Örebro universitet Institutionen för hälsovetenskaper Arbetsterapi C, Examensarbete 15 hp Vårterminen 2016
Distriktsarbetsterapeuters psykosociala
arbetsmiljö.
Community occupational therapists
psychosocial work environment
Författare: Erika Nurisalo Emmi RunnerströmÖrebro Universitet Institutionen för hälsovetenskaper Arbetsterapi C Arbetets art: Examensarbete omfattande 15 högskolepoäng, inom ämnet arbetsterapi. Svensk titel: Distriktsarbetsterapeuters psykosociala arbetsmiljö. Engelsk titel: Community occupational therapists psychosocial work environment. Författare: Erika Nurisalo, Emmi Runnerström Datum: 2016-06-06 Antal ord: 5508 Sammanfattning:
Bakgrund: Den psykosociala arbetsmiljön har stor betydelse för tillfredsställelsen på en arbetsplats och kan påverka hälsan både positivt och negativt. Områden som ingår i den psykosociala arbetsmiljön är bland annat arbetsuppgifternas innehåll, de krav som ställs på medarbetaren och relationer mellan arbetskamrater och chef. Distriktsarbetsterapeuter arbetar mot en stor klientgrupp, vilket ställer krav på en bred kunskap inom arbetsterapi. Att arbeta som distriktsarbetaterapeut kan även innebära att vara ensam i sin yrkesprofession eller att ha långa avstånd mellan klienterna, vilket kan leda till en begränsad möjlighet till stöd och kontakt med sina arbetskamrater och chef. Syfte: Syftet med studien var att kartlägga distriktsarbetsterapeuters psykosociala arbetsmiljö.
Metod: En kvantitativ metod användes där en webbenkät utformades genom frågor från Copenhagen Psychosocial Quesionnaire version II, COPSOQ. Enkäten skickades ut via mail till 137 distriktsarbetsterapeuter som slumpades fram genom flerstegs klusterurval. Rådatan överfördes och analyserades i Microsoft Excel 2007 genom metoder för deskriptiv statistik. Resultat: 92 deltagare svarade på enkäten och resultatet redovisas i form av tabeller, figurer och i löpande text. Resultatet i studien tyder på att distriktsarbetsterapeuter har en god psykosocial arbetsmiljö. Majoriteten anser att arbetet är meningsfullt, att arbetet ger dem utvecklingsmöjligheter samt ett bra stöd och samarbete på arbetsplatsen. Slutsats: Slutsatsen av vår studie är att distriktsarbetsterapeuterna har en god psykosocial arbetsmiljö. Sökord: Arbetsterapi, Hälsa, Arbete, Social miljö, Arbetstillfredsställelse
Innehållsförteckning
Inledning ... 1 1. Bakgrund ... 1 1.1 Aktivitet och hälsa ... 1 1.2 Arbete ... 2 1.3 Psykosocial arbetsmiljö ... 2 1.4 Arbeta som distriktsarbetsterapeut ... 3 2. Problemområde ... 4 3. Syfte ... 4 4. Metod ... 4 4.1 Design ... 4 4.2 Urval ... 4 4.3 Utformning av enkät ... 5 4.4 Procedur ... 5 4.5 Dataanalys ... 6 4.6 Etiska ställningstagande ... 6 5. Resultat ... 6 5.1 Bakgrundsdata av deltagarna ... 6 5.2 Arbetsuppgifter ... 7 5.3 Utveckling i arbetet ... 8 5.4 Relation till arbetskamrater och chef ... 8 5.5 Hälsa ... 9 6. Diskussion ... 10 6.1 Metoddiskussion ... 10 6.2 Resultatdiskussion ... 12 6.2.1 Arbetsuppgifter ... 12 6.2.2 Utveckling i arbetet ... 12 6.2.3 Relationer till arbetskamrater och chef ... 12 6.2.4 Hälsa ... 13 6.2.5 Arbetsterapipraxis ... 13 7. Slutsats och fortsatt forskning ... 13 Referenslista ... 14 Bilaga 1. Enkät Bilaga 2. Bakgrundsdata1
Inledning
Den psykosociala arbetsmiljön som innefattar till stor del allt som människan omges av på arbetet, har stor betydelse för tillfredsställelsen på en arbetsplats (1). Distriktsarbetsterapeuter arbetar mot en bred klientgrupp och behöver därför bred kunskap inom arbetsterapi. De täcker även upp ett stort område med långa avstånd vilket kan leda till begränsad möjlighet till stöd och kontakt med chefer och arbetskamrater. Faktorer som kan inverka negativt på den psykosociala arbetsmiljön kan vara bristande kommunikation mellan arbetskamrater, höga krav och bristande inflytande på arbetet (1). Genom denna studie valde vi därför att kartlägga distriktsarbetsterapeuters psykosociala arbetsmiljö för att ta reda på hur de upplever den.1. Bakgrund
Bakgrundsavsnittet delas in i aktivitet och hälsa, arbete, psykosocial arbetsmiljö och arbeta som distriktsarbetsterapeut.1.1 Aktivitet och hälsa
Mänsklig aktivitet påverkar individens utveckling, hälsa och välbefinnande (2) och kan delas in i tre aktivitetsområden: arbete, fritidssysslor och aktiviteter i dagliga livet (3). International Classification of Functioning, Disability and Healths (ICF) definition på begreppet aktivitet är att “Aktivitet är en persons genomförande av en uppgift eller handling” (4). Människan lär och utvecklas genom aktivitet och ska ha möjlighet att utföra aktiviteterna på ett meningsfullt sätt (5, 6). Hur meningsfull en aktivitet upplevs avgörs av värdet den har för individen (7). Värdet av en aktivitet kan till exempel vara det synliga resultatet av en aktivitet, upplevelsen i ett specifikt socialt sammanhang eller upplevelsen av glädjen i att utföra någon aktivitet (8). Sambandet mellan en aktivitets värde och upplevd meningsfullhet är starkt och viktigt för att bibehålla hälsa och välbefinnande (8). Aktivitet påverkas även av miljön som omfattar fysiska, sociala och kulturella egenskaper i vår omgivning (3). Miljöns inverkan på utförandet av en aktivitet beror på de möjligheter, resurser, krav och begränsningar som miljön har på den unika individen (3), och kan därmed vara antingen möjliggörande eller begränsande (5). Fokus i den här studien är aktivitetsområdet arbete.Arbete kan påverka vår hälsa och vårt välbefinnande både negativt och positivt (9). World Health Organisation´s (WHO) definition på god hälsa är ett tillstånd av fullständigt fysiskt, socialt och psykiskt välbefinnande och inte enbart avsaknad av sjukdom eller funktionshinder (10). Arbete kan bidra hälsofrämjande genom att ge oss struktur i vardagen, en identitet, självrespekt, socialt stöd och belöning. Det kan även resultera till andra positiva effekter när kraven som ställs är optimala, när utrymme för inflytande ges och när organisationen är vänlig, stödjande och uppmuntrande. Motsatta arbetsförhållanden kan däremot leda till ohälsa så som stress, nedstämdhet, brist på energi och ork samt trötthet (9).
