Linköpings universitet Institutionen för Tema Vatten i natur och samhälle Magisteruppsats i miljöhistoria Vt 2003
När källan sinar
Samspelet mellan ekologi, produktionsförhållanden, sociokulturella - och politiska faktorer gällande Östersjöns torskbestånd från 1970-talet till 2003
Författare Therése Peterson Handledare Björn-Ola Linnér
Innehållsförteckning
Inledning... 3
Syfte och frågeställningar... 3
Avgränsning ... 3
Tidigare forskning ... 4
Källkritik och metod... 5
Studiens disposition... 7 Teoriavsnitt... 9 Allmänningens tragedi ... 9 Äganderätten ... 11 Enskilt ägande ... 12 Kollektiva ägandet... 13
Miljöproblemskonstruktion, lösningar och förståelse... 14
Fiskarenas dilemma... 16
Fiskenäringens utveckling... 16
Faktorer som påverkat torskbestånden och fiskerinäringen i Östersjön ... 25
Ekologiska faktorer ... 25
Produktionsförhållanden ... 29
Tekniska faktorer... 36
Sociala och kulturella faktorer ... 39
De miljömärkta varornas intåg på marknaden under 1990-talet, konsumentmakten och den miljömärkta fisken... 42
Politiska faktorer ... 43
Strukturpolitik ... 44
Fisket och miljöpolitiken... 49
Den gemensamma fiskeripolitiken... 55
Internationellt samarbete ... 58
Torskfiskestoppsförslaget 2002... 62
Hållbar utveckling inom fisket... 65
Skyddande åtgärder ... 68
Kvotuppföljning och kontroll... 71
Fiskeloggboken ... 74
Satellitövervakningssystemet ... 76
Överträdelser ... 77
Slutsatser och framtidsscenario... 84
Referenser... 89
Bilaga 1 Fångststatistik Sverige och Ostkusten 1986-2002 ... 96
Bilaga 2 TAC- statistik 1977-2003 ... 99
Bilaga 3 VMS Satellitsystemet ... 100
Bilaga 4 BACOOMATRÅL... 103
Bilaga 5 Intervjufrågor ... 104
Bilaga 6 Rapporterade överträdelser till gemenskapen 2001... 106
Bilaga 7 Ekonomisk zonindelningskarta över Östersjön ... 107
Inledning
Fiskarenas dilemma karaktäriseras av det gemensamma nyttjandet av en gemensam resurs, ett nyttjande som varit problematisk att reglera. Fiskets utveckling tillsammans med
regleringsproblematiken har lett till problem för Östersjöns fiskerinäring och fiskebestånd. Fiskesituationen i Östersjön är ett omdebatterat ämne där uppfattningarna om dess orsaker, konsekvenser och lösningar skiljer sig åt. En alltmer förekommande uppfattning är ändå att torskens beståndssituation i både Östersjön och Västerhavet är mycket allvarlig och att åtgärder behövs för att förändra utvecklingen. Däremot förespråkas olika bevarandeåtgärder beroende på vilket förhållande man har till torsken. EU – kommissionen såg i april 2003 ingen annan utväg än att besluta om att stoppa allt trålfiske efter torsk och plattfisk inom unionens del av Östersjön från och med den 15 april till den 31 maj 2003.
Anledningen till stoppet var den oroväckande situationen som småtorsken i Östersjön uppvisat. Trålfisket hade under året haft stora fångster av torsk under minimimåttet 38 cm, fisk som inte får behållas utan måste slängas överbord. Trålfisket efter plattfisk stoppades också, då mindre maskor används än vid torskfisket. Detta medförde att betydande mängder småtorsk fångades. Trålfiskestoppet gäller även de länder som har fiskeavtal för torskfiske med EU, Lettland, Estland och Litauen. Från 1 juni till 31 augusti gäller som tidigare år internationellt förbud mot riktat torskfiske i Östersjön. 1
Syfte och frågeställningar
Syftet är att studera hur ekologi, politik, produktionsförhållanden och sociala faktorer format fiskesituation i Östersjön. Med utgångspunkt i att dagens och morgondagens resurssituation formas av en koalition av sammanhängande faktorer i samhället, syftar uppsatsen till att studera torskens utveckling.
1. Vilka moderna produktionsförhållanden, politiska-, ekologiska- och sociala faktorer formade dagens nyttjandet av naturresursen fisk?
2. Hur samverkade dessa faktorer mellan 1970-talet till 2003?
3. Vilka politiska åtgärder har genomförts för att förbättra torskens situation i Östersjön?
Avgränsning
Uppsatsen tar sin början i mitten av 1970-talet och följer utveckling fram till 2003.
Begränsningen i tiden beror på det omfattande material som finns från 1970-talets mitt och framåt, samt uppsatsens mål att studera utvecklingen fram till nutid. Mittzonens utflyttning i Östersjön skedde 1/1 1978, vilket har haft stor betydelse för den efterföljande utvecklingen för fisket.
Uppsatsen avgränsas i rummet till att studera det svenska torskfisket i Östersjön under den nämnda perioden. Valet av område beror på den heta och aktuella politiska fråga som
torskfisket i Östersjön representerar. I förlängningen vore det även av stort intresse att studera fiskets utveckling i andra länder runt Östersjön den nämnda tiden.
Tidigare forskning
Det speciella med denna studie är att fiskets utveckling ses som ett resultat av en samverkande utveckling mellan ekologi, politik, produktionsförhållande och sociala och kulturella faktorer. Flera verk har behandlat delar av det svenska fisket, men det ovan nämnda
interaktionsperspektiv har varit desto ovanligare.
I uppsatsen har litteratur som behandlat fisket i ett internationellt perspektiv använts, där interaktionsaspekten har varit desto centralare. Det finns många böcker som behandlat detta och i denna studie har författarna Arthur McEvoy, Miriam Wright och Georg Borgströms böcker använts.
Georg Borgströms bok Revolution i världsfisket skrevs 1966 och uppmärksammade den enorma utveckling världsfisket genomgått efter andra världskriget. Borgström gjorde nedslag i Japan, Sovjetunionen och Kina, men hade även ett globalt perspektiv. En läsvärd bok som uppmärksammade världsfiskets problem redan 1966.
Miriam Wrights A Fishery of modern times studerade fisket utveckling och industrialisering i New Foundland 1934-1968. Boken studerade statens inblandning och påverkan i fiskets utveckling. Det småskaliga kustfiskets problem var dess svårighet att hävda sig gentemot den moderniserade fiskeflottan och mot den europeiska fiskeflottan. Genom att staten var
involverad i utvecklingen och moderniseringen hamnade stor del av ansvaret hos staten då fiskerinäringen fick problem. Det statliga stödet hade varit mycket omfattande och staten hade inte råd att passivt se på när fiskerinäringens problem ökade. Det statliga involveringen i näringen i New Foundland kan jämföras med den svenska politiska inblandningen i
fiskerinäringen samt det småskaliga fiskets underlägsenhet gentemot det storskaliga fisket. Arthur McEvoys bok om The fisherman´s problem studerade fiskets utveckling i Kalifornien, från indianernas fiskemetoder till kolonisatörernas intåg. Boken analyserar de bakomliggande orsakerna till utvecklingen och statens försök att komma till rätta med
resursfördelningsproblemet och den hotande överfiskningen av ansjovis. Det intressanta med denna bok, som framkommer även i Wrights bok, är problemet med att fiskeresursen
uppfattas som en allmänning och den tragedi som följer i uppfattningens spår. Perioden mellan 1945-1970 benämner Eklund för kustfiskets avtynande.
Gällande perspektivet över östersjöfiskets historiska utveckling har litteratur av Erland Eklund, rapporten Kustland, Malin Mobjörks skrift, och Björn Segrells avhandling använts. Dessa har valt att användas då de studerar Östersjöns fiskeutveckling och den sociala strukturen i fiskesamhället. ESO utredningen från 1997 genomförde en granskning av den svenska fiskeripolitiken och har använts i studien.
Erland Eklunds bok Kustfiskare och kustfiske i Finland under den industriella epoken: studier i en yrkesgrupps yttre villkor, sociala skiktning och organisation 1860-1970. Eklund redogör för Finlands kustfiskehistoria, som påverkades av närheten till Ryssland. Mellan åren1860-1880 hävdade Eklund att framväxten av en yrkesfiskarklass tar sin början. Kärnan i denna yrkeskår var torpare och obesuttna. Den viktigaste förändringen som skedde var att de obesuttna etablerade sig som heltidsfiskare och därmed tillkom en ny social klass, yrkesfiskarna. Den finska staten var inaktiv inom fiskeripolitiken, vilket medförde att Finlands fiske blev underutvecklat jämfört med andra länder som t ex Sverige. Ekonomin inom fisket avstannade och ungdomarna såg ingen framtid i fisket utan flyttade istället från kustområdena. Eklunds studie har använts för att teckna en bild av Östersjöfiskets utveckling, boken jämför även Sverige och Finland och belyser särskilt de sociala förhållandena för de finländska fiskarna.
