Så här påverkar vi miljön

(1)

SÅ HÄR

PÅVERKAR

VI MILJÖN

NATURVÅRDSVERKETS

MILJÖARBETE 2006

(2)

Innehåll

ATT VARA ETT FÖREDÖME 3

NATURVÅRDSVERKETS ROLL 4

INDIREKT MILJÖPÅVERKAN GENOM VÅR VERKSAMHET 6

Tillsyn och normgivning 6

Information 6

Övriga styrmedel och strategier 7

Efterbehandling av förorenade områden 8

Åtgärder för att bevara biologisk mångfald 8

Investeringsprogram 9

Miljöforskning 10

Uppföljning och utvärdering 10

Prioriterade områden 2007 11

Klimat 11

Havsmiljö 11

Människan och naturen 12

Varor i kretslopp 13

SÅ HÄR PÅVERKAR VI MILJÖN

GENOM DRIFTEN AV VÅR VERKSAMHET 14

Flygresor inrikes kortare än 50 mil 16

Elförbrukning 18

Papper för kopiering och utskrifter 19

Övrigt avfall 20

Miljöarbetet med de direkta miljöaspekterna under 2007 21

SYSTEMATISKT ARBETE FÖR EN BÄTTRE MILJÖ 22

Utgångspunkter för vårt arbete 22 Prioritering 22 Verksamhetsplanering 23 Genomförande av vårt arbete 23 Uppföljning av verksamheten 23 Utvärdering av vårt ledningssystem 23 Förbättringsarbetet 23 Avslutning 23 Synpunkter på vår redovisning 24

Ytterligare exemplar av Miljöredovisningen kan beställas från Naturvårsverkets ordertel: 08-505 933 40, fax: 08-505 933 99, e-post: natur@cm.se ISBN 91-620-8300-7. TRYCK: CM-gruppen, Stockholm 07-08. PRODUKTION: Naturvårdsverket.

GRAFISK FORM: Informationssekretariatet. LAYOUT OCH ORIGINAL: IdéoLuck. OMSLAGSFOTO: Jakob Halaska/Megapix.

Trycksak

(3)

Att vara ett föredöme

•• Naturvårdsverkets vision är ”en bra livsmiljö för

människan och allt annat levande, nu och för kommande generationer”.

På Naturvårdsverket får vi saker att hända genom att

• vara aktiva och tydliga i vår kommunikation med omvärlden

• vara kunniga och kompetenta i våra frågor och arbeta resultatinriktat

• följa upp och utvärdera resultatet av miljöarbetet i syfte att höja effektivitet och kvalitet

• arbeta långsiktigt och förebyggande för en hållbar samhällsutveckling • samarbeta och lära oss av andra

• ha ett medborgarperspektiv i vårt arbete

För att vår verksamhet ska fortsätta att utvecklas och förbättras är vår verksamhet certiﬁerad enligt den internationella miljöledningsstandarden ISO 14001 sedan 2003 och registrerade enligt EMAS sedan 2006. EMAS är EU:s frivilliga miljöstyr-nings- och miljörevisionsförordning och är en förkortning för ”Eco Management and Audit Scheme”.

EMAS ställer nästan samma krav på vårt ledningssystem som ISO 14001. Skillnaden är att det inom EMAS ﬁnns ett krav på en årlig miljöredovisning, som också ska vara tillgänglig för allmänheten.

Förvaltningen av de fastigheter som Naturvårdsverket äger och har ansvar för enligt fastighetsförvaltningsförordningen (SFS 1993:527) samt verksamheten vid råd och nämnder omfattas inte av certiﬁeringen enligt ISO 14001 och registreringen enligt EMAS. Inte heller verksamheten vid kontoret i Östersund omfattas därför att verksamheten är nystartad och vårt ledningssystem inte är helt genomfört ännu.

Självklart ska vi vara ett föredöme. Ett högt förtroende för oss är avgörande för att vi framgångsrikt ska klara våra uppgifter. Vår verksamhet måste vara resurssnål och ge upphov till minimala utsläpp av skadliga ämnen i miljön. På vissa områden, som vår pappersförbrukning, har vi lyckats över förväntan. Andra områden som resor och övrigt avfall kräver ökade insatser de närmaste åren.

Ett framgångsrikt miljöarbete förutsätter också att alla medarbetare är enga-gerade i det! Genom att tydliggöra vilka frågor som är prioriterade och hur vi ska arbeta för att minska påverkan, kan vi ta tillvara medarbetarnas engagemang i miljöarbetet.

Under 2007 kommer vi att ﬂytta till nya lokaler i Östersund och Stockholm. Det är viktigt att ta tillfället i akt att bygga en verksamhet som är ännu mer miljöanpassad.

(4)

Naturvårdsverkets roll

•• Naturvårdsverket är den centrala miljömyndigheten i Sverige. Vi arbetar för en hållbar utveckling ur ett ekologiskt perspektiv. En viktig uppgift är att medverka i och driva på arbetet för ett stärkt och breddat miljöansvar såväl i Sverige som i EU och internationellt.

Verksamheten styrs av de miljökvalitetsmål och strategier som riksdagen har fastställt

Vi har det övergripande ansvaret för frågor om miljömål och naturmiljön och ett särskilt ansvar för samordning, uppföljning och rapportering för 10 av de 16 miljökvalitetsmålen.

Våra huvudsakliga uppgifter är att

• utveckla miljöarbetet genom att föreslå mål, åtgärdsstrategier och styrmedel i miljöpolitiken

• genomföra miljöpolitiska beslut med stöd av statliga anslag, lagtillämpning m.m. • följa upp och utvärdera miljösituationen och miljöarbetet

• inspirera till att miljöansvaret stärks och breddas såväl i Sverige som internationellt Naturvårdsverket har cirka 550 anställda fördelade på fem avdelningar: miljörätt, naturresurser, hållbar samhällsutveckling, miljöanalyser samt verksamhetsstöd och informationsservice. Därutöver ﬁnns en verksstab och fyra sekretariat för forsk-ning, internationella frågor, personal och information. Vidare ﬁnns också nio råd och en nämnd för olika frågor knutna till Naturvårdsverket.

(5)

MILJÖPOLICY

Naturvårdsverket är den centrala miljömyndigheten. Vi medverkar till att miljöpo-litiken genomförs effektivt och med hög kvalitet samt bidrar till att den utveck-las på ett ändamålsenligt sätt. Vi prioriterar särskilt klimat, havsmiljön, varor i kretslopp samt människan och naturen.

Vi får saker att hända genom att;

• vara aktiva och tydliga i vår kommunikation med omvärlden.

