Malmö högskola
Lärarutbildningen
Individ och Samhälle (IS)
Examensarbete
10 poängKonfessionella friskolor
En studie om vilka argument som förekommer i dagstidningars debattartiklar
och insändare om konfessionella friskolor, och en analys av argumenten i
relation till skollagen och värdegrunden i läroplanerna
Confessional free schools
A study about what arguments that occurs in newspapers
debate-articles and columns about confessional free schools, and an
analysis of the arguments in relation to the law of the school and the
common ground of values in the curricula
Marcus Widenfors
Lärarexamen 60p. Höstterminen 2005
Handledare: Keijo Eriksson Examinator: Sten-Sture Olofsson
Widenfors, Marcus. (2005). Konfessionella friskolor. En studie om vilka argument som
förekommer i dagstidningars debattartiklar och insändare om konfessionella friskolor, och en analys av argumenten i relation till skollagen och värdegrunden i läroplanerna.
(Confessional free schools. A study about what arguments that occurs in newspapers debate-articles and columns about confessional free schools, and an analysis of the arguments in relation to the law of the school and the common ground of values in the curricula.). Individ och Samhälle (IS), Lärarutbildningen 60p., Malmö Högskola.
Syftet med den här uppsatsen har varit att genom kvalitativ metod undersöka vilka argument som förekommer i dagstidningars - Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet - debattartiklar och insändare om konfessionella friskolor i relation till och diskussion om skollagen och värdegrunden i läroplanerna. Jag har utifrån detta syfte genomfört en litteraturöversikt, som introducerat och orienterat mig i det som tidigare har skrivits inom ämnesområdet. Jag har utgått ifrån två frågeställningar som jag har sökt svar på i min undersökning: Vilka argument
förekommer i debattartiklarna och insändarna? och Hur förhåller sig argumenten i debattartiklarna och insändarna till skollagen och värdegrunden i läroplanerna? Jag har
kommit fram till att valfriheten, det vill säga föräldrarnas och barnens rätt till att välja skola, har stor betydelse som argument för konfessionella friskolor. Föräldrarnas och barnens rättigheter kan dock bli motstridiga i förhållande till internationella konventioner, nationella lagar och värdegrunden i skolan. Även granskningen av, insynen i och lagstiftningen kring de konfessionella friskolorna friskolor förekommer som delar i debatten. Argumenten kring
segregation, integration och ett mångkulturellt samhälle inkluderar många olika aspekter för
och emot konfessionella friskolor och är betydande inslag i den aktuella värdegrunden i läroplanerna. Den sekulära staten, demokrati, mångfald och icke-konfessionell undervisning är andra argument som också illustrerar innehållet i debattartiklarna och insändarna i dagstidningarna och som berör, problematiserar och klarlägger förhållandena mellan dessa argument, skollagen och värdegrunden.
Nyckelord:
Friskolor, fristående skolor, läroplaner, skollag, tidningar, värdegrund
Marcus Widenfors Handledare: Keijo Eriksson
Innehållsförteckning
1 Introduktion
7
1.1 Bakgrund 7
1.2 Syfte, problemformulering och frågeställningar 8
1.3 Begrepp 9
1.4 Disposition 10
2 Litteraturöversikt
11
2.1 Olika utgångspunkter i och perspektiv på de konfessionella friskolorna 11 2.1.1 Skoldebatten om skollagen, värdegrunden och de konfessionella 11
friskolorna
2.1.2 Skolan, samhället, demokratin och värdegrunden 13 2.1.3 Valfrihet, mångfald och religionsfrihet 14
2.1.4 Segregation och integration 17
2.1.5 Jämlikhet och jämställdhet 20
2.1.6 Andra argument och teman angående konfessionella friskolor 22 2.2 Sammanfattning av litteraturöversikten 23
3 Metod- och materialbeskrivning 25
3.1 Metodbeskrivning 25
3.1.1 Metodval 25
3.1.2 Urvals- och metodprocessen 26
3.2 Materialbeskrivning 27
4
Resultat 29
4.1 Resultatbeskrivning 29
4.2 Slutsats och sammanfattning av resultatbeskrivningen 37
5
Diskussion
39
5.1 Diskussion om litteraturöversikten och resultatet 39 5.1.1 Valfriheten: föräldrarätten eller barnrätten att välja skola 40 5.1.2 Religionsfriheten, undervisningens icke-konfessionella karaktär, 41
demokrati och lagstiftning
5.1.3 Granskningen av och insynen i de konfessionella friskolorna 42 5.1.4 Varför börjar barn och ungdomar i konfessionella friskolor? 44
5.1.5 Den sekulära staten och skolan, vetenskaplighet och icke-
konfessionell undervisning 44
5.1.6 Segregation, integration och det mångkulturella samhället 45 5.2 Avslutande reflektioner 47
1 Introduktion
1.1 Bakgrund
Uppslaget till det här examensämnet har jag erhållit efter att ha konkluderat de senaste årens debatter kring relationerna mellan religion, samhälle och skola. I och med Svenska kyrkans skilsmässa med staten, som genomfördes vid millennieskiftet, har frågan om religionens påverkan inom olika områden ifrågasatts mer och mer, inte minst inom skolans värld. Debatterna kring den franska regeringens förbud mot religiösa symboler inom skolans väggar har även fått sitt genmäle i den svenska skolvärlden. Frågan kring skolprästernas vara eller icke vara har också diskuterats flitigt och där har kritiken ofta betonat skolans strävan mot att vara en fri arena från religiös påverkan och undervisning, och läroplanernas tydliga uttalanden om allsidighet och objektivitet gentemot eleverna har framhävts. En annan fråga som på senare tid har tagits upp är fallet om pingstpastorn Åke Greens uttalande om homosexuella och den frikännande dom från HD som skapat en debatt om balansgången mellan dels yttrandefriheten och religionsfriheten, och dels dessa lagar i förhållande till lagen om hets mot folkgrupp, som är till för att beskydda utsatta grupper i samhället. Ytterligare en fråga som uppmärksammats på senare tid är debatten kring intelligent design i amerikanska skolor. Frågan om den är en vetenskaplig teori med potential att konkurrera med Darwins evolutionsteori eller om den är ett försök till att föra in den kristna läran och tron i skolans undervisning igen, har nått en internationell debattnivå som med största sannolikhet kommer att utmynna i mångfaldiga diskussioner för och emot denna hypotes. Dock finns det, enligt min mening, en fråga som i jämförelse med de andra ovan nämnda frågorna har stuckit ut i samhällsdebatterna kring religion, samhälle och skola – och det är de konfessionella friskolornas verksamhet och existensberättigande.
De konfessionella friskolorna har periodvis skapat stora rubriker i media och de utgör en fråga som människor i allmänhet gärna mer än väl ventilera sina åsikter om. Jag kan förstå att de konfessionella friskolorna skapar en rädsla för både fundamentalistisk extremism och intolerans i allmänhet, eftersom vi alla påverkas av de nyhetsflöden och de händelser som utspelar sig i vår omvärld. Frågan är dock om denna rädsla i grund och botten är befogad och om den borde få spela en så pass stor roll i debatten om de religiösa friskolorna i Sverige. Vi lever i ett demokratiskt land som värnar om individens fri- och rättigheter och om barns och
ungdomars möjligheter till en allsidig och objektiv utbildning och skolgång. Detta finns inskrivet i såväl våra grundlagar, i skollagen och i den värdegrund som finns i läroplanerna.
De fristående skolorna blir allt fler och diskussionerna kring deras existens och verksamhet figurera ofta i media. Detta är ingen obetydligt fenomen, utan ett högst aktuellt och snabbt växande fenomen. För att få en överblick om friskolefenomenet kan vi konstatera att under läsåret 2004/05 fanns det 565 fristående grundskolor och 241 fristående gymnasier i Sverige, och detta är en ökning med nästan 900 % sedan läsåret 1991/92. Det finns olika typer av fristående skolor och när det gäller konfessionella (t.ex. muslimska, kristna, judiska etc.) så utgör ca. 13 % av alla fristående grundskolor denna typ. Antalet verksamma fristående konfessionella grundskolor var läsåret 1994/95 45 stycken och 2003/04 67 stycken – en ökning med 67 % under en nioårsperiod. Under läsåret 2005/06 fördelade sig de största huvudmannaskapen i de godkända fristående skolorna på följande vis: AB (52 %), ideell förening (15 %), ekonomisk förening (14 %) och stiftelse (14 %) (www.friskola.se, 2005-11-08).
