Examensarbete
Ämneslärarprogrammet (idrott och hälsa) 270hp
Om olyckan är framme
En kartläggning över hur idrottslärare arbetar med
idrottsskador i årskurs 7–9.
Examensarbete i idrott och hälsa, ämne
1, ämneslärare åk 7–9 30hp
Halmstad 2020-08-18
1
Högskolan i Halmstad
Akademin för lärande, humaniora och samhälle
Examensarbete i idrott och hälsa, ämne 1, ämneslärare åk 7–9 2019-01-13
HT18
Om olyckan är framme
En kartläggning över hur idrottslärare arbetar med idrottsskador i årskurs 7–9.
Examinator: Krister Hertting Handledare: Lars Kristén
2
Abstrakt
Uppskattningsvis så skadas ca 280 000 personer varje år vid fysisk aktivitet. I
läroplanen för Idrott och hälsa årskurs 7-9 så står det att vid slutet av år 9 så ska eleven på ett i huvudsak fungerande sätt kunna förebygga skador.
Studiens empiri består av 20 svar från idrottslärare runt om i landet för att se hur de arbetar med just dessa frågor. Frågorna som bland annat behandlades i studien var hur idrottslärare arbetar med idrottsskador samt det skadeförebyggande arbetet av dessa med eleverna, vilka rutiner som finns på skolorna ifall olyckan är framme, vilka verktyg som används vid undervisningen kring idrottsskador och det skadeförebyggande arbetet kring dessa. Resultatet visade att många lärare arbetar på liknande sätt i grunden men att kunskapen kring ämnet skiljer beroende på hur länge man har jobbat inom yrket.
3
Förord
Till en början vill vi tacka varandra för ett gott samarbete och vi vill rikta ett extra stort tack till Susann Lindberg på Idrottslärarförbundet för all hjälp med enkäten samt kontakten med idrottslärare och vi vill även tacka vår handledare Lars Kristén. I och med att det står i läroplanen att elever ska kunna förebygga skador men att det ändå händer i väldigt stor utsträckning samt att vi båda som skriver det här arbetet har råkat för allvarliga idrottsskador så väcktes idén för det här examensarbetet. Därför ville vi se hur våra framtida kollegor arbetade med det förebyggande arbetet kring
skadehanteringen på våra skolor runt om i landet för att bygga en större förståelse kring ämnet.
4
Innehållsförteckning
1 Inledning……….5
1.1 Syfte och Frågeställningar…………...7
2 Bakgrund………7
2.1 Begreppsgenomgång………...7
2.1.1 Skadeförebyggande arbete………7
2.1.2 Funktionella idrottsskador………7
2.1.3 Ergonomi………..7
2.2 Antal skador under fysisk aktivitet………..8
2.3 Tidigare forskning………...8
2.3.1 Skador under skoltid……….9
2.3.2 Idrottsskador utanför skoltid………...11
3. Teoretisk referensram………..12 4. Metod………...13 4.1 Urval………..13 4.2 Datainsamling………14 4.3 Dataanalys……….15 4.4 Etiskt förhållningssätt………16 4.5 Metoddiskussion………17
5. Resultat och analys………..19
6. Resultatdiskussion………...23
7. Implikationer och framtida forskning………..26
8. Referenslista………30 Bilagor……….36
5
1. Inledning
Skolverkets (2011) läroplan för idrott och hälsa står det att i slutet av årskurs 9 ska eleven på ett i huvudsak fungerande sätt förebygga skador genom att förutse och ge enkla beskrivningar av risker som är förknippade till fysiska aktiviteter.
’’Eleven kan på ett väl fungerande sätt förebygga skador genom att förutse och ge välutvecklade beskrivningar av risker som är förknippade med olika fysiska aktiviteter.’’(Skolverket, 2011)
Skolverket (2018) säger att förskola, skola och fritidshem har ett tillsynsansvar för barn och elever. Tillsynsansvaret är dock inte lagstadgat till skillnad från tillsynsansvaret som vårdnadshavare har. Däremot så övergår vårdnashavarnas tillsynsansvar till skolhuvudmannen under den tid som barnet eller eleven vistas i förskola, skola eller fritidshem.
Enligt Ayers (2013) så var det 405305 stycken elever i USA under en 11-årsperiod som var tvungna att uppsöka akut vård efter att de blivit skadade under en lektion i Idrott och hälsa. 70 procent av de här skadorna inträffade under följande aktivitet under lektionen: löpning, basket, amerikansk fotboll, volleyboll, redskapsgymnastik och fotboll. Studien som Ayers (2013) genomförde visade att om skolorna hade haft mer legitimerade idrottslärare och skolsköterskor så hade antalet som behövde uppsöka akutvård antagligen minskat.
Laflamme och Menckel (1998) menar på att eleverna löper större risk för skador vid fysisk aktivitet under skoltid ifall de är mindre aktiva på fritiden. Det var en ökning på ca 10 procent på flickor som var stillasittande på fritiden samt att de flesta funktionella idrottsskadorna som inträffade under skoltid var när klasserna hade bollsport på
lektionen. Fotboll själv stod för ca 40 procent av skadorna som inträffade under lektionstid. De talar även om vilka yttre faktorer i skolmiljön som ökar riskerna för att idrottsskador kommer att inträffa under skoltid. Några orsaker till att idrottsskadenivån är hög på en skola är bland annat längre lektioner, alternativa läroplaner och/eller större elevgrupper på en ensam lärare.
Hildenbrand, Andrew, Richards och Wright (2018) menar att eftersom riskerna är höga att en hjärnskakning eller huvudskada inträffar under fysisk aktivitet, oberoende om det är under uppstyrda former eller under lektionstid vet hur symptomen ser ut samt hur läraren ska agera ifall olyckan är framme. Det är därför viktigt med tydligare policies kring vem som bär ansvaret ifall olyckan skulle inträffa.
6
Hunt, Ormond, Griffin, Maina, et.al (2016) menar att idrottslärare troligen kommer att möta på en skada någon gång under sin karriär, ibland flertalet gånger. Då är kunskaper på hur man ska agera vid olyckstillfället särskilt viktigt. De säger att ingen tränare eller lärare ska försöka hjälpa till vid en skada utan att ha gått utbildningar kring
skadehantering eftersom detta direkt kan hämma den drabbade personen.
Undervisningen i idrott och hälsa i den svenska skolan genomgår ständig förändring. Detta arbete ämnar göra en kartläggning av ämnesförhållande till skador relaterade till yrken och sport. För att vi som idrottslärare behöver identifiera de utvecklingsbehov som kommer från iden av ”gympläraren” som mest gillar bollsport, att ersättas med den moderna idrottsläraren som faktisk till och med har lektioner i vanliga klassrum ibland. Detta är självklart aningen generaliserande men som vi ser det så har rollen som’ ’den som lär barn att vårda sin fysik’’ ändrats drastiskt under senare tid och detta måste vi hålla oss ajour med. Så detta arbetet skall undersöka vad lärarna tycker är det som är mest utmanande i detta specifika området så att man har klarat av det som vi ser som första prio ”se till att du inte skadar eleverna i processen av att försöka utbilda dem”. Det kan vara allt ifrån att eliminera vissa aktiviteter som eleverna inte längre klarar av. Exempelvis skeppsbrott, en gammal gympaklassiker som funkade när barn lekte i skogen hela dagarna men nu för tiden verkar resultera i ohyggligt många skador. Enligt en SIFO (2005) undersökning så kan vi se att barn visar tendenser på att sitter hellre inomhus idag än går ut och aktiverar sig. Så vårt ansvarsområde har eventuellt växt i samband med att barn sitter mer inomhus? Så vi vill veta vad dem som är aktiva yrkesutövare just nu ser som de stora hindren i sitt yrke vad det gäller de kunskapskrav och den utbildning som är kopplad till idrottsskador och riskerna i sport/yrkeslivet.
7
1.1 Syfte och frågeställningar
Det övergripande syftet är att undersöka på hur idrottslärare arbetar med idrottsskador ifall en elev har skadat sig samt hur de applicerar detta i sin undervisning för att lära eleverna hur de ska hantera idrottsskador. Detta har lett oss fram till följande frågeställningar:
Hur arbetar idrottslärare för att förebygga idrottsskador under lektionstid? Hur arbetar idrottslärare med eleverna kring det förebyggande arbetet kring idrottsskador under lektionstid?
