Examensarbete i Kriminologi Malmö universitet
ATT LÄMNA DEN KRIMINELLA
LIVSSTILEN
EN KVALITATIV STUDIE OM DE AVGÖRANDE
FAKTORERNA
LINA ANDERSSON
AHMAD ELBAYROUTI
ATT LÄMNA DEN KRIMINELLA
LIVSSTILEN
EN KVALITATIV STUDIE OM DE AVGÖRANDE
FAKTORERNA
LINA ANDERSSON
AHMAD ELBAYROUTI
Andersson, L. & Elbayrouti, A. Att lämna den kriminella livsstilen. En kvalitativ studie om de avgörande faktorerna. Examensarbete i Kriminologi 15
högskolepoäng. Malmö universitet: Fakulteten för hälsa och samhälle,
institutionen för kriminologi, 2020.
Syftet med studien är att undersöka vilka som är de avgörande faktorerna till att individen lämnar den kriminella livsstilen samt upprätthåller den prosociala livsstilen. Studien har använt en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer. För att besvara studiens syfte har fem respondenter inkluderats från föreningen KRIS-Kriminellas Revansch I Samhället i Malmö. Alla fem
respondenter har suttit i fängelset och haft en tidigare kriminell livsstil. Resultatet påvisade att fyra faktorer var avgörande för att lämna den kriminella livsstilen:
avslutande av missbruk, familj, påföljd och hälsa. Där missbruksproblematiken
hade en stark koppling till deras kriminalitet. Gällande den prosociala livsstilen menade respondenterna att relationer, förändrat konsekvenstänk, sysselsättning och avslutande av missbruk var drivkraften till upprätthållandet. Avslutningsvis menade respondenterna att det oftast inte finns endast en specifik faktor till
avslutandet eller upprätthållandet, utan viljan att förändra sin livsstil måste finnas där.
Nyckelord: desistance, kriminell livsstil, kvalitativ metod, prosocial livsstil,
TO LEAVE THE CRIMINAL LIFESTYLE
A QUALITATIVE STUDY ABOUT THE CRUCIAL
FACTORS
LINA ANDERSSON
AHMAD ELBAYROUTI
Andersson, L. & Elbayrouti, A. To leave the criminal lifestyle. A qualitative study about the cruial factors. Degree project in Criminology 15 högskolepoäng.
Malmö University: Faculty of Health and Society, Department of criminology, 2020.
This study aims to investigate what the crucial factors for an individual leaving the criminal lifestyle and maintaining the prosocial lifestyle are. The study has used a qualitative method in the form of semi-structured interviews. To respond to the purpose of the study, five respondents have been included from the association KRIS-Kriminellas Revansch I Samhället in Malmö. All five respondents have been in prison and had a previous criminal lifestyle. The results showed that there were four crucial factors to leaving the criminal lifestyle: the termination of
addiction, family, penalty and health. Where the problem of abuse had a strong
connection to their crime. Regarding the prosocial lifestyle respondents argued that relationships, mindfulness of consequences, employment and termination of
addiction were the driving force for maintaining a prosocial lifestyle. In
conclusion the respondents expressed that there is often not only a specific factor that dictates if one is able to maintain nor end criminal behavior, but instead the will to change lifestyle is what must be prominent.
Keywords: desistance, criminal lifestyle, qualitative method, prosocial lifestyle,
FÖRORD
Vi vill rikta ett stort tack till vår handledare Sadia Shahid Khan som varit en hjälpande hand under hela forskningsprocessen. Vi vill även tacka KRIS samt våra respondenter som medverkat i denna studie. Er delaktighet har varit betydande och utan er hade studien varit svårare att genomföra.
Ahmad Elbayrouti & Lina Andersson
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
INLEDNING...7 Syfte ...8 Frågeställningar...8 Avgränsningar...8 Centrala begrepp ...8 Kriminell livsstil ...8 Vändpunkt...9 Desistance ...9 Prosocial livsstil ...9 TEORI...9 Antisocial potential ...9Kriminalitet som livsstil...9
Teorin om åldersgraderad informell social kontroll ...10
TIDIGARE FORSKNING...11 Vändpunkter...12 Relationer...12 Missbruk ...13 Arbete...13 METOD ...14 Kvalitativ metod...14 Induktiv ansats ...15 Semistrukturerade djupintervjuer...15 Urval ...15 Förförståelse...16 Etik...17 Tillvägagångssätt ...18 Analys ...18 RESULTAT ...19
Lämnandet av den kriminella livsstilen ...19
Avslutandet av missbruk...20
Familjens avgörande roll...21
Påföljder...21
Hälsa ...22
Upprätthållandet av den prosociala livsstilen ...22
Relationer...22
Sysselsättning...24
Att vara drogfri ...24
DISKUSSION...25
Metoddiskussion ...25
Pålitlighet ...26
Trovärdighet...27
Överförbarhet ...28
Möjlighet att styrka och konfirmera...29
Resultatdiskussion...29 Lämnandet...29 Upprätthållandet...32 SLUTSATS...34 REFERENSER ...35 BILAGOR...37
INLEDNING
Att lämna den kriminella livsstilen är ett stort steg som kräver stora förändringar. En kriminell livsstil kan se olika ut för olika individer och Walters (1990)
definierar den kriminella livsstilen med hjälp av fyra begrepp; allmän
ansvarslöshet, njutningslystnad, kränkande hållning gentemot andra människor samt upprepade brott mot lagar, normer och moral. Vidare beskriver forskaren att segregation påverkar de kriminellas självbild, då allmänheten stämplar
individerna som avvikande (Walters 1990). Två andra egenskaper som kännetecknar en kriminell livsstil är dåligt konsekvenstänk med fokus på
kriminalitet samt handlingsmönster där individerna ägnar sig åt att avstå från den prosociala livsstilen (a.a.).
Individer som begår brott kostar samhället omfattande resurser i olika former. Utöver materiella kostnader blir även människor lidande (Brå 2017). Psykiska besvärligheter som stress och otrygghet är inte bara förekommande hos gärningspersonen eller brottsoffret utan även i allmänheten. Kostnader för rättsprocessen, sjukvård samt förlorade löneinkomster kan vara en bråkdel av konsekvenserna av ett brott. Enligt Brottsförebyggande rådet (2017) uppskattas en måttlig misshandel kosta samhället cirka 200 000 kronor. En individ med en kriminell livsstil som blivit dömd till fängelse flertalet gånger kan kosta samhället många miljoner (a.a.). I samhället tillämpas olika insatser för att öka tryggheten och minska rädslan att bli utsatt för brott, samt åtgärder för att minska återfall i brott (a.a.).
Enligt Brottsförebyggande rådet (2016) förekommer det ett samband med antalet tidigare brott och återfallsrisken. Individer som begått fler brott tenderar ha en högre återfallsrisk. Av de individer som begick sitt första brott år 2016 var det 24 procent som återföll i kriminalitet (Brå 2016). Av de individer som blivit dömda för minst fyra brott förekommer det en återfallsrisk på 54 till 75 procent. Utöver sambandet mellan antalet brott och återfallsrisken, existerar det ett samband mellan ålder och återfallsrisken (a.a.). Individer i åldern 18 till 39 har en
återfallsrisk på cirka 27 till 31 procent. Individer med en ålder på över 60 år har en återfallsrisk på 10 procent vilket anses lågt (a.a.). Vidare presenterar även brottsförebyggande rådet (2016) återfallsrisken utifrån vilka påföljder individerna blivit dömda för. De individer som tidigare blivit dömda för antingen frivård eller böter hade en lägre återfallsrisk än de individer som blivit dömda för fängelse som påföljd (a.a.). Högst återfallsrisk hade de individer som blivit dömda för
ungdomsvård, vilket var 47 procent (a.a.).
Svårigheterna med att lämna den kriminella livsstilen är upprätthållandet av det prosociala levnadssättet. Sarnecki och Sivertsson (2009) skriver om två alternativ till avslutandet av den kriminella livsstilen. Det första alternativ är när individen tar en paus från kriminalitet och tror att detta ska leda till desistance. Med
desistance menas avslutet av den kriminella livsstilen samt tillvägagångssättet till avslutet (Farrington 2007; Laub & Sampson 2001; Walters 1990). En paus från kriminalitet innebär endast ett kortsiktigt avslut, där individens kriminalitet minskar eller upphör under denna tid (Sarnecki & Sivertsson 2009). Det andra alternativet är försök till förändring som till skillnad från tillfälligt uppehåll är beroende av den egna viljan. Det är viljan som avgör om individen lyckas upprätthålla det tillfälliga uppehållet till ett permanent avslut från den kriminella livsstilen (a.a.).
