Gymnasieelevers syn på orsaker till omval

Malmö högskola

Lärarutbildningen

Studie- och yrkesvägledareprogrammet

Examensarbete

Gymnasieelevers syn på orsaker till omval

Sixth formers views on reasons for choosing other subjects than

the ones they started studying

Christine Andreasson

Carina Johansson

Studie- och yrkesvägledarexamen 120 p Handledare: James Dresch

Sammanfattning

Syftet med denna uppsats är att ur ett elevperspektiv undersöka orsakerna till gymnasieelevers omval. Under våra praktikperioder i utbildningen har vi mött elever som gjort omval och upplevt detta som svårt och jobbigt. Detta gjorde att vi blev intresserade av att undersöka vad eleverna själva uppfattar vara orsak till omvalet.

Vi har intervjuat totalt nio elever som går i årskurs två och som har gjort omval i årskurs ett. Att vi valde att intervjua elever i årskurs två beror på att vi ville att eleverna skulle ha hunnit reflektera över sitt omval men ändå ha det någorlunda färskt i minnet.

Vi har gjort en kort historik över hur gymnasieskolan har förändrats. De teorier vi valt att använda är Mills teori om skillnaden mellan personliga bekymmer och allmänna problem och Gottfredsons teori om begränsningar och kompromisser. Vi har också använt oss av litteratur som vi anser vara relevant för vårt arbete som till exempel

Skolverkets utvärdering av grundskolan -95 och Anders Lovéns Kvalet inför valet med

flera.

Vårt sammantagna intryck är att eleverna anger främst två orsaker till att de gjort ett omval. I vår resultatredovisning kallar vi dessa teori och tempo och sociala skäl. Vi ser också en tendens av att eleverna lägger ansvaret för omvalet på sig själva.

Vi avslutar arbetet med att diskutera och analysera.

Sökord

Innehållsförteckning

3.3.1 Den förlängda ungdomstiden...17

3.3.2 Kultur och status inom olika gymnasieprogram ...18

3.4 Tidigare forskning ...19

3.4.1 Fyrstegsmodellen...19

3.4.2 Faktorer som påverkar gymnasievalet. ...20

3.4.3 Grundskoleelevernas syokompetens...22

3.4.4 Självkännedom ...23

3.4.5 Skäl till omval...23

4. RESULTAT ... 25

5. ANALYS OCH DISKUSSION ... 39

6. FORTSATT FORSKNING... 45

7. REFERENSLISTA ... 46 BILAGA: INTERVJUGUIDE

1. Inledning

1.1 Bakgrund

Många elever upplever det som svårt att välja program till gymnasiet och ser det som det första viktiga valet och ett steg på väg in i vuxenvärlden. Eleverna uppfattar det också ofta som ett avgörande val för livet trots att det idag finns många möjligheter att ändra sin inriktning under yrkeslivet. Idag går så gott som alla elever direkt vidare från

grundskolan till gymnasiet även om en del av eleverna hellre skulle vilja börja arbeta.1

På de flesta grundskolor idag finns det ingen processvägledning2 utan

syo-verksamheten koncentreras till gymnasievalet i nionde årskursen.3 Under våra

praktikperioder i utbildningen har vi bara sett en grundskola där vi tycker att syv, studie- och yrkesvägledaren har lyckats delvis med att genomföra en mer långsiktig processvägledning.

De flesta studie- och yrkesvägledarna har säkert ambitionen att arbeta processinriktat mer än vad som sker idag men uppger sig ofta ha för mycket administrativt arbete och

för lite tid.4 Vi tror att grunden för att kunna göra ett väl genomtänkt val till gymnasiet

ligger i syoverksamheten på grundskolan.

Under våra praktikperioder har vi kommit i kontakt med elever som upplever omvalet som en jobbig process. Tidigare under utbildningen har vi gjort ett arbete om vilka faktorer som påverkar gymnasievalet och därför kändes det naturligt för oss att ta ett steg till. Från att ur elevperspektiv undersökt vad som påverkar grundskoleelevernas val till gymnasieskolan och till att ur ett elevperspektiv undersöka varför man väljer ”fel” program med omval som följd. Omvalet kan innebära att eleven får gå ett eller till och med flera extra år i skolan, får sin debut på arbetsmarknaden uppskjuten och förlorar inkomst för dessa år.

1

Lovén, Anders. 2000. Kvalet inför valet Om elevers förväntningar och möten med vägledare i

grundskolan. Malmö.

2

I Kvalet inför valet av Anders Lovén definierar han processvägledning som ”[…] bör en

vägledningsprocess sträcka sig över minst ett år och består av olika planerade insatser från skolans sida.” Sid. 243.

3

Lovén. 2000.

4

Varje gymnasieelev kostar den undersökta kommunen mellan 50 562 och 120 929

kronor per läsår beroende på vilket program eleven går på.5 På gymnasieskolan där vi

genomfört undersökningen fanns 22 elever som gått fyra år istället för tre år i avgångsklasserna som går ur skolan i juni år 2006. Av dessa hade nio stycken gått ett år på Individuella programmet på grund av att de inte var behöriga att söka ett gymnasieprogram. Gymnasieskolan hade år 2006 kostnader för 13 elever som gått ett extra år på gymnasiet, det vill säga fyra år på grund av felval. Fördelningen av dessa elever per program var följande; Barn och fritidsprogrammet två, Elprogrammet fyra, Hotell och restaurangprogrammet tre, Industriprogrammet två, Medieprogrammet en,

Omvårdnadsprogrammet en.6 Kostnaden skulle för dessa elever bli 1 058 831 kronor

om man utgår från prislistan för faktiska kostnader per program enligt

Utbildningsförvaltningens internbudget för år 2006.7 Dessa pengar kunde användas till

något bättre tycker vi, till exempel mer tid för studie och yrkesvägledning på grundskolan. Om man kan minska antalet omval kan både samhället och individen spara pengar. Även små minskningar av antalen omval skulle innebära besparingar.

1.2 Syfte

Vi vill undersöka vad eleverna själva upplever vara orsakerna till deras omval.

1.3 Frågeställningar

1. Vilken hjälp och information upplever eleverna att de fått inför sitt gymnasieval? 2. Vad anser eleverna själva att de inte visste om det gymnasieprogram som de valde i

årskurs nio?

3. Vad anser eleverna själva hade kunnat hjälpa dem att slippa göra ett felval till gymnasiet?

4. Vad anser gymnasieeleverna själva vara orsak till deras omval?

5

Prislista för interkommunal ersättning för år 2006 avseende X- gymnasieskola.

6

Uppgifterna är hämtade ur X- gymnasieskolas interna siffror i dataprogrammet SPS

7

1.4 Avgränsningar

Många undersökningar och arbeten inom detta område har gjorts ur ett klass- genus- eller etnicitetsperspektiv. Vi har valt att göra arbetet ur ett elevperspektiv för att vi vill få fram elevernas egna subjektiva uppfattning. Vi har endast tagit med elever ur

gymnasieskolansårskurs två som gjort sitt omval i årskurs ett för att vi vill att eleverna

skall ha hunnit reflektera över sitt omval men ändå ha det ganska färskt i minnet.

1.5 Begreppsdefinitioner

När vi använder ordet elever är det ungdomar som går på högstadiet eller gymnasiet som vi i detta sammanhang avser.

Med felval avser vi att eleven tycker sig ha valt fel program och avslutar sina studier på det programmet.

Med omval menar vi att eleven har avbrutit sina studier på det program som de har börjat på och därefter valt och börjat på ett annat program.

Teoretiska program är i detta sammanhang Samhällsvetenskapsprogrammet och Naturvetenskapsprogrammet. Yrkesförberedande program är de program som innehåller minst 15 veckors arbetsplatsförlagd utbildning. Program med en teorigrad mellanliggande teoretiska och yrkesförberedande är i detta sammanhang

Teknikprogrammet, Estetiska programmet och Entreprenörsprogrammet.8

8

2. Metod

2.1 Urval

Vi har intervjuat elever på en gymnasieskola med totalt 1431 elever. Vi har valt att endast intervjua elever som bytt gymnasieprogram i årskurs ett och som nu går i årskurs två för att eleverna skall ha hunnit reflektera över sitt omval. Det totala antalet elever i denna grupp var 16 varav tio pojkar och sex flickor. Eleverna i gruppen hade valt följande program till gymnasiet från grundskolan: Samhällsprogrammet; två flickor och en pojke, Teknikprogrammet; två pojkar, Omvårdnadsprogrammet; en pojke, Medieprogrammet; en flicka och en pojke, Byggprogrammet; en pojke, Entreprenörsprogrammet; tre pojkar, Naturvetenskapsprogrammet; en flicka, Estetiska programmet; en flicka, Hotell och restaurangprogrammet; en flicka och Elprogrammet; en pojke.

