miljöveta re, agronom och författare (Bokalders & Block, 2009). Begreppet hållbar utveckling fick sin stora genomslagskraft i och med Brundtlandrapporten, Our common future, som publicerades 1987 (Fricker, 2006) I rapporten definieras begreppet enligt tre hållbarhetsaspekter : social, ekologisk och ekonomisk. Vidare skrivs: "En hållbar utveckling är en utveckling som tillfredsställer
dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov" (WCED, 1987, kap 2, del 4). Det senaste kring hållbar utveckling är Agenda 2030 som
antogs av FN:s generalförsamling år 2015. Detta innebär att alla 193 medlemsländer har förbundit sig att, från och med 2016 fram till 2030, arbeta för att uppnå en hållbar värld utifrå n en social, ekologisk och ekonomisk hållbarhetsaspekt (Agenda 2030 - delegationen, u.å; Regeringskansliet, 2016). Agenda 2030 innefattar totalt sett ingress, deklaration, ett målramve rk med 17 globala mål och 169 delmål, medel för genomförande samt ramverk för uppföljning och ansvarsskyldighet (Regeringskansliet, 2016). Enligt Agenda 2030 framgår det att för vår gemensamma framtids skull är samhället beroende av hållbar utveckling där de tre tidigare nämnda hållbarhetsaspekterna måste samverka för att detta ska kunna uppnås.
I enlighet med Agenda 2030 är det upp till varje enskild regering att fatta beslut kring hur de globala målen ska införlivas i nationella planeringsprocesser, politik och strategier (Regerings -kansliet, 2016). I Sverige har alla statsråd i regeringen ansvar för att Agenda 2030 genomfö rs inom respektive statsråds ansvarsområde (Regeringskansliet, 2015). Utöver det erhåller civil-ministern ett särskilt ansvar för att Agenda 2030 genomförs på nationell nivå, vilket innefatta r kommuner, landsting, statliga myndigheter samt Regeringskansliet. Regeringen har tillsatt en delegation bestående av sju ledamöter vars funktion är att stödja och stimulera Sveriges genom-förande av Agenda 2030, ta fram en övergripande handlingsplan för genomgenom-förandet samt upp-märksamma goda exempel som idag finns på området.
Men vad innebär då begreppet hållbar utveckling i praktiken? Fricker (2006, s. 192) menar att vi är mer medvetna om vad som inte är hållbar utveckling än begreppets faktiska innebörd.
12 Begreppet har olika betydelse för olika människor med anledning av faktorer som till exempel bakgrund, utbildning och kulturell tillhörighet (Wright & Boorse, 2011). Connelly, Smith, Benson och Saunders (2012) menar att de allra flesta ideologier håller med om att hållbar utveckling är viktigt, men vad hållbar utveckling innebär skiljer sig åt mellan ideologierna. För många inom miljörörelsen innebär hållbar utveckling en kritik mot och ett ifrågasättande av den eviga ekonomiska tillväxten, medan andra rörelser menar att ekonomisk tillväxt är grund -stommen för att uppnå en hållbar utveckling.
Det har framförts kritik mot att hållbar utveckling som begrepp främst associerats med eko-logisk hållbarhet (Frödin, 2015). Frödin påpekar vidare att det ekoeko-logiska perspektivet är det som skapar minst osämja. Han menar att det sociala perspektivet skapat mer kontrovers och att innebörden i det sociala perspektivet har förändrats mer sett till de andra två hållbarhets-aspekterna. Begreppet hållbar utveckling har också fått kritik för att vara alltför abstrakt och vagt, vilket problematiserar den praktiska användningen av begreppet. Det finns exempelvis över hundra olika definitioner av hållbarhet och hållbar utveckling. Frödin (2015) skriver med anledning av detta att “A main line of criticism is that sustainable development is an ambiguous
and abstract concept that is “more talked than practiced.”” (s. 450). På grund av ovanstående
har kritik framförts mot det faktum att hållbarhet som koncept blivit oerhört populärt bland framtagare av policys. Detta av den enkla anledningen att begreppet representerar breda mål medan det utelämnar tydliga riktlinjer för hur dessa mål ska implementeras (Frödin, 2015). Ytterligare kritik mot begreppet hållbar utveckling är att de tre hållbarhetsaspekterna lätt hamnar i inbördes konflikt med varandra. Hållbar utveckling är ett mångdime nsionellt begrepp och berör ett stort antal frågor, instanser och intressen (Ratner, 2004). I och med det här är det svårt att nå ett gemensamt tillvägagångssätt för att nå hållbar utveckling. De olika aspekterna bygger på olika antaganden och ibland motstridiga begrepp och det kan i sin tur leda till olika hållbarhetsstrategier och institutioner. Därför menar vissa kritiker till begreppet att det är tomt ideal som inte kan leda till konsensusbeslut på grund av de ideologiska meningsskiljaktighete r na som finns. Samtidigt som det finns enligt Frödin (2015) de som argumenterar för att det bara ska finnas en hållbarhetsaspekt på grund av att det är svårt att särskilja samhället, naturen och ekonomin från varandra. Till exempel så påverkar luftföroreningar inte enbart miljön utan även människors hälsa och levnadsstandard, blir människors hälsa sämre påverkar det också ekonomin. På sätt finns det ingen mening med att studera de tre aspekterna av hållbar utveckling var för sig (Frödin, 2015).