Det finns många diskussioner kring individers kriminella karriärer. Tidigare studier som belyst detta forskningsområde i Skandinavien har oftast använt sig av en kvantitativ metod (Carlsson 2014). Trots tidigare studier menar Carlsson (2014) på att det finns en stor kunskapslucka gällande kvalitativa undersökningar inom detta forskningsområde. Vidare menar Carlsson (2012) på att en utökad forskning kring detta ämne kan leda till att fler individer får en uppfattning om vad som krävs för att lämna den kriminella karriären. Denna utökade kompetens kan på så sätt verka i ett brottsförebyggande syfte (Carlsson 2012). Tanken med denna studie är att bidra med information kring vilka faktorer som faktiskt leder till upprätthållandet av det prosociala levnadssättet samt avslutandet av den kriminella livsstilen. Anledningen till att studien väljer att undersöka varför människor slutar begå brott är för att styrka teoriernas aspekter gällande avslutande av den kriminella karriären. De tidigare teorierna nämner olika vändpunkter till upphörandet av kriminalitet som exempelvis äktenskap och ändrade familjeförhållanden (Laub & Sampson 2003). Dessutom kommer studien även att undersöka vilka faktorer som krävs för att upprätthålla en prosocial livsstil, eftersom återfallsrisken hos individer med ett omfattande
belastningsregister är hög (Brå 2016).
Syfte
Syftet med studien är att undersöka vilka som är de avgörande faktorerna till att individen lämnar den kriminella livsstilen samt upprätthåller en prosocial livsstil. Detta för att få en djupare förståelse om de avgörande faktorerna samt varför individer lämnar och upprätthåller.
Frågeställningar
Varför lämnade studiens deltagare den kriminella livsstilen och vilka var de avgörande faktorerna?
Vilka var de avgörande faktorerna enligt studiens deltagare för upprätthållandet av den prosociala livsstilen?
Avgränsningar
Studiens huvudfokus är att undersöka de faktorer som leder till att individen lämnar den kriminella livsstilen samt upprätthåller ett prosocialt levnadssätt. Studien har inte som mål att undersöka orsaken till brottslig debut eller vilka omständigheter som fick individen att påbörja sin kriminella livsstil. Dock kan det vara viktigt att belysa vilka faktorer som var orsaken till påbörjandet av den kriminella livsstilen, eftersom det kan ha en koppling till avslutandet.
Centrala begrepp
Här nedan presenteras definitionen av de centrala begreppen som följande studie kommer att använda sig av. De centrala begreppen är: kriminell livsstil,
vändpunkt, desistance samt prosocial livsstil.
Kriminell livsstil
Studien kommer använda sig av Bergströms (2010) definition gällande vad en kriminell karriär är, ”de kriminella som åker in och ut på våra fängelser och de
som lever likadant som kåkfararna men som inte åker fast..” (Bergström 2010 s.
23). Med detta avser definitionen att förklara de individer som har ett levnadssätt präglat av kriminella handlingar.
Vändpunkt
Sampson och Laub (2001) förklarar begreppet vändpunkt som en viktig händelse i individens liv som har en avgörande roll till avslutandet av den kriminella
karriären. Exempel på vändpunkter kan vara äktenskap, arbete och byte av bostadsområde.
Desistance
Begreppet desistance förklaras som avslutet av den kriminella livsstilen samt tillvägagångssättet (Farrington 2007; Laub & Sampson 2001; Walters
1990). Desistance har oftast ett samband till någon form av vändpunkt, där vändpunkten leder till avslutet (a.a.).
Prosocial livsstil
Begreppet prosocial livsstil förklarar ett levnadssätt utanför kriminaliteten (Bergström 2010). Vidare kännetecknas prosocial livsstil av aktiviteter som exempelvis arbete, skola och föreningsliv, samt att individen innehar goda relationer till familj och vänner (a.a.).
TEORI
Under följande rubrik kommer teorierna antisocial potential, kriminalitet som livsstil samt åldersgraderad informell social kontroll att presenteras. Teorierna kommer att tillämpas som utgångspunkter för studiens syfte. Malterud (2014) menar på att det är nödvändigt med en bas av teorier för att därefter kunna operationalisera det egna materialet.
Antisocial potential
Farrington (2007) menar på att individer begår brott på grund av antisocial potential. Denna potential förekommer hos alla individer, men varierar beroende på kognitiva processer som påverkas av bland annat tillfälle och potentiella offer (Farrington 2007). Antisocial potential kan antingen vara långsiktig eller
kortsiktig, där den förstnämnda handlar om strävan efter materiella tillgångar, status och spänning (a.a.). Kortsiktig antisocial potential kännetecknas av frustration, ilska, alkohol samt ett antisocialt umgänge. Antisocial potential i kombination med beslutsfattande processer ligger till grund för den kriminella debut samt avslutet (a.a.). Desistance förklaras enligt Farrington (2007) genom en sänkning av den antisociala potentialen som beror på förändringar i livet i form av äktenskap, stabilt arbete eller miljöombyte. Individen upptäcker en större förmåga att tillfredsställa sina behov på ett lagligt sätt och avtar därför med det brottsliga beteendet. Det sker genom en övervägning hos individen, där nackdelarna väger tyngre än fördelarna med det antisociala beteendet, vilket får en negativ trend som leder till att motivationen minskar (a.a.). Farrington (2007) förklarar även att den antisociala potentialen avtar då individen finner andra rutinaktiviteter.
Kriminalitet som livsstil
Walters teori om kriminalitet som livsstil syftar till att vara ett verktyg för dem individer med en kriminell livsstil (Walters 1990). Verktygen ska fungera som ett hjälpmedel till att bli fri från kriminalitet och en chans till att återuppta den
prosociala livsstilen (a.a). Forskaren menar på att det finns behandlingar och olika metoder för att hjälpa individen att lämna den kriminella livsstilen (a.a.). Teorin tydliggör att behandlingar som moralpredikan samt metoder i form av
arbetsträning inte fungerar. En individ med en kriminell livsstil tänker och agerar kriminellt även om hen genomför en yrkesutbildning (a.a). Walters (1990) menar att behandlingarna måste fokusera på individens tankemönster för att uppnå resultat.
Teorin menar på att det finns fyra grunddrag för att beskriva den kriminella livsstilen (Walters 1990). Det första grunddraget förklarar allmän ansvarslöshet som innebär individens ignorans gentemot sina egna handlingar. Njutningslystnad som är det andra grunddraget ämnar förklara individens sökande efter njutning där individen drivs till lust oavsett konsekvenser (a.a). Det tredje grunddraget ämnar förklara förolämpning mot andra individer, där den kriminella individen kränker andra människor för egen vinning, oftast förstår individen inte att handlingen varit kränkande (a.a.). Upprepade brott mot myndigheter och rättsväsendet är det sista grunddraget enligt Walters (1990).
Walter menar på att det finns tre positiva behandlingsinriktningar som visat sig fungera som hjälpmedel för att lämna den kriminella livsstilen inom det
kriminologiska forskningsfältet: beteendeintriktad behandling, kognitiv inriktad
behandling samt moralisk inriktad behandling (Walters 1990). De tre
behandlingsintriktningarna har gemensamma nämnare vilket är handling, medvetande och förändring (a.a.). Beteendeinriktad behandling riktar sig främst till ungdomskriminella. Arbetssättet grundar sig i ett belöningssystem för de prosociala framgångarna samt tydliga konsekvenser för det kriminella handlandet (a.a.). Den andra behandlingsmetoden utgår från att försöka förändra individens uppfattningar om livet. Individerna inom behandlingsmetoden får öva praktiskt genom att försöka motarbeta det kriminella tankesättet (a.a). Moralisk inriktad behandling utgår från grundfrågan om vad som är rätt eller fel, där det tydliggörs att synen på de kriminella handlingarna är fel (a.a.). Behandlingen styrs av fem steg: etablera en relation, klienten identifierar problemet, upprätta en plan tillsammans, handla samt att inte ge upp (a.a.).
