MOTTO: Vi kunna aldrig göra sd myckef for en stor sak som en stor sak kan göra för oss.

Tidning utgiven av Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt.

MOTTO: Vi kunna aldrig göra sd myckef for en stor sak som en stor sak kan göra för oss.

VII. ARG. //

De svenska kvinnornas

Atcr st& Sveriges lir iniior undrande och spiirjande. G å r det, eller g8r del icke? Och de iiimniera i s i t t sinne vad 5oni t a l a r f u r en l ~ c l r l i g ut gång och finna dtirrid, att de iiveii u t a n a t t vara alltfiir sangviiiislia i år lmiina hoppas att fd G i n rt;s;rtittGfrcign i hamn. Den stödes jii f ö r det f ü r s t a av en Iriingl proposition, deii l i p r en Gveri-ägande inajorife: i A l i i d r a Lamniairii, och det förcfnllcr w:ii 0111 den antira sirlan iin- g e foretc lira s t a r k a wlishal fGr att vå- g a sig p å a t t i i i i i i i i en gåiig stör!a den

t dart L~i:ina \ i h a anlechiiag att t r o a r t xcir f r 8 q i Gr >La11 debatteras i den lugna sakligliP!ciis a n d a wli icke i det 1ideliefl.illa partiliatrts. Ts- inoni alla 1)articr iiiiiiaz nm,iera, enligt r a d som fraingick a v f6ri-a årets FGrsta ltani- inardebatt, riltstla::snian, som iiro ense om prineipciis Leratiigande, och ileii liar allts8 egentligeii iippliört att r a r a vad d c n aldrig b o r t vara, rn p a r t i f x - ga. iY';atnrligt\ i, finnas i högerns led i'fii-tftarandp principiella iiiotitånclare och iiigeii bep$r a t i de <kola rösta mot s i n övertJ-gelse. I f e n lika litet borcle tlet Li-iiiiia liegiirns av clciii, s o m npp- givit sitt principiella niot?tåud eller a l d r i g hys? iiBgot hådalit, att de skoia i e n f r å g a boni denna 1\iiigac i n under

pil partiparoll, soni de f i n n a sakligt oriktig.

Iiiflytantlet av tiet soin s k e r iite i viirltleii hiir viil o c k 4 spela någon roll.

Id&r or.11 andliga st~.öiiiriingar iitifrån h a l ä t t a r e a t t söka sig en viig till oss tin brödf4claii, d e Itoiiinia t r o t s minor och t j sl,a iiiider\ attensbåtar. Dan- ma rl. h, s t a t e rnas och ETollaiids cxcriii)el tala el i, iiianande språk, ncli \ i I i o p p ü ~ a l l de röcträtts- vindai.. i0111 nii 1ilB5a Gx e r viirlrlen, även mlritte trttnza i n i v h Fiir?ia kamniare, s k i n g r a yttei-lipare c n del ftircloinsfiill- het 01211 qjiilvi\!diet och gira de rciddhå- gade och fcirsilitiga litet mera Iiiirage.

oin &glands lorder och piirer v å g a t g i v a cle en g el ~ 1 , a ls-iiin orn a in e din fis- tancle $L det ciigclika viirldsviildets f r a m t i d a iitlcii, så borile det icke fiire- falla sa riiliabelt a t t ];tia ile sverislia 1;viiinoriia fri vara niPd att hestiimina o r e r sreiis1,t sa~iiliiiIl~\!ii~l<, rilliet dock Rr hetyilligt erililare.

Om r i k s d a g d r h a t t e i i i å r blir föga givande, finna r i det eincllertitl hiigst förklarligt, t y frågan ar ~ e r i d i q e n så stött or11 blott, som någon f r å g a lian vara: den politiska retoriheii liar nied ax sceiitle på den fijrl)ru!rat alla f r a s c r iil. Vii1 vore emellertid, om de \om iimna stå upp och vittna och tala håi2fiilla o ~ l i ringaktande ord oin

T-.

Eng I a ii tl ^h, F ö r e n t a

S T O C K H O L M , 15 M A R S 1918

denna tid a v yttre o@ inre oro känna vi, Sveriges rösträtts.

intresserade kvinnor, ett starkt behov att s t å solidariska med vulra män, fäder, söner o@ bröder för a t t varna oni vårt foster.

lands yttre säkerhet od) inre utveckling, o@ det bar varit förödniju.

kande o@ bittert att icke ha fått göra detta under Fullt medborgar.

ansvar.

Under trycket av s a m m a oro ha allt flera länder i Europa o@

Rmerika antingen redan upptagit kvinnorna bland fullmyndiga ined.

borgare eller förbereda denna reforms genomförande.

Vi äro 8verigee regering djupt tacksamma för den kungliga pro=

positionrn om politisk rösträtt o@ valbarbet für kvinnor, som den i dagarna framlagt. Rugörandet ligger nu boa svenska riksdagen, o@ vi t y p g a s o@ vanta, att b6da kanircrrna tnlrOcte ir,se, att h i n = norna i vårt land icke mindre ä n kuiniior i andra länder iiro mogira för medborgarrätten oåj att vidare drL5jsmål endast länder till s ka da för svenskt statsliv ävensom för svenska kvinnor.

Vi yrka darför a t t 1918 åre riksdag fattar beslur om politisk rösträtt o@ valbarbet å t Sveriges kvinnor.

R e s o l u t i o n a n t a g e n o i d k v i n n o r n a s o p i n i o n s m ö t e n m a r s I 9 1 8 .

i ii n o r s hi-i s t an dc 1: o1 it i s k a i ^{i i} i re s se, iitc b a r a toge frani erfarenheter CrAn

'11 trårig och bcgriinsad egen siillskaps- wli unig;ing-eikrets, som de fCr övrigt

(i: r i g e i i o n helt o g r a n n l a g a expoiiera

>å saninia g å n g soni s i g sjiilva, ulaii yjorde sig b e s v i r att genom lriillor, soni 2ikert e j ä r o svdra att finna, söka få

'ii inblick i Iivinriors sainhülleliga iii- ,atser inom det religiösa och sedliga ivet, på niirinqslivets områden inom 'nttigvård, hariiaT årct etc.

Men ute i landet sitta röstrültskviii- ioriia och avraltta nicd oro och splin- iing sin fi-iigas öde. Under alla d e s i a ir I i a i ~ ~ ( 1 ~ h5ljit sina lanipor briiiiiaii- Ir och :lava a r h t a t imtl o f ö r t r u t n a

;rafter i ri' ^;\ t-.. I;ittens tjiinst, antingen Ict giillt att göra p r o p a g a n d a och spri- la u p p l g s i i ; n ~ ijver v å r t viilstriic1,ia

and t F c r uti- l e d a arbetet i en liten av- idps belrigcn slwgsbygd. De sitta n u wli avi-akta med otålighet att få (le :raftpr, qoin förbriibas i rbslriittsorga- iiust;oixws tjiinst, frigjorda fiir sam- i:ill-ragiirligl arbete.

1

'.

Ny landvinning.

Ny förening h a r bildats i Kosta. ticn r> februari efter föredrag av fröken 'illy Borg. 26 rnedlemmar antccknadc ig. Till ordförande valdes f r u Sara ioliaii sson.

Mit. kvinnor8strätten blev lag E England.

I)(~ii 6 f e b r u a r i 1915 ar e n stor dag i dcti engelska rö.;tr:itlsrörelscns Iiisto- ria. Då crliöll iiiiiiiligen ilet s. k. folk- r~piescntatiorisflirslagct, iivcn iiinefat- 1 antle röstriitt B t kviiinorila, kunglig

>an!, tioii, varigenoni 6 iiiillionrr cngel- ilia liviiinor 1111 erliiillit rulla iiicdbor- gerliga rtittiglieter.

