Box 310 • 631 04 Eskilstuna • Besöksadress Kungsgatan 43 Telefon 016-544 20 00 • Telefax 016-544 20 99 registrator@energimyndigheten.se www.energimyndigheten.se Org.nr 202100-5000 EM2 5 1 3 W -4 .0 , 2 0 1 6 -03 -11 Projektnr 46047-1
Energimyndighetens titel på projektet – svenska
Förstudie: Smart och klimatmedveten matbutik för morgondagens konsumenter och samhälle
Energimyndighetens titel på projektet – engelska
Pre-study "Smart and climate conscious retailing for future consumers and society"
Universitet/högskola/företag Avdelning/institution
RISE Research Institutes of Sweden RISE Jordbruk och livsmedel Adress
Box 857, 50115 Borås Namn på projektledare
Britta Florén (RISE) Namn på ev övriga projektdeltagare
Penny Bergman RISE; Ylva Bruzelius, Karin Jelkeby, Viktor Engelbert, Maria Larsson m fl Mat.se; Fredrik Carlsson Göteborgs Universitet, Institutionen för nationalekonomi; Kristina Fermskog, Göteborgs stad.
Nyckelord: 5-7 st
Nudging, Konsumtion, E-handel, Livsmedel, Köpbeteende, Klimatpåverkan, Innovation
Förord
Energimyndigheten har finansierat projektet som drivits av RISE som en förstudie inom ramen för Viable Cities utlysning Energi och klimatomställning för
livskraftiga städer. Projektet är medfinansierat genom nedlagd tid av flera
projektdeltagare. Mat.se står för den huvudsakliga medfinansieringen men även Göteborg stad och Göteborgs universitet har med sina resurser och kompetens bidragit och möjliggjort detta projekt.
Innehållsförteckning
Sammanfattning ... 2 Summary ... 3 Inledning/Bakgrund ... 3 Genomförande ... 6 Resultat ... 10 Diskussion ... 10 Publikationslista ... 11 Referenser, källor ... 12 Bilagor ... 12Sammanfattning
Vid sidan om transporter och bostäder så står maten för en av de stora klimatutmaningarna nu och framöver. Matens del av den totala
konsumtionsdrivna klimatpåverkan i Sverige är idag cirka 25 %, ca 2 ton CO2-e
per person och år. Genom att underlätta för konsumenter att välja mer klimatsmarta val vid livsmedelsinköp finns en möjlighet att minska
klimatpåverkan från livsmedel. I ett nudgingförsök på mat.se sänkte medverkande kunder sin klimatpåverkan från livsmedel med 7 procent baserat på
genomsnittliga kg CO2-e per order. Under motsvarande period minskade
icke-deltagande konsumenter sitt klimatavtryck med 3 procent med samma beräkningsmetod.
Förstudien har undersökt hur information om klimatpåverkan hos olika livsmedel tillsammans med tillgängliggörandet av klimatsmartare alternativ (nudging) kan förändra köpbeteendet hos konsumenten. Målet har varit att minska
klimatpåverkan i staden. Förstudien har fokuserat på metoder och parametrar viktiga för att locka fler att medvetet eller omedvetet handla mer miljö-/klimat-smartare mat. Livskraftiga städer som uppmuntrar till hållbara livsstilar kräver innovativa lösningar som underlättar för konsumenten att välja rätt.
Projektupplägget har bestått av en kartläggning av nuvarande situation, nudgingförsök samt projektworkshops.
Kartläggningen genomfördes för att avgöra vilka produkter som är av specifikt intresse att tillgängliggöra klimatsmartare alternativ. RISE klimatdatabas för livsmedel har varit central i denna del för att identifiera vilka beslutsval som har kapacitet att ge en betydande klimatnytta.
Nudgingförsöket har byggts upp i en två-stegs nudgingmodell där konsumenterna först har aktivt fått välja att medverka i projektet (steg 1). För de som väljer att förbinda sig till detta har klimatsmartare alternativ lyfts upp till det först visade alternativet vid vissa specifika sökord (steg 2).