13
2.1.1 Malmö stad och hållbar utveckling
Malmö stad har både i sin översiktsplan från 2014 och i Malmökommissionen från samma år som mål att arbeta utifrån de tre hållbarhetsaspekterna vilket innebär att alla förvaltningar i staden ska arbeta med hållbar utveckling (Malmö stad, 2014; Kommission för ett socialt hållbart Malmö, 2013). Längre fram kommer översiktsplanen och Malmökommissionen presenteras närmare. Malmö Stad anser att de har satt upp ambitiösa mål utifrån hållbarhetsaspekterna, där de bland annat fastslår att Malmö ska försörjas till 100 procent av förnyelsebar energi år 2030. År 2015 skrev Malmö stad under Agenda 2030 för hållbar utveckling och var därmed den första kommunen i Sverige att göra det (Malmö Stad, 2018a). Malmö stad anser att de har en viktig del i att Sverige uppnår dessa mål (Malmö stad, 2017b). I budgeten 2017 beslutade Malmö stads kommunfullmäktige att FN:s globala hållbarhetsmål ska omvandlas till lokala mål, då håll-barhetsmålen är något de anser berör alla verksamheter. På Malmö stads hemsida går det att läsa vad Katrin Stjernfeldt Jammeh (S), kommunstyrelsens ordförande, säger om Malmös håll-barhetsarbete:
“Vi har länge jobbat med ekologisk hållbarhet och har sedan ett par år också växlat upp arbetet med den sociala hållbarheten, och Malmökommissionen är ett viktigt led i det arbetet. Nu gör vi också de 17 globala hållbarhetsmålen till våra egna, och det är med stolthet jag visar upp det arbete som så många arbetar så hårt med” (Malmö stad, 2017b, u.s.)
Malmö stad startade i maj 2017 ett kansli för hållbar utveckling, Hållbarhetskansliet, för att på ett bättre sätt kunna koordinera arbetet med stadens hållbarhet och få arbetet systematisera t (Malmö stad, 2018b; Malmö stad, 2017c). Kansliet har som uppgift att leda, samordna och stödja förvaltningarna i deras arbete med hållbar utveckling samt fungera som en samman-hållande aktör i samverkan med omvärlden. De ska utgå från FN:s globala hållbarhetsmål och Agenda 2030 samt kommunfullmäktiges budgetmål och Malmökommissionens rekommendat -ioner för ett socialt hållbart Malmö.
2.1.2 Översiktsplanen
Syftet med en översiktsplan är att vägleda beslut angående användning av mark- och vattenområden (Malmö stad, 2014). Översiktsplanen ska vara ett långsiktig, visionärt och strategiskt plandokument för kommunens utveckling. En aktuell översiktsplan är något som varje kommun måste ha enligt plan och bygglagen. Den ska också säkerställa en handlings -beredskap men är däremot inte juridiskt bindande. Kommunfullmäktige ska under varje mandatperiod ta ett beslut angående om översiktsplanen fortfarande är aktuellt eller om det behöver skapas tillägg, alternativt skapa en ny.
14 Malmös nuvarande översiktsplan antogs den 22 maj 2014 av kommunfullmäktige (Malmö stad, 2014). Det är kommunstyrelsen som har ansvaret för kommunens översiktliga planering samt är beställare av och leder arbetet med översiktsplanen. I Malmö är det strategiavdelningen på stadsbyggnadskontoret som planen utarbetas, med hjälp av flera andra förvaltningar där bland annat Miljöförvaltningen är en av de som assisterat. I Malmö stads övergripande mål skriver de att “Malmö ska vara en socialt, miljömässigt och ekonomiskt hållbar stad och en attraktiv plats
att bo och verka i. De tre hållbarhetsaspekterna samverkar och är ömsesidigt beroende av varandra. Inget av målen kan uppnås utan de andra.” (Malmö stad, 2014, s. 6). De förtydliga r
hur det sociala, ekologiska och ekonomiska aspekterna samverkar och ska ge förutsättningar för dagens samt framtidens malmöbor (Malmö stad, 2014). Malmö stad anser att för att kunna uppfylla dessa förutsättningar behövs det en social balans samt goda livsbetingelser. En annan förutsättning är att Malmö stads näringsliv ska kunna utvecklas långsiktigt och ge inkomster samt försörjning till malmöborna. Till sist ska staden på ett långsiktigt sätt kunna säkerställa och tillfredsställa människors basbehov samt att klimatgivna förutsättningar beaktas och eko-systemens produktionsförmåga bevaras.
2.1.3 Malmökommissionen
Kommunfullmäktige i Malmö stad bestämde 2010 att en kommission för social hållbarhet skulle tillsättas och fick namnet Malmökommissionen (Kommission för ett socialt hållbart Malmö, 2013). Anledningen bakom att tillsätta en kommission för social hållbarhet var dels på grund av växande skillnader i hälsan hos Malmös befolkning och dels för att Malmö stad arbetar för hållbar utveckling och ville lägga en större vikt vid den sociala hållbarheten. År 2002 började Malmö stad göra årliga rapporter på välfärds- och hälsoutvecklingen i staden, de utgick från ett femtiotal olika indikatorer till exempel utbildningsnivå och medellivslängd. Över tid går det se en generell förbättring på majoriteten av indikatorerna, dock visar de att det finns tydliga hälso -skillnader mellan könen och stadsdelarna som därmed påvisar en ojämnlik hälsa. När arbete t med kommissionen startades fanns det ett flertal styrdokument och mål som kommunen antagit, men det fanns ingen strategi för hur arbetet med att motverka ojämnlik hälsa skulle gå till. Malmökommissionen var politisk oberoende (Kommission för ett socialt hållbart Malmö, 2013) och bestod av 14 kommissionärer som var olika forskare och personer med specialkunskap om Malmö (Malmö stad, 2018d). Deras uppdrag var att göra en fördjupad analys av de växande skillnaderna i hälsa bland Malmös befolkning samt att ta fram väl underbyggda strategier för hur dessa ojämlikheter kunde minskas (Kommission för ett socialt hållbart Malmö, 2013). Tre områden har prioriterats i direktivet; barn och ungas uppväxtvillkor, demokrati och inflytande i
15
samhället och sociala och ekonomiska förutsättningar. Två av de övergripande
rekommenda-tionerna har fått en särskild tyngd i rapporten; att etablera en social investeringspolitik som kan utjämna skillnaderna i levnadsvillkor och göra samhällssystemen mer jämlika samt förändra processerna genom att skapa kunskapsallianser och demokratiserad styrning (Malmö stad, 2018e).
