Malmö högskola
Lärarutbildningen Skolutveckling och ledarskapExamensarbete
10 poäng
Vägen till en Hälsofrämjande skola
The road to a Health Promoting School
Annika Christiansson
Helen Jönsson
Specialpedagogexamen, 60p Höstterminen 2005
Examinator: Birgitta Lansheim Handledare: Sten-Sture Olofsson
Malmö högskola Lärarutbildningen Examensarbete
Specialpedagogisk påbyggnadsutbildning Höstterminen 2005
Jönsson, Helen. & Christiansson, Annika. (2005). Vägen mot en Hälsofrämjande skola. (The road to a Health Promoting School) Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogisk påbyggnadsutbildning, Lärarutbildningen, Malmö högskola. Syftet med arbetet är att se hur skolan kan arbeta hälsofrämjande och hur de studerande på Idrott och Hälsa ser på sin profession och på hälsofrämjande arbete.
Arbetet ger en överblick över gjord forskning om Hälsofrämjande arbete och en Hälsofrämjande skola. Genom intervjuer med pedagoger på Korsavadsskolan i Simrishamn samt enkäter till studerande på Idrott och Hälsa på två olika skolor har vi fått reda på hur vi som specialpedagoger tillsammans med övriga pedagoger kan arbeta för en Hälsofrämjande skola.
Sammanfattningsvis pekar resultaten av våra undersökningar på att en Hälsofrämjande skola är både önskvärd och fullt möjlig. Genom att öppna upp dörrar och integrera ämnena med varandra går det att skapa ett arbetssätt som fungerar som grogrund för god hälsa och välbefinnande hos eleverna långt efter att de slutat skolan.
Nyckelord: Hälsofrämjande skola, kost, rörelse, skolutveckling
Helen Jönsson Annika Christiansson Handledare: Sten-Sture Olofsson Jöns filsgatan 26 Ramsåsa 2234 Examinator: Birgitta Lansheim 211 33 Malmö 273 97 Tomelilla
FÖRORD
Vi vill att detta arbete ska kunna motivera och inspirera pedagoger och skolledare till att arbeta mot hälsofrämjande arbetssätt i skolan. Skolan kan hjälpa elever till ett hälsosammare liv.
Vi vill tacka personalen på Korsavadsskolan i Simrishamn för att vi fick komma och ta del av deras hälsofrämjande arbete. Vi vill också tacka studenterna som läser Idrott och Hälsa vid de två skolor vi valt att dela ut enkäter på, för att vi fick låna deras tid och fick ta del av deras engagemang för ämnet. Dessutom tackar vi lärarna på Idrott och Hälsa som gav oss av sin tid så vi fick möjlighet att dela ut våra enkäter och få svar på dem.
INNEHÅLL
1 INLEDNING 7
1.1 Bakgrund 8
2 PROBLEM OCH SYFTE 9
2.1 Syfte 9 2.2 Frågeställningar 9 2.3 Insamling av data 9 3 LITTERATURGENOMGÅNG 11 3.1 Aktuella begrepp 11 3.2 Styrdokumenten 11 3.2.1 Historik 11 3.2.1.1 1919 års undervisningsplan 12 3.2.1.2 Läroplan för grundskolan 62 12 3.2.1.3 Läroplan för grundskolan 69 13 3.2.1.4 Läroplan för grundskolan 80 13 3.2.2 Nutid 14 3.2.2.1 Läroplan för grundskolan 94 14
3.3 Fakta och gjord forskning 16
4 TEORI 23 5 METOD 25 5.1 Allmänt om metod 25 5.2 Metodval 26 5.3 Urvalsgrupp 27 5.4 Genomförande 27 5.5 Databearbetning 28 5.6 Tillförlitligheten 29 5.7 Etik 30 6 RESULTAT 31 6.1 Intervjuresultat 31 6.2 Enkätresultat 36
7 ANALYS AV RESULTATET 45
7.1 Analys av intervjuresultat 45
7.2 Analys av enkätresultat 45
8 SAMMANFATTNING OCH DISKUSSION 47
8.1 Sammanfattning 47
8.2 Diskussion 47
8.2.1 Hälsofrämjande arbete 47
8.2.2 Idrottens status 48
8.2.3 Vikten av en god hälsa 49
8.2.4 Lärarutbildningen 49
8.2.5 Integrering av Idrott och hälsa i de teoretiska ämnena 51
8.2.6 Skolledarens roll 51 8.2.7 Specialpedagogens roll 51 8.2.8 Visioner 52 9 FORTSATT FORSKNING 53 REFERENSER BILAGOR
1 INLEDNING
Vi är mycket intresserade av hur vi som specialpedagoger kan främja elevernas livslånga lärande utifrån ett hälsoperspektiv. Då den specialpedagogiska professionen vilar på de tre benen (utbildning, undervisning och utveckling) diskuterade vi mycket dels runt innehållet och dels från vilket ben vårt arbete skulle utgå. Genom dessa diskussioner kom vi fram till att vi ville skriva om hur skolan kan utveckla sitt arbete med kost och rörelse så att det genomsyrar hela verksamheten.
Det kommer ständigt nya larmrapporter om ökad ohälsa bland våra unga med bland annat ätstörningar, diabetes och åderförkalkning som följd. Exempel på detta är en artikel i Dagens Nyheter den 21 okt 2002. I denna skrev Peter Friberg och Mats Johansson om att barn allt oftare drabbas av åderförkalkning och diabetes. De hävdar att detta beror till stor del på alltför lite fysisk aktivitet och obalanserad kost. Detta i sin tur ökar risken för hjärt-kärlsjukdomar. De anser att skolan borde inta en mer central roll för att åstadkomma förändringar i våra ungdomars livsstil. Detta genom att rektorer och skolledning ges finansiella och kunskapsmässiga resurser för att skapa en hälsofrämjande skola.
Skolan bör vara en viktig motvikt till medias stundtals stereotypa bild av hur vi bör se ut, smala och sexiga. Det är därför viktigt att de vuxna på skolan är goda förebilder och att skolan arbetar med idrott, hälsa och kost med ett helhetsperspektiv för att ge alla elever goda förutsättningar till ett hälsosamt och friskt liv. Genom att utgå från det friska hos eleverna, salutogent tankesätt, tycker vi att det är vår uppgift att motivera eleverna och pedagogerna till att aktivt deltaga i det hälsofrämjande arbetet i skolan.
Målgruppen för vårt arbete är pedagoger och skolledare i grundskolan. Då vi läste en artikel i lokalpressen om Korsavadskolan i Simrishamn och deras satsning på kost och hälsa beslöt vi oss att titta närmre på deras verksamhet och deras projekt. Vi vill dessutom ta reda på hur de lärarstuderande på Idrott och hälsa ser på sin framtida profession och Hälsofrämjande arbete.
1.1 Bakgrund
Upptakten till vårt samarbete var när vi kom fram till att vi båda ville arbeta förebyggande för att undvika att eleverna vid våra skolor utvecklar viktrelaterade sjukdomar typ ätstörningar, barnfetma och diabetes. Den tekniska utvecklingen i samhället gör att våra liv, både som vuxna och som barn, blir mer och mer fysiskt inaktiva.
I de vuxnas arbetsliv läggs det stor vikt vid friskvård på arbetstid. Det ska vara höj och sänkbara skrivbord så det finns möjlighet att ändra arbetsställning och pausgymnastik fem minuter i timmen.
Vad gör vi med barnen i skolan? Vi sätter dem i bänkarna och där sitter de under långa stunder utan att få utlopp för ett betydligt större rörelsebehov än vad en vuxen har. Att arbeta hälsofrämjande innebär att pedagogerna måste öppna upp för samtal och samverkan mellan de olika kompetenser som finns i skolan. Vilken status har en idrottslärare på en skola och utnyttjas dennes kompetens i det hälsofrämjande arbetet? Detta ämne diskuterar Emanuelsson & Gustavsson i sitt examensarbete från Örebro universitet (2005). De kommer fram till att statusen efter Lpo 94s införande är på samma nivå som tidigare eller till och med har minskat något.
Med detta arbete vill vi framhålla vikten av att skolan medverkar till att barn och ungdomar får en bättre helhetssyn på hur de skapar sig ett långt och hälsosamt liv. Vi har under begreppet Hälsa valt att fokusera vårt arbete på kost och rörelse då detta är delar som vi känner behöver utvecklas ytterligare i dagens skola.
2 PROBLEM OCH SYFTE
2.1 Syfte
Syftet med arbetet är:
• att se hur skolan kan arbeta så att kost och rörelse blir en naturlig del i det dagliga arbetet.
• att undersöka hur de blivande idrottslärarna ser på sin framtida profession och på hälsofrämjande arbete.
2.2 Frågeställningar
• Hur arbetar de på Korsavadsenheten i Simrishamn för att ge eleverna en ny syn på kost och rörelse?
• Hur ser de blivande idrottslärarna, vid två olika skolor, på sin framtida profession och på hälsofrämjande arbete?
