Examensarbete i omvårdnad Malmö högskola
Nivå 61-90 p Hälsa och samhälle
Sjuksköterskeprogrammet 205 06 Malmö
Jan 2012
Hälsa och samhälle
SJUKSKÖTERSKANS UPPLEVELSE
AV TRYGGHET VID
BLODPROV-STAGNING PÅ BARN
EMPIRISK STUDIE
SOFIE HANSSON BILLGREN
SANNA LILJEGREN
SJUKSKÖTERSKANS UPPLEVELSE
AV TRYGGHET VID
BLODPROV-STAGNING PÅ BARN
EMPIRISK STUDIE
SOFIE HANSSON BILLGREN
SANNA LILJEGREN
Hansson Billgren, S & Liljegren, S. Sjuksköterskans upplevelse av trygghet vid blodprovstagning på barn. Empirisk studie. Examensarbete i omvårdnad 15
hög-skolepoäng. Malmö högskola fakulteten för Hälsa och Samhälle,
Utbildningsom-råde omvårdnad, 2012.
Syftet: Studiens syfte var att belysa vad som inverkar på sjuksköterskans
upple-velse av trygghet vid blodprovstagning på barn.
Metod: Studien har en kvalitativ ansats där data insamlades med hjälp av nio
in-tervjuer för att få svar på studiens syfte. Inin-tervjuerna transkriberades i nära anslut-ning till intervjutillfället. Datamaterialet analyserades med hjälp av innehållsana-lys inspirerad av Burnard (1991) där tre kategorier och åtta subkategorier arbeta-des fram.
Resultat: Studiens resultat visade att sjuksköterskorna upplevde att deras trygghet
kunde påverkas av olika aspekter i både positiv och negativ riktning. Erfarenheten var en viktig del, däribland personliga erfarenheter samt att ta hjälp av kollegor och deras erfarenheter. Vidare visade det sig att blodprovstagningssituationen spe-lade stor roll både i vilket blodprovstagningssätt som valdes och i blodprovstag-ningens utgång. Föräldrarna och barnen hade också en stor inverkan på sjukskö-terskans upplevelse av trygghet.
Slutsats: Resultatet visade på att det fanns ett flertal faktorer kring provtagning
som kunde påverka sjuksköterskans upplevelse av trygghet både positivt och ne-gativt.
Nyckelord: barn, intervjustudie, blodprovstagning, sjuksköterska, trygghet, upple-velse
NURSE’S EXPERIENCE OF SAFETY
WITH BLOOD SAMPLING IN
CHILDREN
EMPIRICAL STUDY
SOFIE HANSSON BILLGREN
SANNA LILJEGREN
Hansson Billgren, S & Liljegren, S. Nurse’s experience of safety with blood sam-pling in children. Empirical study. Degree Project, 15 Credit Points. Nursing Programme, Malmö University faculty of Health and Society, Department of Nursing, 2012.
Objective: The objective with this study was to elucidate what is affecting the
nurse´s perception on safety with blood sampling in children.
Method: The study had a qualitative approach in which data were collected using
nine interviews to answer the objective of the study. The interviews were tran-scribed shortly after each completed interview. Data were analysed using a con-tent analysis inspired by Burnard (1991) in which three categories and eight sub-categories were developed.
Result: The result showed that the nurses felt that their security could be affected
by various aspects in a both positive and negative direction. The experience was an important part, including personal experiences, and to receive help of col-leagues and their experiences. Furthermore it was shown that blood sampling situ-ation played a major role both in because of the method chosen and the end result of the blood collection. The parent and the child also had a major impact on the nurse´s perception of security.
Conclusion: The result showed that there were several factors about the blood
sampling that could affect the nurse´s perception of safety, both positively and negatively.
Innehållsförteckning
INLEDNING 4
BAKGRUND 4
Sjuksköterskans kompetens 4
Föräldrarnas roll vid blodprovstagning 5
Att förbereda ett barn 5
Konsekvenser av blodprovstagning 6
Lagar och författningar 7
SYFTE 7 METOD 7 Förförståelse 7 Urval 8 Datainsamling 8 Dataanalys 9 Etiska överväganden 10 RESULTAT 10 Erfarenhet 10 Personliga erfarenheter 11 Kollegors inverkan 11 Kunskap 11 Blodprovstagningssituationen 12 Blodprovstagningssättet 12 Blodprovstagningens utgång 12 Deltagande personer 13 Föräldrarna 13 Barnet 14 DISKUSSION 15 Metoddiskussion 15 Urval 16 Datainsamling 17 Dataanalys 18 Resultatdiskussion 19 Erfarenhet 19 Blodprovstagningssituationen 20 Deltagande personer 20
Förslag på vidare forskning 21
SLUTSATS 21
REFERENSER 23
INLEDNING
Enligt WHO (2009) ska sjuksköterskeutbildningen innefatta en rad olika omvård-nadsområden. Dessa är relativt omfattande med tanke på att utbildningen enbart är tre år lång. Efter mejlkontakt (bilaga 5a) med fyra sjuksköterskeutbildningar i Sverige visade det sig att pediatrikdelens storlek varierade. Det framkom att ut-bildningsdelen om barn inte alltid utgjorde en egen kurs. Den verksamhetsför-lagda utbildningen i barnsjukvården eller barnhälsovården var inte heller en obli-gatorisk del i alla de sjuksköterskeutbildningar som information inhämtats om (a a). Trots detta finns möjligheten att börja arbeta med barn på olika sätt redan som nyexaminerad sjuksköterska både på barnsjukhus vid brist på specialistutbildade sjuksköterskor samt på vårdcentraler i Primärvården. Det kan därför vara intres-sant att undersöka hur sjuksköterskor utan barnspecialistutbildning känner inför detta. Upplever dem att de har den kunskap de anser sig behöva, för att känna trygghet med sitt arbete eller finns det ett stort glapp mellan utbildningen och verkligheten i arbetslivet? Eller är kanske tryggheten något som växer fram ge-nom erfarenhet?
BAKGRUND
Under följande rubrik kommer sjuksköterskans kompetens, föräldrarnas roll vid blodprovstagning, förberedelse av barn, konsekvenser av blodprovstagning samt lagar och författningar att behandlas.
Sjuksköterskans kompetens
I Socialstyrelsens kompetensbeskrivning (2005) beskrivs rekommendationer för den legitimerade sjuksköterskans kunnande. Där förklaras att hon ska tillgodose patientens trygghet och välbefinnande, att hon med respekt ska visa omsorg för patientens autonomi och värdighet (a a). Samtidigt framkommer det i föräldrabal-ken (1983:47) att barnets autonomi ligger i föräldrarnas händer, genom att vård-nadshavaren har rätt och skyldighet att bestämma i frågor som rör barnets person-liga angelägenheter.
Enligt Socialstyrelsens kompetensbeskrivning (2005) ska sjuksköterskan också kommunicera med patienter och närstående på ett lyhört och respektfullt sätt samt försäkra sig om att den givna informationen är förstådd. Vikten i att ge uppmärk-samhet åt dem som har ett speciellt informationsbehov nämns också, vilket skulle kunna innefatta barn, som har behov av att informationen är anpassad efter deras mognadsgrad (a a).
Att många inom vården tycker det är svårt att möta barn som patienter, inte minst tillsammans med föräldrarna framkommer i en kartläggning som gjorts inom Sörmlandslandsting (2011). Kartläggningen visar också på att personalen ofta ta-lar direkt till barnen, men sällan gör barnen delaktiga och skapar tid och möjlighet för barnen att ställa frågor (a a).
Eide & Eide (2009) beskriver vidare att ord och språk inte har samma betydelse och innebörd för barn som de har för vuxna. Johansson (2007) menar att ökad kunskap om kommunikation med barn i grundutbildningen skulle kunna hjälpa till att bemöta barn på deras utvecklingsnivå. Detta då samtalet ska kunna vända sig direkt till barnet och därför måste anpassas till den nivå barnet befinner sig på, vilket inte alltid kan vara så lätt (a a). Vidare poängterar Young (2005) att det krävs en del kunskap och erfarenhet från liknande situationer för att kunna skapa ett bra möte och hantera en blodprovstagning på barn för att minimera smärta och rädsla.
Anson m.fl. (2010) visar i sin studie att sjuksköterskors attityd och bemötande vid venös provtagning på barn förändrades efter att de hade fått ökad kunskap i hur deras attityd och bemötande kunde upplevas av barnet samt vilka konsekvenser detta kunde få.
Föräldrarnas roll vid blodprovstagning
Gilboy & Hollywood (2009) menar att den forskning som framkommit under de senaste 20 åren har visat på att föräldrars närvaro är lugnande för barn som ge-nomgår smärtsamma undersökningar. Majoriteten av de föräldrar vars barn kom-mer i kontakt med hälso- och sjukvården, ville vara närvarande vid smärtsamma undersökningar (a a). Att föräldrarna gärna ville vara med och då ha barnen i sitt knä vid venös provtagning, om möjligheten fanns menar även Finnström m.fl. (2011). Det beskrivs också att föräldrarnas medverkan ansågs underlätta för bar-net, och att det var viktigt att föräldrarna medverkade vid venösa provtagningar (a a).