2.2 Miljöförvaltningen i Malmö Stad
Miljöförvaltningen styrs politiskt av miljönämnden (Malmö stad, u.å.) och varit en förvaltni ng i Malmö stad sedan 1983 (Riksarkivet, u.å.). Förvaltningen har i uppdrag “att leda och
samordna Malmö stads miljöarbete ur ett ekonomiskt, socialt och ekologiskt perspektiv”
(Malmö stad, 2017a, u.s.). De har även till uppgift att se till så miljöintressen beaktas vid samhällsplanering. Miljöförvaltningens verksamhetsidé är att stärka samverkan och undvika målkonflikter när det kommer till miljöfrågor sett till andra utvecklingsfrågor rörande staden (Malmö stad, 2017a). Arbetet bedrivs med hjälp av i huvudsak tre verktyg; tillsyn, rådgivni ng och strategiska utvecklingsprojekt.
Förvaltningen består av tre avdelningar med flera enheter samt stödfunktioner (Malmö stad, u.å.). En av avdelningarna är Miljöstrategiska avdelning - de har ansvar för miljöana l ys, miljöövervakning av luft och vatten, miljöprogram och miljöanalys för Malmö stad, handläggning av ärenden rörande plan- och bygglov för hållbart byggande, miljöprogram och miljöredovisning, tar fram strategiska utvecklingsprojekt med fokus på ekologisk omställni ng, hållbar utveckling och konsumentvägledning. Under denna avdelning ligger även enheten för hållbar utveckling, där en viktig del av deras arbete är att förankra FN:s globala hållbarhets må l i staden, genom nätverksbyggande, kunskapsspridning och kreativa möten (Malmö stad, 2018c). Avdelningen för livsmedelskontroll - har ansvar för att kontrollera livsmede lshanteringen i Malmö sköts enligt gällande lagstiftning, utför regelbunden tillsyn av livs -medelshanteringen samt registrerar och godkänner livsmedelsverksamheter. Slutligen finns
Avdelningen för miljö- och hälsoskydd - ansvarar för tillsyn av avfallsfrågor, markfrågor,
bekämpningsmedel, bostäder, trafik, industri, miljöfarlig verksamhet, verksamheter som hanterar kemiska, hygieniska och kosmetiska produkter (Malmö stad, u.å.). De ansvarar även för kommunens miljöberedskap och tillsynen enligt tobakslagen samt är remissinstans i ut-byggnad av Malmö.
16
3. Teori
Kapitlets syfte är att redogöra teorier som ligger till grund för vår uppsats, och ge läsaren en förståelse över de teorier och begrepp som vår uppsats ämnar behandla. Det teoretiska ramverket för uppsatsen kommer utgå ifrån den nyinstitutionella teorin. Först ges en introduktion till nyinstitutionell teori och därefter den skandinaviska varianten av teorin. Sedan presenteras idémodellen där begrepp som mode, institution samt översättning behandlas och slutligen presenteras domänteorin.
3.1 Nyinstitutionell teori
Nyinstitutionell teori växte fram i slutet av 1970-talet (Kilhammar, 2011). Teorin utvecklades för att undvika det som tidiga institutionalismen kritiseras för att vara - alltför deskriptiv och abstrakt (Eriksson-Zetterquist, 2009). Grunden för den nyinstitutionella teorin är att organisationer påverkas av sin omgivning och tar upp idéer och tankar som anses legitima av omgivningen (Kilhammar, 2011; Ahrne & Papakostas, 2014). Ett viktigt begrepp inom nyinstitutionell teori är isomorfism som myntades av DiMaggio och Powell (1983), som betyder likformighet. DiMaggio och Powell menar att organisationer blir alltmer lika varandra och att det finns tre orsaker till att det här sker: 1) att det finns lagar och regler som tvingar fram hur organisationer ska styra sin verksamhet, 2) att professionella lär sig ett visst sätt för hur organisationer ska styras, det skapas en normativ kunskap och 3) imiterar andra organisatio ne r, det ger en trygghet att göra samman sak som andra organisationer samt att imitation kan spara pengar och tid (DiMaggio & Powell, 1983). Denna likformighet mellan organisationer kan underlätta genomförande av transaktioner, att rekrytera karriärorienterad personal samt ses som legitim och aktningsvärd (Eriksson-Zetterquist, 2009).
