Kommunikation mellan
sjuksköterska och närstående inom
palliativ omvårdnad
– En litteraturstudie
Communication between nurses and relatives in palliative care
– A literature study
Arvidsson Jenny
Silfverberg Anneli
Fakultet: Hälsa, natur- och teknikvetenskap
Ämne/ utbildningsprogram: Sjuksköterskeutbildning Nivå/ högskolepoäng: C-nivå/ 15 hp
Handledare: Mona Fackel och Brian Unis Examinerande lärare: Maria Larsson Datum: 1/11-2013
SAMMANFATTNING
Titel: Kommunikation mellan sjuksköterska och närstående inom palliativ omvårdnad / Communication between nurses and relatives in palliative care
Fakultet: Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap Institution: Institution för Hälsovetenskap
Ämne: Omvårdnad
Kurs: Examensarbete i omvårdnad, 15 hp, grundnivå Författare: Arvidsson Jenny, Silfverberg Anneli
Handledare: Fackel Mona, Unis Brian
Sidor: 21
Nyckelord: Kommunikation, Sjuksköterska, Närstående, Palliativ omvårdnad, Utbildning
Godkänd Datum
Examinerande lärare Introduktion: När någon blir obotligt sjuk och närmar sig döden är det inte endast patienten som blir drabbad. Patientens närstående påverkas också. En viktig uppgift för sjuksköterskor är att kommunicera och stötta de närstående för att tillfredsställa behov hos dem. I en tidigare studie framkom det att 54 % av alla klagomål som framkommit till sjukhus handlade om brister i kommunikation. Syfte: var att belysa sjuksköterskans kommunikation med närstående inom palliativ omvårdnad. Metod: Litteraturstudien var baserad på vetenskapliga artiklar. Artikelsökningar gjordes i de relevanta databaserna CINAHL och PubMed. Resultatet baserades på 10 kvalitetsgranskade artiklar, 9 kvalitativa och 1 kvantitativ. Artiklarna granskades enligt en kvalitativ/ kvantitativ granskningsmall. Huvudresultat: Kommunikation mellan sjuksköterska och närstående i palliativ omvårdnad är viktigt för närståendes välmående och påverkar även deras förberedelse inför en ny livsituation. Det framkom att kommunikation ska ske muntligt, skriftligt samt upprepas. Sjuksköterskan mötte på flertalet hinder i kommunikationen, genom detta framkom det att sjuksköterskor önskade sig mer utbildning i att kommunicera med närstående inom palliativ omvårdnad. Slutsats: Sjuksköterskor behöver utökad utbildning i att kommunicera för att kunna stödja närstående till patienter som får palliativ vård.
INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INTRODUKTION………...4 1.2 Palliativ omvårdnad………...4 1.3 Närstående………...5 1.4 Kommunikation………...5 1.5 Problemformulering………6 1.6 Syfte………...6 1.7 Frågeställningar………..6 2. METOD………7
2.2 Inklusions- och Exklusionkriterier………7
2.3 Litteratursökning……….7 2.4 Urval……….9 2.5 Databearbetning………...9 2.6 Etiska överväganden………...10 3. RESULTAT………..11 3.2 Hinder för kommunikation………...11
3.3 Tillvägagångssätt inom kommunikation för sjuksköterskan………...13
3.4 Kommunikationens betydelse för närstående………...14
3.5 Sjuksköterskans behov av utbildning i kommunikation………..15
4. DISKUSSION………..16
4.2 Resultatdiskussion………...16
4.3 Metoddiskussion………..17
4.4 Klinisk betydelse………...18
4.5 Förslag till fortsatt forskning………18
4.6 Slutsats………...19
5. REFERENSLISTA………...20 BILAGOR
4 1. INTRODUKTION
När sjukdom inträffar drabbas inte endast den sjuke utan även personer i dess omgivning. Det ställs krav på de närståendes förmåga att hantera förändringar i livet. Det kan innefatta kortvariga eller livslånga omställningar (Honoré 2012). Där med bör sjuksköterskan se vikten av att bemöta och kommunicera med närstående på ett professionellt sätt. Begreppen som tas upp i introduktionen är palliativ omvårdnad, närstående och kommunikation. Dessa begrepp ansågs som relevanta för läsaren då begreppen förbättrar förståelsen av litteraturstudiens syfte.
1.2 Palliativ omvårdnad
När den sjuke hamnar i ett tillstånd där behandling inte längre hjälper, ställs närstående inför en helt ny livssituation (Honoré 2012). WHO’s definition av palliativ omvårdnad lyder:
Palliative care is an approach that improves the quality of life of patients and their families facing the problem associated with life-threatening illness, through the prevention and relief of suffering by means of early identification and impeccable assessment and treatment of pain and other problems, physical, psychosocial and spiritual. (WHO 2013)
Palliativ omvårdnad innebär vård för den kritiskt sjuke i livets slutskede. Behandling sker inte längre i kurativt syfte. Vården som utförs fokuserar nu på patientens välbefinnande, livskvalitet och att lindra symtom. Palliativ omvårdnad innefattar även kommunikation och stöd till både patienten och närstående (Nelson & Hope 2012). Patienten behöver lindring av fysiska smärtor samt andra symtom. Psykiska, sociala samt andliga/ existentiella svårigheter behöver också åtgärdas. Den palliativa omvårdnaden består av tre delar. Behandling, vård och omsorg (Figur 1). Målet med dessa tre är att ge både patienten och dess närstående den bästa potentiella livskvalité som kan åstadkommas (Kaasa et al. 2001).
Figur 1. De tre väsentliga delar som behövs för att uppnå en god palliativ omvårdnad. Behandling
Vård Omsorg
5 1.3 Närstående
Närstående behöver inte betyda att personen är biologisk eller juridiskt knuten till patienten. Det är en person som patienten själv definierar som familj/ nära anhörig (Washington et al. 2013). Närstående är en betydelsefull resurs för patienten. I dagens samhälle är det vanligt att de närstående blir vårdare åt den sjuke. I den största delen av fallen är det en maka/ make som vårdar, därefter är det patientens barn och i resterande fall är det mer avlägsna familjemedlemmar samt vänner (Gueguen et al. 2009).
Problem kan uppstå när närstående värnar om en familjemedlem. En balans måste hittas mellan att finnas där för den sjuke och andra familjeplikter, yrkesroller samt ekonomiskt ansvar. Samtidigt finns den överhängande tanken om den kärastes snara bortgång och framtiden utan hen (Hebert et al. 2009). Engagemanget från närstående i slutskedet av livet gynnar deras hantering vid patientens bortgång (Kaasa & Wist 2001). Som närstående är det betydelsefullt att få en paus och egen tid. Det innebär en stor lättnad för närstående om det finns flera närstående kring patienten att tillgå. Detta kan underlätta möjliga känslor som oro och skuld över att vara i behov av en paus (Gueguen et al. 2009). Om närstående känner missnöje med den palliativa omvårdnaden kan detta skapa känslor som ilska, frustration och skuldkänslor. Både då patienten fortfarande är vid liv samt efter hens bortgång (Thompson et al. 2008). När närstående beskrivit sin upplevelse av situationen visar det sig att de känner en osäkerhet då de inte fått information och därmed inte vet tillräckligt om patienten samt den egna framtiden. Rädsla för att känna sig otillräcklig och underinformerad i en svår situation kan leda till oro och nedstämdhet. Behovet hos närstående av att få omsorg påverkas av tillståndet hos den sjuke samt närståendes upplevelse av den egna situationen (Honoré 2012).