2.Bakgrund
Vi har delat upp bakgrundskapitlet i tre underkapitel: begreppsgenomgång, antal skador under fysisk aktivitet samt tidigare forskning. Kapitlet tidigare forskning har två
underrubriker som är indelade i: Skador som inträffar under skoltid och skador som inträffar utanför skoltid.
2.1 Begreppsgenomgång
2.1.1 Skadeförebyggande arbete
Enligt Bahr och Maehlum (2004) definieras som det arbetet som sker för att förhindra skador. Det här arbetet innefattar olika metoder som ska minska risken för att skador ska uppkomma.
2.1.2 Funktionella idrottsskador
Jönsson och Nyman (2012) menar på att funktionella idrottsskador är skador som inträffar i samband med någon form av fysisk aktivitet. Till exempel stukningar eller sträckningar av muskler. Begreppet idrott behandlas i denna studie med samma betydelse som begreppet fysisk aktivitet. Detta gäller även fysisk aktivitet och kroppsrörelser som ger ökad energiomsättning (Statens folkhälsoinstitut, 2011)
2.1.3 Ergonomi
Arbetsmiljöverket (2015) säger att ergonomi är att anpassa sina rörelser genom att förebygga risker för ohälsa och skador. De menar på att hur arbetet planeras och organisar spelar mest roll precis som i idrottssalen eller undervisningen. Enligt SKL (2018) innebär belastningsergonomi om hur arbetsställningar, arbetsrörelser, fysisk belastning osv. påverkar kroppens muskler och leder.
8
2.2 Antal skador under fysisk aktivitet
I läroplanen för grundskolan (Skolverket, 2011) så finns det tydliga punkter om att idrottskador skall förebyggas till den högsta möjliga mån samt att en del av den teoretiska utbildningen i ämnet idrott och hälsa skall handla om just detta. Det finns många rent utbildningsmässiga vinster i att göra eleverna medvetna om riskerna idrottande för med sig. Med det finns även en ekonomisk komponent då idrottskador i sig självt självklart utgör en kostnad i formen av den vård de skadade individerna söker. Enligt Socialstyrelsen (2015) så skedde det ungefär 9000 olycksfall under skoltid som var så pass allvarliga att barnet i fråga behövde uppsöka akutvård.. En av
socialstyrelsens många funktioner är att ge en överblick av det svenska folkets generella hälsa.
Även utanför skoltid skadar sig barn i samband med idrott. Enligt socialstyrelsen (2015) så är den ungefärliga siffran för idrottsskador hos individer under 18 år ca 50,000 om året. Detta räknar in skador både utanför likväl innanför skolans ansvarsområde. Enligt MSB (2009) så skadas uppskattningsvis 280, 000 personer i samband med fysisk aktivitet.
Folksam (1994) redovisade redan på 90-talet en skadelista där knäskador var
överrepresenterade. De säger att många inte får rätt diagnos vid skadetillfället och denna feldiagnos stjälpte idrottsutövaren i framtida skador. Den tidiga skadan hjälpte till att orsaka den senare skadan (i knät). I dessa fall blir skadan värre och även menen bestående.
Folksam (1994) säger också att invaliditetsgraden på skadan bedöms utifrån en tabell där olika skador samt diagnoser ger en viss invaliditetsgrad. Den här bedömningen görs utifrån de medicinska besvär den skadade har och som kan betecknas som kvarstående för framtiden. Den här bedömningen görs tidigast ett år efter skadetillfället.
2.3 Tidigare forskning
I det här kapitlet så behandlas tidigare forskning kopplat till idrottsskador kopplat till skolan men även idrottsskador i samhället. Det har forskats brett kring idrottsskador men desto mindre om idrottsskador i skolan samt hur dessa hanteras.
9
2.3.1 Skador under skoltid
Enligt Hallquist och Hermelin (2011) så är ungdomar mer skadekänsliga under puberteten. Detta på grund av tillväxtspurten men att träningsdosen oftast ökar under dessa åren. De säger även att barn får annorlunda skador än vad vuxna får eftersom deras skelett är svagare så är frakturer mer vanligt än till exempel ledskador hos barn. Bernström och Durchman (2016) påvisar att skador som sker under
idrottsundervisningen till majoritet inträffar under bollspelslekar samt under andra sporter medan en liten del inträffar under redskapsgymnastik. 70 procent av alla skador som inträffat under lektionstid har inträffat när läraren har varit närvarande. De menar på att arbetet för att förebygga idrottsskador under lektionstid innebär att läraren har tydliga genomgångar av regler samt väljer vilken utrustning som ska användas med omsorg.
Howe, Brewer och Shane (2013) menar på att de flesta olyckorna under idrottslektioner inträffar oväntat och utan någon varning och de flesta av skadorna hanterades av den läraren som var närvarande. Enligt deras studie så har idrottsläraren haft minimal träning i skadehantering och den träning de har fått har varit vid ett fåtal tillfällen under deras utbildning. De säger även att pojkar oftast skadas i gruppaktiviteter medan tjejer skadar sig oftast under individuella aktiviteter. De flesta skolorna i USA där
undersökningen tog plats så fanns det ingen heltidsanställd skolsköterska så ansvaret att hantera skadorna som inträffade på lektionerna i idrott och hälsa föll på läraren. Hildenbrand, Andrew, Richards och Wright (2018) har gjort en studie om idrottslärares kunskaper och ansvar kring huvudskador och hjärnskakningar som visar på att 77% av lärarna inte hade något ansvar för dessa skadorna. Däremot hade majoriteten genomgått någon typ av utbildning om just hjärnskakningar eller huvudskador men att denna utbildningen hade ägt rum online. Deras studie visade att även ifall deras skoldistrikt inte krävde någon utbildning eller ansvar från idrottsläraren så hade de flesta genomgått en utbildning på dessa typer av skador. Idrottslärarna kunde även symtomen för en hjärnskakning men nästan alla var överens om att trots dessa utbildningar och kunskaperna de hade så påverkade detta inte hur de undervisade i ämnet.
Hunt, Ormond, Griffin, Maina, et.al (2016) anser att idrottslärare måste känna sig bekväma med att hantera enklare skador så som sträckningar eller stukningar eftersom detta är väldigt förekommande skador vid fysisk aktivitet. Att direkt kunna hjälpa den skadade eleven är direkt avgörande för hur rehabiliteringen av skadan ska gå.
10
Guskiewicz (2012) talar om vikten vid att skolans läroplan måste lära ut säkert
idrottande eftersom följderna senare i livet kan bli allvarliga, inte bara för idrottare som utövar olika sporter utan även de som utövar fysisk aktivitet på fritiden. Man måste ha bra skadeförebyggande arbete inlagt i läroplanen för idrott och hälsa för att öka
förståelsen kring idrottsskador men även ergonomiskt kunna undvika skador i praktiken samt kunna hantera situationen ifall någon i ens närhet ådrar sig en skada under fysisk aktivitet.
Linker och David (2017) skriver om skaderiskena under rasterna på skolan. Där flera olika moment spelar in för det skadeförebyggandet arbetet på skolan samt skolgården. De anser att rasterna borde ges noggrann hänsyn eftersom att de flesta skadorna inträffar under den här tiden på en skoldag. Att rastvakterna likt idrottsläraren borde vara
utbildad i första hjälpen, hjärt- och lungräddning samt bandagelindning så att de är väl förberedda ifall olyckan är framme.
Enligt Engström (2005) så har kringliggande faktorer i skolmiljön påverkan på skaderisken i skolan. Att faktorer runt omkring, allt från klasskamrater till
undervisningssalen, spelar en avgörande påverkan på svenska skolelever i åldrarna 10-15 år och deras funktionella idrottsskador. Utanföraspekter spelar in på eleven i form av en utlösande mekanism så de tappar fokus vid utförandefasen och då ökar risken för en funktionell idrottsskada.
Backman och Larsson (2016) säger att sättet som läroplanen är utformad är problematisk kring vad läraren i idrott och hälsa ska ha för kunskaper. Svensk
idrottslärarutbildning har sedan länge byggt på fysiska kunskaper samt kunskaper inom olika idrotter. I kursplanerna på högskolan så är ofta orden ”att använda” eller ”att utföra” om olika fysiska aktiviteter skrivna medan i läroplanen för skolan så står det inget om detta kring de fysiska aktiviteterna utan snarare andra moment. Ett moment är skador samt det skadeförebyggande arbetet. Deras studie visar inget om att man faktiskt lär sig detta på de svenska högskolorna eller går utbildningar om detta senare.