Den nyinstitutionella teorin menar att en organisations formella struktur inte nödvändigt vis speglar organisationens interna krav och arbetssätt (Eriksson-Zetterquist, 2009). Den formella strukturen handlar snarare om att ge legitimitet till organisationen genom att visa upp det som omgivningen förväntar sig av dem. Därför kan den formella strukturen och vad som faktiskt genomförs i organisationen skilja sig åt. De tekniska lösningar för produktion, redovisning, rekryteringsprocesser eller informationssystem som används av organisationen behöver inte vara de mest effektiva utan kan enbart användas i egenskap av att få organisationen att framstå som rationell och modern. Enligt nyinstitutionell teori beror organisationers överlevnad och framgång på om de lyckas anpassa sig till och få legitimitet från sin omgivning och dess institutioner. Viljan att anpassa sig efter sin omgivning kan skapa konflikter, dels genom att kraven utifrån inte går ihop med de arbetssättet och effektivitetskrav som finns inom
17 organisationen och dels genom att kraven utifrån kan komma från flera håll och krocka med varandra. Det finns två sätt för en organisation att lösa motsägande krav på, det ena är isärkoppling och den andra är förtroendets logik (Eriksson-Zetterquist, 2009). Isärkoppling innebär att en organisation retoriskt kan anpassa sig till vad som anses legitimt av omgivni nge n men internt inom organisationen arbetar de på ett annat sätt (Hall, 2012). Det här innebär att den formella strukturen delvis separeras från det som görs i praktiken, vilket resulterar i att organisationen kommer bestå av två organisationsstrukturer (Eriksson-Zetterqvist, 2009). Den formella strukturen - som lätt kan ändras efter nya normer, lagar eller moden och den informe lla strukturen - som samordnar det människor praktiskt gör i organisationen. För att isärkoppling lättare ska kunna utnyttjas av organisationer kan det vara viktigt att olika delar i organisatio ne n är löst kopplade till varandra. Löskoppling handlar om hur system är kopplade till varandra eller rättare sagt hur “löst kopplade” olika delar av organisationen är. En organisation med lösa kopplingar kan enklare svara på små förändringar som kommer från omgivningen och därmed underlättar hanteringen av det tillfälliga och underförstådda. Poängen med att ha lösa kopplinga r blir att det är lättare att särkoppla olika delar från varandra för att undvika spridning av ett problem genom hela organisationen. Meyer och Rowan (1977) menar att detta möjligen kan göra organisationer mer effektiva men framförallt bidrar det till deras överlevnad.
Det andra sättet att lösa konflikten på är, som nämnts tidigare, genom förtroendets logik (Eriksson-Zetterquist, 2009). Organisationen upprätthåller sin externa såväl som interna legitimitet genom förtroende och tilltro till de arbetande inom organisationen. Organisatio ne ns medlemmar fokuserar inte endast på att upprätthålla den legitima fasaden utåt, det är även de som får vardagen att fortsätta som vanligt eftersom interna medlemmar och deras externa uppdragsgivare tror att det fungerar. March och Simon (1993) menar att det här ordnas genom delegering och professionalisering, vilket gör att organisationer kan undvika osäkerhet och inre motsägelser samtidigt som de formella strukturerna bevaras. Förtroendet för organisatio ne n bibehålls även genom undvikande, tystlåtenhet och överseende från såväl de arbetande i organisationen som externa uppdragsgivare.
3.2 Skandinavisk nyinstitutionell teori
Under 1980-talet utvecklades en skandinavisk variant av nyinstitutionell teori (Eriksson-Zetterquist, 2009), då skandinaviska organisationsforskare inom framförallt företagsekono mi började intressera sig för nyinstitutione ll teori (Kilhammar, 2011). Från början använde de skandinaviska forskarna den nyinstituionella teorin som komplement till andra organisatio ns -teorier men fick efterhand mer inflytande och till slut hade det utvecklats en skandinavisk
18 variant av nyinstitutionalismen. Den tidiga institutionalismen fokuserade på hur organisatio ne r påverkas av sin omgivning och förändring hamnade i centrum medan den nyinstitutione lla istället la fokus på hur organisationer inom ett fält blev mer lika varandra och därmed stabila (Eriksson-Zetterquist, 2009). Inom den skandinaviska varianten ses organisering som en kombination av förändring och stabilitet (Eriksson-Zetterquist, 2009), samt betonar variatio n och anpassning av idéer utifrån organisationens kontext istället för stabilitet och likformighe t av organisationer (Kilhammar, 2011). Dessutom har den skandinaviska nyinstitutionalis me n lagt ett större fokus på processer och organisationer när det kommer till studieobjekt (Erlingsdottir, 1999). Även om den skandinaviska varianten skiljer på vissa plan från den nyinstitutionella teorin bygger de ändå på samma teoretiska grund (Eriksson-Zetterquist, 2009). Inom skandinaviska nyinstitutionalismen är det vanligt med fältnära studier av organisatio ns-forskning, då forskare inom denna teori har intresserat sig för studier av organiseringens praktik. Den skandinaviska varianten av nyinstitutionalism blir ett sätt att bemöta behovet av studier på mikronivå med institutionell inriktning (Kilhammar, 2011).
3.3 Idémodellen
I idémodellen, av Czarniawska och Joerges (1996), är tanken att följa idéers resa mellan olika praktiker. Erlingsdottir (1999) skriver att idémodellen förklarar: “[...] förändringar i
organisationer genom de översättningsprocesser som sker lokalt, när idéer på modet tas in i organisationer som lösningar till olika problem.” (s. 27). Översättning är en process som
uppstår när en idé möter aktörer inom en kontext och är ett centralt begrepp i modellen som finns med i varje led av idéns resa (Kilhammar, 2011). Andra grundläggande begrepp inom modellen är idé, mode samt institution. Idémodellen menar att de flesta idéer cirkulerar i en translokal sfär (Kilhammar, 2011). Dessutom är de flesta “nya idéer” sällan helt nya, det talas istället om att det finns en spårbundenhet i de nya idéerna - det finns likheter med tidigare idéer (Hall, 2012). Det innebär att gamla idéer ofta tas upp, fast i en ny skepnad och därför är paketeringen av den “nya” idén viktig för att den ska nå framgång (Kilhammar, 2011). Det kan vara svårt att veta när en idé uppkom, på grund av det fokuserar idémodellen istället på när idéer får uppmärksamhet i en organisation (Czarniawska & Joerges, 1996). För att en individ eller organisation ska kunna ta till sig en idé behöver idén kunna sammankopplas med något som redan är känt för dem. Idéer som kan relateras till aktuella problem eller behov har därför större chans att få gehör.