Iii i tlet sista. råtitle s tor hpiinning oix ntgdiigeri, heroende på iwt skiille stiiilla s i g till pro~mrtioiiella id. Xege- ringcii liadc gåt med deii~io lrom- promiss, m e n n r f6rslaget Brarnställ- ties i iiiidrrhiiset, reste sig iiir Aiisteii C h n i n l ~ c d a i n ocli hö11 c t l vå1dtai:il och lidelseiiilli t a l ii:ot doisainma. I de Iirafligüqtc ar dnl ag ftiil<asl~cic Iiaii lor- deriias tilltag o r h irtfoi. iiiot d e t pro- porlioiielln valsnttet av ;i;oi.alisl<a, his- toriska och sanivets4:lil, ocli aiivliiide

~ > o t det i g r n i ~ l e i i cisli>Tl<iiga förslaget hela s i n viiltalighrts och hiiftighets l~irlga 1 apeii. IIaii viidjadc dirclit och i1t.t nicst liiin33 Lislbsa s i i t t t i l l parti- a ii ris ⁱⁱ i ¹¹ iid erii 11 sel, n ppni a riad e de ⁱ s i ~ m l l c ~ i i m a r at1 icke giva cftci. f ü r l o i -

lcr,ia ocli siil& 1x21 allt siitt a t t i sista -Iiiiid stiirta ftirslaget. Från ni8nga iiåll hiirdcs inüf iirninaii:!en, och om lian lyelicts €5 uriderlinset i ~ i e d sig, hade ftir-lagets u n d e r g å n g v a r i t beseglad.

ii>cjieringe:i 4 o d excllertid fast, och

mr B o n a r Lay; fiirlilarade å dess ~ ü g - n a r , att dcii skulle anviinch hela s i t t inflytande fiir a t t gcira slut på koiiflik- ten och riidda förslaget. Dessztorn fick m r Chamberlain e n k r a f t i g och v51- fiirt jlint tillriitlavisiiing av såväl mr Balfour som inr Xsqiiith. Utgbngeii blev också a t t iinderhuset ined 224 rös- ter mot 110 a n t o g iiverhii sets tilläggs- förslag o111 propoitionella val.

Fiiirdagct gick cliireftcr tillbaka till iiverhiiset - iiniler nio niKiiader h a d e dess v a n d r i n g gerioru olika stadier i den parlaiiieiitarislia proceduren v a r a t , och iiiider femtio licla d a g a r Latle det dehattrrats i iiiiclcrliiisct fiir a t t först i sitt sisfa skede miitas a v partiförblin- drlse och x erldigt zii:-slin:nijr. Des:.

f r a m g å n g v z r e m ~ l l c ~ * t i ! l redaii given,

~ e i i d c ri;,trII:t41;viiiio~, coiu följrlc fOr- slaget ti1lbali:i till iircr!inset, hyste in- gen oro i f r å g a om tleii lmngliga saiik- tionen. 1-iiderhnsets talmaii, åtföljc! a v en liiirold och hiiscts i;?edleinmar, triid- do in, och eii proklamation uppliistes, qrrioni vilken lians ixajestät iippdrog

?t 1ordltanslZrii a t t åt issa yri*:aniriits- aliter g i v a liiiiiglig sanktion. En I&ng rad av a k t e r liisies ixpp - det tycktes

~ o i ~ i iliullc r ö ~ t i . i ~ t t ~ f i j r ~ l a g e ~ aldrig koiiiiiia ^- så ljöd det a l l r a sist: "Iagm

D i l l follirepreseiitati3ien - l e roi le rcnlt." Och sr"i lindc kviiinorösträtlcii hlil-it lag, och redan r i d n ä s t a allniiiii-

112 1.81 triider den i Iiraft.

Deii iifiiing n r \-alinaiisl;år~ii, scir:i

tiii skett, tir stiirre :iii vit1 n å g o n före- gåendc utvidgning av rösträtten. 1833 tillkoiii en halv ifiillioii iiya viiljare, 1867 e n niillioii, 1884 två millioiier, nien 1918 e j niinclrr tiii åtta millioiier, v a r a v ses iitgiiras av Bviniior.

Xrs Fawcett iittryckcr i Comiiit:n Canse s in glii-id.ie Uver att kviiinorna 'iiiiina! i ~ g p i i å detta recultat u t a n riist- rlitt och iitaii partipolitik. "Vi ha ir!;e

\-2dj3i, till Ijariilic:c-iicriiu", sliger hoii, 'iilaii till alla p a r t i e r s ciinda förniift, ii11 erfare:ilieteiis Kritomar, till dc fri- licteiis och sjiilv4yre!seni ;>riiicipcr, 11%

i ilka ~ å r t iiatioiipl!a liv iir griinirat.

?Ila aiitli-n röstriittsf6rblag hn aiitn-

?it\ fCi.st ef!cr h'ifiiga partistridm, oiii s p l i t t r a t lanclel i siriiiniide griiii- wr, fulla a~ Iiat och rriichtjiiiksaniliet not varandra. T'cir lag, soni \-i ä r o stol-

a a t t kalla den, Iiai. rlriyits iqeiioin i i ~ d

illa p a r t i e r s godn v i l j a och k r a f i i q a :a:] iv e r l a ii. I ^{ii ii} clr rii ⁱⁱ set iincler s t öd (1 es len a\- saiiitliga lctlariia fiir d e s t o r a 11ariieriia. C c t h a r n l \ l r i g Eij- .ciri>iiiinit iiegot d ~ - l i l i t förut, och r i få i:t~~il:e anse tlPt solii ett lyckligt före- :ud till dcii n y n anda, soin l x i n n o r n a nåhiinda sliola liiiiiiia iiigjtita i poli-

ilien."

Jlrc Fam!ett siiger oc~lis,'t att hen1:c.s

Tiinslor endast 1;iiiinn iittryckns genom

2

RÖSTRÄTT FÖB KYIHNOR

utkommer den 1 och 15 i var m b s d . Redaktnr : WRLI HERTZMAX-ERICSON.

Redaktion och Exp. : 6 Karduansmakaregatann

Redaktionstid: onsdag och lördag kl. ',h3-';~4.

Expeditionen öppen vardagar kl. 1-4.

Rikstel. 9600. Allm. tel. 147 29.

Telegramadress: Pdsträtt, Stockholm.

Prenumeration gencm postefi : Pris för 1918 Kr. 2.50.

Losnummer 15 nre.

För utlandet sker preonmeratioii antingen ge- nom poeten eller genom insändande av kr.

3: 23 i postanrisning till tidningens exped.

Annonspris: i 0 öre per mm. 5. sista sidaq.15 öre å de övriga. Yid langre tids annonsering rabatt.

R C) s T R A T T s B'I'RÅN

6 Kardaansmakaregatan E, Stockholm Alim. tel. 147 29. Rikstel. 86 00.

öppen vardagar ki. i-1,'%5 ^{e. m.}

kl. 1-3 e. m.

L. K. P. R:s sekreternre triiffas personligen

Hur Förenta staternas kvinnor arbeta f6r

sin rösträtt.

I ;iet x i s t Liiii9i;iila iiniliret. a v J u s Siiii'ragii redogör mrs Ida Hustcd Har- per för den stora frairigång, som vun- nits av (12 arnerikaiiska rösträttsltrin- iiorna genoiii att rc1)reseiitaiiteriias hus i Förenta statcriias 1;oiigress antagit det s. k. fecleral siiffrage awendineiit, ett tilliiggsföralag till koiistitutioiien, va rigenoiii alla staternas kriiinor på en gåiig skulle erlislla politisk riisträtt.

F ö r att träda i k d t iiiåste eniellertid förslaget antagas ii\-eii a v senüteii samt a v de lagstiftaiide fiir~aii!liiiga~*ria i iniiist ?i3 a v samtliga uiiioiiciis stat.er.