En förutsättning för god hälsa är att det finns en aktivitetsbalans (8) och det är ett centralt begrepp inom arbetsterapi (11). Begreppet innefattar en kombination av flera områden: den specifika aktiviteten, upplevelsen av aktiviteten och den tid som spenderas. Det innefattar även ett subjektivt perspektiv, vilket innebär att det som räknas är den unika individens egen uppfattning om en aktivitet och att det inte finns ett konkret svar på när aktivitetsbalans uppstår, eller vad som är rätt mängd och variation (11). Aktivitetsbalans uppstår när arbetet överensstämmer med individens
2 värderingar och prioriteringar, är tillräckligt stimulerande eller utmanande och fri från konflikter. När ett arbete anses sakna betydelse, innebörd eller att det finns ett överflöd eller brist på möjligheter att utvecklas uppstår en obalans (12). I arbetet behöver människan en balans mellan ansträngning och belöning och handlandet styrs mycket av det. Belöning kan innebära befordringsmöjligheter, löneutveckling och feedback (13). Risken för ohälsa ökar vid obalans i arbetet (12, 13).
1.2 Arbete
Arbete omfattar aktiviteter som görs för att få en inkomst. Skillnaden mellan arbete i hemmet så som hushållsarbete och det arbete som sker på arbetsplatsen är just betalningen (14). Ett arbete har dock större betydelse än att bara ge inkomst. Den möjliggör relationer mellan arbetskamraterna som tillgodoser mänskliga behov av socialisering och regelbundenhet att gå till ett arbete, som i sin tur ger en struktur i vardagen och skapar vanemönster, rutiner och en livsstil (14). Ett arbete innebär även att planera och fördela målinriktade arbetsuppgifter samt att ha en förståelse och insikt i hur arbetsuppgifterna ska styras för att nå ett mål (15). Vad som gör att ett arbete är motiverande är olika mellan individer, vissa finner det som ett onödigt ont medan andra finner det som ett stort intresse (1). Om arbetsuppgifterna väcker ett stort intresse blir det naturligtvis lättare att nå de mål och det resultat som ska nås, samt att individen blir mer engagerad och motiverad (1).Ett arbetes belastning är den arbetspress och det arbetstempo som måste hållas för att nå de mål som sätts upp, arbetspressen kan både vara fysisk och psykiskt påfrestande och hänger ofta ihop med bristande kontroll över arbetet från individen (15). En studie (16) som undersökte arbetsrelaterade stressfaktorer hos arbetsterapeuter visade att konsekvenser vid för hög arbetsbelastning kan resultera i arbetsrelaterad stress. Studien visade även att den viktiga patienttiden ofta blev begränsad då den administrativa tiden och andra avbrott tog upp mycket av arbetet (16). Motsatsen till för hög arbetsbelastning betyder inte att det inte finns någon tidspress eller lite att göra. En hög arbetsbelastning behöver inte resultera i negativa konsekvenser om det finns en tillfredsställelse på arbetet, samt att arbetet är stimulerande och utvecklande (17). Utveckling i arbetet kan ske genom att ge individen möjlighet till fortbildning, nya arbetsuppgifter och genom möjligheten att lära sig nya saker (15).
1.3 Psykosocial arbetsmiljö
Den psykosociala arbetsmiljön innefattar områden i arbetet som individen omges av, så som arbetsuppgifternas innehåll, anställningsförhållanden, relationen mellan arbetskamrater och chef, samt de krav som arbetet ställer på individen (1) och påverkar tillfredsställelsen på arbetsplatsen (15). Den vanligaste definitionen av vad som menas med psykosocial är samspelet mellan psykiska och sociala faktorer (13). En av de viktigaste grunderna för hur den psykosociala arbetsmiljön bedöms, avgörs av individens upplevelse av sitt arbete och genom individens värderingar och känslor inför sin arbetssituation. Det kan handla om hur tillfredsställelsen är över den sociala gemenskapen, rättvisan, hanterbarheten och möjligheten till att påverka sin arbetssituation. Dessa faktorer påverkar hur vi fungerar, mår och utvecklas på arbetet (1).Psykosociala förhållanden får olika effekter i kombination till varandra (1). Höga krav kan till exempel upplevas som engagerande och utmanade i en kombination med goda möjligheter till påverkan och ett gott socialt stöd. Vid motsatta förhållanden med små möjligheter till egen påverkan och bristande socialt stöd men med samma kravnivå, kan situationen upplevas betungande och påfrestande (1). En kvantitativ studie som inkluderade 5021 arbetande kvinnor och män undersökte deras psykosociala arbetsvillkor (18), stödjer detta då resultatet visade att höga arbetskrav, låg arbetskontroll och dålig
3 support från sin arbetsgivare och arbetskamrater var förknippat med utmattning och ohälsa hos både män och kvinnor (18).
Brister i den psykosociala arbetsmiljön kan ge konsekvenser som sjukfrånvaro, önskan att byta arbete, oharmoniska arbetsgrupper och minskad kvalité på arbetsinsatsen (1). Medarbetare i en stressad arbetsmiljö kan uppleva missnöje och uppgivenhet som kan leda till att det är svårt att upprätthålla kvalitén på sitt arbete och dess insatser (17). Att utsättas för kränkande särbehandling kan leda till konsekvenser som hög stressnivå och samarbetssvårigheter mellan arbetskamrater (1). En studie som undersökte vårdpersonalens arbetsmiljö, hälsa och effektivitet på ett mellanstort sjukhus (19) visade att det var mer vanligt med en känsla av hög stress där en upplevd otydlig organisationsstruktur fanns samt vid bristande inflytande över beslut som rörde arbetet. Det framkom även att det var vanligare med ett missnöje med arbetsmiljön och en upplevelse av bristande kommunikation mellan medarbetarna vid en hög stressnivå. Bland deltagarna som inte upplevde stress var resultaten de motsatta, de upplevde en tydlig organisationsstruktur, att de hade inflytande över beslut och att de hade en bra arbetsmiljö (19).
En studie (20) gjord på 136 arbetsterapeuter och 126 fysioterapeuter i Sverige, visade att det har stor betydelse för hur tillfredsställd en individ var på arbetet beroende på om det visades uppskattning för det arbete som utfördes (20). Andra studier (21, 22) har även visat att relationen till sin chef hade betydelse för hur tillfredsställelsen var på arbetet. Att inte komma överens eller inte bli förstådd och uppskattad i sin yrkesprofession var något som påverkade arbetsmiljön negativt (21, 22).