19 Idéer färdas mellan olika organisationer och individer världen över. Røvik (2000) refererar till Latours två teoretiska modeller för spridning av idéer, diffusionsmodell och översättnings -modellen. Diffusionsmodellen är inspirerad av de fysikaliska lagarna gällande rörelse och tröghet. En idé eller föremål sprids enligt diffusionsmodellen genom att en kraftkälla skickar ut idén från ett centrum. Hur snabbt och långt idén färdas beror på vilken kraft den skickas ut med samt vilket motstånd (tröghet) den möter under resans gång. Ju längre ifrån centrum en idé kommer desto svagare blir dess spridningsförmåga och till slut stannar den helt. Diffusio ns-modellen menar att idén inte förändras under resans lopp utan det är endast spridningskra fte n som minskar (Røvik, 2000). Översättningsmodellen, till skillnad från diffusionsmodellen, ser inte idéspridning som en överföring av den identiska idén från en plats till annan utan som en slags kollektivt skapande där en översättning av idén sker (Czarniawska, 2015). Istället för att det kommer från ett centrum så kommer kraften från varje individuell “översättare”. Idéer sprids därmed inte av sig själva utan överförs från person till person. Alla som är intresserade av att översätta en idé för eget bruk laddar den med energi. Czarniawska och Sevón (1996) skriver att när idéer passerar från den ena personen till den andra blir det en viss “friktion”, men att det just är denna friktion som ger dem liv och energi. Eftersom idéer går från en person till en annan blir förändringar av den ursprungliga oundvikliga. Med det sagt behöver inte idéer bli för-vrängda eller utarmade, Czarniawska och Sevón menar att det snarare kan bli utvecklade och berikade.
3.3.1 Mode och institution
Att liknande idéer tas upp samtidigt av flera organisationer skulle kunna förklaras av fenomene t mode, då olika idéer blir populära under olika perioder (Kilhammar, 2011; Hall, 2012;
Holmblad Brunsson, 2002). Mode kan även fungera som legitimitetsskapande för
organisationerna, eftersom de visar att organisationen är moderna samt anpassar sig till och följer de krav som ställs från omgivningen (Kilhammar, 2011). Czarniawska (2015) menar att mode är en central mekanism i dagens samhälle. Hur ett visst mode blir modernt skapas samtidigt enligt Czarniawska av ingen, men samtidigt av alla. Mode skapas både av de som skapar modet men även av de som följer det. Czarniawaska skriver att det till och med är samma aktörer - många vill skapa mode men ingen kan i förväg avslöja vem som kommer lyckas. Att få vara de som sätter modet är attraktiv, speciellt för exempelvis städer eftersom det här skulle innebära mer turister och investerare samt medias uppmärksamhet. Däremot skulle olika tjänstepersoner och politiker sällan erkänna att de följer ett mode. I förståelsen kring modets centrala roll tar Czarniawska hjälp av Tarde och hans syn på uppfinningar och varför de härmas. När en uppfinning blir populär dröjer det inte länge till att den blir härmad av andra i
20 omgivningen. Det som blir härmat förlorar dock med tiden sitt nyhetsvärde och blir utvattnat genom imitation. Idéer, handlingssätt eller ting sprids därmed för att de är på modet, när de dock är vitt spridda är de inte längre modet. Utifrån det kan man säga att mode måste vara ”nytt”, och att följa modet är modernt.
En del framgångsrika (behöver ej vara i positiv betydelse) idéer blir till institutioner det vill säga förgivettagna handlingar som legitimeras av normer, värderingar, lagar och traditione r (Erlingsdottir, 1999). Hur en institution växer fram beskriver Eriksson-Zetterquist (2009) som
“[...] ett resultat av människor som i upprepat samspel med varandra försöker tillgodose sina basala och sedan mer sofistikerade behov.” (s. 14). Institutioner kan skapas och upprätthållas
både lokalt och globalt samt i små och stora grupper (Erlingsdottir, 1999). De används ofta som ett sätt att uppfylla människors behov av att skapa rutiner i sitt sätt att handla. Rutiner fungerar som energisparande och kan lösgöra tid för icke vanemässiga handlingar som reflektion och innovation. I organisationers jakt på legitimitet försöker organisationerna leva upp till de institutioner som de är beroende av och vill jämföras med. En viss institution påvisar att det finns en etablerad och organiserad procedur (Eriksson-Zetterquist, 2009). Institutio ne n representerar också en viss typ av social ordning eller mönster, som skapar en speciell status eller egenskap. Den process som äger rum när institutionen uppnår den här speciella statusen eller egenskapen kallas institutionalisering. Institutioner och mode kan i vissa avseenden ses som varandras motpoler. Czarniawska och Joerges (1996) anser däremot att dessa två mekanismer kompletterar varandra. De menar att mode föder institutioner och att institutioner i sig sedermera ger utrymme för andra moden. De förklarar det här med att i institutionaliserings -processen blir vissa handlingar rutiner, vilket skapar utrymme för nya idéer.