Den attraktiva kusten är Björn Segrells avhandling från 1995. Avhandlingen studerade den svenska kustens utveckling och de olika intressen, synsätt och konflikter som funnits i
kustområdet, särskilt i östgötaskärgården. Studien presenterar strandskyddets historia, det politiska spelet gällande bl a strandskyddet. Det rurala synsättet sätts i kontrast mot det urbana för att ytterligare belysa den komplexitet uppfattningen av ett landskap innehar.
Kustland- rapporten har studerat samspelet mellan natur, kultur, land och hav och lyfter fram vikten av att se detta samspel som skett i den historiska utvecklingen. T ex fisket kan inte lyftas ut som enskild företeelse utan måste i det övriga kulturella och naturliga sammanhanget det är en del av. Utvecklingen mellan 1920-1970 i nordöstra Götalands kustområde uppvisade en negativ befolkningstrend. Skärgården idag är ett glesbygdsområde med ett näringsliv som präglas av eget företagande, småskalighet och mångsyssleri samt fiske och jordbruk.2
Yrkesfisket ägnas åt ålfiske och mindre fiskeodlingar. Turismen har varit en växande inkomstkälla.3
Malin Mobjörks skrift Bokö- människor berättar har studerat hur skärgårdsbefolkningen på Bokö har uppfattat förändringen i skärgården och hur de minns svunna tider. När
samhällsutvecklingen accelererade valde alltfler att lämna kustområdet och söka sig till städerna. Kombinationen med att sysselsättningen minskade och att skolor och affärer och annan service blev sämre bidrog till att påskyndade avfolkningen.
Fisk och fusk- mål, medel och makt i fiskeripolitiken är en rapport Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi under Finansdepartementet från 1997. Lars Hultkrantz, Ylva Hasselberg och Daniel Stigberg. I denna rapport presenteras de fiskeripolitiska målen och medlen att nå dit under 1990-talet. De problem som funnits inom fiskeripolitiken presenteras och förslag till alternativa vägar diskuteras. Rapportens syfte var att granska och ifrågasätta fiskepolitiken, då den varit en kostsam bransch för skattemedlen. Arbetet med rapporten leddes av professor Lars Hultkrantz som även skrev kapitel 1 i rapporten. De övriga delarna i rapporten skrevs av uppsalastudenterna Daniel Stigberg och Ylva Hasselberg.
Rapportens syfte var att kartlägga problemen snarare än att analysera dem.
Det återvunna folkhemmet av Camilla Hermansson har använts för att påvisa hur de miljömärkta varorna har blivit allt viktigare i dagens identitetsskapande samhälle. Bokens huvudfokus ligger på tevejournalistiken och miljöpolitiken mellan 1987-1998. Genom att använda Hermansson resonemang kring konsumenternas medvetenhet placeras den miljömärkta fisken in i denna tankegång.
Källkritik och metod
När det gäller de stora frågorna kring fiskets utveckling har det varit intressantast att studera riksdagens och regeringens arbeten samt Fiskeriverket. EU: s fiskeripolitik styr i dag den svenska fiskeripolitiken, med undantaget för zonen innanför 12 nautiska mil samt insjöfisket. Lagarna stiftas i riksdagen. Riksdagen och regeringen arbetar fram den politik som ska gälla i Sverige för fisket, Fiskeriverkets uppgift blir sedan att verkställa fattade beslut. Fiskeriverket ansvarar för kvoter, licenser, fartygstillstånd mm. För att uppfylla syftet har material från Riskdag och regering samt Fiskeriverket studerats. Eftersom Fiskeriverkets material är omfattande i uppsatsen har detta balanserats genom att behandla SNF: s (Svenska
Naturskyddsföreningen) uppfattning i fiskefrågan. Valet att använda SNF motiveras med att den är den största naturskyddsorganisationen i Sverige och även var den första som tillkom i Sverige. SNF har även varit en kritiker av Fiskeriverkets agerande. Naturskyddsföreningen har kommit till tals genom remissvar och annat publicerat material samt intervju med naturvårdschefen. Klas Hjelm har varit naturvårdschef för SNF sedan 1997, men har arbetat med handläggning av naturvårdsärenden många år dessförinnan. Hänsyn har tagits till
2 Tema V rapport 26, Kustland, 2000, s 37 3 Tema V rapport 26, Kustland, 2000, s 38
organisationens särintressen och den profilering den har i miljöfrågor allmänt samt i fiskefrågor vilket gör den till en partsinlaga.
Fiskeriverkets material är intressant att använda ur två perspektiv. Dels kan Fiskeriverktes material användas som en historisk spegel av utvecklingen som skett sedan 1970-talet fram till idag i syfte att vara en informationskälla, dels kan materialet användas som ett historiskt förändringsmaterial av ett statligt verk.
Bengt Kåmark hade arbetat på Fiskeriverket sedan 1977. Han har arbetat med fiskefrågor i Östersjön och sedan EU- inträdet fört Sveriges talan vid EU- förhandlingar rörande kvoter med mera i Östersjön. Intervjuns syfte var att få Fiskeriverkets syn på situationen för torsken och fisket i Östersjön och därefter finna belägg för det som sades i intervjuerna.
Robin Lundgren arbetade som statistiker och handhade kontrollen och uppföljningen av de svenska kvoterna.
Intervjuerna spelades in vilket kan ha påverkat intervjupersonerna till försiktigare uttalanden. Det är dock svårt att bedöma i vilken utsträckning detta kan ha haft en hämmande inverkan, ingen av de personer som intervjuades hade någon invändning mot inspelningen.
Intervjufrågorna har syftat till att inringa intervjupersonens/organisationens uppfattning. Intervjuernas längd har varierat något. I ett fall fick intervjun förkortas då ett viktigt möte hastigt hade uppkommit där intervjupersonen var tvungen att vara närvarande. Dock rörde sig den förkortningen om ca 10 minuter. Intervjuernas längd påverkades generellt av hur verbal intervjuperson var. Vissa talade längre och utförligare, andra var mer kort och koncisa. Intervjufrågorna återfinns i bilaga 5.
Det statistiska material som ligger till grund för studiens fångststatistik i Sverige och EU: s TAC (Total Allowable Catch) – volymer kan innehålla brister och siffrorna är sällan helt exakta. Detta beror på att statistiken bygger på fiskeloggböcker, avräkningsnotor och
landningsrapporter, vilka är svåra att få helt exakt. Brister gällande rapporteringen, medveten eller omedveten, påverkar resultatet och bör noteras. Även om en viss procent orapporterad fångst tas med i beräkningarna är det svårt att exakt uppskatta dess omfattning.
För analys av de politiska faktorer som påverkat fiskets utveckling i Östersjön har SOU- rapporter, propositioner, motioner och författningssamlingar använts.
SOU - rapporter har studerats för att analysera den politiska synen och handlandet på
fiskeområdet. Det är viktigt att notera hur utredningsgrupperna har varit sammansatta, vilket i sin tur kan ha påverkat utredningens resultat beroende på dess regeringsvänlighet.
Svensk författningssamling innehåller lagar och förordningar som i detta fall rör fisket. Genom lagar och straff kan man till viss del spåra ett samhälles natursyn. Påföljder vittnar också om hur samhället värdesatte och värdesätter en resurs. Även förordningar från regeringen och myndighetsföreskrifter från Fiskeriverket speglar den politiska synen på fiskefrågan och vilka lösningar som förespråkats.
Propositioner vittnar om hur de politiska idéerna utvecklats och förändrats. Under den studerade tiden har Sverige styrts av socialdemokratisk regering 1982-1991 och 1994 och framåt. Borgerligt styre var 1976-1982 och 1991-1994. Detta kan ha påverkat hur synen på naturresursen varit, men uppsatsen kommer inte att utveckla detta vidare.
Teorier har inhämtats från flera böcker. Arthur McEvoys bok om The fisherman´s problem diskuterar problemet med att använda fisken som en allmänning och diskuterar begreppet allmänningens tragedi. Teorin är mycket viktig och grundläggande när resursen fisk studeras, var än i världen det är. Boken i övrigt studerar Kaliforniens utveckling genom fisket och hur
de problem som uppkom skulle lösas. Det blir problematiskt att jämföra utvecklingen i Kalifornien med fiskets utveckling i Sverige och Östersjön. Situationerna var mycket olika mellan platserna. Däremot är boken viktig för det djupare resonemanget om hur en gemensam resurs ska kunna förvaltas och hur den ska kunna ägas, samt hur fiskets utveckling hängt samman med samhällets allmänna utveckling.
Theodore Steinbergs Slide Mountain- or the folly of owning natur diskuterar och teoriserar kring människans ägandebehov och de problem detta behov kan medföra och hur problem kan undvikas. Grundläggande i boken är att människans grundsyn att allt som är möjligt att äga ska ha en ägare, att avstå ägande är otänkbart. Även människans behov av ägande i
förhållande till känsla för plats är en viktig aspekt. Dessa huvudargument som Steinberg framförde har använts för att analysera fisket. Fisket är det område som varit problematiskt när det gäller ägandeförhållande i och med att fisken är en rörlig resurs. Fisken har inte kunnat ägas förrän den fångats. Människans behov av ägande hänger enligt Steinberg samman med känslan för en plats, saknas känslan för en plats och ägandet är oklart resulterar det i
resursslöseri.