1.2 Syfte, problemformulering och frågeställningar
Syftet med uppsatsen är att undersöka, kategorisera och analysera de argument som har
förekommit och förekommer på dagstidningars debattsidor och insändare om konfessionella eller religiösa friskolor, och relatera dessa i en diskussion om skollagen och värdegrunden i läroplanerna. Jag kommer att använda mig av målinriktat utvalda debattartiklar och insändare från två av Sveriges största dagstidningar – Dagens Nyheter (DN) och Svenska Dagbladet (SVD) – och utifrån dessa texter kategorisera och tolka de argument som tas upp i materialet. Syftet är vidare att behandla debattartiklarnas innehållsliga karaktär och deras kontextuella betydelse för argumentationen, det vill säga hur argumenten relateras till skribenternas möjliga intentioner med texten och det holistiska synsättet i debatten. Kategoriseringen av argumenten och tolkningen av dem kommer därefter att relateras till litteraturöversikten med särskild betoning på skollagen och värdegrunden i läroplanen.
Min avsikt med uppsatsen är inte att jämföra artiklarna i de olika tidningarna och därefter dra slutsatser som kan generaliseras till att gälla alla artiklar eller hela tidningar. Jag vill åt skribenternas olika argument gällande konfessionella friskolor och jag vill vidare relatera deras innehåll till värdegrunden och skollagen och den litteraturöversikt som behandlar detta
ämne. Att uppmärksamma tidningsdebattörernas innehåll och relaterar detta till forskning om och fakta ur värdegrunden och skollagen, kan visa på intressanta relationer. Jag anser att denna kvalitativa undersökning kan ge en god överblick över innehållet i dessa debattartiklar och därmed skribenternas betoningar och läsarnas tilldelade perspektiv på frågan genom artiklarna.
Jag vill påpeka att jag kommer att koncentrera mig på specifikt konfessionella friskolor, och jag kommer således inte i någon djupare mening att behandla debatten om friskolan i sig, mer än att den kommer att figurera som en ren kontextuell funktion för förståelsen för uppsatsen. De debattartiklar jag ska behandla är uteslutande från 2000-talet och min motivering till denna avgränsning är att jag vill bearbeta en debatt i närtid och att debatten kring de religiösa friskolorna tog fart under 2000-talet, vilket innebär att flertalet artiklar publicerats under denna period.
Min problemformulering är följande:
Vilka argument förekommer i dagstidningars debattartiklar och insändare om konfessionella friskolor, och hur förhåller sig dessa argument till skollagen och värdegrunden i läroplanerna?
De frågeställningar jag har valt att besvara i mitt examensarbete är följande: • Vilka argument förekommer i debattartiklarna och insändarna?
• Hur förhåller sig argumenten i debattartiklarna och insändarna till skollagen och värdegrunden i läroplanerna?
1.3 Begrepp
Jag kommer huvudsakligen i uppsatsens analysarbete att använda mig av skribenternas definitioner av de begrepp som de använder i sina texter. I de fall där begreppen (eller argumenten) förefaller tvetydiga eller diffusa kommer jag att försöka att tolka dem efter texternas kontextuella karaktär och form samt skribentens möjliga intentioner med dem.
Jag anser att det behövs ett förtydligande av ett begrepp jag använder mig av i min problemformulering och detta begrepp är (religiösa eller konfessionella) friskolor: ”Friskolor är skolor som drivs med en annan huvudman – ägare – än de som anordnas av kommunen
eller landstinget.” (www.skolverket.se, 2005-11-08).Således är religiösa eller konfessionella friskolor sådana som ovan, men som har en religiös profilering.
1.4 Disposition
I det följande kapitlet ”Litteraturöversikt” kommer jag att ge en teoretisk orientering om det ämnesområde som utgjort utgångspunkten till min problemformulering. Där ger jag en presentation över litteratur och artiklar som särskilt berör mitt ämne om de religiösa friskolorna i relation till värdegrunden och skollagen). Detta kommer sedan att diskuteras tillsammans med mitt resultat av den kvalitativa analysen, som redovisas i resultatkapitlet. I det tredje kapitlet (”Metodbeskrivning”) kommer jag att redogöra för och motivera mitt val av metod och hur jag kommer att gå tillväga. Där kommer jag även att presentera datainsamlingen, urvalet och dataanalysens förutsättningar. I resultatkapitlet (kap. 4) kommer jag att presentera de argument och kategorier av argument som jag funnit i texterna. I diskussionskapitlet (kap. 5) kommer jag att analysera och diskuterat de argument och kategorier av argument jag kommit fram till i mina resultat och relatera dem till den litteraturöversikt jag genomfört, som huvudsakligen bearbetat skollagen och värdegrunden i läroplanen.
2 Litteraturöversikt
I det här kapitlet kommer jag att presentera relevant litteratur och artiklar ur tidskrifter som har gett mig uppslag till problemformuleringen och som konkluderar den forskning och de inställningar som existerar om konfessionella friskolor. Litteraturöversikten syftar således till att ge en bakgrund till och orientering om vad som är skrivet och vad som fortfarande skrivs inom ämnesområdet, och innehållet i denna översikt kommer jag att relatera till och diskutera tillsammans med mitt resultat av den kvalitativa analysen. Avsikten med kvalitativ analys är att man inte utgår eller påverkas för mycket av tidigare teorier, främst för att tolkningsarbetet inte ska bli lidande. Jag anser dock att min litteraturöverblick och mina referenser där presenterar utgångspunkter och perspektiv på ämnet, vilket skapar en nödvändig och en något tydligare kontext till min problemformulering och min kvalitativa analys. Jag har inte hittat någon specifik litteratur som tar upp debattartiklar och deras innehåll angående konfessionella friskolor, men det material jag valt att ta med i min översikt redovisar några av de argument som har gemensamma beröringspunkter med min problemformulering. Läsaren får har överseende med att innehållen i mina underrubriker tenderar att mer eller mindre beröra varandra, och detta beror fram för allt på att argumenten eller temana går in i varandra.
2.1 Olika utgångspunkter i och perspektiv på de konfessionella friskolorna
2.1.1 Skoldebatten om skollagen, värdegrunden och de konfessionella friskolorna
Inledningsvis vill jag referera Skolverkets remissvar till Lagrådets förslag till ny skollag, som delvis tar upp de konfessionella friskolornas verksamhet. I remissyttrandet skriver Skolverket att man tillstyrker förslaget om att undervisningen ska vara icke-konfessionell i de fristående skolorna, men att utbildningen får ha en konfessionell inriktning och att deltagandet i konfessionella inslag alltid ska vara frivilligt. Dessutom påpekas i yttrandet att skolor med konfessionell inriktning och deras verksamhet måste vara förenlig med värdegrunden i läroplanerna (www.skolverket.se, 2005-11-08). Denna referens beskriver en hel del om hur aktuell frågan är när det gäller verksamheten på de konfessionella friskolorna genom detta förtydligande kring dem.
Gustavsson och Osman (ur Larsson, 1996, s. 122f) säger att utformandet av den senaste läroplanen för grundskolan och gymnasiet föregicks av en skarp kritik och politisk debatt, särskilt kring skrivelsen om ”den tradition som förvaltas av västerländsk humanism och
kristen etik”. Enligt författarna var filosofen Torbjörn Tännsjö en av de ledande kritikerna till utformandet av texten, främst för att han ansåg att formuleringen strider mot de liberala grundprinciperna. Den mångkulturella aspekten på det förändrade relativt (tidigare) homogena svenska samhället utgör också ett problematiserande. Konflikten mellan assimilering och integrering av invandrare i Sverige, och bevarandet av kulturella särarter står i fokus för både aktuella och framtida utvecklingar av skolpolitik och pedagogik.
Gerle (2000, s. 22f) skriver att det finns en skillnad mellan individen och valfriheten, och det kollektiva och allmänna. Frågan är om staten vet det bästa för individens räkning och hur pass stor valfriheten borde göras med risk för att skapa en förskjutning från statens och de offentliga institutionernas gemensamma strävanden till att individen blir mer beroende av lokala patriarkala, ekonomiska, etniska eller religiösa ledningar, exempelvis gällande konfessionella och etniska friskolor. Hon uttrycker sig om skoldebattens situation på följande vis:
Skoldebatten hamnar alltså mitt i brytpunkten mellan radikalt liberala krav på valfrihet och autonomi och en mer nytto- eller omsorgsinriktad etik med utilitaristiska respektive nyaristoteliska förtecken. Medan den ena sidan tycks förutsätta att alla blir starka om de bara ges ansvar och valfrihet så formulerar den andra sidan: Vem värnar om den svaga(e)? Om argumenten hos den ena sidan andas en renodlad tro på individen som verkar bortse från att ingen människa fungerar helt autonomt och oberoende av sin omgivning så tycks motsidan fortfarande sluta upp kring tron på det starka samhällets förmåga (Gerle, 2000, s. 22).