3.3.2 Översättning
Czarniawska och Joerges (1996) ser översättning i likhet med en process genom vilket praktiker och strukturer sprids mellan organisationer. Istället för att uppfatta en förändring som ett resultat av strategiska val eller påverkan från omgivningen sker förändring genom en blandning av intentioner, slumpmässiga händelser och institutionella normer. En förutsättning för att en idé skall kunna spridas (”resa”), inom och emellan organisationsfält, är att idén översätts till ett objekt, vilket kan vara en text, en bild eller en modell (Czarniawska, 2015). Objekten har funktionen att paketera idén så den lättare går att kommunicera vidare i organisationen och reser genom organisationsfält med hjälp av till exempel publikationer, marknadsföring, konferenser och konsulter (Erlingsdottir, 1999). Eriksson-Zetterquist (2009) skriver att själva ordet idéer bokstavligen betyder bilder som blir kända för många människor enbart när de materialiser as,
21 det vill säga blir ett objekt. Därifrån kan det översättas till handlingar och för att översättas från idé till handling krävs det att idén i sig uppfattas som lovande, spännande eller estetiskt till-talande. För att en idé som blivit objekt inte ska bli “stillastående” krävs det att det finns någon som tar hand om den och översätter den igen (Czarniawska, 2015). Dock om en idé blir stilla -stående finns det möjligheter att den i framtiden “hittas igen” och återigen börjar sin resa. Czarniawska menar att en idé som hamnar på en ny plats aldrig är identiskt med ursprungsidé n. Detta för att en idé ska kunna flyttas från en plats till en annan behöver de ryckas loss från sin ursprungskontext för att sedan bäddas in på den nya platsen. I och med dagens teknik är inte tid och plats bara begränsad till den lokala sfären utan kan färdas till flera olika platser samtidigt (Czarniawska & Joerges, 1996). Czarniawska och Joerges menar att i översättningsproces se n finns det två aktörer: idémottagaren och idébäraren. Organisationer eller professioner kan vara idébärare och sprider idéer vidare (Lindberg & Erlingsdottir, 2005). Idébärarna väljer både ut de idéer som anses lämpliga och dömer ut eller ignorerar andra idéer, vilket gör att de skapar normer som de sedan ofta tar fram ett recept till. Recepten beskriver hur idéerna kan omvandlas till handling i den organisation som tar emot idén. På så sätt översätter idébärare idéer till objekt som de sedan skickar vidare till idémottagaren som översätter idén/idéerna till handling (Czarniawska & Joerges, 1996). För att förtydliga det här kan exempel göras från att en konsult-firma kan fungera som en idébärare av ett koncept och att en förvaltning som tar till sig konceptet blir idémottagare och omvandlar idén till handling. I översättningsprocessen värderas inte resultatet av översättningen utan det är processen som är i fokus (Lindberg & Erlingsdott ir, 2005).
De möjligheter en idé har till översättning och anpassning till det lokala sammanhanget har främst att göra med handlingsutrymmet, vilket påverkas av den egna organisationens identite t samt förväntningar från omgivningen (Røvik, 2000). Begränsningar kan uppstå på grund av det fält organisationen verkar i eller identifierar sig med, har bestämmelser angående vad som anses vara lämpligt eller passande agerande. Karaktären på idén kan också ha betydelse, desto mer specificerade idéerna är ju snävare kan handlingsfriheten och tolkningsutrymmet vara, till skillnad från idéer som är abstrakta och opreciserade. För att en idé ska ha möjlighet att kunna omsättas i handling behöver den upplevas som möjlig att förverkliga (Erlingsdottir, 1999). Den måste även frambringa en positiv förväntan när det kommer till handlingen i sig eller det för-väntade resultatet.
Översättning kan förklaras genom att något överförs från en form eller version till en eller flera andra former och versioner (Røvik, 2000). Som vi tidigare nämnt innebär översättnings
-22 modellen att idéer som överförs från en tid och plats till en annan förändras. Det innebär ofta att det som fanns sen tidigare kopplas samman med skapandet av det nya i översättningsproces se n (Czarniawska & Joerges, 1996). Røvik presenterar olika sätt översättningen kan ske på, bland annat genom:
• Konkretisering - många populära koncept är rätt diffusa och många organisatio ne r
försöker därför tolka och förtydliga dessa i ett lokalt sammanhang, för att det ska kunna leda fram till rutinmässiga aktiviteter. När organisationer ska konkretisera något som är relativt diffust koncept blir ofta resultatet att de olika organisationerna utvecklar sin egen variant av konceptet.
• Delvis imitation - organisationer adopterar endast vissa delar av ett koncept, vilket kan
bero på flera olika saker bland annat att organisationer vill vara “rationell shopper”, det vill säga att de väljer vilka delar de ska plocka från ett koncept. En annan orsak kan vara att vissa element i ett koncept är lättare att adoptera för organisationen eller att man tror sig ha adopterat hela konceptet men bara lyckas med en del av den.
3.4 Domänteori
Många av de organisationsteorier som är populära idag har framtagits med industrie lla organisationer som referenspunkt (Furenbäck, 2012). Kouzes och Mico (1979) var kritiska till att teorier som är utvecklade med ett fokus mot industriella organisationer även skulle vara tillämpbara på organisationer som arbetar med människor. De såg en problematik kring att olika typer av organisationer har varierande karaktärsdrag och förutsättningar, vilket gjorde det svårare att koppla generaliserade teorier till människobehandlande organisationer. Kouzes och Mico utvecklade därför domänteori för att kunna bemöta den här problematiken.
Det finns vissa begränsningar i domänteorin utifrån en svensk synvinkel, eftersom det utvecklades specifikt ur ett nordamerikanskt perspektiv (Morén, Perlinski & Blom, 2015). Välfärdsstatens och den offentliga sektorns roll i Sverige är en central del som skiljer sig från det nordamerikanska perspektivet. Andra begränsningar med domänteorin är att det vi i Sverige kallar offentlig förvaltning reduceras i Kouzes och Micos modell till en fråga rörande ledning. Domänteorin tar inte heller i beaktning hur de lokala organisationerna styrs och påverkas av samhälleliga institutionella villkor. Morén et al. (2015) har skapat tre domäner som har likheter med Kouzes och Micos domäner men är mer anpassade till en nordisk kontext. Morén et al.s tre domäner är politikens domän, förvaltningarnas domän och professionens domän. De tre domänerna är framtagna för att belysa komplexiteten som finns inom offentlig förvaltning. Om man ska se dessa domäners uppgifter utifrån ett idealtypiskt perspektiv är politikens uppgift att
23 stå för en övergripande styrning av verksamheten utifrån olika ideologiska ståndpunkter.