Projektdeltagare:
- Mat.se, en innovativ aktör inom e-handel som vill utveckla lösningar för en minskad klimatpåverkan från livsmedelskonsumtion.
- Göteborg Stad deltog som representant för medborgaren och staden, - Handelshögskolan (GU) med forskningsexpertis inom nudging.
Summary
Food consumption is one of our bigger climate challenges. The consumer driven climate effect of food is in Sweden 2 ton CO2-e per person and year, this
corresponds to 25 per cent of the total consumption driven effect on the climate. This needs to be lowered. To aid the consumers in making more climate friendly choices present project has focused on how to nudge in an e-food store (mat.se). By simplifying for the participating consumers to do climate friendly choices the preliminary results indicate that CO2-e of the consumers average order was
lowered by 7 per cent. At the same time the consumers that decided not to participate lowered their carbon footprint with 3 per cent using the same calculation method.
This pre-study has evaluated how purchase decisions are affected by information on climate change and the influence of food products together with an enabling of climate friendlier choices. The bigger target has been to reduce the climate effect in the city. The study has focused on methods that are important to aid people to buy more climate friendly food. This requires innovative solutions that facilitate the right choices.
Project partners have been:
- Mat.se – an innovative e-food market that wants to develop solutions for climate friendly behavior
- Göteborg stad – a representative of the citizen and the city of Gothenburg - University of Gothenburg, School of business, economics and law with
expertise in nudging
- RISE – expertise in the climate effect on food products and behavioral science
Inledning/Bakgrund
Vid sidan om transporter och bostäder så står maten för en av de stora klimatutmaningarna nu och framöver. Matens del av den totala
konsumtionsdrivna klimatpåverkan i Sverige är idag cirka 25 %, ca 2 ton CO2-e
per person och år. Det motsvarar den nivå som vi totalt sett behöver komma ner till för all konsumtion (dvs från boende, livsmedel, resor osv) för att uppnå klimatmålen. Klimatpåverkan från maten behöver halveras och omställningen behöver påskyndas. Där är en mer klimatsmart konsumtion en avgörande faktor. Projektet kopplar till människans vilja och engagemang för att göra skillnad. För att uppnå livskraftiga städer som uppmuntrar till hållbara livsstilar krävs
innovativa lösningar som underlättar för konsumenten att välja rätt.
Mat.se är en innovativ aktör inom e-handel som i projektet vill utveckla lösningar för en minska klimatavtrycket från livsmedelskonsumtionen. Mat.se är idag väl etablerade i Göteborgs-, Malmö- och Stockholmsregionen och ett
projektsamarbete med Göteborg stad som part för medborgarparten och stadsplanering är därför naturligt. Grundfilosofi för Mat.se är att hjälpa sina
kunder att handla bättre – från att spara tid och minska matsvinn till att handla miljösmart. Bättre data och mer användarvänliga lösningar skapar potential till att skapa förståelse och förändring. Online shopping och digitaliseringen ger vidare stora möjligheter att tillhandahålla informationen vid rätt ögonblick på ett
effektivt visuellt sätt, vilket är avgörande för att kunna påverka konsumentens val. En grundförutsättning för genomförandet av denna förstudie och även det
planerade utvecklingsprojektet är RISE klimatdatabas för livsmedel som använts som grund för att identifiera de klimatsmartare valen.
I denna förstudie får vi ett bättre underlag för personers köpbeteende och vilken möjlighet det finns för butiken att påverka dessa. Det kan handla om hur
informerad konsumenten blir, på vilket sätt olika valmöjligheter presenteras och hur olika parametrar för konsumentens köpbeteende samspelar med varandra. Projektet kommer på sikt att bidra till en mer upplyst och medveten
livsmedelskonsument vilket troligen ökar miljöengagemanget även för annan konsumtion. För Mat.se stärker det företagets varumärke genom att kunna erbjuda hjälp till sina konsumenter samtidigt som företaget tar ett stort samhällsansvar, inspirerar och visar vägen för annan handel. För Göteborg stad är detta viktigt för att öka förståelsen om hur man som stad kan hjälpa konsumenterna till mer medvetna val och klara stadens klimatmål. Med lyckade framtida resultat kan metoder skalas upp och spridas både inom staden men även ur ett nationellt perspektiv.