Enligt Laflamme och Menckel (1998) så skadar sig manliga elever lika mycket under idrottslektioner som i den organiserade idrotten medan de kvinnliga eleverna skadar sig mer under idrottslektionerna i skolan. De säger också att småskador oftast förekommer i låg- och mellanstadiet men att allvarligare skador så som frakturer oftast händer på högstadiet eller gymnasiet. Däremot så säger de att skador som inträffar på skolgården oftast händer i åldrarna 7-12 mer än i åldrarna 16-19.
11
Olsson (2016) säger i hennes undersökning att 95 procent av skolorna som deltog hade ett tillbuds- och skaderapporteringssystem. Hon säger attt lärarna i idrott och hälsa vill ha hjälp från övriga aktörer inom skolorganistaionen för att kunna underlätta det skadeförebyggande arbetet på lång sikt. Enligt författaren så är det skadeförebyggandet inte klart än. Man behöver systematiskt stärka det skadeförebyggande arbetet på skolorna med ökad kunskap kring funktionella skador samt öka systematiken kring arbetet. Man bör också inkludera eleverna mer i det skadeförebyggande arbetet. I Sundblad, Taartok och Renström (2002) undersökning så hade 16 procent av de eleverna som svarade på undersökningen råkat ut för en olycka under skoltid. Den vanligaste skadan bland de yngre eleverna var huvud/nacke medan den äldre eleverna vanligast skadade sig i nedre extremeten i form av stukningar eller vrickningar i knän eller fötter. De menar på att olyckor under idrottslektioner är långt ifrån ovanligt och det är svårt att undvika.
Hammarström (1995) menar på att det är bristerna i skolmiljön som utgör den största orsaken till att idrottsskador inträffar under skoltid. Hon menar på att för det
skadeförebyggande arbetet ska fungera måste vissa kriterier uppfyllas: kunnig och engagerad skolledning som tar sitt ansvar, ett fungerande rapporteringssystem där skador som inträffar i skolan rapporteras och förebyggande insatser sätts in direkt så att olyckan inte ska upprepas. Hammarström (1995) menar också för att minska skadorna under idrottslektionerna så måste undervisningen innehålla: ordentlig uppvärmning och lektionerna ska vara inriktat på hälsa istället för prestation.
2.3.2 Idrottskador utanför skoltid
Aldenberg (2003) har tittat på i vilket sammanhang pojkar och flickor i olika årskurser skadar sig. I årkurs 7 säger hon att ungefär en femtedel av skadorna sker bland annat på skolorna men att dessa siffrorna sjunker i årskurs 9.
Bahr (2010) menar på att en sjättedel av skadorna som undersöks av läkare i Skandinavien är i samband med fysisk aktivitet men att bland barn är det var tredje skada som behandlas på sjukhus som är idrottsrelaterad.
Bahr (2010) säger att idrottsskadeprevention har utvecklats som en ett nytt område inom medicin och att antalet studier kring idrottsskador har ökat med nästan 43 procent. Han beskriver även att flera kongressen inom idrottsgrenen har mer föreläsningar kring området idrottsskador samt skadeprevention. Det är inte bara en kvantitativ ökning utan även kvaliteten på forskningen har förbättrats.
12
Enligt Puleo (2010) så är de vanligaste skadorna vid löpning knä- och ryggskador. Externa faktorer vid skador som inträffar vid löpning är underlag, kläder och skor. Han säger eftersom skadan oftast är komplex så borde man uppsöka läkare vid varje tillfälle när man har ont i kroppen utan någon förklaring till varför man har ont just där, t.ex. ryggslutet.
Bahr (2015) menar på för att kunna förebygga skador så måste man förstå orsakerna till att de inträffar. Även om ett brutet ben kan verka uppenbart varför det just bryts så måste man se orsakerna till varför det inträffade säger han. Eftersom idrottsskador ofta är komplexa och likaså orsakerna till dem så finns det fullständiga modeller kring sammanhang samt tar hänsyn till den kedja av händelseförlopp som ledde fram till skadan. Man måste förstå orsakerna till skadan dels för att kunna förebygga skadan men även för att en läkare ska kunna ge råd om behandling. Detta är extra viktigt vid
belastningsskador, som ofta återkommer om inte belastningen minskar.
3. Teoretisk referensram
3.1 Learning by doing
Enligt Säljö (2013) så har John Deweys arbeten, och hans syn på samspelet mellan lärande, utbildning och demokrati, haft ett starkt inflytande på skolan. Deweys kanske mest kända formulering är den om learning by doing. Learning by doing innebär att man lär sig genom handling. För att lära sig något måste man pröva och ibland misslyckas, det är så man lär sig hur man ska agera eller tänka. Enligt författaren så räknas learning by doing som en slags aktivitetspedagogik. John Deweys learning by doing grundar sig i att skolan och undervisningen måste formas efter samhällets behov och inte fastna i gamla banor. Författaren menar på att Dewey exemplifierar dilemmat mellan behovet av en bred och generell utbildning och samhällets krav på allt högre grad av specialistkunskaper.
3.2 Kognitivism
Enligt Säljö (2015) så beskrivs det kognitiva perspektivet som att man lär sig genom att minnas och man minns genom sina erfarenheter. Det finns både styrkor och svagheter med det här perspektivet i skolans värd menar författaren.
Styrkorna med det kognitiva perspektivet innebär att vi skall fylla på våra
minnessystem, som finns i vår hjärna enligt teorin. Lärandets hur-fråga kan beskrivas enligt teorin med att vi tar in information via våra sinnen, processar den och lagrar den i
13
olika minnessystem. Detta kan öppna för en varierad undervisning där eleverna får lära sig genom sina olika sinnen och fylla på sina erfarenheter om något, då den
undervisning där eleverna endast får lyssna på läraren inte beskrivs positivt av den schweiziske psykologen Piaget. De kognitiva metoderna gör även att vi reflekterar kring oss själva, de ger oss en större självkännedom och om varför vi tänker på ett visst sätt om något.
Svagheter utifrån detta perspektiv lär vi oss olika beroende på vilka erfarenheter vi har, detta kan bli en nackdel i klassrummet då det är svårt för oss lärare att veta vilka
erfarenheter eleverna bär på. Piaget förklarar att vi inte bearbetar och processar
information på djupet när vi endast får informationen genom att lyssna på någon, vilket kan ifrågasätta lärarens roll. Perspektivet lägger inte så stort fokus på tankar, utan större fokus på vårt beteende och känslor, vilket också kan påverka. Bara för att vi tänker rätt betyder det inte att vi handlar rätt.
Den duala naturen i undervisningen kring idrottsskador leder till att learning by doing är applicerbar på de praktiska bitarna i idrottsundervisningen kring skador medan kognitivismen som baseras på minnen utifrån tidigare erfarenheter är kopplat till den teoretiska undervisningen samt planeringsstadiet vid olika lekar eller spel på idrottslektionerna. Generellt i sportens värld så måste man träna och utöva en aktivitet för att bli bättre på den. Man lär sig alltså medan man utövar en sport. Likaså vid skadehantering. Om en elev har stukat foten så vet man att man ska linda foten och utöva PRICE-modellen eftersom man har lagt det på minnet och ens tidigare erfarenheter visar på att detta fungerar.
Teorierna är relevanta just utifrån vårt syfte att ta reda på hur idrottslärare arbetar med
skadehantering. Hur har lärarna utvecklats i sin yrkesroll utifrån den forskningen som har tagits fram kring idrottsskador och hur utvecklas deras kompetens utifrån vad de har lärt sig i
skadehanteringsprocessen? Hur de applicerar sina kunskaper utifrån tidigare erfarenheter och lärdomar i sin undervisning.
4. Metod
Det här avsnittet kommer att belysa: studiens tillvägagångssätt, urval, datainsamling, dataanalys samt etiskt förhållningssätt.
Harboe (2013) menar på att kvalitativa metoder är explorativa. Att en metod är explorativ innebär att den är utforskande säger författaren. Han säger att metodvalet
14
måste inkludera metoder som är flexibla och det är här som de kvalitativa metoderna blir effektiva.
4.1 Urval
Vi hade ett strategiskt urval i vår undersökning. Det menas med att vi valde en specifik målgrupp, i detta fall Svenska idrottslärarföreningen. Eftersom vi vill ha ett spritt urval med exempel från olika delar av Sverige för att kunna se om det skadeförebyggande arbetet skiljer sig beroende på vart i landet man jobbar har vi valt att göra enkäter som legitimerade idrottslärare får besvara. Vår enkät presenterades i en sluten
diskussionsgrupp med idrottslärare på facebook.