Selander (1999, 64ff) skriver att för att beskriva den senaste utvecklingen i relationerna mellan skola, samhälle och kyrka i Skandinavien vill han använda begreppen: kultur, etik och integration. Den kulturella traditionen har aktualiserats, eftersom immigrationen och den ökande mångfalden av kulturer har konfronterat den inhemska traditionen. Etiken har betonats eftersom kyrkans, hemmens och skolans roller gällande värdegrundens bildande har minskat under 1900-talets senare del. Integrationen kan ses utifrån två perspektiv, nämligen integrationen mellan studenter med olika kulturella bakgrunder och integrationen mellan olika ämnen eller delar i skolan. År 1994 fick svenska skolan nya läroplaner (Lpo94 och Lpf94) och nyckelorden i den är just etik, integration och tradition. Där påpekas också att undervisningen i skolan skall vara icke-konfessionell.
2.1.2 Skolan, samhället, demokratin och värdegrunden
Skollagen påbjuder följande om skolans verksamhet i förhållande till demokratisk grund:
Verksamheten i skolan skall utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. Var och en som verkar inom skolan skall främja aktning för varje människas egenvärde och respekt för vår gemensamma miljö. Särskilt skall den som verkar inom skolan: 1. främja jämställdhet mellan könen samt 2. aktivt motverka alla former av kränkande behandling mobbning och rasistiska beteenden (Lag, 1999:886, i Lärarboken, 2003, s. 66).
Läroplanerna (Lpo94/Lpf94) betonar att det offentliga skolväsendet vilar på demokratins grund. Skolan har till uppgift att förmedla och förankra de värden som vi har i vårt samhälle hos eleverna. I värdegrunden i läroplanerna står det följande:
Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet med svaga och utsatta är de värden som skolan skall gestalta och förmedla(Lärarboken, 2003, s. 46).
Zackari och Modigh (2000, s. 45) skriver att en av de främsta anledningarna till den intresseökning som skett för värdegrund och demokrati är den ökande mångkulturalismen. Enligt författarna säger Demokratirådet att människor med invandrarbakgrund överlag är mer marginaliserade än resten av befolkningen och att utvecklingen i samhället går mot ökad segregation. Denna segregation kräver en utvecklad diskussion och de demokratiska värdena. Zackari och Modigh (2000, s. 69) menar att deras tolkning av värdegrunden utmynnar i en åsikt om att ingen speciell åskådning eller samhällstradition kan ha tolkningsföreträde i ett värdepluralistiskt samhälle. Värdetraditioner av olika slag (t.ex. kristen, muslimsk) kan utesluta många människor. Författarna skriver att skolan inte bör sätta traditionerna i centrum i skolans etik. Ett samhälles kulturarv får inte användas för att utesluta eller begränsa, däremot ska kulturarven i den kulturella mångfalden diskuteras och respekteras, men aldrig utgöra en begränsning för demokratiska principer.
Gerle (2000) skriver att debatten även betonas av en annan brytningspunkt, nämligen den mellan privat och offentligt i synen på religionen. Hon berättar att den svenska skolan har gått från att vara lutherskt fostrande till att bli en konfessionslös och sekulariserad skola. Dock påpekar Gerle att ingen av dessa modeller visar någon respekt för elever som har en annan form av religiös eller filosofisk bakgrund (Gerle, 2000, s. 23).
Orlenius (2003, s. 26f) skriver att den svenska värdegrunden och dess betoning av demokrati utgör själva navet i skolan. De värden som beskrivs i värdegrunden, t.ex. människans okränkbarhet och alla människors lika värde, framstår som permanenta och kompromisslösa. Värdegrunden i sin singulära utformning vill presentera en minsta gemensamma nämnare för de värden som alla ska eller bör vara överens om. Den svenska läroplanen ger utryck för en liberal universalistisk tradition. I Orlenius studie som omfattar 130 lärarstudenter och rektorer som fått svara på en enkät som hade för avsikt att undersöka intervjupersonernas attityder till
demokratiska värden och dess innebörd i skolans arbete. Ett intressant resultat av Orlenius
(2003, s. 29) undersökning visade att både lärarstudenter och rektorer tror att aktualiteten kring värdegrunden i skolan och samhället har uppkommit för att finna en gemensam hållning mot anti-demokratiska krafter i samhället. Känslan för oro och hot mot demokratin är således en betydande faktor för såväl lärarstudenter och rektorer.
2.1.3 Valfrihet, mångfald och religionsfrihet
I Lärarnas tidning (2003:10) framhäver redaktören (under rubriken Redaktören har ordet) – Sten Svensson - att det fria valet gällande skolor har en tydlig klasstämpel. De som väljer skolor är främst medelklassen och de välutbildade med resurser. Enligt Svensson blir de elever som kommer från hem utan studietradition de som blir kvar. Han varnar för att vi i samhället återupprättar det gamla parallella skolsystemet där olika klasser i samhället gick i olika skolor. Svensson menar att det är belagt att de fristående skolorna ökar kommunens skolkostnad kraftigt och den enkla förklaringen är att i och med de fristående skolorna så blir skolorganisationen större, vilket leder till att de som får betala för ”den stora kostymen” är de svagaste eleverna i den kommunala skolan som blir utan stödundervisning (www.lararnastidning.net, 2005-12-10).
Gällande värdegrunden och friskolor, säger Zackari och Modigh (2000, s.73), att vissa föräldrar valt fristående skolor, på grund av att den kommunala skolan inte ger utrymme för
kulturella uttryck eller religionsuttryck. Andra anledningar kan, enligt författarna, vara den kommunala skolans brister på att skapa trygga, sociala miljöer för eleverna eller att
konfessionella friskolor skapar en samhörighet kring sin gemensamma värdegrund genom sin religiösa inriktning. Ytterligare en anledning kan vara friskolornas småskalighet, som ofta leder till att eleverna känner sig bekräftade och sedda. Enligt författarna finns det undersökningar som visar att bristen på trivsel, engagemang och personliga relationer i skolan ökar risken för kränkande beteenden.
Enligt Zackari & Modigh (2000, s. 70ff) skall skolans icke-konfessionella prägel vara demokratisk, men samtidigt inte förespråka någon religion. Däremot ska den ge utrymme för olika religioner och kulturer. De menar att skolan med religionsfriheten inte ska ”befria” eleverna från religion, utan snarare skapa en mångkulturell prägel som kan inkludera sociala rum för konfessionella möten och samtal. Även olika kulturer och traditioner ska betonas för att på så vis skapa en stärka olika grupperingars kulturella identiteter. Enligt författarna får skolan får aldrig acceptera att kulturella fri- och rättigheter kränker demokratiska värden, det vill säga olika kulturer får aldrig ges tolkningsföreträde för vad demokrati är.
Gerle (2000, s. 21) skriver om kulturell mångfald i relation till en gemensam värdegrund, om
demokratiska fri- och rättigheten och multikulturalism inom både den offentliga och den
fristående skolan. I många avseenden berör Gerle även aspekter av de argument som uppmärksammats i anslutning till den konfessionella (särskilt den muslimska) friskolans verksamhet och existensberättigande. En offentlig, enhetlig och jämlik skola ifrågasätts utifrån värden som valfrihet och mångfald, vilket införlivas i och med de fristående skolornas utbredning. Gerle skriver att det privata kräver mer utrymme i det allmänna och offentliga. Friskolorna kan på många sätt ses som en naturlig lösning på människors rätt att faktiskt
kunna välja utbildning för sina barn.
Gerle (2000, s. 26ff) beskriver muslimerna och deras krav på att se religionen i ett större sammanhang än den privata. I förhållande till religionsfrihetslagen hävdar många muslimer att man vill se ett större engagemang med religionen i det offentliga rummet. Kravet på religionsfrihet utmynnar för många muslimer i ett krav på att få utöva sin religion även i skolan. Gerle skriver att framväxten av friskolor i många fall utgörs av en kritik till den moderna enhetsskolan och dess krav på objektivitet och rationalism, vilket ofta ses som värderingsfri. En förtyckande enhetskultur som inte ger utrymme för många kristna och muslimska grupperingars profiler och livsstilar. Sekularismen ses som en ateistisk och ”gudlöshet”. Även den antroposofiska pedagogiken har länge kritiserat den hegemoni av objektivitet och neutralitet som man anser den offentliga skolan vara.