2.2 Bortfall

Vi har valt bort två elever på grund av att vi kände dem personligen. Vi vill inte riskera att detta skall inverka på intervjuresultaten. Det var en flicka från Samhällsprogrammet och en pojke från Byggprogrammet. Två av eleverna tackade nej till att delta och det var en pojke från Entreprenörsprogrammet och en pojke från Omvårdnadsprogrammet. Två elever var förhindrade på grund av att de gjorde arbetsplatsförlagd utbildning på annan ort och det var en flicka från Hotel och restaurangprogrammet och en flicka från Samhällsprogrammet. En elev som var tillfrågad och som tackat ja kom aldrig till intervjutillfället. Detta var en pojke från Entreprenörsprogrammet. Vid ytterliggare kontakt tackade han nej till att medverka.

Det totala antalet respondenter blev därför nio och det var sex pojkar och tre flickor fördelade enligt följande: två pojkar från Teknikprogrammet, en pojke och en flicka från Medieprogrammet, en flicka från Estetiska programmet, en pojke från Elprogrammet,

en pojke från Samhällsprogrammet, en pojke från Entreprenörsprogrammet och en flicka från Naturvetenskapliga programmet.

Det finns en jämn fördelning när det gäller typ av program. Antalet som valt ett yrkesförberedande program var sex, ett teoretiskt program var fyra och ett program med

en teorigrad mellanliggande9 yrkesförberedande och studieförberedande var till antalet

sex. Av de slutliga respondenterna kom två ifrån studieförberedande program, tre ifrån yrkesförberedande program och fyra från program med en teorigrad mellanliggande yrkesförberedande och studieförberedande program.

När det gäller antalet pojkar och flickor var antalet från början tio pojkar och sex flickor och efter bortfallet var antalet sex pojkar och tre flickor vilket gör fördelningen procentuellt nästan densamma. Vi har tittat på de intervjuade elevernas studieplaner och funnit att de flesta hade en genomsnittlig studieförmåga och betyg.

2.3 Val av metod

Vi valde att göra en kvalitativ intervjuundersökning eftersom vi ville få del av varje elevs egna tankar och funderingar kring sitt omval. Vi valde intervjuer framför enkäter för att inte styra elevernas svar med färdiga svarsalternativ och för att vi ville försöka förstå vad det är som gör att eleverna inte trivs med det program de först valde. Vi har intervjuat nio elever om deras val till gymnasiet och om deras senare omval av gymnasieprogram.

Resultatet har vi valt att delvis redovisa i tabeller eftersom vi tidigt under intervjuarbetet upptäckte vissa utmärkande mönster i intervjusvaren. Vi vill genom val av detta redovisningssätt ge läsaren en tydlig bild av de mönster vi fann i intervjusvaren. Vi är medvetna om att vi har använt en kvalitativ intervjuundersökning och att redovisning i tabellform kan tolkas som ett kvantitativt redovisningssätt. Vi vill poängtera att detta inte på något vis gör att resultatet går att generalisera. Vi anser det vara av intresse att visa på de likheter som vi såg i svaren under intervjuernas gång på vad eleverna ansåg varare orsaken till sitt omval. Enligt U. Bjereld, M. Demker och J. Hinnfors har

9

Program med teorigrad mellanliggande studie och yrkesförberedande program är i detta fall Estetiska, Tekniska, och Entreprenörsprogrammet.

gränserna mellan kvalitativ och kvantitativ forskning blivit alltmer diffusa och används

ofta av forskare så integrerade att skillnaderna upplösts.10

2.4 Genomförande

Vi har intervjuat totaltnio elever eftersom det fanns ett stort bortfall. Våra respondenter

har blivit kontaktade personligen eller via telefon och tillfrågade om de ville ställa upp i den här undersökningen. Vid kontakten berättade vi vad intervjun skulle handla om och att den var anonym och skulle spelas in på band och att ingen mer än vi två skulle lyssna på banden. Vi har också bett om och fått lov att använda citat ur intervjuerna i redovisningen av resultatet.

Vi har använt oss av en intervjuguide med ett antal frågor som vi använder vid alla

intervjutillfällen och som alla respondenter får svara på.11 För att inte eleverna skall

känna sig begränsade i sina svar använder vi oss av intervjufrågor med en låg grad av

struktur.12 Denna form av intervjufrågor har en öppen karaktär och ger eleverna

utrymme att utgå från sin egen referensram i svaren. Vi har vid intervjutillfällena anpassat oss efter elevernas svar och låtit intervjufrågorna komma i den ordning som

fallit sig naturligt. Vi har också använt oss av speglingar13 och följdfrågor för att vi

skall vara säkra på att vi förstått vad respondenten menar.

Vid själva intervjutillfället har vi båda varit närvarande. Vi är medvetna om att det kan upplevas som besvärande för respondenten med två vuxna personer som intervjuar och en bandspelare som spelar in samtalet. Vi har försökt minska dessa hinder genom att göra miljön så trygg som möjligt. Vi har småpratat en stund med respondenten och beskrivit för dem vad som kommer att ske och hur materialet kommer att användas innan intervjun startat och bandspelaren satts på.

Fördelen med att vara två är att den som inte håller i intervjun kan observera

kroppsspråk och tonfall.14 En av oss har hållit i intervjun och den andra har observerat

10

Bjereld, Ulf., Demker, Marie. & Hinnfors, Jonas. 2002. Varför vetenskap? Lund.

11

Bilaga 1.

12

Trost, Jan. 2005. Kvalitativa intervjuer. Lund.

13

Lind, Gunnel. 1988. Vägledningsboken. Lund.

14

och fyllt i med frågor om det har behövts. Vi har varit noga med att informera respondenten om vad som skall ske. Dels för att skapa en avslappnad stämning inför intervjun, dels för att respondenten skall veta vad som förväntas av honom/henne.

Under bearbetningen av materialet har vi lyssnat av banden med intervjuerna och vi var båda närvarande. Därefter skrev vi ned intervjuerna så gott som ordagrant. Vi har dock uteslutit det vi anser vara helt ovidkommande för intervjun så som småprat och hälsningsfraser. Vi har därefter läst igenom intervjumaterialet och använt olikfärgade markeringspennor för att finna mönster i materialet som kan besvara våra huvudfrågor.15

Vi har använt fingerade namn på eleverna i citaten i resultatredovisning.

15

3. Litteraturgenomgång

3.1 Historik

Under 40 och 50-talet var det en ekonomisk uppgång i Sverige och det fanns en växande yrkesutbildning inom den kommunala yrkesskolan och inom landstingskommunala skolor. En betydande utredning görs under 60-talet av både gymnasieutbildningen och yrkesutbildningen. Följden av utredningen blir att fackskolorna och yrkesskolorna läggs ner. Istället överför man en del av innehållet till de tvååriga yrkesförberedande linjerna som i och med Lgy-70, Läroplan för gymnasieskolan 1970, får en gemensam läroplan i den organisatoriskt sammanhållna

gymnasieskolan.16

Under 70-talet blev det en nedgång i ekonomin och det blev svårare för ungdomar att få arbete. På de yrkesinriktade linjerna införs en timmas undervisning i arbetslivsorientering per vecka och för övriga linjer så förläggs den arbetslivsrelaterade undervisningen till samhällskunskapen. Kursplanerna i arbetslivsorientering är alltså

inte lika för de tvååriga yrkesinriktade linjerna och de treåriga teoretiska linjerna.17

Under 70 och 80-talet ökar ungdomsarbetslösheten och samhällets insatser för de arbetslösa förskjuts successivt från arbetsmarknadsmyndigheterna till att bli skolans ansvar. Den höga ungdomsarbetslösheten blir ett utbildningsproblem. Under 90-talet blir alla program treåriga och på de yrkesförberedande programmen blir det APU,

arbetsplatsförlagd undervisning.18

Under 80-talet blev den utbildningspolitiska strävan att så många 16-åringar som möjligt ska söka till gymnasieskolan trots att så många som 25 % hellre skulle vilja börja arbeta direkt efter grundskolan. Det är viktigt ur samhällssynpunkt att eleverna börjar ett program i gymnasieskolan vid höstterminens början och att de har gjort ett realistiskt val både ur individens perspektiv och ur arbetsmarknadens perspektiv. Både

16

Fransson, Karin. 2001. Redovisning av Skolverkets utredningsuppdrag: Trettio år med ”skola –

arbetsliv” – en översikt. Stockholm.