Förvaltningens uppgift är att implementera politiska beslut på ett effektivt sätt genom
administrativ struktur och styrning. Professionernas uppgift är att utifrån vetenskap och beprövad erfarenhet utforma och genomföra insatser i praktiken. Vad varje domän mer precist innebär presenteras i Tabell 1 nedan.
Tabell 1 Politikens, förvaltningarnas och professionens domän (efter Morén et al, 2015 figur på s. 31)
Politikens Domän Förvaltningens Domän Professionens Domän Uppgift/legitimeringsgrund: Övergripande
styrning av samhällets utveckling.
Förtroende hos olika valkorporationer.
Politikens uppdrag att implementera
välfärdsinsatser.
Upprätthålla regler, rutiner, rättssäkerhet och
likabehandling. Den opartiske tjänstemannen.
Samhällets uppdrag att företräda och bistå utsatta individer och grupper i samhället samt verka för för-bättring av samhälleliga levnadsvillkor.
Kunskap och beprövad erfarenhet.
Styrprinciper: Ideologi, mandat från väljarna.
Hierarkisk styrning, samordning och kontroll.
Autonomi, självstyrning.
Framgångskriterier: Rättvis fördelning. Kostnadseffektivitet. Kvalitet. Förbättring av människors livs-situationer och samhälleliga levnadsvillkor. Struktur: Representativitet och delaktighet.
Byråkratisk, vertikal. Kollegial, horisontell, meritokrati. Arbetssätt: Röstning, förhandling, kompromisser. Myndighetsutövning, fomaliserat, linjestabsorganisation. Klientinriktat, relationsbaserat, grundat på vetenskaplig kunskap och kompetens.
Domänerna skiljer sig åt när det kommer till uppgift, styrprinciper, framgångskriterier, struktur och arbetssätt och kan ses som att de bygger på olika rationalitet. Samtidigt behöver domänerna både kunna samarbeta och komplettera varandra och i praktiken är de sammanlänkade. Politike n sätter villkor för hur professioner kan utöva sitt arbete genom att styra förvaltningen. Men politiken influeras samtidigt av professionerna och förvaltningens arbete. Konflikter kan uppstå eftersom domänerna ofta använder sina egna kunskapskällor för att utföra sitt arbete och att de andra domänernas kunskaper inte tas i beaktande. Morén et al. (2015) har även lagt till en fjärde domän, de institutionella villkorens domän som handlar om styrningsideal, normer, kunskaps -syner och teknologier som gäller i samhället och legitimeras och sprids av centrala institutio ne r.
24 Den fjärde domänen kommer inte presenteras mer då vi anser att den går i linje med tidigare teorier rörande nyinstitutionell teori vilket gör att den blir överflödig.
Trots att vår uppsats inte är inriktat på socialt arbete är domänteorin relevant för oss, då den kan belysa skillnader mellan olika logiker som finns i en organisation. Morén et al.s (2015) form av domänteorin blir mer lämplig i vårt fall eftersom den är anpassad till offentlig organisation i en svensk kontext.
25
4. Forskningsorientering
I det här kapitel presenteras tidigare forskning som på olika sätt har studerat organisationers översättning av idéer. Forskningen belyser flera olika faktorer som kan påverka översättningen.
4.1 Organisatoriska idéresor
Kilhammar (2011) behandlar i sin studie vad idén medarbetarskap kan betyda i olika organisationer. I studien genomförs en jämförelse mellan två olika organisationer, ett landsting och ett statligt bolag, som implementerar idén medarbetarskap på två olika sätt. Hon gör det här för att ta reda på hur begreppet medarbetarskap används och hur idén översätts till konkreta förhållnings- och handlingssätt på organisations-, enhets- och individnivå. Ett syfte i studien är att se hur begrepp/idéer kan ses som att moden uppkommer, senare sprids och anknyts i olika sammanhang. I studien används idémodellen för att kunna besvara detta. Av resultatet gick det att se skillnad i tolkningen av begreppet, medarbetarskap, beroende på vilken nivå i organisationen man befann sig på. På organisationsnivå sågs begreppet utifrån ett individue l lt fokus, där ansvar och agerande betonades. På medarbetarnivå var medarbetarskap snarare ett kollektivt begrepp, där fokus snarare var på arbetsgruppen och hur den fungerar. Kilhamma r argumenterar med hjälp av domänteorin att det inte är ovanligt att de olika nivåerna har skilda verklighetsuppfattningar. Den skilda synen påvisades i form av att det kunde skilja mycket mellan organisationens officiella definition och den uppfattning som medarbetarna hade an-gående begreppet. Inom landstinget ville de skapa möjligheter för individerna till delaktighe t och inflytande, och det i sin tur skulle leda till mer frihet och ansvarstagande i arbetet. I det statliga bolaget var däremot ett centralt mål att arbetarna skulle få ökat initiativ- och ansvars-tagande. Trots olika tillvägagångssätt att arbeta med medarbetarskap visades att båda organisationerna var i mångt och mycket nöjda med vad de fått ut av medarbetarskapsidén. Det här belyser att det finns olika tillvägagångssätt att översätta en idé in i en organisation och att det som främst avgör hur de väljer att arbeta med idén är beroende på vad de vill få ut av den.