1.4 Arbeta som distriktsarbetsterapeut
Arbetsterapeuter arbetar inom väldigt många olika verksamheter. Det kan bland annat vara inom kommunal hemvård/äldreomsorg, sjukhus, vårdcentral, hjälpmedelscentral, försäkringskassan eller arbetsförmedlingen (23) vilket resulterar i att arbetet är väldigt varierande med olika arbetsuppgifter. Att arbeta som distriktsarbetsterapeut innebär att arbeta inom kommunal hemvård/äldreomsorg eller på vårdcentral, där patientkontakten antingen sker genom hembesök eller på en mottagning.Distriktsarbetsterapeuter arbetar mot en bred klientgrupp och behöver därför en bred kunskap inom arbetsterapi. I arbetet med den unika patienten påverkas arbetsuppgifterna av patientens förutsättningar och behov (23). Utredningar och bedömningar görs vilket kan resultera i förebyggande eller hälsofrämjande arbetsterapeutiska åtgärder, som anpassning av hemmiljön, prova ut och förskriva hjälpmedel eller att bibehålla patientens fysiska, kognitiva och sociala färdigheter (24). Arbetet som distriktsarbetsterapeut innebär även att arbeta i team tillsammans med andra yrkeskategorier, handleda och stödja anhöriga och annan personal (23). På en arbetsplats är relationen till arbetskamrater och chef, med bra samarbete och gemenskap, en viktig del för att stärka medarbetares hälsa (19). Distriktsarbetsterapeuter som arbetar på vårdcentraler arbetar ofta i team tillsammans med läkare, fysioterapeut, kurator och sjuksköterska, men är ofta ensamma i sin profession (7). För distriktsarbetsterapeuter som arbetar inom kommunal hemvård kan upptagningsområdet vara väldigt stort med långa avstånd mellan patienterna, vilket kan resultera i att en stor del av tiden innebär att arbeta ensamma och ha lite kontakt med arbetskamrater och chef.
4
2. Problemområde
Den psykosociala arbetsmiljön har stor inverkan på individers hälsa och i år har Arbetsmiljöverket kommit ut med en ny föreskrift som syftat till att främja en god arbetsmiljö och förebygga risk för ohälsa (25). Det finns forskning som utvärderar arbetsterapeuters arbetsmiljö (20, 26). En kvalitativ undersökning gjord av Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter, FSA, genomfördes tillsammans med arbetsterapeuter från den offentliga sektorn i form av samtal med fokus på arbetsmiljöns brister, risker och glädjeämnen (26). Undersökningens resultat visade att yrket upplevdes meningsfullt och att arbetet upplevdes som roligt och intressant, men även områden som ökad stress, arbetsbörda och krav, otillräcklig uppmärksamhet samt avsaknad av utveckling, (26). Deltagarna i studien arbetade inom väldigt olika verksamheter, vilket resulterade i svårigheter till överförbarhet av arbetsterapeuters arbetsmiljö (26). Från en annan studie (20) gjord i Sverige framkom det att det var större sannolikhet till missnöje bland arbetsterapeuter som arbetar inom kommun jämfört med landstingsanställda (20), men även inom kommunen arbetar arbetsterapeuterna inom olika verksamheter. Det saknas studier som utvärderar den psykosociala arbetsmiljön inriktat på arbetsterapeuter som arbetar mot hemvården. Denna studie genomförs i syfte att kartlägga den psykosociala arbetsmiljön hos distriktsarbetsterapeuter, och kan bidra med ökad kunskap om deras arbetsmiljö. Kunskapen skulle kunna användas vid utredningar av den psykosociala arbetsmiljön.3. Syfte
Syftet med studien var att kartlägga distriktsarbetsterapeuters psykosociala arbetsmiljö.4. Metod
I metodsavsnittet redovisas studiens design, urval, utformning av enkät, procedur, dataanalys samt etiska ställningstagande.4.1 Design
Studien har en kvantitativ, deskriptiv ansats med kvalitativa inslag.4.2 Urval
Inklusionskriterier för studien var att deltagarna skulle arbeta som distriktsarbetsterapeut. I studien användes klusterurval vilket innebär att välja en bred grupp istället för att välja ut deltagare individuellt (27). Klusterurvalet gjordes i flera steg, först numrerades alla 21 län i Sverige, sedan användes en slumptalsgenerator för att få ut tre län. Därefter slumptalsgenererades fem kommuner ur varje län, vilket sammanlagt gav 15 kommuner (se figur 1). Detta tillvägagångssätt kallas flerstegs klusterurval, vilket innebär att urvalet görs stegvis från större bredare urvalsgrupper till mindre urvalsgrupper (27, 28). Fördelen med ett slumpmässigt klusterurval är att urvalet blir representativt från ett stort geografiskt område och minimerar risken för bias, vilket innebär att minska risken för att urvalet blir skevt (27).5 Figur 1. Klusterurval.
4.3 Utformning av enkät
Enkäten (se bilaga 1) utformades i Survey&Report som är ett webbaserat enkätverktyg (29). Enkäten inleddes med fyra bakgrundsfrågor om kön, ålder, hur länge de varit utbildad arbetsterapeut och hur länge de arbetat som distriktsarbetsterapeut. Frågorna till enkäten hämtades ifrån Copenhagen Psychosocial Questionnaire version II, COPSOQ Sverige; mellanlång version, som är ett validerat instrument för bedömning av den psykosociala arbetsmiljön (30). Inom svensk forskning har instrumentet främst använts i relation till sjukfrånvaro och rehabilitering av smärtpatienter och för närvarande ingår den i svenska studier inom vårdsektorn (30). Instrumentet är indelat i fem olika områden: psykosocialarbetsmiljö och arbetstillfredställelse, arbetsplatsen sett som en helhet, hälsa och trivsel, arbete och privatliv samt konflikter och kränkande beteenden och innehåller totalt 89 frågor. COPSOQ är ett instrument som möjliggör att välja områden och frågor utifrån det behov som finns (30). Området arbete och privatliv valdes bort då studien begränsades till området arbete. Konflikter och kränkande beteenden valdes bort då de ansågs innehålla känsliga frågor, det var frågor som t ex: “Har du under de senaste 12 månaderna blivit utsatt för fysiskt våld på din arbetsplats?” eller “Har du under de senaste 12 månaderna blivit utsatt för icke önskvärd sexuell uppmärksamhet på din arbetsplats?”. Utifrån tre av COPSOQ´s områden, psykosocialarbetsmiljö och arbetstillfredställelse, arbetsplatsen sett som en helhet samt hälsa och trivsel valdes sedan frågor ut som svarade till studiens syfte. Frågorna kategoriserades sedan vilket resulterade i fyra nya områden som utgjorde enkäten; arbetsuppgifter, utveckling i arbetet, relation till arbetskamrater och chef samt hälsa. Sammanlagt var det 20 frågor i enkäten, 6 frågor i området arbetsuppgifter, 5 frågor i området utveckling, 5 frågor i området relation till arbetskamrater och chef samt 4 frågor i området Hälsa.I enkäten användes flervalsfrågor med fem svarsalternativ. Till frågorna i området Hälsa användes svarsalternativen hela tiden, en stor del av tiden, en del av tiden, en liten del av tiden och inte alls, till frågorna i resterande områdena användes svarsalternativen alltid, ofta, ibland, sällan och nästan aldrig/aldrig. Detta var svarsalternativen som användes i COPSOQ (30). Inom varje område fanns även möjlighet att skriva egna kommentarer vilket kunde möjliggöra till att fördjupa svaren. Innan enkäten skickades ut gjordes en pilottestning med en distriktsarbetsterapeut som inte deltog i studien. Pilottestningen ledde inte till några förändringar. Genom att enkäten pilottestas framgår ungefärlig tidsåtgång för att besvara enkäten samt hur frågorna och instruktionerna uppfattas (31).