Det finns en konflikt mellan föräldrarnas vilja att uppfostra barn i en särskild livsstil och
barns rätt till religionsfrihet och tankefrihet. Gerle (2000) tar upp Den europeiska
konventionen om de mänskliga rättigheterna och grundläggande friheter (1950, artiklarna 9 och 14) som sedan 1995 gäller som lag i Sverige. I tilläggsprotokollet anges särskilt
föräldrarnas rätt att uppfostra sina barn och ge dem en undervisning som överensstämmer med föräldrarnas religiösa och filosofiska övertygelse. Gerle påpekar att kravet på en konfessionslös undervisning i en fristående skola inte stämmer överens med Sveriges internationella åtaganden (Gerle, 2000, s. 33f). Uttryckligen kan man läsa följande i artikel 14 i den europeiska konventionen angående rätten till utbildning:
Friheten att inrätta undervisningsanstalter med iakttagande av de demokratiska principerna och föräldrars rätt att tillförsäkra sina barn sådan utbildning och undervisning som står i överensstämmelse med föräldrarnas religiösa, filosofiska och pedagogiska övertygelse skall respekteras enligt de nationella lagar som reglerar utövandet av dessa rättigheter. (www.europa.eu.int, 2005-12-20)
Maj-Lis Svedlund, rektor för Livets Ords Kristna Skola, skriver i Moderna Tider (2002-04-03, s. 12) under titeln Rör inte vår skola, att det bedrivs en hetsjakt på de kristna skolorna, särskilt Livets ords skolor. De argument som förekommer i debatten framhävs av artikelförfattaren och hon hävdar att både religionsfriheten och föräldrarätten har stöd i internationella konventioner. Den kritik som Svedlund erfarit från Skolverket angående loks (Livets Ords kristna Skola) gäller bland annat att man undervisar i ämnet kristendom. Kritiken rör undervisningen om att Jesus (enligt Johannesevangeliet) är vägen, sanningen och livet, utan att man enbart få säga att han är en väg (av många). Hon menar att Skolverket agerar religionsmyndighet, vilket är ett grov övertramp. Svedlund (2002, s. 12) tar upp föräldrarnas rätt att undervisa sina barn i tros- och livsåskådningsfrågor och att detta utgör grunden för de konfessionella friskolorna. Föräldrarna har rätt att kunna välja en skola där religionsundervisningen står i överensstämmelse med deras tros- och livsåskådning. Hon framhäver att det är föräldrarna och inte Skolverket som är de som har kompetens att bedöma om en konfessionell skolas religiösa undervisning står i överensstämmelse med de egna värderingarna. Svedlund hänvisar till Luster-deklarationen från år 1984 som ger föräldrar rätt att välja utbildning för sina barn i enlighet med Europarådets konventioner. Dessutom säger den att friheten att välja skola och rätten att etablera fristående skolor måste stödjas av medlemsländernas regeringar på samma sätt som de stöder de statliga.
I Från riksdag och departement (Hermansson, 2005, s. 16f) tas problematiken kring de religiösa friskolorna upp. Enligt artikeln finns det en ytlig politisk enighet kring de konfessionella friskolorna, medan det inom partierna finns stora skiljelinjer. Det finns många riksdagsledamöter som är kritiska till dessa skolformer, men som ändå måste böja sig för den
Europakonvention som Sverige undertecknat. Trots att skollagen och läroplanerna säger att undervisningen ska vara icke-konfessionell så kan fristående skolor ändå ha en konfessionell inriktning. Detta beror som sagt främst på att den europeiska konventionen om de mänskliga rättigheterna som Sverige undertecknade 1995. På den ena sidan står föräldrarnas rätt att ge barn en uppfostran och undervisning som överensstämmer med föräldrarnas religiösa och filosofiska övertygelse. På den andra sidan står skollagen som poängterar vikten av en allsidig undervisning. I läroplanerna (Lpo94/Lpf94) står det att ”undervisningen i skolan skall vara icke-konfessionell”. Undervisning skall, enligt läroplanerna, även vara saklig och allsidig (Lärarboken, 2003, s. 46f).
2.1.4 Segregation och integration
Ett argument mot de konfessionella friskolorna är att dessa skolor skapar en isolering och de
motverkar integrationen som samhället har utvecklat i den allmänna skolan. Det här
argumentets förespråkare, däribland skolministern Ibrahim Baylan, befarar bland annat att grupper isolerar sig från varandra, vilket skapar svårigheter i en integrationsskola som istället leder till segregation (Hermansson, 2005, s. 16f).
I samma nummer som ovanstående (Hermansson, 2005, s. 20) påpekar ordföranden för Friskolornas Riksförbund, Tomas Johansson, att han har ett orubbligt förtroende för Skolverkets kontroller. Johansson bemöter argumentet om att isoleringsmotivet skulle vara det huvudsakliga skälet till att föräldrar placerar sina barn i religiösa friskolor. Han påstår att det finns föräldrar som sätter sina barn i religiösa skolor för att de sympatiserar med skolans religiösa profil, men det finns också ett stort antal föräldrar som sätter sina barn i dessa skolor för att det är bra skolor. Vidare bemöter Johansson också argumentet om att en religiös friskola skulle försvåra integrationen i det svenska samhället. Han menar att så är inte fallet, utan att det generellt sett är så att till exempel de muslimska friskolorna skapar en trygghet för eleverna. Friskolorna väljer ofta att anställa svenska lärare för att skapa integration på skolorna. Enligt Johansson får man inte underskatta föräldrarnas val och han menar att ingen förälder väljer en dålig skola för sina barn att gå i.
Sandström (2002, s. 39ff) problematiserar några av de argument som ofta förekommer i debatten kring friskolor, vilket även kan relateras till konfessionella friskolor. Ett av argumenten som Sandström tar upp, och som han anser vara ett av de vanligaste och mest framträdande mot friskolan, är segregation och att valfriheten i att kunna välja skola leder till
segregation. Sandström menar att det inte finns några belägg för att valfriheten de facto leder
till ökad segregation. Han påstår dock att om vi med segregation menar att eleverna kommer att gå i olika skolor och att eleverna kommer att systematisk skilja sig från varandra, så innebär det segregering. Enligt Sandström är det mycket troligt är att många muslimer kommer att gå i muslimska friskolor och att många spansktalande föräldrar kommer att välja skolor med en profilering där spanskan är i centrum, men allt detta är just det som är poängen med valfriheten. Barn och föräldrar ska kunna välja den skola de vill och detta ser inte Sandström som ett problem. Sandström hävdar att den egentliga frågan inte handlar om valfriheten leder till segregering, utan om den dels leder till skadlig segregering och dels om den leder till en större segregering än i ett centralstyrt system. Han menar att den segregering som vi nu ser är ett resultat av att bostadsområdena är segregerade och att skolorna skulle vara segregerade oavsett hur skolväsendet utformas. Sandström skriver att alternativet till dagens valfrihetssystem skulle vara att man återgår till den s.k. ”närhetsprincipen”, som vi hade tidigare. Problemet är att skolornas i segregerade områden per automatik ofta blir segregerade, eftersom barnen ska gå i den skola som ligger närmast.
I en utredning från Skolverket (SOU 1997:810, 1997, s. 9) vill man ur ett elevperspektiv titta närmare på möjliga segregerande effekter hos bland annat konfessionella friskolor. Slutsatserna i undersökningen talar om olika ”motsatsdimensioner”, eller perspektiv, vilket tydliggör olika mål som ställs mot varandra. Bland annat tar underökningen upp problematiken mellan elevens rätt till likvärdig utbildning och föräldrarnas rätt till att välja
skola. Skolverket tydliggörs konflikten mellan dessa båda rättigheter och särskilt på de
muslimska skolorna framkom det i intervjuerna på friskolorna att det var svårare att se barnens rättighet som prioritet framför andra sekundära motiv till skolval. Samhörighetskänslan som kan uttryckas i ett ”solidariskt” skolval bland många föräldrar och den kan i vissa fall utgöra en faktor för barnets skoltillhörighet än barnets rättighet till en likvärdig utbildning (SOU 1997:810, 1997, s. 38).
En annan motsatsdimension är den mellan den multikulturella skolan och den homogena
skolan. I sin undersökning har Skolverket erhållit vissa argument från konfessionellt
homogena skolor att de ger eleverna möjligheten att i lugn och ro bygga upp sitt självförtroende grundat på kunskap om sitt religiösa ursprung. Först därefter anses det att barnet kan integreras i det svenska samhället. Skolverket skriver att man helt a priori inte kan avfärda detta argument, eftersom ett mångkulturellt samhälle förutsätter många och olika
kulturer. Ett närliggande motsatsförhållande är att se skolan som brobyggare och att se den som enklav. Särskilt bland de muslimska friskolorna finns det bland föräldrarna ett utbrett ointresse av att låta skola fungera som brobyggare i integrationen, utan att man istället ser skolan som en enklav (SOU 1997:810, 1997, s. 39f).