En länk till Google survey lades upp i anslutning till en presentation om vad vi ville undersöka och en inbjudan till att svara på frågorna.
Vi fick in svar från 20 idrottslärare. Vi bedömer risken för kontaminering av svaren som väldigt låg då det är en sluten grupp och helt frivilligt att gå in på länken och svara på frågorna. Risken för att olämpliga personer skulle gå in på vår enkätlänk och aktivt sabotera ser vi som tekniskt möjlig men synnerligen osannolikt.
Efter att enkäten legat uppe i en vecka så lades det upp en påminnelse som även staterade om ett sista datum för inlämning.
Vår enkät är uppbyggd genom fyra större frågor: Hur arbetar du med idrottsskador samt förebyggandet av dessa med eleverna? Vad finns det för rutiner på just din skola ifall olyckan är framme? Vilka direktiv (om du har fått några) har du fått från rektorn på din skola kring just arbetet med idrottsskador? och Vilka verktyg använder du dig av när du undervisar kring idrottsskador och förebyggandet av dessa? Där den svarande får svara med längre svar och helt med egna ord. Vi har även med frågan ”vilken kommun läraren jobbar i” för att kunna dra paralleller hur arbetet skiljer sig runt om i landet. Enkäten är uppbyggd så att vi får in kvalitativa svar men så att vi senare, beroende på hur många svar vi får, kan göra om den insamlade datan till kvantitativa data. Vi har även samtalat med svenska idrottslärarföreningen för att pitcha vår idé och då sa de att de var intressant och ett bra område. Vi har även fört samtal med vår handledare för att komma fram till våra enkätfrågor.
15
Vi har fört samtal med Idrottslärarförbundets ordförande i västra Sverige som har hjälpt oss att skicka ut vår enkät till legitimerade lärare. Genom facebookgruppen så har vi skickat ut kvalitativa enkäter till olika legitimerade idrottslärare runt om i landet för att få ett så brett spektrum som möjligt på våra enkätfrågor. Personerna har olika ålder, kön, arbetslivserfarenhet etc. Efter varje svar har registrerats så samlas dessa ihop på ett och samma ställe i google drive. Därefter skrev vi ut enkätsvaren och gick igenom dessa i lugn och ro analysera svaren för att plocka ut fyra stycken huvudkategorier
(Förebyggande, Åtgärdande, Problemområde och Ledningsfrågor) att gå efter baserat på de citaten eller svaren vi fick in genom vår webbenkät.
Information- och samtyckesblanketten skickades med i webbenkäten och finns att läsa i bilaga 2.
4.3 Dataanalys
Harboe (2013) menar på att det gäller att förstå den kvalitativa innehållsanalysen genom tre kännetecken. Det första kännetecknet är att innehållsanalysen baseras på källkritik. Oftast saknas det information eller så väljer aktören att dölja vissa saker i sina svar. Därför var det viktigt att analysera svaren noga. Man kan alltid tänka om det finns några andra källor som motsätter sig eller bekräftar dina egna källor. Det andra kännetecknet är empati. Att om respondenten visar något som den inte framhäver i sina svar. Detta kännetecknet är svårt när man genomför en webbenkät så man får läsa sig in mellan raderna i svaren. Finns det ,mer att utvinna från citaten vi har fått fram? Det sista
kännetecknet är att innehållsanalysen är textbaserad. Att man tolkar och läser in text likt vid en bokanalys. Man läser in ordvalen, språket, citat med mera och hur dessa ingår i en helhet. Här var det viktigt att se hur den svarande uttryckte sig i sina svar. Hur utvecklade svaren var eller hur korta de va.
Dalen (2008) beskriver analysprocessen som att utföra kodning av material.
Forskaren går igenom materialet för att hitta vad som är centralt. Man lär känna sitt material genom att tolka in vad de som har svarat på webbenkäten menar med sina svar medans man skapar egna och kreativa tankar kring det insamlade materialet. Dalen (2008) har beskrivit den kodningsprocessen som vi använde i vårt arbete. Man börjar med en råkodning för att sedan genomföra en kodning som mynnar ut i en slutkodning. Det var utifrån den här kodningsprocessen som vi fick fram våra huvudkategorier. Vi började med att bryta ner alla enkätsvar till olika kategorier. Utifrån dessa
16
underkategorier så skapade vi fyra huvudkategorier. Efter att vi fått ut våra fyra huvudkategorier började vi att leta ut nyckelord för att tydligare kunna specificera i vilken huvudkategori som varje enkätsvar tillhörde.
Meningsinnehållande satts Nyckelord Kategori Tidigare kunskaper från kurser inom idrottskadehantering (föreningsverksamhet som betalat) ’’ Vi pratar mycket om ergonomi vid lyft.’’
Kunskaper, Ergonomi, uppvärmningen. Undervisning, arbeten. Förebyggande arbete av idrottsskador ’’Akut omhändertagande, skriva rapport, kontakta skolsköt alt förälder.’’ ’’Skolsköterskan kontaktas och tillbudsrapporter skrivs.’’
Skolsköterskan, ring. rapport, förälder, eleven.
Åtgärdande arbete kring idrottsskador
’’Leta akutmaterial som sällan finns’’ ’’Har inte fått några.’’
Leta, sällan, inte, saknas, utrusning.
Problemområden
’’Har inte fått några. Mer än att vi ska följa policyn vid olycksfall.’’ ’’Inga direktiv’’
Inga, Policy. riktlinjer, direktiv. saknas
Ledningsförhållanden
17
Enligt vetenskapsrådet (2002) så finns det fyra huvudvillkor en forskare ska förhålla sig till när denne utför sitt forskningssyfte. Det är: Informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet samt nyttjandekravet.
Informationskravet: Det här innebär att forskaren måste informera sitt syfte med sin studie till individerna som forskaren vill genomföra sin studie på. Det ska tydligt framgå att deltagandet är frivilligt och att uppgifterna som samlas in enbart ska användas i syfte till forskningsstudien. I vår webbenkät finns det bifogat ett informationsbrev och presentation av studien vi genomför samt hur informationen behandlas.
Samtyckeskravet: Forskaren är skyldig att få samtycke av respondenten att denne är okej med att delta i en forskningsstudie. Det är även de som deltar i studien som bestämmer om och hur länge de vill delta. De har även all rätt att säga upp sitt deltagande när de vill. Deltagarna av webbenkäten kunde själva avgöra ifall de ville svara på frågorna eller inte. De kunde också när som helst välja att avbryta
genomförandet av webbenkäten.
Konfidentialitetskravet: Alla uppgifter man som forskare samlar in ska antecknas, analyseras och avrapporteras. Detta så att inga uppgifter om deltagaren kan identifieras av någon utomstående.
Nyttjandekravet: Alla uppgifter som har samlats in under studien får inte användas utanför studien. Alla uppgifter ska användas i forskningssyfte enbart. Deltagarna fick information om hur svaren behandlas konfidentiellt efter genomförd webbenkät. Webbenkäten är också helt anonym och vi skrev inte ut vilken kommun deltagarna jobbar i vår studie. Vi var tydliga i vår webbenkät att svaren som angavs enbart skulle användas till studiens ändamål.
4.5 Metoddiskussion
Kvalitativa enkäter var rätt väg att gå. Enkäten är uppbyggd för att samla in kvalitativa data eftersom att i skolans värld så är det väldigt sällan man arbetar med hårddata som en kvantitativ undersökning tar fram. Med intervjuer hade vi kunnat gå mer på djupet men då ökar även risken att hamna i ett bekvämlighetsurval vilket vi ville undvika.