17

Ibid.

18

studieavbrott och byte av program anses som felval i grundskolan och blir en

samhällskostnad och även en kostnad för eleven.19

Under 90-talet har det skett en utökning av utbildningen efter grundskolan och utbildningstiden för ungdomar har förlängts. Av dem som föddes 1948 fanns cirka 35 % under utbildning i mer än tio år och motsvarande siffra för de som föddes 1958 var ca 70 %. För de som är födda 1974 var det ca 86 % som gick direkt vidare till gymnasieskolan från grundskolan. År 1998 var det cirka 97 % av eleverna som gick direkt vidare från grundskolan till gymnasieskola och då är dessutom alla

gymnasieprogrammen treåriga.20

Som ett resultat av den förlängda ungdoms- och utbildningstiden har ungdomarnas inträde i arbetslivet förskjutits upp i åldrarna. Av ungdomar i åldern 16 – 19 år arbetade 50 % av pojkarna och 44 % av flickorna heltid 1976. År 2002 var det bara 11 % av

pojkarna och 8 % av flickorna som arbetade heltid.21

Gymnasiereformerna under 90-talet präglas av tanken om det livslånga lärandet. På alla gymnasieskolans treåriga program ingår kärnämnen så att alla ska få allmän behörighet för att ha möjlighet till fortsatt högskoleutbildning. Eleverna har fler möjligheter än

tidigare att välja till olika kurser inom sitt program för att kunna skaffa sig behörighet.22

Gymnasieskolan erbjuder 17 nationella program varav 14 är yrkesförberedande och tre

är studieförberedande.23 Minst 15 % av undervisningen ska vara arbetsplatsförlagd på

de yrkesförberedande programmen. En form av lärlingsutbildningen finns kvar men är

minimal och förekommer då oftast inom det Individuella programmet.24

19

Lovén, Anders. 2000.

20

Fransson, Karin. & Lind, Gunnel. 2004. Ungdomars utbildnings- och yrkesval – i egna och andras ögon. Skolverket. Västerås.

21

Ibid.

22

Lund, Stefan. Marknad och medborgare – elevers valhandlingar i gymnasieutbildningens integrations-

och differentieringsprocesser. 2006. Växjö.

23

Enligt Programväljaren som alla elever i årskurs nio får inför gymnasievalet, finns två rent

studieförberedande program, Samhällsvetenskapliga och Naturvetenskapliga programmet, två program mellanliggande yrkes och studieförberedande program, Teknik och Estetiska programmet och 13 yrkesförberedande program.

24

Abrahamsson, Kenneth., Abrahamsson, Lena., Björkman, Torsten., Ellström, Per-Erik. & Johansson, Jan. 2002. Utbildning, kompetens och arbete. Lund.

3.2 Teorier

3.2.1 C. Wright Mills

Enligt Den sociologiska visionen av C. Wright Mills kan man inte förstå en individs livshistoria eller ett samhälles historia om man inte förstår båda.

Mills tar upp skillnaderna mellan personliga bekymmer och allmänna problem. Personliga bekymmer har att göra med individens person och relationer till andra i dennes nära omgivning och kan betraktas som privata och dessa bör också lösas på det privata planet. Allmänna problem däremot har att göra med frågor som finns i den sociala strukturen det vill säga i det område som ligger utanför individens påverkanssfär, som till exempel institutioner och organisationer, skola, kommun arbetsförmedling och politiska beslut. Det är därför viktigt att komma ihåg att problem som uppstår i samhället hanteras som en allmän angelägenhet och inte läggs över på individen som ett personligt problem. Likaså bör personliga problem hanteras på individnivå och inte läggas över på samhället som ett allmänt problem. Mills menar att människor sällan kopplar sina personliga bekymmer till de historiska och institutionella förändringarna som sker, eftersom de vanligtvis är omedvetna om sambanden mellan

sitt eget livsmönster och samhället förändringar. 25

3.2.2 Linda S. Gottfredson

Enligt Linda S. Gottfedsons teori om begränsningar och kompromisser är valet av karriär en process som startar redan tidigt i barndomen. Under processens gång utesluter individen möjligheter och gör kompromisser utifrån sin självbild. Valet av yrke är ett sätt att förverkliga sin självbild och graden av belöning som människor upplever beror på hur väl yrkesvalet stämmer överens med självuppfattningen. Begränsningsprocessen innebär att individen skapar sitt sociala rum genom att välja bort sådana alternativ som inte stämmer med självbilden utifrån kön, social tillhörighet och intresse. Begränsningsprocessen startar i barndomen när kunskaper om vad olika yrken har för innebörd saknas.

25

Gottfredson menar att individer genomgår en kompromissprocess där de överger sina mest önskvärda alternativ därför att de inte är genomförbara. Kompromissandet kan yttra sig i att individen återkommande väljer svåruppnåeliga alternativ för att på så vis fördröja valprocessen. Individen strävar efter att behålla den bild av sig själv som hon skapat och är därför selektiv när hon hämtar eller får ny information. Individen strävar efter att passa in i den sociala ordningen med hjälp av värderingar och normer från den grupp den tillhör och identifierar sig med. Denna grupps värderingar och normer kan forma individens yrkesval genom att den anpassar sig till dessa och kompromissar bort sådant som inte stämmer med gruppen. För att individen skall känna tillfredställelse

med sitt yrkesval får inte kompromissandet med det sociala jaget vara för stort. 26

3.3 Tidigare studier

3.3.1 Den förlängda ungdomstiden

I boken Ungdomar i övergångsåldern skriver Britta Johansson, fil. dr i sociologi och ungdomsforskare, om den förlängda ungdomstiden. I många länder och även i Sverige pågår grundläggande, strukturella förändringar av samhället. Villkoren för att kunna försörja sig håller på att förändras vilket gör det allt svårare för ungdomar att hitta rätt utbildning. Det går i dag inte att lita på att en plan eller strategi när det gäller utbildning

och arbete verkligen ger det önskade resultatet.27

Tidigare var det vanligt att varje individs liv var indelat i stadier med mellanliggande övergångar: barndom – vuxen – gammal eller från ett annat perspektiv: utbildning – arbetsliv – pension. Ungdomstiden var då en övergång från barndom till att bli vuxen. Varje årskull ungdomar slussades rationellt genom utbildning och in i arbetslivet. Det var mycket vanligt att börja arbeta direkt efter grundskola och då tog man samtidigt steget från utbildning och ungdom till ett produktivt arbetsliv och vuxenliv. Det var bara en liten del av varje årskull som gick vidare till studier på gymnasieskola. När den genomsnittliga utbildningstiden förlängdes under 60 och 70-talet förlängdes samtidigt ungdomstiden.

26

Brown, Duane and associates. 2002. Career choice and development. San Francisco.

27

Idag kan man när som helst tvingas byta arbete eller börja om från början och utbilda sig och välja nytt yrke. Tidigare gjordes sådana här omstarter och val normalt under ungdomstiden. Arbetslösheten har gjort det svårare för ungdomar att stadga sig med

familj och arbete och det blir en allt luddigare gräns mellan ungdomar och vuxna.28

När det gäller övergången från skola till arbetsliv blir ungdomar idag allt mindre vägledda av samhällsstrukturerna och måste välja själva samtidigt som det blir allt svårare för ungdomarna att göra verklighetsanknutna bedömningar om framtida yrken eftersom strukturerna i samhället förändras så snabbt. För att ha möjlighet att klara av detta måste de vara mer individualiserade, mer reflekterande och göra sina egna

bedömningar.29

3.3.2 Kultur och status inom olika gymnasieprogram

I Ungdomar i övergångsåldern skriver Rose-Marie Ahlgren, som är fil.dr i pedagogik, om hur den sociala omgivningens värderingar, normer och ambitionsnivå skiljer sig mellan olika gymnasieprogram. 1995 gjordes en undersökning av skolverket där man intervjuade 20 elever som gick sista året på Estetiska programmet, Industriprogrammet och på Naturvetenskapliga programmet. Av intervjuerna kan man utläsa att det finns statusskillnader som eleverna är medvetna om mellan programmen och att det också finns olika kulturer inom programmen.