I läroplanernas värdegrund står det följande beskrivet om den kulturella mångfalden och
skolan som mötesplats:
Det svenska samhällets internationalisering och den växande rörligheten över nationsgränserna ställer höga krav på människors förmåga att leva med och inse de värden som ligger i en kulturell mångfald. Skolan är en social och kulturell mötesplats, som har både möjlighet och skyldighet att stärka denna förmåga hos alla som arbetar där. /…/ En trygg identitet och medvetenhet om det egna kulturarvet stärker förmågan att förstå och leva sig in i andras villkor och värderingsgrunder (Lärarboken, 2003, s. 47).
Detta kan på ett sätt diskuteras i motsats till det följande citatet som skapat debatt de senaste decennierna angående hur formuleringen passar in i ett mångkulturellt samhälle och skola:
I överensstämmelse med den etik som förvaltats av kristen tradition och västerländsk humanism sker detta genom individens fostran till rättskänsla, generositet, tolerans och ansvarstagande (Lärarboken, 2003, s. 47).
I den kommunala skolan är möten mellan olika människor grunden för skolans demokratiska uppdrag. Den fristående skolan ska precis som den kommunala skolan vara öppen för alla barn och följa den nationella skolpolitikens mål och riktlinjer. Zackari och Modigh (2000, s. 73f) menar att de profilerade friskolorna (t.ex. konfessionella eller etniska) begränsas i förutsättningarna att skapa möten mellan olika kulturella, konfessionella och traditionella uttryck och värderingar. Författarna påstår inte att detta problem enbart existerar i friskolor, utan att det även finns i de kommunala skolorna, men däremot menar hävdar dem att det kan vara svårare att föra diskussioner om traditionella och etnocentriska värderingar och maktstrukturer. Det finns risker att intoleranta, kulturella uttryck i sådana skolor får stå oemotsagda och att risken att föräldrar som väljer vissa konfessionella eller kulturella skolprofileringar har valt dessa på grund av möjligheten att premiera vissa värderingar och traditioner framför andra. Författarna sammanfattar detta på följande sätt: ”Vi riskerar därigenom att utveckla en mångfald av skolor, istället för mångfald i skolan” (Zackari &
Modigh, 2000, s. 74). De refererar dock även Gerles perspektiv i frågan, vilket lyder att många valt bort en offentlig tillhörighet på grund av att man inte blivit insläppt i den. Avslutningsvis gällande det här ämnet skriver författarna att vissa friskolor kan sträva efter integration, men att andra också kan permanenta ett utanförskap.
2.1.5 Jämlikhet och jämställdhet
I skollagen står det att ”alla barn och ungdomar skall, oberoende av kön geografisk hemvist samt sociala och ekonomiska förhållanden, ha lika tillgång till utbildning i det offentliga skolväsendet för barn och ungdom” (Lärarboken, 2003, s. 65). Enligt Gerle (2000, s. 33) kan man från debatten kring friskolorna urskilja jämlikhetsdiskussionen och det jämlikhetsideal som det ofta argumenteras för. Detta jämlikhetsideal kan man se ur många olika perspektiv. Jämlikhet kan betyda rätt till samma utbildning över hela landet eller rätt till samma utbildning som andra i samma grupp. Ytterligare perspektiv är rätt till en icke marknadsanpassad utbildning eller rätt till en utbildning i linje med ens djupaste tolkning av livet.
Angående jämställdheten och könsroller i skolan står det uttryckligen i både skollag och i värdegrunden i läroplanerna om vad som skall gälla:
Särskilt skall den som verkar inom skolan 1. främja jämställdhet mellan könen 2. aktivt motverka alla former av kränkande behandling såsom mobbning och rasistiska beteenden (Lag, 1999:886, i Lärarboken, 2003, s. 65f).
Skolan skall aktivt och medvetet främja kvinnors och mäns lika rätt och möjligheter. Eleverna skall uppmuntras att utveckla sina intressen utan fördomar om vad som är kvinnligt och manligt (Lärarboken, 2003, s. 47).
Enligt Gerle finns det patriarkala system och föräldrastrukturer som med hjälp av olika traditionella och kulturella uttryck kan skapa problem i relation till skollagen och värdegrunden i skolan. Olika patriarkala införlivanden av könsroller och könsstrukturer med stöd av religiösa och filosofiska bakgrunder, och detta är problem som ofta måste tas upp och penetreras utifrån den gällande patriarkala föräldramakten (Gerle, 2000, s. 38).
I en artikel i KRUT (s. 48ff ) skriver Hans Olsson (2003), RFSU:s skolpolitiske ansvarige, att det finns principiella skäl för att avskaffa konfessionella friskolor. Vi har ett sekulariserat
skolsystem som utesluter konfessionella friskolor och fastslår en icke-konfessionell undervisning. Enligt Olsson existerar risken för att de konfessionella friskolorna motverkar jämställdhet, förvägrar eleverna sexualundervisning och diskriminerar homosexuella i allra högsta grad, och detta innebär en motsatt ståndpunkt en den gemensamma värdegrund som skolan enats om. Olsson ställer sig frågan om inte sexualundervisningen är lika undermålig i en kommunal skola som i en konfessionell, och han hävdar att så kan naturligtvis fallet vara. Han skriver att det även finns konfessionella skolor som har en bra sexualundervisning, men i många fall är den också katastrofal. Insynen och inflytandet i en konfessionell skola är mindre och dessutom är det lättare att klaga över en kommunal skola än en konfessionell.
Olssons slutkläm i artikeln påpekar att ett problem uppstår när den egna normen ska gälla alla andra och när den religiösa normen flyttar in och utövas i och av skolan. De konfessionella skolorna som kränker människors sexuella och reproduktiva kunskapsrättigheter är en fråga för hela samhället, inte bara var och ens ensak. Olsson skriver att skolan ska undervisa om religion, inte utbilda religiösa utövare. Konklusivt menar RFSU, genom Olsson, att de konfessionella friskolorna kan utgöra ett hot mot jämställdhet och rätten till sexualundervisning (Olsson, 2003, s. 53).
2.1.6 Andra argument och teman angående konfessionella friskolor
Ett argument som Sandström (2002, s. 42f) bemöter är kritiken mot friskolornas
vinstdrivande. Sandström skriver att frågan om friskolan sätter vinstintresset före kvaliteten är
befängd. Frågan är varför det inte skulle gå att argumentera för en vinstdrivande friskola när ingen ifrågasätter saker som att till exempel tjäna pengar på läromedel. Enligt Sandström är vinstintresset företagets överlevnadsvillkor och friskolans viktigaste kapital och förutsättningen för dess existens är kompetent verksamhet med kompetenta lärare och företagsledare. Vidare menar Sandström att ett vinstförbud för friskolor skulle leda till segregation. Möjligheten att expandera för populära skolor skulle inte existera och man hade varit tvungen att ransonera i de köer som finns till friskolorna, vilket hade missgynnat barn med lågutbildade föräldrar eller invandrarbakgrund. Ytterligare ett argument är kraven på ett kommunalt veto mot friskoleetableringar. Där menar Sandström att kommunpolitiker inte ska lägga sig i föräldrarnas val av skola för sitt barn. Ett skäl till att föräldrar inte väljer den kommunala skolan, utan friskolorna är just att de inte anser att den kommunala skolan kan tillgodose deras krav och behov.
I Från riksdag och departement (Orrenius, 2005, s. 16f) skrivs det om ett antal kritiska riksdagsledamöter som framhåller diverse argument mot de konfessionella friskolorna. Ett av argumenten som de har är att det är tveksamt om de konfessionella skolorna följer läroplanen om en icke-konfessionell undervisning och att man befarar att de konfessionella inslagen gör sig gällande i undervisningen. Ytterligare ett argument som hävdar är att man inte ska blanda
ihop religion i stat och skola, utan att en tydlig skiljelinje ska finnas.