Klimatpåverkan från människor måste minska för att inte klimatförändringar skall få förödande konsekvenser för oss människor. Till skillnad från andra sektorer (t.ex. transport och energiproduktion) minskar inte utsläppen från livsmedel i någon större utsträckning bland annat på grund av en alltför hög köttkonsumtion (mer än 40 % ökning sedan 1990, (SJV, 2013)). Genom att äta klimatsmart, exempelvis genom att äta mer vegetabiliska produkter samt fågel, ägg och sjömat skulle klimatpåverkan per person och år kunna halveras. Det gynnsamma är samtidigt att nyttig/hälsoriktig och miljösmart mat nästan alltid går hand i hand. Allt fler vill idag äta mer miljösmart och hälsosamt. 40 procent av Sveriges befolkning anser sig vara LOHAS-konsumenter (Lifestyles of Health and
Sustainability) (LOHAS, 2018). I slutändan vill alla göra rätt – svårigheten är att de flesta konsumenter inte vet hur.
RISE har kunskapen om hur konsumentens olika beslutsval av råvaror och logistik påverkar klimatet. RISE kunskap baseras på 25 års forskning om livsmedels miljöpåverkan ur ett livscykelperspektiv. Det har resulterat i framtagandet av en klimatdatabas för livsmedel med ca 750 klimatavtryck för olika livsmedelsprodukter anpassad för svensk livsmedelskonsumtion.
Klimatdatabasen används idag för beräkning av klimatavtryck för
måltider, i offentliga och privata organisationers förbättringsarbete samt i
producenters produktutveckling. Inom ramen för projektet skapar klimatdatabasen stor potential och möjlighet för Mat.se att kunna hitta och lyfta alternativ där man ser att klimatnyttan/vinsten blir extra stor vid en förändring.
Inom ehandel är det möjligt att påverka (nudga) konsumenternas val vid själva köpögonblicket på ett enkelt sätt. Men för att göra det så att valen blir mer klimatvänliga så behövs mer information om människors beteende och vilka faktorer som är viktiga och avgörande i köpögonblicket. Konceptet nudging, som introducerades av Thaler och Sunstein (2008), handlar om att påverka människors val utan att förbjuda andra val eller signifikant förändra de ekonomiska
incitamenten. Det som främst skiljer nudging från traditionell marknadsföring är att huvudsyftet med en nudge är att förbättra valet för individen. I många fall kan utfallet givetvis bli bättre både för konsumenterna och företagen. De traditionella områdena för nudging har varit inom sparande och hälsosam konsumtion. Men på senare år har det varit ett ökat intresse för att använda nudging inom hållbar konsumtion. Man har bland annat undersökt vilken roll normer spelar för elanvändning (Allcott, 2011), hur miljömärkningar kan förbättras (Kallbekken m fl. 2013) och hur ordningen på menyer kan påverka valet av vegetariska alternativ (Kurz, 2017). Det finns en omfattande forskning kring konsumenters beteende vid köp av livsmedel, och forskning visar konsumenten agerar till stor del med hjälp av förenklade strategier, och väljer produkter baserat på ett fåtal nyckelfaktorer (Kalnikaité et al, 2012). Vad vi vill undersöka är i vilken utsträckning man kan göra miljöeffekter till en sådan nyckelfaktor i större utsträckning än vad fallet idag. Vid nationalekonomiska institutionen vid Göteborgs Universitet bedrivs forskning kring hållbar konsumtion och nudging, fokus har hitintills varit på transporter, energi och restauranger. Man har
undersökt under vilka omständigheter nudging kan vara effektivt och när det inte är det. Man har också en bred erfarenhet av att studera efterfrågan på mat, och inte minst kopplat till olika miljöfaktorer såsom olika typer av märkningar.