1.4 Kommunikation
Kommunikation är ett samspel mellan två eller flera människor, där en informations överföring sker mellan individerna. Kommunikation kan ske muntligt, skriftligt, genom teckenspråk samt med kroppsspråk. Via kommunikationen visar människorna också andra uttryck så som deras attityder, känslor och sinnesstämning (Baggens & Sanden 2009). När information framförs till båda parter samtidigt förhindras oftast missförstånd mellan närstående och patienten (Kaasa & Wist 2001). Om de närstående blir väl informerade om patientens tillstånd och uppdaterade vid förändringar i situationen så kan det minska risken för att närstående drabbas av utmattning och/eller utbrändhet (Gueguen et al. 2009). Närstående som ansett att de inte fått tillräckligt med information har upplevt att de varit mindre förbereda och haft svårare att acceptera patientens bortgång. Det har bidragit till tillstånd hos närstående i form av ångest, depression och svårigheter med att bearbeta sorgen (Hebert et al. 2009). Närstående bearbetar sin sorg på olika vis. Det förekommer tillfällen där närstående kommunicerar och där de inte kan eller vill kommunicera. Dessa reaktioner behöver bemötas på olika sätt vilket kan upplevas som svårt för sjuksköterskan. Sjuksköterskor finner ofta svårigheter i att starta konversationer med närstående om känsliga ämnen. Döden är ett känsligt ämne då det innefattar att någon inte längre kommer
6
finnas kvar och döden är något som alltid förekommer inom palliativ omvårdnad (Honoré 2012).
Enligt sjuksköterskans kompetensbeskrivning är en av sjuksköterskans största uppgifter att utföra patient fokuserad vård (Socialstyrelsen 2005). Viktigt att tänka på är att patientens närstående inte får glömmas bort. Det är även sjuksköterskans uppgift att med hjälp av kommunikativa handlingar ge stöd, kunskap och möjlighet till andrum till närstående. För att närstående ska få möjlighet att kunna hantera och bearbeta deras situation samt kommande framtid (Cagle & Kovacs 2011).
1.5 Problemformulering
Närstående är en betydelsefull resurs och kan öka livskvalitén för den personen som är sjuk. Patienten ska stå i fokus, dock är det viktigt att som sjuksköterska försöka hjälpa närstående i förberedelsen av patientens bortgång. Kommunikation gör det möjligt samt tillmötesgår närståendes behov av information och stöd. Problematik uppstår när sjuksköterskor har svårt att starta dialoger som handlar om känsliga ämnen. Därför är det viktigt att belysa kommunikationens betydelse för närstående samt om sjuksköterskors kunskap är tillräcklig i kommunikation med närstående.
1.6 Syfte
Litteraturstudiens syfte var att belysa sjuksköterskans kommunikation med närstående inom palliativ omvårdnad.
1.7 Frågeställningar
1. Vilken betydelse har kommunikationen med sjuksköterskor för närstående inom palliativ vård?
2. Vilka hinder för kommunikation kan uppstå och kan sjuksköterskan hantera de?
3. Vilka kunskaper har sjuksköterskor i att kommunicera med närstående till patienter som vårdas inom palliativ vård?
7 2. METOD
Studien gjordes i enlighet med Forsberg och Wengström (2008) beskrivning av en litteraturstudie. Litteraturstudien baserades på vetenskapliga artiklar som valts ut ifrån studiens område. Artiklarna hittades genom databassökningar. De kritiskt granskades samt sammanställdes. En litteraturstudies syfte är att uppmärksamma ett problem samt argumentera varför den valda litteraturstudien är viktig att genomföra (Polit & Beck 2012). Litteraturstudien följer Polit och Beck’s (2012) niostegsmodell (fritt översatt). 1. Formulera frågeställningar
2. Nyckelord och begrepp identifieras samt val av databaser
3. Elektroniska- och manuella sökningar efter användbara referenser
4. Referenserna granskas, lämpligheten kontrolleras mot syftet och oväsentliga artiklar sorteras bort
5. Genomgång av valda artiklar samt identifikation av potentiella nya referenser 6. Funnen information sammanställs
7. Granskning av materialet sker noggrant 8. Resultatet indelas i teman och analyseras 9. Sammanfattning och diskussion inleds 2.2 Inklusions- och Exklusionkriterier
Inklusionskriterier var vetenskapliga artiklar som blivit granskade (Peer Reviewed). De var skrivna på nordiska eller engelska samt publicerade mellan 2007-01-01 och 2013-09-01. Artiklarna var skrivna utifrån ett sjuksköterske- och närstående perspektiv med fokus på kommunikation inom palliativ omvårdnad. Studierna baserades på personer över 18 år samt på både män och kvinnor. Exklusionskriterier var artiklar som inriktade sig på demens, review artiklar, artiklar som fokuserade sig på läkare, patient och kulturellt perspektiv. Inga begränsningar sattes angående vårdgivare och vårdform.
2.3 Litteratursökning
Steg 1 frågeställningar formulerades. Steg 2 litteraturstudien genomfördes i elektroniska databaser. De valda databaserna var CINAHL och PubMed. CINAHL-headings användes i CINAHL för att hitta centrala sökbegrepp. Steg 3 de orden som användes i artikelsökningarna var ”relatives OR family”, ”communication” och ”palliative care OR hospice AND nursing”. Sökningarna med valda termer gjordes både enskilt samt i kombination. Sökningarna resulterade i 102 artiklarna funna i CINAHL (Tabell 1). I PubMed användes MeSH-termer. De sökorden som användes var ”family”, ”communication”, ”palliative care” och ”hospice”. Sökningarna gjordes med söktermerna var för sig samt i kombination. Detta gav 194 artiklar som resulterade (Tabell 2). Resultaten från alla urval presenteras i Tabell 3.
8
Tabell 1. Resultat av sökning i databas CINAHL samt urval 1,2 och 3.
Databas Sökord Antal
träffar Urval I Urval II Urval III CINAHL S1: Relatives OR family 116.427
S2: Communication 53.397
S3: Palliative care OR (hospice AND palliative nursing)
18.873
S1 AND S2 AND S3 102 16
(1)*
5 2
*Siffrorna inom parantes är externa dubletter
Tabell 2. Resultat av sökning i databas PubMed samt urval 1,2 och 3.