4.4 Procedur
Enhetschef eller den medicinskt ansvariga för rehabilitering i de femton kommuner som slumpades fram kontaktades med en förfrågan om mailadresser till distriktsarbetsterapeuterna i respektive kommun. Det resulterade i 143 namn och mailadresser. Till dessa skickades sedan en förfrågan om ett deltagande till studien med bifogat informationsbrev och en länk till enkäten. Vid ett mailutskick6 är det viktigt att ange inom vilken tidsperiod deltagarna har på sig att svara, då uppsatsskrivandet är under en viss tidsram (31), därav fick de även information om ett slutdatum som var två veckor efter första utskicket. Av de 143 mailadresserna svarade sex deltagare att de inte arbetade som distriktsarbetsterapeut och exkluderades då från studien. Efter en vecka hade 63 stycken deltagare svarat på enkäten. För att minska bortfallet vid en enkätstudie bör det skickas ut en eller flera påminnelser (31), det skickades då ut ytterligare ett mail för deltagandet i enkäten. Totalt svarade 92 av de 137 möjliga deltagarna.
4.5 Dataanalys
Dataanalysen skedde genom att den insamlade datan exporterades från Survey&Report där enkäten utformades till dataprogrammet Microsoft Excel 2007. Svaren i enkätfrågorna med de fasta svarsalternativen bearbetades med deskriptiv statistik med andra ord beskrivande statistik. Genom deskriptiv statistik finns det fyra olika sätt att beskriva variabeln: medelvärde, medianvärde, procent eller det faktiska värdet, i studien användes medianvärde, procent och det faktiska värdet (32). Kommentarerna i enkäten analyserades genom att samtliga kommentarer lästs igenom, därefter organiserades och sammanställdes de inom de fyra olika områdena som utgjorde enkäten.4.6 Etiska ställningstagande
I mailet tillsammans med enkäten bifogades ett informationsbrev där distriktsarbetsterapeuterna kunde läsa att deras medverkan var helt frivillig och att de kunde avbryta sin medverkan närsomhelst, att deras uppgifter skulle behandlas konfidentiellt och datan skulle presenteras på så sätt att ingen enskild person skulle kunna identifieras. På så sätt tillämpades autonomiprincipen där all forskning ska ske med respekt för varje individ (31). Vid utformningen av enkäten som gjordes med frågor tagna från COPSOQ (30), tillämpades principen att inte skada, då känsliga frågor valdes bort. Principen innebär att ingen av deltagarna ska ta skada eller känna obehag (31). Även rättviseprincipen som innebär att deras medverkan sker på lika villkor, samt att deltagarna behandlas rättvist (31) tillämpades. Alla deltagare behandlades lika då de fick samma frågor och lika lång tid på sig att besvarade dem även att urvalet gjorde att alla hade lika stor chans att vara med.5. Resultat
Enkäten gav en svarsfrekvens på 67 %. Resultatet av enkäten presenteras i områdena arbetsuppgifter, utveckling i arbetet, relation till arbetskamrater och chef samt hälsa. Datan presenteras i löpande text, tabeller och figurer samt kommentarer ifrån deltagarna i studien.5.1 Bakgrundsdata av deltagarna
Av de 92 som deltog var 85 kvinnor och 7 män. Deltagarnas ålder var mellan 20-61 år+ och medianåldern låg inom spannet 41-50 år vilket motsvarade 31,5%. Spannet över hur länge de varit utbildade var mellan 0-31 år+ och medianen var 11-15 år. På frågan hur länge de arbetat som distriktsarbetsterapeut var spannet mellan 0-31 år+ och medianen var på 11-15 år. En tabell över bakgrundsdatan redovisas i bilaga 2.7
5.2 Arbetsuppgifter
På frågorna “Är ditt arbete meningsfullt” och “Känner du att din arbetsinsats är viktig” svarade mer än 97 % av deltagarna alltid eller ofta. Gällande om arbetsbördan är ojämnt fördelad så att arbete samlas på hög, svarade 83,5 % ofta eller ibland, och nästan hälften, 48,9 %, svarade att det ibland händer att de inte hinner slutföra alla arbetsuppgifter. Över 60 % ansåg att de alltid eller ofta behövde hålla ett högt arbetstempo. På frågan om det ställs krav som strider mot varandra ansåg 61,4 % att i så var fallet ibland och om det ibland måste göras något som egentligen borde gjorts annorlunda svarade 54,7 % ibland (se tabell 2). Av totalt 92 deltagare gav 17 kommentarer till frågorna inom området arbetsuppgifter. Flera kommentarer handlande om att tiden inte räckte till. Det resulterade i konsekvenser i form av att arbetsuppgifter prioriterades bort. ”Man skulle vilja hinna ta tag i mer saker och träna patienterna i hemmet under längre tid”. Arbetsbördan var också något som flera av deltagarna kommenterade på. De upplevde att det gick i vågor och varierade beroende på antal patienter och deras behov. Ibland behövdes övertid, men det fanns även möjlighet att få hjälp av kollegorna. ”Vi kan fördela ärenden mellan oss, för att få en jämnare arbetsbelastning”. Ökade arbetsuppgifter var något flera upplevde som ansträngande. ”Nya arbetsuppgifter tillkommer utan att resurser ökas”. Tabell 2. Arbetsuppgifter (%, svarsfrekvens).Arbetsuppgifter Alltid Ofta Ibland Sällan Nästan
aldrig/ aldrig Antal svar Är ditt arbete meningsfullt? 48,8 % 48,8 % 2,2 % 0 % 0 % 92 Känner du att din arbetsinsats är viktig? 43,5 % 54,3 % 2,2 % 0 % 0 % 92 Är din arbetsbörda ojämnt fördelad så att arbete samlas på hög? 4,4 % 33 % 50,5 % 11 % 1,1 % 91 Hur ofta händer det att du inte hinner slutföra alla uppgifter? 1,1 % 23,3 % 48,9 % 25,6 % 1,1 % 90 Måste du hålla ett högt arbetstempo? 7,8 % 54,4 % 35,6 % 2,2 % 0 % 90 Ställs det krav som strider mot varandra? 1,2 % 19,3 % 61,4 % 16,9 % 1,2 % 83 Måste du ibland göra något som egentligen borde gjorts annorlunda? 0 % 7 % 54,7 % 32,6 % 5,8 % 86
8
5.3 Utveckling i arbetet
På frågan om möjlighet att påverka väsentliga beslut som gäller arbetet svarade 85,8 % att de ofta eller ibland har den möjligheten och frågan om möjligheten finns att lära sig något nytt genom arbetet svarade 70,7 % alltid eller ofta har den möjligheten. På frågan erbjuder ditt arbete dig möjligheter att utveckla dina färdigheter ansåg 45,7 % ofta. Hälften (50 %) av respondenterna har sällan eller aldrig övervägt att söka nytt jobb, (se figur 2). Av totalt 92 deltagare gav 7 kommentarer till frågorna inom området utveckling i arbetet.Möjligheten till utveckling varierade bland deltagarna. Några kommenterade att de sällan fick möjligheten till utbildning på grund av tidsbrist och pengar, men att de ändå utvecklades i det dagliga arbetet.
