• No results found

Visar Kostnader för kvinnor och mäns hälso- och sjukvårdskonsumtion | Socialmedicinsk tidskrift

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Visar Kostnader för kvinnor och mäns hälso- och sjukvårdskonsumtion | Socialmedicinsk tidskrift"

Copied!
2
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

avhandling

Socialmedicinsk tidskrift 1/2019 133

Kostnader för kvinnor och mäns hälso- och

sjukvårdskonsumtion

Avhandling vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, institu-tionen för medicin, avdelningen samhällsmedicin och folkhälsa, 2018. Ingrid Osika Friberg, PhD, senior utredare på Jämställdhetsmyndighe-ten i Angered, Göteborg. E-post: ingrid.osika.friberg@jamy.se

Syftet med avhandlingen var att un-dersöka kvinnors och mäns kostnader för hälso- och sjukvårdskonsumtion på (i) övergripande regional nivå, (ii) avseende behandling av samtliga dia-lyspatienter inom en region och (iii) behandlingen av patienter med ek-sem och psoriasis på en öppen spe-cialistmottagning. Resultaten visade att kvinnor totalt konsumerar 20 pro-cent mer sjukvård jämfört med män. Hälften av dessa merkostnader kan härledas till sjukvårdskostnader i sam-band med reproduktionen, huvudsak-ligen förlossningsrelaterat. En ytterli-gare del förklaras av könsskillnader vid sjukvård i samband med könsspecifika sjukdomar, exempelvis bröst-, livmo-derhals- och prostatacancer. Resteran-de skillnad förklaras av att kvinnor i högre utsträckning än män konsume-rar sjukvård vid psykisk ohälsa och vid sjukdom i muskler och leder.

Resultaten visar också att kvin-nor i högre utsträckning får vård inom den mindre kostsamma primärvården medan män får mer vård inom specialistvården. Vid dia-lysbehandling fanns inga skillnader i sjukvårdsrelaterade kostnader utifrån ett könsperspektiv. Däremot var dia-lys på sjukhus två och en halv gånger dyrare jämfört med hemdialys. Det

fanns inga skillnader i den totala hälsorelaterade livskvalitén mellan kvinnor och män, eller mellan patien-ter med hemdialys och sjukhusdialys. Resultaten visade tre gånger högre sannolikhet för hemdialys bland män som bodde tillsammans med en part-ner jämfört med män som levde en-samma. Ett sådant samband sågs inte hos kvinnor. Dessa fynd är i linje med traditionella genusmönster och forsk-ning som visar att kvinnor generellt tillhandahåller mer obetald vård och omsorg till familjemedlemmar. Dess-utom visade data att patienter som innan dialysstart fått information från fler källor och som uppfattat att in-formationen var omfattande och av god kvalitet, hade högre sannolikhet att välja hemdialys. Långa avstånd till dialysmottagning betydde också att det var mer sannolikt att valet blev hemdialys.

Män med eksem och psoriasis hade tydligt fler behandlingar och högre kostnader jämfört med kvin-nor, samtidigt som kvinnor i högre utsträckning hade egenvård, det vill säga behandlade sig själva i hemmet med krämer och mjukgörare.

De samlade resultaten visar att det finns betydande skillnader mellan kvinnor och mäns

(2)

sjukvårdskonsum-134 Socialmedicinsk tidskrift 1/2019

avhandling

tion, både på en övergripande nivå liksom inom olika sjukdomsområden samt i termer av vilken vårdnivå som nyttjas. Kvinnor konsumerar totalt sett betydligt mer sjukvård jämfört med män vilket till stor del förklaras av att kvinnor föder barn. Dessa kost-nader bör ses som en specifik fråga då det primärt handlar om investeringar i nya samhällsmedborgare och inte om kostnader för behandling av sjukdom. Det är angeläget att fortsätta att

ana-lysera fördelningen av sjukvårdens be-handlingar och behandlingskostnader utifrån ett köns- och genusperspek-tiv, och att i detta även inkludera den obetalda vården och omsorgen som mestadels tillhandahålls av kvinnor. Obetald vård utgör en dold och ofta könssnedvriden subvention av hälso- och sjukvårdssektorn.

Länk till avhandlingen:

http://hdl.handle.net/2077/56911

Förhandsbeställ Socialmedicinsk tidskrift

till rabatterat pris

Är du intresserad av enstaka nummer av Socialmedicinsk tidskrift eller händer det att du vill beställa en större upplaga av vissa temanummer? Beställ tidskriften innan den går i tryck så får du den till rabatterat pris direkt från tryckeriet hem i brevlådan. Kommande temanummer annonseras i förväg på vår Facebooksida. Vid förhands-beställning gäller följande priser:

1 ex 200 kr + frakt 15 kr/exemplar (rabatterat porto) 10 ex 1900 kr + frakt och inpackning = 5% rabatt 20 ex 3600 kr + frakt och inpackning = 10% rabatt 30 ex 4800 kr + frakt och inpackning = 20% rabatt 40 ex 5600 kr + frakt och inpackning = 30% rabatt 50 ex 6000 kr + frakt och inpackning = 40% rabatt 100 ex 10 000 kr + frakt och inpackning = 50% rabatt

Beställningar görs via redaktionen@socialmedicinsktidskrift.se. Meddela antal ex och leverans- & faktureringsadress.

Glöm inte att gilla Socialmedicinsk tidskrift på Facebook för att ta del av information om kommande temanummer.

References

Related documents

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som an- förs i motionen om att regeringen bör ge Socialstyrelsen i uppdrag att göra en samlad översyn av

Genom att informera kvinnan vid första kontakt med socialsekreteraren hur verksamheten arbetar med våld i nära relation samt vilken hjälp som kvinnan kan få bidrar detta till

Vi analyserar också skillnader i förutsättningar mellan de olika länsstyrelserna samt på vilket sätt kommunernas och regionernas kapacitet att ta hand om ny kunskap, information

Även om kvinnor får lägre årliga belopp så kan de få högre livstida pension än män, ef- tersom de lever längre och inte sällan har en lägre formell pensionsålder än

Under studiens gång har intressanta idéer på fortsatt forskning uppstått. Anledningen till varför vi inte uppmärksammat dessa är på grund av tidsbrist. Därför uppmärksamma vi

Som nämnts i det teoretiska ramverket tidigare har socioekonomiska faktorer fått mycket utrymme inom forskningen tidigare, dock har inte dessa faktorer hållt för att förklara hela

Detsamma gäller för modellen i tabell 15 i jämförelse med modellen i tabell 14 då modellerna för kursen i statistik och nationalekonomi utgår från samma

Ett annat hinder i mötet med våldsutsatta kvinnor är att sjukvårdspersonal inte vågar fråga om våld för att de är rädda att kränka eller föra upp känslor som skulle resultera