För de som går på Estet är inte betygen så viktiga. Däremot är identiteten som estet viktig. För de elever som går på Industriprogrammet är det praktiken som är det viktigaste i utbildningen och man vill också börja arbeta så fort som möjligt och tjäna pengar. Det är vanligt att elever på Industriprogrammet arbetat på sin fritid och det faktum att det inte är så mycket läxor uppskattas av eleverna.

I den kultur som finns på det Naturvetenskapliga programmet är betygen det viktigaste. Eleverna försöker förstå vilka kunskaper som är viktiga för att få ett högt betyg. Fritiden består till stor del av läxläsning. Eleverna ser programmet som en förutsättning för

28

Ibid.

29

högre studier och själva arbetslivet finns någonstans i framtiden. Det är hög status att gå

Natur, både i kamraters och vuxnas ögon.30

3.4 Tidigare forskning

3.4.1 Fyrstegsmodellen

I Vem behöver syo?, en rapport från skolöverstyrelsen skriven av Kerstin Borhagen och Anders Lovén beskriver författarna en fyrstegsmodell som de menar har fått en allt

större spridning som modell för studie- och yrkesvägledning.31

Modellen är ursprungligen en utveckling av Parsons tankar från början av 1900-talet om vad som krävs för att kunna göra ett bra yrkesval. Först måste individen ha klart för sig vem man själv är och sedan måste individen ha kunskap om omvärlden och till sist

krävs det ett ”sunt resonerande” om relationen mellan dessa båda grupper av fakta.32

I det första steget, medvetenhet om mig själv, är det vägledarens uppgift att hjälpa eleven till självkännedom med hjälp av att synliggöra elevens intressen, färdigheter, anlag, ambitioner, värderingar, tidigare erfarenheter och så vidare. I det andra steget, medvetenhet om alternativ, handlar det om att vidga perspektiv och få information om utbildningar, yrken och att upptäcka vilka alternativ som finns och vilka konsekvenser alternativen har. Den informationen ska sedan relateras till elevens uppfattning och medvetenhet om sig själv. I det tredje steget ska eleven få hjälp med att välja bland de alternativ som kommit fram i steg två. Det fjärde steget kan vara till exempel att

upprätta en handlingsplan där både möjligheter och hinder finns med i beräkningarna.33

30

Ibid.

31

Borhagen, Kerstin. & Lovén, Anders. 1991. Vem behöver SYO? Stockholm.

32

Lindh, Gunnel. 1997. Samtalet i studie- och yrkesvägledningsprocessen. Stockholm.

33

Figur 1. Fyrstegsmodellen

1.

Medvetenhet om mig själv.

3.

Hjälp att fatta beslut.

4. Hjälp med genomförande. 2. Medvetenhet om alternativen.

3.4.2 Faktorer som påverkar gymnasievalet.

UG 95, Utvärdering av grundskolan 1995, är en rapport från skolverket som har undersökt årskurs 9-elevers kompetens i studie och yrkesorientering. Undersökningen bygger på enkäter som besvarats av ett för landet representativt urval av drygt 2 800 elever och deras lärare.

När man undersöker vilka påståenden eleverna verkligen har tagit hänsyn till vid gymnasievalet och vilka påståenden som eleverna själva tycker att de borde ha tagit större hänsyn till ger det en samlad bild.

De påståenden som eleverna säger sig ha tagit hänsyn till är:

• Att man väljer något som känns rätt. (56 %) • Att utbildningen har ett intressant innehåll. (33 %)

• Att det är en bred utbildning som inte låser ens framtida valmöjligheter utan håller många vägar öppna. (33 %)

• Att man är helt säker på sitt val. (29 %)

• Att det finns goda möjligheter till jobb efter utbildningen. (25 %)

När det gäller de faktorer som eleverna själva tycker att de borde ha tagit större hänsyn till är det följande påståenden som fått störst andel svar:

• Att det finns goda chanser till jobb efter utbildningen. (28 %) • Att man gjort reservplaner. (25 %)

• Att man har skaffat sig erfarenheter och kunskaper om det man väljer genom prao och studiebesök. (22 %)

• Att man försöker se både för- och nackdelar med de alternativ som man väljer mellan. (21 %)

• Att man är helt säker på sitt val. (21 %)

• Att man kan se flera möjliga alternativ. (20 %)

I UG 95 tolkas skillnaderna mellan vad som eleverna verkligen tog hänsyn till och vad

de anser att de borde ha tagit mer hänsyn till:34

”…som i första hand ett uttryck för ett behov av mer och bredare information men också ett uttryck för en önskan om en bättre förmåga att kunna sätta sig själv och sin självkännedom i relation till olika tänkbara alternativ.”35

När det gäller vilka personer som eleverna fått mest stöd och hjälp av vid gymnasievalet är det 35 % av eleverna som uppger studie- och yrkesvägledare och 31 % uppger att föräldrar har bidragit mest. Lärare och skolkamrater uppges inte ha haft någon större

34

Skolverket. 1997. Skolverkets rapport nr 126 Utvärdering av grundskolan 1995 – UG 95 - Studie och

yrkesorientering. Årskurs 9. Stockholm.

35

betydelse vid valet. Närmare var femte elev uppger att de inte har haft någon alls i omgivningen som de har haft stöd eller hjälp av.

3.4.3 Grundskoleelevernas syokompetens

I UG 95 har elever i årskurs nio tillfrågats om hur väl de tror att eleverna själva klarar av olika uppgifter som har med syo-verksamhet att göra. Uppgifter som att leta fram material om utbildningar som de är intresserade av, ringa ett företag eller berätta för klassen om varför de valt som de har gjort till gymnasiet tror en stor majoritet av eleverna att de skulle klara av ganska bra eller mycket bra.

Desto mer uppgifterna är inriktade på att lyfta fram den egna personen eller att sätta sig själv i relation till något desto svårare blir det. Den uppgift som eleverna upplevde som svårast att klara av var att beskriva sig själv utifrån sina starka och svaga sidor. Undersökningen gjordes några veckor efter gymnasievalet och att sätta sig själv i

relation till den valda utbildningen tyckte eleverna också var svårt.36

För att kunna göra ett väl genomtänkt val krävs det att eleverna inte bara har kunskap om det program som de väljer till gymnasiet utan också om de alternativ som de väljer bort. Det är de studieförberedande programmen, Samhällsvetenskapsprogrammet och Naturvetenskapsprogrammet som är mest kända. Ungefär 50 % av eleverna anser sig ha goda kunskaper om dessa program. Även Barn och fritidsprogrammet, Estetiska programmet och Hotell och restaurangprogrammet har många av eleverna goda kunskaper om. Alla de övriga programmen är mer eller mindre okända av eleverna.

I undersökningen har läsförståelse hos elever i årskurs nio när det gäller syotexter undersökts. Bäst resultat blev det med de texter som var skrivna som enkla berättelser i jagform med beskrivningar av arbetsuppgifter och arbetsmiljö. Läsaren får ett personligt förhållande till yrkesutövarna. Igenkännandet och den personliga stilen i texterna verkar vara viktigt för att eleverna ska kunna tillgodogöra sig innehållet.

36

De texter som var av en mer informerande karaktär och var hämtade från AMS broschyrserie ”Fakta om yrken” var allmänt och sakligt hållna och informerade om olika yrken. Texterna är skrivna för vuxna men används ofta på skolor. Dessa texter verkade var betydligt svårare för eleverna att förstå eftersom resultatet på frågorna på

dessa texter blev betydligt sämre.37

3.4.4 Självkännedom

Utgångspunkten i UG 95 för självkännedom är att man har en medvetenhet om bakgrundsfaktorernas betydelse och hur man uppfattar sig själv och sina möjligheter.

När det gäller att ha självkännedom för att kunna göra ett bra gymnasieval är det hela 88 % av eleverna som tycker att detta är viktigt men bara 5-9 % anser att de har tagit hänsyn till detta vid valet. I undersökningen tolkas elevernas uppfattning om självkännedom som att den är begränsad och skulle behöva utvecklas men att detta hela tiden kommer i andra hand efter att skaffa sig faktakunskaper.

Majoriteten av eleverna i undersökningen anser att frågor om självkännedom inte är

vanligt förekommande under samtal med studie- och yrkesvägledare och med lärare.38

3.4.5 Skäl till omval

Vid Göteborgs universitet gjordes 2001 en undersökning av professor Allan Svensson om den sociala snedrekryteringen till högskolan. Denna undersökning är en del av ett

longitudinellt39 projekt och den första datainsamling med dessa 8 805 elever födda 1982

gjordes våren 1992 när eleverna gick i årskurs tre på grundskolan.