Att föräldrarna utgör en viktig faktor vid blodprovstagningen är något som även Young (2005) betonar. Förälderns beteende vid blodprovstagningen kunde på-verka barnets upplevelse av smärta och oro. Var föräldern själv orolig kunde det smitta av sig till barnet (a a). Föräldrarna i Finnström m.fl. (2011) studie betonade själva vikten av att kontrollera sina känslor och inte visa sin oro inför barnet, utan istället försöka avdramatisera situationen genom att visa sig lugn. Föräldrarnas motivation visades också ha en stor betydelse vid blodprovstagning på barn. Ge-nom att använda olika former av belöning och få barnet att förstå det positiva i situationen kunde blodprovstagningen underlättas (a a).
Föräldrarnas upplevelse av mötet med sjuksköterskor i samband med blodprov-stagning har undersökts av Finnström m.fl. (2011). Studien visar att föräldrar upp-levde att sjuksköterskorna gav ett professionellt intryck och kände sig trygga i att personalen visste hur blodprovstagningen skulle gå till. Föräldrarna upplevde dessutom att personalen hade goda kunskaper i bemötandet av barnet samt att de kunde hantera barnets protester på ett adekvat sätt. Resultatet visar också på att föräldrarna upplevde skillnader mellan hur barnutbildad personal och annan per-sonal bemötte barnet. Perper-sonal som oftast inte vårdade barn upplevdes mer ner-vösa och osäkra (a a).
Att förbereda ett barn
Månson & Enskär (2008) beskriver att barn som kommer i kontakt med Hälso- och sjukvården ofta utsätts för behandlingar som de kan uppleva som väldigt
obe-hagliga och smärtsamma. Barn befinner sig i olika utvecklingsstadier och bero-ende på var de befinner sig, kan det vara olika svårt för dem att förstå vilken bety-delse den smärtsamma proceduren har för deras hälsa (a a).
Information måste alltid vara individanpassad men med ett barn måste den också liksom Johansson (2007) beskriver vara mognadsanpassad, sjuksköterskan måste möta barnet på deras nivå. Föräldrar och vårdgivare tog tidigare stor plats under informationstillfällena, då samtalet förts ovanför barnets huvud vilket lämnat bar-net i skymundan menar Wassmer m.fl. (2004). Även Johansson (2007) vidare att det patientcentrerade synsätt som det allt oftare arbetas efter idag, ger barn en mer aktiv roll samt ökar möjligheterna för barnet att kunna påverka sin vård och hälsa. Detta gör att barnet utvecklar sin förmåga att fatta egna beslut. Som sjuksköterska är det viktigt att vara ärlig och äkta, inte enbart för att behålla barnets förtroende utan också för att barn är otroligt duktiga på att genomskåda det som inte är sant (a a).
Smärtreaktioner menar Young (2005) är något som är individuellt och inlärt. Vid procedursmärta är det många olika faktorer som samspelar; föreställningar, tidigare erfarenhet, attityder samt cooping färdigheter. Även samspelet mellan föräldrar, sjukvårdspersonal, miljö och användning av smärtreducerande åtgärder kan påverka barnets unika smärtupplevelse (a a). Procedurförberedelse ansåg därför MacLaren & Cohen (2007) vara väldigt effektivt. För att uppnå bästa resultat med procedurförberedelse bör barnet förberedas ett par dagar innan den smärtsamma proceduren så att informationen hinner sjunka in (a a).
Det finns både farmakologiska och icke farmakologiska metoder att använda i samband med provtagningar som kan orsaka procedursmärta för att underlätta för barnet menade MacLaren & Cohen (2007). De farmakologiska metoderna är oftast salvor som reducerar smärtan med hjälp av ytlig anestesi. Det finns ett flertal olika salvor som kan användas, en av dessa är EMLA som har visat sig vara effektiv vid just venös provtagning (a a).
Vidare menade MacLaren & Cohen (200) att de icke farmakologiska metoderna var indelade i kroppsliga samt beteendeinriktade metoder. De kroppsliga
metoderna inkluderade sådant som stickteknik och massage, dock har dessa metoder en begränsad utvärdering. Beteendeinriktade metoder innefattar distraktion av barnet, avslappnande andning, känslomässigt bildspråk samt tolkning av smärtan. Den mest utvärderade tekniken beskrivs vara olika typer av distraktion med syfte att leda barnets uppmärksamhet bort från smärtan. Dess effektvitet är beroende av hur väl barnets uppmärksamhet kan fångas. Distraktion av barnet i samband med smärtsamma procedurer anses ofta vara effektivt då det är en enkel metod sedd ur ett tids- och kostnadsperspektiv (a a).
Konsekvenser av blodprovstagning
I Finnströms m.fl. (2011) studie framkommer det att föräldrar upplevde att barns tidigare erfarenheter spelade en stor roll vid blodprovstagning. Ett barn som har tidigare positiva erfarenheter upplevde mindre stress än ett barn som tidigare fått dåliga erfarenheter. Dessa erfarenheter kan ha sin grund i att barnet fasthållits el-ler att barnet upplevt sig tvingat att genomgå en blodprovstagning (a a).
Finnström m.fl. (2011) menar också att venös provtagning alltid innebär en viss rädsla för barnen. Vid de tillfällen där sjuksköterskan inte klarade av blodprov-stagningen på första försöket upplevdes en ökad stress för både barn och föräldrar. Barnet blir även mer stressat av att se när själva sticket genomförs (a a).
Anson m.fl. (2010) visar i sin studie på att sjuksköterskornas attityder förändras efter att de fått inblick i hur barnet upplevde blodprovstagningen samt vilka kon-sekvenser det kunde få. I resultatet framkom att sjuksköterskorna som fått denna inblick, hade fått en större förståelse för behovet att hålla antalet stick nere (a a).
Lagar och författningar
Vid kontakt med Bergschöld (2011) på Socialstyrelsen framkom det att en detalje-rad lagstiftning angående vilken yrkeskategori som ska utföra olika arbetsuppgif-ter inom hälso- och sjukvården inte finns. Vidare hänvisar han till Patientsäkerhet-slagen (2010:659) som beskriver att hälso- och sjukvårdspersonalen själv har an-svar för hur deras arbetsuppgifter utförs. Det framkommer samtidigt att det är verksamhetschefen som har det yttersta ansvaret för att patienterna får god vård av personalen (a a). Bergschöld (2011) hänvisar också till Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) som innefattar alla patienter även barn. Rekommendationer för kapil-lär- och venösprovtagning som också beskrivs innefatta barn presenteras i Vård-handbokens (2011).
SYFTE
Syftet med föreliggande studie var att belysa vad som inverkar på sjuksköterskans upplevelse av trygghet vid blodprovstagning på barn.
METOD
Studien hade en kvalitativ ansats och data insamlades genom nio intervjuer. En kvalitativ innehållsanalys inspirerad av Burnard (1991) användes för att få fram resultatet som kom att bestå av tre kategorier och åtta subkategorier. Vidare pre-senteras studiens metod mer ingående med underrubrikerna förförståelse, urval, datainsamling, dataanalys och etiska överväganden.
Förförståelse
Författarparet har haft praktik ute i barnsjukvården och barnhälsovården med handledande sjuksköterskor som haft olika utbildningsgrad. En av författarna har även arbetat på en neonatalavdelning som undersköterska. Författarparet trodde inledningsvis att sjuksköterskor i Primärvården sällan tog blodprover på barn och att de skulle uppleva minskad trygghet på grund av detta.
Urval
Författarparet valde att leta informanter inom Primärvården, då sjuksköterskor som passade in på de uppsatta inklusions- och exklusionskriterier, arbetar där. Sammanlagt kontaktades tio verksamhetschefer där fyra1 gav tillåtelse att utföra studien i deras verksamhet. Inledningsvis utfördes en pilotintervju som inte redo-visats i resultatdelen.
Nio legitimerade sjuksköterskor på fyra olika vårdcentraler i tre olika stadsdelar i Malmö intervjuades därefter. Sjuksköterskorna hade varierande arbetserfarenhet av att arbeta med barn som patienter sedan tidigare. Enligt Polit & Becks (2010) beskrivning användes ett bekvämlighetsurval för att finna informanter, då vård-centraler valdes ut och kontaktades utefter var de var lokaliserade i Malmö. Dess-utom använde sig författarna av de informanter som först visade intresse för att delta i studien.