Två motsatsdimensioner som Skolverket (SOU 1997:810, 1997, s. 42f) kommer fram till är
profilämnen/övriga ämnen och gemensam värdegrund/specifika värderingar. När det gäller
den första dimensionen så menar Skolverket på att intervjupersonerna var mer oroade för att ämnena som svenska och engelska skulle bli lidande i en konfessionell skola och segregera eleverna från en integrering i det svenska samhället än att religionsprofileringen skulle utgöra detta hot. Gällande värdegrunden och specifika värderingar skriver Skolverket att det troligtvis är den svåraste bedömningen att göra utifrån hur elever på konfessionella skolor i kommer att kunna leva och verka i ett sekulariserat samhälle. Enligt Skolverket har debatten kring de konfessionella skolornas relation till den gemensamma sekulariserade värdegrunden skapat stora frågetecken i frågan. I sin undersökning uppmärksammar Skolverket dock att det finns en tendens bland de kristna skolorna att mer än i de muslimska se skolvalet som ett avståndstagande mot det sekulariserade samhället och skolan. Skolverket yttrar sig om den acceptans man upplever att den svenska befolkningen har med mer extremt kristna skolor har att göra med den kristna traditionen och att de muslimska skolorna ses mer i ljuset av en stor skillnad mellan religion och kultur, och samhället. Vidare skriver Skolverket att kritiken av muslimska skolor ofta rör kulturella och etniska inslag än rent religiösa. Avslutningsvis nämns det också att samhället måste acceptera att rätten att driva en muslimsk konfessionell skola inte a priori skulle vara oförenligt med skollagens krav på gemensam värdegrund.
2.2 Sammanfattning av litteraturöversikten
Det finns ett brett spektrum av litteratur och tidskrifter som behandlar ämnet om konfessionella friskolor i relation till värdegrunden och skollagen, dock behandlas ämnet utifrån mycket specifika perspektiv. I skoldebattens centrum har under den senare tiden den nya skollagens utformande fått en del utrymme och den har bland annat tillspetsat betoningen på icke-konfessionell undervisning i de fristående skolorna. På ett högre plan diskuteras även inledningsvis de positiva och de negativa sidorna av efterverkningarna i och med åtskillnaden
mellan stat och kyrkan, mellan det sekulära, demokratiska samhället och religion, mellan den sekulära skolans undervisning och konfessionell undervisning, samt mellan det individuella och det kollektiva. Gerle (2000), Orlenius (2003) och Selander (1999) beskriver olika perspektiv på debatten kring några av dessa fenomen i sina verk. Skollagen och värdegrunden i läroplanerna uttrycker och betonar den demokratiska grund som skolan ska stå på och de går bland annat in på människors lika värde och individens frihet, vilka även diskuteras av bland andra Zackari och Modigh (2000) och Svedlund (2002) i relation till människosynen hos och valet av de konfessionella friskolorna. Föräldrarätten och barnrätten diskuteras utifrån vems perspektiv och vems rätt som bör stå framför den andre. Svedlund (2002) betonar den förra medan exempelvis Gerle (2000) och Orrenius (2005) problematisera rättigheterna utifrån olika perspektiv. Hotet om att de konfessionella skolorna segregerar olika grupper och samhället utgör en stor diskussion som Gerle (2000), Johansson (Orrenius, 2005), Sandström (2002) och Skolverket (SOU 1997:810, 1997) tar plats i. Ett närliggande område är den kulturella mångfaldens befinnande och skolan som mötesplats och dess existens i och med de konfessionella friskolornas verksamhet. Gerle (2000) och Zackari och Modigh (2000) beskriver en del problem och möjligheter för att bevara och utveckla den demokratiska värdegrunden och skolan. Olsson (2003) hängiver sig åt en annan aspekt av friskoledebatten, nämligen jämställdhetsperspektivet och sexualundervisningen. Även argument som vinstdrivandet hos friskolorna, den gemensamma respektive specifika (hos vissa konfessionella friskolor) värdegrunden hos skolorna och religionsundervisningen behandlas i mer eller mindre omfattning av olika författare.
3 Metod- och materialbeskrivning
I det här kapitlet kommer jag att motivera den metod jag har valt och det urval jag har gjort. Jag kommer även att beskriva metodprocessen och presentera det material jag kommer att använda i min analys och diskussion.
3.1 Metodbeskrivning
3.1.1 Metodval
Jag har valt att undersöka tidningsdebattörernas olika artiklar och insändare om konfessionella friskolor och därigenom erhålla deras uppfattningar och synsätt på frågan. Jag vill även påpeka att det är av stor vikt att försöka uppenbara vilka argument debattörerna och insändarskribenterna använder och således också vilka argument läsare hos två av Sveriges största dagstidningar får framför sig på morgonen.
Jag har använt mig av kvalitativ data, databearbetning och analys, främst eftersom det är en metod som jag anser kan nå en djupare kunskap om olika fenomen än vad den kvantitativa formen kan. Visserligen finns det svårigheter med den förra som man i den senare kan lösa på ett enkelt sätt, exempelvis frågan om resultatens representativitet eller generaliserbarhet. Den kvalitativa analysen skiljer sig dock från den kvantitativa på en rad punkter och framför allt har de skilda uppfattningar om metodernas syften. Den kvalitativa strävar i de flesta fall inte efter att resultaten i undersökningarna eller analyserna ska vara representativa eller generaliserbara, utan vill hellre nå en djupare förståelse inom ramarna för det material man ägnat sig åt, vilket ofta blir både snävt gällande omfånget av det och dessutom används inte ett slumpmässigt urval (Hartman, 2004, s. 284).
Hartman tar upp en kvalitativ metod som jag utgår ifrån i min uppsats och som jag försöker att ha som övergripande och principiell mall för min fortsatta arbetsprocess. Han benämner den ”analytisk induktion” (Hartman, 2004, s. 278) och i arbetsprocessen ska man inte att formulera en hypotes som ska verifieras eller falsifieras, utan data samlas in utifrån en problemformulering man har formulerat och därifrån ska man sedan genom den data man samlat in kategorisera och analysera den för att slutligen generera en hypotes. Dock måste man vara uppmärksam på att denna hypotesgenerering enbart är ett resultat av ett mycket begränsat och välmotiverat urval.
3.1.2 Urvals- och metodprocessen
Jag har använt mig av 15 debattartiklar och insändare, varav nio från DN och sex från SvD, och en avgränsning till dessa två stora tidningar har varit nödvändig på grund av tids- och omfångsbegränsningar. Flera av debattartiklarna och insändarna innehåller likartade argument och är skrivna av samma författare, vilket har gjort att jag noga avvägt likheter och skillnader i texterna för att sedan prioritera bland dem. Kriterierna för att artikeln har fått ingå i min undersökning beror på innehållsmängden och variationen i argumenten där i och även likheterna och skillnaderna i jämförelse med de andra artiklarna. Allt för korta eller innehållslösa texter har jag medvetet valt bort, eftersom argumenten antingen är obefintliga eller irrelevanta.
Texterna har jag valt genom att söka via dagstidningarnas hemsidor dn.se och
svenskadagbladet.se på sökord som ”konfessionella friskolor” och ”religiösa friskolor”, samt
på tre olika sökmotorer för tidningsartiklar: Presstext, Mediearkivet och Artikelsök. Anledningen till att jag valde DN och SVD är att de är två av Sveriges största dagstidningar och att de har olika politiska tendenser. DN:s papperstidning läses dagligen av omkring en miljon människor och ca. 1,8 miljoner människor besöker dn.se varje dag. DN betecknar sig som oberoende liberal (www.dn.se, 2005-11-08). SVD hade år 2002 ca. 200 000 prenumeranter och har ökat för varje år. SVD betecknar sig som obunden moderat (www.svenskadagbladet.se, 2005-11-08).
Sökorden som jag har använt träffade många artiklar i många olika dagstidningar, men eftersom jag valt att enbart fokusera mig på DN och SVD fokuserades sökandet på deras artiklar. Tack vare att dessa två tidningar är så pass stora fanns de tillgängliga i heltext, vilket underlättade arbetet mycket. Jag anser att jag fått med ett relativt innehållsrikt material med olika infallsvinklar och perspektiv, vilket också är meningen i den kvalitativa analysen och det är något som också ofta tas upp som en viktig urvalsstrategi och som en ingrediens i en ändamålsenlig process (Hartman, 2004, s. 284f).
Vidare har jag kategoriserat argumenten genom tolkning av skribenternas intentioner och kontextuella karaktär, och därefter har jag relaterat kategoriseringarna och tolkningarna av argumenten till skollagen och värdegrunden i läroplanerna, antingen direkt eller indirekt genom skribenternas uppfattningar om dessa. Det här presenteras mer konkret och konklusivt i diskussionskapitlet. Kategorierna har framkommit genom att jag genomfört en så kallad
kodning av materialet (Hartman, 2004, s. 287). Kategorierna fungerar som sammanhållande och ordningsuppehållande faktorer för att kunna genomföra analysen. Detta mönstersökande och kategoriserande är själv målsättningen för den kvalitativa analysen (Patel och Davidson, 1994, s. 101). Min kodning har präglats av en process som allt eftersom har filtrerat fram teman eller kategorier av argument som tydliggjort kodningens resultat.