• vara kunniga och kompetenta i våra frågor och arbeta resultatinriktat. • följa upp och utvärdera resultatet av miljöarbetet i syfte att höja

effektivi-tet och kvalieffektivi-tet.

• arbeta långsiktigt och förebyggande för en hållbar samhällsutveckling. • samarbeta och lära oss av andra

• ha ett medborgarperspektiv i vårt arbete.

Vi ska minimera och förebygga den negativa miljöpåverkan vår kontorsdrift ger upphov till, framförallt genom att minimera miljöpåverkan från våra transporter samt minska vår energiförbrukning, vår resursanvändning och vårt avfall.

Vi ska ständigt utveckla och förbättra vårt sätt att arbeta, både när det gäller vår egen direkta miljöpåverkan och vår indirekta påverkan på miljön via våra leve-rantörer och andra aktörer i samhället.

Vi genomför vårt arbete i enlighet med gällande författningar och andra krav. (Gäller från och med 2007-03-23).

(6)

Indirekt miljöpåverkan

genom vår verksamhet

•• Den stödjande och pådrivande verksamhet som Naturvårdsverket bedriver på uppdrag av regeringen har en övervägande positiv påverkan på miljön. Vi har i huvudsak uppfyllt de mål som gällt för verksamheten 2006. I årsredovisningen redovisar vi de mål som skulle uppnås under året och vilka effekter verksamheten har, både i miljön och i samhället. Här följer en sammanfattning av resultatet från vår verksamhet under 2006.

Hela årsredovisningen ﬁnns att läsa på www.naturvardsverket.se TILLSYN OCH NORMGIVNING

Miljöbalkens regelverk är av grundläggande betydelse för att nå de av riksdagen beslutade miljökvalitetsmålen. En av Naturvårdsverkets viktigaste uppgifter är att tillämpa och utveckla den svenska miljörätten genom tillsyn och normgivning.

Under 2006 har vi gjort insatser för att genomföra EU:s ramdirektiv för vatten i Sverige. Vi har fortsatt arbetet med att ta fram den vägledning som länsstyrelser, kommuner och vattenmyndigheter behöver till förordningen om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön.

Vi har även givit ut ﬂera andra föreskrifter, allmänna råd, handböcker och faktablad. Detta medför att det vägledningsmaterial som ﬁnns till miljöbalken nu täcker ett stort antal områden. En plan för Naturvårdsverkets tillsynsvägledning åren 2007–2009 har också tagits fram. På tillsynsvägledningsområdet har vi även genomfört insatser inom områdena stöd och råd, uppföljning och utvärdering samt samverkan.

En viktig del av vårt uppdrag är att bevaka allmänna miljövårdsintressen i de mål och ärenden som handläggs hos myndigheter och domstolar. Under 2006 har vi fortsatt att driva principiellt viktiga mål och ärenden som rör tillståndsprövning enligt miljöbalken. Vårt arbete bidrar till att skapa praxis på de områden där rätts-läget är oklart, exempelvis när det gäller miljöbalkens så kallade hänsynsregler.

Vårt arbete med kväveoxidavgiften, batteriinsamling och handel med utsläpps-rätter har fortsatt att ge resultat under 2006 och minskat spridningen av ämnen som är skadliga för människors hälsa eller miljön. För att förenkla för kommuner-nas arbete med miljökvalitetsnormer för luft har vi reviderat Naturvårdsverkets fö-reskrifter av mätning i luft och vi har tagit fram allmänna råd och en handbok om miljökvalitetsnormer i luft. Vi har också medverkat i EU:s revidering av direktiv inom luftområdet för att förenkla och förtydliga den beﬁntliga EU-lagstiftningen. INFORMATION

Informationsinsatser är en integrerad del i Naturvårdsverkets arbete med sakfrågor. Vi driver och utvecklar främst två prioriterade kommunikationskanaler; det person-liga mötet i form av bland annat seminarier, samt information via webb och intranät.

(7)

En mängd seminarier, konferenser och möten har genomförts under året för att sprida och inhämta kunskap. De nätverk vi på så sätt skapar är viktiga för att stärka dialogen mellan parterna inom olika miljöområden, bland annat i tillsyns-frågor. Informationen på vår webbplats är av stor betydelse och vi har arbetat med att utveckla en ny webbplats som byggs med ett tydligt användarfokus.

När det gäller informationsinsatser har Naturvårdsverket på regeringens upp-drag även i år genomfört sådana inom klimatområdet för att visa på konsekven-serna av ett förändrat klimat och tänkbara lösningar på klimatproblemet. Årets satsning har också syftat till att öka kunskapen om Naturvårdsverkets roll som klimatmålsansvarig myndighet.

I arbetet med att ta fram en strategi för att öka allmänhetens engagemang för havsmiljön har en förstudie genomförts. Den ska ligga till grund för hur infor-mationen ska utformas. För att öka tillgängligheten till naturinformation har ett projekt för mobil naturvägledning genomförts.

En viktig uppgift för Naturvårdsverket är att ge stöd till länsstyrelser och kommuner kring miljöbalkens tillämpning. Vi ger ut skriftligt vägledningsmaterial och våra webbsidor om lag och rätt tillhör de mest besökta på vår webbplats. Vi har också gett ut ett digitalt nyhetsbrev med nyheter och förändringar på miljö-rättsområdet.

Miljömålsrådet har i sitt arbete med att följa upp och bedöma tillståndet i miljön bland annat producerat rapporten de Facto. Miljömålsportalen har utökats med nya regionala sidor, där besökaren kan se hur arbetet med miljökvalitetsmå-len fortskrider i varje län.

ÖVRIGA STYRMEDEL OCH STRATEGIER

Naturvårdsverket arbetar med styrmedel och strategier såväl nationellt som inom EU och på internationell nivå. Vi bistår regeringen med sakkunskap och ger under-lag till svenska ståndpunkter i internationella förhandlingar.

I år har vi lämnat underlag till regeringen om vilka miljöfrågor som blir viktiga under den nuvarande EU-kommissionens kvarvarande mandatperiod samt förslag till svenska prioriteringar. Vi stödjer också utvecklingsländer med att bygga upp miljömyndigheter och få fram en effektiv miljölagstiftning. Under året har samarbeten skett bland annat med länderna på västra Balkan samt Ryssland och Kina. Naturvårdsverket har dessutom fått medel från Sida för ett utökat interna-tionellt utvecklingssamarbete för åren 2006–2008.