Den del av undersökningen som rör orsaker till studieavbrott på gymnasiet gjordes våren 2001 när eleverna gick tredje året på gymnasiet. Det var då 96 % av de elever som varit med vid den första undersökningen som besvarade enkäten. En av frågorna i denna 37 UG 95. 1997. 38 Ibid. 39

enkät handlade om skälen till studieavbrott och de elever som inte fullföljt sin utbildning fick nio fasta svarsalternativ där de kunde markera ett eller flera alternativ. I undersökningen finns även de elever med som inte har gjort ett omval till ett annat

program utan har gjort tillfälligt eller permanent studieavbrott.40

Tabell 1. Skäl för studieavbrott

Skäl för studieavbrott Procent

Jag visste för lite om den utbildning jag påbörjade. 20

Studietakten var för hög/studierna var för svåra. 19,25

Studierna var för teoretiska. 17 Studierna ledde till yrken med dåliga framtidsutsikter.

8,75

Jag trivdes inte i den klass/skola jag gick i. 22,5

Jag ville ta ledigt från studierna en tid, 21

40

Svensson, Allan. 2002. Den sociala snedrekryteringen till högskolan – när och hur uppstår den? Göteborg.

4. Resultat

För att få ett hanterligt diskussionsunderlag har vi valt att utgå från våra frågeställningar när vi bearbetat intervjuerna. Redan under intervjutillfällena märkte vi att det fanns några svar eller variabler som var mer förekommande i respondenternas berättelser än andra. Vi har utifrån varje fråga läst igenom intervjuerna och hittat variabler som vi funnit relevanta. Antalet svarsformuleringar kan vara fler än en per elev och fråga.

I nästa steg har vi slagit ihop liknande variabler där vi kan se ett direkt samband till en huvudvariabel som vi sedan använder för analys och diskussionsarbetet.

Huvudvariabel 1 kallar vi andrahandsinformation. Den får representera de informationskällor som eleverna har uppgett att de fått information av och som inte ryms inom skolans planerade informationstillfällen. I denna huvudkategori ryms följande variabler; pratat med kompisar och pratat med familjen.

Huvudvariabel 2 kallar vi informationsmaterial. Den får representera det tryckta informationsmaterial som eleverna uppger att de har fått information ifrån. I denna

huvudkategori ryms följande variabler; programväljaren41 och läst mer information.

Huvudvariabel 3 kallar vi upplevelse. Den får representera sådan information som är kopplad till någon sorts aktivitet. I denna huvudkategori ryms följande variabler; öppet

hus,42 sommarskola,43 ämnesfördjupning på grundskolan, temadag på grundskolan44

och information från gymnasieelever.

Huvudvariabel 4 kallar vi direktinformation. Den får representera sådan information som ligger inom ramen för skolans planerade information och som inte är förknippad med någon aktivitet. I denna huvudkategori ryms följande variabler; samtal med studie-

41

Programväljaren är det informationsmaterial om gymnasieskolan som används av grundskolorna i den undersökta kommunen inför gymnasievalet.

42

Gymnasieskolan i den undersökta kommunen har öppet hus en kväll för elever och föräldrar inför gymnasievalet.

43

Sommarskolan var ett projekt i den undersökta kommunen för att öka intresset för naturvetenskap och teknik.

44

En av grundskolorna i den undersökta kommunen ordnar en mässa inför gymnasievalet med gymnasieskolor och några företag och dit kommer elever från nionde klass.

och yrkesvägledaren, information från gymnasielärare, information från lärare, klassinformation från studie- och yrkesvägledaren, information från idrottsgymnasiet, fått mer samtal och fått mer information.

Huvudvariabel 5 kallar vi teori och tempo. Den får representera den för höga graden av teori och svårighetsgrad och det för höga tempot som studierna utfördes under på det program de valde först enligt eleverna själva. I denna huvudkategori ryms följande variabler; högt studietempo, hög teorinivå och hög svårighetsgrad.

Huvudvariabel 6 kallar vi innehåll. Den får representera elevernas syn på vad de inte visste om innehållet. I denna huvudkategori ryms följande variabel; innehållet.

Huvudvariabel 7 kallar vi struktur. Den får representera de svar som handlar om bristande struktur som eleverna upplever finns inom programmet. I denna huvudkategori ryms följande variabel; dålig struktur.

Huvudvariabel 8 kallar vi lärarkommunikation. Den får representera den bristande kontakt som eleverna upplevde att de hade med lärarna på programmet. I denna huvudkategori ryms följande variabel; dålig kontakt med lärare.

Huvudvariabel 9 kallar vi självkännedom. Den får representera de uttalanden från eleverna som har att göra med deras sätt att se på sig själva. I denna huvudkategori ryms följande variabler; inte visste vad jag passade till och sänka kraven på sig själv.

Huvudvariabel 10 kallar vi socialt. Den får representera de uttalanden som eleverna gjorde om den bristande sociala samvaron i klassen. I denna huvudkategori ryms följande variabel; det sociala med klassen.

Tabell 2. Hjälp och information eleverna fått inför gymnasievalet.

Huvudvariabel Variabel Antal förekommande

1. Andrahandsinformation 7

Pratat med kompisar 3

Pratat med familjen 4

2. Informationsmaterial 3 Programväljaren 3 3. Upplevelse 11 Öppet hus 5 Sommarskola 2 Temadag 2 Ämnesfördjupning 1 Information från gymnasieelever 1 4. Direktinformation 15 Samtal med syv 7

Information från lärare 3 Klassinformation från syv 2 Information från gymnasielärare 2 Information från idrottsgymnasiet 1

Majoriteten (7 av 9) av eleverna uppgav att de hade pratat med sin studie och yrkesvägledare inför gymnasievalet. De flesta nämnde endast samtalen i förbigående medan de som beskrev sina samtal med studie- och yrkesvägledaren utförligare var de som hade en negativ bild av samtalen. När vi frågade om vem Pontus hade pratat med om gymnasievalet så berättade han direkt om sitt möte med studie- och yrkesvägledaren. Vi fick en känsla av att han hade gått och tänkt på detta och gärna ville berätta om det. Så här säger Pontus:

”Det var hånfullt, studie- och yrkesvägledaren hånade de olika linjerna som Estet, det var bara för sådana som inte ville gå i skolan riktigt. Samma med Individuella programmet, där skulle man absolut inte gå för då är man dum i huvudet och Fordon där är man också dum. Ska man gå på gymnasiet ska man gå El eller Teknik eller helst Samhäll.”

Vi fick uppfattningen av att Pontus kände sig illa bemött av studie- och yrkesvägledaren och det här kan vara en av anledningarna till att han så tydligt kommer ihåg mötet.

Så här säger Klas om sitt samtal med Studie- och yrkesvägledaren.

”Det var det att jag, när vi då pratade med studie- och yrkesvägledaren så förklarade syon att det fanns teknik eller el att välja mellan om jag ville bli något av det som jag var intresserad av då. Syon tyckte att jag skulle börja på tekniska. Då frågade jag om det inte var väldigt mycket matte och jag har jättesvårt för matte. Syon sade att jag skulle nog fixa det ändå. Men sedan när jag väl hamnade på Teknikprogrammet så efter en månad kände jag att det var helt kört. Det var mycket matte och det gick verkligen jättefort och det gick inte alls för mig.”

Av citatet kan vi se att Klas säger att han inte är bra på matte och trots att han är tydlig med detta lyssnar inte studie- och yrkesvägledaren på honom och av intervjun framgår det att Klas redan då känner sig tveksam till om han verkligen kommer att klara Teknikprogrammet. Det kommer fram under intervjun att det är matten som är orsak till att Klas byter program. Det kan vara så att Klas känner sig besviken på studie- och yrkesvägledaren som trodde att han skulle fixa matten ändå trots att han upprepade gånger sade att han inte var bra på matte. Klas uttrycker att han fick sina farhågor om att inte klara matten tidigt bekräftade när han började på teknikprogrammet. Det kan vara anledningen till att han minns samtalet så tydligt medan de elever som haft ett ”vanligt” samtal med studie- och yrkesvägledaren inte har några speciella minnesbilder av detta.