Walters tar tillsammans med de tre behandlingsinriktningarna upp 13 delmål som han anser vara betydande för lämnandet av den kriminella livsstilen (Walters 1990). Några av delmålen är exempelvis att förändra attityder och värderingar gentemot kriminalitet, avslutandet av missbruk, minska kriminella rutinaktiviteter samt stärka sammanhållningen i familjen (a.a.). Walters (1990) poängterar att det är viktigt att ta hänsyn till de fyra grunddragen samt att det kriminella beteendet måste bearbetas för att lyckas lämna den kriminella livsstilen. Han menar på att behandlingar som endast fokuserar på individens självkänsla och tankesätt inte kommer leda till desistance. Däremot menar Walters (1990) att insatser mot individens värderingar och självinsikt är avgörande för att lyckas lämna den kriminella livsstilen och upprätthålla en prosocial livsstil.
Teorin om åldersgraderad informell social kontroll
Sampson och Laubs (2003) teori om åldersgraderad informell social kontroll utvecklades samt grundades utifrån sociala band teorin som utvecklades med utgångspunkten att alla individer är brottsbenägna. Teorin menar på att de starka sociala banden anknytning, åtagande, delaktighet och övertygelse, till individer och samhället leder till att brott inte begås (Williams & McShane 1998). Sampson och Laub (2003) menar på att fortsättning eller avslutandet av en kriminell karriär kan förklaras utifrån människans förmåga att fatta egna beslut, strukturerade rutinaktiviteter samt informell social kontroll. Rutinaktiviteter förklarar individens
vardagsrutiner, där en individ med prosociala rutinaktiviteter tenderar att ha en mindre brottsbenägenhet. Den informella sociala kontrollen menar Sampson & Laub (2003) är banden till familj, skola och kompisar, vilket kan förändras genom livet när en individ exempelvis gifter sig eller får ett arbete. En individ som inte har den sociala kontrollen tenderar en större brottsbenägenhet. Sämre social kontroll kan bero på dålig anknytning, strukturella faktorer som social klass, stor familj samt individuella egenskaper i form av låg intelligens (a.a.).
Teorin lägger stort fokus på två huvudsakliga begrepp, persistence och desistance, som syftar till att förklara tillvägagångssättet och varför en individ fortsätter samt avslutar sin kriminella karriär (Laub & Sampson 2003). Kontinuitet av den kriminella karriären förklaras genom avsaknaden av vändpunkter under alla livsfaser, bristfällig övervakning samt ostrukturerade rutinaktiviteter (a.a.). Utifrån persistence utvecklade även Sampson och Laub (2003) två begrepp som syftar till att förklara långsiktigt kriminellt beteende: cumulative disadvantage och state dependence. Cumulative disadvantage innebär att ett tidigare problem leder till andra problem och svårigheter, exempelvis att fängelsestraff leder till
försämrade förutsättningar i samhället (a.a.). Det andra begreppet state dependence förklarar att ett tidigare problem påverkar framtida problem och svårigheterna, exempelvis mindre allvarliga brott leder till grövre brott. Dessa begrepp kan förklara individers upptrappning av den kriminella karriären (a.a.). Sampson och Laub (2001) menar på att det finns två vägar till desistance, det vill säga utgångsvägar till avslutet av den kriminella karriären. Desistance by default som innebär oplanerat avslut är den ena utgångsvägen (Laub & Sampson 2001). Med detta menar forskarna att avslutet sker utan en eftersträvan, där de sociala banden har skapats av misstag. Den andra utgångsvägen enligt Sampson och Laub (2001) är human agency, som innebär den fria viljan hos individen. För att ta sig ur den kriminella livsstilen genom detta tillvägagångssätt krävs det att individen själv beslutar att lämna den kriminella karriären. För att detta ska inträffa krävs det dock att sociala band förekommer hos individen (a.a.). Ett exempel som förklarar human agency är “nyckeln i låset” som menar på att individen gör aktiva val för att förändra sin livsstil. Att nyckeln finns i låset är en möjlighet men att vrida om nyckeln är ett aktivt val (a.a.).
Forskarna menar på att det finns fyra betydande vändpunkter till upphörandet av kriminaliteten: 1. Nya situationer som leder till att individen tar avstånd för det förflutna. 2. Nya situationer som innebär översikt från andra och nya möjligheter till socialt stöd och mognad. 3. Nya situationer som förändrar och strukturerar rutinaktiviteter. 4. Nya situationer som ger möjlighet till identitetsförändring (Farrington 2005). Här har vändpunkter i form av exempelvis skolresultat, stabilt arbete och byte av bostadsområde stor betydelse (Laub & Sampson 2001). En knifing-off effekt sker, vilket innebär att individen tar avstånd från det förflutna genom att fokusera på det nuvarande (a.a.).
TIDIGARE FORSKNING
Under följande avsnitt kommer den tidigare forskningen gällande det valda forskningsområdet att presenteras. Det kommer redogöras för vändpunkter, relationer, missbruk samt arbete.
Vändpunkter
Carlsson (2012) genomförde Stockholm Boys Project, där syftet var att följa upp de tidigare studierna SiS Youth och The Clientele Boys som undersökte onset, persistence och desistance hos individer med en kriminell bakgrund. Urvalet baserades på de tidigare studiernas respondenter (Carlsson 2012). Uppföljningen gjordes genom en kvalitativ metod där 62 respondenter intervjuades. Studien undersökte den kriminella karriärens debut, hur den upprätthölls, avslutet samt vändpunkterna. Carlsson (2012) understryker utifrån resultatet att undersökning av vändpunkter är komplext och att varje vändpunkt bör undersökas enskilt. Vidare menar forskaren även att bakgrundsfaktorerna är betydelsefulla för att förstå innebörden av vändpunkten. Studiens resultat visade att vändpunkter inte leder till ett direkt avbrott av den kriminella karriären utan avbrottet sker successivt (a.a.).
Cid och Martí (2012) skriver att begreppet vändpunkter endast har en påverkan på vuxna individer. Vändpunkter definieras enligt forskarna som etablerade
relationer i individens liv som hen återvänder till (a.a.). Relationer som tidigare varit etablerade i individens liv har efter återvändning en positiv påverkan till lämnandet av den kriminella livsstilen. Anledningen till att endast vuxna påverkas av vändpunkter är för att deras konsekvenstänk ansågs vara mer utvecklat (a.a.). Cid & Martí (2012) menar på att specifika händelser för specifika individer kan ha olika påverkan på det kriminella beteendet, och på så sätt kan det leda till
desistance. Pyrooz m.fl. (2017) som undersökte gängmedlemmars kriminella livsstil menade på att föräldraskap fungerade som en vändpunkt och leder till desistance.
Relationer
McGloin m.fl. (2011) genomförde en longitudinell studie med syfte att undersöka individernas brottsfrekvens från ungdomsåldern fram till det vuxna livet. Det som utmärktes i studien var äktenskapsbanden, att ingå i ett äktenskap kunde medföra en lägre brottsbenägenhet hos individen (McGloin m.fl. 2011). Detta kan stärkas genom Cid & Martí (2012) studie som undersökte sociala bands anknytning till kriminalitet i form av stöld och rån. Dock använde sig studien av en kvalitativ metod där narrativa intervjuer genomfördes med individer som begått
brottstyperna stöld och rån (a.a.). Resultatet från Cid & Martís (2012) studie påvisade att två sociala band, äktenskap och starka familjeförhållanden urskilde sig från de andra banden. Dessa band hade en positiv effekt gällande avslutet av den kriminella karriären och upprätthållandet av den prosociala livsstilen. Vidare hade banden även en stark påverkan på beslutsfattandeprocessen hos individerna (a.a.).
År 2009 gjordes en studie av forskaren Savolainen (2009) i Finland där fem hypoteser undersöktes med koppling till sociala band teorin. Hypoteserna belyste olika sociala band som arbete, äktenskap samt utökning av
familjemedlemmar hade någon påverkan på det kriminella beteendet (Savolainen 2009). Hirschi (2002) menar på att ovanstående faktorer har en direkt påverkan på det kriminella beteendet. För att brottslighet inte ska uppstå krävs de fyra banden, anknytning, åtagande, delaktighet och övertygelse (Hirschi 2002). Utöver de fyra banden menade Sampson och Laub (2003) att avslutandet av en kriminell karriär kan bero på personliga mål, strukturerade rutinaktiviteter samt social kontroll. Vilket även kan styrkas av Farrington (2007) där han menar på att den antisociala potentialen minskar när individen finner andra rutinaktiviteter. Studien använde
sig av Statistics Finland, the central statistical agency of the Finnish government, för att undersöka brottsförövare som dömdes år 1996 (Savolainen 2009).