På det nationella planet har Naturvårdsverket under året gjort ett antal in-satser på avfallsområdet som ligger i linje med de prioriteringar som angetts i den nationella avfallsplanen.

Inom klimatområdet har vi bland annat lämnat den årliga klimatrapporte-ringen samt koordinerat och bidragit med underlag till årets möten under klimat-konventionen. Vårt arbete med att vidareutveckla strategin för effektivare energi och transporter inför den fördjupade utvärderingen av miljökvalitetsmålen 2008 fortgår. Vi har också genom konferenser, kurser, yttranden samt forskningspro-grammet Vindval bidragit till att sprida kunskaperna om vindkraftens samlade effekter på naturen och miljön.

(8)

Under året har vi även samordnat Sveriges internationella och nationella luftar-bete. Vi har också arbetat med att stärka och utveckla det regionala hållbarhetsar-betet, gett myndigheter stöd i sitt arbete med miljöledningssystem samt redovisat en utvärdering om dialogprojektet Framtida handel. I ett samarbete med andra myndigheter avseende Strategin för hushållning med mark, vatten och bebyggd miljö har vi bland annat tagit fram en projektplan.

EFTERBEHANDLING AV FÖRORENADE OMRÅDEN

Ett stort antal områden i Sverige är så förorenade att de riskerar att skada miljön eller människors hälsa. Det är områden där giftiga ämnen ﬁnns kvar i mark eller vatten, ofta efter tidigare industriverksamhet på platsen. Föroreningarna kan vara exempelvis tungmetaller som kadmium, bly och kvicksilver eller klorerade kolvä-ten som dioxiner och PCB.

För att minska riskerna och uppnå en mer giftfri miljö är det viktigt att hitta dessa platser och att de undersöks, riskbedöms och slutligen efterbehandlas på ett lämpligt sätt. Naturvårdsverket har under 2006 gjort olika insatser för att bidra till att förorenade områden identiﬁeras och åtgärdas, bland annat genom att fördela statliga medel till arbetet som till stor del samordnas och utförs av länsstyrelserna. Länsstyrelsernas redovisning visar att i stort sett alla potentiellt förorenade områden i landet nu är identiﬁerade. Av dessa 80 000 områden bedöms omkring hälften utgöra en risk för hälsa eller miljö. Arbetet med att åtgärda de 1500 områden som misstänkts utgöra mycket stora risker för hälsa eller miljö har fortsatt. I början av 2006 pågick undersökningar eller åtgärder med stöd av stat-liga bidragsmedel vid 284 platser. I ett antal nya områden har åtgärder påbörjats eller upphandlats under året. Några projekt har också avslutats, bland annat det omfattande Faluprojektet.

Vi har även fortsatt arbetet med att ta fram vägledning till myndigheter och andra aktörer i arbetet med efterbehandling. Bland annat har vi väglett tillsyns-myndigheterna i deras arbete med att utkräva ansvar där det finns en ansvarig för föroreningarna, eftersom det är angeläget att andelen områden som efterbehandlas med andra medel än det statliga bidraget ökar. En lägesbeskrivning av efterbe-handlingsarbetet i landet visar att kvaliteten på arbetet fortsätter att öka och att fler objekt nu åtgärdas med annan finansiering än statliga medel.

ÅTGÄRDER FÖR ATT BEVARA BIOLOGISK MÅNGFALD

Naturvårdsverket har gjort ﬂera insatser under året i arbetet med att främja håll-bart nyttjande av naturresurser samt att skydda områden med höga naturvärden och hotade arter.

Kalkning av sjöar och vattendrag fortsätter att ge goda resultat genom effek-tivare insatser för minskad försurning i ﬂera områden. En ny databas för restaure-ringsåtgärder i vatten har också öppnats.

Skydd och skötsel av områden med höga naturvärden har genomförts i oför-minskad omfattning och med förbättrad kvalitet. Under året har 32 700 ha varav 20 551 ha produktiv skogsmark med höga naturvärden säkrats genom köp/in-trångs-ersättningar och bidrag till kommuner och stiftelser. Länsstyrelserna har be-slutat om 147 nya naturreservat. Vi har också tagit fram vägledning och

(9)

informa-tion om skydd av skogsmark och marina områden. Vidare har nya metoder för att ge information till besökare i våra naturreservat och nationalparker utvecklats och riktlinjer har tagits fram för hur entréer till nationalparker ska se ut. Vi har även sammanställt kunskap om hur människan påverkas av att vistas i naturen som ett stöd för beslutsfattare.

De särskilda insatserna för hotade arter och livsmiljöer som görs med åtgärds-program har kunnat genomföras på ett tillfredsställande sätt. Ytterligare starkt hotade arter har fått sin situation förbättrad, exempelvis kornsparv, trumgräshop-pa, mnemosynefjärilen och skalbaggen svartoxe. Även två av de stora rovdjuren utvecklas positivt. Vargstammen har ökat från 11 till 13 föryngringar och det ﬁnns cirka 2 550 björnar i landet. Lodjuren och järvarna har dock inte ökat i antal och beﬁnner sig fortfarande under riksdagens mål. Arbetet med att utveckla former för en aktiv dialog med lokala intressegrupper har inte kunnat prioriterats fullt ut beroende på effekterna av utlokaliseringen av delar av Naturvårdsverket till Öster-sund. Verksamheten förväntas dock utvecklas positivt under 2007.

INVESTERINGSPROGRAM

Naturvårdsverket beslutar genom Rådet för investeringsstöd om bidrag till klimat-investeringsprogram (Klimp) och om slutreglering av bidrag till slutrapporterade lokala investeringsprogram (LIP). Hittills har satsningen resulterat i 283 investe-ringsprogram i 177 kommuner.

Syftet med stödet till lokala investeringsprogram är att få fart på den ekolo-giska omställningen genom att använda kommunerna som motor i arbetet. Totalt under åren 1998–2002 beviljades 161 kommuner och två kommunalförbund 6,2 miljarder kronor i bidrag till 211 lokala investeringsprogram. Av dessa har nu 173 slutrapporterats till och med december 2006. En avstämning av effekter har gjorts under året och redovisats till regeringen. Den gäller resultaten av de 148 program som hade slutrapporterats den sista maj. Avstämningen visar bland annat att miljöeffekterna som kommunerna redovisade i ansökan om bidrag till stor del kommer att uppnås.