En verksamhetschef fungerade enligt Polit & Becks (2010) beskrivning som gate-keeper då denne delade ut skriftlig information (bilaga 1) och tillfrågade två sjuk-sköterskor om intresse att medverka i studien. De övriga sju sjuksjuk-sköterskorna i studien kontaktades via telefon av författarna, vid visat intresse, intervjuades även dessa. Av de sammanlagt elva tillfrågade sjuksköterskorna var det enbart en sjuk-sköterska som tackade nej till att delta i studien. En distriktssjuksjuk-sköterska visade intresse för att delta, men exkluderades på grund av sin specialistutbildning. Inklusionskriterier för studien var legitimerade sjuksköterskor med arbetsuppgift att utföra blodprovstagning på barn i åldern 0-18 år. Exklusionskriterier var speci-alistutbildning till distrikt- eller barnsjuksköterska.
Intervjuerna inleddes med bakgrundsfrågor för att urvalet skulle kunna presente-ras. Vilket visade att samtliga informanter var kvinnor mellan 34 och 60 år. De hade arbetat med aktuella arbetsuppgifter från 6 månader upp till 16 år samt varit legitimerade sjuksköterskor mellan 3 och 40 år.
Datainsamling
Intervjuerna utfördes utefter det Polit & Beck (2010) beskriver som en semistruk-turerad intervju, där sju förutbestämda teman behandlades. En frågeguide (bilaga 4) med övergripande intervjufrågor och följdfrågor togs fram. Intervjuguiden skapades för att få intervjuerna att täcka syftet samt för att ge ett utförligt material för vidare analys.
Efter att tillståndet från vårdcentralernas verksamhetschefer inhämtats (bilaga 3) samt ett etiskt godkännande erhållits av etiska prövningsnämnden på Malmö Hög-skola påbörjades arbetet med intervjuerna. De deltagande sjuksköterskorna infor-merades muntligt före intervjustart varefter ett skriftligt samtycke inhämtades (bi-laga 2).
En pilotintervju genomfördes för att skapa en inblick i intervjusituationen, en upp-fattning om tidsåtgången samt hur informanten svarade på frågorna. Detta med-förde en del justeringar som innefattade att skapa ett större fokus på
1 En av de verksamhetschefer som gav sin tillåtelse hade ansvaret för två av de vårdcentraler där sjuksköterskor i studien intervjuades.
ändringar samtidigt breddades teman för att ge möjlighet till utförligare svar. Pi-lotintervjun exkluderades från studien på grund av de skillnaderna efter justering-en.
Båda författarna närvarade vid samtliga intervjuer och alternerade att ha rollen som intervjuare och observatör. Observatören hade ansvar för ljudinspelningen samt för att lyssna in och stötta med kompletterande frågor. Observatören hade också ansvar för att transkribera intervjuerna i anslutning till intervjutillfället. De nio intervjuerna spelades in digitalt och utfördes under en tvåveckorsperiod. Intervjuerna varade mellan 25 och 56 minuter och ägde rum på vårdcentralerna där sjuksköterskorna arbetade, dessa utfördes under sjuksköterskornas arbetstid efter deras önskemål.
Vid två intervjutillfällen förekom viss störning. Vid ett tillfälle ringde informan-tens telefon ett flertal gånger, personal knackade också på och behövde kontakt med informanten. Vid det andra tillfället kom personal med ett meddelande till informanten. En sjuksköterskestuderande medverkade även vid en av intervjuerna efter informantens önskemål. Då intervjumaterialet i dessa fall inte urskilde sig från de övriga inkluderades de i resultatet.
Transkriberingen skedde så kort efter intervjun som omständigheter gav möjlighet till. I intervjuerna har tystnad, skratt, gester och övriga ljud från informanterna noterats.
Dataanalys
En kvalitativ innehållsanalys inspirerad av Burnard (1991) användes för att ana-lysera intervjumaterialet.
Intervjuerna lyssnades igenom ett flertal gånger mot transkriberingarna av förfat-tarna separat för att korrigera eventuella fel. Analysen startade med att transkribe-ringarna lästes igenom och anteckningar gjordes kring ämnen som upprepades flertalet gånger under intervjuerna. Transkriberingarna lästes igenom igen och meningsbärande enheter som ansågs svara på syftet togs ut och övrigt textmaterial sållades bort. De meningsbärande enheterna kondenserades och koder bildades (tabell 1). Författarparet gjorde detta var och en för sig och jämförde sedan sina resultat. Vidare arbetade författarparet tillsammans fram ett kategorisystem med kategorier och subkategorier.
Meningsbärande enhet
Kondenserad
mening Kod Subkategori Kategori
”Eh, som jag sa, har jag bara en positiv förälder som är med mig och förstår varför
jag ska göra det, så är den föräl-dern guld värd. En positiv förälder som förstår syftet med provtag-ningen och förmedlar detta till
bar-net är guld En positiv för-älder stärker sjuksköterskans trygghet Föräldrar Deltagande personer Tabell 1. Analysprocessen
För att hon eller han kan ju hjälpa till att.. peppa det här barnet.. att få det här barnet att förstå varför vi ska göra det, för det är oftast var-för ska vi göra
detta?” (7)
värd
Etiska överväganden
I denna studie har författarna följt det Vetenskapsrådet (2002) presenterar som de huvudsakliga etiska övervägandena vilket innefattar informationskravet, samtyck-eskravet, konfidentialitetskravet samt nyttjandekravet.
RESULTAT
Studiens resultat presenteras med hjälp av tre kategorier samt åtta subkategorier för att visa på vad som inverkar på sjuksköterskans upplevelse av trygghet. För att få en bättre blick har en tabell skapats (tabell 2).
Erfarenhet
Ett ämne som upprepade gånger dök upp under intervjuerna var erfarenhet och hur viktigt det var för att sjuksköterskorna skulle uppleva trygghet i att utföra blodprovstagningar på barn. Tryggheten upplevdes ha växt fram ifrån övning och genom den erfarenheten de hade förvärvat i sitt arbete. Erfarenhet från mötet med barn vid många olika situationer samt kollegors stöd var faktorer som nämndes vara avgörande för att sjuksköterskan skulle känna sig trygg. Ytterligare erfaren-hetsfaktorer som skulle kunna komma att påverka sjuksköterskans upplevelse av trygghet visade sig vara hospitering på barnlaboratoriet samt riktlinjer. Det
påta-Kategorier Subkategorier Erfarenhet Personliga erfarenheter Kollegor Kunskap Blodprovstagningssituationen Blodprovstagningssätt Blodprovstagningens utgång Deltagande personer Föräldrarna
Barnet
lades också att kunskapen om att informera utifrån barnets ålder och mognad var något som växte fram med tiden.
Personliga erfarenheter
Vid ett par tillfällen i intervjuerna framkom att personliga erfarenheter spelade roll för tryggheten i arbetet som sjuksköterska. Personliga erfarenheter så som att själv ha fått barn upplevdes ha utvecklat sjuksköterskorna även i deras arbete. Ef-tersom de själva haft småbarn ansåg de, att det var enklare att anpassa blodprov-stagningen efter barnens behov, utvecklingsfas och den situation som uppstod. Samtidigt hade sjuksköterskornas möten i vården tillsammans med sitt barn som privatpersoner påverkat deras yrke.
Kollegors inverkan
Flertalet sjuksköterskor berättade att de hade upplevt en stor trygghet i att ha haft erfarna kollegor i början av sin anställning, som kunde komma med tips, hand-fasta råd och visa hur de gjorde vid blodprovstagningen på barn. Det ansågs även vara viktigt med ett öppet klimat på arbetsplatsen för att sjuksköterskan skulle kunna känna sig väl till mods och kunna ventilera sina funderingar.
”/…/ sen mina kollegors stöd, att de hjälpte mig i början och kunde ge mig lite handfasta råd och tips och vad man skulle tänka på” (Intervju 3)
När aspekten kollegor kom på tal under intervjuerna lyftes det fram att blodprov-stagningen upplevdes kunna underlättas om de kunde vara två från personalen, där en kunde hjälpa till att hålla barnet och vara behjälplig över lag. Kollegornas hjälp vid blodprovstagningar upplevdes också kunna hjälpa till att känna ökad fokus på själva ingreppet.
”/…/ ibland kan det vara bra att vara två i samband med provtagning för barn där man kan hjälpas åt” (Intervju 8)
Kunskap
De flesta av de intervjuade sjuksköterskorna visste inte om det fanns några speci-fika riktlinjer angående blodprovstagning på barn. Vidare rådde det delade me-ningar angående om sjuksköterskorna ansåg sig sakna specifika riktlinjer eller inte. Sjuksköterskorna var inte heller eniga angående om de trodde att de hade upplevt en ökad trygghet med att ha specifika riktlinjer för blodprovstagning på barn eller inte. En del menade att det hade kunnat vara en trygghet att ha något att gå tillbaka till speciellt när de var nya inför arbetsuppgiften, medan andra inte an-såg att detta skulle kunna öka deras upplevda trygghet.