Göteborg stad arbetar sedan många år tillbaka med miljöprogram med prioriterade miljömål och förslag på åtgärder där Begränsad klimatpåverkan är ett viktigt fokusområde. På miljöförvaltningen i Göteborg stad arbetar med att ta fram en lokal livsmedelsstrategi med syftet att bidra både till en hållbar produktion och konsumtion av mat. I stadens strategi är det av intresse att utforska vilka
parametrar som styr konsumentens inköpsvanor och hur Nudging kan användas som ett verktyg för butik och stad för att påverka inköp i önskad riktning som kan handla om klimatsmarta val men även ekologiska och närproducerade. Den ökade ehandeln påverkar ju även logistiken i staden på många sätt och här är det viktigt att som stad ligga steget före i stadsplaneringsfasen. Om projektets nudgingförsök faller väl ut så kan konceptet utvecklas ytterligare och växlas upp till fler aktörer för att få en större effekt ur ett konsumtions- och samhällsperspektiv.
Förstudien startades september 2018 och avslutas augusti 2019. Projektgruppen drivs av RISE med experter inom livsmedels klimat- och miljöpåverkan (Britta Florén) samt beteendevetenskapliga studier (Penny Bergman). Mat.se är en nyckelaktör inom projektet där deras kompetens inom ehandel och utveckling av nya tjänster är central och där ett stort antal roller inom bolaget har engagerats för genomförandet av projektet (Karin Jelkeby, verksamhetsansvarig och Ylva Bruzelius, hållbarhetsansvarig). Handelshögskolan inom Göteborgs Universitet är
engagerade i projektet som expert inom nudging (Fredrik Carlsson). Göteborg stad representeras av Miljöförvaltningen (Kristina Fermskog).
Genomförande
Projektgruppen har under förstudien genomfört två större möten/workshops där hela projektgruppen har varit samlade. Under projekttiden har delar av
projektgruppen kontinuerligt genomfört arbetsmöten för att stämma av status och metodutveckling för det pågående arbetet. När projektdeltagarna har samlats så har arbetsmetoder för att nå projektets mål specificerats vilket resulterat i olika delaktiviteter.
Ett av projektets huvudmoment var att definiera vilka typer av nudges som ska utföras och hur denna nudge kan analyseras:
• Vilken metod ska användas för att ”nudga” kunden?
Första nudgen handlar om att kunden får informationen om att Mat.se vill hjälpa till att underlätta klimatsmarta val för kunden genom en ny funktion ”klimatsmarta sök”. Kunden har möjlighet att antingen gå med eller avstå från att få klimatsmarta förslag. ”Onboarding” information finns presenterad i bilaga 2.
Den huvudsakliga nudgingmetoden handlar om att i samband med att vanliga sökord skrivs in som nötfärs, hamburgare, grädde, ris med flera så visas alternativa produkter med liknande funktion men med ett lägre klimatavtryck på bästa sökresultatplats i en grön flik som ett klimatsmart val (se figurer nedan). Sökresultatet visar också klimatavtrycket (i kg CO2e/kg) på liknande
sätt som ett jämförelsepris för produkterna för att visa på klimatvinsten om kunden väljer det klimatsmartare alternativet. Om flera klimatsmarta alternativ finns att tillgå slumpas det vilket alternativ som visas främst och det är möjligt att bläddra sig mellan de klimatsmartare valen. Utformningen av
• Vilka livsmedelsprodukter väljs ut att ingå i nudgingförsöken.