Resultatet visade att kvinnor som är motvilliga att ingå i ett äktenskap med en kriminell individ, hade en positiv påverkan på desistance hos individen. Att bli förälder hade också en positiv påverkan. Föräldraskap var en positiv
livsupplevelse som tenderar till avslut av den kriminella karriären (a.a.). Det band som hade starkast inverkan på individen var arbete, eftersom individer med sysselsättning skapade en prosocial bekantkrets som påvisade en stark koppling till desistance (a.a.).
Hughes (1998) utfördes där män intervjuades angående deras försäljning av narkotika, våld och övrig brottslighet. Syftet med studien var att undersöka vilka faktorer som var avgörande till att lämna det kriminella livet (Hughes 1998). Utifrån studiens resultat konstaterades det att övergångar är en stor orsak till att individer lämnar den kriminella livsstilen. Avgörande övergångar enligt Hughes (1998) var personliga och miljömässiga vändpunkter som exempelvis prosocialt föräldraskap. Dock menar Arditti & Parkman (2011) som hade syftet att
undersöka vilka möjligheter individen hade efter ett fängelsestraff att
familjemedlemmar hade en avgörande påverkan på desistance, men att individer som fick för mycket stöd och press från familjemedlemmar kunde leda till ett negativt utfall (a.a.). Detta på grund av att individerna kände en beroendekänsla till sina familjemedlemmar, vilket kunde motverka återanpassningen av den prosociala livsstilen (a.a.).
Missbruk
King (2013) utförde en studie där femton respondenter ingick i urvalet, syftet med studien var att undersöka individens självinsikt gällande missbrukets påverkan på individens brottsliga handlingar. Studiens resultat visade på att många av
respondenterna inte hade kännedom om missbrukets påverkan på de kriminella handlingarna (a.a.). När individerna fick insikt om missbrukets konsekvenser, fick detta en positiv effekt och missbruket upphörde. Upphörandeprocessen skedde i tre steg, där det första steget innefattar ett erkännande från individen att
missbruket har en negativ påverkan (a.a.). Det andra steget är att hitta den inre viljan och kontrollen till upphörandet av missbruket. Det sista steget innefattar ett miljöombyte där individen tar avstånd från missbruksmiljön (a.a.).
I en studie utförd av Nilsson m.fl. (2014) påvisades sambandet mellan
narkotikamissbruket och lämnandet av den kriminella livsstilen. Den genomförda undersökningen visade att individer med missbruksproblematik inte kunde lämna den kriminella livsstilen förrän missbruket var avslutat (Nilsson m.fl. 2014). Därför poängterade forskarna vikten av att behandla individernas
missbruksproblematik för att därefter hjälpa individen med den kriminella
livsstilen (a.a.). Detta är även något som kan stärkas av Burnetts (2004) studie där forskaren poängterar vikten av att lämna missbruket för att lyckas lämna den kriminella livsstilen.
Arbete
Rydén-Lodi (2008) skriver i sin doktorsavhandling om desistance efter att individen blivit frisläppt. Studien använder sig av longitudinell design där urvalsgruppen bestod av 100 män i vuxen ålder som levt en kriminell livsstil (Rydén-Lodi 2008). Resultatet i studien påvisade att det krävdes ett visst antal faktorer för att individen skulle lämna den kriminella livsstilen. En del av dessa
faktorer var en prosocial miljö, inget beroende av droger samt att en bostad fanns till hands (a.a.). Utöver dessa tre faktorer menar Rydén-Lodi (2008) att det var ytterst viktigt att ha en stabil inkomst i form av en sysselsättning. Resultatet påvisade även att de individer som lyckades finna ett arbete hade större möjligheter att inte återfalla i brott (a.a.). Individer som uppnår en
mognadsförändring i form av att ändra sina värderingar har en större möjlighet till en prosocial livsstil (a.a.).
Moloney m.fl. (2009) har undersökt föräldraskapets betydelse för individer med en kriminell livsstil. Resultatet visade på att ett starkt föräldraskap var otillräckligt för desistance. För att individer med en kriminell livsstil ska lyckas avsluta den kriminella karriären var det av ytterst vikt att starkt föräldraskap kombinerades med förändrade rutinaktiviteter samt en laglig stabil inkomst (Moloney m.fl. 2009). Forskarna poängterade vikten av det lagliga arbetet eftersom det även medförde ändrade rutinaktiviteter, vilket kunde leda till en prosocial livsstil (a.a.). Utifrån ovanstående studier kan det konstateras att styrkor och svagheter existerar. En styrka är att majoriteten av studierna är utförda på 2010-talet vilket anses som aktuell forskning (Arditti & Parkman 2011; Bryman 2018; Carlsson 2012; Cid & Martí 2012; King 2013; McGloin m.fl. 2011; Nilsson m.fl. 2014; Pyrooz m.fl. 2017). Studierna har även använt sig av ett varierande urval, där skillnader på ålder, storlek på urvalsgrupp och kön förekommit. Utöver detta inkluderades studier som är genomförda både i Sverige och internationellt.
En svaghet med den tidigare forskningen är att många av de inkluderade studierna inte nämner de faktorer som leder till upprätthållandet av den prosociala livsstilen (Arditti & Parkman 2011; Burnett 2004; Carlsson 2012; Hughes 1998; King 2013; McGloin m.fl. 2011; Nilsson m.fl. 2014; Pyrooz m.fl. 2017; Savolainen 2009). Däremot är något gemensamt för studierna är att de alla haft samma utgångspunkt där desistance varit i fokus (Arditti & Parkman 2011; Burnett 2004; Carlsson 2012; Cid & Martí 2012; Hughes 1998; King 2013; McGloin m.fl. 2011; Moloney m.fl. 2009; Nilsson m.fl. 2014; Pyrooz m.fl. 2017; Rydén-Lodi 2008; Savolainen 2009). En intressant aspekt är att studierna fått olika resultat, där olika faktorer haft en avgörande roll för lämnandet av den kriminella livsstilen och
upprätthållandet av den prosociala livsstilen.
METOD
Utifrån studiens syfte och frågeställningar valdes en kvalitativ metod i form av semistrukturerade djupintervjuer. Den valda metoden kommer att presenteras utförligt med både för- och nackdelar. Därefter framställs urvalet samt vilken förförståelse författarna besitter gällande det valda forskningsfältet. Studien kommer även att belysa etikens relevans samt hur författarna förhållit sig till detta. Vidare framställs tillvägagångssättet för att slutligen analysera det insamlade materialet.
Kvalitativ metod
Att välja forskningsmetod för studien beror på vilket syfte och vilka
frågeställningar som ska undersökas. En kvalitativ metods avsikt är att få en djupare förståelse i det studien avser att undersöka (Malterud 2014). Metoden ämnar förklara, beskriva och tolka den data som samlas in, men kännetecknas också av små urvalsgrupper (a.a.). På grund av detta är det svårare att generalisera
studier som använder sig av denna metod (a.a.). Något annat som är utmärkande för metoden är dess flexibilitet, där en komplex bild kan bildas utifrån
respondentens svar, därför är det är ytterst viktigt att forskaren har en objektiv roll eftersom det kan påverka intervjun (a.a.). Avsikten med metoden är att hitta olika faktorer och karaktärsdrag till skillnad från kvantitativa studier där resultatet framställs i form av siffror och tabeller. Resultatet inom kvalitativa metoder framställs istället genom en analys av den insamlade datan (a.a.). Ett viktigt redskap i kvalitativa studier är forskaren själv eftersom det insamlade datamaterialet sker på egen hand (a.a.).
Induktiv ansats
Inom kvalitativ metod används induktiv ansats vilket innebär att materialet bearbetas från det speciella till det generella (Malterud 2014). Arbetsmetoden utgår från empiriska data och är datamaterialstyrt vilket betyder att materialet hanteras nerifrån och upp, detta kännetecknas även som “bottom-up”. Ansatsen används även för att ta fram nya begrepp och kategorier som anses behjälpliga för forskaren (a.a.).