”/…/ men jag vet inte om jag hade varit tryggare eller nej /…/ men de klart alltid en trygghet att ha något att gå tillbaka till om man hamnar i situationer som man liksom inte har gjort på länge eller som man inte varit med om tidigare är det ju alltid bra med riktlinjer /…/” (Intervju 2)
Ett flertal sjuksköterskor, både några av de som arbetat med arbetsuppgiften längst och de som var nästintill nya nämnde att de ansåg att deras trygghet skulle kunna öka av att få hospitera på barnlaboratoriet och se hur de hanterade
blod-provstagningar på barn där. Vissa menade att detta kanske inte var något de be-hövde nu efter flera års yrkeserfarenhet, då de kände sig trygga men att det hade varit en klar fördel då de fortfarande var nya inför arbetsuppgiften. En av de längst arbetande sjuksköterskorna upplevde dock att det ändå skulle kunna stärka hennes trygghet idag.
”Öka tryggheten hade kanske varit de att jag hade gått på barnlabb och sett hur dem hanterar det” (Intervju 4)
Blodprovstagningssituationen
Sjuksköterskans upplevde att deras trygghet kunde påverkas både av blodprov-stagningssättet samt resultatet av blodprovstagningen.
Blodprovstagningssättet
Det framkom under studiens gång att blodprovstagningssättet som användes på-verkade sjuksköterskans trygghet avsevärt. De flesta sjuksköterskorna upplevde att den kapillära provtagningen inte var något större problem. Den upplevdes en-klare och tryggare. Trots detta nämndes det att mängden blod som skulle tas kunde minska tryggheten inför kapillär provtagning. Vid större mängder menade sjuksköterskorna att den kapillära provtagningen kunde orsaka osäkerhet, då fler än ett stick inte ville användas och sjuksköterskan behövde mjölka blod från fing-ret länge för att uppnå behövd mängd för analys. Risken att behöva sticka mer än en gång samt önskemål från barn och föräldrar om kapillär provtagning upplevdes också kunna orsaka en osäkerhet inför valet av blodprovstagningssätt.
Den venösa provtagningen upplevdes som en stor utmaning som krävde mer av dem som sjuksköterskor. De flesta kände sig mindre trygga vid detta blodprov-stagningssätt och ansåg att den i allmänhet var svårare än den kapillära provtag-ningen på barn. Även detta på grund av att de flesta ansåg sig ha ett försök och att det därför inte fanns utrymme för chansningar eller misstag.
Den venösa provtagningen upplevdes också mer obehaglig på grund av att bar-nens rädsla upplevdes vara större eftersom de då kunde se nålen. Det framkommer också att den venösa provtagningen ibland kunde upplevas som ett övergrepp mot barnet, vilket sjuksköterskorna kände vara känslomässigt betungande.
”/…/ har man en ordination på venprover så, så kan man ju darra lite på under-läppen för då har man ju ett försök. Du har ju bara ett försök så att säga. Du får ju aldrig lov att prova mer än en gång. För då vill ju inte barnet vara med längre /…/” (Intervju 7)
Blodprovstagningens utgång
En del sjuksköterskor menade att det var svårt för yttre omständigheter att påverka deras trygghet, då detta var något de hade i sig själv och i sin yrkesroll som sjuk-sköterskor. Samtidigt framkom det också att blodprovstagningens utgång hade en betydelse i sjuksköterskans upplevelse av trygghet inför uppgiften till nästa gång. Resultatet av blodprovstagningen kunde påverka sjuksköterskan både positivt och negativt. Blev det en lyckad blodprovstagning med glada barn stärkte detta sjuk-sköterskans trygghet medan en mindre lyckat resultat kunde minska sjuksköters-kans trygghet.
”/…/ mitt resultat tycker jag ju är viktigt. Misslyckas jag känner jag mig jätte kass och vill inte sticka barn på jätte länge men om klarar det så ja då känner jag mig jätte säker och trygg och så i det jag gör /…/” (Intervju 7)
Sjuksköterskorna hade delade meningar angående om de själva kände en ökad press vid tanken på hur deras möte skulle kunna påverka barnet i framtiden. En del menade sig inte känna någon speciell ökad press. En sjuksköterska nämnde också att det inte ständigt gick att gå och tänka på, då det enbart förstörde för henne själv. Samtidigt menade andra sjuksköterskor, att de hade en generell press på sig att prestera bra och lyckas med alla blodprovstagningar så att de alltid skulle bli så bra som möjligt för barnen.
”Inte att jag känner det så, som en press. Utan /…/ man vet ju, jag vet ju om att jag vill göra det absolut bästa jag kan för detta barnet /…/ för jag är inte intresse-rad av att ge de barnet en obehaglig upplevelse som dem bär med sig /…/”
(Inter-vju 8)
De flesta nämner ändå att det alltid är viktigt att situationen och mötet blir bra för alla inblandade parter. Att barnet kände av att hon eller han klarat av blodprov-stagningen och kunde gå därifrån och vara stolt över sig själv. Sjuksköterskorna berättade att det kunde hända att mötet med barnet inte alltid blev så lyckat som de hade önskat. Dessa situationer kunde leda till arga föräldrar och ett ledset barn vilket sjuksköterskorna menade kunde vara känslomässigt påfrestande samt upp-levdes kunna påverka deras trygghet.
Deltagande personer
Vid en blodprovstagning på ett barn är det barnet som står i fokus. Barnet har i princip alltid en närvarande förälder eller vårdnadshavare med sig. Både föräldern och barnet visade sig vid blodprovstagningstillfället kunna inverka på sjukskö-terskans trygghet.
Föräldrarna
Sjuksköterskorna upplevde att föräldrarna hade en väldigt stor roll vid blodprov-stagning på deras barn, då de kunde påverka blodprovblodprov-stagningen och barnen i både positiv och negativ riktning. Upplevelsen som framkom var att föräldrarna i de flesta fall hade en positiv inverkan genom att peppa barnet, prata lugnande med barnet och förbereda barnet före blodprovstagningen.
”/…/ har jag en positiv förälder som är med mig och förstår varför jag ska göra det, är den föräldern guld värd /…/” (Intervju 7)
Föräldrarna ansågs också kunna påverka positivt genom att hjälpa till att hålla ar-men eller handen stilla, detta ansåg en av sjuksköterskorna vara en automatisk re-aktion hos föräldrarna. Föräldrarnas medverkan upplevdes nästan lika viktig som barnets då barnet hade sin trygghet i föräldern. Sjuksköterskorna upplevde också att det var viktigt att föräldrarna var bestämda och inställda på att blodprovstag-ningen skulle göras samt att de tydligt förmedlade detta till sitt barn. Föräldrarnas inställning och attityd till blodprovstagningen upplevdes kunna smitta av sig till barnet. Sjuksköterskorna menade att detta kunde vara både positivt och negativt.
En orolig förälder smittar av sin egen oro till barnet medan en lugn och tydlig för-älder istället förmedlar detta till sitt barn.
”/…/ ja de viktigt är att föräldrarna är med på vad vi ska göra och att föräldern är tydlig mot barnet att det ska göras. De A O för att lyckas.” (Intervju 4)
Att vinna över föräldrarna på sin sida och att de var inställda på vad som skulle göras upplevdes var avgörande ifall blodprovstagningen skulle gå att genomföra eller inte. Informationen inte enbart till barnet utan även till föräldern ansågs vik-tig då sjuksköterskorna upplevde att om de inte fick föräldrarna på sin sida så hade de inte heller barnet med sig. Blodprovstagningen var något de tillsammans med föräldrarna behövde utföra, vilket gjorde föräldrarnas medverkan och stånd-punkt till blodprovstagningen så viktig för sjuksköterskans trygghet.
De flesta av sjuksköterskorna upplevde också att föräldrar oftast ville medverka vid blodprovstagningen. I de enstaka fall där föräldrarna valde att inte medverka fanns det delade meningar kring känslan av detta hos sjuksköterskorna. En del upplevde att det kunde kännas jobbigt samt försvåra arbetet om föräldrarna inte medverkade vid de tillfällen där de verkligen behövdes. De kunde även känna av en frustration i de situationer då barnet inte alltid klarade av att genomgå en blod-provstagning själv och att den då inte kunde utföras. Andra sjuksköterskor upp-levde att blodprovstagningen på lite äldre barn kunde underlättas om föräldrar med negativ påverkan kunde vänta utanför. En av sjuksköterskorna menade att när barnet inte hade med sig en anhörig som gav dem trygghet sökte de istället trygg-heten i sjuksköterskan.
”/…/ att dem är med, absolut att dem är med. Men kan dem inte, svimmar dem så, då har jag väl ingen nytta av dem. /…/ Då har jag bara besväret att hålla uppe en till” (Intervju 6)
Sjuksköterskorna menade att föräldrarna kunde skapa en negativ inverkan på blodprovstagningen genom att behandla barnet allt för beskyddande eller tydligt visa vad de ansåg om blodprovstagning antingen verbalt eller i kroppsspråk.