Erlingsdottirs (1999) använder precis som Kilhammar idémodellen i sin avhandling som handlar om kvalitetssäkring inom hälso- och sjukvården. Erlingsdottir använder idémodellen för att analysera hur idén om kvalitetssäkring inom hälso- och sjukvården har tolkats, omtolkats och översatts i olika praktiker och vid olika tidpunkter. En annan som också studerat översättning inom hälso- och sjukvården är Lindberg (2002) som har studerat hur vårdkedjan har översatts mellan olika aktörer. Lindberg och Erlingsdottir (2005) har jämfört sina resultat och kommer fram till att översättningen av idéer skiljer sig åt beroende var i processen den sker samt vilka aktörer det är som översätter. De menar att när idébärarna översätter handlar det främst om att
26 förpacka, sprida och legitimera idéerna. Lindberg och Erlingsdottir anser att i båda deras fall blir det tydligt att idébärarna formulerar idéerna för att det ska bli attraktiva och på så sätt kunna spridas. När idén sedan kommer till idémottagarna måste de “packa upp” idén och översätta den till något konkret och som anses meningsfullt för att idén ska kunna bli till handling. Idén översätts så att den passar till den lokala praktik den har hamnat i. Lindberg och Erlingsdo tt ir (2005) menar att när idén översätts för att passa den lokala praktiken kan idén användas som en lösning på helt andra problem än vad som egentligen var till för. Likheter med det här kan kopplas till Kilhammars (2011) resultat angående hur en idé översätts till stor del beror på vad organisationen vill få ut av idén. Lindberg och Erlingsdottir (2005) kom även fram till att det inte enbart behöver vara idébärande organisationerna som sprider idéerna vidare. Utan i Lindbergs (2002) fall fungerar även idémottagarna som idéspridare då de översätter sina handlingar till nya idéer som sedan kan spridas vidare, på det sättet blir idémottagarna samtidigt också idébärare eftersom de både använder idén och sprider den vidare.
Stannar en idé under en längre tidsperiod eller kommer intresset svalna efter en kortare tid är beroende av om idén blir institutionaliserade i organisationerna (Kilhammar, 2011). För att en idé ska bli institutionaliserad är beroende på dess överlevnad när nya trender kommer. Kilhammar antyder att det finns möjligheter för båda organisationerna i hennes studie att medarbetarskapsidén kan bli institutionaliserad. Hon ser dock en större problematik i den statliga organisationen att göra detta på grund av att de använt sig av en projektform i arbetet med medarbetarskapsidén, vilket kan göra det svårare att ta in det i ordinarie verksamheten. I landstingets fall anser Kilhammar att medarbetarskapsidén lättare kan bli institutionalise rad eftersom de redan från början implementerats i den ordinarie verksamheten. Det kan därför ses som en väsentlig faktor att en idé aktivt integreras i den ordinarie verksamheten och det dagliga arbetet för att underlätta implementering av att en idé blir institutionaliserad.
En annan studie angående implementeringen av idéer har genomförts av Strannegård (2000). Där han har studerat hur ett svenskt multinationellt tillverkningsföretags har infört miljö -förändringsinsatser i organisationen. Strannegård visar att företagets miljöstrategi framtogs genom en översättningsprocess där miljöstrategin översattes så den matchade redan befint li ga verktyg och lösningar som fanns inom organisationen. Det gjorde att företagets miljöstrate gi fick ett affärsdrivet fokus. Samtidigt visar Strannegårds artikel att integrationen mella n företagets affärsstrategier och miljöstrategier inte är statiska utan förändras över tid. Under 80-talet utsattes företaget för yttre påtryckningarna från media, Greenpeace och kunder angående företagets användning av CFC (klorfluorkarboner) och där de till slut stoppade användninge n
27 av CFC. Att sluta använda CFC innebar en stor kostnad för företaget men samtidigt gav det också en ökad försäljning och bidrog till en positiv bild av företaget. Det gick att se att satsninga r på miljön kunde leda till vinn-vinn där både miljön och företaget vann på satsningarna. Runt företaget svävade idéer som rörde miljöfrågor och företaget valde att ta upp idéer och översätta dessa till något som de ansåg vara genomförbart. På det sättet har företaget selektivt valt att plocka ut idéer som de kan översätta till sin egna kontext. Företaget valde att ta idéer som handlade om förhållandet mellan miljöhänsyn och affärsintressen och översatte dem till en affärsdriven miljöstrategi.
4.2 Översättning av policy
En annan studie som fokuserat på översättning och implementering av idéer är Anderssons (2011) som till skillnad från ovan nämnda studier har fokuserat på politisk nivå snarare än på organisationsnivå. Avhandlingen studerar översättning av policy inom integrationspolitike n. Andersson (2011) belyser komplexiteten som finns inom politikområden där det finns motstridiga värderingar och en brist på samsyn kring vad som är problem, orsaken till dessa och önskvärda lösningar. Hans val att använda sig av ett översättningsperspektiv var för att det går att analysera relationerna mellan makro- och mikronivåer, och även kunna följa en process över tid. Andersson anser att översättningsperspektivets fokus på aktörer och sammanhang är viktigt och fungerar även som ett analys- och beskrivningsbegrepp, därför utgår han från det i sin studie. I avhandlingen kommer Andersson fram till att översättningen och styrningen av policy-dokument rörande nationella mål inom integration som skulle översättas tvärsektoriellt inom andra politikområden inte blev helt lyckat. Andersson (2011) menar att det fanns tre möjliga förklaringar till det här, den första att samhällets nuvarande värderingar starkt påverkade översättningen av integrationspolitiken i den regionala politiken. I integrationspolicyn för-knippades olika delar med problembeskrivningar om invandrare vilket påverkade översättningen. Ett annat hinder för att sprida idén var att den inte ingick i ett naturligt tillvä xt -sammanhang och därför inte ansågs attraktivt. Den andra förklaringen påvisade problemat ike n som finns med att få upp det på dagordningen och få det att stanna där. Den sistnämnda förklaringen påvisade problematiken att arbeta med och genom nätverk. I nätverkssamarbe te n finns det alltid ett beroendeförhållande mellan olika aktörer och det måste samtidigt vara gynnsamt för aktörerna att vara med i ett sådant arbete. I Anderssons (2011) avhandling på-visades att det för många aktörer inte fanns mycket att tjäna på att vara med och översätta integrationspolitiska målen, eftersom det inte ledde till att aktörerna fick mer resurser utan det