I boken Äganderätten i Sverige av Göran Skogh och Jan-Erik Lane behandlas olika
ägandeformer och dess fördelar respektive nackdelar. Boken är en lärobok i rättsekonomi där valda delar använts. Boken ger en grundläggande förståelse av ägandebegreppet och ger även flera exempel på ägandeproblem och lösningar.
Green planet blues- environmental politics from Stockholm to Kyoto av Ken Conca och Geoffrey D Dabelko. Boken innehåller flera texter av olika författare som ger sin syn på allmänningens tragedi och lösningar för hur tragedin ska lösas. Boken ger spännande
vinklingar av problemet och bidrar till att bredda resonemanget kring det kollektiva ägandet. Maarten A Hajer är författare till The politics of environmental discourse: ecological
modernization and the policy press och medförfattare till Living with nature: environmental politics as cultural discourse tillsammans med Frank Fischer. Böckerna ger en teoretisk grund för hur miljöproblem konstrueras och resonerar kring miljöpolitikens framtida utmaning. Bokens resonemang att miljöproblem konstrueras socialt vidgar perspektivet och analysen av fiskets grundläggande problem, problemens framställning, konstruktion och lösningar.
Det material som rör den senaste tiden och framtiden baseras på rapporter och skrifter från EU- kommissionen. Kommissionens mål att trygga försörjningen för dem som arbetar inom fisket, att skydda bestånden och att tillgodose konsumenternas behov. Kommissionen ska försöka tillmötesgå alla medlemstaters önskemål samt de gemensamt uppsatts målen, vilket genomsyrar kommissionens material. Däremot är det viktigt att ta del av materialet, då det rör den framtida fiskeripolitiken inom EU och ger en bild av de visioner som finns och har funnits inom EU, samt hur man sett på problem och vad som uppfattats som problem. Grönbok som är en utvärdering av EU: s gemensamma fiskepolitik mellan 1982-2002 uppfattas som en kritisk granskning då den belyser de svagheter som funnits på ett konkret sett, samt vilka åtgärder som måste vidtas.
Studiens disposition
Efter inledningskapitlet följer teorikapitlet som innehåller teorier som rör ägandeförhållanden och problematiken med gemensamt ägande av en allmänning. Efter teoridelen följer ett avsnitt
om fiskets historiska utveckling i New Foundland och Kalifornien och därefter utvecklingen för fisket i Östersjön för Sverige och Finland.
Studiedelen startar med en kort presentation av Östersjön och fiskarten torsken. Därefter är studien uppdelad i fyra delområden över faktorer som påverkat torskbeståndet och fisket i Östersjön. Dessa fyra områden är ekologiska faktorer, produktionsförhållanden, sociala faktorer och politiska faktorer. De ekologiska faktorerna innefattar övergödning, miljögifter samt salt- och syrefluktuationer i Östersjön. Produktionsförhållanden innehåller ekonomiska och tekniska faktorer som påverkat näringen och bestånden. De sociala faktorerna tar upp fiskarnas sociala situation och kusten kulturella värden samt konsumentaspekten. Den politiska delen är den mest omfattande och har delats upp tematiskt. I detta avsnitt ingår strukturpolitik, fisket och miljöpolitiken, internationellt samarbete, den gemensamma fiskeripolitiken och hållbar utveckling. Därefter följer skyddande åtgärder, kontrollsystemet kring fisket och överträdelserna. Studiedelen avslutas med slutdiskussion kring Östersjöns framtida fiskeripolitik.
Teoriavsnitt
Den teori som är central för att förstå fiskets utveckling och förhållanden är interaktionsteorin och äganderättsteorin. Interaktionsteorin utgår från att natur, kultur och produktion samspelar och formas i en ständigt pågående process, en så kallad rummets trippelhelix enligt
miljöhistorikern Björn-Ola Linnér.4 Linnér använder Henri Lefebvre som kallar den
växelverkan som sker för polyvalens. Flera olika bindningar kan uppstå och på samma gång som den är en produkt är den också ett produktionssätt. Naturens ses som det grundmaterial som kulturen tillverkas där ekonomi och teknik är viktiga delar i denna tillverkningsprocess. Det sociala rummet har ett starkt fäste i ägandeförhållandet, t.ex. ägandet av mark. Det sociala rummet utvidgas ytterligare då de politiska och de strategiska bitarna tillkommer. Den
samverkan som sker ska ses mellan natur, arbete, teknik, kunskap, institutioner, ägande och maktförhållanden. Det är viktigt att komma ihåg att människans tillvaro är socialt
konstruerad, vilket beror på att språket är det centrala som används för att förstå omvärlden och upplevelserna. 5 De begrepp som används för att förklara naturen påverkar vår bild av vad
natur är och även hur vi ser på naturens funktion. Det leder till att naturen avlägsnas från människans och den kulturella miljön istället för att se människan som en del av ekosystemet och naturen.6 Människans livsvillkor har formats av den fysiska naturen och av hur vi
uppfattat naturen, vilket skett i en växelverkan.7 Istället för att använda en trippelhelix skulle istället en kvadrupelhelix användas, då den tydliggör politikens plats och andra makter som samspelar med naturen, kulturen och produktionen. 8
Allmänningens tragedi
Innan vi fördjupar oss i begreppet allmänningens tragedi ska vi utreda kort vad ordet allmänning och allmän betyder. Enligt Norstedts ordbok betyder allmänning en bit gemensamt ägd mark som till exempel kan tillhör en by. Allmän mark däremot innebär oinskränkt tillträde till ett område.
Fisket har blivit det område som fått symbolisera teorin om allmänningens tragedi. Som den rörliga resurs fisken är innebär det att ägandet av resursen först uppstått då den fångats. McEvoy påpekar att det är viktigt att se samspelet mellan lag, ekonomi och naturmiljö9. Fisket blev den första resurs som kom att organiseras i Kalifornien, vilket berodde på att tävlig mellan fiskare och industriell utveckling hade påverkat fisket enormt. Vid 1800-talets slut och 1900-talets början var den allmänna uppfattningen att resursförluster var nödvändiga för att den ekonomiska utvecklingen skulle gå framåt. 10
Sardinfisket i Kalifornien förstördes på grund av interaktionen mellan fiskets uttag och den slumpartade ekologisk förändringen som skedde. Den politiska faktorn påverkade också genom att inte agera, istället ägandes mycket tid till diskussion om fiskefluktuationerna berodde på naturliga orsaker eller överfiskning. Problemet påpekade McEvoy var att man särskiljde ekologiska faktorer och mänskliga faktorer.11 Genom denna handlingsförlamning
4 Naturen som brytpunkt. Hedrén, Johan, 2002, s 226 5 Hedrén, 2002, s 227
6 Hedrén, 2002, s 228 7 Hedrén, 2002, s 229 8 Hedrén, 2002, s 238
9 McEvoy, Arthur F. The ends of the earth, 1994, s 212 10McEvoy, 1994, s 217
gick både fisket och de legala process mot en tragedi, där politiken inte lyckades rätta till de fel som fanns i marknaden.12
Enligt Hardin fungerade allmänt nyttjande av en allmänning så länge användarna inte blev för många. Ödeläggelsen startade i och med det ökade befolkningstrycket och att varje individ ville öka den egna vinsten obegränsat på en begränsad yta. För att förhindra detta behövdes enligt Hardin kunskap som ständigt behöver förnyas. Än idag lider oceanerna av den mänskliga tron på resursernas outtömlighet som fortsätter att orsaka artutrotning. Ett annat problem Hardin påpekade var nationalparkerna som används som allmänningar och gick samma öde till mötes. Nationalparkerna besöktes för sina naturvärden genom att de besöks och blivit populära eroderar sakta. Hardins lösning var att privatisera parkerna eller att staten skulle äga dem fortsättningsvis, men med utlokalisering av rätten att tillträda
nationalparkerna. Problemet med föroreningar som sprids i allmänningens luft och vatten skulle kunna lösas, menade Hardin, om det blev billigare att ta hand om föroreningen direkt och inte släppa ut den i allmänningen samt genom internationella lagar. Föroreningarna är enligt Hardin en konsekvens av befolkningsökningen. Det moraliska handlandet speglar det samhälle vid den tid den moraliska handlingen utfördes i.13
För att skapa ansvar hos människor ska man inte använda skulden. Den leder endast till oro och oförmåga till handling. Om ordet ansvar ska användas ska det enligt Hardin användas i meningen ”Ansvar är produkten av fasta, bestämda sociala arrangemang, inte propaganda”. Dessa sociala arrangemang kommer i sin tur att skapa någon form av tvång. Allmänningarna ska omformas till fasta sociala arrangemang, Hardin tar banken som exempel där banken blir en sådan allmänning skapad av sociala arrangemang, oftast rånar ingen vanlig människa banken, det ingår inte i det sociala arrangemanget. Ett annat exempel är styrandet av statsbesökarnas måttlighet gällande användandet av bilparkeringen. Genom att avgränsa parkeringen i olika zoner med taxa blir det dyrt att inte följa regleringen för besökaren. De allmänningsförordningar som kunnat gälla i förhistorisk tid har blivit tvungna att överges. Enligt Hardin är vi på embryostadiet av förordningar av allmänningsstörande nöjen så som höga ljud och reklamskyltar. Varje ny inhägning av allmänningarna kränker någons