Databas Sökord Antal
träffar Urval I Urval II Urval III PubMed S1: Family 21561 S2: Communication 32712 S3: Palliative care 4549 S4: Hospice 446 S1 AND S2 And S3 OR S4 194 39 (1)* 8 8
*Siffrorna inom parantes är externa dubletter
Tabell 3. Resultat från urval 1,2 och 3 i samtliga databaser. Samtliga databaser Urval I Urval II Urval III
9 2.4 Urval
Steg 4 till det första urvalet granskades 296 artiklar som framkommit som resultat av de utförda sökningarna i de valda databaserna. Titel och abstrakt lästes igenom på dessa 296 artiklar och kontrollerades mot det valda syftet samt inklusions-/ exklusionskriterierna. Vissa artiklar handlade om patient, läkare, psykolog- och kulturella perspektiv och de valdes bort. Artiklar som handlade om demens exkluderades samt de som framkom med inriktning på patienters smärta samt de som handlade om pediatrik. En del artiklar var inte skrivna på de valda språken och dessa valdes bort och artiklarna som var review uteslöts. Efter granskningen återstod sammanlagt 55 artiklar i urval ett, varav var 16 artiklar funna i CINAHL och 39 artiklar var funna i PubMed. Till det andra urvalet granskades de 55 artiklarna som återstod från urval ett. Resultat och metod lästes noggrant, för att kunna utesluta de artiklar som inte överensstämde med denna studies valda syfte. Det andra urvalet resulterade i 5 artiklar från CINAHL och 8 från PubMed. Steg 5 till urval tre granskades de 13 artiklarna efter Polit och Beck´s (2012) granskningsmodeller ”Guide to an Overall Critique of a Quantitative Research Report” och ”Guide to an Overall Critique of a Qualitative Research Report”. Granskningsmodellerna innehåller riktlinjer för kritisk granskning av kvalitativa samt kvantitativa artiklar. Granskningsmodellerna gav en vägledning i det som skulle kontrolleras i artiklarnas alla delar vid läsning så att en bedömning av kvalitén på artiklarna kunde utföras. Av de 13 artiklarna blev 3 stycken exkluderade. En artikel exkluderades på grund av bristfällig metodbeskrivning. Två artiklar exkluderades på grund av att det under granskning framkom att de var Review-artiklar. Steg 6 en matris skrevs sedan på de 10 återstående artiklarna. Matrisen strukturerades upp i författare, land, titel, årtal, syfte, metod och resultat (Bilaga 1).
2.5 Databearbetning
Bearbetingen av datan från artiklarnas resultat del utfördes i överensstämmelse med Forsberg och Wengström´s (2008) teknik i databearbetning.
1. Läsning av resultatets innehåll skedde flertalet gånger 2. Textinnehållet klassificerades genom funna likheter 3. De diverse likheterna bildade kategorier
4. Förståelsen för resultatet diskuterades
Steg 7 alla artiklars resultat lästes igenom flertalet gånger enskilt samt i grupp. Det som ansågs vara relevant och svarade på litteraturstudiens syfte och frågeställningar identifierades. Resultaten lästes igenom ytligare en gång och sammanfattningar skrevs om huvudresultaten i alla artiklar. Steg 8 huvudresultaten diskuterades och likheter framkom i de olika artiklarna och utifrån detta skapades kategorier. Kategorierna omformades flertalet gånger för att uppnå bästa möjliga struktur. Steg 9 de valda kategorierna analyserades och sammanfattades sedan till litteraturstudiens resultat samt diskussionen påbörjades.
10 2.6 Etiska överväganden
För att kontrollera om studien följt etiska principer, granskades det om de blivit godkända av etiska kommittéer eller om etiska aspekter diskuteras i artikeln. Om detta inte framkom i artikeln reflekterades det över om människovärdet har respekterats i den gjorda studien (Forsberg & Wengström 2008). Egna värderingar, åsikter samt förförståelser fanns i åtanke och exkluderades i största möjliga mån. Noggrannhet användes vid översättning av engelska artiklar därmed blev innebörden den samma. Detta utfördes genom att artiklarna först lästes i enskildhet, sedan kontrollerades de tillsammans så att uppfattningen var densamma. Alla citat valdes att skrivas på originalspråk för att minimera risken för feltolkning. För att förbättra ordförståelsen användes ordböcker vid behov i både elektroniskform samt i bokform. Enligt Forsberg och Wengström (2008) är det viktigt att plagiat av annans data undviks samt att forskningsprocessen inte förvrängs. För att undvika plagiat förhölls skrivandet efter universitetets valda referenssystem och forskningsprocessen följdes med noggrannhet (Karlstads universitetsbibliotek).
11 3. RESULTAT
Resultatet bygger på 10 vetenskapliga artiklar som betraktades svara på studiens syfte som var att belysa sjuksköterskans kommunikation med närstående inom palliativ omvårdnad. Resultatet ger även svar på följande frågeställningar: Vilken betydelse har kommunikationen med sjuksköterskor för närstående inom palliativ vård? Vilka hinder för kommunikation kan uppstå och kan sjuksköterskan hantera de? Vilka kunskaper har sjuksköterskor i att kommunicera med närstående till patienter som vårdas inom palliativ vård? Artiklarna är skrivna i följande länder: Australien, England, Japan och USA. Valda artiklar presenteras i en artikelmatris (Bilaga 1). Efter att artiklarnas resultat analyserats framkom fyra kategorier. De fyra kategorierna är: Hinder för kommunikation, Tillvägagångssätt inom kommunikation för sjuksköterskan, Kommunikationens betydelse för närstående och Sjuksköterskans behov av utbildning i kommunikation (Figur 2).
Figur 2: Illustration av resultatets kategorier 3.2 Hinder för kommunikation
När närstående känner sig osäkra beror det i första hand på brist på kommunikation från personal (Hebert et al. 2009). Sjuksköterskor såg svårigheter i att kommunicera både med närstående och också patienter om palliativ omvårdnad (Mitchell et al. 2011; Nakazawa et al. 2010; Thompson et al. 2008). Sjuksköterskor ansåg det svårt att närstående ofta inte hade någon kunskap inom palliativ omvårdnad och dess innebörd. Sjuksköterskor tyckte det var påfrestande att beskriva den palliativa processen och att närståendes förväntningar på patientens tillfrisknande var ett stort hinder (Mitchell et al. 2011). Ett exempel framkom i en studie gjord i Australien om hemsjukvård, där försämringar i patientens hälsotillstånd uppstått och patienten inte fördes in till sjukhus. Närstående blev då upprörda och trodde att sjuksköterskan inte gjort sitt bästa för patienten och att de blev förbisedda (Mitchell et al. 2011). Detta visade då på att närstående inte förstått innebörden av palliativ omvårdnad eller att kommunikationen mellan sjuksköterska och närstående varit bristfällig (Hebert et al. 2009; Mitchell et al. 2011). En bekräftan av patientens sjukdomstillstånd måste ske för att alla parter ska vara medvetna om att patienten är i den döende fasen. Detta för att vården inte ska bli opassande för patienten (Thompson et al.
Sjuksköterskans behov av utbildning i kommunikation Kommunikationens betydelse för närstående Tillvägagångssätt inom kommunikation för sjuksköterskan Hinder för kommunikation
12
2008). I Hebert et al’s (2009) studie uppenbaras ett tydligt tecken på brist i kommunikation där det framkom att närstående inte insett att patienten skulle dö. De förstod att patienten var sjuk, men inte hur allvarligt eller hur långt framskridet sjukdomen var. Sjuksköterskor anser ofta att närstående inte får tillräckligt med information och önskar att det fanns resurser för one-on-one care (Hebert et al. 2009; Peterson et al. 2010). “In some cases, having time to care for the family as well was an issue” (Peterson et al. 2010, s.183).