Livsmedelsgrupper som ska ingå i nudgingförsöket har gemensamt tagits fram. I nudgingförsöken är urvalet baserat på 17 sökord för livsmedel som säljs i stora volymer och har ett högre klimatavtryck och urvalet förutsätter att klimattal för den aktuella produkten finns tillgängligt. För dessa produkter kommer ett eller flera klimatsmarta alternativ som har en likande funktion som det aktuella sökordet flaggas längst upp till vänster. Urvalet av de artiklar som redovisas som ett klimatsmartare förslag är baserat på att de får som mest ha ungefär hälften så högt klimatavtryck jämfört med originalsökprodukten, detta för att visa på val där en konsumtionsförändring verkligen kan göra skillnad. Sökorden är följande med tillhörande klimatsmarta alternativ inom parantes:
• Färs, högrevsfärs, köttfärs, nötfärs (quornfärs, kycklingfärs, sojafärs, sojaproteinfärs, vegofärs, ärtproteinfärs, fläskfärs+blandfärs (alt till högrevsfärs och nötfärs))
• Köttbullar (kalkonköttbullar, grönsaksbullar, sojabullar, sojaproteinbullar, falafelbullar)
• Korv (sojakorv, quornkorv, kalkonkorv, ärtproteinkorv) • Grytbitar (fläskbitar, kycklingbitar, quornbitar, ärtproteinbitar,
sojaproteinbitar)
• Oxfilé (fläskfilé, kycklingfilé, sojaproteinfilé, quornfilé, torskrygg) • Schnitzel (kycklingschnitzel, sojaproteinschnitzel)
• Mjölk (havredryck, mandelmjölk, sojadryck, risdryck, kokosdryck, ärtdryck)
• Yoghurt (sojgurt, havregurt)
• Grädde, vispgrädde, matlagningsgrädde, mellangrädde (havrevispgrädde, sojavispgrädde, havrematgrädde, sojamatgrädde, kokosmjölk, kokosmjölk krämig)
• Smör (margarin, bregott, flytande matfett)
• Ris (matvete, mathavre, 2 broccoliris, 2 blomkålsris, potatis)
Urvalet av livsmedelsgrupper har diskuterats av hela projektgruppen men det slutliga urvalet har genomförts av Mat.se och RISE.
• Fastställande av klimattal för nudgingförsök
Framtagande av klimattal för artiklar i Mat.ses sortiment har genomförts i ett parallellt projekt finansierat av Axfoundation och Antonias Förnyelsefond, två stiftelser knutna till Axel Johnson-koncernen, som arbetar konkret och
praktiskt för ett mer miljömässigt och socialt hållbart samhälle. Klimattal för samtliga artiklarna som ingår i nudgingförsöken har varit prioriterade och har säkerställts, både inom ”sökordskategorin” samt inom ”klimatsmarta val kategorin”. RISE ansvarar för klimattalen för Nudgingförsöken medan Mat.se har implementerat detta i butikens funktion.
• Urval av köpinformation före och efter genomförd nudgingförsök För att kunna studera resultatet av nudgingförsöken behöver information om Mat.ses kunders köpbeteende studeras. Inom ramen för projektet har frågan diskuterats vilken information som är önskvärd men också vilken köpstatistik som är möjlig att ta fram. Faktorer som definierats som viktiga att följa är: o Antal som on-boardar (tackar ja) till att delta i nudging-tjänsten och hur många som väljer att avsluta innan nudgingförsöket är fullföljt.
o Antalet sökningar av specificerade sökord. o Antal köp genom klimatsmartare förslaget.
o Antal köp av vissa ej lika klimatsmarta produkter som vanligtvis kopplas till de specificerade sökorden
Data kommer att jämföras mot motsvarande period innan nudgingen lanseras samt för de kunder som väljer att tacka nej till att delta i projektet. Mat.se har arbetat med att ta fram köpstatistiken för ovan specificerade faktorer. Data har paketerats om för att visa effekterna av förändrat köpbeteende samtidigt som att känslig kund- och företagsinformation inte lämnas ut. Urvalsprocessen av köpinformation har utförts av RISE, Mat.se och Göteborgs universitet.
• Teknisk implementering av nudges i Mat.ses butik
Utvecklingsarbetet med att göra den tekniska implementeringen i Matses butik har varit ett omfattande arbete för Matse. Olika tekniska applikationer har utvecklats och testats för om man handlar i Matse-butiken via dator eller telefon. Under projekttiden har Mat.se parallellt även genomfört olika andra förändringsarbeten där de tekniska utvecklarna haft en nyckelroll. Detta är en förklaring till att lanseringen av nudgingförsöket ”klimatsmarta sök” lanseras senare än vad som tidigare planerats. Arbetet med den tekniska
implementeringen är genomförd av Mat.se.