2.3 Insamling av data
Som stöd för syfte och frågeställningar samlar vi data genom att dela ut enkäter till blivande idrottslärare på två utbildningsorter. Detta dels för att se vad de får med sig i sin utbildning och dels hur de ser på sin framtida profession och på möjligheten att samarbeta med specialpedagogen. Dessutom gör vi intervjuer med två pedagoger på Korsavadsskolan för att se hur de arbetar med
3 LITTERATURGENOMGÅNG
3.1 Aktuella begrepp
Här vill vi förklara en del begrepp som är viktiga för vårt arbete. Begreppen används fortsättningsvis i arbetet trots att andra förklaringar kan förekomma. Skollagen (1985:1100) och grundskoleförordningen (1994:1194):
• De grundläggande bestämmelserna för grundskolan. Läroplanen.
• Här anges de av regering och riksdag grundläggande värden som skall prägla skolans verksamhet och de riktlinjer som skall gälla för den.
Kursplanen.
• Här tydliggörs hur ämnet bidrar till att uppfylla målen i läroplanen och hur ämnet motiveras utifrån olika samhälls- och medborgarbehov.
• De är bindande föreskrifter som uttrycker de krav staten ställer på utbildningen i olika ämnen.
Mål att sträva mot.
• Här anges riktningen på skolans arbete
• Här anges önskad kvalitetsutveckling i skolan. Hälsa.
• Enligt Världshälsoorganisationens, WHO: s, definition från 1946 är hälsa ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och inte blott frånvaro av sjukdom och handikapp. Därmed beskrivs hälsa som ett positivt tillstånd, vilket inbegriper hela individen i förhållande till hans/hennes situation.
Hälsofrämjande skola.
• Enligt myndigheten för skolutveckling bygger begreppet på en vid syn på hälsa som omfattar hela skolans vardag som en stödjande miljö för hälsa.
3.2 Styrdokument
3.2.1 Historik
3.2.1.1 1919 års undervisningsplan
1919 kallas ämnet för gymnastik med lek och idrott. I målen står det att undervisningen ska gynna elevernas kroppsutveckling och vänja dem vid bra kroppshållning genom anpassade övningar. Eleverna ska också inför arbetslivet vänjas vid ett lämpligt rörelse- och vilosätt. Ämnet ska väcka lust för nyttiga kroppsövningar och genom detta gynna elevernas styrka, hälsa och levnadsglädje. Lektionernas innehåll är huvudsakligen olika lekar, redskapsgymnastik, gång, simning, löpning, skridskoåkning och skidlöpning.
Leken och idrotten blev godkända som viktiga medel i uppfostran i denna undervisningsplan. Ergonomiska kunskaper skulle för första gången utgöra en del av ämnet. Särskilda gymnastikinspektörer anställdes för folkskolornas undervisning i gymnastik. (Melina Severinsson. 2004)
3.2.1.2 Lgr 62 Läroplan för grundskolan 1962
Utvecklingen i samhället går mot mer fritid och mindre fysiska ansträngningar. Skolans uppgift är inte bara att skapa intresse för teoretiska studier utan att även stimulera till former av t.ex. friluftsverksamhet som friluftsliv, idrott och gymnastik. Arbetsmiljön och arbetet i skolan ska präglas av omtanke om elevernas hälsa och sunda levnadsvanor.
I Lgr 62 kallas ämnet för gymnastik. De övergripande målen i ämnet är att tillfredsställa elevernas behov av rekreativ kroppsrörelse och medverka till deras allsidiga och harmoniska utveckling. Detta ska ske genom att eleverna får lära sig en ergonomisk arbetsteknik, höja sin allmänna prestationsförmåga och utveckla en god kroppsbehärskning. Gymnastiken ska inspirera och motivera eleverna till ett bestående intresse och en god förståelse för behovet av fysisk aktivitet som medel till rekreation och hälsa. I delen anvisningar och kommentarer kan man läsa följande:
Fysisk fostran. Den tekniska utvecklingen har avsevärt reducerat de
muskulära ansträngningarna i vårt dagliga liv. Fysiologisk och medicinsk expertis har samstämmigt framhållit en god kondition som ett grundläggande villkor för arbetskapacitet och hälsa (s. 345).
Arbetet i skolan ställer krav på elevernas arbetsförmåga därför är det viktigt med regelbunden fysisk träning som ger en god kondition som inte bara främjar skolarbetet utan också ger dem reservkraft. Eleverna måste förberedas för arbetslivet genom att lära sig riktiga arbets- och viloställningar samt rörelsemoment, t.ex. att bära och lyfta. Eleverna ska få en inblick i hur den fysiska aktiviteten som de praktiserar i skolan även kan användas på fritiden för att de ska återhämta sig och bevara sin arbetsförmåga. Gymnastiken har en naturlig koppling mellan teori och praktik och kan med detta ge eleverna många av hälsolärans regler. Den ska bland annat ge eleverna kunskap om kostens sammansättning efter måttet av fysisk aktivitet och risker som finns när man tränar eller tävlar vid sjukdom. På högstadiet ska eleverna få kunskap om hur kroppen fungerar vid fysisk aktivitet. Detta har betydelse för både skolarbetet och deras framtida arbetsliv. Den fysiska prestationen har ofta ett högt prestigevärde, detta kan utnyttjas pedagogiskt genom att uppmärksamma och uppskatta elevens insats om än aldrig så liten. Eleverna bygger upp sin självtillit och säkerhet om de får uppmärksamhet. Den kan kompensera känslan av oförmåga inom andra områden. Förmodligen uppstår en viss oro och aggressivitet när den växande elevens biologiska behov av rörelse inte får utlopp. Den fysiska aktiviteten i skolan hjälper eleverna att få utlopp för sina rörelsebehov.
3.2.1.3 Lgr 69 läroplan för grundskolan 1969
Målen för ämnet gymnastik är inte reviderade i denna läroplan. De är desamma som i Lgr 62
3.2.1.4 Läroplan för grundskolan 80
I kursplanerna för grundskolan står det att ämnet Idrott ingår i grundskolans undervisning därför att:
• kroppsrörelse och friluftsliv behövs för hälsa och välbefinnande, • eleverna skall tillägna sig ett funktionellt rörelsesätt ( s. 90).
Namnet på ämnet ändras från gymnastik till idrott och målet är att medverka till elevernas fysiska, psykiska och sociala utveckling samt syfta till att skapa förståelse och bestående intresse för regelbunden kroppsrörelse som ett medel till hälsa och välbefinnande.
Här står att eleverna skall få möjlighet att prova på olika sorters idrott och att de även skall vara delaktiga i planering, genomförande och utvärdering. Detta för att de skall lära sig ta egna initiativ och att förstå och ta hänsyn till andra människors olika förutsättningar för fysiska aktiviteter.
3.2.2 Nutid
3.2.2.1 Lpo 94 Läroplan för grundskolan 94
I läroplanen (Lpo 94) står det att skolans uppdrag är att stimulera individens lärande och främja inhämtande av kunskap, genom ett samarbete med hemmet ska skolan främja elevens utvecklande till en ansvarskännande individ och samhällsmedborgare. Personlig trygghet och självkänsla grundläggs i hemmet, men även skolan har en viktig del i detta (Grundskolans regelbok 2004/2005). Rektorns ansvar enligt Lpo 94 (s. 74).
• Ämnesövergripande kunskapsområden integreras i undervisningen i olika ämnen. Sådana kunskaps områden är exempelvis jämställdhet, konsumentfrågor, sex och samlevnad samt riskerna med tobak, alkohol och andra droger.
• Formerna för samverkan mellan skolan och hemmen utvecklas och att föräldrarna får information om skolans mål och sätt att arbeta och om olika valalternativ.
• Personalen får den kompetensutveckling som krävs för att de professionellt skall kunna utföra sina uppgifter.
Mål att sträva mot i Lpo 94 (s. 65) Skolan ska sträva efter att varje elev
• utvecklar nyfikenhet och lust att lära, • utvecklar tillit till sin egen förmåga,
• känner trygghet och lär sig att ta hänsyn och visa respekt i samspel med andra,
• tillägna sig goda kunskaper inom skolans ämnen och ämnesområden, för att bilda sig och få beredskap för livet.
I målen att sträva mot för hem- och konsumentkunskap tas vikten av att äta sunt och nyttigt upp väldigt lite. En punkt i kursplanen tar upp hälsa (s. 121).
• utvecklar skicklighet i att organisera, tillaga och arrangera måltider samt förståelse av måltidens betydelse för gemenskap, hälsa, ekonomi och miljö.
Målen att sträva mot när det gäller kursplanen i idrott är betydligt tydligare och tar upp både kost och fysisk aktivitet när det gäller kroppsligt välbefinnande.