Debatten i reprecentanthcset iigde rmii den 10 jniiuari, och till densamma hade inbjudits inra C'liagiiian Catt, d:r Anna Sliaw och andra frunistående rösi riitis kvinnor, f tir i-iilia plats beretts på sjiilvn tnlmaiisbliiilien. Första tala- i'c var iiiiss Jenniiette riaiiltiii, !iongrei;- seii:; första och Iiittills enda k ~ i n n l i g a leda iiiot. Spii iiiiiiigen i i ntier debatten -\-ar oerlitird, då oppositionen \-ar niyc- ket stark, stirskilt f r ü n sydstaterna, vil- lias mediciiiin~ir, soni aldrig €örunnat sig nied a l t negrerna erhållit rösträtt, vor0 fast beslutna a t t , åt.niinstone ne- gerli\-iunorna iclio sliiille erhålla deii-

ira riitt. Till s.hr del tack varc ett ut- talande a v president Wilson till fiir- inåii för liviiiiioriistriitteii segrade emel- lertid dess anliiiiigare. Niir talniaiiiien t.ililtiiniiagav ;itgångeii - 274 ja, 136 nej - åsitiqsattes aila vanliga regler o r h ledaiiiüterna som åhö- rarna på 1äLinrna reste sig iiiider bi- fallsrop och viftiiiiigar.

E t t oerhört arbete fråii liviiinoriias sida har fiiregått. Xrs Catt har slagit sig ned i Washington och vill ej för en enda dag liimiia denna stad, i hiiiidelsc senaten tidigt skulle taga frågan under hehaiidliiig. F ö r bearbetande a\' koii- gressledaiiiöteriia liar redau under hös- ten tillsatts en kommitte, beståeude ax' 250 energiska, välunderrättade, inflytel- serika lrviiinor från de olika staterna, vilka med användande av alla medel, som kunna liomiiia ifråga, skola söka förmå kongressens inedleinmar a t t rös- ta f ö r förslaget. 30 eller 40 av dessa kvinnor vistas ständigt i Washington för att v a r a i ständig kontakt med kon- gressen och h i n n a ta hand om ombuden

orden i Davidb 1% psalm. (Herren liar gjort stora ting med oss; däröver äro vi glada.) "Genoiii alla de femtio årens kamp", tillägger hon, "har j a g obetin- gat och förtröstalisfullt trott p å segern, men då den iiii vunnits, kan j a g kiiap- past fatta, att det iii- sant."

BÖSTBXTT FOB K P I H N O B I

Fernqvi s _f s Kappaf fä r

Drottninggatan 33 33 ^{n. b. och 1 tr. UPP}

Stort lager a v in. o. utländska nyheter

i alla slags

DAMKAPPOR,DRÄKTER &KJOLAR

till billiga b e s t h d a priser. Obs.! Beställningsavdelnig,

Vid uppvisande av medlemskort i E. K. P. R. lämnas O % rabatt.

I

Under ticiiria r u b r i k iitrecldar Ellen Key i Veclio- Journalen skäleii var€ör det just u u ä r den riitta tidpunkten att lösa de svenska Itvinoriias rösträtts- fråga.

Bland de måriga bindande beviseii i re- H o n yttrar diirvicl bl. a.:

geringens ii:otiuering finner iiim iiven det, att 1 alla l a ~ i d uppgiften väntar:

a l t efter kriget bereda förutsättiiingar f ö r en alliiiiiii och varaktig fred och a t t kvinnorna i alla land genom sina lidanden och arbeten under kriget för- riirrat riitteii att bliva medbestiiiiirnan- de just vid danaiidet av dessa fönit- siitiiiingar. Detta skäl synes mig vara det allra nies: viigaride för a t t kviiirior- iias röstriitt ofiirtlröjligeii biir bifallas.

_ - _ _ - - _ _ - _ - - - -

Vad j a g hlir sürskilt vill betona är, att detta skede i världshistorien gjort kvinnorna mer äii någonsin beredda att intriida såsom ansvariga maktägare i sitt lands politik. Viirldskriget har på några år skapat förutsättningar, dem tinder vanliga förhållanden årtioiiden icke kunnat framkalla. Även dc mest taniiiösa kvinnor ha stått inför erfa- renheter, som givit dem någon inblick i \-ärldssammanhanget, i medborgar- plikterna, i krigets väsen och i fredens villkor. De skola aldrig kunna inträda i det politiska liret under en, i p s y k o - logiskt avseende, nier ggrinsaiii tid. De ha blivit medvetna o m sin egen tidiga- re brist på insikt och ansvar. De k" anna såsom aldrig förr livets allvar. Aveii cle ifiesi, sjiilviska lia fått en aning oin iolidariteteii klasserna och folken eniel- laii. Viddsliriget har gått varje Iicm SB niira, a t t ingen kunnat undgå att liiiiiiia ett visst politiskt intresse, att

1 aliiia till en viss eftertanke i fråga 0111

det rlitta ocli oriitta inom ~ärldsfiirlop- pet.

Redan detta borde bli ett avgörande i l fijr dein, som motsätta sig kvin- nans röstriitt på grund a v de faror för I~ideriieslandet, som den kniide med- föra. Då nian j u iiveii från högern er- klint a t t kvinnans fulla iiiedborgarrlitt endast ä r en tidsfrågu, borde man vara angelägen a t t icke låta deii intriida uii- der ett skede, då man kan förirtse a t t denna r ä t t tillfaller ett mindre allvar-

frHn sina respektive stater. Om någon förblir obersrd av kvinnornas argii- inent, utsiittes han för påverkan av in- flytelserika män från lians egen stat, aiidra kongressledamöter eller statsiim- betsiiiän i frainskjuten ställning, och iiitet medel lämnas oförsökt. F ö r sin del har iiirs Husted Harper åtagit sig titliiiiigsredaktörerna i landet och liar under det gångna året stått i förbin- delse med tvåtusen sådana - ett bevis på deii energi och den uthållighet de amerikanska röstriittskvinnorna lägga i dagen vid arbetet fiir sin salis fram- gång.

Iigt ocli ansvarsmedvetet I~vinnosläkte iiii del ni1 levande.

Zöstriittsrörelseii liar i vårt land da- nat e11 skara 1~,6niior, som redan äga så stora politiska insikter, så stark ilatio- iiell ansvaiskänsla, så genombildat SO-

cialt medvetande att de liiinna bli YP- perliga lcdarinnor för de övriga kviii- norna vid inträdet i det ofEentliga livet.

0 1 1 1 rcisträttcn dröjer, tills detta släkt- led gått undan, då lian man e j viinta sainma anda hos dem, vilka den riitt til!fallcr, för vilken denna generation hiirit alla arbetets mödor. Det blir kan- ske endast politisk BonjunBtui, som iiiiigre fram inedför kvinnans mcdbor- gai'riltt, och denna får då icke den upp- lyftantie verkan som e11 nioralisl; seger, vunnen av starka hjärtan och med andliga vapen medför. Meii framför alit komma kvinnoina då icke in i det politiska livet med den kraftsumnza, som dessa kämpande skaror nu äga.

Det ligger en väldig, fostrande makt i striden för en ide. Det släkte, som rö- j e r och odlar, iii- ett annat än det, som endast skördar. Den heliga hänförelse, den sega vilja, som betecknat föregån- yarna, lian ina11 e j vänta hos efterföl- jariia. Det vore därför mycket olyck- ligt om det släktled a v kvinnor, vilkas andliga muskler blivit stärkta genoni röjarinödaii, icke sliulle bli det första a t t iniriida i vårt lands politiska liv.