Semistrukturerade djupintervjuer
Utförandet av kvalitativ forskning kan se olika ut beroende på vilket metodval forskaren väljer (Malterud 2014). Utifrån studiens syfte och frågeställningar ansågs semistrukturerade djupintervjuer som den mest lämpliga, eftersom studien söker djupgående och omfattande svar. Studien undersöker ett känsligt ämne vilket den valda metoden ansågs vara mest lämplig för (a.a.). Semistrukturerade djupintervjuer innebär en friare atmosfär där intervjufrågorna anpassas efter respondentens svar, på så sätt efterliknar intervjun en dialog (Bryman 2018). Därför är det viktigt som forskare att sträva efter ett objektivt förhållningssätt, då fokus ska vara på respondentens svar (Malterud 2014). En fördel med att använda semistrukturerade djupintervjuer är att respondenten ges möjlighet att utforma sina svar detaljerat. Eftersom studiens tema är känsligt och komplext är det en fördel att använda sig av semistrukturerade djupintervjuer, då studenterna önskar omfattande svar kring respondentens livshistoria (a.a.). Den valda metoden innebär även att den är mer styrd till skillnad från en ostrukturerad kvalitativ metod (a.a.). Semistrukturerade djupintervjuer är tidskrävande precis som övriga datainsamlingsmetoder men dock icke generaliserbara (Malterud 2014).
En intervjuguide har utformats som underlag för denna studie, där de första frågorna berör respondentens kriminella debut. Därefter ställs frågor angående respondentens konsekvenstänk och avslut. De sista frågorna berör
upprätthållandet av den prosociala livsstilen, det vill säga en livsstil utan kriminalitet (Bergström 2010). Intervjuguiden innehåller olika typer av frågor bland annat follow-up frågor, vilket innebär att respondenten får en följdfråga utifrån tidigare svar (Bryman 2018) (bilaga 1).
Urval
Det går sällan att inkludera en hel population i en undersökning eftersom det varken finns tid eller resurser. På grund av detta väljs en urvalsmetod utifrån studiens syfte och frågeställningar (Bryman 2018). I följande studie anses ändamålsenligt urval mest lämpligt eftersom denna urvalsmetod utgår från
individer med speciella erfarenheter och karaktärsdrag. Urvalsmetoden är ett icke-slumpmässigt urval och individer handplockas till studien (a.a.).
Studiens urval var målinriktad genom föreningen Kriminellas revansch i
samhället (KRIS). Respondenterna rekryterades från KRIS i Malmö. KRIS består av medlemmar som lämnat den kriminella livsstilen, vilket kan bidra till kunskap och erfarenheter till följande studie. Verksamhetsledaren kontaktades och
tillfrågades om deras förening ville vara med och bidra med kunskap till studien. Studien eftersökte individer som lämnat den kriminella livsstilen samt suttit i fängelse. Rekryteringen genomfördes genom verksamhetsledaren, där hen agerade grindvakt och kontaktade medlemmar som ansågs vara lämpliga för studien. Fem deltagare rekryterades som var mellan 30 och 65 år gamla, där båda könen inkluderades. Malterud (2014) menar på att urvalet bör väljas utifrån de resurser forskaren besitter samt vilket förarbete som gjorts, men även när nya data inte tillför något nytt till studien.
I resultatet kommer studiens respondenter benämnas med varsin siffra för att urskilja vem som sagt vad. Eftersom studien inkluderar fem deltagare kommer de benämnas med R1 till R5. En kort beskrivning av respondenterna kommer att inkluderas för att få en närmare inblick av deras kriminella livsstil:
R1 började sin kriminella livsstil på grund av pengar och missbruk. Hen har blivit dömd flertalet gånger och suttit i fängelse halva sitt liv. Anledningen till att R1 slutade begå brott var för att hen fick ett längre fängelsestraff. Det som gör att hen upprätthåller den prosociala livsstilen är att hen inte är i behov av kriminalitet längre samt medlemskapet i KRIS.
R2 beskriver påbörjandet av den kriminella livsstilen som en symbol för status och popularitet som sedan eskalerade. Hen har blivit dömd en gång som också var en av orsakerna till lämnandet. R2 menar även att familjebildandet hade en stor påverkan på beslutet till att lämna den kriminella livsstilen och upprätthålla den prosociala livsstilen.
R3 berättade att kriminaliteten började redan i ung ålder genom att snatta. Hen har blivit dömd 27 gånger där fängelse har varit återkommande. R3 lämnade den kriminella livsstilen på grund av avslutandet av missbruk. Upprätthållandet sker genom att hålla sig drogfri med hjälp av vård.
R4 påbörjade sin kriminella livsstil på grund av grupptryck av sin omgivning, men familjeförhållandet hade också en påverkan. Hen har blivit dömd 22 gånger där hälften av påföljderna har lett till fängelsestraff. Desistance hos R4 skedde genom tolvstegsprogrammet där hen fick hjälp med sitt missbruk och
hälsoproblem. R4 upprätthåller den prosociala livsstilen genom sitt arbete samt kontakt med organisationer och vården.
R5 berättar att hen inte ser så allvarligt på sin kriminalitet. Hen började sin kriminella livsstil på grund av skulder. Därefter har hen blivit dömd till fängelse fem gånger där bedrägeribrott varit mest förekommande. R5 lämnade den kriminella livsstilen på grund av hälsa och ålder, vilket även är kopplat till upprätthållandet.
Förförståelse
Förförståelse ämnar förklara den kunskap forskaren besitter innan påbörjandet av forskningen (Malterud 2014). Förförståelse kan vara individuella upplevelser, kunskaper och andra erfarenheter. Begreppet kan anses vara negativt eller positivt
beroende på hur det används och påverkar studiens process. Negativ förförståelse innebär att de tidigare erfarenheterna väger tyngre än studiens resultat, vilket kan leda till opålitlig forskning (a.a.). Positiv förförståelse kan medföra ett stort engagemang och tillföra styrka till studien, eftersom forskaren kan ha ett starkt intresse för detta forskningsfält (a.a.).
Malterud (2014) menar på att när individer forskar i grupp och arbetar tillsammans kan detta vara en fördel då materialet analyseras med olika förförståelser. Dock kan detta även vara negativt om forskarna inte besitter likvärdig förförståelse. Problematiken kan leda till konflikter om vems
förförståelse som anses vara korrekt (Malterud 2014). Gällande följande studie finns det en viss förförståelse kring enbart kriminologiska teoriers förklaringar om de olika begreppen kriminell livsstil, vändpunkter och desistance. Den forskning som finns gällande desistance i de teoretiska utgångspunkterna är också de förväntningar som finns på resultatet. Förförståelse eftersträvar ett objektivt synsätt dock med medvetenhet att det kan prägla studiens innehåll. Studien kommer försöka att enbart fokusera och förhålla sig till respondenternas redogörelser.
Etik
Forskningsetik är något som varje forskare bör förhålla sig till. Vetenskapsrådet (2002) belyser fyra etiska krav: informationskravet, samtyckeskravet,
konfidentialitetskravet samt nyttjandekravet. Kravens funktion är bland annat att handleda forskaren i planeringsfasen samt vara stöd vid en konflikt mellan forskaren och deltagaren. Principerna har även som syfte att skapa riktlinjer som forskaren ska förhålla sig till under studiens genomförande (a.a.). Det första kravet innebär att forskaren informerar deltagarna om studiens syfte, deltagarnas roll samt det frivilliga deltagandet (a.a.). Samtyckeskravet belyser vikten av deltagarens rätt att själv bestämma över sin medverkan, hur länge individen vill medverka samt att respondenten deltar på sina villkor. Därför bör forskaren inhämta ett skriftligt samtycke från deltagaren som konstaterar dessa rättigheter (a.a.). Om deltagaren är minderårig söks samtycke från respektive
vårdnadshavare. Konfidentialitetskravet innebär att deltagarnas personuppgifter hålls anonyma och inte används till något annat än studiens syfte samt förvaras där utomstående inte kan ta del av det (a.a.). Kravet omfattar även tystnadsplikt hos forskaren för att skydda deltagaren samt hens omgivning. Nyttjandekravet tar upp kraven angående den insamlade datan och menar på att de uppgifter som samlats in får endast användas till forskningens syfte (a.a.).
Efter att projektplanen framställdes gjordes en etikansökan till Malmö
Universitets etikråd som godkändes den 25/11–19 (bilaga 2). Detta gjordes för att skapa riktlinjer som författarna ska förhålla sig till under studiens gång.
Etikansökan ansågs även vara viktig för att förebygga möjliga framtida konflikter mellan studenterna och respondenterna, men främst för deltagarnas säkerhet (Vetenskapsrådet 2002). I samband med etikansökan utformades ett
informationsbrev till våra framtida respondenter. Etikrådet gav ett utlåtande med några rekommendationer som författarna förhållit sig till. Rekommendationerna berörde förtydligande av informationsbrevets utformande. Informationsbrevet ska lämna uppgifter om deltagarnas rättigheter samt syftet med studien. I
informationsbrevet beskrevs även konfidentialitetskravet och nyttjandekravet. Där det informerades om det frivilliga deltagandet samt att respondentens får pausa eller avbryta intervjun när som helst. Vidare fick respondenterna uppgifter om att
det är endast forskarna och handledaren som kommer få ta del av datamaterialet. Utöver det informerades det att båda forskarna kommer att vara närvarande under intervjutillfället.