Mål att sträva mot (s. 124)
• utvecklar sin fysiska, psykiska och sociala förmåga samt utvecklar en positiv självbild,
• utvecklar kunskap om vad som främjar hälsa,
• utvecklar en god kroppsuppfattning och kunskaper som gör det möjligt att se, välja och värdera olika former av rörelse ur ett hälsoperspektiv,
• stimuleras till ett bestående intresse för regelbunden fysisk aktivitet och ta ett ansvar för sin hälsa,
• utvecklar och fördjupar sin rörelseförmåga och lust att röra på sig samt stimuleras att ge uttryck för fantasi, känslor och gemenskap,
• utvecklar förmågan att leka, motionera och idrotta på egen hand och tillsammans med andra,
• utvecklar kunskaper att kritiskt bemöta missförhållanden som kan förekomma i samband med olika typer av fysiska aktiviteter samt ges förutsättningar till ett personligt ställningstagande i idrotts- och hälsofrågor,
• utvecklar förmågan att organisera och leda aktiviteter,
• få inblickar i idrottens och friluftslivets historia samt lär känna olika former av lekar, danser och idrottsformer i olika kulturer,
• utvecklar kunskaper om handlande i nöd- och katastrofsituationer.
Ämnet idrott och hälsas karaktär och uppbyggnad är brett. Ämnets kärna är att alla ska kunna delta, erhålla upplevelser och erfarenheter samt utvecklas på sina egna villkor. Det grundläggande i ämnet är ett hälsoperspektiv som innefattar både det fysiska, psykiska och sociala välbefinnandet. Ämnet ska förmedla en syn på idrott och hälsa som har betydelse för uppväxttiden och skeenden senare i livet. Ämnet bör stimulera och engagera alla att själva ta ett ansvar för uppläggning och genomförande av motion och fysisk träning. Det finns ett starkt samband mellan livsstil, livsmiljö, hälsa och livskvalitet. Det innebär att ämnet förmedlar kunskaper om hur god hälsa och god livs- och arbetsmiljö främjas. Ämnet står också för en helhetssyn på människan, dvs. att kropp, känslor, intellekt och tankar är beroende av varandra, och kan på så sätt medverka till att elevens kroppsuppfattning utvecklas. Ämnet erbjuder möjlighet att i ett naturligt sammanhang diskutera såväl hälsofrågor som etiska frågor som hör ihop med idrott och friluftsliv. Tillsammans med kunskap om de avarter och trender som är knutna till vår tids kroppsövningskultur ger ämnet möjlighet att ifrågasätta de idealbilder som sprids via olika medier.
Utdrag ur skollagen om skolhälsovård (s 46).
• Skolhälsovården har som uppdrag att följa elevernas utveckling, bevara och förbättra deras själsliga och kroppsliga hälsa och verka för sunda levnadsvanor hos dem. Skolhälsovården ska arbeta förebyggande.
3.3 Fakta och gjord forskning
I vår litteraturstudie har vi valt att fokusera på nyare litteratur. Ingen litteratur är äldre än 1999. Detta har vi gjort för att begreppet Hälsofrämjande skola är ganska nytt och inte finns med i äldre litteratur.
Ingegerd Ericsson (1999) har gjort en undersökning om hur ökad fysisk aktivitet och motorikträning i skolan har inverkan på elevernas koncentrationsförmåga och skolprestationer. Undersökningen är en delstudie i Bunkefloprojektet – en
hälsofrämjande livsstil. Hon har i sin studie tre elevgrupper, två
undersökningsgrupper och en jämförelsegrupp. Eleverna började på hösten 1999 i år 1, 2 och 3. Eleverna har under skoltiden följts av observationer och mätningar varje år till och med vårterminen i år 3. Undersökningsgruppen har någon form av fysisk aktivitet varje skoldag och de elever som har brister i sin motoriska utveckling får extra motorisk träning. Jämförelsegruppen har en och en halvtimmes idrott i veckan. Projektet startade med att elevernas nuvarande motorik, koncentration och läsutveckling kartlades. De använde MUGI observationsschema för att kartlägga vad eleverna låg i sin motoriska utveckling. Läsutvecklingsschema (Lus) användes för att kartlägga elevernas läsutveckling. För de elever som började i år 3 användes även UG 95 (Taube, 1995). Koncentrationsförmågan kartlades med en förkortad version av Conners skattningsformulär. Koncentrationsförmågan bedömdes med hjälp av lärare och föräldrarnas upplevelser av eleverna och inte bara med Conners skattningsformulär.
Ingegerds resultat av studien visar att det finns ett samband mellan motorik och koncentrationsförmåga. Skillnaden var tydligare på de yngre eleverna. I år 3 var skillnaden marginell mellan grupperna. Skillnaden blir mindre när elevernas ålder ökar. Undersökningen visar att elever med god motorik i år 1 och 2 har generellt bättre resultat på varje del av de nationella proven i svenska för år 2 och därtill även på ordkedjetest och lästest i år 3 än de med små motoriska brister. Dessa elever har i sin tur bättre resultat än de eleverna som har stora motoriska brister. Denna slutsats ser vi även när det gäller samband mellan motorik och matematik. Den största skillnaden mellan undersökningsgrupperna och jämförelsegruppen märks när det gäller rumsuppfattning. De elever som har fått ökad motorisk träning och mer fysisk aktivitet har allmänt bättre rumsuppfattning än de som har en och en halvtimme idrott i veckan. Enligt
denna undersökning har de elever som fått ökad fysisk aktivitet och motorikträning i skolan bättre resultat än jämförelsegruppen i de nationella proven både i matematik och i svenska.
På Linköpings universitet har Melina Severinsson gjort sitt examensarbete. Det heter Idrott, ja! Men vart tog hälsan vägen (2004). Hon har intervjuat pedagoger som undervisar i Idrott och hälsa. Hon ville ha svar på vad de tyckte var viktigt i idrottsundervisningen och vilket moment de la tyngdpunkten på, vilken roll spelar idrottsämnet i skolan och hur ser tidsfördelningen ut mellan ämnets olika delar. Resultatet visar att pedagogerna vill att eleverna ska se samband mellan välbefinnande och motion. De ska själva fundera på vad som är hälsa för dem och vad som får dem att må bra. De vill väcka elevernas intresse för motion och hälsa och att det blir något som blir bestående för framtiden. De flesta av pedagogerna betonar vikten av rörelseglädje, eleverna ska tycka idrotten är rolig, det är roligt att röra på sig oavsett vilken fysik och kroppsform eleven har. Idrotten som ämne innehåller många delar som är viktiga både när det gäller social kompetens och i det framtida yrkeslivet. Eleverna får träna sig i att samarbeta och att visa hänsyn och respekt för de som inte har samma förmåga eller intresse som de själva. De får träna sig i ledarskap och genom detta kan deras självkänsla byggas upp och stärkas. Självkänslan stärks också genom att de blir sedda och får beröm för den prestation de gör. Dessa moment finns med i läroplanen och de finns med i ämnet Idrott. Varför har detta ämnet inte mer tid i skolan? Att undervisningstiden har minskat betyder att det är svårt att få tid till de olika momenten. Den teoretiska biten blir lidande av den fysiska aktiviteten. Många elever är stillasittande på sin fritid och behöver den fysiska aktiviteten i skolan. På grund av detta vill pedagogerna inte använda den knappa undervisningstid de har till teori. I läroplanen står det att skolan ska ge eleverna fysisk aktivitet varje dag. Vilka skolor lever upp till detta?
Ett examensarbete från Örebro behandlar ämnet Idrott och hälsas status i skolan. Karin Emanuelsson och Maria Gustavsson (2005) har gått ut med enkäter till lärarutbildare på idrottshögskolan i Stockholm samt till institutionen för Idrott och Hälsa vid Örebros universitet. De ville undersöka vad de som utbildar blivande idrottspedagoger anser om ämnets status och hur den kan bli högre. Behöver ämnet legitimeras för att andra pedagoger ska förstå hur viktigt ämnet är? Behöver idrottspedagogernas utbildning klargöras för andra pedagoger för att de ska inse att ämnet är viktigt och innehåller flera viktiga komponenter som finns med i läroplanen? Resultatet visar att lärarutbildarna har två faktorer som är viktiga för att ämnets status ska bli högre och det är att skapa livslångt intresse för fysisk aktivitet samt ämnets specifika kunskaper. Att ämnets status skulle har ökat sedan Lpo 94 infördes stämmer inte. Statusen är på samma nivå eller till och med minskat.