Detta slriille då ej erhålla den insats, som p;l. ett viisextligt sätt bleve miin- n e m olik. Det ligger i den mänskliga iiaturen a t t ett senare släktled, för i d - liet en riitt ä r sjülvklar och oomstridd, ivke käniier samma glödande iver att visa sig riitteii v i i d i g soni tiet, vilket i:iitlcr motstånd och mödor viiiinit den.

hGi L' röstriitten blivit vana, kcinmer 4vi iinaii att h r d i a deii alldt.lrs siisoiii IllaiiiicIi: stuncloni utinärlit, oftare iiie- rlelniåttigt, ej siillaii illa. Soiii iniinneii

!ioniiiia kvinnorna att låia sig bestäni- inas a v partisgnpunlrter och nöja sig ined "oundvikliga" koinproinisser. Men iirinu. hoppas jag, Ila kvinnorna så inyc- liet livar av stridens glitd och glans a t t deras haniveten liuniia skygga inför en dylik partisynpunkt, eller eii tarvlig liomproiniss; att de ha mod att förlyfta sig på en stor uppgift och lid a neder- l a g för troheten mot en hög ide.

De socialdemokratiska kvinnornas dag.

Stockholms södra livinnokliihb hbg- tidlighiill den 3 mars den int~riiatio- nella kviunodagen med föredrag a v re- daktör P. Albin Hansson ocli fru Ruth Gustafsson. Redaktör Hansson talade

01ii Sitiiatioiien just nu och redogjorde bl. a. för propositionen om rösträtt för kriiinor. Frn Gustafsson talade om Kvinnornas ställning till arbetarerö- relseii och kom i detta sammanhang in på riistriittsfrågan, rarvid hon påpe- kade de stora sociala frågor som spe- ciellt arbetarekvinnorna h a a t t bevaka ocli som de hoppas bli i tillfälle a t t in- verka på.

- - ___ - _.___ - -

Bveriges äidsta, största o. bäst

A,-B, JOHN Va _LÖFflREbI & ^C:O renommerade s p e c i a l a f f ä r i

N:R 6

kemiskt tviittad och pr8ssad blir Eder kostym, klänning, kappa eiier överrock, om densamina insändes till

Urgryte Kemiska Tvätt- ii Färieri A. U.

GÖTEBORG

Från Vättern till östersjioa.

xiir jag efter nyss ayslatad föredrags- turri& i Jönköpings ocli Kaliiiar 1211 geiiom-

rar clc niånga intrrcl; dciina iiird liar eftcr- liiiiiiint, lir dock det inest glädjande a t t niin-

I:US, liiir förändrad stämningen tycks lin

blirit under senare tider i frhas om kvin- iioinas riisträttslxnv. I nästan alla de för- ciiiiigar j a g besökt liar det konstaterats, i i u r inotståndet nu blivit.

mycket mindr*.

aggrcscivt, liiir man iutc längre d r a r fraiii alla de förlegade skäl emot rfir frbga, soni ä n n u f ö r några Br sedan r o r o sk populära.

Nii börjar man i stället resigi!erat förstå, triitten inüste gB segrandc

, och diskuterar inan frågan, sü gäller det numera huvudsakligen tid- innikten f ö r dess fulla genoniförande. 0e:i överallt liar det SOTU anlcdning till deriiiii sinilcsförändring framhållits, a t t det varil kriget och diirined sammanhängandc tids- förhållanclm, soin BraPtigast iiiedrerkaf Visst r å k a r man ä n n u pA niycfen likgiltig- het, pü. inotstånd frun blide mäns och Eriii- nors sida. - nien det är dock inte Iäugrcx sc-m förr.

Min "iiiissionsresa" började i Norraham- niar och mod ämnet Kvinnorna och fraiu- ticlcn, d ä r j a g sökte framlifilla några a r de Tikligaste upgiftcr vi kvinnor ha a t t i-orka fbr efter criiållcii medborg iriii tt. T i e t H r alltid et.t nöje a t t tala i Korraliamniar.

d ü r inan niötcs av cn iiitressnrad och för kvinnosaken förståelsefiill ptiblili. Och del är alltid en riktig upplerelse a t t üter sarn- inanträffa med F. K. P. R:s duktiga or&

förande i Norrahaminar, lion är alltid lika entusiastisk, lika varmt besjälad a v deii ideella tron på rösträtten, som hon varit från den d a g hon anslöt sig till rörelsen.

Eftcr denna angenäma början ställdes iär- den till Vetlanda ocli Särsjö i Jönköpirigs län, därifrån vidare till Kybro, Kalmar, Oskarshamn, Vimnierby och Haltsfred. P5 den senare platsen var det Vita Bandet, soni stod som anordnare a v föredraget, dB ingen F. Ii. P. R . finnes d ä r ännii. PR niistan alla platse:. hade föredragct samlat e n talrik och till synes intresserad åhörarskara, dii r 1,:viiinorm helt naturligt utgjorde major;- trtcn, men där ä r e n åtsliilliga män genoiii sin närvaro visadc sig h a intresse för (!P

n!it iiell a Ii~~innosynpnnkterna.

Frin Hultsired gick så färden åter t i l l IIiislivarna, d ä r jag fick tillfällc tala inför cn iiircliet välbekant och viiiilif publik. Na- aoii dag sciiare besöktes Jönköping. däref- ter Eksjö och så Tranås, soiii iitgjorde av- slutningen prt c h n a tnrn6.

Då j a g nii ser tillbaka på den aisliitadc iiirden, gür igenom mina intryck f r å n dc olika platserna käiiner j a g en stor tacksani- h e t ö r e r att ytterligare ha lürt k ä n n a sa många diigliga, modiga och arbetsammii Irrinnor, som var pB sin plats liänipar fiii ideerna, för krinnornas rättfärdighetsltraT-.

Oeli dB de säkeriigen alla äro dcnna tid- nings läsare h e r j a g tillsist få begagna tili- fället att uttala ett 1-arint tack för all drii iwrsoiiliga älskvärdhet och vänlighet de vi- c x cle förel äsareii.

G . P.-G.

Röstning med fullmakt för äkta makar.

T auslutuiiig till propositionen oin röst- riitt ocli ~-albarlict för kvinnor föreslår hi' Ljungsretz i Stockholm (l.), i en i Första kaniinaren väckt motion med 12 instärn- manden sådan ändring i par. 24 R. O. a t t vid val av Icdamötcr i Andra liammaren rösträtt på grund av fullmakt må utövas

ELY röstbirättigad gift man för hans

liustrii och av röstberättigad hustru för

hennes iiian.

N:R 6 B Ö S T R Ä T T FÖR KYINNOR 3

I förra iiuiiirct av Xöstriitt för Kvin- nor redogjordes i korthet för innehål- let av den kungliga proposition om po- litisk röstriitt och valbarhet för Sveri- ges livinnor, som 27 februari d. å. in- Iiiinnades till riksdagen. Ii. 3i:t fram- liigger diirrid till riksdagens prör- iiiiig följande förslag till lindrad IS- cielse av $$ 9, 16, 19 ocli 21 i riksdags- ortiningeii :

5. 9.

Sill ledamöter i Första Iialiiniareii kunna ciidast väljas mliii ocli kvinnor, som UDD- i i $ t t trettiofem i r s i l d e r samt äga och iiiiiist tre iir näst före valet ägt fastighet t i l l taxeringsvärde, e j niiderstiganile fem- iiotiiscn riksdaler, eller ock till staten skat- ta samt iinder tid, som nyss är sagd, skattat i ö r minst tretusen riksdaler blig inkonist.

Xomilier rilisdagsiuari, efter det lian \-akt blivit., i cien ställning. a t t han r j längre skiillb varit valbar till ledamot i k a u i r i ~ i -

, fråntriider iian sin befattning.

$ 16.