Stödet till lokala investeringsprogram ersattes 2003 av ett stöd till klimatin-vesteringsprogram med fokus på investeringar som minskar utsläppen av växt-husgaser, bidrar till en ökad energieffektivisering eller till en energiomställning till förnybara bränslen. Under året har 25 program beviljats 317 miljoner kronor i bidrag och 26 ansökningar om bidrag har avslagits. Totalt 1,1 miljarder kronor har hittills beviljats till 72 klimatinvesteringsprogram och 9 fristående åtgärder. Inga säkerställda miljöeffekter kan uppvisas, eftersom programmen ännu inte har avslutats. 2,3 miljoner kronor har dessutom delats ut för stöd till arbete med lokala klimatstrategier med prioritering av små kommuner.

Kraftfulla informationsinsatser har gjorts till kommuner, landsting och andra intressenter om både LIP och Klimp, bland annat i form av konferenser, pressmed-delanden samt via Naturvårdsverkets webbplats. Uppdaterad information om de beviljade investeringsprogrammen är ständigt tillgänglig via Miljöinvesteringsre-gistret, MIR, på vår webbplats.

(10)

MILJÖFORSKNING

Naturvårdsverket initierar, följer upp och ﬁnansierar miljöforskning inom ett ﬂer-tal angelägna områden i vårt arbete med miljökvalitetsmålen.

Under året har fyra nya program startat inom områdena klimat, avfall, luft och friluftsliv. Vi har också börjat planera nya forskningsprogram och utlyst in-tresseanmälningar inom områdena miljögifter och miljöekonomi.

Fem program har avslutats inom områdena hälsa, giftfri miljö, miljöpolitik samt biologisk mångfald. Programmen har bland annat bidragit till att upp-märksamma kemikaliers effekter i ekosystemen och på fortplantningen samt till utvecklingen av ett effektivare miljöstöd i det nya landsbygdsprogrammet. Vi har även fått ny kunskap till miljömålsarbetet med Frisk luft samt underlag till det internationella förhandlingsarbetet om luftkvalitet.

Genom en noggrann granskningsprocess har vi sett till att forskningen har hög vetenskaplig kvalitet och vi har också genom speciella satsningar lyckats få en jämnare könsfördelning i våra program och utredningar.

Under året har vi också ﬁnansierat kunskapssammanställningar och synteser för mer kortsiktiga behov, till exempel syntes om hållbara energi- och transport-system samt utredningar, som är till stöd för planering av kommande forsknings-program inom havsmiljö och tillsyn enligt miljöbalken. Vi har även arrangerat seminarier och konferenser för forskare, politiker och andra organisationer för att skapa dialog mellan forskare och användare av forskningsresultat.

Naturvårdsverket ﬁnansierar även projekt vid miljöinstitutet IVL och forsk-ning kring hållbar förvaltforsk-ning av vilt med anslag från Viltvårdsfonden. Vi har se-dan ett år tillbaka också ett samarbete med Energimyndigheten om kunskapspro-grammet Vindval som syftar till att ge kunskap om miljökonsekvenser i samband med vindkraftsetablering. Vi samarbetar också med forskningsﬁnansiärer i andra EU-länder genom så kallade ERA-Net och har samordnat den nationella expert-granskningen av IPCC:s fjärde klimatrapport.

UPPFÖLJNING OCH UTVÄRDERING

Naturvårdsverket har under året slutfört översynen av miljöövervakningsprogram-men för kust och hav, sötvatten och miljögifter. Förslagen till nya program inom dessa områden leder till att övervakningen bättre anpassas till bland annat EU:s ramdirektiv för vatten och att kopplingen till uppföljningen av de nationella mil-jökvalitetsmålen stärks. För områdena kust och hav samt sötvatten föreslås bland annat en förstärkning av den biologiska övervakningen. Vi har också gjort en översyn av programmet för hälsorelaterad miljöövervakning, främst med hänsyn till miljömålsuppföljningens behov.

Sammantaget innebär arbetet att vi bättre svarar upp mot EU-krav enligt olika direktiv, kan ge bättre underlag till miljömålsuppföljningen, stärker miljöövervak-ningens förmåga att larma om nya miljöhot främst för naturmiljön samt allmänt kan ge ett fullödigare underlag för utveckling av miljöpolitiken.

Vi har under året genomfört en omfattande rapportering av avfallsstatistik enligt EU:s förordning på området. Denna rapportering kommer att vara ett värdefullt underlag för utveckling av avfallsarbetet. Vi har även färdigställt en ny webbportal för utsläppsrapportering, Svenska miljörapporteringsportalen.

(11)

Den kommer att förenkla miljörapporteringen från företagen, ge snabbare dataﬂöde och minska den manuella hanteringen hos verksamhetsutövare och myndigheter.

Vi har genom Miljömålsrådet levererat årets rapport om utvecklingen mot de nationella miljökvalitetsmålen, och vi har påbörjat arbetet med nästa fördjupade utvärdering 2008, med förslag till nya och reviderade delmål och åtgärdsförslag. Inför denna har vi bland annat satsat på att utveckla samhällsekonomiska kon-sekvensanalyser. Våra insatser inom övervakningen av miljötillstånd, utsläpp och miljöpåverkan har medfört att Europeiska miljöbyrån (EEA) placerade vår rap-portering på tredje plats i Europa år 2006.

PRIORITERADE OMRÅDEN 2007

Prioriterade områden under 2007 är, liksom under 2006, Klimat, Havsmiljö och Människan och naturen. Området Avfall byter rubrik till Varor i kretslopp. De särskilda insatser som kommer genomföras under 2007 inom vart och ett av om-rådena framgår av det följande.

KLIMAT

• Förberedelser inför EU-ordförandeskapet 2009 initieras under året. Tidtabel-lerna för såväl klimatförhandlingarna som luftarbetet inom EU visar att dessa frågor kommer att ligger i avgörande skeden under det svenska ordförandeska-pet. Även energi- och transportpolitiken kommer att vara aktuella, och Sverige bör förbereda ett integrerat angreppssätt. Verket bör under 2007 starta detta förberedelsearbete på ett systematiskt sätt.

• Den andra perioden för EU:s handelssystem förbereds nu, och en utvidgning av systemet till transportsektorn diskuteras inom EU. Det behövs ett ordentligt utredningsarbete inför dessa förhandlingar, och verket behöver öka sina insatser på området.

• Vi behöver ta ﬂer initiativ till kunskapsuppbyggnad som rör växthuseffektens inverkan på biologisk mångfald och på utveckling av anpassningsåtgärder som stöder mångfalden. Vi ska också mer generellt delta i arbetet med anpassningsåt-gärder.

• Arbete med strategin för effektivare energi och transporter och den fördjupade utvärderingen kommer att stå i fokus i det nationella arbetet. Den fördjupade utvärderingen och de nya uppdragen till alla berörda myndigheter kommer att kräva särskilda insatser från verket under 2007.