• Framtagning av utbildande miljöinformation i samband med att kunden ansluter sig till nudgingfunktionen ”klimatsmarta sök” samt
marknadsföring av tjänsten
I samband med att kunden får frågan om den vill delta i mat.ses erbjudande om att få klimatsmarta alternativ presenterade (s k onboarding) så får de kunder som svarar ja genomgå en kortfattad information om mat och klimat. En mat och miljösida har även tagits fram i Mat.ses butik där detta beskrivs närmare och där bakgrundsinformationen om klimattalens framtagande finns beskrivet. Mat.se vill hjälpa sina kunder till klimatsmartare val där man ser att man också vill öka sina kunders medvetenhet, kunskap och engagemang inom området. Miljöinformation från onboarding och som beskriver klimattalen finns beskrivet i bilaga 2 och är framtaget av Mat.se i samarbete med RISE.
• Lansering
Nudgingförsöken lanserades i juni 2019. Tjänsten finns fortfarande kvar i butik och planeras inte att tas bort i samband med att denna förstudie avslutas. I nära samband med lanseringen genomfördes pressmeddelande vilket
resulterade i ett antal publikationer (se avsnitt publikationslista).
• Planering för fortsatt arbete
Projektgruppen har diskuterat hur man vill arbeta vidare inom området. Samtliga projektdeltagare är positiva till en fortsatt fördjupad studie för att bygga vidare på möjligheterna att hjälpa kunden till miljökloka val. Ett
område som diskuterades intressant att utveckla är att testa flera olika sätt att nudga kunden för att undersöka om någon metod verkar fungera bättre. Mat.se arbetar parallellt med detta projektet i ett annat utvecklingsprojekt (beskrivet ovan) där klimattal tas fram för stora delar av Mat.ses livsmedelssortiment. Resultat och erfarenheter från dessa projekt tillsammans ger potential till att skapa spännande frågeställningar framöver om hur man kan hjälpa och inspirera kunden till klimatsmartare matinköp.
Resultat
Resultat av nudgingförsöket
Efter en månads nudgingförsök har 24 procent av mat.se:s kunder valt att gå med i projektet (onboarda). Jämförelser har gjorts mellan dessa och mat.se:s övriga kunder, som valt att tacka nej till att medverka. Under månadens gång är det cirka 0,3% från respektive grupp som väljer att stänga av respektive att omvärdera och gå med i projektet.
I jämförelser mellan de två kundgrupperna (nudgingkunder och övriga) har nudgingkunderna redan innan projektet påbörjats ett något lägre klimatavtryck. Skillnaden är beräknad på genomsnittliga kg CO2-e per order1 där
nudgingkunderna ligger cirka 5 procent lägre per order. Under den uppmätta månaden sänkte nudgingkunderna sig ytterligare, och skillnaden är nu istället 9 procent lägre per order för nudgingkunderna. De kunder som har valt att delta har sänkt sin påverkan från livsmedel med 7 % från innan nudgingperioden
påbörjades.
Övriga effekter av nudgingförsöket är även indikationer på ett förändrat sökbeteende. Nudgingkunderna är överrepresenterade i sökning av ”färs” men underrepresenterade i sökning av ”nötfärs”. Det skulle kunna vara en indikation på att genom att förbinda sig till mer klimatsmarta alternativ och en tydlig kommunikation från mat.se i samband med onboarding (se bilaga 2) där främst nötkött lyfts upp som ett viktigt livsmedel att undvika så väljer kunderna att söka mer öppet. Sökdata fördelat på nudgingkunder och övriga finns inte tillgängligt för perioden innan nudgingförsöket, vi kan därför inte se om det är en effekt av nudgingförsöket eller om nudgingkunderna även tidigare hade ett annat
sökbeteende.
Diskussion
De preliminära första resultaten indikerar att det är främst de kunder som redan är intresserade av att handla klimatsmart som går med i projektet. Det är enligt förväntan då kunderna aktivt får göra valet att gå med eller ej. Det visar samtidigt på en stor potential för minskad klimatpåverkan vid köp av livsmedel då CO2-e
sänktes i genomsnittsordern för dessa redan medvetna kunder.
Baserat på förväntan var det något lägre antal kunder som valde att gå med i projektet. En möjlig förklaring till detta är att valmöjligheten gjorde att kunder utan att läsa valde alternativet ”inte nu” (se bilaga 2) av andra anledningar än att de inte var intresserade av att delta.