Talriitt tilikoninicr en var rälfrejdad xmnsk man f r å n ocli ined kalenderBrct näst cfter drt, yarunder iian uppnatt tjilgiifyra ars ålder, dock e j

a) den soin s t h iirider förmynderskap el- ler iir i konliurstillstllnd;

!aj den s o i i i häftar för understöd, yilkrt, Linder löpniide eller sistförfliitna 1calrnd:r- iirrt a r inttigv~rdssamliälle tilldelats Iio- noni själv, lians hustru eller niinderåriga barn;

( 8 )

den soiii ickc erlagt. dc honom påförda

iitsksld(2r till s t a t och kommun, ril1;a fiir- fallit till betalning iinder dc tre sistför- flntna kalenderåren;

d) viirnplilitig, som icke fullgjort de Iio- nom till och med iitgiingen av sistförf1utn:i kalenderåret 5liggnnde \.ärnplikt,siivninrrar.

Under saninia betingelser tillkommer Tal-

I titt j$.inviil kvinnz, dock a t t gift kvinna3 som icke viiiiiiit. bo~lijllnad eller hemskill- nad, ej ägcr valriitt, diirest hennes man 5r frAn valriitt ntrsliiten den grand a l t lian är i kon!tcrstiiistå8d eller att han icke e r 1 :~g t hono 01 paf iirda iitslislder.

Till efteirtittclse r i d val sicall finnas röst- liingd; ocli ska11, p i sätt i ’r-allagen finnes niirniarc bestii:iit, valriitten grundas p5 för- h5llandcna vii1 tirlrii fijr rUstliingdens till- komst, ä n d i a t t fljriitidring filre valet in- t rüffar.

g. 19.

Till lednniötcr i Andra liaiiiiuiiren kunna endast utses iliiiii och kvinnor, Forn aga Tal- r ä t t inoni i~alliretseii, ellrr, diir fråga är (in stad, bectå!>ndc a r flera rnikrctrnr, i n -

( i i i någon a r dessa.

21.

Xil<sdagsnian, soni för Aiidrn iiniuniarcn r a l d blivit, niil e j denna befattning sig un- dandraga, med niindrc lian f0reter giltiga slGl f ör arsiigelse. Som sådana anses:

I) de hinder alliniiiiiin lapcn iipptsKrr 93- som laga fiirfall;

I) ilder öTer 60 år;

3) a t t dcii \-aldc tillförne såsoni riksdags- m a n bevistat tre laqlima riksdagar.

Kvinna är b-rättigad a t t a r c i g a sig riks- dagsmannauppdrag. även om ickc något. av

1 1 1 1

niimnda skäl är for handen.

.4vs8zelue a r rilrsda~srnarinaii~,pdi.3,t, evad den göres r i d raltillfiille eller efter- Et, mellan riksdagsr. prövas a v IConungcn;

ht-fallni nzsli~raiide.

Departeriieiitschefen Iiiinrisar först till 1912 års lrungliga proposition ocli de allmiinna grunder, som d ä r fram- förts, samt påminner om de olika pai-ti- motioner i frågan som såväl 1914 som 1917 väckts dels av det liberala dels av- det socialdemokratiska partiet. Såväl 1912 års kungliga proposition som 1914 års liberala motioner tillstyrlites av konstitutionsutskottet, varemot 1917 samtliga motioner av utskottet av- styrktes. I kamrarna ha såväl 1912 års

för Sveriges kvinnor.

proposition som 1914 och i917 års libe- rala inotioner antagits av Andra liani- maren men avslagits a v Första.

Den livinnliga rösträttens landvin- ningar utanför Sverige h a vederbörli- geii iip1)märli~3iiimats, varvid iiaiur- ligtris först och friimst avsecnde fästs vid de liinder diir den på senare tid genomförts. Diirvitl redog6res utför- ligt för riistriittsbest~~mmclseriia med avsceiicle pli ltriiinorna i Norge, Dan- inark, Island, Finland, Eiiglancl, Nol- land, Föreiita staterna, Canada och Australien, och eriiiras oni det av un- gerska regeringen hösten 1917 framlag- da förslaget om politisk rösträtt och valharhet jäiriviil f ö r kvinnor. Sariit- liga upplysiiingar Iilirutinnan torde x-ara fiir y-åra läsare I)ekant.a.

Det framgår av denna redogörelse, siiger tlepartemeiiisclieferi, att det ä r så långt ifrån att, såsom fråii xissa hå11 püstütts, sq’iiipatieriin för kvinnans röstriitt äro i avtagande inoin friim- inande länder, att tviirtoni den kvinn- liga rösträttsrörelsen aldrig haft såda- na franigångar soiti iiiider senaste tiden.

Krigets inverkan p B rösträtts- frågan.

S;irskilt Ilava de, soni hänitat stöd för sitt iiiotstårid m o t h i n n o r n a s rösträtts- krav ur förestiillningeii o m att krin- nan slHr och bör lämnas utanför det yttre statslivet och samliällsarbetet, fått grunden för sin ståndpunkt undan- ryckt genom hiindelserna under världs- kriget.

Det har sagts, att uteslutandet av kvinnor från röstriitt vore en lronse- livens av att eiidast männen ägde skyl- digheten a t t deltaga i laiidets försvar.

Denna sats har alldeles förlorat bety- delse efter vad soiii tiiuat iiiider krigs- åren. Det moderna kriget liar visat sig taga alla medborgares krafter i an- språk. Arbetet för folkiiäringens tryg- gande, f ö r tillverkiiing av krigsiuateriel

iii. in. har fatt en ofantligt mycket stör- re utstriickniiig och T ikt iin tidigare va- rit fallet. I dctta arbete hava kvinnor i jiiinbredcl med iiiiinneii, ocli i långt övervägande antal, tagit en verksam dcl. De mödor och iidarideii, som kvin- norna i övrigt haft a t t underkasta sig i och f ö r sitt laiicls försvar, kunna, o m iin av annan art, fullt jämföras med vad mliniien haft a t t utslå. Kviniiornas ouinblirlighet i den för det folkliga iör- svarct nödiga sain2iällsve~lrsamheten har ock i väsentlig mån bidragit till a t t i de lirigföraiide länderna vinna an- hiingare av den kvinnliga rösträtten.

Siirsliilt i England har detta förhållaii- de obestridligen medverkat till 1 ; ~ . 7111110- rösträttens genomförande. Politisk lik- stlilligliet som grundval för full soli- daritet niellan landets män och kvinnor liar ansetts utgöra en gärd av riittvist vederlag fiir de kvinnliga samhüllsmed- lemmarnas arbete och offervilja.

Kriget har alltså visat, a t t ett sam- hiille, som vill samla alla sina krafter för utomordentliga ansträngningar i nödens stund, behöver kvinnorna med i arbete och ansvar. Kvinnornas intresse och ansvariga deltagande i samliälls- arbetet framstå efter detta som given förutsättning f ö r en god försvarsbe- redskap. A andra sidan äro livinnorna, s o m erfarit krigets verkningar om rnöj- ligt ä n mera allvarsamt ä n männen, i särskild grad kallade att deltaga i den stora uppgift, som efter detta krig sy- nes höra framstå såsom den viktigaste a r alla: beredandet a v förutsättnin- garna för cn allmän och varaktig fred.

Kvinnornas intresse av att få äga del i avgörandena om krig och fred har x-uxit i sådan grad, att det omöjligen

laiigre kaii forsvaras att utestiiiga dem från deltagande i de statsaiigelägenhe- ter, vilkas vårdande direlit eller indi- rekt i i i ~ c r k a på dessa ett folks livs- frågor.