Många (5 av 9) av eleverna hade varit på gymnasieskolans Öppet hus och gått runt och tittat på programmen där. I intervjuerna uttryckte de flesta av eleverna sig positivt om upplevelseinformation och den verkade ha gjort ett ganska stort intryck på dem. Så här säger Lotta om hennes erfarenheter av upplevelseinformation.

”Jag hade ju gått på sommarskolan år 2000, så jag hade ju lite pejl på några av programmen, vilket gjorde att jag valde som jag gjorde sedan. Sen var det Öppet hus där vi var runt och tittade på olika program.”

Lotta beskriver här att det var hennes upplevelse ifrån Sommarskolan och Öppet hus som styrde hennes omval. Lotta beskriver med styrka och glädje i rösten vad de fick göra på sommarskolan. Hon säger ”Det ena programmet har väldigt hög intagningspoäng, så jag kände att det är nog inte riktigt min grej”. Vi får en känsla av att Lotta väljer bort programmet för att hon vet att hon inte kommer in på det. Hon säger att hon trivdes med att man fick göra mycket praktiskt på det program hon valde och att hon fick väldigt bra kontakt med lärarna där. Vi har funderat över om hon hade valt som hon gjorde även om hon inte hade fått den här erfarenheten från sommarskolan.

Flera uppgav att de talat med någon i familjen om sitt gymnasieval. Så här svarar Anders på frågan om vem han pratade med om sitt gymnasieval.

”Det var väl mest inom familjen tror jag, mamma och pappa som jag pratade med. De tyckte att det spelar väl ingen roll vad du väljer, bara du trivs med det du läser. Det var inga påtryckningar om att jag ska läsa det och det, utan jag fick välja fritt. Det var väl kanske min moster som tyckte att jag skulle passa väldigt bra i vården, men det hade jag tänkt själv redan innan de ens började att prata om att jobba i vården.”

Anders säger att hans familj inte har gjort några påtryckningar om vad han skulle välja. Det tror vi stämmer utifrån hur han berättar om diskussionerna i familjen. Det framkommer i intervjun att det inom familj och släkt finns flera personer inom samma yrkesgrupp som Anders har tänkt sig sitt framtida yrkesliv inom. Han säger själv att han fått mycket information från sina släktingar. Vi tycker att vi kan märka att detta har påverkat honom mer än vad han själv anser.

Endast ett fåtal (3 av 9) uppgav att de hade tagit del av något skriftligt informationsmaterial.

Tabell 3. Vad eleverna inte visste om programmet de först valde.

Huvudvariabel Variabel Antal förekommande

5 Teori och tempo 8

Högt studietemp 2 Hög teorinivå 4 Hög svårighetsgrad 2 6 Innehåll 3 Innehållet 3 7 Struktur 2 Dålig struktur 2 8 Lärarkommunikation 2

Dålig kontakt med lärare 2

Majoriteten (8 av 9) av eleverna i undersökningen uppgav att de inte visste att det var så mycket teori och att det var ett så högt studietempo på programmet som de hade valt. De tyckte också att det var för hög svårighetsgrad. Så här svarar Klas på frågan om vad han inte visste om det program som han valde.

”Hur snabbt de körde och vad som gällde i stort sett. Jag var mer intresserad av praktiskt arbete och blev rätt uttråkad av all teori på högstadiet, så jag ville egentligen in på något praktiskt där man verkligen kunde använda de kunskaperna på någonting riktigt då, så att säga. Men det fick vi ju inte då på Teknikprogrammet som jag hade valt från början, utan det var mer att sitta och läsa i boken, så här är det, men funkar det verkligen så?”

Klas är tekniskt intresserad och fick upplysning av studie- och yrkesvägledaren om att det fanns El eller Teknikprogrammet att välja på om man var intresserad av teknik. På studie- och yrkesvägledarens inrådan väljer han Teknikprogrammet, trots att han flera

gånger frågat studie- och yrkesvägledaren om det inte är väldigt mycket matte på Teknikprogrammet och därmed uttrycker sin osäkerhet över om han verkligen skall klara av programmet. Han gör sitt omval redan efter en månad och säger att anledningen till omvalet var matten.

Det framgår av intervjun att Klas inte tagit del av några aktiviteter som Öppet hus eller temadagar. Han säger att han tycker informationen varit för dålig och att han önskar att de hade fått mer information om vad man fick göra på programmet. Klas lägger viss skuld på sig själv för att han inte tagit reda på tillräckligt med information om sitt första val, men också på skolan som inte informerat tillräckligt enligt honom.

Så här svarar Thomas på frågan vad han inte visste om det program han valde.

”Ja, eftersom jag inte har något riktigt läshuvud, så, hade jag gärna velat veta att det var så mycket plugg. Det är mycket plugg på Elprogrammet, det är mycket lagar och mycket matte. Det är mycket allt sådant där och om jag hade vetat det så hade jag aldrig valt det”.

Thomas säger att han inte visste om att programmet innehöll så mycket teori och att det enda han visste om Elprogrammet var att det var mycket data, vilket han var intresserad av. Han säger att han ville hålla på mycket med datorer då han valde till gymnasiet och att han ville sitta och spela på datorn. Han säger att drömjobbet vore att sitta och spela på datorn hela dagarna. Om han hade vetat om att det var så mycket teori till exempel lagar och matte och sådant hade han aldrig valt Elprogrammet.

Thomas säger att han blivit kallad till sin studie- och yrkesvägledare och att man fick prata om vad man gillade och så skulle han försöka få fram något som passade. Thomas sade att han ville gå data och då tyckte studie- och yrkesvägledaren att han skulle gå El eller på GTI, Göteborgs Tekniska Institut.

Några (3 av 9) elever uttryckte att de visste för lite om programmets kursinnehåll. Några (2 av 9) elever sade att de upplevde att det var dålig ordning på programmen och att de inte visste vad som förväntades av dem. Några (2 av 9) elever uppgav att de inte kunde

kommunicera med lärarna på programmet. Så här svarar Anna på frågan om vad det var som hon inte visste om programmet hon hade valt.

”Det måste jag säga att det var, lärarna tycker jag var, väldigt, de var liksom bara lärare. Det var ingen person bakom det […] Natur var tråkigare än vad jag trodde. Det var liksom stelt, man kunde inte vara flexibel eller så var det som det alltid har varit. Det var ju läraren och så eleven och så skall man undervisas”.

Vi tolkar det som om Anna uttrycker att det är kulturen på programmet som inte stämmer med henne som person. Att det var tråkigt och att lärarna inte var flexibla. Vi har funderat över att den här typen av information kan vara svår att skaffa sig.

Anna säger att det var självklart för henne att gå Natur eftersom hon redan som liten hade en dröm om att hon skulle bli läkare. Det var därför hon valde det programmet och det fanns inga andra alternativ för henne. Hon hade avböjt erbjudandet om samtal med studie- och yrkesvägledaren eftersom hon redan visste vad hon skulle välja. Anna hade besökt Öppet hus och hon säger att det inte verkade så roligt på Naturprogrammet men att hon var beredd att satsa ändå. Hon ville bli läkare och hon valde för sitt framtida yrke. ”Det var en naturlig väg för att komma till målet” säger hon.

Tabell 4. Vad som kunde ha hjälpt eleverna slippa göra ett felval.

Huvudvariabel Variabel Antal förekommande

2 Informationsmaterial 4

Läst mer information 4

3 Upplevelse 4

Studiebesök eller prao på programmen 2 Information från gymnasieelever 1 Studiebesök på arbetsplatser 1 4 Direktinformation 5 Fått mer samtal 2 Fått mer information 3 9 Självkännedom 2

Vetat mer vad jag passade till 1 Sänka kraven på sig själv 1

Flera (4 av 9) elever uttryckte att de själva borde ha skaffat sig och läst mer information. Lika många uttrycker också att de kunde ha fått mer information från skolan eller av studie- och yrkesvägledaren. Flera (3 av 9) nämner vikten av studiebesök på gymnasieprogram och arbetsplatser. Så här säger Klas om vad som hade kunnat hjälpa honom att göra ett bättre val.

”Skolan skulle kunna skicka ut representanter från varje inriktning så skulle det vara jättebra för dem som går på högstadiet. Då kan man ju ha med en elev som själv berättar vad de gör och håller på med.”