Både sjuksköterskor och närstående ansåg att diskussioner om döden ofta kom försent i processen. Detta ledde till ånger för närstående efter att döden inträffat. Många närstående ville hålla en positiv inställning och var rädda för att samtal om döden skulle påverka deras positiva synsätt. De ville inte tala om palliativ omvårdnad för att det förverkligade hur allvarlig situationen var och det innebar att deras anhörig stod inför döden (Braithwaite et al. 2011). Problem uppstod när diskussioner om prognos och behandling behövdes göras. Sjukvårdspersonal hade möjlighet att ta upp svåra diskussioner med närstående, men närståendes positiva inställningar hindrade kommunikationen. Den positiva inställningen hos närstående gjorde att personalen förvrängde sanningen vilket gav falska förhoppningar. Sjuksköterskorna var rädda för att underminera närståendes positivitet och att närstående skulle förlora allt positivt tänkande (Braithwaite et al. 2011; Nelson et al. 2010). “Sometimes we [staff] collude with the patients /families hope because we don’t want to upset them” (Braithwaite et al. 2011, s.255). Detta hinder i kommunikationen gjorde att närstående inte fick insikt och där med kanske inte tillgång till all information om vad som pågick. Det ledde till falska förhoppningar om patientens överlevnadschanser (Nelson et al. 2010).
... I always thought my brother was gonna get better and come home… I wasn´t ready for it [his brother death]... every time they called, it was surgery to fix something. When they´re doing surgery to fix something, you assume it’s going to be fixed... (Nelson et al. 2010, s. 812)
Enligt Cagel & Kovacs (2011) och Hebert et al (2009) så var det svårt för närstående att förstå information trots att sjuksköterskans kommunikation var god. Närstående stängde av och tog inte till sig informationen som givits. Oavsett om sjukvårdspersonal gav närstående den information som var behövlig, uppstod fall där närstående fortfarande kände att deras anhörigas död var oväntad.
You get a bit overwhelmed by the information… When you think about it later you think, Oh, what did they say? It’s as if your brain just puts a break on, a curtain falls and you just don´t take it in. (Braithwaite et al. 2011, s.255)
Sjuksköterskor kände ånger vid de tillfällen de ansåg att de inte haft möjlighet till att involvera närstående i vården. Den största orsaken till detta var tidsbrist. Stödet till de närstående blev därmed inte tillräckligt enligt sjuksköterskorna och detta visade sig i att närståendes hantering av den sjukes död inte var god (Mitchell et al. 2011). I Nakazawas et al’s (2010) studie från Japan framkom det att sjuksköterskans teknik i att kommunicera samt tillvägagångssättet i att utföra vårdarbete påverkades av hens attityd och inställning
13
till palliativ omvårdnad. Sjuksköterskans upplevelse om hur komplex situationen var influerade också på kvalitén av utförande av vården (Nakazawa et al. 2010).
3.3 Tillvägagångssätt inom kommunikation för sjuksköterskan
Verbal kommunikation är ett av flera sätt att stötta närstående på. Sjuksköterskor ansåg det viktigt att kommunikation sker både verbalt och skriftligt, för att närstående och patienten inte ska var underinformerade (Braithwaite et al. 2011). Sjuksköterskor ansåg det viktigt att upprepa information vid ett flertal tillfällen samt vara tydlig och ärlig (Cagle & Kovacs 2011; Hebert et al. 2009). I en studie från USA visade det sig att hospicepersonal var stöttande enbart genom att vara närvarande. Närvaron gjorde att närstående litade mer på sjukvårdspersonalen och upplevde en trygghet (Cagel & Kovacs 2011).
Typen av kommunikation borde anpassas efter närståendes individuella behov. Detta var väsentligt för att närstående skulle vara väl informerade och få en chans till kunskap om situationen (Hebert et al. 2009; Nelson et al. 2010). ”It depends on the type of individual you are and how you can handle hearing what they have to tell you” (Nelson et al. 2010, s.811). De närstående ansåg det vara viktigt med konsekvent och pålitlig kommunikation från alla parter inom vården (Hebert et al. 2009). Informationen som behövdes för att underlätta för närstående borde anpassas efter varje individs behov. Kommunikation om medicinska, praktiska, psykiska, psykosociala, religiösa samt spirituella problem kunde komma på tal. Sjuksköterskan borde reflektera över vilken information de närstående behöver för att veta vad som sker (Hebert et al. 2009; Nelson et al. 2010).
Anpassning av sitt språk är väsentligt för att de närstående ska få förståelse. Det är viktigt att som sjukvårdspersonal förstå att närstående/ patienter inte har samma medicinska kunskap som sjuksköterskor och därför inte alltid förstår medicinska termer. ”I don´t have a medical backgrund, so… I would be saying, please, tell me in English” (Nelson et al. 2010, s.810). Närstående fann det behövligt att sjukvårdspersonalen talade med dem om prognosen för patienten (Braithwaite et al. 2011; Nelson et al. 2010). Kommunikationskedjan mellan sjukvårdspersonal och närstående inklusive patienten borde inte brytas. Informationen behöver vara konstant och uppdaterad. Bröts kedjan fanns risken för att missförstånd uppstod som försämrade omvårdnaden (Nelson et al. 2010).
I McEvoy et al’s (2012) studie utförd i USA har ett kommunikationsredskap utformats som hjälp till närstående och sjuksköterskor. Redskapet skapades i form av en dagbok. I dagboken fick de närstående skriva ner sina reflektioner och funderingar kring vården. Med hjälp av dagboken fick sjuksköterskan kunskap om vad för fortsatt information närstående behövde. Både sjuksköterskor och de närstående ansåg att redskapet fungerade bra. Närstående tyckte att dagboken hjälpte dem att bearbeta situationen samt att båda parterna ansåg att den utvecklat kommunikationen mellan dem. Dagboken fick inga verbala eller skriftliga klagomål. Den var hjälpsam och minskade stress för närstående (McEvoy et al. 2012).
14 3.4 Kommunikationens betydelse för närstående
Kommunikation med vårdpersonal var ett stort behov hos de närstående. Kommunikationen gav ökad kunskap om situationen, stöd, möjlighet till bättre välmående och ökad livskvalité (Braithwaite et al. 2011; Cagle & Kovacs 2011; Hebert et al. 2009; McEvoy et al. 2012). Det ansågs viktigt att både närstående och patienten var involverade i vården med hjälp av kommunikationen då det underlättade båda parternas hanteringsförmåga av situationen (Gueguen et al. 2009; Nelson et al. 2010; Peterson et al. 2010). Sjuksköterskans sätt att kommunicera med närstående var av stor vikt inom den palliativa omvårdnaden, då det förbättrade kvalitetén på vården för den sjuke. Det gav lugn till den sjuke att veta att dess närstående också blev omhändertagna (Gueguen et al. 2009). Närståendes livskvalité påverkades av vården deras anhörig fått. Närstående hade svårt att finna välbefinnande om inte deras sjuke anhörig fått det bemötandet och symtomlindring som krävdes för att patienten skulle få en acceptabel livskvalité. Närstående fann också att kunskapen om utvecklingen i patientens hälsa genom sjuksköterskans kommunikation hade en lugnande effekt (Nelson et al. 2010). Detta visar på att livskvalitén hos både närstående och patienten var beroende av varandra (Gueguen et al. 2009; Nelson et al. 2010; Peterson et al. 2010).