”Vi erbjuds att gå utbildningar och kurser inom yrket”
Medan andra erbjöds att gå utbildningar.
“Vi får själva anmäla oss och delta om vi har tid”.
Figur 2. Utveckling i arbetet (%).
5.4 Relation till arbetskamrater och chef
På frågan om samarbetet mellan arbetskamraterna på arbetsplatsen var bra svarade 56,5 % av respondenterna alltid och 34,8 % svarade ofta. Gällande om att få hjälp och stöd från sina arbetskamrater vid behov svarade 53,3 % alltid och 37,0 % ofta. På frågan om ledningen uppmärksammar och uppskattar din insats svarade 28,6 % ofta och 38,5 % svarade ibland. På frågan behandlas du rättvist på din arbetsplats svarade 31,5 % alltid och 59,6 % ofta. Gällande om du behöver får du stöd och hjälp med ditt arbete från din närmsta chef svarade 28,9 % alltid och 35,6 % svarade ofta, (se figur 3).9
Av totalt 92 deltagare gav 13 kommentarer till frågorna inom området relationer till arbetskamrater och chef.
Flera av kommentarerna handlade om att deras chef inte var insatt i arbetet och att deras kunskaper varierade. “Chefer har olika kunskaper om vad det innebär att arbeta som arbetsterapeut”.
Uppskattning från chefer förekom men oftast kom den ifrån arbetskamrater och ifrån patienterna.
“Jag kan inte säkert veta hur uppskattat arbetet är av ledningen, uppskattning kommer annars mest från patienter och personal.”
Vid mycket arbetspress var samarbetet med arbetskamraterna god men vissa kände sig ensamma i sin profession även när alla hade samma arbetspress.
”Bra samarbete, men svårt att hjälpa varandra när alla har (för) mycket att göra”. Figur 3. Relation till arbetskamrater och chef, (%).
5.5 Hälsa
På frågan om arbetet var känslomässigt krävande svarade 29,7 % en stor del av tiden och mer än hälften av respondenterna, 54,9 %, svarade en del av tiden var känslomässigt krävande. På frågan, hur ofta har du saknat ork och energi svarade 38,2 % en del av tiden och mer än en tredjedel, 43,8 % svarade en liten del av tiden att de saknat ork och energi. Av respondenterna var det 34,1 % som kände sig trötta en del av tiden och 39,6 % en liten del av tiden. Det var lika många, 25,3 %, som kände sig stressade en stor del av tiden alternativt en liten del av tiden och 47,3 % svarade att de kände sig stressade en del av tiden, (se figur 4). Av totalt 92 deltagare gav 13 kommentarer till de hälsorelaterade frågorna.10
Stressen var något som kom i perioder ansåg flera av deltagarna.
”Stress kan komma i perioder men är hanterbart och under begränsad tid”.
Några kommenterade att det handlade mycket om prioriteringar och hur de själva kunde lägga upp deras arbete för att göra det mindre stressigt.
“Bäst är att man kan sköta sin egen tid, man bokar själv hembesök. Därför är man inte sjukskriven så ofta utan väldigt sällan.”
Stöttningen från arbetskamrater var något som gjorde att arbetsterapeuterna mådde bra, det gjorde även situationer som var jobbiga hanterbara.
“Vi träffar många personer, alla i olika livskriser. Vi är allt från terapeuter till fixare, vi får höra allt och det gäller att kunna hantera det för att orka”
Figur 4. Hälsa (%).
6. Diskussion
Diskussionsavsnittet i studien redovisas i en metoddiskussion och en resultatdiskussion. Resultatdiskussionen delas in i underrubrikerna arbetsuppgifter, utveckling i arbetet, relationer till arbetskamrat och chef, hälsa samt arbetsterapipraxis.6.1 Metoddiskussion
I en kvantitativ studie är syftet att undersöka förekomster, orsaker, likheter, skillnader, samband eller effekter som handlar om ett eller flera fenomen (31). Därför var en kvantitativ metod lämplig till vår11 studie då vi ville kartlägga distriktsarbetsterapeuters arbetsmiljö. Det är även viktigt att urvalet är representativt för populationen för att resultatet ska kunna generaliseras (31), urvalet till studien skedde därför genom ett flerstegs klusterurval vilket resulterade i en bred spridning av Sveriges distriktsarbetsterapeuter.
Av de 137 tillfrågande var det 67 % som svarade vilket är en god svarsfrekvens, då det enligt Trost (28) anses vara en god svarsfrekvens mellan 50-75 % på enkätundersökningar. Det är okänt varför 33 % uteblev och om deras svar hade påverkat resultatet, vilket gör att generaliserbarheten och tillförlitligheten av resultatet minskar. Anledningen till att svar uteblev kan vara att inte alla tillfrågade arbetade som distriktsarbetsterapeuter, att de ansåg att frågorna var av för känsligt ämne eller på grund av tidsbrist. Det kan även bero på att endast en påminnelse skickades, då vi ansåg att svarsfrekvensen var god, samt att påminnelsen skickades ut till samtliga deltagare och inte enbart till de som inte svarat. Den bedömningen gjordes utifrån Trost (28) förklaring till att få så många som möjligt att svara, och samtidigt göra så få som möjligt irriterade göra en bedömning över hur många påminnelser som är lämpligt (28).