På uppdrag av livsmedelsverket har Maria Rosén skrivit rapporten Mat och
hälsa i undervisningen – skolan och lärarutbildningen (2004). Hon har genom
dokumentanalyser av läroplanerna samt intervjuer av ett antal nyckelpersoner löst sitt uppdrag. Hon har även undersökt vad blivande pedagoger får för utbildning i mat och hälsa. I intervjuerna kommer det fram att man bör se över hela skolans verksamhet. Eleverna lär sig av hela lärandesituationen inte bara när det är undervisningstid. Hälsan hos eleverna är alla pedagogers ansvar och det krävs helhetstänkande där alla pedagoger reflekterar kring mat och hälsa. För att kunskapen om vikten av att äta sunt för att må bra ska implementeras hos eleverna bör det finnas kontinuitet i detta uppdrag. Det ämne som ska ge kunskap om detta är hem- och konsumentkunskap. Detta ämne har minskat i takt med att de teoretiska kunskaperna har fått ökad tid och anses viktigare. Hem- och konsumentkunskapen har 0,75 % av undervisningstiden i skolan. Svensk förening för näringslära tycker att tiden bör utökas till 3 procent av undervisningstiden. Detta skulle innebära en möjlighet för eleverna att få utföra samma moment mer än en gång och få sina kunskaper befästa.
Hem- och konsumentkunskapen ger eleverna möjlighet att träna olika teoretiska moment i praktiken. De ska läsa recept och utföra dem efter skriftliga instruktioner. Om de läser fel, mäter fel så får de se följden av detta direkt. Vi lever i ett konsumentsamhälle och i detta ämne kan eleverna få träna sig på att värdera och tolka budskap samt att kritiskt granska all matreklam som finns. För att eleverna ska kunna bli kritiskt granskande konsumenter och kunna göra kloka val för både sin egen och andras hälsa krävs det att de får kunskap i mat, hälsa och nutrition, näringslära. Hem- och konsumentkunskap är ett tvärvetenskapligt ämne och det borde vara naturligt för andra ämnen att samarbeta. Att detta inte görs mer anser Rosén kan bero på flera olika faktorer. En faktor som är viktig är den fysiska svårigheten. Hem- och konsumentkunskapslokalen ligger ofta lite avsides från övriga lokaler. Detta innebär att läraren som ska efterarbeta en lektion och förbereda nästa inte hinner träffar de andra pedagogerna så ofta. De får ingen naturlig mötesplats där de kan ”prata ihop sig” och skapa möjligheter för samarbete. Statusen på ämnet behöver också höjas och pedagogerna måste se möjligheterna med ett samarbete. Detta uppdrag kräver att alla pedagoger får kunskaper kring detta i sin lärarutbildning. Skolsköterskan som träffar eleverna regelbundet på hälsokontroller bör bli delaktig i arbetet. Rektorn måste se till att höja statusen för kosten i skolan och etablera kosten som en självklarhet inom hälsobegreppet. Vidare måste rektorn driva denna fråga och se till att alla pedagoger hänger med i hälsoarbetet. Rosén skriver vidare att ämnet hem- och konsumentkunskapens helhetsperspektiv på hälsa gör att det både pratas om under lektionstid och att eleverna praktiskt får ”göra” hälsa dvs. laga hälsosam mat.
De två lärosätena Umeå och Uppsala utbildar nya pedagoger. Rosén har granskat deras utbildning för att se hur mycket kunskap om kost och hälsa de får med sig. Studierektorn för grundutbildningen vid Uppsala lärarutbildning talar om att den nya utbildningsplanen inte innehåller något om mat och hälsa. Det allmänna utbildningsområdet tar inte heller upp detta. De studenter som läser Idrott och Hälsa, A- och B-kurs, och kommer att undervisa i idrott på skolorna har samanlagt nio timmars undervisning i mat och kost, 1,5 poäng av 40 totalt. Umeås lärarutbildning har en inriktning som heter Idrott, fritid, kost och hälsa som är valbar för de studenter som ska arbeta med de yngre barnen på förskola, fritidshem och de tidigare åren i skolan. Denna inriktning ger studenterna 5 poäng Kost och hälsa och ytterligare 5 poäng Barn, mat och måltider. De studenter som ämnar arbeta med de äldre eleverna väljer inriktningarna Hem- och konsumentkunskap och idrott och hälsa. Studenterna som väljer idrott och hälsa har en obligatorisk 5 poängskurs kost och hälsa. Det finns specialiseringar och där har samtliga studenter möjlighet att läsa en 10 poängskurs som heter Matvanor hos barn och ungdomar. Det allmänna utbildningsområdet innehåller ingen undervisning om mat och kost. I Umeå drevs ett projekt på institutionen för kostvetenskap och institutionen för pedagogik i samarbete med kommunen om rörelse kost och hälsa. Projektet har riktat sig till att fortbilda personal i F-6 i kost, idrott och hälsa. Föräldrarna har fått information om hälsoläget och vikten av goda matvanor vid föräldramöten. Lärarstudenterna planerade och organiserade olika aktiviteter för eleverna. På en friluftsdag diskuterade de med eleverna om vad som är bra mat att ha med sig i sin matsäck. Studenterna skulle även laga mat tillsammans med eleverna utomhus. De har även planerat och genomfört en temadag om ämnet kost och hälsa. En fortsättning är planerad för att projektet var så lyckat.
Vi får inte glömma bort föräldrarna, de är en viktig pusselbit i arbetet. Barnets matvanor grundläggs tidigt i hemmet därför är det betydelsefullt att få igång en samverkan med föräldrarna. Genom öppna diskussioner om kost och fysisk aktivitet utan att föräldrarna känner sig utpekade och skuldbelagda.
I boken ”Det måste va´ sånt som får en att fundera mera”…Om hälsoarbete i
skolan – från direktiv till perspektiv står det :
Inom ämnet idrott och hälsa kan två perspektiv på hälsa fokuseras: dels ett förebyggande perspektiv inriktat på risker och sjukdomar, dels ett främjande/stärkande perspektiv inriktat på hälsan, det friska. (Myndigheten för skolutveckling, 2003, s. 14).
De skriver också att ämnet oftast fokuserat på riskperspektivet och att det präglas av ett naturvetenskapligt och medicinskt synsätt, istället för ett främjande, som innebär att stödja barns och ungas växande.
Detta är något som Myndigheten för skolutveckling vill ändra på då det i kursplanens strävansmål talas om att eleven ”utvecklar sin fysiska, psykiska och sociala förmåga samt utveckla en positiv självbild”. Detta skall göras genom att pedagogerna hittar de aktiviteter som kan motivera och stimulera eleverna att vilja vara fysiskt aktiva både inom och utanför skolan. Den stora utmaningen ligger i att hitta varje elevs starka sidor och bygga vidare på dessa genom aktiviteter som motiverar ett aktivt sökande efter mer kunskap. Ett sätt att göra eleverna mer motiverade är att låta dessa vara delaktiga i planering och genomförande av lektionerna. Detta skall de göra utifrån sina egna förutsättningar, behov, känslor och upplevelser då grunden till god hälsa är att eleven skall känna att hon/han kan påverka sin situation och se sig själv i ett sammanhang.
Idag finns det bland myndigheterna en gemensam grundsyn som visar på att hälsan skall lyftas fram istället för ohälsa, att stärka det friska. Det finns också en större samsyn i betydelsen av goda lärmiljöer och hur dessa kan generera hälsa. Tyvärr har detta inte nått ut till skolpersonal och elever som fortfarande på många håll arbetar utifrån det preventiva synsättet. Myndigheter för skolutveckling strävar efter att termen ”hälsofrämjande skolutveckling” och dess fokusering skall spridas bland pedagogerna och på detta sätt utveckla verksamheten.
Att arbeta hälsofrämjande handlar om att byta perspektiv och detta tar tid och kräver utbildning av pedagoger, elever och föräldrar. Enligt Prevention
av ätstörningar Kunskapsläget idag av Inga Swanberg (2004) är det
viktigaste arbetet att stärka barns och ungas självkänsla. Det är viktigt att barn och ungdomar lär sig att se skillnad på en frisk och sund kropp och en modifierad modellkropp. Hon poängterar också att föräldrarna som goda förebilder är viktiga. Det är viktigt att det lilla barnet får pröva ny mat i en lugn och tillåtande omgivning där barnet ser andra äta och tycka om maten. Hon anser att skolan bör göra insatser för att lära eleverna att kritiskt granska rådande kropps- och skönhetsideal. Detta kan göras med hjälp av attityd- och värderingsövningar samt gruppdynamiska övningar för att stärka elevernas självkänsla så att de vågar stå emot grupptrycket. Skolan bör också förmedla kunskap om sunda mat- och motionsvanor som är bra för den friska kroppen.
”En hälsofrämjande skola är en skola som målmedvetet och långsiktigt satsar på att
• dels, utifrån ett salutogent perspektiv, utveckla hela skolans
vardag som en stödjande och främjande fysisk och psykosocial miljö för hälsa och lärande,
• dels stärka och utveckla hälsoundervisningen”
(Folkhälsoinstitutet, 1999).
Folkhälsoinstitutets uppgift är att utveckla och sprida hälsofrämjande metoder (s. 15). Detta gör de på två plan, dels direkt till alla landets skolor, dels till regionala personer, som kan ge stöd lokalt.