Om sjukvårdspersonal stöttade närståendes oro kring patienten genom till exempel samtal eller närvaro, kunde vården och välbefinnandet förbättras med minimal fördröjning. Det ledde till tillfredställelse hos närstående som gynnade den sjuke. (McEvoy et at. 2012). Det var viktigt att notera att relationen mellan personal och närstående inklusive patienten uppskattas. Sjukvårdspersonalens närvaro och stöd värderades högt och ansågs vara välspenderad tid enligt närstående (Cagle & Kovacs 2011).
Sjuksköterskor observerade att kommunikation med närstående hade en stor innebörd i hur väl förberedda närstående var inför döden. Personalen ansåg att kommunikationen var en faktor som gav närstående möjlighet till en ”god död” samt var hjälpfull i början av sorgeperioden (McEvoy et al. 2012). Genom att sjuksköterskor stöttade och hjälpte närstående när den palliativa patienten fortfarande var vid liv, underlättade det sorgbearbetningen och minskade risken för plågsamma minnen för närstående när patienten dött (McEvoy et al. 2012). ”I would have liked more information when (patient’s) health was better so i wasn´t in shock” (Braithwaite et al. 2011, s. 255). Sjuksköterskor ansåg det viktigt att närstående fått möjlighet till att diskutera livets slut med den sjuke. Detta har ansetts vara svårt av närstående, men det sågs som en nödvändighet för sorgebearbetningen av både närstående och sjuksköterskor (Braithwaite et al. 2011). Även närstående ansåg att det som gav dem störst hjälp i att förbereda sig inför deras anhörigas död var att få kommunicera med personalen om situationen (Braithwaite et al. 2011; Cagle & Kovacs 2011; Hebert et al. 2009; McEvoy et al. 2012 ). Kommunikation om sjukdomen och det palliativa förloppet var närståendes önskan, för att kunna vara insatt i situationen och få ökad möjlighet till att vara förberedd på kommande framtid (Braithwaite et al. 2011; Cagle & Kovacs 2011).
15
Sjuksköterskors förmåga att engagera de närstående i samtal om den palliativa processen var tillfredsställande för närstående. Närstående som inte blev engagerade i samtal var ofta oroliga och förrvirrade (Mitchell et al. 2011; Thompson et al. 2008). I Hebert et al’s (2009) studie från USA framkom det från närstående att de trots sjuksköterskans arbete med att stötta och föra en kommunikation inte underlättade närståendes förberedelse. Hebert et al (2009) menade på att förberedelser inför en familjemedlem/ väns död inte alltid går att underlätta men det var sjuksköterskans uppgift att försöka genomföra detta. “You cannot prepare for a parent’s death… I´ll never be able to prepare for that… I don´t even necessarily understand it” (Hebert et al. 2009, s.9).
3.5 Sjuksköterskans behov av utbildning i kommunikation
I en studie gjord i England framkom det att 54 % av alla klagomålen som inkommit till sjukhusvården handlade om brister i kommunikationen (McEvoy et al. 2012). I studier har det framkommit att sjuksköterskor själva anser sig inneha för lite utbildning inom kommunikation (Braithwaite et al. 2011; Nakazawa et al. 2010; Peterson et al. 2010). I Gueguen et al’s (2009) studie från USA där en kommunikationsmodell utformades och prövades på sjuksköterskor, framkom det att genom extra lärotillfällen och praktiska övningsmoment fick sjuksköterskorna ny och användbar kunskap i att kommunicera både med närstående och med patienter. I studien framkom det dessutom att efter inlärningen av den nya kunskapen upplevde sjuksköterskorna att de funnit mer självförtroende i att kommunicera (Gueguen et al. 2009).
Sjuksköterskor upplevde att arbetet med patienter och deras närstående i livets slutskede innebar en stor påfrestning. En rädsla som sjuksköterskor hade när de arbetade med palliativa patienter var att de inte ville bli för känslomässigt involverade och därmed inte kunde hålla sin kommunikation med närstående på en professionell nivå (Peterson et al. 2010). Sjuksköterskor måste kunna hantera situationen och bibehålla en professionell distans. Detta är viktigt för att som sjuksköterska orka sig igenom situationerna i sin sjuksköterskekarriär. De behövde utbildning i att kunna föra sina egna känslor åt sidan (Braithwaite et al. 2011; Peterson et al. 2010).
I guess there´s always a risk as a nurse that being too compassionate, I guess. Being more sympathetic than empathetic and getting too involved. I guess that´s something that we all kind of have to deal with as we´re all human. (Peterson et al. 2010, s.184)
Sjuksköterskor ansåg att de saknade kunskap i att kommunicera och ville gärna få mer utbildning i att stötta närstående (Gueguen et al. 2009; McEvoy et al. 2012; Mitchell et al. 2011). Oron de upplevde över att inte besitta tillräckligt med erfarenhet ledde till svårigheter i att kommunicera med närstående. Vilket medförde att den bristfälliga kommunikationen ledde till att stödet från sjuksköterska till de närstående inte blev tillräckligt (Mitchell et al. 2011; Peterson et al. 2010).
16
We´re doing a good job of looking after these people who are dying… But the families, when they come over to you after, that side of palliative care you know. Looking after the families. I think we need more to help us with that. I find that the most difficult. (Mitchell et al. 2011, s.100)
4. DISKUSSION
Syftet med denna litteraturstudie var att belysa sjuksköterskans kommunikation med närstående inom palliativ omvårdnad. Huvudresultatet visade att kommunikationen spelar en viktig roll i samspelet mellan sjuksköterska och närstående. Närstående fann ett stort behov av kommunikation för att få stöd, en ökad kunskap om situationen och möjlighet till bättre välmående. Kommunikation var en viktig faktor för att närstående skulle få möjlighet till en ”god död” samt för att de närstående skulle få hjälp till förberedelse inför den kommande livsförändringen. Resultatet visade också att sjuksköterskor ansåg sig inneha för lite utbildning inom kommunikation och att detta påverkade deras möjligheter till att kommunicera på en professionell nivå.