Utvecklingen i dc krigförande län- derua niå tjäna oss till en liirdom, den diir så mycket lättare bör kunna till- godogöras, soiii vi sjiilva förskonats från krigets största lidanden. Världs- kriget har dock i neutrala länder, jäm- vii1 i vårt land, haft tillriicliligt in- gripaiide verkningar fiir a t t llira oss inse värdet a v alla g o d a lirafters an- syäiiiiing f ö r att samfiillt, under käns- lan a v lika r ä t t och ansvarighet, uthiir- da för män och kvinnor geinensamma svårigheter. Kvinnornas x-erlisainhet lim även i neutrala läiider under krigs- åren i allt större utsträckning tagits i anspråk utom hemiiict såx’iil inom nä- ringslivet som i det allmänna välfiirds- arbetet. Deras berättigade iiiiresse av att, i politisk liliställigliet med männen, deltaga i stiftandet av lagar, som angå deras stiillniiig i sainhiillct, liar där- med ökat i styrka. Alen samtidigt har det ofta iiog hörda argumentet, a t t lcriiinaiis iippgift såsoiii ”fallande in- om hcinmets TGrld” icke tilläte hennes deltagande i det politiska livet, ocliså i annat avseende förlorat varje rimlig mening. Till viirldslirigets mest. olycks- bringandc verkningar hör otvivelak- tigt, a l t tusenden förut relatirt välstäli- da hem upprivits eller ntblottats och att niånga familjeband slitits. Nöd och bo- stadsbrist tilltag, hittills vidtagna åt- giirder f ö r nödig rårcl a v barn i den spiida åldern befinnas otillräckliga, vaiiart och brottsliga anlag hos det uppväxande släktet ökas i oroväckan- de grad. Ä r det nu riktigt, a t t Iivin- nans högsta uppgift faller inom hem- met och faniiljclivet, synes det ocli va- ra obestridligt, a t t hennes naturliga an- lag och intresse på detta område böra lromiiia till sin riitt, d å tlet g;iller att ined lagstiftningens hjiilp söka råda bot på de viixande missförhållanderia i det inre saniliiillslivet. Även i de fall, diir de nutida förhållandena betagit lieniie möjligheten att personligen ut- i i r a en lrvinnas plikter i lie;iiinet, synes henne icke böra förviigras att genom sin röst r i d valurnan öva inflytande i de allinnnna frågor, f ö r vilka Iioii soni kvinna h a r ett särskilt intresse.

Högerpartiets invändningar 1917.

I det utlåtande, soin i arilediiing a v motioner i frågan avgavs av konstitn- tionsutskottct vid 1917 års riksdag och soin gick i avstyrkande riktning, an- fijrdes nämligen såsom skäl mrför åt- minstone en del a v majoriteten icke kunde biträda motionerna huviidsakli- gast, a t t frågan tarvade ytterligare överviiganden och utrediiingar i vissa avseenden, nämligen dels beträffande den omfattning, i vilken livinnorna bor- de tillerklinnas rösträtt, och dels beträf- fande vissa detaljbestämmelser.

I förra hänseendet framhölls, a t t det ingalunda vore givet, a t t kvinnorna borde tillerkännas rösträtt i san1ma omfattniiig soni männen, och framkas- tades siirsliilt frågan, huruvida sam- ma åldersgräns borde fastställas för män och för kvinnor. Det ifrågasattes sålunda, huruvida kvinnan med häii- syn till sin 1-erksamhet lika f o r t som iiianneii tillägilade sig de politiska in- sikter och det intresse för hithörande frågor, som krävdes för rösträttens ut- övande. Men speciellt gjordes gällande, att en gemensam åldersgräns f ö r män och kvinnor skulle giva kvinnorna e n högst avsevärd övervikt inom viiljar- kåren, och påpekades härvid att enligt siffrorna vid folkriikningen den 31 de-

cember 1910 vid en åldersgräiis a v 24 år skulle på 1,000 män komma 1,131 kvin- nor. Denna övervikt framträdde sär- skilt starkt i städerna: i Stockholm 1,421, i övriga städer 1,273 kvinnor på 1,000 män. Tillilia erinrades om att i det förslag om införande a v rösträtt för kviiinor, som framlagts i England, åldersgriiiisen satts väsentligt högre för livinnor 3n f ö r miin. E t t förslag, soin icke toge hiinsyii till denna enligt utskottets ineiiiiig fullt riktiga princip, vore redan på denna grniid icke aiitag- ligt. Ävenledes ansågs böra statistiskt undersökar, hurn kvinnorna inom de ålderskaiegorier, som kunde ifrågakoin- ma, förde!ade sig nied avseende å yrke, civilstånd m. m. inom olika administra- tiva onirådcn, då Iriinnedom h ? .rom vo- rc a v intresse för bedömande a v frå- gan om verkningarna av rösträttens eventuella iitstriickning på ena eller an- dra sättet.

Moderata kvinnors rösträtts- förenings skrivelse.

I detta sammanhang torde j a g för Eders I<uiigl. Maj:t få anmäla en a v inoderata kvinnors rösträttsförening ingiven skrivelse, vari föreningen hem- ställt om framliiggande av förslag i iininct på grundval a v en åldersgräiis, högre för kvinnor än för män och auto- tüatislit sjunkande, tills den för mäniien bestämda åldersgränsen uppnåtts. För- eningen ansåge, a t t \-issa kategorier a v Sveriges kvinnor, innan de fulltaligt nådde sin rösträtt, behövde en över- gångsperiod, under vilken de genom förviirrande a v u p p l p n i n g om statens och samhällets livsfrågor kunde bereda sig att öva det inflytande, som politisk riistriitt iiinebure. Åldersgränsen tiink- te man sig bestänid till 33 år, från vil- ken den s1;ulle år från år sänkas, tills den för inäniien fastställda åldersgrän- sen uppnåddes. Det anfördes, alt av i910 års foiliriilining framginge, att an- talet röstbersitigade iiiiin vid 1911 års val uppgått till 1,066,200 samt att, om kvinnorna haft rösträtt och det beräk- nade aiitalct diskvalificerade kvinnor fråndragits, 1,186,217 kvinnor skulle ha- va kunnat deltaga i valen, om ålders- griinsen x-arit densamma €ör kvinnor soiii för iniin. Ned en åldersgräns av 33 ar sliulle diireniot endast 905,646 kvinnor vara riistberiittigade. På 1,000 miin skulle r i d eii ålder av 24 år så- lunda ha koiiimit 1,112 röstberättigade kriniior, men ett antal a r endast 849 vid en iildersgriiiis a v 33 år. Vid 27- åringarnas arislutning skulle, enligt de gjorda beräkningarila, 111311 och l i ~ i n - nor siå ungefiir jäiniit i antal.

Departementschefens motskäl. * De sltlil, som sålunda anförts för a t t tilldela kvinnorna röstriitt allenast i iiiskriinktarc oiniattning ä n männen, synas iiiig icke övertygande. Redan den föreslagiia gemensamma ålders- gränsen 24 å r är i och för sig tämligen liiig. Att i genomsnitt tagct kvinnorna sliiille i förhållande till inäniien x-ara

I

4

De foreniagar

som rekvirerat rörträttspjäsen "Nobilise- ring" och ej återlämnat densamma, torde godhetsfullt återsända den till F r u Malla Grönlund, S ö d e r k ö p i n g.

senare utvecklade i de hänseenden, som f ö r bedönialide av deras politiska mo- genhet äga betydelse, ä r e t t påstående, vars riktighet torde vara svårt att visa;

och att på denna g r u n d stitta ålders- gränsen f ö r kvinnorna högre ä n 24 år synes alltså icke v a r a befogat. Vad an- går kvinnornas övertalighet såsom skäl att nedsätta åldersgriiiisen f ö r dem, k a n jag i fråga om farhågorna f ö r oför- månliga verkningar a v denna överta- lighet hänvisa till det bemötande a v dessa farhågor, som gjorts i omför- mälda såsom bilaga \-id detta protokoll fogade motion av år 1914. Understrykas må, att det j u icke lir fråga om att till deltagande i det politiska livet släppa f r a m någon avsiiiid samhällsklass n:ed särskilda intrcsscn ocli åskådningar.