personliga frihet. Gamla inskränkningar som drabbat oss reagerar vi inte över det är de nya vi reagerar mot. Vad innebär då frihet menar Hardin? Här tar Hardin hjälp av Hegel i sin
definition, vilken menar att ”frihet är att erkänna tvång”. Kunskap att kunna ta avstånd från friheten att föda så många barn man vill för att i längden stoppa tragedin som kommer att drabba allmänningen. Detta fria tvång skulle komma ur människans insikt om problemet och på så vis göra människan delaktig i tvånget.14
Mot denna tanke om allmänningens tragedi har bl a Susan J Buck argumenterat. Hon menar att samhället påverkades av den industriella revolutionen, jordbruksreformer och
jordbruksmetoder som var förändringar som samhället inte kunde klara av. Vi ska söka efter de idéer och handlingar som lyckade sköta allmänningen under århundraden. Buck frågar sig om det är vår egen syn på människan som är snedvriden? Om den ekonomiska människan skulle ha skött allmänningen historiskt sett skulle tragedin redan ha uppstått. Att allmänningen skulle ha varit fri för alla är enligt Buck en illusion. Den har aldrig varit fri utan vissa personer med rättigheter till land av olika orsaker har alltid haft större tillgång. När vi ändrar vår
uppfattning om allmänningen kommer vi kanske att finna botemedlet.15
12McEvoy, 1994, s 223
13 Science 162 “Tragedy of the commons” Garett Hardin (December 13, 1968): 1243-1248 14 Science 162 “Tragedy of the commons” Garett Hardin (December 13, 1968): 1243-1248 15 Environmental Ethics 7 “No tragedy of the commons” Susan J Buck(1985): 49-61
När det har uppstått knapphet rörande resurser har dessa historiskt sett lett till konflikt. Samhällen i världen har tvingas till ett otrevligt uppvaknande när knappheten av fiskeresurser blivit ett påtaligt faktum. William Olphus påpekade att samhället behövde genomgå en omställning och att omställningen skulle medföra den striktaste formen av ekonomisk och teknologisk sparsamhet samt politisk kontroll. Allmänningens tragedi låg i människans okontrollerade självsökande i en miljö som är begränsad, vilket till sist resulterar i tävling om att överexploatera en gemensam resurs. Den nya politiken som behövdes för att klara av att hantera allmänningens tragedi innebar överträdelse och kränkningar våra mest omhuldade ideal. Den nya politiken som Olphus talade om skulle inte vara demokratisk eller liberal, det nya konceptet skulle vara ekologisk knapphet.16
David Feeny m.fl. menar i artikeln “The tragedy of the commons - twenty-two years later” att allmänningens tragedi är en allmän visdom i miljöstudier. Det som skett är en snabb
försämring av gemensamt förvaltade resurser så som hav, floder och luft. Genom att
kontrollera tillgången till fiske, vildmark, grundvatten och skog kan tragedi förhindras. Denna form av kontroll är mycket svår och nästintill omöjlig att genomföra gällande hav, flod och luft. Att reglera tillgången till en vandrande resurs, t ex fisk och grundvatten, blir extra svårt. Den ena partens uttag av resursen påverkar den andres uttag. Fiskare fångar fisk och
fångsterna minskar generellt för andra fiskare. Genom att en resurs är allmän egendom blir det svårt att utesluta nyttjande vilket innebär en minskning för alla som nyttjar resursen. 17
Resonemanget i artikeln är intressant då det speglar fiskets grundläggande dilemma, där den ene fiskarens fångstvinst blir den andre fiskarens förlust.
Äganderätten
Boken Slide mountain av Theodore Steinberg behandlar människans ägandebehov och problemen det medför. Med boken vill han väcka frågor om det privata ägandets
begränsningar. Lagstiftningen är en av de starkaste instanserna av institutionaliserad makt i världen. Steinberg vill utreda vad som skedde i den moderna tiden då ägandelagen försökte utvidga sitt maktfulla grepp över naturens domäner.18 Det finns en tendens menar Steinberg att se lagstiftningen som en kraft som existerar ovanför samhället, en disciplin som är avdelad från det övriga samhälleliga livet. Men sanningen är den att ägandelagen genomsyrar allt som sker i de dagliga affärerna. Ägandet är djupt förankrad i vår uppfattning och känsla för en plats. Det är därför bonden plöjer åkern, mark som han vet är hans och som det finns lagliga papper på.19
En mer problematisk uppfattning i den moderna tiden är antagandet att all mark behöver en ägare. Detta antagande finns som ekonomiskt begrepp som menar att jorden används på bästa sätt om den ägs av någon. Steinberg vill med boken påvisa de begränsningar och de
konsekvenser som finns med att äga planeten. 20
Att allt ska ha en ägare är självklart, däremot inte alltid vem ägaren ska vara påpekar Steinberg.21 Kulturen, främst Nordamerika som boken behandlar, vid 1900-talets början präglades av en stark ägandelängtan. Människans gemensamma förståelse av landägande har Steinberg dragit till sitt yttersta. Under 1900-talet har ägandets möjligheter expanderat och för
16 Harper´s Magazine. “The scarcity society” William Olphus, (1974)
17 Human Ecology 18, 1 “The tragedy of the commons - twenty-two years later”David Feeny mfl (1990): 1-19 18 Steinberg, Theodore. Slide mountain, 1995, s 8
19 Steinberg, 1995, s 9 20 Steinberg, 1995, s 18 21 Steinberg, 1995, s 168
att kunna skämta om den absurda ägandelängtan som finns måste man gå allt längre påpekade Steinberg.22
I början av 1900-talet vidgades idén om ägande till att omfatta allt mer abstrakta föremål. Egendom som tidigare betraktats som enbart saker, utvidgades till att innefatta
handelsmärken, aktier, obligationer och affärsvälvilja. 23 Genom den tekniska förändringen under 1900-talet upptäcktes nya områden som kunde införlivas i världsmarknaden, så som grundvatten och luft. Ägandekonceptet blev mer abstrakt då alltfler områden skulle bli möjlig att äga. Enligt Steinberg var ägandet en kulturell form som vilade på ägandeskapet och position, gamla idéer som vuxit sig allt fastare under 1900-talet när de pressats att kolonisera planetens mer avlägsna delar. I processen hade ägandelagen blivit alltmer tekniska
komplicerad och utsirad. Sanningen, menade Steinberg, var att ägandet är den viktigaste formen av konversation som amerikanerna har med naturen. Ägandet är en av den mäktigaste kulturella formen för att skapa känsla för en plats.24 Ägandet kvarstår som det gynnade språket för att skaffa sig kontroll över naturen, så privilegierande att det för många utvecklades att bli det enda sättet att förhålla sig till miljön på. Men oftast fungerar ägandelagen bra för att bidra till kontrollen och ägandet av den naturliga världen menar Steinberg, vilket förklarar lagens popularitet. Men det vi inte kan definiera kan vi inte äga, åtminstone inte i den utsträckning som vi önskar, även om vi försökt. Om nytt land upptäcks med nya resurser med ekonomiskt potential vänder sig upptäckaren till ägandelagen för att behålla upptäckten.25 Tvister om ägandet har alltid förekommit, men inte om själva ägandets vara eller inte vara utan om vem som skulle äga det.26
Ett samhälles rättsordning är ett socialt fenomen och ett uttryck för det samhälleliga livet. Samhällets juridiska system återspeglar dess sedvänjor, moraliska idéer och sociala
värderingar.27 I svensk lag finns inte något enskilt stycke om äganderätten, speciella områden regleras med eget lagsystem så som handelsbalk, äktenskapsbalk och miljöbalk.28
Enskilt ägande
Det enskilda ägandet utmärks av dess frihet att utesluta andra från att nyttja tillgången. Ägaren förfogar över och kontrollerar egendomen samt hämtar sin vinst därifrån. Ett
intressant exempel är en uppsats av Harold Demsetz. I uppsatsen studerar han Nordamerikas indianer och dess fångstmetoder och kommer fram till att kött- och hudefterfrågan ökade när den vite manna kom dit. Följden blev att buffeln så gott som utrotades. Detta ställer Demsetz mot förhållandet för bävern i Kanada. Trots den stora efterfrågan på bäverskinn och
omfattande jakt överlevde stammen i Kanada. Demsetz förklaring till detta var att
indianstammarna i Kanada delade upp fångstområdena mellan sig. Detta ledde till att de inte fick ett intresse av att överutnyttja resursen. Detta kunde upprätthållas då bävern höll sig i ungefär samma område och inte vandrade runt. För buffeln var läget annorlunda. Buffeln vandrade över stora områden och följden blev att den jagades av olika indianstammen och av nybyggare. Ingen av dessa kunde utesluta den andra från jakten och på så vis få utdelning av buffelns återväxt. Det blev istället var och ens intresse att fånga de bufflar de kom åt, eftersom den var lättfångad mötte den ett tragiskt öde.29
22 Steinberg, 1995, s 170 23 Steinberg, 1995, s 172 24 Steinberg, 1995, s 174 25 Steinberg, 1995, s 175 26 Steinberg, 1995, s 175
27 Skogh, Göran och Lane, Jan-Erik. Äganderätten i Sverige, 2000, s 20 28 Skogh och Lane, 2000, s 25
Detta exempel kan appliceras på fisket och resursen fisk och skillnaderna mellan enskilt - allmänt vatten och nationellt- internationellt vatten. Detta återkommer jag till senare i uppsatsen.