Jag har valt att inte ha ett helt teorineutralt förhållningssätt till de data jag samlat in, men frågan är var gränsen går för att vara teorineutral och frågan är om vi någonsin kan vara teorineutrala? Jag har inte hittat tidigare forskning om min specifika problemformulering, men däremot har jag valt att ha en litteraturöversikt gällande de fakta jag avser att relatera data (debattartiklarna och insändarna) till. Enligt Hartman (2004, s. 287) är målet med det teorineutrala datainsamlandet är att man som datainsamlare inte i alltför hög grad påverkas av de tidigare idéerna eller föreställningarnas, men eftersom jag genom mitt orienterande i ämnesområdet innan undersökningens genomförande troligen erhållit vissa teoretiska referensramar med argument, kan jag inte påstå att mitt arbetssätt är teorineutralt. Detta är dock ett medvetet val från min sida, främst med anledning av min tro på ett intressantare och djupare resultat av undersökningen.
3.2 Materialbeskrivning
Mitt datamaterial till uppsatsen består av debattartiklar och insändare ur två dagstidningar (DN och SVD) innehållande argument om konfessionella friskolor och deras verksamhet. Förutom dessa artiklar och mina övriga hänvisningar till olika webbsidor, består annars mina källor av litteratur, det vill säga böcker och tidskrifter. I mitt analys- och diskussionsarbete spelar värdegrunden i läroplanen (särskilt Lpo94 och Lpf94) och skollagen (båda i
Lärarboken, 2003, utgiven av Lärarnas Riksförbund) en stor roll – direkt eller indirekt - roll,
eftersom jag relaterar resultatet till vad det står om de grundläggande värdena i skollagen och värdegrunden, dessutom har jag valt artiklar och insändare utifrån deras innehåll om dessa faktorer. I övrigt blickar jag tillbaka på litteraturöversikten och brukar den fakta jag hänvisat till där, som bland annat tar upp Elisabeth Gerles verk Mångkulturalismer och skola? (2000) och en rapport från Skolverket Barn mellan arv och framtid (1997), vilken refereras i valda delar gällande den aktuella problemformuleringen. Zackaris och Modighs Värdegrundsboken (2000) utgör ett betydande inslag, eftersom de behandlar värdegrundsproblematiken på ett detaljerat och reflekterande sätt. Några av de verk jag använt för att ge ett bredare perspektiv
på ämnet är årsböckerna (Selander, 1999, och Orlenius, 2003) utgivna av Föreningen lärare i religionskunskap. De tar upp olika aspekter på relationen mellan religion, samhälle och skola. Andra förekommande verk är Sandströms Rätt att välja. Hur konkurrens leder till bättre
skolor (2002) och Gustavssons och Osmans text ur Livslångt lärande (Larsson, 1996).
De tidskriftsartiklar jag använt i uppsatsen är från KRUT, Från riksdag och departement och
Moderna Tider. Dessa artiklar har olika inställningar till konfessionella friskolor och det kan
te sig tveksamt att ha med dem i en litteraturöversikt, men mitt syfte med artiklarnas involverande var att få med ett så stort och brett argumentationsunderlag som möjligt.
4 Resultat
4.1 Resultatbeskrivning
Min undersökning består av 16 debattartiklar och insändare. De behandlar konfessionella friskolor och angränsande områden som jag i det här kapitlet kommer att presentera i olika kategoriseringar av innehållet, vilket tydliggörs genom de kursiveringar jag använder. Kategorierna har jag kommit fram till genom mina tolkningar av artiklarna och de kommer att ha en ordningsskapande och en analytisk-tematisk funktion. Tolkningsförfarandet kommer huvudsakligen att tas upp i diskussionskapitlet, men i och med mitt urval av de citat jag tar upp i kapitlet har tolkning av texterna i viss grad redan genomförts från min sida. Citaten fungerar inte som direkta bevis på mina tolkningar, utan de utgör ett resultat av min tolkningsprocess och med citaten vill jag så lite som möjligt förvanska skribenternas precisa ord. Resultatet kommer inte att på något legitimt sätt kunna generaliseras, utan undersökningen är begränsad av ett antal artiklar och kommer således enbart att kunna uttala sig om denna urvalsmängd.
Jag har funnit att valfriheten – det vill säga rätten att få välja skola – har stor betydelse för många av skribenterna. Rätten att välja skola tar utgångspunkt i både föräldrarnas och barnens perspektiv, ibland i motsatsförhållande till varandra och ibland i symbios. Skribenterna hänvisar till både nationella och internationella lagar och konventioner för att belägga sina respektive inställningar till konfessionella friskolor. Här nedan tar jag upp ett antal citat för att göra det lite tydligare:
Den socialdemokratiska partistyrelsen yrkar inte bifall till de motioner som vill stoppa religiösa friskolor. Den vill göra det svårare att starta friskolor över huvud taget. Den påpekar att Sverige är bundet av internationella åtaganden enligt Europarådets konvention om mänskliga rättigheter när det gäller möjligheten att driva en skola med konventionell inriktning. I konventionen framgår att föräldrar har rätt att tillförsäkra sina barn en undervisning som motsvarar föräldrarnas religiösa och filosofiska övertygelse. Men partistyrelsen påpekar, enligt vår mening med all rätt, att de grundläggande och demokratiska värderingarna som utgör skolans värdegrund utan inskränkningar måste följas även av fristående skolor med konfessionell inriktning (Björklund m.fl., DN, 05-10-31).
Det är förvånansvärt tyst kring förslaget till ny skollag, trots att det innehåller en hel del mycket kontroversiella punkter som inskränker valfriheten och utökar statens makt över skolan. Ett förslag
vill konkret komma åt de konfessionella friskolorna och göra det i praktiken omöjligt för föräldrar och barn att välja en sådan friskola (Reusser, DN, 05-10-26).
I många länder väljer familjer av vitt skilda bekännelser att sätta sina barn i katolska skolor, bland annat för att dessa betonar flickors och pojkars lika rättigheter. Är det rimligt att stänga alla konfessionella skolor för att några av dem ”arbetar för könsdiskriminering” (Dunér, SVD, 03-05-24)?
Från och med låt oss säga grundskolans högstadium skall den unge få välja skola även mot föräldrarnas vilja. Denna rätt skall på begäran av den unge kunna genomdrivas genom myndighetsbeslut. Å ena sidan bör familjens rätt stärkas mot staten, å andra sidan inom familjen barnens mot föräldrarna (Danielson, DN, 03-05-17).
Visserligen stadgas i Europakonventionen om våra mänskliga rättigheter att föräldrar och barn har rätt att välja skola efter filosofisk övertygelse. Men vilka möjligheter har elever, särskilt de yngsta, att självständigt välja skola då de är fostrade i en religiös tradition (Simonsson, DN, 01-09-06)?
Ett argument från friskolemotståndarna har dock en viss tyngd, nämligen att rätten att välja skolform i dag är en rätt för föräldrarna, inte för barnen. Därför bör grundlagsreformen förenas med ett respekterande av barnens rättigheter så att till exempel eleven från och med grundskolans högstadium får välja skola även mot föräldrarnas vilja (Danielson, SVD, 03-08-29).
Det är viktigt att understryka att föräldrarnas valfrihet aldrig kan bli total i ett humanistiskt samhälle. Skollagen har som utgångspunkt att det är barnet/eleven som har rättigheter till att få en allsidig undervisning. /---/ Staten tvingar barnen till skolan med skolplikt och den ska bara kunna fullgöras i skolor som respekterar den värdegrund som anges i skollag och läroplaner (Björklund m.fl., DN, 05-10-31).
Kristdemokraterna vill se ett pluralistiskt samhälle där det är en självklarhet att elever och föräldrar ska ha möjlighet att välja mellan skolor med olika inriktning. Det är en förutsättning för att varje elev skall hitta sin plats och kunna utvecklas till en trygg och självständig människa (Davidson, DN, 05-11-02).
I nära anslutning till valfrihetsargumentet finns också religionsfrihetsargumentet som på ett sätt legitimerar valfriheten till att välja konfessionella friskolor. Diskussionerna kring att
undervisningen skall vara icke-konfessionell involveras en del i religionsfriheten.