”/…/ har man föräldrar som är lite motsträviga, så "måste vi ta det idag, vi vet lilla gubben att det här gör ju förfärligt ont och din pappa håller nästan på att svimma varje gång han ska göra det" då är det kört /…/” (Intervju 7)
Feedback och åsikter kring blodprovstagning från föräldrarna var något sjukskö-terskorna upplevde kunna påverka deras trygghet i både positiv och negativ rikt-ning. Vid de situationer där föräldrarna påverkade sjuksköterskan negativt kunde en inre stress upplevas vilket i sin tur även kunde ha en negativ inverkan på bar-net.
Barnet
Sjuksköterskorna upplevde att blodprovstagningen på barn aldrig var något som blev en rutin utan att varje situation blev ny, olik den andra. Vidare framkom det att även barnet kan påverka sjuksköterskans upplevelse av trygghet vid en blod-provstagning. En del sjuksköterskor menade att ett barn sällan ställer upp på en blodprovstagning frivilligt och att situationen då kan bli väldigt konstig och
bar-nets möte med vården kan bli fel. Detta kan i sin tur skapa en minskad trygghet hos sjuksköterskan.
”Då får man dra in ett långt djupt andetag /…/ Jag gör det men det är alltid med
en viss, ja asså man vet ju /…/ att det gör ont och att det är få barn som ställer upp på det frivilligt. Så /…/ de inte kul. ” (Intervju 4)
Samtidigt kunde en minskad trygghet upplevas om barnet var väldigt upprört och sjuksköterskan då hade svårt att nå fram till föräldrar och barn med den informat-ion hon försökte förmedla.
Det framkom att det var delade meningar angående hur rädsla hos barn påverkade sjuksköterskans trygghet. En del ansåg att deras förhållningssätt ändrades vid de tillfällen när barnet visade rädsla, medan andra inte upplevde någon skillnad. Det som sjuksköterskorna upplevde förändrades i deras förhållningssätt var antingen att de snabbare försökte bli färdig med blodprovstagningen, för att komma förbi det obehagliga hindret eller att de blev mer ödmjuka, lugna och ville hjälpa barnet i sin rädsla.
”Jag försöker vara ännu mer tydlig, ta det lite mer långsamt och förklara och visa
så att de inte behöver vara rädda” (Intervju 10)
På ett personligt plan upplevde de flesta sjuksköterskor inte att barnets rädsla på-verkade dem eller deras trygghet, medan andra ansåg att det vara känslomässigt jobbigt att orsaka rädsla och smärta hos barnet.
”Ja.. Ibland /.../ efteråt kan jag bli lite så ahh och fy vad det var jobbigt /../”
(In-tervju 6)
DISKUSSION
Nedan diskuteras inledningsvis den använda metoden samt dess styrkor och svag-heter. En diskussion förs kring resultatets mening och innebörd, praktisk använd-ning och studiens resultat förankras samtidigt i tidigare forskanvänd-ning.
Metoddiskussion
Syftet har under studiens gång modifierats och sjuksköterskans trygghet har lagts till då detta hade en central roll i frågeguiden samtidigt har Primärvården tagits ur syftet. Det slutliga syftet blev att belysa vad som inverkar på sjuksköterskans upp-levelse av trygghet vid blodprovstagning på barn.
Författarparet valde att intervjua sjuksköterskor som arbetade inom Primärvården. Detta för att personal utan specialistutbildning till barnsjuksköterska eller di-striktssjuksköterska utför blodprovstagningar här. Författarparet ansåg också Pri-märvården vara mer intressant i jämförelse till att använda sig av en avdelning på barnsjukhus. Detta då sjuksköterskor i Primärvården inte enbart utför blodprov-stagning på barn och detta därför inte kan bli en del av det vardagliga arbetet på samma sätt.
Till en början valde författarna att inrikta studien på barn i åldrarna 4 till 8 år, detta på grund av att ett barn enligt Unicef (2011) är en individ mellan 0 och 18 år, vilket är ett stort spektrum med stora variationer. Detta togs dock efter pilot-studien bort då författarparet ville inrikta sig på sjuksköterskornas generella upp-levelse av blodprovstagning på barn utan någon inriktning på en speciell ålders-grupp, då detta kunde verka styrande. Författarna ansåg istället att detta var något informanterna fick ta upp under intervjuerna om de ansåg att detta hade betydelse för deras upplevelse av trygghet av blodprovstagningen. Två av sjuksköterskorna upplevde svårigheter att besvara en fråga utan en mer specifik ålder. Författarna berättade då att de tidigare använts sig av åldern fyra till åtta år men att detta tagits bort, detta kan ha påverkat informanternas svar och därmed också resultatet. Då informanterna kan ha syftat på just denna ålder när det pratat om sin upplevda trygghet för att anpassa information efter ålder och mognad, vilket var vad frågan handlade om. Dessa svar har därför exkluderats från resultatet.
Författarna önskade få deltagande sjuksköterskor från en rad olika vårdcentraler för att få spridning på resultatet och inte enbart upplevelser från en arbetsplats. De nio informanterna kom från sammanlagt fyra olika vårdcentraler i tre olika stads-delar i Malmö, detta anser författarna kunna stärka överförbarheten.
Urval
Kontakt med vårdcentralers verksamhetschefer blev en tidskrävande process med stora svårigheter i att få kontakt, vilket påverkade tidsplanen negativt då författar-na lade ner mycket mer tid än beräkförfattar-nat på att åka runt till vårdcentraler. Det fram-kom också vid besöken att det på många vårdcentraler var undersköterskor som utförde samtliga provtagningar, vilka därför direkt fick väljas bort och tiden som lagts på att kontakta den verksamhetschefen kunde använts på bättre sätt. Med detta i åtanke hade detta inledningsvis kontrollerats om studien skulle gjorts om. Urvalsprocessen var det Polit & Beck (2010) beskriver som ett bekvämlighetsur-val. Detta kan anses utgöra en svaghet, då det kan orsaka att deltagarna i studien inte är typiska för populationen vilket kan orsaka bias (a a). Författarna ansåg ändå att rekrytering av informanter genom att använda ett bekvämlighetsurval var en nödvändighet då tidsresurserna var begränsade. Detta sätt att välja informanter menar Polit & Beck (2010) minska studiens överförbarhet.
Då samtliga informanter var kvinnor kan detta utgöra en svaghet, samtidigt är det viktigt att ha i åtanke att majoriteten av de legitimerade sjuksköterskorna i Sverige är kvinnor. Det framkommer i Socialstyrelsens (2008) statistikdatabas att män en-bart utgör 10 % av landets legitimerade sjuksköterskor. Det är dock oklart hur många av dessa som arbetar inom Primärvården. Utifrån dessa siffror hade det kunnat vara önskvärt att ha en manlig sjuksköterska med i studien för att få ett representativt urval.
En verksamhetschef fungerade som det Polit & Beck (2010) beskriver som en ga-tekeeper då denne valde ut de deltagande sjuksköterskorna från sin vårdcentral. Detta kan utgöra en svaghet och även ha påverkat resultatet, då spekulation kring anledning till varför just dessa sjuksköterskor valts ut, kan göras.
Att samtliga informanter intervjuades på sin arbetsplats under arbetstid, utifrån deras önskemål utgjorde svårigheter i att skydda de deltagandes identitet från öv-rig personal. För att i möjligaste mån förhindra detta presenterade aldöv-rig författar-paret anledningen till sina besök när de sökte informanterna på deras arbetsplatser. Beräknad tid för intervjun meddelades vara mellan 30 minuter och en timme, för att ge informanterna möjlighet att prata fritt och inte stressa vid intervjuerna, vil-ket Polit & Beck (2010) beskriver utgör en styrka.
De inklusionskriterier som till en början skapades utgjordes bland annat av att del-tagarna skulle vara allmänutbildade sjuksköterskor. Detta fick senare ändras till legitimerade sjuksköterskor utan vidareutbildning inom området barn, då många av sjuksköterskor på vårdcentralerna i olika grad hade någon form av vidareut-bildning. Exklusionskriterierna ändrades i samband med detta, till att innefatta vidareutbildning till barn- eller distriktssjuksköterska istället för enbart innefatta vidareutbildade sjuksköterskor. Vid ändring av dessa kriterier förändrades studi-ens utgångsläge dock gäller detta hela studien vilket gör ändringen enhetlig och författarparet anser därför inte att denna har haft någon negativ påverkan på resul-tatet.
Inledningsvis i intervjuerna ställdes bakgrundsfrågor för att urvalet sedan skulle kunna presenteras. Av detta framkom att det fanns en stor variation i sjuksköters-keutbildningen då denna sett lite olika ut genom åren. Författarparet valde därför att exkludera detta tema ur resultatet.