• Informationsinsatserna på klimatområdet kommer att fortsätta på en hög nivå. I regleringsbrevet anvisas särskilda medel, som i huvudsak ska användas till att göra forskningsresultat tillgängliga för beslutsfattare. Vi ska vidare göra infor-mation tillgänglig om växthuseffekten och vad man kan göra åt den samt sprida information om svenskt klimatarbete internationellt.

HAVSMILJÖ

• Som ett led i arbetet att genomföra den nationella havsmiljöstrategin har Natur-vårdsverket i samråd med 15 myndigheter tagit fram ett förslag till en samlad

(12)

ge havsmiljöarbetet förnyad kraft och fart och bli ett betydelsefullt bidrag till det omfattande arbete som redan pågår i Sverige och internationellt för att lösa miljöproblemen i havet.

• Vi prioriterar och effektiviserar vårt arbete mot övergödning, med särskilt fokus på våra havsområden. Vi lägger särskild vikt vid att ﬁxa de värsta avloppen först och att skapa rätt våtmark på rätt plats.

• Vi förstärker insatserna för inrättande av naturreservat i marin miljö och för-bättrar vår vägledning till länsstyrelserna för detta arbete. Vi tar fram en strategi för hur miljötillståndet i havet skall kommuniceras till allmänheten i syfte att öka engagemanget för havsmiljöproblematiken. Vi tar fram vägledning för till-lämpning av ekosystemansatsen i olika sektorer, såväl i land- som vattenmiljö. • Vi tar fram ett breddat och utvecklat övervakningsprogram om persistenta gifter

i Östersjöns ekosystem. Vi utarbetar en miljöövervakningsplan för att snabbt kunna säkra data vid oljeutsläpp till sjöss och möjliggöra en långsiktig uppfölj-ning av miljöeffekterna

• Vi stödjer regeringen vid förhandlingarna om EU:s marina strategi. I detta strävar vi efter hög grad av samordning med och optimering av arbetet med vattenförvaltningen och de marina konventionerna. Vi bygger upp ett kansli för ett nytt havsmiljöråd och driver havsmiljöarbetet med hjälp av en ny samord-ningsgrupp. Vi ska redovisa behoven av kunskaps- och planeringsunderlag för havsmiljö.

MÄNNISKAN OCH NATUREN

• Vi fortsätter kraftsamlingen för att, med ledning av miljökvalitetsmålet Ett rikt

växt och djurliv samt hushållningsstrategin, skapa bättre koordination och

utvecklad kommunikation kring bevarande och hållbart nyttjande av biologisk mångfald.

(13)

• Vi utvecklar uppföljningssystem för målet Ett rikt växt och djurliv, bl.a. genom att ta fram indikatorer och utveckla miljöövervakningen inom biologisk mångfald. • Vi startar en forskningssyntes om friluftsliv och folkhälsa, fortsätter arbeta med

forskningsprogrammet ”Friluftsliv i förändring” och vi samlar upp och sprider goda exempel om den tätortsnära naturvården.

• Vi följer nyttjandet av naturresurser för hållbara energisystem, där eventuella mål-konﬂikter mellan naturvårdsmålen och klimat och luftmålen kan vara aktuella. • Vi påbörjar arbetet för att uppfylla målet i regleringsbrevet om ett nationellt

baserat referensregister över naturinventeringar. VAROR I KRETSLOPP

• Vi deltar i uppföljningen av miljömålen som berör avfall, kemikalier och produk-ter och föreslår nya åtgärder där det behövs. Strategin för giftfria och resurssnåla kretslopp utvecklas tillsammans med övriga berörda myndigheter. Inom strategin ska åtgärder tas fram utifrån varors miljöpåverkan under hela kretsloppet. • Tillsynsvägledning tas fram i enlighet med verkets kommande ﬂerårsplan för

tillsynsvägledning.

• Vi verkar för att mer kunskap tas fram om varors miljöpåverkan i ett livscykel-perspektiv. Ökad användning av marknadsbaserade styrmedel eftersträvas och vi fokuserar på myndigheternas miljöledningssystem och miljöanpassad offentlig upphandling. En målsättning bör vara att hitta styrmedel som minskar mängden avfall.

• Arbetet med forskningsprogrammen för avfall respektive miljögifter fortsätter. • Vi fortsätter arbetet med att verka för en fungerande insamling av hushållens

avfall och åtgärder för att motverka nedskräpning.

• Vi deltar i KemI:s planerade REACH-råd och utredning om genomförande av REACH (EU:s nya kemikalielagstiftning).

(14)

genom driften av vår verksamhet

•• Naturvårdsverket har under 2006 börjat att utlokalisera 60 tjänster till Öster-sund. Under 2007 kommer resten av Naturvårdsverket att ﬂytta till nya lokaler i Stockholm. Flyttarna kommer att påverka vår direkta miljöpåverkan.

Vår nuvarande direkta miljöpåverkan beskrivs i tabellen nedan. Den anger våra betydande direkta miljöaspekter och hur de påverkar miljön. Vi genomför vårt miljöarbete i enlighet med gällande författningar och andra krav; dessutom styrs arbetet via interna policyer och rutiner. Uppföljning genomförs genom nyckeltal.

De prioriterade betydande direkta miljöaspekterna, där vi har uppföljnings-bara mål, är markerade med blå platta.

Vi har rutiner för att beakta olika kriterier vid inköp och upphandling. De omfattar alla våra miljöaspekter som ger upphov till miljöpåverkan, såväl de prio-riterade som de övriga.

NATURVÅRDSVERKETS DIREKTA MILJÖPÅVERKAN

MILJÖASPEKT • FLYGRESOR UTRIKES

Miljöpåverkan Flyget ger upphov till avgaser och buller. Transporterna bidrar till

växthusef-fekten, klimatförändringar och till extrema väderförhållanden. Avgaserna förvärrar dessutom hälsoproblem såsom allergier, luftvägssjukdomar och ger upphov till mutagena och cancerogena effekter. Transporter medverkar till försurning genom utsläpp av svavel och kväve. Transporter orsakar även växtskador vid bildande av ozon. Kommentar Naturvårdsverket ska medverka mer

aktivt i internationellt arbete, till exempel för att påverka samarbetet i Bryssel och inom EU. Det kan leda till ﬂer utrikes ﬂygresor. Vår bedömning är att detta påverkar miljön positivt i ett längre perspektiv.