18
Genom en enkätstudie så kunde vi nå ut till fler personer som kunde hjälpa oss besvara våra frågeställningar samt vårt problemområde. Eftersom vi ville undvika
bekvämlighetsurval även med denna metoden så sökte vi oss till Svenska
idrottslärarföreningen för att få jämn spridning på enkäten. Detta höjjer rellabiliteten på svaren då vår data inte blir lokal eller specefik för halmstad som är vårt närområde. Då Svenska idrottslärarföreningens kontaktnät för idrottslärare är nationellt. Även då våra svar till urvalet var 20 stycken och alla är yrkesverksamma idrottslärare påverkar reliabiliteten positivt eftersom det är helt frivilligt att fylla i enkäten. Detta ger att endast den som både känner att den har något att tillföra och tid att göra det deltager i studien. Detta hjälper till att sålla bort oseriösa stressade eller halvfärdiga svar. Vad det gäller validitet i svaren, så i och med att det är en enkät skickad till relevant personal med en akademisk utbildning så ser vi det som extremt osannolikt att vi skulle få fingerade eller falsifierade enkätsvar. Kort och gott kan vi inte se för oss det hända på grund av att det är för en resonabel person mild utryckt långsökt att sabotage skulle inträffa i denna studie
Hassmén och Hassmén (2008) säger att syftet med kvantitativa metoder är att man ska ha möjligheten att uttala sig om en population som är större än den som ingår i studien. Till exempel hade vi inte upptäckt att det finns skillnader med arbetet i Norra Sverige jämnt emot Södra Sverige om hade gjort intervjuer. Fördelen med en kvantitativ studie är att man får fasta siffror på vad som händer ute i arbetslivet. Man kan genom statistik ta reda på vad som behöver förbättras samt vad som redan fungerar. Vi fick 20 stycken svar som alla var välformulerade och användbara. Det fanns svar som representerade alla de olika ''längden på tid i tjänst'' alternativen. Det var en överrepresentation av kvinnor som svarade då 12 av svaren identifierade sig själva som kvinnor och 8 som män. Inget av svaren valde att kryssa i valet ''annat'' vad det gällde kön.
Cohen (2018) redogör för de olika sätten som en intervjuare kan påverka reliabiliteten av ett svar. Ett exempel är att intervjuaren omedvetet letar efter ett visst svar och därför tolkar det intervjupersonen säger fel. Författaren tar även upp risken att den intervjuade inte säger hela sanningen på grund av att den befinner sig i en social situation, det vill säga att intervjupersonen sparar på negativa åsikter för att inte verka otrevlig eller svår.
19
Det som vi kunde ha gjort var att utveckla vår enkät lite genom att ha med frågan ”jobbar du i kommunalskola eller privat” samt att ha med ”övriga tankar” som lärarna kunde ha fyllt i ifall det var något mer som de skulle vilja dela med sig av.
Något vi direkt insåg när vi började sammanställa datan var att enkäten skulle kunnat utökas med frågan’ ’Jobbar du inom en kommunal eller privat verksamhet’’ då
eventuella problemområden skulle kunna vara specifika för den ena eller andra typen av arbetsgivare. Speciellt de två huvudkategorierna’ ’ledningsförhållanden’’ och
problemområden’’.
Eliasson (2010) säger att validitet är om undersökningen faktiskt mäter det som man har som syfte att mäta. Det som styrker vår validitet är att vår enkät är utformad efter våra frågeställningar och vårt syfte med studien. Vi genomförde även en liten pilotstudie med hjälp av samtal med idrottslärarförbundet.
Reliabiliteten i undersökningen visar på om studiens mätningar är pålitliga. Eliasson (2010) menar att om en studie får samma resultat efter att den har upprepats så är studien pålitlig. Reliabiliteten i vår studie såg vi tidigt eftersom de första två till tre svaren var nästan identiska och vi fick fram samma resultat successivt under studiens gång med en del svar som var olika utifrån standardsvaret.
5. Resultat och analys
Lärarna som besvarade enkäten beskriver en ganska ensam men ändå positiv situation. Till exempel så har inte ordet’ ’arbetslag’’ förekommit en enda gång i svaren. Som vi såg det så är det inte bara nyckelorden som förekommer som man kan finna mening i, utan även om något skiner med sin frånvaro bör man ta det i beräkning. Dock finns det fler möjliga tolkningar av avsaknaden av kollegialt fokus i arbetet med idrottsskador. Till exempel skulle en anledning kunna vara att idrottslärarna inte upplever det
nödvändigt att blanda in andra i ett ansvarsområde som är rättmätigt deras. Genom vår innehållsanalys fick vi fram fyra huvudkategorier: Förebyggande, Åtgärdande,
Problemområde och Ledningsförhållande.
Förebyggande
20
''Det är viktigt att kunskapen följer med till elevens fritidsportande.''-Lärare 3
Detta arbete är huvudsakligen teoretiskt och ofta kopplat till lärarens individuella idrottsbakgrund. Det vill säga att lärarna beskriver en situation där egen erfarenhet är en större resurs än den utbildning de genomgått. Detta leder oss till att undra om det läggs för lite fokus på detta område i ämneslärarprogrammet.
Förebyggande arbete är alla de insatser som läraren via sin erfarenhet inom idrott och med sin utbildning gör för att se till att en skada inte uppkommer. Det kan vara allt ifrån uppvärmning till teoretiska förklaringar.
Under huvudkategorin förebyggande så lades det en stor vikt vid uppvärmning och hjälp till självhjälp. Lärarna beskriver att det arbete som utförs under idrottslektionerna gällande idrottsskador måste få effekt även i fritidsutövandet.
Analysen vi drar är att ett utilitärianskt tänkande ligger till grunden för detta då en idrottslärare träffar sina elever ett par timmar i veckan medan de är fysiskt aktiva långt mer än så generellt.
Åtgärdande
''hjälpa till med skadan är första prio''-Lärare 5 ''först hjälpa sen kontakta föräldrarna''-Lärare 13
Nästa kategori innehöll enkätsvar som hade en pragmatisk attityd som ledde oss till huvudkategorin åtgärdande. Lärarna uttrycket ingen oro för att inte besitta kunskapen som krävs vid en skada, utan det finns en känsla av både ansvar och självförtroende i svaren.
Åtgärdande arbete är allt arbete som sker efter det att en skada har inträffat. Det vill säga allt ifrån hjärt- och lungräddning till att linda en fot. Men det är direkt kopplat till en redan inträffad skada. Händelseförloppet i huvudkategori ’’Åtgärdande’’ utifrån våra enkätsvar blir tydligt: Steg 1: hjälpa eleven på plats.
Steg 2: ringa skolsköterska. Steg 3: kontakta målsman. Steg 4: skriv rapport.
21
Problemområde
''det saknas ofta första förbandslådor och annan materiel'' -Lärare 9. ’’Hallen hyrs ut till andra verksamheter på kvällarna’’ -Lärare 7
Nästa kategori kom vi fram till var av mer praktiskt lagd. De rent fysiska begränsningarna av tid, yta och resurser. Lärarna upplever att deras
uppdragsbeskrivning och vad de har att arbeta med inte riktigt matchar. Ofta på grund av att de inte får ha sina förråds- och arbetsytor ifred. Utan man har idrottsföreningar samt kanske till och med lärarkollegor som använder eller flyttar på materiel så att det inte går att hitta när det behövs.
Med problemområden avser vi logistiska och utrustningsmässiga hinder för
undervisningen som försvårar arbetet kring skador. I kategorin ’’Problemområden’’ upplever lärarna att en brist på materiel är ett stort problemområde.
Ledningsförhållande
’’Har inte fått några. Mer än att vi ska följa policyn vid olycksfall.’’ -Lärare 18 ''Detta är brister som jag har påpekat till rektorn'' ’’-Lärare 2
Sista kategorin som vi identifierade var lärarnas diskussion kring sina rektorer och kollegor. Det vi noterade gällande kollegor var att de sken med sin frånvaro medan rektorn nämndes mycket ofta. Som vi resonerar så beror detta på att idrottslärare, även om de ingår i ett arbetslag, upplevs arbeta mer individuellt än vad man skulle kunna tro vid första anblicken.
Med ledningsförhållanden avser vi alla situationer där lärarens arbete påverkas av annan ledande personal på skolan. Det vill säga specialpedagoger, rektorer eller lokalpolitiker. Det saknas ofta en gående kontakt med rektor och man blir som idrottslärare ofta hänvisad till policydokument som kanske inte känns tillräckliga.
Helhetsbilden vi kommer fram till är att idrottslärarna är medvetna om idrottsskador och har god kompetens individuellt på området men att de känner att det saknas
uppbackning organisatoriskt på skolorna.
Att uppdraget som idrottslärare har vissa problemområden som behöver adresseras är inte på något sätt förvånande, det har alla yrken.
22
Men för att få bukt med problem som till exempel att chefer inte förstår hur mycket risker en viss aktivitet kan innehålla eller att man inte har regelbundna kontroller av sjukvårdsmaterialet i en lokal. Det är massa faktorer som spelar in då idrottshallar ofta hyrs ut till andra verksamheter på kvällstid och kanske använder dessa verksamheter första förband och dylikt på kvällen. Vilket leder till att den lärare som undervisa följande dags står denne helt plötsligt ingen utrustning om olyckan är framme. Detta ser vi som ett typiskt orosmoment som leder till den kroniska’ ’materialbrist’’ som idrottslärarna upplever. Det är för många kockar i soppan vad det gäller utrusnings ansvaret i en genomsnittlig gympasal. Det blir även en budgetmässig belastning om det alltid blir idrottsläraren som blir den som ersätter förband kyl påsar lindor plåster och annan sjukvårdsmateriel.