4.2 Resultatdiskussion
De tio valda artiklarna visade alla liknande resultat. Artiklarna visade att kommunikation var en nödvändig grund för utförandet av palliativ omvårdnad. Resultatet visade dessutom att det var ett behov hos närstående att få kommunicera med sjuksköterska samt annan vårdpersonal. Detta för att närstående skulle kunna vara insatta i situationen och på så sätt öka deras eget välmående i form av stöd (Braithwaite et al. 2011; Cagle & Kovacs 2011; Hebert et al. 2009; McEvoy et al. 2012). Det har också framkommit som resultat i tidigare gjorda litteraturstudier, det vill säga att god kommunikation behövs i den palliativa omvårdnaden för att undvika tillfällen där närståendes behov inte tillgodoses (Billings 2011; Nelson & Hope 2012). Det överrensstämmer också med Travelbees synsätt på kommunikation, som enligt henne är centralt i omvårdnadsprocessen. Travelbee har utvecklat en teori som handlar om människa-människa-förhållande. I teorin måste detta förhållande utvecklas för att närstående och patientens behov ska bli bemött på ett bra sätt och syftet med omvårdnaden därmed ska bli uppfyllt. Detta ska enligt Travelbee uppfyllas genom personlig kommunikation (Travelbee 1971).
I studier framkom det att närstående har behov av att bli engagerade i samtal om den palliativa processen, detta på grund av att det ökade deras välmående. Om närstående inte fick möjlighet till medverkan i samtalen ledde det till att dem blev oroliga och det gav eventuellt stress (Mitchell et al. 2011; Thompson et al. 2008). Det överensstämmer med Hudson et al’s (2004) studie där de förtydligar att dålig kommunikation med sjuksköterskor samt annan vårdpersonal leder till underinformerade närstående. I vissa fall även förvirrade närstående då otydlig information givits, vilket de ansåg ledde till en stegrande stress (Hudson et al. 2004). En forskargrupp driven av Bateson och Watzlawick utvecklade på 1960-talet en teori kallad Systemteori. Teorin poängterar att alla parter i kommunikationen bildar ett system. Systemet kan till exempel bestå av den sjuke och närstående. Alla enskilda individer i systemet påverkar varandra. Om inte alla parter blir medräknade i kommunikationen rubbas balansen i systemet. Vilket kan ge negativ effekt på alla enskilda individer (Watzlawick et al. 1967). Sjuksköterskans
17
kompetensbeskrivning (2005) beskriver att sjuksköterskan ska behärska kommunikation med närstående och patient för att ge stöd samt vägledning. Detta för att optimal delaktighet ska uppstå i vård och behandling. Systemteori samt kompetensbeskrivningen stärker studiens resultat om att närstående ska engageras i kommunikationen om sjukdomsförloppet.
För att åstadkomma bästa möjliga kommunikation bör informationen vara tydlig, ärlig och bör upprepas. Informationen ska gärna vara både muntlig, i skriftlig form samt anpassas efter individens behov (Braithwaite et al. 2011; Cagel & Kovacs 2011; Hebert et al. 2009; Nelson et al. 2010). Nelson och Hope (2012) har i sitt resultat skrivit att kommunikationen bör ske på åtskilliga sätt och sätter högt värde på skriftlig kommunikation som en viktig källa till information.
Sjuksköterskor såg svårigheter i att bemöta närstående och deras förhoppningar om patientens tillfrisknande. Sjuksköterskor ansåg att diskussioner om döden ofta gjordes för sent och att de närstående därmed inte var insatta i den verkliga situationen. Närstående hade då en förmåga att vara positiva och det ledde till en icke realistisk syn på sjukdomstillståndet. Detta ansåg sjuksköterskor vara svårt att tillmötesgå då de var rädda för att underminera närståendes positivitet. Det är då möjligt att personalen förvränger sanningen vilket ger närstående falska förhoppningar om sjukdomstillståndet (Braithwaite et al. 2011; Nelson et al. 2010). Nelson och Hope (2012) kom fram till att många närstående fann ogrundat hopp då sjukvården gav behandling/ symtomlindring. De närstående missförstod behandlingen och trodde det gjordes i botande syfte och därmed fann de hopp, vilket överensstämmer med det Braithwaite (2011) och Nelson (2010) kom fram till. Eide och Eide (1997) har också skrivit att närstående har i situationer trängt bort verkligheten och trott att patient inte var svårt sjuk, utan trodde istället att sjukdomstillståndet skulle förbättras och patient skulle tillfriskna.
I litteraturstudiens resultat framkom det att sjuksköterskor anser sig besitta för lite kunskap inom kommunikation och gärna ville få mer utbildning inom det. I kompetensbeskrivningen för sjuksköterskor (2005) står det att sjuksköterskor ska inneha kunskapen att kunna kommunicera med närstående och patient på ett sätt som är empatiskt, respektfullt och lyhört. Sjuksköterskan ska kunna informera och undervisa närstående/ patient både i grupp och enskilt. Hen ska kunna ta hänsyn till kommunikationens innehåll, form och vilken tidpunkt den ges. Sjuksköterskan ska alltid försäkra sig om att närstånde/ patient har förstått innebörden av informationen samt uppmärksamma de närstående/ patienter som inte själva uttrycker behov av information (Socialstyrelsen 2005).
4.3 Metoddiskussion
En litteraturstudie byggs upp på data från vetenskapliga artiklar. Detta arbete utgick ifrån Polit och Becks (2012) niostegsmodell, vilket gav arbetssättet struktur. För att finna artiklar som var relevanta till ämnet användes databaserna CINAHL och PubMed. De valda sökorden ansågs svara på litteraturstudiens syfte och gav ett stort utbud av artiklar.
18
Efter granskning mot syftet och inklusions-/ exklusionskriterier minskade antalet. Granskningarna av artiklar gjordes enligt Polit och Beck (2012) granskningsmallar för kvalitativa och kvantitativa artiklar. Det är en styrka för litteraturstudien då mallarna ökar kvalitetskontrollen av de valda artiklarna. För att endast arbeta med aktuell forskning valdes artiklar från de senaste sex åren. Det anses som en styrka att nio av tio valda artiklar är av kvalitativ ansats. Kvalitativ forskning innebär att öka förståelsen av individers upplevelser i olika fenomen (Forsberg & Wengström 2013). Detta ses som mest passande till denna litteraturstudies syfte.
Alla artiklar var skrivna på engelska vilket kan innebära att eventuella missar kan ha uppstått i översättningen till svenska. Artiklar på andra språk framkom i sökningen, bland annat på Portugisiska och Kroatiska. Eventuella differenser i resultatet kan diskuteras om dessa artiklar inte hade exkluderats. De vetenskapliga artiklarna var skrivna i fyra olika länder. Det kan ha inneburit både en styrka och svaghet till litteraturstudien. Det kan stärka studien då forskningen inte kommer från endast ett land, vilket betyder att resultatet blir mer omfattande då flera länders syn på ämnet framkommer. En gemenskap inom professionen kan belysas i och med flera nationers medverkan. En svaghet med forskning från flera länder är att kulturella- och miljöskillnader kan ha påverkat resultatet då synsättet på palliativ omvårdnad eventuellt skiljer sig mellan länderna. Det är viktigt att reflektera över det faktum att sjuksköterskors ubildning kan skilja sig i olika länder, detta påverkar resultatet i den form av att olika länder har olika stort behov av utveckling i utbildningen.