Datainsamling
För datainsamling användes kvalitativa intervjuer då detta ansågs vara de sätt som gav mest utförliga svar och ett djupt material att sedan arbeta vidare med i ana-lysen.
En styrka anses vara att båda författarna deltog i samtliga intervjuer och att den som aktivt lyssnade hade större möjlighet att formulera och komma med följdfrå-gor vilket skulle kunna ge ett rikare informationsinnehåll. Dessutom lyssnade båda i författarparet igenom transkriberingarna vilket kan ha skapat ett mer exakt textmaterial. Att författarparet alternerade med att intervjua kan komma att ses som en svaghet då, personliga skillnader hos författarna kan ha påverkat intervju-situationen. Detta kan dock ha kompenserats till viss del av att den författare som observerade inflikade med frågor och kommentarer.
Författarparet har inte någon tidigare erfarenhet av att utföra intervjuer vilket kan ha påverkat datainsamlingen negativt och därmed också resultatet över lag. Hur frågorna har formulerats och förbättrats under intervjuperiodens gång kan ha på-verkat informanternas svar.
Att formulera intervjuguiden och skapa frågor som skulle komma att svara på syf-tet var något författarna såg svårigheter i. På grund av detta användes den första intervjun som en pilotintervju vilket enligt Polit & Beck (2011) med fördel kan användas. Detta för att se hur de färdigformulerade frågorna uppfattades och be-svarades. Efter första intervjun ändrades intervjuguiden, pilotintervjun exkluderas då eftersom författarna ansåg betoningen i frågeformuläret flyttas så pass mycket att datamaterialet inte skulle bli jämförbart. Detta på grund av att frågor som
inne-fattade ordet ”upplevelse” ansågs svårt att besvara av informanten i pilotintervjun. Frågeformuläret justerades till att fokusera mer på trygghet för att underlätta för informanterna samtidigt breddades teman för att intervjuerna skulle ge bättre svar på syftet.
Samtliga intervjuer spelades in digitalt och författarparet valde att använda sig av två mobiler för att inte riskera att gå miste om värdefull information i inspel-ningsmaterialet. En nackdel med att spela in intervjuerna menar Polit & Beck (2010) vara att informanterna då kan få svårt att känna sig avslappnade. Informan-terna beskrivs vanligtvis glömma bort att intervjun spelas in efter ett par minuter (a a). Författarparet upplevde att informanterna gav ett avslappnat intryck samt att intervjuerna svarade på syftet.
En aspekt som inte kan anses vara optimal var då en intervju utfördes med infor-mantens studerande närvarande. Detta kan tänkas ha påverkat inforinfor-mantens konfi-dentialitet negativt, dock medverkade studenten efter informantens önskemål. Då svaren inte urskilde sig i jämförelse med övriga informanter inkluderades den i resultatet. Dock måste det ses som en svaghet då ingen försäkran kan göras av att detta inte gjort så att information utelämnats.
Informanterna uppmanades att berätta så mycket som möjligt kring de teman som behandlades. Detta för att få intervjuerna så innehållsrika som möjligt och för att nå allt informanten upplevde som betydelsefullt kring ämnet men som inte förfat-tarna lyckats innefatta i de frågor som utformats i intervjuguiden. Detta kunde dock ibland leda till att textmaterialet kunde kännas ohanterligt stort, då aspekter och berättelser som inte vara av relevans för studiens syfte togs upp.
Dataanalys
Författarparet inspirerade sin kvalitativa innehållsanalys av Burnard (1991). Denna analysmetod ansåg författarna vara lämplig då den upplevdes grundlig och stegvis tydlig att följa.
De flesta stegen i Burnards (1991) metod genomarbetades, dock uteslöts steg elva som innefattade att informanterna tillfrågas vidare de anser deras svar passa in i den kategori där författarna placerat deras citat. Detta uteslöts på grund av att för-fattarparet behövde spara tid samt inte ville riskera att material skulle behöva tas bort ifall informanterna skulle ändra sina utsagor. Detta anser författarna, styrkt i Polit & Beck (2010) utgöra en svaghet som författarna var medvetna om i vid va-let. Även steg sex uteslöts då denna möjlighet inte fanns. Steg sex innebär att två utomstående kollegor ska skapa kategorisystem utan att ta del av det författarparet kommit fram till för att stärka trovärdighet. Då detta inte var möjligt valde förfat-tarna istället att stärka studiens trovärdighet genom att utföra det mesta i analysen separat. Författarparet jämförde vad de kommit fram till i analysen efter varje större del för att ha samma utgångspunkt till fortsatt analys. Detta för att få två olika infallsvinklar vid analysen av materialet vilket Burnard (1991) menar stärker tillförlitligheten i resultatet.
Författarparet har under arbetets gång varit medvetna om sin förförståelse och för-sökt motverka att denna skulle påverka intervjuerna, analysarbetet samt resulta-tet. Trots detta är författarna medvetna om att en viss påverkan inte kan undvikas. Ett frågeformulär formulerades för att hålla nere antalet spontant formulerade
frå-gor i intervjuerna för att minska risken för att dessa skulle kunna påverkas av för-förståelsen.
Resultatdiskussion
Studiens syfte var att belysa vad som inverkar på sjuksköterskans upplevelse av trygghet vid blodprovstagning på barn. Detta resulterade i tre kategorier samt åtta subkategorier som nedan diskuteras.
Erfarenhet
Resultat visar att sjuksköterskans arbete med blodprovstagning på barn upplevs som en stor utmaning och något som kräver erfarenhet för att sjuksköterskan ska känna trygghet i arbetsuppgiften. Detta skulle kunna tolkas som att utbildningen till sjuksköterska inte ger samma trygghet som den som växer fram med erfaren-heten från arbetet. En anledning till detta skulle kunna vara att dagens grundut-bildning till sjuksköterska inte ger den kunskap om blodprovstagning på barn som krävs utan denna får införskaffas i praktiken. Young (2005) menade att det krävs kunskap för att sjuksköterskan ska kunna skapa ett bra möte och en bra blodprov-stagningssituation för barnet. Det skulle därmed också kunna tolkas som en fördel att ha arbetat som sjuksköterska med vuxna innan arbetet med barn påbörjas. Detta för att bygga upp den erfarenhet som sjuksköterskorna i vår studie och Young (2005) beskrivit.
I studien framkommer det att erfarna kollegor är viktigt för sjuksköterskans trygghet, speciellt då hon är ny i arbetsuppgiften. Vilket skulle kunna betyda att introduktionen är av betydelse för det framtida arbetet. Genom att få stöd, hjälp samt tips och råd, byggs sjuksköterskans erfarenhet upp och därmed också hennes trygghet. Det framkommer även i resultatet att sjuksköterskorna tyckte det under-lättade att vara två vid en blodprovstagning på ett barn. Den praktiska använd-ningen av detta är kanske inte är möjlig ur ett tids- och kostnadsperspektiv. Dock skulle det kunna vara positivt för att stärka sjuksköterskans trygghet i arbetsupp-giften. Vidare kan det spekuleras om detta skulle kunna ge negativa konsekvenser för barnet då två sjuksköterskor skulle kunna upplevas placera barnet i ett under-läge. Vitklädd personal som ska utföra en otrevlig procedur på barnet skulle möj-ligen också kunna skapa en ökad rädsla och stress hos barnet.
Sjuksköterskorna inom Primärvården träffar på människor i alla olika åldrar, där barn utgör en mindre del. I studien framkom det att sjuksköterskorna upplevde att deras trygghet hade kunnat stärkas genom att hospitera på barnlaboratoriet. Detta är något som i längden skulle kunna ge positiva effekter på sjuksköterskans trygg-het.
Det var delade meningar angående om det saknades några specifika riktlinjer för blodprovstagning på barn eller inte. Likaså angående om en ökad trygghet hade kunnat uppnås av att ha fasta riktlinjer att följa samt gå tillbaka till. Detta kan tol-kas som att det finns en del sjuksköterskor i Primärvården vars arbete hade stärks av att ha riktlinjer att följa. Precis som Bergschöld (2011) menar finns det inga specifika riktlinjer dock finns det rekommendationer att följa kring utförandet av en blodprovstagning i Vårdhandboken (2011). Dessa rekommendationer borde kanske lyftas fram mer för att ge sjuksköterskan ett ökat stöd i det dagliga arbetet. I praktiken hade en handbok som innefattar rekommendationer kring mötet och
blodprovstagningen med barn kunnat underlätta för de sjuksköterskor som är nya i uppgiften.
Blodprovstagningssituationen
Sjuksköterskorna upplevde att de inte hade råd att misslyckas då de bara ansåg sig ha ett försök att ta provet. Finnström m.fl. (2011) menar också att det är viktigt att hålla antalet stick nere för att inte skapa stress hos barnet. Detta kan tolkas som att sjuksköterskorna var medvetna om vikten av att hålla antalet stick nere. Vidare upplevde sjuksköterskorna en större rädsla hos barnen vid venös provtagning, där de kunde se nålen, vilket också Finnström m.fl. (2011) har funnit.