Klas efterfrågar mer upplevelseinformation. Han säger att han tycker att det skulle vara bra att få en större inblick i vad man faktiskt gör på själva programmet. Han säger att det skulle vara bra om gymnasieeleverna gick ut på grundskolan som ett slags ambassadörer för sitt program och berättade vad de faktiskt gör på programmen. Han

tycker att högstadieelever behöver mycket information när de skall göra ett sådant viktigt val.

Så här svarar Anders på frågan om vad som kunde ha hjälpt honom att göra ett bättre val.

”Ja det hade varit om man fått prova på lite tror jag, liksom gå en heldag och prova på, på de linjer som man har tänkt sig. Då har man möjlighet att se lite av insidan av kurser eller programmet innan man börjar.”

Anders var helt säker på vilket program han skulle välja. Hans inställning från början var att gå det program som direkt skulle leda till vidare studier för att nå sitt drömyrke. Anders hade pratat med lärarna på grundskolan om sitt val. Han hade aldrig något samtal med studie- och yrkesvägledaren och säger att det inte hade hjälpt om han fått mer information om de olika programmen eftersom han var så säker på vad han ville bli.

Några (2 av 9) sade att de inte visste vad de egentligen var bra på. Så här svarar Lotta på samma fråga.

”De skulle ha kunnat tala om för mig vad jag var bra på egentligen […] Jag hade kanske ingen riktig pejl på vad jag kunde och så där.”

Lotta säger att hon hade behövt hjälp med att få en större självkännedom eftersom hon inte riktigt visste vad hon var bra på och vad hon kunde.

Tabell 8. Orsaker till omval.

Huvudvariabel Variabel Antal förekommande

5 Teori och tempo 8

Den höga svårighetsgraden 3

Den höga teorinivån 3

Det höga tempot 2

10 Socialt 7

Den sociala med klassen 7

8 Lärarkommunikation 2

Dålig kontakt med lärare 2

Elevernas egen uppfattning om vad som har orsakat deras omval handlar om i huvudsak två områden, teori och tempo och socialt. Majoriteten (8 av 9) av eleverna uttryckte att utbildningens utformning var för teoretisk, att den bedrevs i ett för högt tempo och var för svår för dem. För Lotta var det både att det var mycket teori och det sociala med klassen som var orsak till hennes omval. Så här säger Lotta.

”Det var så himla mycket teori, jag trodde att det skulle vara mycket praktiskt. Jag visste att svenska, engelska, matte och gympa var obligatoriskt. Det var ju okay och så, sedan tillkom samhällskunskap och sådant där. Jag var ju redan skoltrött när jag började och sedan blev det ju inte bättre tyvärr”.

När Lotta sedan pratar om det nya program hon valde låter hon glad och berättar om hur lätt det är att komma överens med både lärarna och de andra i klassen. Hon har tidigare under intervjun berättat att hon haft det jobbigt under högstadiet och såg fram emot att börja gymnasiet och att få nya vänner. Hon berättar att hennes besvikelse var stor när hon började på gymnasiet och kände att hon inte passade in bland de andra i klassen.

Thomas har sagt tidigare under intervjun att han inte har något läshuvud och det är tydligt att han har valt ett program som han tycker är för svårt. Så här säger Thomas.

”I början, de fyra, fem första veckorna så försökte man ju, allting såg ju lysande ut, man verkligen försökte. Sedan så blev det ju svåra grejer. Det var ju bara introduktionen. Sedan blev det svårare och svårare och svårare. Då blev det ju skolk och sedan blev det den onda cirkeln. Rädd för att gå tillbaka och få skäll och då skolkade man från den lektionen med och sedan så sket det sig.”

Vi får under intervjuns gång ett intryck av att Thomas har mognat mycket och har bestämt sig för att göra sitt bästa efter att han gjort sitt omval. Han trivs mycket bra med sitt nya program och har bra resultat i många ämnen. Han har hunnit med att arbeta en period innan han börjar på sitt nya program och säger att det betydde mycket för honom. Han har också själv en klar bild av varför det blev fel med det första valet.

Anders tyckte själv att han var duktig och hade lätt för naturämnen men när han kom till gymnasiet blev det inte som han hade tänkt sig. Så här säger Anders.

”Det var just det här med innehållet i kurserna. Jag hade ju läst naturämnen på grundskolan och tyckte att det var ganska enkelt. Sen fick jag ju en chock när jag kom hit då. Det var ju mycket mer komplicerat och högre tempo så klart.”

Majoriteten (7 av 9) av eleverna upplevde också att de inte kände samhörighet i klassen. Några (2 av 9) upplevde att de inte hade någon bra kommunikation med lärarna och Anders var en av dem. Vi fick intryck av att han fick lite av en ”kulturchock” när han började gymnasiet. Det var svårare och ett betydligt högre tempo än det var på grundskolan och han kände sig utanför klassen. På frågan om vad det var som avgjorde att han bytte program säger Anders så här.

”Det var faktiskt klassen som jag inte trivdes med. Det var svårt att få kontakt med klassen och jag kände mig liksom utanför och då mår man ju inte heller bra. Jag kände att jag inte kunde stanna kvar där.”

För Anders var omöjligt att vara kvar på programmet när det sociala med klassen inte fungerade och han upplevde också att det inte fanns någon bra kommunikation med lärarna. Så här säger Anders.

”Samtidigt som jag själv var i en kris så trivdes jag inte riktigt, om man får säga så, så trivdes jag faktiskt inte med lärarna. Det var kommunikationen, det gick inte riktigt att prata med lärarna.”

För Anders var det tydligt att det var en jobbig process att börja gymnasiet och upptäcka att han valt fel program och göra omval. Han säger att han själv var i en kris och vi tycker oss förstå under intervjun att han kände att han inte fick något stöd och att han inte kunde prata med lärarna om detta.

Cecilia var medveten om det socialas betydelse redan när hon valde till gymnasiet. Så här säger Cecilia om den sociala biten.

”Egentligen skulle jag ha bytt till grannkommunen för jag ville inte alls gå på den här skolan för att, ja det var med kompisar och så på programmet, de var inte alls roliga och så var jag inte lika mycket med mina vanliga kompisar heller så jag gled ifrån dem också.”

Vi fick intrycket av det hon berättade under intervjun att hon gjorde omval för att kunna hitta tillbaka till sina, som hon kallar det, ”vanliga kompisar”.

När vi intervjuade Mattias förstod vi ganska snart att det sociala med kompisar var mycket betydelsefullt för honom. Det visar sig också när han beskriver skolan i grannkommunen dit han gjorde sitt första val. Han beskriver den som bara korridorer och klassrum utan utrymmen där eleverna kunde umgås. Så här säger Mattias.

”Det var den sociala biten tror jag, i och med att jag känner väldigt mycket folk här, väldigt mycket kompisar och så. Sedan hade man inte så mycket kompisar i grannkommunen utan det var nog mest det. Jag är inte en sådan som gillar att gå på en skola och inte känna någon utan jag är mer en sådan som gillar att umgås och känna personerna på det stället. Det är nog det som avgör tror jag”.

Mattias har hela tiden haft en dröm om ett helt annat yrkesförberedande program än både sitt förstahandsval och sitt omval men väljer ändå inte detta. Vi tycker oss kunna ana att både föräldrar och kompisar har påverkat honom vid hans val till gymnasiet och vid omvalet. När vi frågar varför han gör så många val som han egentligen inte vill skrattar han lite förläget och svara något undvikande.

Vi väljer att avsluta med att citera Anna som vi tycker uttrycker sina känslor om sitt första val och sitt omval på ett målande och tydligt sätt. Så här säger Anna om trivseln på programmet.

”När jag gick på Natur var det som allt var svart eller vitt ungefär, eller det var så jag kände det och sedan när jag kom över till Samhäll var allt i färg och allt var bara bra liksom.”

5. Analys och diskussion

I UG-95 uppger 35 % av eleverna att de har fått stöd och hjälp vid gymnasievalet av sin studie- och yrkesvägledare. I vår undersökning säger sju av nio elever att de haft kontakt med sin studie och yrkesvägledare inför sitt gymnasieval i årskurs nio. Detta innebär dock inte samma sak som att de fått stöd och hjälp av dem. Några av eleverna ger en negativ bild av sitt möte med studie- och yrkesvägledaren. Det framgick av elevernas svar att studie- och yrkesvägledaren dels lade sina egna värderingar i vilka program som var bra eller dåliga att gå, dels att de utgick från vad eleven redan kommit fram till. Studie och yrkesvägledaren verkade alltså inte ha några ambitioner att vidga vyerna hos eleven, utan resultatet blev snarare att studie- och yrkesvägledaren matchade elevens önskemål mot ett program.