4.4 Klinisk betydelse
Kommunikation med sjuksköterska och annan vårdpersonal är ett stort behov hos de närstående inom palliativ omvårdnad. Det leder till ökad förståelse inom situationen, ökad livskvalitét och bättre förberedelse inför patientens bortgång. Detta innebär att sjuksköterskor måste ha kunskap i att kommunicera med närstående på ett professionellt sätt. Litteraturstudiens resultat poängterar att det finns brister hos sjuksköterskors förmågor att kommunicera. Litteraturstudien anses viktig då sjuksköterskans utbildning inom kommunikation behöver uppmärksammas. Detta för att öka sjuksköterskors möjlighet till utbildning i professionell kommunikation och för att belysa vikten av kommunikation till närstående inom palliativ omvårdnad.
4.5 Framtida forskning
Genom denna litteraturstudie har kunskapen om brister i utbildningen hos sjuksköterskor inom kommunikation med närstående framkommit. Enligt socialstyrelsens kompetensbeskrivning för sjuksköterskor (2005) ska sjuksköterskan kunna kommunicera med närstående och patienter på ett professionellt sätt. Dock visar litteraturstudien på att utbildningen för sjuksköterskor inom kommunikation har brister då en stor del av sjuksköterskorna i litteraturstudien ansåg sig inneha för lite kunskap inom kommunikation med närstående. Därmed ökar behovet av framtida forskning om sjuksköterskans utbildning inom kommunikation. För att utbildningen i framtiden ska få en högre kvalité och närståendes behov ska kunna bli bättre bemött. Forskning som inriktar sig på
19
närstående inom palliativ omvårdnad anses som ett behov i framtiden, då utbudet på forskning i ämnet behöver utökas. En aspekt som anses intressant att utveckla är förhållandet sjuksköterskor i palliativ omvårdnad måste ha till närstående som lever i förnekelse. Även forskning som belyser den palliativa patientens upplevelse av kommunikation betraktas som relevant att forska vidare om.
4.6 Slutsats
Kommunikationen mellan sjuksköterska och närstående inom palliativ omvårdnad är viktig för att uppfylla närståendes behov. Kunskapen om behovet hos närstående behöver belysas då kommunikationen i nuläget anses bristfällig. Sjuksköterskor måste kunna kommunicera med närstående på ett professionellt sätt för att närståendes behov ska bli korrekt bemött. Sjuksköterskor behöver också känna en trygghet i sin kunskap- och i sitt utförande i att kommunicera. En utveckling av utbildningen för sjuksköterskor inom kommunikation med närstående i palliativ omvårdnad ses som väsentlig.
20 5. REFERENSER:
(Artiklar markerade med * behandlades i resultatet)
Baggens, C.& Sanden, I. (2009). Omvårdnad genom kommunikativa handlingar. I Friberg, F. & Öhlén, J. (red.) Omvårdnadens grunder- perspektiv och förhållningssätt. Lund: studentlitteratur. s. 201-233.
Billing, J.A. (2011). The end-of-life family meetings in intensive care part 1: indications, outcomes, and family needs. Journal of palliative medicine, 14 (9), 1042-1050.
*Braithwaite, M., Philip, J., Tranberg, H., Finlayson, F., Gold, M., Kotsimbos, T. & Wilson, J. (2011). End of life care in CF: Patients, families and staff experiences and unmet needs. Journal of Cystic Fibrosis, 10 (1), 253-257.
*Cagle, J.G. & Kovacs, P.J. (2011). Informal Caregivers of Cancer Patients: Perceptions About Preparedness and Support During Hospice Care. Journal of Gerontological Social Work, 54 (1), 92-115.
Eide, H. & Eide, T. (1997). Omvårdnadsorienterad kommunikation: Relationsetik, samarbete och konfliktlösning. Lund: Studentlitteratur.
Forsberg, C. & Wengström, I. (2008). Att göra en systematisk litteraturstudie: värdering, analys och presentation av omvårdndsforskning. Stockholm: Natur & kultur
*Gueguen, J.A., Bylund, C.L., Brown, R.F., Levin, T.T. & Kissane, D.W. (2009). Conducting family meetings in palliative care: Themes, techniques, and preliminary evaluation of a communication skills module. Palliative and supportive care, 7 (1), 171-179.
*Hebert, R.S., Schulz, R., Copeland, V.C. & Arnold, R.M. (2009). Preparing Family Caregivers for Death and Bereavement, Insights from Caregivers of Terminally Ill Patients. Journal of pain and symptom management, 37 (1), 3-12.
Honoré, K. (2012). Att vara anhörig. I Graubӕk, A-M. (red.) Patientologi: personcentrerad vård i teori och praktik. Stockholm: Natur och kultur. s. 230-257.
Hudson, P.L., Aranda, S. & Kristjanson, L.J. (2004). Meeting the supportive needs of family caregivers in palliative care: challenges for health professionals. Journal of palliative medicine, 7 (1), 19-25.
Kaasa, S. & Wist, E. (2001). Att kommunicera med den svårt sjuke patienten. I Kaasa, S. (red.) Palliativ behandling och vård. Lund: Studentlitteratur. s. 65-75.
Karlstads universitetsbibliotek (2011). Referenser enligt Harvard KAU. [Elektronisk]. Tillgängligt:http://www.kau.se/sites/default/files/Dokument/subpage/2012/06/referenser_h arvard_kau_aug_11_pdf_17907.pdf [2013-10-16].
21
*McEvoy, M., Pugh, E. & Blenkinsopp, J. (2012). Communication diary to aid care at the end of life. Nursing Times, 108 (17), 24-27.
*Mitchell, G., Nicholson, C., McDonald, K. & Bucetti, A. (2011). Enhancing palliative care in rural Australia: the residential aged care setting. Australian Journal of Primary Health, 17 (1), 95-101.
Nelson, J.E. & Hope, A.A. (2012). Integration of Palliative in Care in Chronic Critical Illness Management. Respiratory care, 57 (6), 1004-1013.
*Nelson, J.E., Puntillo, K.A., Pronovost, P.J., Walker, A.S., McAdam, J.L., Ilaoa, D. & Penrod, J. (2010). In their own words: Patients and families define high-quality palliative care in the intensive care unit. Critical Care Medicine, 38 (3), 808-818.
*Nakazawa, Y., Miyashita, M., Morita, T., Umeda, M., Oyagi,Y. & Ogasawara,T. (2010). The Palliative Care Self-Reported Practices Scale and the Palliative Care Difficulties Scale: Reliability and Validity of Two Scales Evaluating Self-Reported Practices and Difficulties Experienced in Palliative Care by Health Professionals. Journal of Palliative Medicine, 4 (13), 427- 437
*Peterson, J., Johanson, M., Halvorsen, B., Apmann, L., Chang, P-C., Kershek, S., Scherr, M., Ogi, M. & Pincon, D. (2010). What is so stressful about caring for a dying patient? A dying patient? A qualitative study of nurses’ experiences. International Journal of Palliative Nursing, 16 (4), 181-187.
Polit, D. & Beck, C. (2012). Nursing research: generating and assessing evidence for nursing practice. Philadelphia: Wolters Kluwer Health | Lippinocott Williams & Wilkins. Socialstyrelsen (2005). Sjuksköterskans kompetensbeskrivning. [Elektronisk]. Tillgänglig:
http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/9879/2005-105-1_20051052.pdf [2013-10-06].