Ett annat belysande exempel som Demsetz belyser och som är närmare i tiden gäller Islands utökning av fiskegränsen på 1970-talet. På grund av intensivt och effektivt fiske hade
torskbeståndet i Nordatlanten minskat. Risken var att torsken skulle försvinna och istället för att invänta internationella konventioner som skulle reglera fångsterna, utökade Island sin fiskegräns. För att denna åtgärd skulle hindra torsken från utfiskning krävdes att den var relativt stationär inom isländskt kontrollerade vatten. Detta skulle på lång sikt även gynna andra nationer, t ex Storbritannien. Denna form av enskilt ägande och förvaltning av torskresursen som skedde på Island blev lyckosam då torskbeståndet var relativt stationärt. Det som var och är mer komplicerat gäller skyddandet av de arter som är mer rörliga. För att rädda dessa arter krävs internationella överenskommelser vilka kan vara svåra att få igenom och att övervaka.30
Det enskilda ägandet har aldrig varit total, det har förekommit inskränkningar genom lag och förordning för att gynna det allmänna samhällsintresset. Vad detta allmänna samhällsintresse sedan ska innebära är en annan historia.31
Kollektiva ägandet
Ett problem med kollektivt ägande som ekonomer ofta påtalar gäller fördelningen mellan inkomster och utgifter. Den enskilda medlemmen kan skapa egen fördel på kollektivets bekostnad, s.k. fripassagerare. Genom att kollektivt äga en knapp resurs medför nyttjandet från en person att nyttjandet för någon annan begränsas. Om intäkten delas mellan
medlemmarna i kollektivet leder det till ineffektivt nyttjande av resursen. Detta beror på att den ansträngning varje individ måste göra för kollektivet inte står i proportion till intäkten som delas mellan medlemmarna. Då vinsten inte motsvarar ansträngningen saknas individens intresse att göra uppoffringen.32 Ett alternativ kan vara att dela upp resursen i var sitt område. Detta sporrar den enskilda ägaren till att anstränga sig och resultatet blir jämförbart.
Kostnader och intäkter kommer att bäras av samma individ. Det kollektiva ägandet har fördelar, bl. a när det gäller stordrifter. I vissa fall kan den stora organisationens fördelar tillvaratas och samtidigt kan verksamheten delas in i mindre ansvarområden med stort självstyrande, detta för att hindra problemet med gratisåkare.33
Skogh/Lane slår fast att om rättigheter saknas leder det till utarmning av de knappa
miljöresurserna. Tyvärr kommer inte alla miljöproblem att kunna lösas med rättsliga metoder eller ekonomiska styrmedel.34 Miljöproblem kan uppkomma då en resurs som varit
obegränsad blir knapp. Denna knapphet leder i sin tur till en konflikt om rätten till resursen. Konflikten kan lösas genom rättslig instans som kompletterar äganderätten. Därefter kan de inblandande rationella nyttja resursen samt byte och handel av denna. Nyttjanderätten påverkar egendomens skötsel och avtalsfrihet är grunden för en marknadsekonomi. Om äganderätten är oklar och inte helt definierad minskat motivationen till att sköta och värda resursen, detta medför ekonomiskt slöseri. Vid konflikter som uppstår kring s.k. lös egendom gäller principen först till kvarn får först mala.35
30 Hannesson, Rögnvald. ”Varför fiskegränserna bör utvidgas” Ekonomisk debatt, nr 5 1974 31 Segrell, Björn. Den attraktiva kusten, 1995, s 42
32 Skogh och Lane, 2000, s 37 33 Skogh och Lane, 2000, s 38 34 Skogh och Lane, 2000, s 177 35 Skogh och Lane, 2000, s 178
Genom att fisken i havet ses som en gemensam resurs skapas inte en känsla för att vårda bestånden. Fisken vandrar över flera nationers vatten och det är vanligt att nationen passar på att fiska så mycket som möjligt då fisken är i deras zon, om reglering saknas. Det ekonomiska slöseriet Skogh/Lane diskuterar kan också appliceras på fisket, där stora mängder undermålig fångst kastas över bord på grund av brist på selektiva redskap. När fiskenäringen inte känner ansvar för resursen försvårar det utvecklingen mot bland annat större selektivitet. Det
kortsiktiga perspektivet dominerar och det långsiktigheten uteblir.
Statligt ägande kan ofta ge önskat resultat av nödvändig exkludering. Men att omvandla kommunalt till statligt ägande kan få motsatt effekt, då kommunala invånare inte känner delaktighet och tar ut större mängd än tidigare. Ett problem är att statens resurshantering kan spegla politiska processer, där t ex elitintresset prioriteras politiskt. Statligt ägande kan inte säkra hållbar utveckling. Beslutsfattarna har inte samma intressehorisont som de privata ägarna, allmänheten eller själva myndigheten. Detta beror på att beslutsfattarna är individer med egna intressen. Ytterligare ett problem med statligt ägande är att för många olika begränsningar/förordningar skapar problem. De som trots allt kan lyckas med skötandet av resurserna är enligt ff. privat eller statligt ägande. Det finns fyra ägandeformer enligt
författarna; öppen tillgång, privat egendom, kommunal egendom och statlig egendom. Många ägoförhållanden av dessa överlappar varandra.
Det är av stor vikt att förstå alla institutionella arrangemang som styr tillgång och nyttjande av resursen, äganderätten är en del av helheten. Ett stort missförstånd har varit tron att gemensam egendom varit samma sak som öppen tillgång. 36
Miljöproblemskonstruktion, lösningar och förståelse
Vi människor agerar alltid utifrån vår föreställning om verkligheten och är beroende av särskilda diskurser för att kunna uttrycka oss. Det finns även kulturella skillnader i vår naturuppfattning och även den ekologiska krisen uppfattas olika samt dess lösningar. Detta beror på begreppens sociala konstruktion, vilket innebär att begreppens innebörd varierat över tiden i samband med att begreppens innehåll skiftat. Uppfattningen m vad som är natur har varierat och Hajer belyser frågan ”Hur kan vi säkert veta vad natur verkligen är”37
Den kulturella dimensionen är grundläggande för identifieringen av nya perspektiv. Förhållandet mellan livet vi lever och miljöintressets förändringar är komplicerat.
Miljömedvetenhet finns bland både rika och fattiga i det globala syd och nord, men det ser olika ut på olika håll i världen38. Däremot ska ta fram det kulturella i miljödiskursen och på så sätt få en ny bild av miljöpolitiken, både att se och förstå dess dynamik och för att skapa nya möjligheter för politisk handling.39
Varför uppfattas då vissa fenomen som miljöproblem och varför förändras uppfattningen om vad som är ett miljöproblem över tiden? Hajer menar att de flesta idag delar synen att de största miljöproblemen inte längre är de lokala utan de globala. En stor gemensam aktion är den enda möjliga lösningen på problemen.40 Det är viktigt att inte anta att ekologiska problem blir institutionella problem av sig själva, utan endast om de konstrueras som sådana.41 En anledning till at de största miljöproblemen nu uppfattas vara globala hänger samman med att på 1960-talet fotograferades jorden från rymden för första gången. Denna händelse bidrog till
36 Human Ecology 18, 1 “The tragedy of the commons - twenty-two years later”David Feeny mfl (1990): 1-19 37 Hajer, 1995, s 16
38 Hajer, Maarten A och Fischer, Frank. Living with nature 1999, s 9 39 Hajer, Fischer, 1999, s 20
40 Hajer, Maarten A. The politics of environmental discourse, 1995, s 14 41 Hajer, 1995, s 40
att skapa förståelse för att jorden var en helhet, samtidigt som alienation från jorden blev tydlig, något som blivit starkare genom det globala miljötänkandet.42 Vi borde vara misstänksamma mot det total- globala perspektivet som vuxit fram automatiskt genom miljöbekymren. Hajer och Fischer menar att vi tilldelas en förståelse av hur vi ska se på skeenden, i sin tur påverkar detta vårt handlande mot miljön. Det som krävs av människan är att kunna hantera både de mindre enskilda processerna samtidigt som vi måste vara medvetna om jorden som helhet. Vi är alltmer tvingade att prioritera på de områden där mänskliga processer samspelar med naturliga processer. Etiska val involveras i dessa prioriteringar och människan kan inte låtsas att vetenskapen fattar besluten på människans vägnar av vad som är viktigt. 43
Arthur McEvoy skriver i sin studie av Kaliforniens fiskeindustri att när miljöproblemen konfronterades behövdes analys av de tre samverkande faktorerna ekologi, produktion och rättslig/laglig process. Antropologer menade att det inte fanns något som kunde kallas ”människans natur”, som var oberoende av tid, plats och kultur. Människan skapade istället världen i det egna sinnet.44 Sociala och materiella förhållanden och förändringar verkade i tandem över tiden, där det som var ont och gott, rättvis och orättvist varierade över tiden. Processen mellan ekologi, ekonomi och kultur är en dynamisk process i sig.45 De stora drivkrafterna McNeil ser i 1900-talets historia är teknologi, ekonomi och energi som alla styrdes av politiken. De kom sedan att påverka politiken tillbaka. 46