Skribenterna problematiserar relationen mellan internationella konventioner och vår nationella skollag. Även barnens mänskliga rättigheter och deras möjligheter att välja konfessionella respektive icke-konfessionella friskolor debatteras:
Sedan 1 januari 1995 gäller som svensk lag följande stadgande i Europakonventionen. ”Vid utövandet av den verksamhet staten kan påtaga sig i fråga om uppfostran och undervisning skall staten respektera föräldrarnas rätt att tillförsäkra sina barn en uppfostran och undervisning som står i överensstämmelse med föräldrarnas religiösa och filosofiska övertygelse. /---/ Är Eva Johansson beredda att arbeta för full religionsfrihet och därvid se till att föräldrarnas rätt verkligen tillgodoses i enlighet med Sveriges uttryckliga åtaganden (SFS 1994:1219 s. 43, artikel 2). Om inte: Varför vill ni på nytt inskränka religionsfriheten (Janson, SVD, 02-04-09)?
Men denna [Europa-] konvention kommer i konflikt med läroplanerna (Lpo 94, Lpf 94) bestämmelse att ”undervisningen i skolan skall vara icke-konfessionell”. /---/ Internationella konventioner är inga heliga texter som inte kan ifrågasättas (Blomqvist, SVD, 02-07-23).
Han skriver att den svenska regeringen ska respektera och förverkliga barnens mänskliga rättigheter, men han glömmer att varje barn har rätt till sitt eget språk, sin egen kultur och sin egen tro (Dunér, SVD, 03-05-24)!
Om regeringen lyckas införa ett sådant förbud [mot religiösa friskolor] kommer Europadomstolen i Strasbourg säkert att underkänna det och Sverige blir tvunget att avskaffa det. Även om man enbart skulle avskaffa den offentliga finansieringen är det troligt att man skulle lida nederlag i en process; det kan inte gärna vara meningen att endast rika föräldrar eller rika kyrkor och samfund skall kunna utnyttja klausulen! Allra minst är detta förenligt med socialdemokratisk jämlikhetsideologi (Danielson, SVD, 03-08-29)!
Frågan är nu om barnen även i skolan ska behöva möta ett kristet synsätt. Vart barn /eleven sig än vänder möter det en helig, kristen glöd i varje auktoritet. För de kristna friskolebarnen finns ingen fristad, där de bara kan få finnas till på jorden utan andlighet. Lagen om religionsfrihet gäller uppenbarligen inte för barn (Ringqvist, SVD, 05-11-15).
Barns rätt till religionsfrihet går före föräldrarnas rätt att genom skolan bestämma om religiös undervisning. Barn skall inte genom skolan påtvingas religiösa föreställningar. /---/ Ett ensidigt hävdande av föräldrarätten innebär i många fall ett indirekt stöd till patriarkal kulturkonservatism och kvinnoförtryck, ett förlegat klansamhälle med etniska och religiösa ghetton (Blomqvist, SVD, 05-04-11).
Vår lagstiftning på området måste emellertid för att bli konsekvent kompletteras: vi måste grundlagsfästa rätten till friskolor och då utforma reglerna så att de omfattar såväl kristna, judiska, muslimska, human-etiska och marxistiska skolor (Danielson, DN, 03-05-17).
Vi tycker, bland annat av hänsyn till Europarådets konvention, att Sverige bör tillåta konfessionella skolor i meningen att det finns religiösa tillvalsmöjligheter och skolor där frivilliga konfessionella inslag förekommer i skolan (Björklund m.fl., DN, 05-10-31).
De artiklar jag läst tar upp granskningarna av och insynen i de konfessionella friskolorna. Några menar att det självklart ska förekomma granskning av dessa friskolor och att denna granskning ska genomföras på lika villkor som i de kommunala skolorna. Andra menar att det förekommer allt för specifika och hårda granskningar av de konfessionella friskolorna och att det i sig är diskriminerande. Här är några citat som kan visa på inställningarna i frågan:
Översyn, insyn och granskning behövs, men förkasta inte det goda [de konfessionella friskolorna] med det onda [granskningarna] (Dunér, SVD, 03-05-24).
Undervisningen på Livets Ords skola ligger på en hög nivå och görs av kompetenta lärare. Det finns en underbar kreativitet och arbetsro på skolan som jag knappt mött på en kommunal skola. Föräldraengagemanget är unikt på många sätt. Skolan har granskats så ofta och nitiskt som ingen annan skola i hela Sverige och den har bara blivit bättre och bättre (Reusser, DN, 05-10-26).
Vi hoppas att man kan komma en bit med tätare inspektioner. Men som var och en förstår kan inte tillsyn och inspektioner någonsin blir heltäckande. /---/ Vår bedömning är att förekomsten av en konfessionell friskola måste ske på grundval av att myndigheterna har förtroende för skolans huvudman. /---/ Vi tycker att regelverket bör göras om så att en ansökan om att få starta en konfessionell friskola bara ska bifallas om huvudmannen kan visa på tydliga insatser för att garantera undervisningens allsidighet och objektivitet (Björklund m.fl., DN, 05-10-31).
Självklart ska konfessionella fristående skolor liksom andra skolor granskas och de som inte uppfyller vårt samhälles värdegrund eller följer läroplanen ska stängas. /---/ Men jag vågar påstå att det inte finns några skolor som har granskats så noggrant som just de konfessionella (Davidson, DN, 05-11-02).
Något som jag uppmärksammat i debattartiklarna och insändarna är att skribenterna ofta ser problem i de kommunala skolorna och att det är ett av de främsta argumenten till varför barn
och ungdomar började på friskolorna eller valde bort det kommunala alternativet. De mer
friskolevänliga skribenterna tenderar till att föra fram bristerna i den kommunala skolan och de fördelar som friskolan anses värna om, nämligen studiemiljön, engagemanget och den trygga sociala miljön. De mer friskolefientliga lägger an en mer skeptisk hållning till barnens och ungdomarnas (genom föräldrarna) skolval. De hävdar exempelvis att flykten från den
kommunala skolan i många fall kan syfta till att isolera – socialt och religiöst - sina barn och ungdomar i de konfessionella skolorna. Skribenterna skriver:
[De religiösa] friskolorna uppstår när det moderna, mångkulturella, samhället ställer högre krav på den allmänna skolans religionsundervisning än den kan leva upp till (Persson, DN, 02-08-06).
Orsaken till det ökande antalet religiösa friskolor är snarast följande: Religionsundervisningen i svenska skolor syftar till att ge eleverna allmänna kunskaper om olika religioner och livsåskådningar. Dess syfte är inte att skola in eleverna i en viss religion eller livsåskådning. /---/ Men djupt religiösa föräldrar tycks ofta vara rädda att deras barn ska få kunskaper om andra religioner eller livsåskådningar än den egna. Därför väljer man att placera sina barn i friskolor med en speciell religiös inriktning (kristen, muslimsk etc.) (Hansson , DN, 02-08-10).
Många icke troende föräldrar i Sverige låter sina barn gå i kristna skolor på grund av den goda stämning som råder där. Men i debatten dras katolska, protestantiska, judiska och muslimska skolor över en kam, utan hänsyn till kvalitet och innehåll (Dunér, SVD, 03-05-24).
Det är märkligt att förslaget till den nya skollagen inte istället kommer med nya radikala lösningar för att lösa de stora växande problem som finns i skolan idag: Våld, mobbning, trakasserier, hot, bristande arbetsro, en otrygg arbetsmiljö för elever och lärare, låg motivation och sjunkande prestations- och koncentrationsförmåga hos eleverna, vilket leder till allt sämre betyg (Reusser, DN, 05-10-26).
Det förekommer en del argumenterande för den sekulära statens och skolans nuvarande och
framtida förhållanden. När det gäller diskussionerna kring religionens åtskillnad från staten så
kommer skolan och den icke-konfessionella undervisningen av naturliga skäl i fokus. Även inlägg om de specifikt kristna och muslimska friskolorna förekommer kommentarer om skillnaderna och likheterna dem emellan. Några av skribenterna vill visa på en skillnad mellan de kristna och de muslimska friskolorna i fråga om kultur och religion, medan andra inkludera alla religiösa och kulturella uttryck i de konfessionella friskolornas existens och verksamhet. Sekulariseringen och kommentarer om de möjliga skillnaderna mellan kristna och muslimska friskolor kan utläsas av följande citat:
Skilj på stat och religion, inkluderande skola och religion. Religionen är en privatsak medan skolväsendet är en del av det offentliga samhället (Blomqvist, DN, 03-05-21).
Ett stort trendbrott i den svenska skolans ideologiska utveckling: en avsekularisering har inletts. Religionen börjar återta delar av sin tidigare maktposition över skolväsendet. Det moderna