Det framkom att sjuksköterskorna kunde uppleva den venösa provtagningen som ett övergrepp i en del fall, vilket upplevdes känslomässigt betungande. Detta skulle i sin tur kunna påverka sjuksköterskans trygghet inför uppgiften. I Finn-ström m.fl. (2011) studie framkom det att barns tidigare erfarenheter av blodprov-stagningar spelade stor roll inför deras kommande upplevelser. Negativa erfaren-heter som att känna sig tvingad till blodprovstagning ökade stressen vid framtida vårdkontakter (a a). Detta kan vara viktigt för sjuksköterskan att känna till samt att ha i åtanke vid blodprovstagningen då den negativa upplevelsen kan skapa konse-kvenser både för barnet samt försvåra sjuksköterskans arbete vid senare vårdkon-takter. Sjuksköterskorna hade delade meningar angående huruvida de kände press eller inte vid en blodprovstagning med tanke på vilka konsekvenser som detta kunde skapa. Detta kan tolkas som att en del sjuksköterskor upplever sig prestera bättre av att känna en press och ha krav på sig själv, medan det hos andra kan skapa en osäkerhet och tvivel på den egna förmågan.
Deltagande personer
Föräldrarna upplevdes ha en viktig del vid blodprovstagningen på deras barn. Sjuksköterskorna upplevde att föräldrarnas beteende och oro kunde smitta av sig till barnen vilket stärks av Young (2005). Vidare menar föräldrarna i Finnström m.fl. (2011) studie att det är viktigt att inte visa oro inför barnet, utan istället för-söka avdramatisera situationen. Enligt sjuksköterskorna i vår studie upplevdes inte alla föräldrar vara medvetna om hur de påverkade sitt barn eller vilken effekt de-ras attityd och beteende hade på barnet samt blodprovstagningen. Det kan antas att de flesta föräldrar inte vill förvärra en jobbig situation för sitt barn. Resultatet kan tolkas som att det är viktigt att sjuksköterskan är tydlig i sin information kring blodprovstagningen då oroliga barn försvårar sjuksköterskans arbete, vilket i sin tur kan även kan påverka hennes trygghet. Information till föräldrarna om hur de kan påverka sitt barn är viktigt samt vad sjuksköterskan vill att de ska hjälpa till med under blodprovstagningen. Detta kanske inte alltid är en självklarhet för en orolig förälder.
Sjuksköterskorna upplevde att föräldrarna oftast ville medverka vid blodprovstag-ningen. Samma resultat har visats i Gilboy & Hollywood (2009) samt Finnström m.fl. (2011) studier. Sjuksköterskorna upplevde också att barnen hade sin trygghet i föräldrarna vilket kan tolkas som att en ökad trygghet ges till barnet av att ha dem nära sig. Detta kan stärkas av Finnström m.fl. (2011) som menar att föräld-rarna gärna hade barnet i sitt knä.
Under intervjuernas gång framkom det också att det hade varit bra om föräldrarna hade kunnat börja förbereda barnet innan de kom in i provtagningsrummet. Detta stärks av MacLaren & Cohen (2007) som menade att det är fördelaktigt att tidigt förbereda barnet inför en smärtsam procedur för att informationen ska hinna sjunka in. Detta kan tolkas som att föräldrarnas förberedelse av barnet inför en blodprovstagning underlättar för alla inblandade parter i situationen. Ett lugnt och förberett barn förbättrar situationen och kan i sin tur skapa en positiv provtagning som kan stärka sjuksköterskans trygghet och säkerhet. I praktiken skulle det där-för kunna vara där-fördelaktigt om där-föräldrar på olika sätt uppmuntras till att där-förbereda sitt barn. Tillexempel att informera föräldern redan vid telefonkontakt, om förde-larna med att förbereda sitt barn. Det skulle också kunna vara bra om det fanns en bilderbok i väntrummet med information och bilder kring hur en kapillär respek-tive venös provtagning går till. Samtidigt är det viktigt att ha i åtanke att alla barn är olika och behöver utifrån detta, få information på olika sätt och i olika mängd. Sedan är det självklart upp till varje förälder att välja om, när och i vilken ut-sträckning deras barn ska förberedas innan.
Resultatet visade på att sjuksköterskorna kunde uppleva en minskad trygghet om barnet var upprört och informationen var svår att förmedla. Socialstyrelsen (2005) beskriver att det är viktigt att sjuksköterskan försäkrar sig om att barnet och för-äldrarna har förstått informationen. Detta kan tolkas som att det är viktigt för sjuk-sköterskans trygghet att verkligen ha den tid som behövs för informationsgivan-det, för att just kunna försäkra sig om att informationen är förstådd.
Förslag på vidare forskning
Vidare forskning hade kunnat vara att få ett barnperspektiv på blodprovstagningen i sin helhet. Precis som i Anson m.fl. (2010) studie hade sjuksköterskorna eventu-ellt kunnat öka sin trygghet genom att få en inblick i barnens perspektiv av blod-provstagningen. Då samtliga informanter är kvinnor, hade det kunnat ha varit in-tressant att göra en liknande studie om vad som inverkar på mäns upplevelse av trygghet vid blodprovstagning på barn. En annan intressant fråga som väckts är vidare riktlinjer skulle ha en positiv inverkan på sjuksköterskans upplevelse av trygghet inför uppgiften. Det hade därför kunnat vara intressant att göra en studie kring detta.
Det är viktigt att ha i åtanke att studien har låg överförbarhet då urvalet är litet och inte valts ut på ett optimalt sätt och på grund av detta hade vidare forskning öns-kats inom området för att eventuellt stärka resultatet.
SLUTSATS
Studien visade att det fanns en rad aspekter som kunde påverka sjuksköterskan upplevelse av trygghet vid blodprovstagning. Erfarenheten visade sig lägga grun-den för sjuksköterskans trygghet. Något som sjuksköterskorna menade skulle kunna öka deras trygghet var att få hospitera på barnlaboratoriet. De ansåg att det var viktigt att ha ett öppet klimat på arbetsplatsen och att få stöd och råd av kolle-gor. Blodprovstagningen i sig upplevdes kunna påverka sjuksköterskans trygghet utifrån resultat och vilket blodprovstagningssätt som användes. Även föräldrarna betraktades kunna påverka sjuksköterskans trygghet på ett flertal sätt både positivt
och negativt bland annat genom deras attityd till blodprovstagningen vilket kom att påverka barnens inställning och situationen som helhet. Föräldrarna upplevdes därför utgöra en viktig del i blodprovstagningen. Även barnen visades ha en in-verkan på sjuksköterskans upplevelse av trygghet.
Författarparet hoppas att denna studie ska bidra till möjligheter för en ökad trygg-het hos sjuksköterskor som arbetar med blodprovstagning på barn i Primärvården. Detta genom att ge ökad kunskap om vad sjuksköterskorna upplevde skulle kunna påverka deras trygghet både positivt och negativt, vilket därefter skulle kunna för-bättras.
REFERENSER
Anson, L m.fl. (2010) Implications of evidence-based venipuncture practice in a pediatric health care magnet facility. Journal Of Continuing Education In
Nursing, 41, 179-185.
Bergschöld, E (2011) Mejlkontakt med jurist på Socialstyrelsens avdelning för regler och tillstånd, 2011-09-27.
Burnard P. (1991) A method of analysing interview transcripts in qualitative research. Nurse Education Today, 11, 461-466.
Eide, H & Eide, T (2009) Omvårdnadsorienterad kommunikation – relationsetik,
samarbete och konfliktlösning. Lund: Studentlitteratur.
Finnström, B m.fl. (2011) Fingertoppskänsla och fingerfärdighet. Föräldrars uppfattningar om faktorer som inverkar på barnets upplevelse av perifer ven-punktion. Vård i norden, 31, 40-44.
Föräldrabalken, 1983:47
Gilboy, S & Hollywoos, E (2009) Helping to alleviate pain for children having venipuncture. Paediatric Nursing, 21, 14-19.
Hellström, L (2007) Anvisningar för skrivande studenter – handfast handledning
för studenter som skriver rapporter och examensarbeten. Malmö: Malmö
högskola.
Hälso- och sjukvårdslagen, 1982:763
Johansson, A (2007) Att möta och kommunicera med barn och deras föräldrar. I Fossum, B (red) Kommunikation – samtal och bemötande i vården. Lund: Studentlitteratur, s 353-372.
MacLaren, JE & Cohen, LL (2007) Interventions for pediatric procedure-related pain in primary care. Paediatr Child Health, 12, 111-116.