Den ekologiska krisen ses som en oavsiktlig konsekvens av vissa kapitalistiska system med exterm tilltro på ekonomisk tillväxt och skapandet av nya marknader. Moderniteten ses i den ekonomiska och politiska dynamik med dominans av vetenskaplig rationalitet och
expertkunskap, tron på tekniska innovationer för framsteg där naturen ses som extern och oexploaterad resurs. Det problematiska blir oviljan och oförmågan att ta tag i grundproblemet till miljöns ohälsa.47
42 Hajer, Fischer, 1999, s 43 43 Hajer, Fischer, 1999, s 45 44 McEvoy, 1995, s 13 45 McEvoy, 1995, s 14 46 McNeil, 2000, s 323 47 Hajer, Fischer, 1999, s 5
Fiskarenas dilemma
Problemet med att fiskebeståndet är en gemensam resurs är att individer och företag kan tävla om fisken då ingen äger själva resursen. Resultatet blir att alla sporras till att fiska så länge det finns pengar att tjäna. Fiskarna saknar sporre för att avstå fisken, då någon annan tar den i deras ställe. Detta kallar kallas fiskarna problem/dilemma. Arthur McEvoy menar att det är myndigheternas skyldighet att säkra resursanvändningen och reglera användarnas beteende samt att skydda samhällets långsiktiga intresse av det naturliga kapitalet. 48 Enligt McEvoy har fiskets kommersiella utveckling i Kalifornien följt det upprepande mönstret av högkonjunktur och krasch, vilket är typiskt för fisket världens över. Oftast startar denna kommersialisering av några pionjärer som påvisar vinstkapaciteten, därefter rusar arbetskrafter in i branschen och fångsterna ökar explosionsartat för en tid. Vid en punkt blir det omöjligt för resursen att bära exploateringen utan att dess förmåga till reproduktion offras. När fiskeresurser minskar svarar fiskindustrin med nya tekniska metoder för att ändå försöka hålla uppe fångstkvoten. Detta leder till att ansträngningen för att fånga fisken inte är i proportion med fångsten. På detta sätt menar McEvoy lamslås resurserna i havet. Den syn som varit sedan 1800-talet såg naturen som ett passivt objekt som skulle exploateras efter människans behag.49
Internationella organisationer och myndigheter var medvetna om de effekter som
okontrollerade fångster innebar, men gjorde nästintill inget åt det. Som den öppna resurs fisken var blev den överfiskad ideligen. Fiskarna hade inget intresse i att spara fiskarna i vattnet då någon annan kunde fånga dem. Även om fisket skulle vinna på att småfiskar sparades skedde inte detta. Att försöka hålla fiskar och valar inom sitt område blev omöjligt då de är rörliga till sin natur.50
Även professor Lars Hultkrantz påpekade i Fisk och fusk- mål, medel och makt i
fiskeripolitiken att grundproblemet gällande hushållningen med världens fiskeresurser var avsaknaden av individuella rättigheter. Fiskaren äger fångsten men inte fisken i havet och detta marknadsmisslyckande leder till det som Hultkrantz kallar tillträdets tragedi.51 Den fisk som finns haven har ingen ägare som utkräver kompensation då den fångas eller som
begränsar nyttjandet av den. Varje fiskare fortsätter då att fiska så länge den egna intäkten överstiger kostnaderna.52
Fiskenäringens utveckling
Kalifornien och New Foundland
Som tidigare nämnts påverkar inte minst människans föreställning och uppfattning om miljön dess handling gentemot den. 53
Från 1870 fram till 1913 skedde en spektakulär ekonomiskt tillväxt i världsekonomin som efterföljdes av stagnation fram till 1945, då världsekonomin åter accelererade efter kriget. 54 Energins historia och dess utveckling har påverkat den övriga historiska utvecklingen enormt. Från att ha startat med muskelkraft har utvecklingen skett genom dragdjur och vagnar till fossila bränslen. Nackdelarna med denna utveckling har varit föroreningskonsekvenserna. Att denna utveckling skett under 1900-talet beror enligt McNeil på människans utvecklade påhittighet som art vilket lett till tekniska och medicinska framsteg. Genom att befolkningen
48 McEvoy, 1995, s 10 49 McEvoy, 1995, s 6 50 McNeil, 2000, s 237
51 ESO Ds 1997:81 Fisk och fusk- mål, medel och makt i fiskeripolitiken, s 12 52 ESO Ds 1997:81 Fisk och fusk- mål, medel och makt i fiskeripolitiken, s 13 53 McNeil, John. Something new under the sun. 2000, s 326
ökade accelererade ekonomin och utvecklingen i sin tur.55 Industrialiseringens oväntade effekter förbisågs eftersom av västvärldens, då det centrala vid 1900-talets början var högre levnadsstandard, mer konsumtion och att utveckla industrin så att nationerna blev ledande och mäktiga. 56
Fisket i Nordamerika kom också att följa denna utveckling som tog sin början vid 1800-talets slut i västvärlden. I USA genomgick de västra delarna industrialiseringen mellan 1910-1950. Som nya energikällan introducerades oljan. Fiskeindustrin motoriserades och jordbruket blev energiintensivare.
Under 1920-talet genomgick fisket en industriell revolution i form av nyare teknik med elström, motorer och organisk kemi. Den nya ekonomin ledde till ekonomisk, social och politisk förändring. Lax, tonfisk och sardiner var den viktigaste fångstfisken och
konserveringsindustrin expanderade.57
Lagarna som skulle reglera fisket i Kalifornien släpade efter och fiskeindustrin hade skaffat sig ett stort försprång.58 Ännu mellan 1910-1950 saknades långsiktighet inom fiskeindustrin och politiker och vetenskapsmän saknade vilja eller makten att bromsa utvecklingen som de visste skulle gå mot kollaps.59 Lagarna i Kalifornien gynnade expansion och ekonomisk utveckling. Det bör även noteras att lagarna kom till under den expansiva perioden och speglades självklart av detta. Resultatet blev tävlan mellan immigrantgrupper om San Joaquins och Sacramentos resurser för att nå bättre ekonomiska förhållanden.60
År 1870 hade State Board of Fish Commissioners bildats för att bistå med restaureringen och bevarandet av fisk inom statens vatten. Problemet med fiskevården var dess oförmåga att samkoordineras. Lösningen blev att bilda CalCOFI, (California Cooperative Oceanic
Fisheries Investigations), som skulle sköta överseendet av program och styra samordningen. Genom inrättandet av denna kommission blev fokusen tydligare och resurserna användes något effektivare, dock fanns det mycket kvar att förbättra. 61
Som ett försök att komma till rätta med problemen inom fisket i Kalifornien presenterades under 1900-talets första hälft MSY- modellen Maximum Sustainable Yield, som kom att användas inom fisket, men även inom andra områden med andra levande resurser. MSY-modellen kom att accepteras och bidrog till att synen på oceaner och hav som outtömliga resurskällor övergavs. McEvoy påpekar att modellen måste ta hänsyn till de olika fiskarternas reproduktionsmönster då vissa behöver mer tid för reproduktion än andra. En av de första att påpeka behovet att reglering inom fiket var H. Scott Gordon 1954. Han var kritisk till MSY- teorin och menade att man förbisåg det grundläggand problemet, genom att nonchalera den maktfulla sporre som fanns till överfiskning som bedrivs i en ”allmän- egendoms” regim. Gordons förslag var att istället maximera den ekonomi som genererades från fisket snarare än den ”råa” avkastningen. 62
Gordon menade vidare att marknadskrafterna skulle vara ordentligt kanaliserade genom begränsningar snarare än en allmän- egendoms regim. Detta skulle leda till belöning av ekologiskt beteende och arbetat skulle automatiskt ställas om mot resursbevaring. Denna idé krävde dock att egendomen var privat eller statligt ägd för att genomföras. Gordon fick kritik för sina idéer bl a från Garrett Hardin. Denne menade att industrin degraderade och slutligen förstörde gemensamt ägda resurser. Som exempel pekade Hardin på luften som ägdes 55 McNeil, 2000, s 10ff 56 McNeil, 2000, s 116-117 57 McEvoy, 1995, s 124-125 58 McEvoy, 1995, s 141 59 McEvoy, 1995, s 155 60 McEvoy, 1995, s 93 61 McEvoy, 1995, s 206 62 McEvoy, 1995, s 10
gemensamt, men förorenades i ekonomiskt tävlingssyfte. Hardin menade att fiskeproblemet varken hade en teknisk lösning eller en privat ägande lösning. 63
Problemen i fisket var även var även orsakade av oväntade miljöförändringar som inte människan direkt orsakat, såsom väderförändringar, temperaturförändringar och strömmar i haven. Dessa förändringar är fiskar mer känsliga för än organismer som lever i luften. 64 Andra mänskliga aktiviteter som påverkat fisket negativt direkt eller indirekt måste också tas med i beräkningarna, McEvoy syftade här på gruvdrift, jordbrukets modernisering och den urbana utvecklingen. 65
Efter att ha fått en bild över fiskets utveckling i Kalifornien går vi nu över till