När vi läste igenom enkätsvaren så blev det snabbt tydligt att kommunikation med ledningen och bristen på utrusning gick tydligt ihop. Att de lärare som upplevde att det inte fanns tillräckligt med utrustning också upplevde att de inte fick gehör i sin kamp om att få in mer utrustning kan vara en anledning till detta.
6. Resultatdiskussion
Syftet med vår studie var att undersöka hur idrottslärare arbetar med elever kring
idrottsskador, förebyggandet av idrottsskador och vilka direktiv det finns från ledningen kring dessa frågorna. Alla lärare jobbar på något sätt med idrottsskador i sin
undervisning men i olika utsträckningsgrad.
Backman och Larsson (2016) säger att sättet som läroplanen är utformad är problematisk kring vad läraren i idrott och hälsa ska ha för kunskaper. Svensk
idrottslärarutbildning har sedan länge byggt på fysiska kunskaper samt kunskaper inom olika idrotter. I kursplanerna på högskolan så är ofta orden ”att använda” eller ”att utföra” om olika fysiska aktiviteter skrivna medan i läroplanen för skolan så står det inget om detta kring de fysiska aktiviteterna utan snarare andra moment. Ett moment är skador samt det skadeförebyggande arbetet. Deras studie visar inget om att man faktiskt lär sig detta på de svenska högskolorna eller går utbildningar om detta senare.
Även om hantering av skador eller förebyggande arbete kring skador vid fysisk aktivitet är väldigt viktigt och aktuellt idag så finns det inga implikationer från läroplanen så som den är utformad idag. Även tiden som läggs på området idrottsskador är väldigt minimal
23
och den tiden som läggs är främst diskussioner kring skadehantering i allmänhet och ergonomi i synnerhet. Och enligt Hallquist och Hermelin (2011) så är ungdomar mer skadekänsliga under puberteten. Detta på grund av tillväxtspurten men att träningsdosen oftast ökar under dessa åren.
Därför anser vi att detta är ett väldigt viktigt och relevant område att jobba med eleverna kring.
Vi som blivande lärare i idrott och hälsa ser svaren i denna enkät som både upplyftande och aningen varnande. På ena handen har vi en attityd som projekterar kompetens i yrket och en förmåga att jobba förbi hinder bland våra kollegor som svarade. Som yrkesgrupp så har Idrottslärarna tillsammans med lärare i övrigt fått ett rejält uppsving i status med höjda löner och att allmänheten tar sin hälsa på större allvar nu än vad de gjorde förr.
Det vi ser som ett steg i rätt riktning och en bra kompromiss mellan kontroll och frihet hade varit att det gavs ut en ''fördelnings mall'' från skolverket. Det vill säga ett diagram över hur många procent av idrott- och hälsautbildningen som skall gå till vilken sorts aktivitet.
Även Guskiewicz (2012) menar på att man måste ha bra skadeförebyggande arbete inlagt i läroplanen för idrott och hälsa för att öka förståelsen kring idrottsskador men även ergonomiskt kunna undvika skador i praktiken samt kunna hantera situationen ifall någon i ens närhet ådrar sig en skada under fysisk aktivitet.
Helt enkelt så tycker vi att det skulle vara bra att sätta siffror bakom kunskapsmålen och kurskraven. För allt är viktigt men bara en sak kan vara viktigast. Det hade även gjort att det blev lättare att planera lektioner och fördela sin tid mellan de olika områdena som skall avklaras.
Denna åtgärd hade kunnat säkerställa att alla de olika områdena i utbildning får en rimlig mängd lektioner för att genomföras på ett sätt som känns bekvämt för läraren. För att om jag som lärare redan i planeringsfas vet att området ‘’ergonomi och skador’’ var 6 lektioner stort. Då kan jag veta både hur mycket tid jag ska lägga på detta och att jag har givit eleverna en likvärdig utbildning som skolan bredvid.
Då blir nämligen inte tiden en felfaktor utan bara kompetensen av den ansvariga läraren avgör om de blir ett ‘’avklarat kunskapsmål’’.
Som Bahr (2015) säger att idrottsskador ofta är komplexa och likaså orsakerna till dem så finns det fullständiga modeller kring sammanhang samt tar hänsyn till den kedja av händelseförlopp som ledde fram till skadan.
24
Man skulle alltså kunna bekämpa upplevelsen av att ledningen inte ger en tid till att genomföra all den utbildning som de olika kunskapsmålen kräver. Då hade friheten att få planera sin egen utbildning bevarats på så sätt att det inte finns någon toppstyrning som bestämmer över den enskilda lektionen men det finns en mall att följa så att man inte försummar ett visst kunskapskrav på grund av tidsbrist.
Likaså Ohlsson (2016) säger i hennes undersökning att 95 procent av skolorna som deltog hade ett tillbuds- och skaderapporteringssystem. Hon säger attt lärarna i idrott och hälsa vill ha hjälp från övriga aktörer inom skolorganistaionen för att kunna underlätta det skadeförebyggande arbetet på lång sikt.
Teorin som den här studien har grundat sig på är Learning by doing och den säger att för att lära sig något så måste man utföra arbetet. Man lär sig genom handlingar. Bara ett fåtal av de som har besvarat vår enkät använder sig av fejkade scenarion eller flippade klassrum osv. utan de använder sig av diskussioner kring idrottsskador eller powerpointpresentationer istället för att till exempel låta eleverna linda en fot. För vi, likt John Dewey, anser att för att lära sig kring idrottsskador och hantering av dessa måste vi också pröva på att hantera skador.
Svaren som kommit in har kunnat representera ett brett spektrum av kommuner och tid i tjänst. Hur arbetar läraren i idrott och hälsa för att förebygga idrottsskador? Enligt Jönsson & Nyman (2012) hade i 70 % av skadorna som krävde att eleven lämnade skolan och sökte sjukvård varit relaterade till bollspel. Detta tillsammans med att lärarna i vår enkät beskrev att de ofta lutade sig på sin egen idrottsbakgrund då olyckan var framme. Vilket tydligt pekar på att man genom Deweys teori om learning by doing har lärt sig hur man ska hantera en idrottsskada samt hur man kan arbeta förebyggande kring liknande skador så de inte upprepar sig.
Arbetet är mestadels förebyggande och baseras huvudsakligen på elevens egen förmåga att med rätt utbildning undvika att skada sig. Idrottslärarna ger helt enkelt inte uppgifter till eleverna som medför en onödig skaderisk.
Många av lärarna som svarade på vår enkät jobbade mycket med diskussion kring bland annat ergonomi eller jobbade med ”fejkade scenarion” där en elev simulerar en skada och en annan ska hjälpa till.
Ett genomgående svar vi fick från lärarna var att de arbetade mycket med det
förebyggande arbetet i form av genomgångar, diskussioner, anpassade uppvärmningar etc.
25
Lärarna skapar alltså som vi ser det en bedömning av skaderisken baserat på väldigt svårmätbara faktorer. Exempel på dessa faktorer är: ’’Lianerna ska användas under hinderbanan, vilka risker finns det med detta”.
Finns det tydliga skillnader i hur idrottsläraren arbetar med det skadeförebyggande arbetet beroende på hur länge läraren varit aktiv i yrket eller vart i landet man arbetar? De skillnader som gick att utläsa var kopplade till vilket material man väljer att använda sig av.
Det fanns en preferens för digitala verktyg hos de lärare som hade mindre år i
yrkesverksamhet. Lite stereotypiskt så verkar det som att yngre lärare är mer bekväma med it och ber därför om den typen av utrusning till sina salar. Samt är mer benägen att hålla i presentationer med digitalt stödmaterial eller film.
Däremot så såg vi också tydligt att de som varit verksamma i minst 16 år hellre använde sig av materiella ting så som kylpåsar, lindor eller drog nytta från tidigare erfarenheter från föreningsverksamhet där man gick igenom PRICE-metoden.