I fyrstegsmodellen som beskrivs av Borhagen och Lovén handlar steg två om att vidga den sökandes perspektiv. En av studie- och yrkesvägledarens uppgifter är att uppmuntra och inspirera eleven till att tänka i nya banor. Genom detta kan eleverna få kunskap om många bra och intressanta alternativ.

Enligt Gottfredsons teori om begränsningar och kompromisser genomgår varje individ en begränsningsprocess som börjar redan i barndomen när kunskaper om utbildningar och yrken saknas. Individen sållar bort yrken och utbildningar som inte stämmer med deras självbild. Vår uppgift som studie- och yrkesvägledare är att vidga elevernas vyer och att hjälpa dem att våga tänka utanför ramarna. De flesta i vår undersökning nämnde endast samtalen med studie- och yrkesvägledaren i förbigående, men i de fall där eleverna beskriver sitt samtal med studie och yrkesvägledaren bidrar samtalen till den begränsningsprocess som Gottfredson beskriver.

I vår undersökning är det endast tre av nio som talar om tryckt informationsmaterial som en viktig informationskälla. I UG-95 gjordes en undersökning av elevernas förmåga att ta till sig syo- relaterade texter. Resultatet visade på att de texter som var skrivna som enkla berättelser i jagform med beskrivningar av arbetsuppgifter och arbetsmiljöer var lättare för eleverna att ta till sig medan den information som var

hämtad från arbetsmarknadsstyrelsen med sakliga och informerande texter om yrken var svårare för eleverna att förstå och ta till sig.

Vi vet att alla elever i den undersökta kommunen får varsitt exemplar av programväljaren, där alla nationella program finns beskrivna. Ändå är det bara tre som nämner skriftligt material som informationskälla. Är det så att eleverna har svårt att förstå materialet, eller är materialets utformning för tråkig för att eleverna skall kunna relatera till det? Eller är det så att ungdomar vill ha upplevelser för att de skall komma ihåg och ta till sig information?

När det gäller upplevelseinformation så nämner många det i intervjusvaren, fem av nio har varit på öppet hus, två av nio har deltagit i sommarskolan och två av nio har deltagit på temadag om gymnasievalet på grundskolan.

När det gäller den information eleverna i vår undersökning fått i andra hand har fyra av nio fått informationen från någon i familjen, tre av nio av kompisar. I UG-95 är det 31 % av eleverna som uppger föräldrarna som de som har bidragit med stöd och hjälp inför gymnasievalet. Däremot uppges kompisar inte haft någon större betydelse inför gymnasievalet. Resultatet i vår undersökning stämmer överens med resultatet i UG -95 när det gäller att kompisarna inte har så stor betydelse när eleverna gör sitt val.

I flera av svaren i vår undersökning kan vi utläsa att föräldrarna har en ganska passiv hållning när det gäller elevernas val. De flesta tycker att det inte spelar så stor roll vad deras barn väljer huvudsaken är att de trivs med det program de valt. Vi tycker det är bra att föräldrarna låter barnen välja fritt men är lite fundersamma om föräldrarna är tillräckligt bra ”bollplank” för sina barn vid gymnasievalet. Vi ställer oss också frågande till om föräldrar eller andra viktiga personer verkligen har så lite inflytande på elevernas val. Ros- Marie Ahlgren skriver i Ungdomar i övergångsåldern om att det finns statusskillnader mellan de olika programmen och att det också finns olika kulturer inom programmen. Till exempel för de elever som går på Industriprogrammet är det praktiken som utgör den viktigaste delen av utbildningen. Det är vanligt att elever från industriprogrammet arbetar på sin fritid och de uppskattar att de inte har så mycket läxor. För de elever som går på Naturvetenskapliga programmet är det betygen som är det viktigaste och de ser programmet som en förutsättning för högre studier. En stor del

av fritiden ägnar eleverna åt läxor och det är hög status att gå på natur. Vi tror det kan påverka elevernas val på så vis att de hellre väljer ett program med hög status än ett program med låg status. Vi tror att personer i elevernas omgivning kan vara påverkade av detta och att de i sin tur påverkar eleverna att välja ett program som kanske egentligen är för svårt för dem. Kanske kunde många elever ha fått ett betydligt högre betyg på ett något lättare program.

När det gäller vad eleverna inte visste om det program de valt uppgav sex av nio att de inte visste att det var så mycket teori och att studierna bedrevs i ett så högt tempo. Enligt Mills sociologiska vision kan man inte förstå en individs livshistoria eller ett samhälles historia om man inte förstår båda. Vi menar då att elevers svårigheter att klara av en utbildning har ett samband med hur gymnasieskolan har förändrats.

Under 70- och 80-talet ökar ungdomsarbetslösheten och ansvaret förskjuts successivt över från arbetsmarknadsmyndigheterna till skolan. År 1998 går 97 % av grundskoleeleverna direkt vidare till gymnasiet. Det samhällsstrukturella problemet, arbetslöshet, får följden att gymnasieskolan teoretiseras. Det i sin tur kan bli ett personligt bekymmer om de personer som skulle ha valt en praktisk utbildning inte kan finna sig till rätta i den teoretiska skolan och samtidigt inte är medvetna om att det är ett strukturellt problem det handlar om. Det samhällsstrukturella problemet blir till ett personligt bekymmer då individen ser orsakerna till att det inte fungerar i skolan hos sig själv, alltså att de inte läser tillräckligt mycket eller att de inte är smarta nog. Vi ser en tendens till detta i vår undersökning. Eleverna uttrycker att programmet är för svårt för dem, att de inte hänger med i studietempot och att de egentligen ville göra något mer praktiskt.

Övriga faktorer som eleverna uppgav att de inte kände till om det program de först valde säger tre av nio att det var programmets innehåll, två av nio uppger att de inte kände till strukturen på programmet och två av nio kände inte till att det skulle vara så dålig kommunikation med lärarna. Om det är så att eleverna har svårt att förstå och ta till sig det tryckta informationsmaterialet kan det vara en förklaring till att de finner programmets innehåll som en överraskning. När de besöker öppet hus och andra upplevelseaktiviteter ser de bara det praktiska och ”roliga” på programmen. Alla vill ju visa det bästa av sitt program. Studieplaner och mer om kurser och programstrukturer

finns att få i det tryckta informationsmaterialet som få av eleverna uppgav att de tagit del av.

När vi frågade eleverna i vår undersökning om deras åsikter om vad som skulle kunna ha hjälpt dem till ett bättre val till gymnasiet fick vi svar från fem av nio elever som handlade om att få mer information och mer samtal, fyra av nio elever nämnde att de ville ha mer upplevelseinformation i form av studiebesök, prao på program eller studiebesök på arbetsplatser. Fyra av nio elever uppger att de kunde ha läst mer informationsmaterial och två av nio ger uttryck för att de skulle ha behövt hjälp med att lära känna sig själva bättre

Anders Lovén skriver i Kvalet inför valet att det inte finns någon processvägledning på de flesta skolor idag. Elevernas önskan om mer samtal och mer information om gymnasievalet kan vara ett resultat av att syoverksamheten koncentreras till gymnasievalet i årskurs nio. Risken med att lägga all syoverksamhet så koncentrerat är att det inte finns någon tid för eleven att fundera över sig själv och vilka möjligheter som finns. Idag finns ett enormt utbud av utbildningar, skolor och yrken och därför behövs det tid för att kunna informera sig om alternativen.

I UG 95 var det hela 88 % av eleverna som ansåg att det var viktigt med självkännedom men ändå var det bara 5-9 % som anser att de har tagit hänsyn till självkännedomen vid gymnasievalet. En majoritet av eleverna säger också att det inte är vanligt att självkännedom tas upp under samtalen med studie och yrkesvägledaren. Undersökningen visade också att eleverna har svårt att beskriva sig själva utifrån sina starka och svaga sidor och att sätta sig själva i relation till den utbildning de hade valt.

När det gäller vad gymnasieeleverna i vår undersökning själva anser vara orsaken till omval kunde vi se två framträdande variabler, teori och tempo och socialt. Så många som åtta av nio uttryckte att utbildningens utformning var för teoretisk, att den bedrevs i ett för högt tempo och var för svår för dem. Nästan lika många, sju av nio uppgav att de inte kände någon samhörighet i klassen. Två av nio sade att de inte hade någon bra kontakt med sina lärare.