Folkhälsoinstitutet poängterar att all personal, alla elever och föräldrar bör vara med i arbetet för att skapa en Hälsofrämjande skola. De bör dela samma vision om vikten av arbetet. Folkhälsoinstitutet stödjer hela sitt hälsofrämjande arbete på Antonovskys teorier om det salutogena, att se det friska hos människan, och betydelsen av KASAM. Skolan bör enligt den salutogena teorin stärka elevens känsla av sammanhang. Om eleverna upplever skolan som meningsfull och känner att de kan påverka lär de för livet.
4 TEORI
Aaron Antonovsky (2004), medicinsk sociolog, har myntat begreppet KASAM, känslan av sammanhang. I boken Hälsans mysterium diskuterar han hur känslan av sammanhang påverkar människan så att de klarar sig genom svåra händelser utan att ta någon större skada. Han skriver i sina teorier att det är bättre att se på de människor som klarar en svår situation och undersöka vilka mekanismer som gör att de klarar sig bättre än andra. Antonovsky menar att KASAM består av tre centrala komponenter, begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Detta är de komponenter som han genom kartläggande anser finns hos de människor som har ett starkt KASAM och som klarar att hantera svåra situationer på ett bra sätt, medan de med svagt KASAM saknar dessa komponenter.
En Hälsofrämjande skola, där det är viktigt att se eleven i olika situationer, poängterar vikten av en god fysisk hälsa för att detta i förlängningen leder till en bättre lärandesituation. Alla lär på olika sätt och det är viktigt att ge eleverna alternativ till den traditionella undervisningen där eleven sitter stilla i sin bänk och arbetar. Att vi har valt att stödja oss på Antonovskys teorier i detta arbete beror på att vi anser det viktigt att man i allt arbete utgår från det som är friskt, det som eleven är bra på. Då elevens självförtroende ökar i dessa ämnen, ökar också förmågan att prestera bättre i övriga ämnen.
Om det ständigt förs en seriös diskussion i skolan om vikten av bra kost och vikten av daglig rörelse blir det en naturlig del av livet. Med utgångspunkt från Antonovskys teorier om KASAM är det viktigt att man i arbetet med kost och rörelse lägger vikten vid att eleverna skall förstå varför det är bra att leva hälsosamt. Om eleverna förstår att de mår bättre och lär sig lättare blir de mer motiverade att medverka i det hälsofrämjande arbetet.
5 METOD
5.1 Allmänt om metod
Det finns flera olika metoder att välja på vid en datainsamling. Syftet med studien avgör vilken datainsamlingsmetod som ska användas (Trost, 2001). Alla metoderna har för- och nackdelar och valet av metod avgörs av hur väl de stämmer med syftet i arbetet. I denna del kommer vi att beskriva olika metoder och ge både fördelar och nackdelar.
Enkäten är en relativt billig metod som ger många svar på relativt kort tid. Att frågorna ger svar på syftet är viktigt, så det tar lång tid att sätta samman en enkät som ger svar på det som ska undersökas. Databearbetningen kan göras med ett datorprogram vilket innebär att bearbetning av resultaten går snabbt och risken för felräkningar minskas. Det som tar tid är att mata in resultaten och här kan fel uppstå på grund av felinläsning. Finns det svar i enkäten som skall tolkas av någon kan resultaten bli missvisande och det är lätt att bli subjektiv i tolkningen för att det ska bli ett resultat som gynnar undersökningen. Det kan bli stora svarsbortfall i en enkätundersökning, till exempel respondenter som inte svarar alls på enkäten eller de som inte besvarar alla frågor. I en enkät bör man undvika krångliga och värdeladdade ord som kan misstolkas av respondenterna (Trost, 2001). Ett resultat i en enkätundersökning kan bli missvisande om respondenterna feltolkar ord i fråganställningen.
Fallstudien är en annan metod som har används länge inom medicinen och juridiken (Merriam, 1994). Fallstudien innehåller flera olika metoder till exempel intervju, enkät och observationer för att inhämta information. Denna metod innebär att man undersöker en specifik händelse, till exempel en händelse, en person eller ett skeende i ett visst sammanhang. Analysen och beskrivningen av den speciella händelse man undersökt blir rik och tät. Styrkan hos fallstudien är när det handlar om att utveckla kunskapsbaser inom ett visst område. Fallstudien kan förmedla förståelse inom ett område som kan leda till att verksamheten påverkas och kanske även förbättras (Merriam, 1994). Nackdelen med fallstudien är att den tar tid och att resultatet kan bli för detaljerat och beskrivande att de som det berör inte har tid eller ork att läsa och använda det (Merriam, 1994).
Att genom observation samla in data kräver att undersökningen har en lång tidsintervall och att den som observerar vet vad som är relevant för undersökningen. Observationen ger information om specifika skeenden i sitt sammanhang. Det finns olika sätt att observera. Exempel på detta är genom att skriva dagbok eller föra löpande protokoll.
Intervju ger ett djupare undersökningsmaterial. Det kräver att frågorna är väl sammansatta och genomtänkta. Intervjustudien bör föregås av en pilotstudie. Pilotstudien ger en möjlighet att se om frågorna är relevanta för syftet med studien. Att genom djupintervjuer med ostrukturerade frågor få fram sitt resultat ger möjligheter till att ställa följdfrågor och fråga om det är något som är oklart. Detta leder till att risken för missförstånd och misstolkningar mellan intervjuaren och respondenten minskar. Det är en tidskrävande metod som fordrar god förberedelse innan intervjutillfället. Frågorna ska vara väl genomarbetade och intervjuaren ska vara inläst på ämnet för att kunna ställa relevanta följdfrågor. Intervjudatan kan registreras på tre sätt. Om man väljer att skriva ner svaren efteråt riskerar man att förlora viktig information då minnet är selektivt. En fördel är att man påbörjar analysen direkt när man har den färsk i minnet. Detta spar tid och gör att processen blir kortare. En annan metod är att anteckna under tiden som intervjun pågår. Detta kan allvarligt störa rytmen i intervjun då vi pratar snabbare än vi skriver om vi inte kan stenografera. En fördel kan vara att du kan styra tempot på intervjun efter dina behov. Den vanligaste metoden enligt Merriam är att göra en ljudbandinspelning. Detta gör att allt material finns tillgängligt för analys samt att intervjuaren helt kan fokusera på respondenten. Om man är två som intervjuar kan arbetet fördelas så att den ene utför själva intervjun medan den andre gör minnesanteckningar som är intressanta för analysen. En nackdel med bandad intervju kan vara att respondenten tycker det är obehagligt att bli inspelad och därför spänner sig. Därför är det viktigt att intervjuaren försöker få respondenten avslappnad och engagerad så att denna glömmer bandspelaren.
5.2 Metodval
När metoden för hur vår undersökning bestämdes diskuterade vi länge om vilken metod som passade vårt syfte bäst. Vi kom fram till att intervjumetoden skulle ge oss de mest uttömmande svaren på Korsavadsskolan i Simrishamn. Intervjun gav oss möjlighet att styra frågorna så vi fick svar på det vi ville. Genom följdfrågor fick vi djupare kunskap om hur de arbetade och hur de tänker i sitt arbete. Att vi valde bort enkät och observation var inget svårt beslut. Vi hade för lite kunskap om deras arbete för att en enkät skulle ge oss relevanta svar. Det hälsofrämjande arbetet har precis påbörjats så det är nytt även för personal, elever och föräldrar. Att gå in och observera specifika händelser ger bara svar på vad som händer här och nu, inte något om hur tankarna var när de hälsofrämjande tankarna kom och hur de har utvecklats under tiden och var de står i sitt arbete och tankar nu. Det krävs mer tid för att observationer ska ge svar.
Att ta reda på hur blivande idrottslärare ser på sin framtida profession och arbetet med idrott och kost på skolorna kan intervjuer ge svar på men vi ville ha flera respondenter än 10. Att låta en lärarstudent skriva dagbok under en tid skulle kunna ge intressant fakta om hur skolan fungerar i det hälsofrämjande arbetet. På grund av att det finns en ”deadline” på detta arbete fanns denna möjlighet inte att tillgå. Genom att använda en enkät når vi många studenter. Denna metod gav oss också möjlighet att jämföra lärarstuderande på två utbildningsorter. Skiljer sig utbildningarna åt eller får de lära sig samma saker? Ser studenterna på sin framtida profession på olika sätt? Genom att dela ut enkäterna till studenterna och vara kvar under tiden de fyller i sina svarsalternativ blir bortfallet minimalt.
5.3 Urvalsgrupp
De respondenter som svarat på enkäten är inte slumpvis utvalda. För att få respondenter till enkäterna på Skola 1 kontaktade vi den som var ansvarig för idrottsvetenskapen via mejl. Av denna person fick vi två namn som vi kunde kontakta för att få hjälp med detta. Via mejlkontakt och möte fick vi en tid som passade för att dela ut enkäterna till de studenter som läser idrott som sidoämne. Genom denna person fick vi en mejladress till en lärare som undervisade de studenter som läser idrott som huvudämne. Till dessa fick vi komma under ett föreläsningspass och dela ut enkäterna. På Skola 2 fick vi kontakt med en ämneslärare via telefon. På Skola 2 var det två klasser inne som läser 21-40 poäng idrott och hälsa.