MILJÖASPEKT • FLYGRESOR INRIKES LÄNGRE ÄN 50 MIL Miljöpåverkan Se ﬂygresor utrikes ovan. Kommentar Se vår resepolicy.

MILJÖASPEKT • FLYGRESOR INRIKES KORTARE ÄN 50 MIL Miljöpåverkan Se ﬂygresor utrikes ovan. Kommentar Se vår resepolicy.

MILJÖASPEKT • ENERGIFÖRBRUKNING FJÄRRVÄRME

Miljöpåverkan All energiframställning innebär en miljöpåverkan i någon grad. Energiframställning

med fossila bränslen som kol och olja bidrar bl.a. till växthuseffekten och försurning. Fjärrvärmen till Naturvårdsverket produceras i första hand med värmepumpar och i andra hand med kol. Kommentar

(15)

MILJÖASPEKT • RESOR MED EGEN BIL

Miljöpåverkan Transporterna bidrar till växthuseffekten, klimatförändringar och till extrema

väder-förhållanden. Avgaserna förvärrar dessutom hälsoproblem såsom allergier, luftvägssjukdomar och ger upphov till mutagena och cancerogena effekter. Transporter medverkar till försurning genom utsläpp av svavel och kväve. Transporter orsakar även växtskador vid bildandet av ozon. Kommentar

Naturvårdsverket rekommenderar att hyra miljöbil om den egna bilen inte är en miljöbil.

MILJÖASPEKT • RESOR MED HYRBIL

Miljöpåverkan Se resor med egen bil ovan. Kommentar Vi har liten möjlighet att påverka detta.

Det är också svårt att få totalstatistik.

MILJÖASPEKT • RESOR MED TAXI

Miljöpåverkan Se resor med egen bil ovan. Kommentar Naturvårdsverket har i nuläget svårt att få

fram statistik från andra taxibolag än Taxi Stockholm.

MILJÖASPEKT • ELFÖRBRUKNING

Miljöpåverkan Vår el är miljömärkt enligt Bra miljöval och består till 50 % av vindkraft och till

50 % av vattenkraft. Kommentar Vi försöker få till stånd beteendeförändringar för att minska

förbrukningen. Samtal förs även med fastighetsägaren.

MILJÖASPEKT • ELEKTRONIKUTRUSTNING OCH ELEKTRONIKAVFALL

Miljöpåverkan Utsläpp av lösningsmedel till luft, utsläpp av organiska, miljöfarliga ämnen och

metaller till vatten. Resursförbrukning, bromerade ﬂamskyddsmedel, bly, koppar, klorparafﬁner, nickelkadmium, kvicksilver, beryllium, PCB. Upphov till hälsoskador, växtskador och skador på ekosystem. Kommentar Lagstiftningen är av stor vikt i arbetet med denna miljöaspekt.

MILJÖASPEKT • FÖRBRUKNING AV KOPIERINGSPAPPER

Miljöpåverkan Lokal miljöpåverkan, i första hand från skogsbruket, vid avverkning. Gödsling leder

till övergödning, växtskador och skador på ekosystem. Kommentar Naturvårdsverket utreder vilka

möjligheter som ﬁnns till att minska pappersförbrukningen.

MILJÖASPEKT • ÖVRIGT AVFALL

Miljöpåverkan Förbränning bidrar till växthuseffekt och hälsoskador Kommentar Naturvårdsverket

(16)

Nedan redovisas mål, genomförda åtgärder och utfallet under året för fyra av de betydande miljöaspekterna, nämligen inrikes ﬂygresor kortare än 50 mil, elför-brukning, pappersförbrukning och övrigt avfall. De har varit särskilt prioriterade i arbetet under 2006.

FLYGRESOR INRIKES KORTARE ÄN 50 MIL Verksamhetsmål 2006

Under 2006 görs inga ﬂygresor på sträckor som är kortare än 50 mil och där en resa med tåg är kortare än fyra timmar, om inte särskilda skäl ﬁnns.

Redogörelse av måluppfyllelse:

Vi har inte uppfyllt verksamhetsmålet.

• Under 2006 har 39 resor med ﬂyg (kortare än 50 mil och där en resa med tåg är kortare än fyra timmar) gjorts. För 10 av dessa har särskilda skäl angivits på reseordern.

• Under året genomfördes 106 videokonferenser, en minskning med 14 % jämfört med 2005. • Inrikes ﬂygresor under 50 mil har minskat under året jämfört med 2005, från 93 till 42 km per

person.

• Inrikes ﬂygresor över 50 mil och utrikes ﬂygresor har ökat under året jämför med 2005. • Tågresor har ökat under året jämfört med 2005, från 1 256 till 1 446 km per person .

Genomförda åtgärder:

• På den reseorder, som måste skrivas under av närmaste chef, ﬁnns följande angivet: ”Åk tåg om avståndet är mindre än 50 mil eller om tågresan tar kortare tid än fyra timmar. Om en ﬂygresa trots detta måste genomföras ska skälen därtill anges på reseordern och en kopia på reseordern ska sändas till systemansvarig drift, Sk.”

• Informationsinsatser på intranätet samt interna möten på olika nivåer

NATURVÅRDSVERKETS RESEPOLICY

Alla resor som görs i tjänsten ska göras på ett kostnads- och tidseffektivt sätt samt belasta miljön så lite som möjligt. Tåg och lokal kollektivtraﬁk bör användas så långt möjligt för att miljöanpassa vårt resande.

Innan en resa beställs ska du noga överväga om den går att ersätta med telekommunikation, t. ex. telefonmöte eller videokonferens. Naturvårdsverket ska vara föregångare när det gäller att nyttja alternativ till resor.

(17)

TJÄNSTERESOR, KM PER ANSTÄLLD OCH ÅR

Resesätt 2004 2005 2006

Inrikes flygresor under 50 mil 84 93 42 Inrikes flygresor över 50 mil 800 1 015 1 262 Utrikes flygresor 6 414 6 342 6 965 Tåg 1 109 1 264 1 446 Egen bil 146 130 75 Hyrbil 50 72 62 Taxi 6 6 6 0 40 60 100 120 140 ANTAL VIDEOKONFERENSER 2001 2002 2003 2004 2005 2006 80 20

Analys och korrigerande/förebyggande åtgärder om målet inte uppfyllts:

De informationsinsatser vi gjort under året har inte varit tillräckliga.

Informationsinsatserna kommer att ökas. Vidare kommer vi att göra bättre och tätare återkoppling under året till samtliga avdelningar och sekretariat.

(18)

ELFÖRBRUKNING1

Verksamhetsmål 2006

Vi ska minska vår elförbrukning med 3 % till och med 2006, jämfört med år 2001. (Detta motsvarar ca 51 kWh per anställd).

Vi har inte uppfyllt verksamhetsmålet.

• År 2004 installerades sex kylaggregat i datahallen. För Stockholmskontoret har vi under perioden minskat vår elförbrukning med 4,5 % jämfört med år 2001. Då är mätpunkten för kylmaskinerna i den nya datahallen för säkerhetskopiering inte inräknad. Om den räknas med har Stockholmskontorets elförbrukning varit oförändrad sedan basåret 2001.

Genomförda åtgärder:

• För att minska och effektivisera den totala elanvändningen har vi under årens lopp till exempel minskat ledbelysningen i korridorer, köpt in timer till samtliga lunchrum, installerat belysningssensorer i sammanträdesrum, köpt lågenergilampor och köpt energisnåla kontorsmaskiner som datorer, skrivare, faxar m.m.

• Vi har också informerat och genomfört energispartävlingar mellan avdelningar, utställningar med energitips, frukostmöten och lunchmöten för att öka medvetenheten hos vår personal.

Elförbrukningen beaktas i samband med ﬂyttarna till Östersund och Gärdet.

Kommentar:

Vår elförbrukning är totalt sett relativt låg. I en rapport framtagen av Energimyndigheten2_{framgår att}

medelvärdet för elanvändningen för kontors- och förvaltningslokaler är 108 kWh/m2_{. Motsvarande siffra}

år 2006 för oss var 62 kWh/m2_. 1200 1400 1500 1600 1700 1800

ELFÖRBRUKNING I KWH PER ANSTÄLLD

2001 2002 2003 2004 2005 2006 basår

1300

Exkl. Kiruna-kontoret. Observera att staplarna börjar vid 1200 kWh.

1_{Då den direkta miljöpåverkan för denna verksamhet är marginell (4 personer) i jämförelse med kontoren i}

Stockholm och Östersund väljer vi att inte redovisa någon statistik för elförbrukningen för Kirunakontoret.

(19)

PAPPER FÖR KOPIERING OCH UTSKRIFTER3

Vi ska minska vår pappersförbrukning med totalt 3 % t.o.m. 2006 jämfört med 2003 års förbrukning. (Detta motsvarar 180 ark per anställd).

Vi har uppfyllt verksamhetsmålet.

• Under 2006 förbrukades 5 239 ark kopieringspapper per anställd. Sedan 2003 har förbrukningen minskat med 12,1 %. 0 2 3 5 7 8 FÖRBRUKNING AV KOPIERINGSPAPPER 2003 2002 2001 2004 2005 2006 basår 4 1

Antal ark per anställda i 1000-tal exkl. Kiruna-kontoret.

6

3_{Då den direkta miljöpåverkan för denna verksamhet är marginell (4 personer) i jämförelse med}

(20)

pappersför-ÖVRIGT AVFALL4

Vi ska minska mängden övrigt avfall på Naturvårdsverket med 2 % t.o.m. år 2006, jämfört med år 2004.

Målet att minska övrigt avfall är inte uppfyllt.

• Mängden övrigt avfall har ökat med 57 % jämfört med år 2004. Största orsaken till ökningen är att medarbetare har börjat rensa/städa i sina rum inför ﬂytten och att begagnade möbler slängts inför ﬂyttarna.

• Om vi räknar bort avfall relaterat till ﬂyttarna har mängden övrigt avfall ökat med 5 %.

Siffror för övrigt avfall: 2004 – 15 799 kg

2006 – 24 858 kg, varav möbler 5 700 kg och 2 500 kg avfall från rensningsaktiviteter

Flyttrensning ingick inte då målet för 2006 sattes. Vi planerade att rensningen skulle ske våren 2007, men den började redan under hösten 2006. Avfallsmängderna har därför ökat. Fokus ligger på att personalen ska sortera rätt i samband med ﬂyttstädningen.

Följande åtgärder har vidtagits under 2006 för att hålla nere mängden övrigt avfall och förbättra sorteringen:

• En informationsinsats där en limericktävling med avfall som tema var startskottet. • En instruktion/rutin som tydliggör hur rensning/städning av de egna tjänsterummen ska ske. • I arbetet med ﬂytten har utbildning tidigarelagts för interna stödpersoner som kommer att ha till

uppgift att stötta medarbetarna i rensningen inför ﬂytten.

Under 2007 kommer ytterligare information om rensning av den egna arbetsplatsen att genomföras. På Östersundskontoret sker i dagsläget sortering av organiskt avfall, vilket minskar mängden övrigt avfall som uppstår. I Stockholmskontorets nya lokaler på Gärdet byggs en infrastruktur för att kunna sortera organiskt avfall.

Fördjupad information och utbildning om källsortering och avfallshantering kommer att genomföras under 2007.

4 _{Den fraktion som blir över efter källsortering, innehåller inget skadligt avfall.}

0 10 15 25 35 40 45 ÖVRIGT AVFALL 2003 2001 2002 20 5 2004 basår 2006 2005 Kg per anställd 30

(21)

MILJÖARBETET MED DE DIREKTA MILJÖASPEKTERNA UNDER 2007 De prioriterade områdena för direkt miljöpåverkan för 2007 är:

• Flygresor under 50 mil: Inga ﬂygresor görs på sträckor som är kortare än 50 mil och där en resa med tåg är kortare än fyra timmar, om inte särskilda skäl ﬁnns. • Pappersförbrukning: Vår pappersförbrukning/anställd för 2007 ska vara 1 %

lägre än den genomsnittliga pappersförbrukningen/anställd under åren 2004– 2006.

• Bilresor med hyrbil: 60 % av de bilar vi hyr är miljöanpassade bilar (kombina-tion bensin-etanol, bensin-biogas eller hybridbilar).

Det är möjligt att de totala inrikesresorna kommer att öka i och med utlokali-seringen av ca 60 tjänster till Östersund. Därför har vi startat en förstudie om distansöverbryggande teknik.

Pappersförbrukning, avfallsproduktion och energiförbrukning är i hög grad lokalberoende. Inför ﬂyttarna till nya lokaler på Gärdet och i Östersund gör vi därför en analys av förutsättningarna för att begränsa miljöpåverkan vid de nya lokalerna. Analysen kommer att ligga till grund för nya mål för de viktigaste mil-jöaspekterna för år 2008 och framåt.

Det är heller inte optimalt att precisera ett mål för övrigt avfall för 2007 med tanke på ﬂyttarna och innan vi analyserat vad de bättre förutsättningarna att han-tera organiskt avfall i de nya lokalerna innebär.

Oberoende av det ska allt avfall sorteras så att mängden övrigt avfall mini-meras, särskilt vid städning.

I samband med anpassning av de nya lokalerna i Östersund och Stockholm beaktas de direkta miljöaspekterna. Exempel på detta är:

• kylrum för förvaring av organiskt avfall (gör det möjligt att sortera organiskt avfall)

• avslagbar strömförsörjning till arbetsplatser för att kunna minska ”smygför-brukning” vid stand by-läge

• snålspolande toaletter • miljövänliga oljor till golv • ändrade skrivarrutiner

• datoriserad övervakning av elförbrukningen

• rörelsedetektorer för belysning på toaletter, skrivar- och konferensrum • sektoriserad takbelysning

Naturvårdsverket ingår också i en benchmarking-grupp som består av fem myn-digheter. Syftet är bland annat att ta fram gemensamma nyckeltal så att myndig-heter sinsemellan kan jämföra statistik för de direkta miljöaspekterna.

(22)

Systematiskt arbete

för en bättre miljö

•• Ledningssystemet hjälper oss att styra miljöarbetet på ett strukturerat och ef-fektivt sätt. Systemet omfattar både sakverksamheten och den miljöpåverkan som uppkommer från driften av vår verksamhet.

Sedan mars 2003 är systemet certiﬁerat enligt den internationella miljöled-ningsstandarden ISO 14001. Certiﬁeringen omfattar all verksamhet utom förvalt-ning av våra fastigheter, samt våra råd och en nämnd. Från och med februari 2006 är vi även EMAS-registrerade.5

UTGÅNGSPUNKTER FÖR VÅRT ARBETE

Som utgångspunkt för allt arbete på Naturvårdsverket ligger författningar och an-dra externa krav som vår instruktion, regleringsbrevet, förvaltningslagen m.m. Vi har också interna krav, bland annat vår vision, vår miljöpolicy och andra internt styrande dokument.

PRIORITERING

Naturvårdsverket gör årligen en intern prioritering av vissa områden inom sak-verksamheten för att kunna fokusera på dessa under kommande år. Under 2006 prioriterades klimat, havsmiljön, människan och naturen samt avfall.

Vi prioriterar även vissa områden då det gäller miljöpåverkan från vår drift. Som underlag för prioriteringen genomför vi en årlig utredning. Prioriterade

5_{ISO 14 001 är en internationell standard för ledning och styrning av miljöfrågor. EMAS är EU:s frivilliga}

miljöstyrnings- och miljörevisionsordning. EMAS baseras på ISO 14001 men inkluderar också krav på godkänd miljöredovisning. Läs mer om EMAS på www.miljostyrning.se.

STÄNDIG FÖRBÄTTRING UTGÅNGSPUNKTER PRIORITERINGAR VERKSAMHETSPLANERING GENOMFÖRANDE UPPFÖLJNING UTVÄRDERING

(23)

områden 2006 var pappersförbrukningen, elförbrukningen, inrikes ﬂygresor

kor-tare än 50 mil samt övrigt avfall.

VERKSAMHETSPLANERING

Naturvårdsverket fastställer årligen verksamhet och budget i en övergripande verksamhetsplan, i verksamhetsplaner för avdelningar och sekretariat, samt en-hetsplaner för samtliga enheter.

GENOMFÖRANDE AV VÅRT ARBETE

Vi genomför vårt arbete på avdelningar/sekretariat och enheter enligt beslut i verk-samhetsplaner, arbetsordning och beslutsordning samt i särskilda beslut. För att kunna göra det på ett effektivt sätt ﬁnns personal- och kompetensutveckling samt stödfunktioner för bland annat intern och extern kommunikation, dokumenthan-tering och verksamhetsstyrning.

UPPFÖLJNING AV VERKSAMHETEN

Varje vecka följer vi upp och stämmer av verksamheten vid föredragningar för ge-neraldirektören. Var fjärde månad följer vi upp verksamhet och ekonomi på olika nivåer i organisationen. Månadsvis gör vi även uppföljning av ekonomin. Vid externa revisioner och interna granskningar av verksamheten följer vi dessutom upp hur vårt ledningssystem fungerar.

Årsredovisningen är Naturvårdsverkets årliga rapportering av verksamhet och ekonomi till regeringen. Därutöver sker rapportering till regeringen enligt regle-ringsbrevet och av särskilda regeringsbeslut och författningar.

UTVÄRDERING AV VÅRT LEDNINGSSYSTEM

Två gånger per år utvärderas ledningssystemets funktion och effektivitet. Det kallas Ledningens genomgång av ledningssystemet. Då får generaldirektören en redovisning av systemets helhet och fattar beslut om förbättringar.

FÖRBÄTTRINGSARBETET

Grundtanken i ledningssystemet är att vi ständigt ska kunna förbättra vårt arbete. Förslag till förbättringar och avvikelser från fastställda verksamhetsplaner kan lämnas på ﬂera olika sätt: i Förslagslådan, i verksamhetsplaneringsarbetet eller vid arbetsplatsträffar.

Förslagslådan är vårt tekniska system där vi administrerar förslag och avvikel-ser. Där ﬁnns förbättringsförslag och avvikelser från interna och externa revisioner samt från enskilda medarbetare.

All dokumentation kring vårt ledningssystem ﬁnns tillgänglig för medarbetar-na på intranätet. I övrigt får medarbetarmedarbetar-na information om miljöarbetet löpande vid stormöten, avdelningsmöten samt vid behov extrainsatta möten.

AVSLUTNING

Nästa miljöredovisning enligt EMAS beräknas komma ut under våren 2008. Miljöredovisningen är granskad och godkänd 2007-06-28 av vår

(24)

ackredite-The Swedish Environmental Protection Agency SE-106 48 Stockholm

Besök: Stockholm - Valhallavägen 195, Östersund - Forskarens väg 5 hus Ub, Kiruna - Kaserngatan 14 Telefon: +46 8 698 10 00, fax: +46 8 20 29 25

E-post: natur@naturvardsverket.se

Beställningar: tel +46 8 505 933 40, fax +46 8 505 933 99 E-post: natur@cm.se

Internet: www.naturvardsverket.se/bokhandeln

SYNPUNKTER PÅ VÅR REDOVISNING

Det här är andra gången som vi ger ut en särskild redovisning av vårt interna miljöarbete. Vi är tacksamma för alla synpunkter, frågor och idéer som kan

hjälpa oss att förbättra den.