Enkätens frågor hämtades från Copenhagen Psychosocial Questionnaire version II, COPSOQ Sverige som använder sig av fem svarsalternativ till varje fråga. En svaghet vid flervalsfrågor med ojämnt antal svarsalternativ med extremvärden och ett mittalternativ är att deltagarnas svar ofta hamnar i mitten (31), detta fenomen inträffade i denna studie. För att motverka det är det till fördel att använda ett jämnt antal svarsalternativ (31). Om det hade tillämpats i enkäten kunde svaren blivit mer vägledande istället för att ge ett mittvärde som kan vara svårt att tolka.
Ytterligare en svaghet visade sig vid analysen av datan då det framkom att deltagare valt att inte svara eller missat att svara på frågor vilket skapade ett internt bortfall (31). Detta gjorde att flera frågor fick en sämre svarsfrekvens än andra. Det kan bero på att vissa frågor var svårtolkade, en annan orsak var troligen att en fråga blev felstavad och därav svårtolkad. En kritik mot den svenska mellanlånga versionen av COPSOQ är att den enbart genomgått en begreppsvalidering. Valideringen visade på god validitet mellan den svenska och engelska versionen (30). Dock pågår en innehållsvalidering där syftet är att undersöka begripligheten av frågorna och svarsalternativen samt att förbättra frågorna (30). En av frågorna i enkäten “måste du ibland göra något som egentligen borde ha gjorts annorlunda?” valde sex av deltagarna att inte svara på. Anledningen berodde troligen på att den var svårtolkad och att de kände ett ifrågasättande över deras arbetsinsats, då flera kommenterade detta i enkäten.
Vid utformningen av enkäten gjordes ett etiskt ställningstagande genom principen att inte skada då känsliga områden och frågor valdes bort. De områden som valdes bort från den svenska mellanlånga versionen av COPSOQ (30) var områdena konflikter och kränkande beteenden samt arbete och privatliv. Området konflikter och kränkande beteenden innehöll känsliga frågor som kunde upplevas obehagliga vilket kunde resultera i svårigheter att få deltagare att ställa upp i studien alternativt få låg svarsfrekvens. Området arbete och privatliv valdes bort då studien var begränsad till arbete, samt att det kan vara känsligt att svara på frågor om privatlivet. Områdena begränsades även på grund av studiens nivå och tidsram. Resultatet kan ha påverkats av att dessa områden valdes bort då det är viktiga områden som ingår i den psykosociala arbetsmiljön.
Instrumentets reliabilitet, vilket innebär hur mätsäkert instrumentet är (31), har testats genom test-retest reliabilitet och genom den interna konsistensen (30). Den interna konsistensen innebär hur väl frågorna i instrumentet relaterar till varandra. En studie (33) gjord i Danmark har mätt den interna konsistensen och fått fram goda värden i Cronbach alfa som användes vid analysen. Ett idealvärde för Cronbach alfa är ett värde mellan 0,6 och 0,95. (31). Värden under 0,6 påvisar att frågorna har dålig sammanhållning och inte är mätsäkert och värden över 0,95 påvisar att frågorna är för lika varandra
12 och därför inte är mätsäkert. Instrumentet har god reliabilitet då de flesta värden låg över 0,7 (33). Då det enbart valdes ut enstaka frågor till denna studie finns det risk att reliabiliteten inte är lika hög. Inom varje område i enkäten gavs möjligheten för deltagarna att lämna eventuella kommentarer. Det resulterade i ett medelvärde på 12 kommentarer per område av 92 möjliga. Svårigheter som uppkom genom att ha kvalitativa inslag, var hur kommentarerna skulle tolkas i kombination till de fasta svaren då det var relativt få som lämnade kommentarer.
6.2 Resultatdiskussion
Resultatet i studien tyder på att distriktsarbetsterapeuter har en god psykosocial arbetsmiljö inom de områden som ingick i enkäten. Majoriteten anser att arbetet är meningsfullt, att de har utvecklingsmöjligheter i arbetet och har bra stöd och samarbete på arbetsplatsen, vilket diskuteras närmare nedan.6.2.1 Arbetsuppgifter
De flesta, 98 %, av distriktsarbetsterapeuterna ansåg att deras arbete var meningsfullt och att deras arbetsinsats var viktig, vilket är av betydelse för att uppleva tillfredsställelse i arbetet. Resultatet från vår studie stämmer överens med resultatet från FSA´s kvalitativa undersökning som visade att arbetet uppfattades som meningsfullt och tillfredsställande samt uppfattades som intressant och engagerande (26). Även i en studie (22) som gjorts på arbetsterapeuter i Jordanien framkom liknande resultatet. Arbetet upplevdes meningsfullt och tillfredsställande genom t ex möjligheten att få hjälpa människor, vidare visade resultatet att deltagarna upplevde en passion för arbetsterapi (22).6.2.2 Utveckling i arbetet
I resultatet framkom det att majoriteten av deltagarna ansåg att deras arbete var utvecklande genom att de kunde lära sig något nytt och utveckla sina färdigheter, samt ha möjligheten att påverka väsentliga beslut. Resultatet från en tidigare studie (21) med arbetsterapeuter i Australien visade att ett arbete med möjlighet till utveckling av nya färdigheter var något som var attraktivt, och att längtan efter nya utmaningar var något som gjorde att de sökte sig efter nytt arbete. Författarna till den studien menar att det därför är viktigt att stimulera arbetsterapeuterna för att göra arbetet tillfredsställande (21). Om det var längtan efter nya utmaningar som gjorde att ca en tredjedel av deltagarna i denna studie övervägt att söka nytt arbete går inte att svara på, då orsakerna till att söka ett nytt arbete kan vara flera. För att ha möjlighet att ge svar på orsaken hade det behövts en följdfråga angående det.6.2.3 Relationer till arbetskamrater och chef
Resultatet visade även att relationen till arbetskamrater var god, så som samarbetet mellan arbetskamrater, stöd och hjälp från arbetskamrater, samt rättvis behandling på arbetsplatsen. Socialt stöd är en viktig faktor för att kunna hantera stress och kan påverka den negativa effekten av den. Ett starkt socialt stöd kan ge en buffert i arbetslivet, även vid höga stressnivåer (1). Detta kan vara en möjlig förklaring till att frågan “har du varit stressad” i enkäten var normalfördelad, trots att mer än hälften anser att de ofta behöver hålla ett högt arbetstempo och där mer än en tredjedel har arbete som samlas på hög.Resultatet över frågorna med fasta svarsalternativ visade att relationerna på arbetsplatsen var god, däremot visade kommentarerna i enkäten det motsatta. I kommentarerna framkom ett visst missnöje mot sin närmaste chef. Anledningen till missnöjet berodde på olika faktorer, så som många
13 chefsbyten som resulterar i svårigheter att bygga upp en relation, att chefen är dåligt insatt i arbetet, samt olika kunskaper om vad det innebär att arbeta som arbetsterapeut. Resultatet från en tidigare studie (22) visade att den vanligaste faktorn för missnöje på arbetet var bristande medvetenhet för yrket (22), en annan orsak för missnöje på arbetet var när relationen till sin chef inte var tillfredsställande (21). Varför svaren från de fasta svarsalternativen och kommentarerna inte stämmer överens är svårt att ge en förklaring till, det kan bero på att mittalternativet är svårtolkat, alternativt att det var de som var missnöjda som lämnat kommentarer. För att kunna få ett tydligare resultat skulle det behövts följdfrågor. Men då enkäten består av fyra stora områden och få frågor i varje del begränsades möjligheten till att utveckla svaren.