Effekterna av nudging beskrivna i resultat-delen måste utvärderas med stor försiktighet, lanseringen har skett under en period då konsumenter vanligen förändrar sina matvanor (pga semestertider). Vidare analyser under hösten är därför önskvärda. Ambitionen i projektgruppen är att sprida resultaten från nudgingförsöken även i vetenskaplig litteratur även om detta får göras utanför förstudiens ramar. I samband med detta kommer en ytterligare analys genomföras där nudgingeffekterna analyseras under en längre tidsperiod när
konsumtionsmönstret är mer regelbundet.
Publikationslista
Projektet har hittills kommunicerats/publiceras i flera populära sammanhang, se utvalda exempel nedan. Kommunikationen består av föredrag i samband med konferenser samt spridning i media. Ambitionen och planen från projektgruppen är att publicera resultaten från nudgingförsöken även i vetenskaplig litteratur även om detta får göras utanför förstudiens ramar. I samband med detta kommer en ytterligare analys genomföras där nudgingeffekterna analyseras under en längre tidsperiod. Dessutom har projektet kommunicerats i sociala kanaler. Diskussioner pågår om att presentera arbetet på ytterligare seminarier inom hållbar konsumtion under hösten 2019, exempelvis inom forumet för Miljösmart konsumtion.
• Föredrag av Viktor Engelbert, Matse på konferensen Livsmedelsforum hösten 2018
• Föredrag av Ylva Bruzelius, Mat.se inom RISE nätverk inom mat och miljö
• Länk till artikel i Aktuell hållbarhet: https://www.aktuellhallbarhet.se/mat-se-ska-knuffa-sina-kunder-till-klimatsmarta-matval/
• Länk till pressmeddelande om projektet från Axfood:
https://www.axfood.se/media-och- opinion/pressmeddelanden/2019/06/mat.se-forst-med-klimatsmarta-sokningar/
• Länk till artikel Dagens industri: https://www.di.se/hallbart-naringsliv/matvarujatten-ska-puffa-kunderna-till-klimatsmarta-val/
• Länk till artikel i Livsmedel i fokus: http://livsmedel.se/nyheter/natjatten-gor-det-lattare-att-handla-klimatsmart/
• Länk till artikel i Food supply:
Referenser, källor
Allcott, H. 2011. Social norms and energy conservation, J. of Public Economics 95: 1082-1095.
Kallbekken S., Saelen H. and A. T. Hermansen Erlend (2012), Bridging the Energy Efficiency Gap: A Field Experiment on Lifetime Energy Costs and Household Appliances, Journal of Consumer Policy 36, 1-16.
Kalnikaitė, V., Bird, J., & Rogers, Y. (2013). Decision-making in the aisles: informing, overwhelming or nudging supermarket shoppers?. Personal and Ubiquitous Computing, 17(6), 1247-1259.
Kurz, V. 2017. Nudging to reduce meat consumption: Immediate and persistent effects of an intervention at a university restaurant, Working Paper in Economics no. 172.
LOHAS, 2018; https://www.lohas.se/lohas-in-sweden/
Naturvårdsverket, 2018; https://www.naturvardsverket.se/Sa-mar-miljon/Statistik-A-O/Klimat-vaxthusgasutslapp-fran-svensk-konsumtion-per-person/
Regulating, N. (2011). Judging nudging: can nudging improve population health. Bmj, 342, 263.
SJV (2013);
https://www.jordbruksverket.se/download/18.39da9f0113cb389bda880001123/Ra +2013_2.pdf
Thaler, R. H., Sunstein, C. 2009. Nudge: Improving decisions about health, wealth, and happiness. New York: Penguin Books.
Van Kleef, E., Otten, K., & van Trijp, H. C. (2012). Healthy snacks at the checkout counter: A lab and field study on the impact of shelf arrangement and assortment structure on consumer choices. BMC public health, 12(1), 1072.
Bilagor
Bilaga 1: Administrativ bilaga (ej publik)
Bilaga 2: Miljöinformation till kunden i samband med att kunden tackar ja till nudgingförsök ”klimatsmarta sök”