*Thompson, G.N., Menec, V.H., Chochinov, H.M. & McClement, S.E. (2008). Family Satisfaction with Care of a Dying Loved One in Nursing Homes: What Makes the Difference? Journal of gerontological nursing, 34 (12), 37-44.
Travelbee, J. (1971). Interpersonal aspects of nursing. Philadelphia: Davis.
Washington, K.T., Wittenberg-Lyles, E., Parker Oliver, D., Demiris, G., Shaunfield, S. & Crumb, E. (2013). Application of the VALUE Communication Principles in ACTIVE Hospice Team Meetings. Journal of palliative medicine, 16 (1), 60-66.
Watzlawick, P., Bavelas, J.B. & Jackson, D.D. (1967). Pragmatics of human communication. A study of interactional patterns, pathologies, and paradoxes. New York & London: Norton.
WHO (2013). WHO Definition of Palliative Care. [Elektronisk]. Tillgänglig: http://www.who.int/cancer/palliative/definition/en/ [2013-09-12].
BILAGOR
Artikelmatris Bilaga 1, sida 1 (4)
Författare, Land
Title, Årtal
Syfte Metod Huvudresultat Braithwait,
M. et al. Australien
End of life care in CF: Patients, families and staff experience and unmet needs. 2011
Belysa behov vid palliativ vård av patienter med CF, deras familjer samt sjukvårdspersonal. Kvalitativ, Fokusgrupp med semi-strukturerade interjuver. Deltagare: 51 Bortfall: 9 Närstående anser att information är viktigt och att de vill ha tydlig information för att detta hjälper dem att förbereda sig i situationen. Information bör finnas både muntligt och skriftligt. Cagle, J.G & Kovacs, P.J. USA Informal caregivers of cancer patients: Perceptions about preparedness and support during hospice care. 2011 Undersöka uppfattningar om beredskap och stöd för anhöriga till onkolog patienter på hospice. Kvalitativ, Frågeformulär, (pre- and post death surveys) Deltagare:253 Bortfall:184 Kommunikation, inklusive upprepning av information är av stor betydelse för de närstående ska känna att de får bra stöd. Närvaro av sjukvårdpersonal gör närstående tryggare. Gueguen, J.A et al. USA Conducting family meetings in palliative care: themes, techniques and preliminary evaluation of a communication s skills model. 2008 Att utveckla en kommunikations färdighetsövnings modell för sjukvårdspersonal. Om att kommunicera med familjer inom palliativ omvårdnad. Kvalitativ, Retrospektiv pre- postundersökning Deltagare: 40 Bortfall: 0 Personal som medverkat i modellen ansåg att de fått större kunskap och självförtroende i att kommunicera med närstående.
Artikelmatris Bilaga 1, sida 2 (4) Författare,
Land
Titel, Årtal
Syfte Metod Huvudresultat Hebert, R.S. et al. USA Preparing family caregivers for death and bereavement, Insights from caregivers of terminally ill patients. 2009 Fastlägga vilka faktorer som närstående tror är viktiga för att kunna förbereda sig för död och sorgeperiod. Fastställa sammanhanget mellan dem samt utveckla en modell för förberedande av närstående. Kvalitativ, Etnografiska intervjuer och fokusgrupper Deltagare: 33 Bortfall: okänt Konsekvent och ärlig kommunikation mellan båda parterna behövs för att ge närstående en möjlighet att förbereda sig. Närstående ansåg att den största orsken till att de kände osäkerhet var på grund av bristande information från personal. McEvoy, M. et al. England Communicatio n diary to aid care at the end of life. 2012 Beskriver hur personalen på ett sjukhus introducerade ett redskap i form av en dagbok för att förbättra kommunikationen med närstående till patienter i slutet av livet. Kvalitativ Action research study Deltagare: 275 Bortfall: 216 Dagboken hjälpte de närstående att hantera den svåra tiden. Personal och närstående ansåg att kommunikation emellan dem hjälpte familjen att få en “god död”. Mitchell, G. et al. Australien Enhancing palliative care in rural Australia: The residential aged care setting. 2011 Undersöka kvalitén av den palliativa vården. Hitta styrkor och svagheter samt behov av utbildning. Kvalitativ, Fokusgrupper Deltagare: 73 Bortfall: okänt Närstående ansåg att de fick bra information från sjuksköterskor. Sjuksköterskor tyckte att de inte hade möjlighet att ge tillräckligt med stöd till anhöriga på grund av tidsbrist samt att de saknade utbildning i att stötta anhöriga.
Artikelmatris Bilaga 1, sida 3 (4) Författare,
Land
Title, Årtal
Syfte Metod Huvudresultat
Nakazawa, Y. et al. Japan The palliative care self-reported practices scale and the palliative care difficulties scale: reliability and validity of two scales evaluating self-reported practices and difficulties experienced in palliative care by health professionals. 2010 Skapa två skalor för att mäta effektiviteten av utbildning i palliativ vård samt utvärdera de skapade skalorna. Kvantitativ, Psychometric methods Deltagare: 940 Bortfall: 143 Sjuksköterskor ansåg att deras största brist inom palliativ vård var deras kunskap att kommunicera med patienter samt närstående. Nelson, J.E. et al. USA In their words: Patients and families define high-quality palliative care in the intensive care unit. 2010 Belysa vad familjer och patienter har för syn på vad som är hög kvalitet i den palliativa vården. Kvalitativ Fokusgrupper Deltagare: 48 Bortfall: 0
Det är viktigt att kommunicera på ett sätt som
närstående förstår. Närstående vill ha tydlig information. Utan det känner sig närstående otrygga. Bra kommunikation är kopplad till
psykisktvälmående och de gjorde det lättare för närstående att ta besluta om patienten.
Artikelmatris Bilaga 1, sida 4 (4) Författare,
Land
Title, Årtal
Syfte Metod Huvudresultat Peterson, J. et al. USA What is it so stressful about caring for a dying patient? A qualitative study of nurses’ experiences. 2010 Undersöker olika aspekter som orsakar bekymmer för sjuksköterskor när de vårdar en döende patient. Kvalitativ, Grounded theory, Intervju Deltagare: 15 Bortfall: 6 Sjuksköterskor var oroliga över att de inte hade
tillräckligt med erfarenhet inom palliativ vård samt att de inte hade tillräckligt med tid för närstående. Det påverkar kvaliten på vården och välmåendet för sjuksköterskan. Thompson, G. N. et al. USA Family satisfaction with care of a dying loved one in nursing homes – What makes the difference? 2008 Undersöka vad närstående anser som tillfredställande samt missnöje i den palliative vården. Kvalitativ, Fokusgrupper Deltagare: 87 Bortfall: 43 Sjukvårdspersonal s missbedöminingar och brist på kommunikation gör att den palliativa vården blir sämre. Engegmanget från sjuksköterskor i samtal gör att närstående får en mer positiv upplevelse och brist på engegmang leder till oro och förvirring hos de närstående.