fiskeutvecklingen i New Foundland. Nittonhundrafyrtiotalets industriella utveckling i New Foundland inom fisket med bland annat frysindustrin förändrade fiskenäringen i grunden. Det moderna fisket skulle byggas av privat kapital, teknologi och staten. Kanadas ekonomiska tillväxt under och efter andra världskriget skedde inom högteknologiområdet. Statens roll betonades vi 1940-talet. Rollen var dubbel då staten skulle fungera reglerande samtidigt som staten skulle stötta genom vetenskaplig expertis, ekonomiska analys och information till industrin.66
Vid den byråkratiska moderniseringen av fisket i Kanada blev fiskedepartementets nya roll att uppmuntra en industriell utveckling inom fisket.67
Fiskebefolkningen antog moderniseringen under viss protest då de uppfattade
moderniseringen som opraktisk och störande. Även protester mot statliga förslag som innebar att fiskarbefolkningen skulle ägna sig mer åt fisk och mindre åt jakt och jordbruk förekom. Fiskeskötseln i Kanada under 1950-talet speglar visionen om den industriella utvecklingen. Detta menar Wright ses i fiskedepartementets satsning på vetenskaplig kunskap och
ekonomiska principer för att modernisera och industrialisera fisket. Fisket skulle med den mer avancerade teknologin bli ekonomiskt effektivare. Genom att modernisera fisket skulle hela samhället avancera och lämna de traditionella attityderna och istället tänka som ett
framåtsträvande folk. De federala myndigheterna i Kanada erbjöd provinserna finansiellt stöd till utbildningsprogram för fiskarna, bl a erbjöds korta kurser i motorreparationer, navigation, fångst och fiskemetoder. Mellan 1959-1960 deltog endast 1812 fiskare i
utbildningsprogrammet i Kanada.68 När New Foundland College of Fisheries inrättades 1964 ökade antalet studerande vid utbildningarna rörande fisket.69
Problemet för fiskerinäringen i New Foundland var den låga enskilda produktiviteten och den största delen av fiskarbefolkningen antogs vara oberörda av fiskeprogrammen och fortsatte istället att använda samma metoder som gav samma mängd fångst. Enligt arbetarpartiet i Kanada skulle fiskeproblemet i New Foundland lösas om fiskarna fångade mer fisk, nya fångstmetoder var en del i det hela. Ytterligare ett problem som påtalades var att fiskarna var för många för att det skulle ge bäring åt alla. Förslag som arbetarpartiet lade fram var att införa begränsad tillgång till resursen för att säkra maximal ekonomisk fördel. Under 1950-talet var det enligt Wright accepterat med en hög nivå av myndighetsinblandning, ibland förutsattes det även från befolkningens sida. Under denna tid började kanadensiska
myndigheter att assistera stora industrier som gruvdrift, energi och transport. Dock hade inte statens inblandning i New Foundlands fisket ännu på 1950-talet blivit speciellt stor. 70
63 McEvoy, 1995, s 11
64 McEvoy, 1995, s 7 65 McEvoy, 1995, s 9
66 Wright, Miriam. A fishery of modern times, 2001, s 38 67 Wright, 2001, s 40
68 Wright, 2001, s 78 69 Wright, 2001, s 79 70 Wright, 2001, s 80
När frysindustrin av fisk utvecklades fick den oförutsedda konsekvenser, myndigheterna satsade mycket hårt på att frysindustrin att medel saknades till andra områden. En annan konsekvens blev att staten stödde expansionen av vissa företag och inte alla. Den
dubbleringen av frysfiskanläggningar bidrog till att den tekniska utvecklingen fortsatte i New Foundland. Pengar som investerades i moderna frysanläggningar var beroende av större fiskfångster för att vara ekonomiskt lönsamma. Fiskmarknaden å sin sida var mättad och detta ledde till att beroendeförhållande till staten och kapital inträdde.71
New Foundlands fiskare var vana vid att dela den stora torsktillgången med andra nationer runt Atlanten. Spanien, Frankrike och Portugal hade fiskat nära kusten i århundraden. Under 1950-talet började dessa länder att modernisera fiskeflottorna och andra länder blev
intresserad av New Foundlands vatten, så som Tyskland, Italien och f d Sovjetunionen. De moderniserade båtarna hade kylanläggningar ombord och kunde ta tillvara fångsten direkt och antalet båtar i vattnet utanför New Foundland ökade varje år. De europeiska flottorna fångade enorma mängder fisk och detta påverkad det inhemska fisket. Från 1950-talet började de inhemska fiskarna att klaga och under 1960-talet accelererade klagomålen ytterligare.72 Under 1960-talet var fiskeindustrin i New Foundland i förändring. Denna förändring innebar att fisket kom in i den moderna ekonomin och samhället. De statliga investeringar som skedde i fiskeindustrin under 1930-1940-talen trodde de flesta skulle vara tillfälliga. Men i på 1960-talet var flera fiskeindustrier ännu beroende av statligt stöd. Konflikter som uppstod mellan parterna i fisket var en del i moderniseringsprocessen menar Wright. Att överleva på fisket under 1960-talet och därefter kom allt mer att bero på tillgången till nya teknologier, som nät och kraftfulla motorer. Delningen mellan kustfisket och utomskärsfisket intensifierades, då trålfisket kom att spela få allt större betydelse och den största delen av det statliga stödet. Kustfisket sysselsatte 1950-talet ca 80 % av fiskarna, utomskärsfisket sysselsatte 20 %. År 1977 flyttade Kanada ut sin mittlinje till 200 miles, vilket skulle minska påverkan från de europeiska fiskeflottorna. Generösa subventioner utgick till dem som ville bygga större fiskfartyg. Beredningsindustrin expanderade efter mittlinjens utflyttning och optimismen hade ökat för New Foundlands fiske. 73
New Foundlands fiskeflotta var liten och omodern och kunde inte tävla med de europeiska flottorna.74 New Foundlands fiskestatistik visar att mängden fisk år 1960 var ca 450 000 ton. År 1969 hade fångstmängden ökat till 810 000 ton, för att därefter minska år efter år. År 1990 var fångsten 195 000 ton.75
Myndigheterna i New Foundland tog ett allt större ansvar för fiskeproblematiken. Genom att söka internationella lösningar med Europa och utvidga gränserna till havs med 12 nautiska mil skyddades det inhemska fisket i större utsträckning. Staten erbjöd även utbildning, ny teknologi, och kommunal centralisering. Genom dessa åtaganden ville staten stötta den industriella visionen av utvecklingen.76
Oron bland allmänheten för miljön blev alltmer påtaglig under mitten av 1900-talet. Bidragande orsaker till detta var enligt McEvoy atombomben och uppmärksammandet av kemiska bekämpningsmedels konsekvenser bl a genom boken Tyst vår av Rachel Carson. Nya bevaranderörelser utvecklades snabbt i Kalifornien. 77 Den expansiva synen på nationens
resurser som en outtömlig källa var omodern i slutet av 1960-talet. Den förändrade natursynen 71 Wright, 2001, s 103 72 Wright, 2001, s 105 73 Wright, 2001, s 152 74 Wright, 2001, s 125 75 Wright, 2001, s 107 76 Wright, 2001, s 126 77 McEvoy, 1995, s 187
bidrog till uppfattningen att inte enbart människan hade rätt till havets resurser. Havsutter, gråvalen och elefantsäl var under 1970-talet åter på frammarsch efter nära utrotning. Under 1970-talet infördes skyddsakter för sjö- och havsdjur i Kalifornien.78
På 1960-1970-talen lanserade antropologer begreppet ”enad direktmakt”. De menade att individuell tävling kunde vara den specifika historiska konsekvensen av de sociala
förändringar som följde av den moderna kapitalismutvecklingens rörelse av produktion och social organisation. Det innebar ett sammanbrott för den viktiga ekologiska funktion som funnits i människans sociala system, vilket gav individuell kortsiktig vinst istället för gemensam långsiktig vinst.79
Om vi återvänder till Kalifornien utvecklades bevarandeåtgärder för fiskbestånden under 1970-talet. År 1976 stiftade staten i Kalifornien lagen The Fishery Conservation and Management Act och under 1980-talet tillkom fler lagar och regler om skydd för fisk och andar däggdjur i havet.80
Den generella medvetenheten om att problemen med naturresurserna inte enbart var tekniska utan även sociala befästes under 1970-talet.81
Efter 1970-talet började en kritisk period för världens fiske. Den enorma tillväxten i fiskenäringen sedan 1945 kom från två källor; dels att finna nya fiskeområden och att
intensifiera fisket av de befintliga. 82 I mitten av 1970-talet kungjorde de flesta fiskenationer i världen en territoriell vattenzon på 200 miles, kallade avskild ekonomisk zon.83 Inom dessa
zoner fortsatte överfiskningen, inhemska fiskeflottor ersatte de utländska som lämnat ländernas ekonomiska zoner. 84
Efter 1980-talet fanns det inga vatten som var orörda av fisket. Fisket krävde allt intensivare metoder som nya teknologier och anslag från staten. Satelliter och ekolod var nya sätt att spåra fisk, större och bättre trålare och nät utvecklades för att öka fångsterna. 85