De n y a valniliniien komma f r å n olika samhällsklasser ocli irån olika iiie- ningsgriipper. Erfüreiilieterna f r å n ut- landet g i v a e j anledning aiitaga annat, ä n att Ii\ innorna såaoni röstberättiga- de skola fördela sig på de olika poli- tiska partierna på Iiiiviidsakligen sam- iineii. A t t ett nedbiin- stberalligade kviiinor- n a s antal iiied åtskilliga procent skulle medföra några påtagliga fördelar fin- nes diirför icke skiil att förinodo. J a g anser alltså icke moiiverat att i försla- get infiira stadgande, ens nied tcmpo- rär giltigl:et, oni en dylik högre ålclers- grlins för l;\-iiiiioriia. Det fürut berör- da skill, sciii Griiia5t torde ^Iici.-a foran- lett l)estiiiiiii!niidc i det eiigclslra röst- rlitisförslagcl av e11 liiigrc <ildeisgrlins f ü r li\-i71Iiori1a, n h i l i g c n ilcii genoiti kriget fiirorsalrade tillfiilliga niinsk- ningen

den iiiaaliga befollrningcns nliiiicrijr. föreligger j u icke f ö r vårt lands del.

Fullmaktsröstning E r akta makar.

Redan i 191.2 års kungliga proposition upptogs till behandling frågaii om önslrviirdheten a t t på något s ä t t av- lagsria de avsevärda svårigheter, som kunna möta iiied hänsyn till den sam- tidiga. iitöi-ningen av makars valriitt.

Särskilt si;iillc i många fall niiila den största svsrighet för hiistrim att, vid samnia tid soni mannen, a,vliigsna sig från limimet och liimiia vården av hus- håll och barn €ör att utöva sin valrätt,.

Den iilirined förenade olägenheten skiillc väl företrädesvis yppa sig p ü landsbygden och i m n i sådana stads- områden, d5.r avstiiiidet till platsen för valförriit tuingen kunc!e iiijdviindiggöra särskild resa, iiien samma förliållancle torde jliiii\--iil i övrigt, oni ä n i ringare grad, kunna giira sig gällaodc och fak- tiskt hindra likta m a k a r a t t båda bc- gagna sin röstriitt. Den iitriig till uii- daiiröjaiide a v nu bercrda oliigciilict, soni niirniast erbjiide sig, vore a t t med- giva riitt föi. niairar att, diir båda vore röstbeiiittigade, på gründ a v fullinalit iitöva röstriitt f ö r \-araiidra.

Den 1914 fraiiilagda 1wopositionen in- nehöll erne1leiii;l intet positivt fürslag i denna riktning, vilket iiiireinot \-ar fallet nied iiiviii 191.1 s o m 1917 års par- tiniotioner. Redan år 1313 aiiförtrocldes av Kiiiigl. %j:t bt professorii vid Liiiicls universitet I. :I. Ernberg a t t ut- reda frügaii on1 bercdande av iiiöjlig- het fiir vissa. Itategoricr av i i i d b o r g a r e a t t ehiirii friiiiraraiide dock iitöva si:!

rösträtt vid poliiislta val.

Professor Eriiberg liar nu nieddelat.

att lians arbete fraiiisl<ridit så lüiigt, a t t det ltan \,erlikiias slutfürt inom den oiirniacie liileii. Maii lian alltså med tillfiirsikt förriiiita att, scdnii profes- sor Eriiiiergs bet;ilikaride iiiiderkastats fortsatt bcliancliing, förslag i iiniiiet skall Iainiia förelriggas riksdagen iiii-

der inncv:ii.ai1.de \-alperiod.

-

%ders "English School"

Engelska lektioner och översättningar.

Annie I. Scott.

Erstagatan 26. Allm. Tel. Söder 36036.

Röst ra tt 1918.

E t t möte iiiför avgörandet, För a t t g i v a ett uttryck åt kviniior- tias ijnskan och förhoppning o1n att den k. propositionen on1 röstriitt f ö r kvin- nor måtte antagas a v i918 års riksdag hade Stockholiiis F. K. P. E. deii 8 mars anordnat ctt möte å K. F. U. M:s ,tora sal.

Nött t. s o n i var fulltaligt besökt, öpp- riades av €Oreningens ordförande, d:r Giiili Petrini, med n å g r a o r d om att kviiinorna nu nier iiii någonsin önska få sin friga löst.

Ordet örerliiirinades därefter at fri- herrinnan E b b a Palmstieriia, soin bör- jade nied ett franihiilla att i eii tid som v i k , clii hiiiidelserna i vlirltlen snabbt avlösa varandra, det nästan iir med en kliiisla av iroui v i stanna i n f ö r vår r&ti;Ltlsfr&ga. Dct verkar orickligen rogiraride :iied cii fråga, soin f ö r 34 å r ,edan fraiiilaiiei första giingcn och som i 16 Br oavbrutet l a r i t aktuell. Då i år v n I;. pioposition för a ndra gången Eramlagis, liar dcri av kviiiiiorna niot- tagits ined Itiinslan av a t t frågan nix Lerkligeii i d i \ t e lösas. V i h a nii e j längre den segervisshel, bo111 grep ^OSS Ci;ri.a vrlreii, nicn \-i vilja dock c j t r o T t t högern alltjliint skall visa sig salina

,inne f ö r tidens krav.

Talarinilan gav diircfier en kort över- ,ilit bvcr tleii s\ ciislta röstrittsrörel- s n s liiatoria och iivergick sedaii till e n jaiiifördae melluii de båda kungliga iiropositioneriin a v 1912 ocli 1915, vilkas resp. motiveringar bGra vittne oiu dc dilia tider, iiiider vilka dc sett c1ag.cn.

191% ars proposition t a r förnhmligast i:iiiisyi~ till de Itonimi!riala valen och liar d e i s i i h m r8nt inflytande av de ut- rediiiiibai aiigåclide kvinnorösträtten, 3ooi rerlrstiillts a v l i n Eciilersliioltl och R'idcll. >Ian har lagt persoiilig- hetspriiicipcn till gruiid h r riktratten, och propositionen g e r ett s t a r k t iiitrack a\- kvinnornas viiiitade iiisatc i sam- iidl5arbelet. 1918 års proposition iir e t t iittryck f5r den lid v i nu geiiordi- la. Den fraiiih ålIci Iiiir tferi nuvaran- Lt> tiden t a r alla iiietlLorgüres Ilrafter i anspi'ül; och hur AvLii i iieuirala som LrigiGrande länder hviiirior t a g i t verk- sam ilel i clct aljminna. Det lizr visat sig a t t 1;viiinoriias röstriitt htir såväl till eii got1 furs~arsbercclskap soiii iiii- nu mera till iicredslrapcii f ö r eii varak- tig fred.

Talariiinaii siut arle med att oniniini-

ila dc senaste röbtriitis5egrariia i Eiig- land ocli ,?:iicril<a och frandibl1 iiur bit- tert det kiiiiiis f ö r oss svenska Lvinnor att .stå efterblii ila. Nii vilja v i einei- Icriicl e j längre viinta, iiii vilja v i att frc~gaii blir löst och a t t v i f2i ägna vara krafter å t aiiiiat, 50iiI väntar på oss. Vi vilja ha i ~ ~ c d 1 ~ e s t : i i i i r i i a i d e r ~ t t i vårt laiicl, och vi vilja ha deii i år.

E f t e r friherrinnan Pwlmstieriias nied

Slutkläm.

överalit i den Lultirerzde -, iirlden triingcr Lriniioriias riistrltttsfråga sig ocniolstånd!igt frain, stödd soin dcn iir på riitt\isa och Iilinsyn till gagnet för clet a~1mi:iiria. Kvinnorna i vårt land iiro iclie mindre ä n liviiinorna i a n d r a liiiider mogna a t t u t ö r a riktriitten. Det synes cliirför icke vara förenligt med riittvis och Qok politik att fortfarande

11 ntl anili ju ta deras lirav.