Slutligen informerades respondenterna om att datamaterialet kommer raderas när studien publicerats på Malmö University Electronic Publishing (MUEP). Brevet formulerades på en lättare svenska för att undvika missförstånd (Bryman 2018) (bilaga 3). En blankett utformades för samtyckeskravet där respondenterna kommer få lämna ett skriftligt samtycke om dem väljer att delta i studien (bilaga 4). Detta för att garantera respondenternas rättigheter och säkerhet. Samtidigt utformades även en samtyckesblankett till KRIS verksamhetsledare gällande godkännande att studien genomförs i deras förening (bilaga 5).
Tillvägagångssätt
Innan påbörjandet av intervjuerna mejlades ett informationsbrev (bilaga 2) till verksamhetsledaren som delade ut brevet till samtliga deltagare. När intervjuerna skulle äga rum på KRIS kontor i Malmö tillfrågades deltagaren om hen läst informationsbrevet. Om deltagaren inte hade fått ta del av informationen fick hen tillfälle att läsa det innan intervjun påbörjades. När personen läst och accepterat att delta i studien fick hen skriva på en samtyckesblankett (bilaga 3).
Intervjutillfället inleddes med att studenterna presentera både sig själva och studiens syfte. Deltagarna blev informerade om konfidentialitetskravet, det vill säga deras rätt att avsluta, pausa eller hoppas över någon fråga när som helst. Därefter tillfrågades deltagarna om tillåtelse att spela in intervjun samt att det inspelade materialet endast kommer användas i studiens syfte, vilket alla gav samtycke till. Intervjun spelades in via en mobiltelefon med syfte att underlätta bearbetningen av det insamlade materialet. En av studenterna ledde intervjun medan den andra observerade och antecknade gester, miljön och deltagarnas intryck av intervjun. Detta för att få en helhet av intervjun eftersom en inspelad intervju kan exkludera miner, gester med mera (Bryman 2018). Anledningen till att de båda forskarna närvarade på samtliga intervjutillfällen var dels för att finns som stöd för varandra, då ingen har en tidigare erfarenhet från praktiska intervjuer (Trost 2010).
Eftersom studien undersöker ett känsligt ämne kan det anses vara till fördel med två intervjuare, då de kan komplettera varandra samt ha en större förståelse gentemot respondenten (a.a.). Dock kan detta medföra en maktkänsla där två intervjuare samtalar med en respondent (a.a.). För att försöka undvika detta var det en intervjuare som ställde frågorna medan den andra satt i bakgrunden lite längre bort. När alla intervjuer var avklarade transkriberades det inspelade materialet och raderades från mobiltelefonen. När resultatet framställts kommer en respondentvalidering att göras, där deltagarna ska få en återkoppling för att se om resultatet överensstämmer med respondenternas svar (Bryman 2018).
Analys
Att analysera ett datamaterial kan se olika ut beroende på vilket material som används samt vilken vetskap forskarna eftersträvar (Malterud 2014). Materialet analyserades tillsammans genom analysmetoden systematisk textkondensering som genomförs i fyra steg. Denna analysmetod valdes eftersom ingen tidigare kompetens krävdes samt att studien eftersträvar att kunna beskriva och tolka respondenternas svar på ett utförligt sätt (a.a.). För att framställa vetenskaplig kunskap samt förklara empiriska data behövs reflexivitet, systematik och
medvetenhet. Det första begreppet ämnar förklara forskarens delaktighet samt hens förhållningssätt gentemot forskningsprocessen (a.a.). Systematik tydliggör hur materialet ska förmedlas och återberättas. För att få en helhetsbild och lättare kunna analysera transkriberades datamaterialet. Ett transkriberat materialet underlättar för att hitta nyckelord, finna olika teman samt mönster (a.a.). De fyra stegen i systematisk textkondensering är Steg 1: Materialet sammanfattades för att få en klarare bild och förenkla analysen. Därefter
granskades intervjufrågorna där deltagarnas svar delades in i olika teman, dessa teman är utgångspunkten till studiens resultat. Detta för att avlägsna irrelevant material (a.a.). Steg 2: Efter att teman identifierats eftersöktes meningsbärande enheter för att kunna se olika mönster och samband mellan deltagarnas olika upplevelser (a.a.). Steg 3: När de meningsbärande enheterna identifierats kodades dessa för att därefter kategorisera dem till de valda temana (a.a.). Steg 4: För att koda de meningsbärande enheterna krävs en systematisk dekontextualisering, vilket innebär att vissa delar av datamaterialet tas ur sin kontext och ursprungliga sammanhang för att sedan jämföras med liknande datamaterial (a.a.). Slutligen summerades kunskapen från de olika koderna för att sedan publicera ett resultat (a.a.). De teman som kommer ligga till grund för studiens resultat är uppdelade i två delar, eftersom studien undersöker två frågeställningar. Del ett som
presenterar avslutet innefattar teman som: avslutande av missbruk, familj, påföljd och hälsa. Del två som redogör för upprätthållandet innefattar teman som: familj, moral, ekonomi och avslutande av missbruk. Utöver dessa inkluderas även subteman.
RESULTAT
Under följande avsnitt kommer resultatet att redovisas. Två tabeller kommer att inkluderas för vardera frågan för att tydliggöra vilka teman och subteman som identifierats. Vidare kommer även respondenterna tilldelas varsin siffra (R1-R5) för att förtydliga vem som uttalat sig. Därefter kommer underrubriker att
innefattas för att underlätta presentationen av resultatet.
Lämnandet av den kriminella livsstilen
Här nedan presenteras tabell 1 som innefattar studiens första frågeställning som berör avslutandet av den kriminella karriären.
Tabell 1.
Frågeställning Teman Subteman
Avslutande av missbruk
Sökte rehabilitering Starkt samband mellan kriminalitet och missbruk Familj Ansvar Föräldraskap Uppfostran Påföljd
Varför lämnade studiens deltagare den kriminella livsstilen och vilka var de avgörande faktorerna?
Hälsa
Avslutandet av missbruk
Fyra av studiens deltagare berättade att deras missbruksproblematik var en bidragande faktor till början av den kriminella karriären, “Du vet när man är på
fest och börjar röka lite smått.”(R2). Alla växte upp som dem själva beskrev i ett
utsatt område där missbruksproblematiken var hög. Eftersom missbruk var nästintill normaliserat blev det enklare att falla för droger menade studiens deltagare, “Alla rökte ju.”(R1). Många blev hemlösa tidigt i deras liv och hade socioekonomiska svårigheter, “Jag blev hemlös när jag var 17 år.”(R2). En gemensam faktor för missbruksproblematiken var den ekonomiska situationen, där pengar behövdes för att underhålla droganvändningen. En av deltagarna uttryckte, “Man gör vad som helst för att få ihop pengar till droger.”(R3). Utifrån detta beskrev deltagaren att hen kunde begå vilka brott som helst för att få ihop pengar. Något gemensamt för flertalet deltagare var att drogmissbruket var sammankopplat med kriminalitet, och menade att konsekvenstänket inte existerade när missbruket var pågående. En deltagare uttryckte, “När jag inte
missbrukar är jag inte kriminell.”(R4) och berättade även att hen genomgick
tolvstegsprogrammet och när hen blev drogfri upphörde kriminaliteten.
“Jag har knutit ihop min kriminalitet med mitt missbruk. Så när jag lyckades bryta mitt missbruk så försvann min kriminalitet. För de flesta jag känner så är det inte så, även fast man lägger av med missbruket så har dem fortfarande problem med kriminaliteten. Jag vet inte vad jag har gjort men jag tänker inte kriminellt när jag är nykter.” (R4)
Fortsättningsvis berättade en annan deltagare att avslutandet av missbruk är en av de största anledningar till att lämna den kriminella livsstilen, “När jag fick hjälp
med mitt missbruk slutade jag begå brott. Jag behövde inte snabba pengar för att mätta mitt missbruk längre.”(R3). Många av studiens deltagare berättade att de
sökte sig till rehabilitering vilket medförde positiva konsekvenser och kriminalitet upphörde. Andra deltagare menade på att missbruksproblematiken upphörde under tiden dem var i fängelse, eftersom dem inte kunde bruka droger under den tiden, “När jag åkte in blev jag ren från droger, man kan ju inte ta droger där
inne.”(R1). En gemensam faktor för några av studiens deltagare var miljöombytet
där kontakten med antisociala umgängen avslutades för att lyckas upprätthålla drogfriheten, “Jag tog avstånd från allt, alla vänner, allting.”(R2).