Korsavadsskolan kom vi i kontakt med genom ett mejl till rektorn som skickade oss vidare till de två drivande pedagogerna. Via mejl med dessa bestämdes mötestid och plats för intervju.
5.4 Genomförande
De på Skola 1 som läser idrott som huvudämne hade föreläsning när vi kom. Deras lärare gav oss tid för att tala om vad vårt syfte med enkäten var och studenterna fick möjlighet att ställa frågor. De var väldigt positiva och gav oss mycket bra feedback. De tog sig tid att svara och det blev inga bortfall.
När vi kom till de som läser Idrott och hälsa som sidoämne hade läraren glömt bort att vi skulle komma. Detta gjorde att det blev kort med tid och att vi inte fick någon möjlighet att prata om vårt arbete och syftet med enkäten. De var stressade och lite irriterade. Detta gjorde att det interna bortfallet blev stort. Vår kontakt på skola 2 lämnade ut enkäterna på sin lektionstid och samlade in dem. De hämtas av oss på skolan.
Vi skickade intervjufrågorna till berörda pedagoger på Korsavadskolan i god tid innan vi skulle träffas. Detta för att de skulle kunna förbereda sig inför intervjun. Intervjun genomfördes med hjälp av Matildas lilla gula bandspelare då alla diktafoner på högskolan var upptagna. Arbetet delades upp så att en skötte intervjun, under tiden förde den andra minnesanteckningar. De hade avsatt gott om tid för intervjun och vi fick ta del av deras stora engagemang för detta arbete. Vi gjorde ingen pilotstudie då det inte kändes relevant på grund av att våra frågor riktades specifikt till denna skola och deras hälsofrämjande arbete. Efter intervjun kände vi att vi ville ha mer information om hur arbetet med Matlabbet var upplagt. För att få denna information kontaktade vi ansvarig personal på Hushållningssällskapet. Mejladdressen hade vi fått av pedagogerna på Korsavadsskolan. Hon vidarbefodrade vårt mejl till huvudansvarig på Region Skåne som svarade oss via mejl. När kontakten med Region Skåne var etablerad skickade vi frågor till vår kontaktperson som via mejl svarade utförligt på dessa.
5.5 Databearbetning
På Skola 1 blev det interna bortfallet stort bland de studerande som läser Idrott och hälsa som sidoämne. 18 enkäter delades ut och endast 5 av dessa var fullständigt ifyllda. Vi anser att detta beror på tidspressen och att vi inte fick den möjligheten att prata för vårt arbete och dess syfte som vi behövde. Att bortfallet blev större där studenterna läser sidoämne än de som läser idrott som huvudämne kan också beror att dessa studenter har ett annat huvudämne som de valt att fokusera på. Idrotten blir inte lika viktig som för de studenter som inte har idrotten som huvudämne. De hade inte heller praktik i sitt sidoämne vilket gjorde att många inte kunde svara på frågorna om partnerskolans arbete. Om vi haft mer tid kunde vi ha förklarat att de kunde utgå från sin huvudpraktik och där se hur mycket rörelse som lades in i övriga ämnen. Vi kunde också läst in oss bättre på deras kursplan så hade vi kunnat vinkla frågorna så att de passade deras utbildning.
De som läser idrott som huvudämne var intresserade, engagerade och svarade utförligt på frågorna. Här delade vi ut 42 enkäter och vi fick tillbaka 41 stycken fullständigt besvarade. Bortfallet blev minimalt och detta anser vi beror att de fick mer tid och tydligare instruktioner. En annan faktor är att de i huvudsak vill arbeta som idrottslärare när de kommer ut som färdiga pedagoger. De har ett stort engagemang för ämnet och har gjort sin praktik som idrottslärare.
På skola två blev det interna bortfallet litet och det anser vi beror på att ämnesläraren delade ut enkäterna under lektionstid. Om det blev något externt bortfall vet vi inte eftersom vi inte var närvarande när enkäterna delades ut.
Denna skola har små klasser och det innebär att vi endast fick 28 enkäter besvarade. Vid jämförelse av de båda skolorna blir resultatet lite snett efter som det är fler enkätsvar på skola 1 än skola 2. Vi anser ändå att det är intressant med en jämförelse för att se om det finns skillnader i utbildningen.
Enkäterna bearbetade vi i SPSS och analyserade dem därefter. Detta redovisas i tabellform och i löpande text. Då vi har både öppna och slutna frågor behöver vi båda redovisningsformerna. Då vi anser att vi fått så många och för arbetet relevanta svar har vi valt att redovisa många citat i resultatet. Vi avslutar med en analys av det samlade resultatet av alla enkäterna. SPSS är ett bra instrument att använda när enkäter ska redovisas. Dock hade vi lite problem eftersom programmet slutade fungera men med hjälp av Helpdesk på Malmö högskola löste det sig.
Intervjun redovisas som ett löpande protokoll med frågor och svar. Även här avslutas redovisningen med en analys av resultatet. Svaren som vi har fått via mejl angående Matlabbet redovisas i anslutning till intervjun. Alla intervjufrågorna finns som bilagor i slutet på arbetet.
5.6 Tillförlitligheten
Reliabilitet på enkäterna anser vi vara hög på de slutna frågorna då nästan alla besvarade dessa. Kvantiteten på svaren på de öppna frågorna var hög och detaljerna många från de studerande på skola 1 som har idrott som huvudämne medan bortfallet på dessa frågor var stort hos dem som har idrott som sidoämne. Detta gör att reliabiliteten på dessa frågor är lägre. Reliabiliteten är låg när jämförelser görs av de två skolorna. Detta beror på att antalet besvarade enkäter från skola 1 var betydligt fler än de från skola 2. Om en annan forskare ställer samma frågor till samma studerande om ett år blir förmodligen svaren annorlunda då de hunnit längre i sin utbildning.
Intervjufrågornas tillförlitlighet på Korsavadsskolan är god. Om en annan forskare ska använda dessa frågor kommer dock inte resultatet att bli det samma som vårt. Detta beror på att frågorna är anpassade till Korsavdsskolan och var de är i sin utveckling av arbetet just nu. Om frågorna skulle ställas om ett år igen så bör svaren bli annorlunda då de kommit längre i sitt arbete.
Validiteten är hög då vi specificerat våra frågeställningar utifrån de respondenter vi valt att intervjua och lämna enkäter till. Trots detta har det ibland varit svårt att behålla fokus på dessa eftersom vi under arbetet funnit andra frågor som det varit spännande att söka svar på.
5.7 Etik
”Som människor och forskare måste vi utgå från att den enskilda individen har rätt att värna om sitt eget livsrum, sin hederskänsla, sin stolthet och integritet inom de gränser som kulturen sätter” (Alver & Öyen, 1997). Vi namnger ingen och anonymiserar skolorna där vi delat ut enkäterna. Enkäterna numrerades när resultatet bearbetades i SPSS och är helt anonyma även för oss. Detta för att ingen ska känna sig kränkt och utpekad av det vi skriver.
På Korsavadskolan bad vi om lov att få använda skolans namn och de tyckte att det var i sin ordning. Vi valde dock att inte namnge berörda pedagoger.
6 RESULTAT
Korsavadsenheten består av två förskolor och en grundskola med elever från förskoleklass upp till år 9. Information om skolan och dess verksamhet finns att läsa på deras hemsida www.utb.simrishamn.se/korsavad/Nyhetsblad.htm om det finns intresse för mer bakgrund om skolan. Skolan arbetar med tre parallella rörelse- och kostprojekt samtidigt som de försöker sprida ett genomgående hälsotänk bland pedagoger, elever och föräldrar.
Vi gjorde en intervju med två av eldsjälarna på skolan för att få information om hur vi kan arbeta hälsofrämjande i framtiden.
6.1 Intervjuresultat
1. På vems initiativ startade det hälsofrämjande arbetet?
• Pedagogernas.
• En idrottslärare har varit drivande framförallt i arbetet med 30 minuter rörelse varje dag.
2. Varför startades arbetet?
• Pedagogerna ville få eleverna mer aktiva.
• Det står i kursplanen för Lpo 94 att alla elever skall ha 30 minuter rörelse i skolan varje dag.
• Region Skåne kom med en förfrågan om de tillsammans med Hushållningssällskapet ville driva projektet Matlabbet.
3. Vilka är delaktiga i arbetet?
• Alla pedagoger som arbetar med elever i år 1-5. • En del pedagoger som arbetar med elever i år 6-9.
• Hemkunskapslärarna är med i styrgruppen som organiserar Matlabbet. • Eleverna.
• Föräldrarna kommer att vara delaktiga i Matlabbet. • Kostchefen är delaktig i Matlabbet.
• Skolledningen som stödjer arbetet.
4. Har ni fått någon fortbildning?
• Ingen gemensam fortbildning.