6.2.4 Hälsa
Majoriteten av distriktsarbetsterapeuterna upplevde att arbetet var känslomässigt krävande en stor del/ en del av tiden. I en kommentar från enkäten uttrycktes det hur arbetet kunde vara känslomässigt krävande; “Vi träffar många personer, alla i olika livskriser. Vi är allt från terapeuter till fixare, vi får höra allt och det gäller att kunna hantera det för att orka”. Detta kan relateras till FSA´s undersökning som visade att man som arbetsterapeut kommer nära sin klient i olika livssituationer och livskriser, att man får vara den som lyssnar och bistår med hjälp vid sorgeprocesser (26). Det kan även stödjas av en studie (34) som menar på att arbetsterapeuter ska visa intresse för patienten och förstå dess problem, samt ge uppmärksamhet och tid till patienten för att bygga upp en god relation (34) vilket kan vara känslomässigt krävande. Samtidigt visar en studie (22) att det var just klientrelationen som gjorde arbetet tillfredsställande (22).6.2.5 Arbetsterapipraxis
Resultatet av studien kan användas av arbetsterapeuter som arbetar med arbetsinriktad rehabilitering. Vid utredning över arbetsförmåga kan arbetsterapeuten använda sig av COPSOQ för att kartlägga den psykosociala arbetsmiljön.7. Slutsats och fortsatt forskning
Slutsatsen av vår studie är att distriktsarbetsterapeuterna har en god psykosocial arbetsmiljö. Till vidare forskning om distriktsarbetsterapeuters psykosociala arbetsmiljö skulle den fullständiga mellanlånga versionen av COPSOQ behöva användas, som inkluderar konflikter och kränkande beteenden samt arbete och privatliv som togs bort i vår studie. Ytterligare kvalitativ forskning inom ämnet skulle även behövas, dels på grund av att FSA´s kvalitativa undersökning (26) är från 2002, dels genom att distriktsarbetsterapeuternas upplevelser av sin psykosociala arbetsmiljö skulle vara lättare att beskriva samt att få en djupare förståelse över deras arbetsmiljö.
Referenslista
1. Weman-Josefsson K, Berggren T. Psykosocial arbetsmiljö och hälsa. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur; 2013. 2. Christiansen CH, Townsend EA, editors. Introduction to occupation: the art and science of living ; new multidisciplinary perspectives for understanding human occupation as a central feature of individual experience and social organization. 2nd ed. Upper Saddle River, NJ: Pearson; 2010 3. Kielhofner G. Model of human occupation: teori och tillämpning. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur; 2012. 4. Sverige. Socialstyrelsen World Health Organization. Klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa: svensk version av International Classification of Functioning, Disability and Health (ICF). Stockholm: Socialstyr; 2003 5. Kompetensbeskrivningar för arbetsterapeuter, 2016. Sveriges Arbetsterapeuter, Nacka: Förbundet Sveriges arbetsterapeuter (FSA); 2016. 6. Förbundet Sveriges arbetsterapeuter. Etisk kod för arbetsterapeuter; Nacka: Förbundet Sveriges arbetsterapeuter (FSA); 2012. 7. Amri I, Hermansson K, Håkansson C, Håkansson E, Ottmer K, Wästberg B. Arbetsterapiprogram Stress [internet]. Skåne: FoUU Primärvården. 2008. [citerad 17 mars 2016] Hämtad från: http://www.arbetsterapeuterna.se/Global/Min_profession/Arbetsomraden/Primarvard/Arb etsterapiprogram%20Stress_2008,%20Sk%C3%A5ne.pdf 8. Erlandsson L, Persson D. ValMo-modellen: ett redskap för aktivitetsbaserad arbetsterapi. Lund: Studentlitteratur; 2014 9. Levi L. Stress och hälsa i ett internatioenellt perspektiv. I: Theorell T, redaktör. Psykosocial miljö och stress. Lund: Studentlitteratur; 2003. 10. World Health Organization. Health [internet]. World Health Organization [citerad 2016-03-23]. Hämtad från: http://www.who.int/trade/glossary/story046/en/ 11. Jonsson H, Håkansson C, Wagman P. Aktivitetsbalans - ett centralt begrepp inom arbetsterapi och aktivitetsvetenskap. Arbetsterapeuten. 2012;(6):1-4. 12. Backman CL. Occupational Balance and Well-being. I: Christiansen CH, Townsend EA, editors. Introduction to occupation: the art and science of living. 2 uppl. Upper Saddle River, NJ: Pearson; 2011. 13. Theorell T. Psykosociala faktorer- vad är det? I: Theorell T, redaktör. Psykosocial miljö och stress. Lund: Studentlitteratur; 2003.14. Christiansen C, Baum CM, Bass JD. Health, Occupational Performance and Occupational Therapy. I: Christiansen C, Baum CM, Bass JD, editors. Occupational therapy: performance, participation and well-being. 4. ed. Thorofare, N.J.: Slack; 2015. 15. Agervold M. Arbete och stress: en introduktion till arbetsmiljöpsykologi. Lund: Studentlitteratur; 2001. 16. Wressle E, Samuelsson K. High job demands and lack of time: A future challenge in occupational therapy. Scandinavian Journal Of Occupational Therapy [serial on the Internet]. (2014, Nov), [cited March 21, 2016]; 21(6): 421-428 8p. 17. Malmström C, Nihlén C. Positiv stress: leda och utveckla med hälsokompetens. Malmö: Liber ekonomi; 2002. 18. Lindeberg S, Rosvall M, Choi B, Canivet C, Isacsson S, Östergren P, et al. Psychosocial working conditions and exhaustion in a working population sample of Swedish middle-aged men and women. European Journal Of Public Health [serial on the Internet]. (2011, Apr), [cited March 17, 2016]; 21(2): 190-196 7p. 19. Skagert K, Bergman C, Dellve L, Hultberg A, Ahlborg jr G. Hälsofrämjande i praktiken: en studie av en utvecklingsprocess [internet]. Vänersborg: Västra Götalandsregionen; 2013. [citerad Mars 17, 2016]. Hämtad från: https://www.afaforsakring.se/forskning/projektkatalog/Projekt/2716/ 20. Enberg B, Nordin C, Öhman A. Work experiences of novice occupational therapists and physiotherapists in public sector employment - analyses using two occupational stress models. Advances In Physiotherapy [serial on the Internet]. (2010, Mar), [cited March 8, 2016]; 12(1): 42-49 8p. 21. Scanlan J, Still M. Job satisfaction, burnout and turnover intention in occupational therapists working in mental health. Australian Occupational Therapy Journal [serial on the Internet]. (2013, Oct), [cited March 10, 2016]; 60(5): 310-318 9p. 22. Tariah H, Hamed R, AlHeresh R, Abu-Dahab S, AL-Oraibi S. Factors influencing job satisfaction among Jordanian occupational therapists: A qualitative study. Australian Occupational Therapy Journal [serial on the Internet]. (2011, Dec), [cited March 10, 2016]; 58(6): 405-411 7p. 23. Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter. Arbetsterapi- det du behöver veta. Nacka: Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter. 2014. 24. Kroksmark U. Aktivitet i vardagen viktigt för alla-ett arbete för arbetsterapeuter. I: Kroksmark U (redaktör). Hälsa och aktivitet i vardagen-ur ett arbetsterapeutiskt perspektiv. Nacka: Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter (FSA); 2014. 25. Arbetsmiljöverket. Organisatorisk och social arbetsmiljö [Internet]. Stockholm: Arbetsmiljöverket; 2016. AFS 2015:4 [citerad 31 mars 2016] Hämtad från: https://www.av.se/globalassets/filer/publikationer/foreskrifter/organisatorisk-och-social-arbetsmiljo-foreskrifter-afs2015_4.pdf 26. Hane M, Wennberg B. Samtal med arbetsterapeuter: om arbetsmiljöns brister, risker och glädjeämnen. Nacka: Förbundet Sveriges arbetsterapeuter; 2002.