Under 1980-talet tilltog svårigheterna för beredningsindustrin i New Foundland som hade en stor överkapacitet. Som tidigare hade staten investerat för mycket finansiellt, politisket och ideologiskt för att tillåta att fiskeindustrin kollapsade. År 1983 räddade staten New
Foundlands fiskeberedningsindustrin och bidrog med 233,5 miljoner dollar.86
Torskfisket kom att regleras vid New Foundland 1973 genom TAC kvoter, Total Allowable Catch. Dessa skulle hindar torsken från att överfiskas och optimismen om att beståndet skulle öka var stor. Studier visade dock att torskbestånden skadats under 1960-1970 talen i större omfattning än vad folk ville tro.87
Redan försvagad av två decenniers överfiskning kunde torskbestånden inte klara den förbättrade fångsttekniken som Kanada och andra nationer genomförde under 1980-talet. Trots att trosklanandningarna var stabila under 1980-atet fanns andra bevis på att
populationen avtog efter 1985. Ökad eller stabila fångster kan bero på större ansträngning vid fångst snarar än växande bestånd. Fiskefartygen fick öka tiden de ägnade åt
78 McEvoy, 1995, s 237 79 McEvoy, 1995, s 12 80 McEvoy, 1995, s 242 81 McEvoy, 1995, s 247 82 McNeil, 2000, s 250 83 McNeil, 2000, s 250 84 McNeil, 2000, s 251 85 McNeil, 2000, s 250 86 Wright, 2001, s 153 87 Wright, 2001, s 153
fångstansträngningar under 1980-talet. I början av 1990-talet klarade torsken inte de påfrestningar den utsattes för, beståndet vid New Foundland kollapsade. Stor osäkerhet karaktäriserar fisket i New Foundland idag. Vissa torskbestånd har återhämtats sig vid öns södra kust som öppnade för kommersiellt fisket 1997. 88 Men enligt Wright vet forskarna inte idag när, i vilken omfattning och om torsken någonsin kommer att återhämta sig i området. Under tiden övergår alltfler fiskare till att fiska dyrare arter som krabba och räkor.89
Wright påpekade att det inte var en naturlig utveckling att fisket övergick till en central, kapitalintensiv industri som dominerades av ett fåtal firmor, utan en del av den komplexa historiska processen. Förklaringar till varför fisket industrialiserades måste sökas i ekonomi, teknologi, marknader, inhemsk och internationell politik, de personerna som var involverade och de ekologiska förändringar som skedde. På en annan nivå var sambandet mellan staten, ekonomin och samhället en stark drivkraft till hur fisket utvecklades. Klart var menade Wright att det var ett förhållande mellan kapital och stat. Men förhållandet varierade över tiden och var en kritisk dimension av fiskets industrialisering. Det är viktigt för framtiden att vi är medvetna om den starka kopplingen som finns mellan stat, ekonomi och samhälle. Staten i sig har förändrats mycket de senaste 50 åren och myndigheterna har försökt att demontera flera aspekter av välfärden, men vi ska inte anta att de historiska kopplingarna nödvändigtvis har försvunnit. 90
Det är viktigt menar Wright att vi förstår ideologierna av statsplanering och hur de bidragit till att skapa möjligheter för ekonomiskt och social förändring i en region. Dessa ideologier har varit en del av västvärlden länge. I New Foundland dominerade den industriella visionen utvecklingen och formade människors tankar om problem för fisket och begränsade variationen av lösningar. New Foundlands fisket var och är en del av den internationella fiskeekonomin och därför måste problem ses på en internationell nivå och inte enbart på lokal nivå. Vi har inte längre råd att betrakta fiskeresursen som en egendom, fri för staten och industrin att göra vad den vill med. Den vägen har endast lett till resursslöseri, ekonomisk instabilitet och social kaos.91 En ny lösning kommer att medföra att gamla antaganden måste ifrågasättas, gällande hur en framgångsrik ekonomi och samhälle ska utvecklas. Dessa processer är djupt förankrade hos människor och är grunden till dess organisation. Vår
välvilja att göra svåra och radikala val kommer att vara avgörande för fiskarbefolkningens och fiskebeståndens framtid. 92
Som vi kommer att se gäller detta i högsta grad även fiskesituationen för torsken i Östersjön. Östersjön
Efter en överblick över världsutvecklingen gällande fisket flyttar vi nu blicken till utvecklingen i Östersjön och till den svenska ostkusten och Finland. Östersjön innefattar Bottenviken, Bottenhavet, Egentliga Östersjön och Öresund, Finska viken och Rigabukten. År 1766 tillkom fiskeristadgan som innebar att fiske fick ske fritt med rev och krok i skärgården och i det yttre havsbandet. Allmänt fiske var tillåtet på byars vatten med strömmingsnot vid oröjda stränder.93 Den svenska Östersjökusten sträcker sig från
Blekingeskärgården i söder till Bottenviken i norr.94 Fisket utmed Östersjökusten bedrevs
länge av de jordägande bönderna och av städernas fiskeborgare. Den som ägde mark ägde 88 Wright, 2001, s 154 89 Wright, 2001, s 155 90 Wright, 2001, s 155 91 Wright, 2001, s 156 92 Wright, 2001, s 157
93 Tema V rapport 26 Kustland, Björn-Ola Linnér, Hannah Dekker-Linnros, John Svidén och Björn Segrell, 2000, s 50
vatten, vilket försvårade för andra grupper att etablera sig som fiskare.95 Eftersom Östersjökusten har haft ganska bra jordbruksförutsättningar ledde det till en sammansatt ekonomi bestående av fiske, jakt av säl, sjöfågel, ägg och dun samt boskapsskötsel, jordbruk och fraktfart. Löfgren har studerat skärgårdens fiskarbönder på Runnö i Kalmarsund där de agrara näringarna minskade i betydelse under 1800-talet och fisket av sill och torsk ökade. Den ökade handel bröt den tidigare isoleringen, även om självhushållningen var viktig del i näringslivet hela tiden under 1800-1925. 96 Även vid Runnö var fiskerätten komplicerad, som på de flest håll utmed ostkustskärgården.97 I Stockholms skärgård var utvecklingen något annorlunda, vilket troligen berodde på närheten till huvudstaden. Adeln var en stark grupp med stora jordegendomar, vilket även gav dem stora vattenägor. Det var därför vanligt att fiskarna arrenderade vatten av adeln, den viktigaste fisken var strömmingen.98
Under 1870-talet var fisket i Östergötland på tillbakagång, minskande befolkning och färre redskap vittnar om detta. Fiskeresursen minskade genom att fiske förkom när fisken lekte och att alltför finmaskiga nät användes.99
Erland Eklund, som studerat fiskets utveckling i Finland, hävdade att det som varit
utmärkande för fisket i Norden, Östersjön och Västernorden var att det varit hushållsbaserat och nära bundet till bondeekonomin även under den industriella epoken.100 Mellan åren1860-1880 växte enligt Eklund en yrkesfiskarklass fram i Finland. Kärnan i denna yrkeskår var torpare och obesuttna. Näringsfrihetslagstiftingen under 1870-talet och de fiskeritekniska nyheterna underlättade fisket och fisket avskiljdes alltmer från jordbruket. Tiden mellan 1850-1914 kallar Eklund för fiskartorparnas och skötfiskets epok.101 Den viktigaste förändringen
som skedde var att de obesuttna etablerade sig som heltidsfiskare och därmed tillkom en ny social klass, yrkesfiskarna. 102 Finlands fiskeutveckling fram till 1914 var ett typiskt exempel på anpassningen till läget som buffertzon mellan Ryssland och Västeuropa. Byteshandeln skedde genom att Finland bytte salt strömming mot säd och mjöl med Ryssland där esterna var en mellanhand. 1902 års fiskerättslag stärkte bondebefolkningens inflytande över kustfiskevattnen. Detta ledde till att etableringen av de obesuttna, fiskartorparna, bromsades.103 En konsekvens av den ryska revolutionen var att Finland hamnade i djup ekonomisk kris som även drabbade fisket. Ett överskott av utbudet ledde till fallande priser. Detta kännetecknade fiskeutveckling i hela Europa efter första världskriget enligt Eklund. De som drabbades hårdast i Finland var ytterskärgårdens befolkning, där byteshandeln med fisk mot mjöl var helt ekonomiskt avgörande.104 Den smuggling som förekom bidrog till
investeringsboomen av motorisering som skedde av fiskeflottan under 1920-talet. 105 I Sverige utvecklades fiskarnas organisation till att bli organ för politisk och ekonomisk intressebevakning. De kunde genomdriva statligt stöd till fiskenäringen och fiskarna fick stor makt och inflytande i politiken och i marknaden. Finland hade en annan utveckling där
95 Kustland, 2000, s 63
96Hellspong, Mats. Land och stad: svenska samhällen och livsformer från medeltid till nutid, 1994 s 111
97 Hellspong, 1994, s 112 98 Hellspong, 1994, s 113 99 Kustland, 2000, s 50
100 Eklund, Erland. Kustfiskare och kustfiske i Finland under den industriella epoken: studier i en yrkesgrupps yttre villkor, sociala skiktning och organisation 1860-1970.1994, s 36
101 Eklund, 1994, s 20 102 Eklund, 1994, s 103 103 Eklund, 1994, s 104 104 Eklund, 1994, s 108 105 Eklund, 1994, s 110