• Pedagogerna har läst artiklar efter eget intresse.
• 15 pedagoger från skolan har genomgått Friskis & Svettis Röris-utbildning.
• 16 pedagoger har vid två tillfällen fått utbildning inom projektet med matlabbet.
5. Vad är målet med arbetet?
• Att alla, både elever och pedagoger, skall må bra.
• Att kost och rörelse på ett naturligt sätt skall genomsyra hela verksamheten.
• Att alla skall känna att de är delaktiga på lika villkor.
• De ser inte detta som ett projekt som har ett slutdatum utan det är tänkt att det skall vara en naturlig del i den dagliga verksamheten för lång tid framåt.
6. Hur är arbetet upplagt?
• Det är inget projekt som startade från en dag till en annan utan det har växt fram gradvis.
• På skolan har de processgrupper som ansvarar för olika delar av verksamheten.
• En av processgrupperna har som mål att få att det skall fungera med 30 minuter rörelse varje dag.
• En annan processgrupp ansvarar för personalhälsan. Detta för att pedagogerna skall lära sig hur de kan förbättra sin hälsa för att sen kunna föregå med gott exempel inför eleverna.
• Arbetet med 30 minuter rörelse skall utvärderas av eleverna i år 1-5.
• Eleverna är med och planerar och leder 30 minuter rörelse. Detta gör att de tränar ledarskap samtidigt. De arbetar ihop två och två. Det pratas mycket om ledarskap i klasserna för att eleverna skall förstå hur viktigt det är att vara en bra ledare.
• Det är 30 minuter rörelse de dagar eleverna inte har Idrott på schemat. Det är schemalagt så att det inte glöms bort. Oftast ligger rörelsepasset strax innan lunch då eleverna börjar bli trötta. Då får de röra på sig och få frisk luft vilket gör att man blir hungrig och äter bättre.
• Vid dåligt väder har klasserna rörelse inomhus. Det är viktigt för eleverna att rörelsen inte hoppas över på grund av dåligt väder.
• De pratar mycket kost med eleverna i olika situationer. T.ex. i matsalen. • De har matråd där eleverna får komma till tals angående skolmaten.
• I år 7-9 finns det en Idrottsprofil som eleverna kan välja. Här får de prova på olika idrotter och komma i kontakt med olika idrottsföreningar.
• Genom samarbete med Handslaget har det bildats en skolidrottsförening.
7. Hur har arbetet fungerat hittills?
• Arbetet med 30 minuter rörelse har fungerat bra i år 1-5.
• Det har varit svårare att få igång detta i år 6-9 då pedagogerna inte har velat släppa ifrån sig lektionstid och inte kunnat se möjligheterna att integrera sitt ämne med rörelsen. Det har nu utsetts två pilotklasser där det skall utarbetas en modell som fungerar för de äldre eleverna.
• Arbetet med Matlabbet är i startgroparna och det är därför svårt att veta hur det skall gå.
8. Vilka resultat har ni märkt så här långt?
• Svårt att se några resultat efter så kort tid.
• De barn som är överviktiga och inte rör sig mer än de måste är aktiva vid promenader.
• Klassläraren får insikter i elevernas fysiska status som de inte skulle ha annars.
9. Vad har varit positivt och vad har varit negativt?
• Eleverna har blivit bättre på att lyssna på sina kamrater och visa respekt för varandra.
• Eleverna har blivit bättre på att reflektera över sitt eget beteende.
• Pedagogerna känner att de får mycket inspiration av arbetet med matlabbet och föreläsningar om rörelse.
• Smågrupperna samlar information som de sen sprider vidare till övriga pedagoger. Detta har gjort att mer information finns tillgänglig för alla. • Det blir variation och pedagogerna inspirerar varandra.
• Det som har varit negativt är att det varit så svårt att få med år 6-9.
10. Hur skall ni gå vidare?
• De funderar på att slopa profilerna till nästa år. Detta för att alla skall få prova det som nu enbart profilerna fått. Då skulle alla få vara med på besök från idrottsföreningar m.m. Detta skulle även göra skolidrottsföreningen tillgänglig för alla och inte som nu enbart för de elever som går Idrottsprofilen.
• Eventuellt ha en hälsovecka där Hem och skola bjuds in. • Öppet hus där föräldrarna bjuds in.
• Hem och skola har bjudit in föreläsare som skall prata om hur fysisk aktivitet påverkar lärandet.
11. Har ni några tips och råd till andra skolor som vill starta något liknande arbete?
• Att de börjar med pedagogerna.
• Att ha en kick off. För att få inspiration. • Att ha föreläsningar t ex om olika lärstilar. • Att dra upp riktlinjer innan de startar arbetet.
• Det får inte vara för allvarligt och för präktigt. Det skall vara roligt och något som man gör tillsammans.
• Viktigt med grupptillhörighet bland kollegerna så att de sprider det vidare till eleverna.
• Bygga underifrån. Börja med de yngre eleverna och låta det växa med dem upp i årskurserna.
• Försöka få in människor utifrån som kan hjälpa till att söka pengar m.m. • Haka på inbjudningar om studiebesök som kommer till skolan, t ex från
Ica. Var inte rädda för att försöka påverka inriktningen på besöken. • Att inte tappa fokus på att vi jobbar för elevens bästa.
• Att ta tillvara föräldrarnas kompetens.
• Ta tillvara på kompetensutvecklingen och delge varandra ny kunskap.
6.2 Matlabbet
Matlabbet handlar om att öka intresset för kostens betydelse bland lärare och föräldrar till barn i grundskolan. Projektet körs i Bjuvs kommun, Ekebyskolan och Simrishamns kommun, Korsavadsskolan. De båda hushållningssällskapen medverkar och ansvarar för det praktiska programmet medan rektorerna är projektets beskyddare. Iden till projektet kom av att det fanns ett uttalat behov av att göra något riktat mot framförallt föräldrar. Dessa har/borde ha stort inflytande över barnens matvanor och är därför de som lättast kan få till en förändring i de ungas matvanor.
Matlabbet handlar om praktiska matlaborationer i skolans hemkunskapslokal. Verksamheten är uppdelad i två steg. I steg ett är det lärarna som får laborera vid två tillfällen och i steg två får sexton föräldrar laborera vid sju tillfällen. Punkter som gås igenom och diskuteras vid dessa tillfällen är:
• Vad ingår i en näringsriktig frukost?
• Hur får man en vällagad middag med enkla medel?
• Hur kan vi få regelbundna måltider hemma? • Behöver vi verkligen stoppa i oss frukt och grönt?
Mellan träffarna för föräldrarna matdagbok och skriver upp frågor att ta med sig in i programmet. Efter genomgånget matlabb har föräldrarna möjlighet att vara resursföräldrar genom att sprida information till andra föräldrar och barn. Denna del i projektet är dock frivillig. Labben dokumenteras löpande i loggbok. Föräldrarna fyller i en validerad enkät om kost och fysisk aktivitet före och efter genomgånget projekt.
Matlabbet skall ses i ett sammanhang där skolan arrangerar olika aktiviteter under Temat Hälsa. Andra aktiviteter som skall ingå är:
• Att utbudet av skolidrott och fritidsidrott för eleverna stärks med hjälp av Skåneidrotten.
• Att ompröva vad som serveras vid skollunchen. • Att servera mellanmål i skolan.
• Att utbudet i cafeterior i skolor på fritidsgårdar ses över.
Detta pilotprojekt kommer att utvärderas. Region Skåne håller på att utveckla en webbplats för det folkhälsoarbete de arbetar med. Den beräknas vara klar den 1 februari 2006 och innehålla resultatet av denna och liknande satsningar. Kostnaden för denna satsning är 75 000 kr. ( Källa: Lars Edgren, strateg och professor, Regionala folkhälsoenheten, Region Skåne, 2005)
6.3 Enkätresultat
Det som vi anser är mest intressant att titta på i enkätresultatet på fråga 1-4 är medelvärdet. Detta kan ge en fingervisning om hur utbildningen ser ut på respektive skola. Medelvärdet ligger på 2,000. Resultat över 2 är positiva och resultaten under är negativa. Fråga 5-6, som är öppna frågor, redovisar vi genom att göra sammandrag och skapa olika kategorier för att se vilka svar som är vanligast. Dessutom redovisar vi citat hämtade ur enkätsvaren. Fråga 7 redovisas som en lista på de förslag som framkom i enkätsvaren.