27. Polit DF, Beck CT. Nursing research: generating and assessing evidence for nursing practice. 9.ed. Philadelphia: Wolters Kluwer Health/Lippincott Williams & Wilkins; 2012. 28. Trost J. Enkätboken. 4., uppdaterade och utök. uppl. Lund: Studentlitteratur; 2012. 29. Artologik. Survey&Report, ver. 4.2.3.5 [programvara]. Växjö: Artologik; 2016 [citerad 29 februari 2016]. Hämtad från: https://sunet.artologik.net/oru/admin 30. Berthelsen H, Westerlund H, Söndergård Kristensen T. COPSOQ II - en uppdatering och språklig validering av den svenska versionen av en enkät för kartläggning av den psykosociala arbetsmiljön på arbetsplatser [Internet]. Stockholm: Stressforskningsinstitutet; 2014. Stressforsknigsrapport; 326. [ citerad 17 mars 2016]. Hämtad från: http://www.stressforskning.su.se/polopoly_fs/1.233343.1429705740!/menu/standard/file/r apport%20326.pdf 31. Kristensson J. Handbok i uppsatsskrivande och forskningsmetodik för studenter inom hälso- och vårdvetenskap. Stockholm: Natur & Kultur; 2014. 32. Wahlgren L. SPSS steg för steg. 2., [rev.] uppl. Lund: Studentlitteratur; 2008. 33. Pejtersen J, Kristensen T, Borg V, Bjorner J. The second version of the Copenhagen Psychosocial Questionnaire. Scandinavian Journal Of Public Health [serial on the Internet]. (2010, Feb 2), [cited April 5, 2016]; 38(S3): 8-24 17p. 34. Eklund M, Erlandsson L, Wästberg B. A longitudinal study of the working relationship and return to work: perceptions by clients and occupational therapists in primary health care. BMC Family Practice [serial on the Internet]. (2015, Apr), [cited April 21, 2016]; 16(1): 1-8 8p
Bilaga 1. Enkät
1. Kön o Man o Kvinna o Annat 2. Ålder Hur gammal är du? o 20-30 år o 31-40 år o 41-50 år o 51-60 år o 61 år+ 3. Utbildning Hur länge har du varit utbildad arbetsterapeut? o 0-5 år o 6-10 år o 11-15 år o 16-20 år o 21-25 år o 26-30 år o 31 år+ 4. Arbete Hur länge har du arbetat som distriktsarbetsterapeut? o 0-5 år o 6-10 år o 11-15 år o 16-20 år o 21-25 år o 26-30 år o 31 år+
5. Arbetsuppgifter.
Alltid Ofta Ibland Sällan Nästan
aldrig/aldrig Är ditt arbete meningsfullt?
o
o
o
o
o
Känner du att din arbetsinsats är viktig?o
o
o
o
o
Är din arbetsbörda ojämnt fördelad så att arbete samlas på hög?o
o
o
o
o
Hur ofta händer det att du inte hinner slutföra alla uppgifter?o
o
o
o
o
Måste du hålla ett högt arbetstempo?o
o
o
o
o
Ställs det krav som stiger mot varandra i ditt arbete?o
o
o
o
o
Måste du ibland göra något som egentligen borde ha gjorts annorlunda?o
o
o
o
o
Eventuella kommentarer till arbetsuppgifter: 6. Utveckling.Alltid Ofta Ibland Sällan Nästan
aldrig/aldrig Har du möjlighet att påverka väsentliga beslut som gäller ditt arbete?
o
o
o
o
o
Har du möjlighet att lära dig något nytt genom ditt arbete?o
o
o
o
o
Erbjuder ditt arbete dig möjligheter att utveckla dina färdigheter?o
o
o
o
o
Har du övervägt att söka nytt jobb?o
o
o
o
o
Eventuella kommentarer till utveckling:
7. Relation till arbetskamrater och chef.
Alltid Ofta Ibland Sällan Nästan
aldrig/aldrig Är samarbetet bra mellan arbetskamrater på din arbetsplats?
o
o
o
o
o
Om du behöver, får du hjälp och stöd från dina arbetskamrater?o
o
o
o
o
Uppmärksammar och uppskattar ledningen din insats?o
o
o
o
o
Behandlas du rättvist på din arbetsplats?o
o
o
o
o
Om du behöver, får du stöd och hjälp med ditt arbete från din närmsta chef?o
o
o
o
o
Eventuella kommentarer till relation till arbetskamrater och chef: 8. Hälsa. Hela tiden En stor del avtiden En del av tiden En liten del av tiden Inte alls
Är ditt arbete känslomässigt krävande?
o
o
o
o
o
Hur ofta har du saknat ork och energi?o
o
o
o
o
Hur ofta har du känt dig trött?o
o
o
o
o
Hur ofta har du varit stressad?o
o
o
o
o
Eventuella kommentarer till hälsa:
