G Stora möjligheter att minska miljöpåverkan från godstransporter

DEC 2008

INFORMATION FRÅN DET REGIONALA LUFTVÅRDSPROGRAMMET I GÖTEBORGSREGIONEN

Stora möjligheter

att minska

miljöpåverkan

från godstransporter

Luftkvaliteten i göteborgsregionen påverkas framförallt av vägtrafiken, eftersom utsläppen hamnar i mark-nivå där människor blir utsatta. Ofta hamnar persontransporterna i fokus när vi vill förbättra luften, men vad kan man göra för att minska påver-kan från alla godstransporter som fraktas till och från ”transportnavet” Göteborg?

G

öteborgs hamn har under flera år varit framgångsrika med kombi-nationen sjöfart och järnväg. Konceptet Railport Scandinavia har med hjälp av tågpendlar som utgår från Göteborgs hamn till så kallade Railportterminaler

runt om i landet ökat antalet container-transporter på tåg med 175 procent på sju år! En del av framgången förklaras av att tågpendlarna går regelbundet och att hantering, lagerhållning och förtullning av godset kan göras i terminalerna ute i landet. På sex år har antalet tågpendlar ökat från 2 till 24.

En förutsättning för att öka godset på tåg har varit ett nära samarbete mellan Göteborgs Hamn, olika järnvägsope-ratörer, Banverket och inlands- och hamnterminaler. För att godsmängderna på tåg ska kunna öka i framtiden måste dock proppar i järnvägssystemet hela tiden byggas bort.

– Här är hamnbanan extremt viktig, berättar Stig-Göran Thorén på Göte-borgs hamn, för att systemet inte ska

haverera. Alltmer gods i Göteborgs hamn fraktas vidare med tåg.

Godståg även på

kortare sträckor

I allmänhet passar godstransporter på tåg för längre sträckor, medan lastbil med sin flexibilitet är mer lönsam på kortare avstånd. Satsningen Railport Scandinavia har lyckats tänja på var dessa gränser går. Normalt brukar 30 mil ses som en kon-kurrensgräns för tåg mot lastbil.

– Med den effektivare hanteringen har till exempel terminalen i Falköping, på mindre än 12 mils avstånd från Göteborg, visat sig vara konkurrenskraftig, enligt Stig-Göran Thorén.

Figur. Skillnaden i energiåtgång för olika trans-portslag är väldigt stor per tonkilometer. Källa IVA (2002)

forts på nästa sida Alltmer gods i Göteborgs hamn fraktas vidare med tåg. Foto: Göteborgs hamn

0 1 2 3 4

Flyg Lastbil Sjöfart Tåg

Stora miljövinster

Godstransporterna på järnväg från Gö-teborgs hamn motsvarar 550 lastbilar per dygn på vägarna i göteborgsregionen. Ökningen av tågtransporter från Göte-borgs hamn sedan år 2000 har gjort att förbrukning av tiotals miljoner liter diesel undviks årligen, vilket beräknas minska koldioxidutsläppen med 42 000 ton. Även utsläpp av hälsofarliga luftföroreningar från lastbilar undviks, vilket ökar förut-sättningarna att klara miljökvalitetsnor-merna för luft i göteborgsregionen.

Halverad

klimat-påverkan från lastbil

Trots satsningarna på godståg är lastbil den godstyp som ökat mest i Sverige och godstransporter på väg står idag för 60 procent av de totala godstransporterna. Vad finns det då för förutsättningar att minska lastbilarnas miljöpåverkan? Sam-arbetsprojektet KNEG (Klimatneutrala godstransporter på väg) har kommit fram till att en halvering av klimatpåverkan från en typisk godstransport på väg är fullt möjlig till år 2025. Detta är en mål-sättningen inom KNEG, som vilar på en förstudie gjord av Chalmersforskaren Fredrik Hedenus. Receptet för halverad klimatpåverkan från lastbilar består av effektivare transporter, effektivare fordon och nya drivmedel. Störst potential på lite längre sikt finns i energieffektivare fordon och i produktion av nya driv-medel som tillverkas av syntesgas som utvinns ur till exempel restprodukter från pappersindustrin, avfall och annan biomassa.

Även om en enskild lastbil kan halvera sin klimatpåverkan, så räknar KNEG med att trafikökningen till 2025 gör att minskningen av de totala utsläppen bara skulle kunna bli cirka 15 procent.

– Det skulle ändå bryta en historisk trend att mer trafik automatiskt leder till större utsläpp, enligt Katarina Gårdfeldt från Göteborgs miljövetenskapliga cen-trum (GMV). I projektet KNEG ingår förutom GMV även elva stora företag med koppling till transportbranschen och Vägverket. n n n

Läs mer på www.vv.se/klimatneutral.

Från den 15 september 2008 till 15 januari 2009 mäter Göteborgsregi-onens luftvårdsprogram luftförore-ningar i Partille.

U

nder mätperioden är en mätvagn

placerad på Postgången i Partille. Miljöförvaltningen i Göteborg sköter mätningarna på uppdrag av luftvårds-programmet. Luftföroreningarna vi tittar på är kvävedioxid (NO₂) och partiklar

Mätningar i Partille vid Postgången. Foto: Miljöförvaltningen i Göteborg

(PM₁₀), som främst kan kopplas till tra-fikens utsläpp.

Efter avslutad mätning kommer en rapport skrivas med en bedömning av hur luftkvaliteten på mätplatsen förhåller sig till de lagstadgade miljökvalitetsnor-merna samt miljökvalitetsmålet Frisk luft. Resultaten kommer också att jämföras med mätningar som utfördes på samma plats 2004. n n n

Mätning

pågår i Partille

Under hela 2008 gör Luftvårdsprogrammet mätningar av det cancerfram-kallande ämnet bensen på tre platser i göteborgsregionen. Mätresultat som täcker större delen av året, visar att halterna är rekordlåga 2008.

T

idigare har mätningar gjorts på Sprängkullsgatan, vilket denna gång kom-pletterats med mätningar på en mer trafikskyddad plats inne i Haga och vid köpcentrat Allum i Partille (Kyrktorget).

Miljökvalitetsnormen för bensen ska vara uppfylld senast år 2010, vilket kräver att årsmedelvärdet 5 µg/m3 _{inte får överskridas. De nya resultaten visar att alla} mätplatserna klarar normen med råge. Däremot klaras inte det nationella miljö-målet på 1 µg/m3 _{på Sprängkullsgatan, som har högst halt av de tre platserna, med} halter som ligger på i genomsnitt 1,3 µg/m3_{. Trenden är däremot fortsatt positiv.} Mätningar från vinterhalvåret 1997/98 gav tio gånger så höga halter på samma plats och förklaringen till de minskande bensenhalterna är främst att inblandningen av bensen i bensin har minskat. Mätningarna inne i Haga och i Partille ger likartade resultat. Trots närheten till E20 i Partille är halterna låga där.

IVL, Svenska Miljöinstitutet utför mätningarna med så kallad passiv provtag-ning. Mätkampanjen kommer att resultera i en rapport som beräknas bli klar i början av 2009. n n n

forts från föregående sida

Bensenhalter fortsätter

att sjunka

Den 4 december arrangerade vi vår årligt återkommande Luftvårdsdag. I år gästade vi Renova. Publiken bjöds på en rad bra föreläsningar, varav flera återges i detta nummer av Det ligger i luften. Vill du ta del av mer dokumentation från dagen så finns alla presentationer på vår webb www.gr.to/luftvardsprogrammet/

Luftvårds-dagen

2008

Avtal för

minskade svavelutsläpp

från sjöfarten

I mitten på oktober fattades beslut i FN:s internationella sjöfartsorgani-sation (IMO) om att stegvis minska svavelhalten i bränslen för fartyg.

D

en tidigare dystra prognosen att sjöfartens utsläpp av svaveldioxid skulle fortsätta att öka i EU och bli större än de totala landutsläppen, får nu göras om (se figur).

Runt Sveriges kuster var det tills för några år sedan tillåtet med 4,5 procent svavel i fartygsbränslen. Tillåten svavelhalt är idag 1,5 procent. Med det nya beslutet kommer högst 0,1 procents svavelhalt att tillåtas efter år 2015 i Östersjön och Nordsjön. För västra Sverige, som är ovanligt försurningskänsligt, är beslutet ett viktigt steg för att minska det sura nedfallet, så att det underskrider den kritiska belastningsgräns som naturen tål. Minskning av svavelinnehåll i bränslen påverkar även luftkvaliteten, eftersom det

0 2000 4000 6000 8000 10000 12000 2000 2005 2010 2015 2020 Utsläpp SO2 (kton) Landutsläpp EU Sjöfartsutsläpp i hav runt EU IMO

Svaveldioxidutsläpp (SO2) från land kommer att minska i EU (gula staplar). Med IMO:s avtal kommer även utsläpp från internationell sjöfart i havsområdena runt Europa (blå staplar) att minska efter 2015. Källa: IIASA och IMO

medför lägre utsläpp av svaveldioxid och minskad bildning av partiklar i luften.

Med färre dubbdäck klaras

partikelnormen

Miljökvalitetsnormen för partiklar (PM₁₀) riskerar att överskridas i Göteborg och en viktig anledning är den höga andelen dubbade vinterdäck i Göte-borg.

D

e senaste åren har andelen visserligen sjunkit från att ligga runt 80 procent till cirka 74 procent, men för att vara säker på att klara normen på de värst utsatta platserna är detta inte tillräckligt. Vid Luftvårdsprogrammets mätplats i Gårda invid Kungsbackaleden har dygnsnormen överskridits flertalet år sedan mätningarna av PM10 påbörjades 2004.

Gunnar Omstedt på SMHI har varit med och gjort en beräkning som slår fast att normen kan klaras i Gårda om dubbdäcksandelen sänks till cirka 47 procent. Vid mätplatsen på Sprängkullsgatan i Haga nås normen med nuvarande dubb-däcksandel. Värre är det att klara det nationella målet för Frisk luft, som ska uppnås 2010. För att klara miljömålet i Gårda är det inte ens tillräckligt om alla vinterdäck blir dubbfria, däremot kan målet nås vid mätplatsen i Haga med en minskning till cirka 20 procents dubbdäcksandel.

Rapporten finns på: www.simair.smhi.se n n n

Mer information finns på www.imo.org n n n

www.gr.to/luftvardsprogrammet

Vi finansierar luftvårdsprogrammet

Kommunerna i Göteborgsregionen samt Västtrafik Göteborgsområdet, Vägverket Region Väst, Stena Line, Taxi Göteborg, Göteborg Energi, Göteborgs Hamn, Luftfartsverket Göteborg–Landvetter Flygplats, Mölndal Energi, Nynäs Refining, Preem AB,

Renova, Shell Raffinaderi, Tefco, Volvo Lastvagnar, Volvo Personvagnar

Göteborgsregionens luftvårdsprogram c/o Miljöförvaltningen i Göteborg Adress Karl Johansgatan 23, 414 59 Göteborg • Tel 031–368 38 81 • Fax 031–368 37 10

ALE ALINGSÅSGÖTEBORG HÄRRYDAKUNGSBACKAKUNGÄLVLERUMLILLAEDET MÖLNDALPARTILLESTENUNGSUNDTJÖRNÖCKERÖ

Rapporterna finner du på vår hemsida, www.gr.to/luftvardsprogrammet

Nya rapporter 2008

Utredning av bensenutsläpp från fritidsbåtar i Skärhamn, Rapport 146, 2008-02

•

Ren regionluft, bakgrundsinformation till NO

•

₂

-beräkningar, Rapport 145, 2008-02

(12 delrapporter)

Luftvårdsprogrammets planer

för kommande år

Verksamhetsplanen för 2009 är nu fastställd av Luftvårdsprogrammets styrgrupp. Bland annat kommer en källstudie genomföras under 2009 för att bedöma bidraget till kväve-dioxidhalter från de företag som är medlemmar i Göteborgsregionens Luftvårdsprogram.

P

rocessutsläpp från företag sker i all-mänhet på hög höjd och hinner där-för spädas ut i luften innan de når marken där människor exponeras. Ett visst bidrag ger dock utsläppen till bakgrundshalterna i Göteborgsområdet och detta bidrag ska nu kartläggas. Haltbidraget kommer att beräknas i ett kartskikt och presenteras som så kallade isolinjer ovanpå tidigare spridningsberäkningar som visar de totala kvävedioxidhalterna. På så vis ska det bli lätt att urskilja företagens haltbidrag.

Bland företagen återfinns raffinaderier, energiproducenter, hamnverksamhet och annan industri. Utsläpp från trafiken som genereras av företagens verksamhet ingår inte i källstudien.

Under 2009 kommer också beräk-ningar av partiklar (PM₁₀) göras i utvalda gaturum i GR-kommunerna. En lik-nande studie gjordes 2007. Syftet är att beräkna partikelhalterna i de gaturum och vägstråk i Göteborgsregionen där det finns risk att partikelhalterna överskrider miljökvalitetsnormen för PM₁₀. Den ti-digare riskbedömningen baserades på en enklare beräkningsmetod (Nomogram). Just nu undersöks vilka möjligheter som finns för en mer kvalificerad beräkning. Beräkning av partikelhalter (PM₁₀) kräver annorlunda beräkningsmetoder än för övriga luftföroreningar, som är i gasform.

Slitage från dubbdäck och uppvirvling från vägbana är exempel på faktorer som har stor påverkan på halterna

En strategi för åren 2009 – 2013 har också antagits, som visar vilka mät- och beräkningsinsatser som ska göras kom-mande år. Strategin, som går under namnet Ren regionluft, byggs årligen på med ett år för att behålla ett femårs-perspektiv.

Dokumenten finns att läsa på vår webbplats: www.gr.to/luftvardsprogram-met n n n