Familjens avgörande roll
Något som utmärktes bland studiens deltagare var familjens roll för avslutandet av den kriminella karriären. En av respondenterna berättade att familjens kännedom om hens kriminalitet ledde till flertalet försök till avslutandet av kriminalitet, “De
började fatta och då ville jag inte längre.”(R2). Något annat som
uppmärksammades under datainsamlingen var barnens inflytande på föräldern, där en av deltagarna pratade vikten om uppfostran, “Det är svårt att uppfostra
barnen när man själv är kriminell.”(R3). På så sätt hade familjen en påverkan på
avslutet av individens kriminella livsstil. En av studiens deltagare berättade hur bildandet av familj hade en påverkan på kriminaliteten, “Varför jag slutade? Det
var för att jag blev gravid.”(R2). Deltagaren menade även på att en prosocial
uppfostringsmetod inte går ihop med en kriminell livsstil, “Hur ska jag kunna ge
mitt barn allt om jag ska åka in och ut från fängelset.”(R2). Vidare berättade
deltagaren att hen inte ville uppfostra sina barn med oärliga pengar, “Det känns
fel, pengarna är ju inte tjänade på ett bra sätt.”(R2). En annan deltagare berättade
hur hen hade ett ansvar både över sina egna barn men även barnen som växer upp idag, “Som pappa och som vuxen i samhället har jag ett ansvar. Jag vill inte att
dem ska bli som mig.”(R4).
Påföljder
Studien eftersökte ett urval där samtliga deltagare fått fängelsestraff som påföljd, där fyra av respondenterna berättade vilken påverkan fängelsestraffet haft på deras kriminella livsstil, “När jag blev tagen slutade jag.”(R5). En av deltagarna
menade på att fängelsestraffet haft en avgörande roll på avslutet av den kriminella livsstilen, “För jag satt på anstalt under en lång period.”(R1) och menade på att det var det som krävdes för att lämna den kriminella karriären, “Åk in på en
anstalt, begå ett allvarligt brott sen åk in flera år. Annars kommer det vara riktigt svårt att sluta, det är en ond cirkel.”(R1).
En annan respondent beskrev att hen blivit dömd till fängelse flertalet gånger och att de intagna till slut började välkomna hen hem, “Folk sa välkommen hem när
jag kom in till fängelset.”(R3). Respondenten berättade hur trött hen var på att åka
in och ut från anstalten, “Det gjorde mig trött och tänkte det är dags att
sluta.”(R3). En fjärde deltagare förklarade att det långa fängelsestraffet var
räddningen och tiden i fängelset gjorde att hen ändrade uppfattning på livet, “Jag
började uppskatta småsaker i livet där jag typ kunde ta kort på färgglada löv.”(R2). Något annat som uppmärksammades av respondenterna var den
psykiska påfrestningen av den kriminella livsstilen, att det hela tiden fanns en risk att bli tagen “Man var alltid tvungen att se sig omkring, aina (polisen) kunde stå
vart som helst.”(R2).
En av respondenterna menade på att det var en lättnad att åka fast då den psykiska påfrestningen blev för stor, “När polisen till slut tog mig, så tyckte jag att det var
bra. Det var jobbigt att vara efterlyst.”(R5). Dock utmärktes respondenten då hen
hade en annan definition av den kriminella livsstilen. Hen menade på att den kriminaliteten avslutades för många år sedan, “Jag slutade begå brott 1992.”(R5) medan juridiskt avslutades den kriminella livsstilen flera år därefter, “Jag sålde
framkom det att respondenten menade på att den kriminella livsstilen lämnades när hen blev tagen av polisen, “När jag kom ut från fängelset 1992 var polisen
inte ute efter mig mer.”(R5). Hen menade på att försäljningen och brukandet av
droger inte var kriminellt eftersom polisen inte var ute efter hen.
Hälsa
Vårt fjärde tema belyser ålder och hälsa, där några av deltagarna menade på att detta hade en påverkan på avslutet av den kriminella livsstilen, “Jag är gammal,
man orkar inte med brott längre.”(R5). Något gemensamt för två av studiens
deltagare var att dem ansåg sig vara för gamla för att begå brott idag, “Nu strävar
jag hellre efter en trygg vardag. De snabba pengarna lockar inte mig
längre.”(R4). De hävdade att det var skamligt att begå brott i äldre ålder, men
även att kroppen och hälsan sa ifrån, “Man är inte 25 år längre.”(R5). Eftersom individerna hade missbruksproblematik i många år sa kroppen ifrån. Missbruket ledde till hälsoproblem som medförde bestående sjukdomar.
“Att leva med sjukdomen jag har får mig att ångra varenda drog jag förgiftat min kropp med. Hade jag vetat hur min hälsa skulle bli av missbruket hade jag aldrig börjat. Jag önskar att dagens ungdomar inser vilka problem droger leder till. Så att dem slutar innan det är kört.”(R4)
Upprätthållandet av den prosociala livsstilen
Här nedan presenteras tabell 2 som innefattar studiens andra frågeställning som berör upprätthållandet av den prosociala livsstilen.
Tabell 2.
Frågeställning Teman Subteman
Relationer Ansvar över familjemedlemmar Förebild
Konsekvenstänk Sysselsättning Vilka var de avgörande faktorerna
enligt studiens deltagare för upprätthållandet av den prosociala livsstilen?
Avslutande av missbruk
Relationer
De flesta respondenter berättade om familjens positiva reaktioner till avslutandet av den kriminella livsstilen, “Det är ju klart de blev glada.”(R4). De menade på att familjens stöd och sätt att reagera medförde en stark vilja att upprätthålla den prosociala livsstilen. En av deltagarna uttryckte, “Barnen är ju glada över att
pappa inte knarkar längre.”(R3) och på så sätt stärktes mentaliteten till att hålla
sig borta från kriminalitet. En respondent uttryckte att ansvaret över
familjemedlemmarna, samt det lidandet som barnen fick genomgå på grund av det egna handlandet hade en stor inverkan.
“Jag satt ju i restriktioner i många månader, visste ingenting. Jag visste inte ens var min dotter var. Fruktansvärd tid, jag ska ha det, men att jag visste att min dotter led, det tog på mig, alltså det går inte ens att förklara hur det kändes resten av mitt liv.”(R2)
Att vara en förebild för familjemedlemmar ansågs ha en viktig betydelse hos flertalet deltagare, “Jag vill ju inte att min lillebror ska bli som mig”(R1). Några av deltagarna menade på svårigheter att vara en bra förebild och att ha ett bra inflytande på familjemedlemmar samtidigt som kriminella handlingar begås,
“Hur ska jag vara en förebild om jag är kriminell.”(R3). En respondent berättade
även att det inte var värt att riskera de starka familjebanden för kriminaliteten.
“Alltså den största anledningen är min dotter. Jag är så tacksam att jag har så fin relation med henne. Ja, tro mig hon är jävligt arg ibland. Som nu sist vi var ute på Ikea, skulle köpa något fint till henne och så när hon tar den, ser glad ut sen kommer kommentaren, hade du inte åkt in hade jag kunnat haft mina grejer.”(R2)
Många belyser även problematiken med att kriminaliteten har gått ner i åldern och att allt fler ungdomar tar fel väg, “Idag kan de skjuta varandra för minsta
lilla.”(R2). En av deltagarna berättade om hur det antisociala beteendet började
redan som barn på lekplatsen “Det var så vi lekte där jag växte upp, när man kom
ut på gården så eldade man eller slog sönder något”(R4). Vidare uttrycker
samma respondent vikten av prosociala förebilder, “Man vill ju vara en förebild
bland barnen på gården”(R4).