Hur arbetar läraren med eleverna om idrottsskador och vilka verktyg som används i den här typen av undervisningen är också en fråga som måste besvaras för att få svar på frågan hur det skadeförebyggandet arbetet ser ut. Bernström, M & Durcham, C (2016) drar slutsatsen att lärare är väl insatta i vad förebyggande arbete är och har integrerat det i sin arbetsmetodik. Vilket vi kan se kopplingar till i våra resultat då lärarna i vår
26
7. Implikationer och framtida forskning 7.1 Didaktisk implikation
Att avsätta en bestämd procentsats av ämnet som teoretisk skulle kunna hjälpa ämnet att mer precist träffa sina kunskapsmål. För att inte den ansvariga läraren skall hamna i ett mellanläge då den måste mitt i en termin börja leta lediga salar för sin undervisning. För även om ämnet tagit sig an en ny ton sedan det kallades gymnastik så finns det många gamla rutiner. Den brist på tid Lärarna upplever tillsammans med en tydligt utstakad standard kan skapa en miljö där det är väldigt enkelt att upprepa gamla mönster.
Det är även så att om lärarna känner sig pressade så kommer riskerar den mer
traditionella praktiska utbildningen att bli lidande. Det vi kan utläsa ur litteraturen och enkätsvaren är att med otydlig styrning och med mindre resurser så är det ämnets mångfald som minskar huvudsakligen. Utbildningsmoment som inte uttryckligen står med i kunskapskraven är av naturliga själ de som får åsidosättas till förtur för moment som är.
Det hade även hjälpt till att klargöra för yrkeskåren hur stort fokus som skall läggas på just den teoretiska aspekten av ämnet. Det finns annars en risk att det blir väldigt ojämnt mellan skolor i hur mycket ‘’idrott och hälsa teori’’ som eleverna får tillgång till.
Så för att uppnå en bättre förståelse kring idrottsskador så se vi att det finns stor potential för att höja den didaktiska nivån genom att fastställa hur stort del av ämnet detta utgör.
Det finns tydliga ramar gällande hjärt- och lungräddning och ett liknande ramverk över vilka skador som är de vanligaste och när de uppstår kan ligga till grund för ett
arbetsmaterial som alla som jobbar med detta kan stödja sig på.
27
så är vissa skador och aktiviteter överrepresenterade och därmed objektivt mer viktiga att ta upp.
7.2 Forskningsmässiga implikationer
Det förebyggande arbetet idrottsläraren gör är svårt att mäta, för hur mäter man skador som ‘’inte hände’’. I den bästa av världar så skadar sig ingen i samband med skolans undervisning. Dock så räcker det inte som vi ser det med att utbilda lärare i
förebyggande syfte utan vi måste även reagera på vilka som är de mest skadebenägna sporterna och varför.
Så vi ser det som att man kan hjälpa lärarnas situation på två sätt. Det ena är att forska fram ett material som hjälper lärarens förebyggande arbete genom att varna den för vilka aktivitet som är mest troliga att resultera i skador och hur.
Till exempel skulle det kunna stå i ett sånt material ‘’I åldern 9–11 undvik att spela fotboll på stor plan då risken för skador minskar drastiskt efter 11 och gör fotboll till en sport som bör sparas tills eleverna utvecklat rumsuppfattning nog att hålla koll på både boll och andra barn i rörelse på plan.’’
Det vi föreslår är att man skall producera en skadehandbok som sammanställer all skadestatistik vom vi har att tillgå på ett så koncentrerat sätt som möjligt så att alla lärare kan förebygga alla skador i alla sorts aktiviteter. För eftersom många av lärarna i vår studie påpekade att det var i deras idrottsengagemang före sin utbildning som de hämtade stora delar av sin kunskap gällande skador så finns det ett behov av
synkronisering. Annars så kanske de lärare som har en bakgrund i racketsport missar att göra förebyggande insatser som är helt naturliga för en lärare med bakgrund i
bollsporter.
28
8. Referenslista
Arbetsmiljöverket (2015) Arbetsställning och belastning-ergonomi Hämtad: 20181126
Tillgänglig: https://www.av.se/halsa-och-sakerhet/arbetsstallning-och-belastning---ergonomi/
Aldenberg, E (2003) Med fokus på idrottsskador - självrapporterade skador bland
11-15åringar. Statens folkhälsoinstitut
Ayers, S (2010) Serious Injuries in Physical Education Class, Journal of Physical
Education, Recreation & Dance,
Hämtad: 20181207
Tillgänglig: https://www.tandfonline.com/doi/abs/10.1080/07303084.2010.10598441
Backman, E & Larsson, H (2016) What should a physical education teacher know? An
analysis of learning outcomes for future physical education teachers in Sweden, Physical Education and Sport Pedagogy,
Hämtad: 2018-12-09
Tillgänglig: https://www.tandfonline.com/doi/full/10.1080/17408989.2014.946007
Bahr, R (2010) Undvik idrottsskador Stockholm: SISU Idrottsböcker
Bahr, R (2015) Idrottsskador -en illustrerad guide Stockholm; SISU Idrottsböcker
Bahr, R & Mæhlum, S (2004) idrottsskador - En illustrerad guide, Stockholm: SISU Idrottsböcker
29
Bernström, M & Durcham, C (2016) Akta dig för skador- en kvalitativ studie om
idrottslärares skadeförebyggande arbete med elever i årskurs 7-9
Hämtad: 20181204
Tillgänglig: http://gih.diva-portal.org/smash/get/diva2:950074/FULLTEXT01.pdf
Blixt, D & Eriksson, O. (2018). Skola i förändring: En studie om lärares arbete med
måluppfyllelse i Idrott och hälsa efter senaste läroplansreformen Lgr11.
Hämtad: 20181204
Tillgänglig: http://umu.diva-portal.org/smash/get/diva2:1182710/FULLTEXT01.pdf
Cohen L, Manion L och Morrison K (2018) Research methods in education London; Routledge
Eliasson, A. (2010). Kvantitativ metod från början. (2., uppdaterade uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Engström K (2005) Utlösande faktorer för skador- kan vissa faktorer i skolmiljön utlösa
fysiska skador bland barn och ungdomar
Hämtad: 2018-12-09 Tillgänglig:
http://socialmedicinsktidskrift.se/smt/index.php/smt/article/view/1574/1350
Guskiewicz, K (2011) Physical Education Curriculum Priorities: “Safe” Exercise is
Medicine, Quest,
Hämtad: 20181207
Tillgänglig: https://www.tandfonline.com/doi/abs/10.1080/00336297.2011.10483664
Hallquist, C & Hermelin, M (2011) Barn och ungdomars upplevelser av en idrottsskada
och dess förlopp
Hämtad:20181126
Tillgänglig: http://media.primafysik.se/2014/11/HallquistHermelin-2011.pdf
30
Hämtad: 2018-12-09
Tillgänglig: https://www.ufn.gu.se/digitalAssets/987/987054_skador.pdf
Hassmén, N. & Hassmén, P. (2008). Idrottsvetenskapliga forskningsmetoder. (1. uppl.) Stockholm: SISU idrottsböcker
Henriksson, B & Lindman, J (2018) Förebyggandet av belastningsskador hos idrottare
i åldern 13–17 år: Handbok för idrottare, tränare och föräldrar
Hämtad: 20181204 Tillgänglig:
https://www.theseus.fi/handle/10024/149158?fbclid=IwAR3UZcdOoqhan4sUvnAFv8w kiaLIhbRLoWHakDMAcRsjHDx_wd9nS9rR2U
Howe, M, Brewer, J & Shane, S (2013) If Not You, Who? Responding to Emergencies
in Physical Education and Physical Activity Settings, Journal of Physical Education, Recreation & Dance,
Hämtad: 20181207 Tillgänglig:
https://www.tandfonline.com/doi/pdf/10.1080/07303084.2013.757192?needAccess=tru e
Hunt, K, Ormond, T, Griffin, L, Maina, M, Jones, C, Goldman, A & McMichael, C (2016) Practical Advice for Teachers and Coaches: Handling Acute Athletic Injuries,
Journal of Physical Education, Recreation & Dance,
Hämtad: 20181207
Tillgänglig: https://www.tandfonline.com/doi/full/10.1080/07303084.2016.1216484
Jansson, J. (2015). Säkerhetsledning i skolan: En studie om samarbetet mellan
huvudman och rektor med utgångspunkt i Lagen om skydd mot olyckor.
Hämtad: 20181127
Tillgänglig: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-37777
31
Johansson, R., & Persson, R. (2018). Skadehantering i skolan: En undersökning om vad
lärare i idrott och hälsa har för uppfattningar om hantering av skador vid fysisk aktivitet i skolundervisningen.