Vår första fråga i enkäten gällde vad de studerande läser i sin utbildning. Utbildningen ger kunskap om:
Kost Rörelse
Integration idrott/övriga ämnen Hälsofrämjande arbete
Ätstörningar Barnfetma
Barn i behov av särskilt stöd Annat
Descriptive Statistics 60 1,00 4,00 2,2333 ,64746 60 2,00 4,00 3,7500 ,47389 59 1,00 4,00 2,1864 ,70649 59 1,00 4,00 2,8305 ,76907 59 1,00 3,00 1,6441 ,66340 59 1,00 4,00 1,9661 ,78710 60 1,00 4,00 1,8000 ,73184 59 28 1,00 4,00 2,3571 ,95119 28 2,00 4,00 3,7500 ,51819 28 1,00 3,00 2,2500 ,58531 28 2,00 4,00 3,2500 ,58531 28 1,00 3,00 1,7500 ,75154 28 1,00 3,00 1,5714 ,57275 28 1,00 4,00 3,1786 ,66964 28
utb ger kunskap om kost utb ger kunskap om rörelse
utb ger kunskap om integration med övr ämne utb ger kunskap om hälsofrämjande arbete utb ger kunskap om ätstörningar utb ger kunskap om barnfetma
utb ger kunskap om barn i behov av särskilt stöd Valid N (listwise) utb ger kunskap om kost utb ger kunskap om rörelse
utb ger kunskap om integration med övr ämne utb ger kunskap om hälsofrämjande arbete utb ger kunskap om ätstörningar utb ger kunskap om barnfetma
utb ger kunskap om barn i behov av särskilt stöd Valid N (listwise) 1=skola1,2=skola2
1,00
2,00
N Minimum Maximum Mean Std. Deviation
Av tabellen kan vi se att utbildningen överlag fokuserar på rörelse på båda skolorna. Detta är inget underligt då det ju är idrottslärarens huvudsakliga arbetsuppgift. Det finns marginella skillnader mellan skolorna. Det som skiljer sig mest är kunskapen om elever i behov av särskilt stöd. Skola 2 ligger betydligt högre än skola 1. Även det hälsofrämjande arbetet ligger högre på skola 2 än på skola 1. Vad detta beror på vet vi inte.
Vår andra enkätfråga var:
Statusen på ämnet idrott och hälsa på era praktikskolor är
Descriptive Statistics
51 1,00 4,00 2,7843 ,78266
51
28 1,00 4,00 2,8214 ,66964
28 statusen på ämnet idrott
på praktikskolorna Valid N (listwise) statusen på ämnet idrott på praktikskolorna Valid N (listwise) 1=skola1,2=skola2
1,00
2,00
N Minimum Maximum Mean Std. Deviation
Detta påstående valde vi för att ta reda på om idrottens status har ökat sedan daglig fysisk aktivitet har skrivits in i läroplanen.
Av tabellen kan vi konstatera att resultatet skolorna emellan inte skiljer sig ifrån varandra. Medelvärdet är relativt högt och positivt.
Vår tredje enkätfråga var:
Idrott och hälsa integreras med teoretiska ämnen på skolorna.
Hur ser det egentligen ut i skolorna och integreras idrotten med de andra ämnena eller står det vid sidan om?
Descriptive Statistics
54 1,00 4,00 2,0185 ,73947
54
28 1,00 4,00 1,8214 ,66964
28 idrott och hälsa
integreras med teoretiska ämnen Valid N (listwise) idrott och hälsa integreras med teoretiska ämnen Valid N (listwise) 1=skola1,2=skola2 1,00 2,00
N Minimum Maximum Mean Std. Deviation
Tabellen visar att resultatet inte skiljer sig mycket mellan skolorna och att det finns mycket att förändra för att integrationen av idrotten och övriga ämnen ska bli bättre.
Vår fjärde enkätfråga var:
I Lpo 94 står det att skolan ska sträva efter att erbjuda alla elever daglig fysisk
aktivitet inom ramen för skoldagen.
Arbetar era praktikskolor enligt detta strävans mål?
Descriptive Statistics 53 1,00 4,00 2,1132 ,99345 53 28 1,00 32,00 3,3214 5,71582 28 Arbetar skolorna efter LPO94 fysisk aktivitet varje dag Valid N (listwise) Arbetar skolorna efter LPO94 fysisk aktivitet varje dag Valid N (listwise) 1=skola1,2=skola2
1,00
2,00
N Minimum Maximum Mean Std. Deviation
Resultatet visar en markant skillnad mellan skolorna. Det indikerar att skolorna har börjat arbeta med 30 minuter rörelse enligt direktiven i läroplanen. De studerande på Skola 2 har ett högre medelvärde som tyder på att denna delen av landet har kommit något längre vad det gäller daglig rörelse i skolan.
5. Hur ser ni på er framtida profession och det hälsofrämjande arbetet?
Skola 1 Skola 2 totalt Positivt, ljust, utmanande 35 16 51 Livslångt intresse för fysisk
aktivitet
14 6 20
Fått mycket kunskap 1
Sådär 1
Inget svar 7 4 11
”Skolan måste bestämma sig om de anser att det hälsofrämjande arbetet är viktigt och prioriteras.”
”Jag tror och hoppas att skolan ska vakna. Jag känner till flera skolor som för in daglig fysisk aktivitet t ex promenad, rörelse och det fungerar bra. Hänger mycket på vilken ledning och inriktning skolan har.”
”Jag tror det blir ett stort motstånd att jobba som idrottslärare. Det är bara att kämpa på och få andra kollegor att förstå hur viktigt det är med hälsa och rörelse.”
”Lägga en grund för livslång fysisk aktivitet genom att motivera och skapa ett intresse.”
”Att skapa förutsättningar för framtida fysisk aktivitet. Intressera, entusiasmera.”
”Jag har lärt mig lite om allt och tycker att jag kan bidra med en hel del ute i arbetslivet.”
”Positivt men man får arbeta i motvind pga. nedskärningar i antalet timmar och en livsstil växer fram som inte innefattar rörelse/hälsa perspektivet.”
”Jag vill verka för mer fysisk aktivitet och idrott i skolan. Att ha idrott en gång om dagen anser jag vara väldigt viktigt.”
”Det är en mycket viktig del med tanke på hur vårt samhälle ser ut. Det gäller att försöka ge barnen förståelse för kroppen och hur den mår vid fysisk aktivitet samt hjälpa dem med tallriksmodellen.”
”Härligt! Mycket att förbättra.”
”Att det är viktigt att alla kan delta i idrottsundervisningen på egna villkor och att utforma den så att rörlighet och rolighet kombineras.”
”Ljust eftersom jag tror att skolorna måste ta detta mycket mer på allvar framöver. I Norge har man börjat med ämnet hälsa på grund av att för många barn sitter för mycket stilla och är för feta.”
”Jag tror på att kunna påverka mycket i ett hälsofrämjande arbete.”
”Få elever att inse hur viktigt det är med idrott och rörelse, för att ha hälsan i behåll.”
”Det är viktigt att integrera rörelse i de teoretiska ämnena och det kommer jag att arbeta hårt för.”
” Som en utmaning då barn blir mer och mer inaktiva. Trots detta skär man ner på idrotten – FRUSTRERANDE.”
”Jag ser ett stort betungande arbete för att lyckas med var som krävs.”
Studenterna som svarat på enkäterna ser ljust och positivt på sin framtida profession. Uppdraget de har i skolan är viktigt och de ser det som en utmaning att få andra kollegor att upptäcka hur viktigt Idrott och hälsa är i dagens samhälle. De blivande idrottslärarna vill ge eleverna ett livslångt intresse för fysisk aktivitet. De vill få dem att förstå hur viktigt det är att röra på sig kontinuerligt och äta sund mat. De anser att uppgiften kommer att bli svår och att konkurrensen med dataspelen är hård. Åsikter som kommer fram i svaren är bl a att idrotten som ämne behöver legitimeras och att statusen behöver höjas. Detta för att andra kollegor ska inse att ämnet är viktigt och att idrottslärarna har en kompetens som kan utnyttjas även i andra ämnen. Att idrotten kommer att få en mer medicinsk inriktning på grund av exempel barnfetma är tankar som också kommer fram bland svaren. Några av dem anser att de kommer att få arbeta i motvind och få motstånd från andra kollegor när de kommer med nya tankar om hur idrotten kan bedrivas och hur det hälsofrämjande arbetet kan integreras med andra ämnen.
6. Hur kan ni, tillsammans med specialpedagogen, arbeta med idrott och hälsa för att stötta elever i behov av särskilt stöd?
Skola 1 Skola 2 totalt
Samarbete 17 10 27
Motorik träning och individuella träningsprogram
23 9 32
Svårt att få tid till samarbete 1 1
Beror på skolan och vilka elever som har behov
1 1
Självförtroende och målinriktning 2 2
Inget svar 18 7 25
”Framgång är något alla elever måste få känna för att lyckas och bygga upp ett förtroende för sig själv. När en elev klarar av en övning kroppsligt kan det skapa ett självförtroende som han/hon kan ha med sig även i andra ämnen.”
”Låta alla få chansen att prova. Möjligheter även utanför skolan.”
”Uppmuntra och positiv feedback. Individuell coachning under undervisningen och sätta framtida mål och delmål. ”Detta ska jag lyckas med eller förbättra innan jag kan nå mitt slutmål. T e x att kunna komma över rädslan över att hoppa plint.”