Konsekvenstänk
Tre av respondenterna menade på att upprätthållandet av den prosociala livsstilen berodde till en viss del på en förändring i konsekvenstänket, ”Jag har fått ett
annat konsekvenstänk när jag slutat bruka droger.”(R5). Något gemensamt för
några av respondenterna var att konsekvenstänket ändrades när missbruket upphörde, “Jag tänker ju inte på samma sätt idag som jag gjorde då.”(R4). En deltagare berättade att konsekvenstänket alltid funnits, men när hen brukade droger försvann detta, “Jag hade inget konsekvenstänk när jag var påtänd. Men
nu efteråt kan jag tänka vadfan gjorde jag där.”(R3). En respondent menade på
att när hen valde att leva ett prosocialt levnadssätt fick det konsekvenser. Hen hade för mycket information om andra kriminella verksamheter, vilket gjorde det svårt att upprätthålla den prosociala livsstilen. Andra individers kriminella verksamheter var beroende av respondenten, eftersom hen hade mycket information som kunde förstöra för dem.
“När jag väl bestämde mig för att sluta så fick jag hot. Dem här kära grabbarna som man trodde var sina vänner har ju berättat mycket för en och nu sitter jag på mycket fakta om deras verksamhet. Det är inte så lätt att sluta, dem var inte så glada. Så det var alltid gör bara detta så får du sluta, gör bara detta.”(R2) En av deltagarna poängterade att det konsekvenstänket som hen besitter idag inte ser likadant ut som när kriminaliteten pågick, “Jag tänker annorlunda idag.”(R1). Nu när hen tagit sig ur den kriminella livsstilen och tänker tillbaka på
värderingarna känner hen att det finns enorma skillnader. En skillnad var att hen inte sökte efter spänningen på samma sätt som förut, “Jag var en
adrenalinnarkoman innan och tänkte inte.”(R1). Hen menade på att spänningen
“Idag har jag lärt mig hantera det.”(R1). Den prosociala livsstilen har förändrat
respondenternas tankesätt gällande synen på livet och kriminalitet.
En annan respondent pratar om hur hens egna brottsliga handlingar ökar risken till att själv bli utsatt för brott. Vidare menar individen om hen ändrar sitt tankesätt och inte begår brott, kommer inte kriminella handlingar drabba en själv, ”Rånar
du någon så öppnar man dörrarna för att någon ska råna dig. Skjuter du någon så öppnar man dörrarna för att någon ska skjuta dig.”(R3). Respondenten
menade även att det är viktigt att tänka efter vilket levnadssätt och vilken moral individen egentligen förespråkar, ”Vem är du egentligen? Inte den du spelar. Vem
är du på riktigt?”(R3).
Sysselsättning
En sysselsättning är enligt studiens deltagare ett liv med rutiner där det finns en kontroll över sin ekonomi “Idag ser jag fram emot att gå till jobbet och betala
mina räkningar.”(R4). En sysselsättning ansågs enligt en av studiens deltagare
vara en av faktorerna till upprätthållandet av den prosociala livsstilen, “Det känns
bra att ha rutiner och veta vad jag ska göra imorgon.”(R5). En av deltagarna
berättade hur svårt det var att hitta en sysselsättning, “Hej jag sitter inne, kan jag
få jobb hos er? Det funkar ju inte.”(R2), men framförallt vilken lättnad och
befrielse en sysselsättning medför, “Även fast jag tjänar mycket mindre idag är
pengarna ärliga och det känns mycket bättre.”(R2).
För studiens deltagare var det tidigare kriminella levnadssättet ett liv med mycket pengar i stora omlopp. Trots detta berättade deltagarna hur de valde att lämna ett liv med stora mängder pengar, “Idag får jag 4000 kronor haha, det går inte ens
att jämföra.”(R2), respondenten uttryckte senare, “Men hellre detta än att falla tillbaka.”(R2). En annan respondent menade att den kriminella livsstilen
medförde konsekvenser i form av stress och inget framtidstänk, där pengarna inte kunde användas till bostadsköp då inkomsten var illegal, “Jag kan ju inte köpa en
lägenhet med cash”(R1). En annan respondent uttryckte vilka konsekvenser de
oärliga pengarna medförde.
“När jag började tänka på framtiden insåg jag att dessa pengar inte kommer leda till något bra. Jag ville ge mitt barn allt men hur ska jag kunna göra det med oärliga pengar? Jag kunde inte heller spara några pengar eftersom jag inte visste hur jag spenderade dem.”(R2)
Några av studiens deltagare antydde att dem hade mycket pengar under deras kriminella karriär, men att dem pengarna inte hade något värde, “Livet jag hade
då var ett liv med mycket pengar och stress.”(R1). En respondent uttryckte att
pengarna ofta spenderades på materiella saker och det fanns inga tankar på att investera.
“Man hade mycket pengar som inte värderades utan det var bara papper som användes. Istället för att gå tog man taxi bara för att man kunde. Jag minns en gång när vi åkte taxi 500 meter och taxichauffören bara skrattade åt oss.”(R2)
Att vara drogfri
De flesta av studiens deltagare hade missbruksproblematik som började redan i ung ålder. Respondenterna berättade tidigare hur dem sökte sig till rehabilitering för att få hjälp med sitt missbruk och poängterade sambandet mellan deras
kriminalitet och missbruk, ”Jag sökte mig till rehabilitering och blev
drogfri.”(R5). Respondenterna berättade att det var viktigt att hålla sig ifrån
drogerna och besöka de institutioner som vården rekommenderar för att
upprätthålla den prosociala livsstilen, “Jag besöker tre olika institutioner idag och
är positiv till det även fast det är jobbigt.”(R4). Att hålla sig ifrån drogerna är
något av det svåraste med att upprätthålla en prosocial livsstil, “Jag började
knarka när jag var ung. Det är klart det är svårt att hålla sig borta.”(R1).
Samtidigt poängterar deltagarna vikten av att vara drogfri, eftersom droger enkelt kan påbörja den kriminella livsstilen på nytt, ”Mitt råd till andra är att sluta
bruka droger.”(R5). En respondent uttrycker, “Om jag öppnar missbruksdörren så öppnar sig dörren för kriminalitet också. Om jag börja fiffla med något så kommer det att eskalera.”(R3) och menar på att konsekvenstänket är annorlunda
idag. En annan respondent uttryckte vikten av att söka hjälp och våga inse innebörden av rehabilitering, “Det handlar om hela ditt tankesätt. Man måste
verkligen vilja de, det kommer bli tufft, men det går. Och våga säga att du behöver hjälp, det är många som inte vågar det.”(R4).
Deltagarna berättade om vilka fördelar ett liv utan droger medför, “Ett liv utan
droger, är ett liv utan stress”(R2). Att vara drogfri har inneburit många förmåner
för studiens deltagare bland annat att få hjälp med att hitta bostad. Att ha en egen bostad har inte varit en självklarhet för några studiens deltagare, “Att få en egen
bostad. Det är något jag endast kunna drömma om under tiden jag
missbrukade.”(R3). Något annat som tas upp under intervjutillfällena är hur KRIS
varit en hjälpande hand för att upprätthålla den prosociala livsstilen. För att vara medlem i KRIS är det ett krav att vara drogfri och drogtester görs regelbundet varje vecka.
“KRIS har verkligen hjälp mig. Att vara medlem i KRIS har hjälpt mig att ta avstånd kriminella tankar, det hjälper en att fokusera på det positiva i livet. Jag har varit drogfri i två år nu. Det är svårt men jag motiverar mig själv att hålla mig borta.”(R1)
DISKUSSION
Under följande rubrik kommer både metoddiskussion och resultatdiskussion att presenteras. Avsnittet kommer att delas upp i underrubriker.
Metoddiskussion
Syftet med följande studie var att undersöka vilka som är de avgörande faktorerna till att individen lämnar den kriminella livsstilen samt upprätthåller en prosocial livsstil. För att uppnå detta valdes en kvalitativ metod i form av semistrukturerade djupintervjuer. Det var viktigt att ha metodvalet i åtanke under studiens gång, där diskussioner kring för- och nackdelar reflekterades samt analyserades. Eftersom studien använder sig av en kvalitativ forskningsmetod menar Bryman (2018) på att det finns andra alternativa kriterier att förhålla sig till. Istället för att beskriva tillförlitligheten med begreppen reliabilitet och validitet används: pålitlighet,
trovärdighet, överförbarhet samt möjlighet att styrka och konfirmera (a.a.). Det
första begreppet kan likställas med reliabilitet, men utöver detta också en omfattande beskrivning av alla delar i studie. Inom kvalitativ forskning delas validitetsbegreppet upp i två delar, där trovärdighet jämförs med intern validitet och överförbarhet motsvarar extern validitet (a.a). Det sista begreppet ämnar förklara forskarens neutrala förhållningssätt och motsvarar objektivitet (a.a.).