Zan f å r iiiider åberopande a v det sag- d a tillst) rl\a Eders Iiiingl. 1Zaj:t a t t ftir riksdagen framliigga förslag i ämnet, som jag låtit inorii justitiedeparteinen- tct iippr;itfa ocli I il!<& såsom nünints lir byggt på samina hnvndgrunder $om dct år i912 €ramlagda.

~~

-

__L____

R i l c s 2 5 5 0 AlBm. 6 2 9 6

Pr edshonan.

Vad det ordet innebär r e t a väl d e flesta, som l ä s a denna tidning, men mången som givit sitt namn och sin krona ined ett oavvisligt behov all på något s ä t t v a r a nied, a t t göra ng- got för frcden5 stora och heliga sak, u n d r a r iiog h u r s t o r tillslutningen blivit bland Sveriges l a innor, des-

ha kvinnor, som iinnu f ö r s i g själva, de sina och sitt land få nppleva fre- dens välsignelse. Viilsignelse kan i dessa tider låta som e n paradox, men efter e t t ögonlilicks jäniförelse med de arma, soiii le1 a direkt under krigets fbrbannelse måsie alla erlräniia sannin- gen dürav.

De listor, soiii hittills ha inlioiiiniit, visa a t t bortåt 7,000 svenska kvinnor gi\Tit sina namn, sitt intresse och s i n aiicliitriiiig till livinnornas arbete f ö r eii v a r a k t i g fred. Siffran iir i sanning h & k betydande och glUdjande, men egentligen borde ingen enda fattas i Ilvinnornas fredslcedja f ö r att göra den iiark och effektiv. Listor finnas f o r t - farandc att f2i hos Eriikeii 11. Widegren, Sihyllegtaan 59, Stochholni. Med stor energi, inGda och ointaiilre liar fröken

-

~-

livligt bifall nioitagna f ö r d r a g ta!ade teol. och fil. liaiid. Ernilia Fogelkloii over iiriiiie t Icke i trGtthctcns tecken.

Talariiinan btirjzrie nictl att fram- Iiålla, att det lir c n kriilisk tid för en itlo, iilir den framlagts iubnga gånger ocli inga ii)-a ~yiipiiiiliter Iiiiigre finnas.

1)s konimcr trtittlieten, pessimismen och

\ .'irldströttlietcii. N ä r e n r ä r l d ligger i spillror, finiis tlet dock ett aniiat altcr- iiativ än att i triittliet draga sig u n d a n i ciisaiiihcten, och tlet iir a t t nied alli- junit hriiinande t r o g å iit i deii griisa- dc viirldcii ocli trots allt arhrta på att bygga iipp igen - riijn iipp dag cfter dag, tills dct e n tlap g å r a l t börja inecl hygget. Det iir dctta, s m i iiii lir histo- riens l t ra v 1xi o s s kvinnor. Ett tcckeii liiirpå skall vår m c d l o r g a r r ä l t vara, vilken v i vilja ha c j f ö r riiijes, u t a n för h å r l arbetes skull. Den skall l ü r a oss a t t biira ausvaret, :,kall nödga oss till dcii alliniinaiiria, soni iiii s å sorgligt brister hos x Brt folk.

Det har fraiiisliillf.; wiii cii begriins- iiinq lios oss liviiinor a t t ri e j liuiiiia hkil ja p& h a k och persoii. ! k i k o m clet- ta i stiillet skiillc bli eii styrk2 i v&rt politiska arbete, n i t \ i cj nbja oss med 1lrograinpiiiil\ter i i i n r i -,.ilja h a miinskli- ga, pcmoiiliga verkligheter. N e d det enda 1<ravet s h Ile iiviii norii a s politi s- ka insats bli oerliörd. Utan det skulle tlcn hli ingen, i:tari då slriille riktriiilien riiclast iiiedPiira en ökning av föriitva- raiidc fal-! L orer.

Om v i alltitl hr"1la det prrsoiiiiga och moralislm lii.tl\,et levaiic!c, sliitadc tala- riiiiiar?, skola i i 1;iiiiiia fiira in nytt in- iiehSll i statsli\Tet, nien detta f b r c j ske i Iröttliclens tecken. Dock o r k a r nian s i iilitloiii fi;r det i a rii ::iiile

nicn r j orkni. fiir tlet soni

Rvcn detta ftiretlrag mottogs nied s h r k i hi fal 1, xya re i1 er in ö t e t eiili 5 11 i g t

~ m t o g den reColiitiori, som Sterfinnes ii f i i r i t n sidan a v clenna tidninE.

. ..

STQCPIPIOLM i

n

1 B a r n h u s g a t a n 1

(hörnet av Drottninggatan)

S t o r t I Q ~ W c f finare eeh a n k l a r s Q

B e r P R ii

i ek, mahogny, valnöt samt andra y

4 triislag ä f w n målade, till billigaste priser. 8

Allni. Tel. 11410 Rika Tel. 6505

ir n

9 ~ h . c , T 8 8 @ 0 B . C O ~ @ . B C = ) 8 . C = 7 .

Widegren skött ordiiandet och expedie- ringen a v alla dessa niånga listor samt

<lesc,uioni iippriittat e n kortkatalog ii frcdsiiitrcswrade kvinnor på skilda or- t z r i laiidet för att \-id fijrekommande behov taga (?eras intresse i anspråk.

Tanken pü fredskronan kommer f r å n Australien, diir den tog f o n n i ett a v australiska selrtioiien a v I. C. IV. P. P.

iitsänt upprop, som vaiin storartad gcn- Iilalig. Tanken gick vidare i värl- den, slog r o t i Daiiinark, vars sek- tion latit deii viixa i en v ä l organise- rad forni, soiii gix-it ett prslitigt och gliidjande resultat. Från Danmark lioiii deii över till Sverige och hoppet är n u att den m å spridas till alla de länder, diir I. C. W. P. P. h a r sektioner, så a t t jorden inå omspinnas nied en Iivinnor- iias frcclsliedja, sB stark at1 ingen krigsgalenskap, liur viil ~ ~ s l i c r a d den iiii må \-ars, någoiisin Iran bli glödande i i o r att spriinga en s å d a n kedja.

Ier ä n iiiigoiiiiii brror det just ;in hur 1;viniioina uppfritta sin 1ivii.n- liga siiistlillning och sina B ~ i i i n l i q ~

gipr, dein a t t utan att bli ini:<- ida l1ui:n3 g e onirdelhara, x-ar- nia och starka iittryrk åt sin frerls- vilja. Doek alltid med den t r n k e n a t t clct e j 111- n o g nm! nya yttre förhållaii- PR, det i:r niiiniiislian.; ande som iiiå- stc oiiivaiiirlas och vilka iiro hiir iilir- i w \ t a t t lägga handen r i d plogrii? ?Jo, k i innni*nn.

E. w. P.

~

I n s f i i i t i , ~ i ~ n d c ~ i L. Ii. P. 1t:s reso?:i-

sitiowcii om röslrii!! ocli w r l b a r k e t / ö r Sveriges ? w i ~ ) z o r Iicc i?igtlft frB?? i f 3

F. R. P. I?.

f i 0 2 f 6 r f f t f Sf6dJ*a dCV k?l11(J1. p r O p 0 -

T j ~ i G i r iiro vi d a i n a g&g icke i

v t 6 t l d a t t Itimim det r c f c r a t i j w r b a r m - r t i r d s m 6 t e t i StoclJioln~, soni förelegat i 1 : ~ ci 11 ! i s k riii f, e w? eda n det tn f ö r i i o ryz n i i t i C R ;iostfiirsi;ndclse, s o ~ z av.m?tt frrl,?

f i d z i t i g e 2 i till tr?;ckerlct.

k var f a lspr e PI um er a f ion en !