Månsson, M & Enskär, K (2008) Pediatrisk vård och specifik omvårdnad. Lund: Studentlitteratur.
Patientsäkerhetslagen, 2010:659
Polit, D & Beck, C T (2010) Essentials of Nursing research. Appraising Evidence
for Nursing Practice (7th edition). Philadelphia: Walters Kluster Health |
Lip-pincott Williams & Wilkins.
Socialstyrelsen (2005) Kompetensbeskrivning för legitimerade sjuksköterska Artikelnummer 2005-105-1. Publicering www.socialstyrelsen.se
Socialstyrelsen (2008) Statistik för hälso- och sjukvårdspersonal, fördelat via kön. >http://192.137.163.40/epcfs/FisFrameSet.asp?FHStart=ja&W=1280&H=102 4< 2011-12-20
Sörmlandslandsting (2011) Har barn alltid rätt? Stockholm: Jupiter
Unicef (2011) Barnkonventionen > http://unicef.se/barnkonventionen< 2011-09- 13
Vetenskapsrådet (2002) Forskningsetiska principer - inom humanistisk-
samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Elanders Gotab.
Vårdhandboken (2011)
>http://vardhandboken.se/Kategori/Provtagning_och_unders%c3%b6kning< 2011-12-20
Wassmer, E m.fl. (2004) How do pediatricians communicate with children and parents? Acta Paediatr – Nursing the child, 93, 1501 – 1506.
World Health Organization (2009) European Union Standards for Nursing and
Midwifery: Information for Accession Countries (2th edition). Danmark: World Health Organization.
Young, K D (2005) Pediatric procedural pain. Annals of emergency medicine 45, 160-171.
BILAGOR
Bilaga 1. Informationsbrev Bilaga 2. Samtycke Bilaga 3. Tillstånd Bilaga 4. Intervjuguide Bilaga 5 a. Mejlkontakter Bilaga 5 b. MejlkontakterBilaga 1. Informationsbrev
Informationsbrev
Sjuksköterskans upplevelse av ven- och kapillärprovtagning på barn i Primärvården
Studieansvariga: Studerar vid
Malmö högskola Hälsa och samhälle
Sofie Hansson Billgren 206 05 Malmö
m09p3670@student.mah.se 040- 6657000
Sanna Liljegren Sjuksköterskeprogrammet
m09p4005@student.mah.se Omvårdnad V, examensarbete
Hej
Vi är två sjuksköterskestudenter från Malmö Högskola som nu går sista året av vår utbildning. Den här terminen arbetar vi med vårt examensarbete, en intervju-studie med syfte att undersöka sjuksköterskans upplevelse av ven- och kapillär provtagning på barn i Primärvården. Detta kommer att resultera i en C-uppsats i forskningssyfte som kommer att publiceras på Malmö högskolas databibliotek. Vi undrar nu ifall du skulle kunna tänka dig att delta i en intervju?
Intervjuerna kommer att vara icke standardiserade och ostrukturerade, där sju för-utbestämda teman kommer att behandlas. Intervjuerna kommer att spelas in digi-talt, detta för att vi senare ska kunna gå tillbaka och lyssna på dem och inte missa några viktiga detaljer. Detta kommer också göra det lättare för oss att lyssna på dina svar utan att behöva fokusera på anteckningar. All insamlad information kommer enbart att användas i forskning syfte samt behandlas med konfidentiali-tet. Alla intervjuer är frivilliga och Du kan när som helst välja att avbryta din medverkan i intervjustudien utan att detta får några negativa påföljder. Vid intresse kommer vi att kontakta dig och boka tid och plats för intervjun. Med vänlig hälsning
Sofie och Sanna
Är det något du undrar och vill fråga om, får du gärna ringa eller mejl till någon av oss.
Sofie Hansson Billgren: 0768 89 93 13 Sanna Liljegren: 0709 49 50 21
Bilaga 2. Samtycke
Samtycke
Sjuksköterskans upplevelse av ven- och kapillärprovtagning på barn i Primärvården
Studieansvariga: Studerar vid Malmö högskola
Hälsa och samhälle
Sofie Hansson Billgren 206 05 Malmö
m09p3670@student.mah.se 040- 6657000
Sanna Liljegren Sjuksköterskeprogrammet
m09p4005@student.mah.se Omvårdnad V, examensarbete
Jag har muntligen informerats om studien och tagit del av bifogad skriftlig
information.
Jag är medveten om att mitt deltagande är frivilligt och att jag när som helst
och utan närmare förklaring kan avbryta mitt deltagande.
Jag lämnar härmed mitt samtycke till att delta i ovanstående undersökning:
Datum: ……….. Deltagarens underskrift: ……….. Namnförtydligande: ………..
Bilaga 3. Tillstånd
Tillstånd
Sjuksköterskans upplevelse av ven- och kapillärprovtagning på barn i Primärvården
Studieansvariga: Studerar vid Malmö högskola
Hälsa och samhälle
Sofie Hansson Billgren 206 05 Malmö
m09p3670@student.mah.se 040-6657000
Sanna Liljegren Sjuksköterskeprogrammet
m09p4005@student.mah.se Omvårdnad V, examensarbete
Härmed ger jag följande studenter vid Malmö högskola tillstånd att
genom-föra ovanstående undersökning i min verksamhet.
Namn: ……… Verksamhetschef/motsvarande vid: ……… Datum: ……… Underskrift: ………
Bilaga 4. Intervjuguide
Hur känner du inför provtagning på barn? Utbildning
Upplever du att grundutbildningen täcket det du önskat för att arbeta med provtagning på barn?
Ytterligare utbildning för provtagning på barn.
Gradera trygghet/otrygghet inför provtagning på barn från 1 till 5. Varför?
Påverkan? Information
Känslor inför informationsgivande och tagandet.
Gradera trygghet/otrygghet inför informationsgivande från 1 till 5. Varför?
Påverkan?
Upplevelse av information efter ålder och mognad. Viktigaste i informationsgivandet.
Tid
Känslor inför tidsaspekten Räcker tiden, finns det tidspress? Viktigast att lägga tid på.
Föräldrar
Känslor inför föräldrarnas medverkan. Kan föräldrarna påverka provtagningen? Kan föräldrarna underlätta för dig? Förberedelse
Hur förbereder du ett barn? Känslor inför förberedelsen.
Gradera trygghet/otrygghet inför förberedelsen från 1 till 5. Varför?
Påverkan?
Händer det att du avstår? Varför?
Utförande
Kan något underlätta vid utförandet?
Följer du specifika riktlinjer för provtagning på barn? Saknar du några?
Hade de kunnat påverka dig? Viktigast vid utförandet.
Varför? Påverkan?
Upplevelse av osäkerhet vid provtagning.
Smärta och rädsla
Känslor inför barns rädsla.
Förhållningssätt och känslohantering. Känslor inför barns smärta
Förhållningssätt och känslohantering.
Bilaga 5 a. Mejlkontakter
__________________________________________________________________ Hej!
Mitt namn är Sofie Billgren och jag läser femte terminen av sjuksköterskepro-grammet på Malmö högskola.
Jag tillsammans med min skrivpartner Sanna Liljegren arbetar nu med vårt exa-mensarbete som är en studie kring allmänsjuksköterskans upplevelse av provtag-ning på barn.
Vi har försökt finna vad grundutbildningen ska innefatta kring barn men inte hittat några direkta direktiv på längd och innehåll utan enbart att pediatrik ska behandlas i utbildningen enligt EU:s krav. Då vi förstått att variationen både i teori och prak-tik skiljer sig mycket mellan Sveriges olika universitet och högskolor med grund-utbildningen till allmänsjuksköterska, tänkte vi därför försöka gör en egen sam-manställning.
Vi undrar därför;
- Hur lång teoretisk utbildning inom barn och pediatrik har ni i ert sjuksköterske-program på grundnivå?
- Hur lång praktisk utbildning inom barn och pediatrik har ni i ert sjuksköterske-program på grundnivå?
- Här delen kring barn en obligatorisk del i kursen hos er eller är den frivilligt val-bar?
Tack på förhand.
Med vänliga hälsningar Sofie och Sanna
__________________________________________________________________ Hej Sofie o Sanna!
Under termin 4 har vi ett tema som heter Barn o vuxna i vården 7,5 hp där det mesta handlar om barnets utveckling, omvårdnad av barn, graviditet o förlossning (Obligatorisk).
Vi har ingen VFU på barnavdelning däremot träffar hälften av studenterna barn inom primärvården, 7,5 hp.
Mvh Helen
Programansvarig Sjuksköterskeprogram/ Universitetsadjunkt Blekinge Tekniska Högskola
__________________________________________________________________ Hej
Lite svårt att svara på dina frågor kort.
Pediatrik teori har ett avsnitt motsvarande 1.5 hp i termin 3, dessutom ingår det i flera andra olika kurser där man ser ett holistiskt perspektiv på personen/patienten