Hämtad: 20181128
Tillgänglig: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-36149
Jönsson, M & Nyman, A (2012). Skadeförebyggandearbete i skolan- Kvalitativ studie
om hur lärare i ämnet idrott och hälsa förebygger funktionella idrottsskador
Hämtad:20181126
Tillgänglig: http://lnu.diva-portal.org/smash/get/diva2:483730/FULLTEXT01.pdf
Kasee Hildenbrand, K. Andrew R. & Paul M. Wright (2018) Physical Education
Teachers’ Awareness and Understanding of Concussions, and Concussion Policies and Protocols, Research Quarterly for Exercise and Sport,
Hämtad: 20181207
Tillgänglig: https://www.tandfonline.com/doi/full/10.1080/02701367.2018.1472735
Knight, C, Badros, K, Madden, C, Drewer, N, Makuchal, P (2006) Sports Medicine and
School Nurses: A Growing Need for Further Education and Appropriate Resources
Hämtad: 20181207
Tillgänglig: https://onlinelibrary.wiley.com/doi/pdf/10.1111/j.1746-1561.2006.00066.x
Laflamm, L & Menckel, E (1998) Skaderelaterade faktorer i skolmiljön- Utveckling av
ett intrument för registering och analys av elevskador
Hämtad: 2018-12-09
Tillgänglig: https://gupea.ub.gu.se/handle/2077/4198
Lindberg, G & Rosén, M (2000) Folkhälsa och sjukvård Almquist & Wiksell tryckeri AB; Uppsala
32
Linker, J & David, S (2017) Prevention, Recognition and Treatment of Common Recess
Injuries, Strategies,
Hämtad: 20181207
Tillgänglig: https://www.tandfonline.com/doi/full/10.1080/08924562.2017.1320247
Melkerson, S. (2013). Betygssättning i idrott och hälsa: Påverkar idrottsskador
elevernas betyg?
Hämtad: 20181126
Tillgänglig: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-28007
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (2009) Statistik och analys – Fysisk
aktivitet och skador Statens folkhälsoinstitut
Hämtad: 2018-12-01
Tillgänglig: https://www.msb.se/RibData/Filer/pdf/25550.pdf
Olsson, L (2016) Riskhantering och skadeförebyggande arbete i förskola, skola och
omsorg Hämtad: 2018-12-09 Tillgänglig: https://www.skafor.org/contentassets/bc2d0d6779524aa9807f41d819569f06/riskhanteri ngoch-skadeforebyggande-arbete-i-forskola-skola-och-fritidshem-lena-olsson-universitetet-ikarlstad.pdf SIFO (2005) https://www.yumpu.com/sv/document/read/38774526/sifo-undersokning-om-barn-ungdomar-lek-och-fritid/6
Skolverket (2011) Läroplan för grundskola Hämtad: 2018-11-26
Tillgänglig https://www.skolverket.se/undervisning/grundskolan/laroplan-och- kursplaner-forgrundskolan/laroplan-lgr11-for-grundskolan-samt-for-forskoleklassen-och-fritidshemmet
Skolverket (2011) Läroplan i grundskola idrott och hälsa Hämtad: 2018-11-26
33
Tillgänglig: https://www.skolverket.se/undervisning/grundskolan/laroplan-och- kursplaner-forgrundskolan/laroplan-lgr11-for-grundskolan-samt-for-forskoleklassen-ochfritidshemmet?url=1530314731%2Fcompulsorycw%2Fjsp%2Fsubject.htm%3Fsubj ectCode%3DGRGRIDR01%26tos%3Dgr&sv.url=12.5dfee44715d35a5cdfa219f
Skolverket (2018) Regler och ansvar Hämtad: 2018-12-07
Tillgänglig: https://www.skolverket.se/regler-och-ansvar/ansvar-i-skolfragor/tillsynsansvaret
Stork, C. (2018). Idrottsämnet under de senaste 25-åren Hämtad: 2018-12-03
Tillgänglig: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-352686
Sundblad, G, Saartok, T & Renström, P (2002) Inga barn på bänken!- Medicinska
aspekter på fysisk aktivitet under skolåren
Hämtad: 2018-12-09 Tillgänglig:
https://centrumforidrottsforskning.se/wpcontent/uploads/2014/04/Medicinska-aspekter-fysisk-aktivitet.pdf
Sveriges kommuner och landsting (2018) Hämtad: 2018-12-09
Tillgänglig:
https://skl.se/arbetsgivarekollektivavtal/arbetsmiljo/fysiskarbetsmiljo/ergonomi.9763.ht ml
Säljö, R (2013) Lärande och kulturella redskap: om lärprocesser och det kollektiva
minnet Lund; Studentlitteratur AB
Säljö, R. (2015). Lärande - En introduktion till perspektiv och metaforer. Malmö; Gleerups Utbildning AB.
Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom
34 Hämtad: 2018-11-27 Tillgänglig: https://www.gu.se/digitalAssets/1268/1268494_forskningsetiska_principer_2002.pdf Bilaga 1 Enkät
Hur arbetar läraren i ämnet idrott och hälsa med idrottsskador samt förebyggandet av dessa? 1, Kön Man () Kvinna () Annat () 2, År verksam i yrket: <5år () 5-15år () 16-25år () >16-25år () Vilken kommun jobbar du i? __________________________ Hur arbetar du med idrottsskador samt förebyggandet av dessa med eleverna?
___________________________________________________________ Vad finns det för rutiner på just din skola ifall olyckan är framme?
___________________________________________________________ Vilka direktiv (om du fått några) har du fått från rektorn på din skola kring just arbetet med
idrottsskador?
_____________________________________________________________ Vilka verktyg använder du dig av när du undervisar kring idrottsskador och förebyggandet av dessa? _______________________________________________________________
Bilaga 2 Enkät med svar
Hur arbetar läraren i ämnet idrott och hälsa med idrottsskador samt förebyggandet av dessa?
Om oss Vi heter Eric Berg och Richard Nordlander och vi studerar för närvarande till ämneslärare i Idrott och hälsa, Historia och Religion årskurs 7-9 på Högskolan i Halmstad 270 hp. Vi läser vårt sista år på lärarprogrammet och skriver just nu vårt examensarbete i Idrott och Hälsa.
35
Syfte med arbetet Arbetet handlar om idrottsskador och det förebyggande arbetet kring detta. Genom studien vill vi undersöka hur läraren arbetar med eleverna kring
idrottssskador, vilka verktyg som används i undervisningen samt hur processen ser ut ifall olyckan är framme.
Konfidentialitet Din identitet och den information som du delger oss kommer att behandlas konfidentiellt för detta examensarbete samt för framtida akademiska presentationer och publikationer. Enkäterna förvaras så att obehöriga ej kan ta del av dem. Vid intresse går det att ta del av arbetet när det är färdigställt och godkänt.
Om ni har några frågor om undersökningen eller om ni vill läsa arbetet när det är klart kan du höra av dig på telefon alternativt mail till Eric Berg eller Richard Nordlander, vardagar 8-16. Telefon: Eric: 073-043 29 44 eller Richard: 072-322 46 19 Mail: Eric: ericberg95@hotmail.com eller Richard: richard.nordlander.danielsen@gmail.com
Handledare på Högskolan i Halmstad: Lars Kristén. Mail: lars.kristen@hh.se Telefon: 035-167215.
Vi vill på förhand tacka för er medverkan i vårt examensarbete.
Med vänliga hälsningar, Eric Berg & Richard Nordlander. Lärarstudenter vid Högskolan i Halmstad. *Obligatorisk Kön * Man Kvinna (x) Annat År verksam i yrket * <5 år 32 5-15år (x) 16-25år >25år
36
Vilken kommun jobbar du i? * Borås
Hur arbetar du med idrottsskador samt förebyggandet av dessa med eleverna? *
Vi diskuterar tex hantering av stukad fot. Men inte så mycket mer. Förebyggande desto mer; mycket samtal kring säkerhet. Planering
Vad finns det för rutiner på just din skola ifall olyckan är framme? * Skolsköterskan kontaktas och tillbudsrapporter skrivs.
Vilka direktiv (om du fått några) har du fått från rektorn på din skola kring just arbetet med idrottsskador? *
Inga
Vilka verktyg använder du dig av när du undervisar kring idrottsskador och förebyggandet av dessa? *
Tidigare kunskaper från kurser inom idrottskadehantering (föreningsverksamhet som betalat)
Besöksadress: Kristian IV:s väg 3 Postadress: Box 823, 301 18 Halmstad Telefon: 035-16 71 00
E-mail: registrator@hh.se www.hh.se
Erik Berg
