1 KULTUR–SPRÅK–MEDIER
Bildämnets gestaltning i forskning
Visual arts education conformation in research
Självständigt arbete i fördjupningsämnet, 15 högskolepoäng
Michelle Sörensson & Martin Sörensson
Ämneslärarprogrammet, inriktning mot grundskolans årskurs 7-9, förstaämne Bild, 240 hp
Självständigt arbete i fördjupningsämnet, grundnivå Handledare: Pär Widén 2021-01-14 Examinator: Annette Mars Handledare: Pär Widén
2
Förord
Vi har som gemensamt intresse hur bildämnets status påverkas och vad som påverkar ämneskonceptionen i skolorna. Under utbildningens gång och i yrkeslivet har vi iakttagit lärares, elevers och vårdnadshavares syn på bildämnet och har därför valt att undersöka forskningens perspektiv på bildämnet.
Vi lever och bor tillsammans och därför arbetar vi extremt nära varandra. Vi har arbetat gemensamt med utvecklande diskussioner genom hela sökprocessen och genom skrivprocessen. Martin har tagit en stor roll vid sökprocessen och Michelle har tagit en större roll kring dispositionen av arbetet. Vi har tillsammans skapat arbetet och kan båda två stå för textens fullständiga innehåll.
3
Abstract
Syftet med denna kunskapsöversikt är att sammanställa, tydliggöra samt dra en slutsats om hur bildämnet gestaltas i forskning. Vi har valt att göra en bred sökning med hjälp av tre stora databaser och genomföra en kvantitativ studie om många artiklar istället för ett mindre urval. Frågan som besvaras är; Hur gestaltas bildämnet i forskning? med hjälp av 57 artiklar som kategoriserats i fyra kategorier. Resultatet visar att ämnesutvecklande artiklar står för 43,1% av resultatet, bildämnet som verktyg 34,5%, bildämnets roll 15,5%, bildämnet som avlastning 3,4% och övrigt 3,4%. Slutsatsen av arbetet är att forskningen gestaltar bildämnet som ett ämne att applicera på många andra ämnen i skolan samt möjligheter för eleverna att lära om kultur och nya perspektiv, men praktiken ute i skolorna stämmer inte överens med forskningen. Hur bildämnet praktiskt arbetas med representeras i två omfattande artiklar från 2005 och 2006 där empiriska studier gjorts med elever, lärare och skolledare.
4
Innehållsförteckning
Innehållsförteckning
Förord... 2 Abstract ... 3 Innehållsförteckning ... 4 1. Inledning ... 51.2 Syfte och forskningsfråga ... 7
3. Metod ... 8
3.1 Metoddiskussion ... 9
4. Resultat ... 10
4.1 Ämnesutvecklande och fortbildande ... 10
4.2 Bildämnet som verktyg ... 12
4.3 Bildämnets roll ... 14
4.4 Bildämnet som avlastning ... 14
4.5 Övrigt: ... 15
5. Resultat fördjupning ... 16
5.1 Ämnesutvecklande och fortbildande ... 16
5.2 Bildämnet som verktyg ... 17
5.3 Bildämnets roll ... 19
5.4 Bildämnet som avslappning ... 20
6. Resultatdiskussion... 22
6.2 Slutsats ... 23
6.2.1 Framtida forskning ... 24
5
1. Inledning
När vi började fundera på vad vi skulle göra en kunskapsöversikt på var valet självklart. Den fråga vi valt att arbeta utifrån har vuxit fram under diskussioner vi haft kring vår framtida profession. Vi har båda två stött på vårdnadshavare, elever och andra lärare i skolan som har väldigt varierande uppfattningar om ämnet bild.
Bildämnet har förändrats under årens gång. I mitten av 1800-talet etablerades teckning som skolämne i många europeiska länder. Syftet var att lära eleverna avbilda, bland annat genom att teckna linjer och geometriska former på papper försedda med rutnät och punkter, för att så småningom teckna olika föremål på fri hand. Undervisningen skedde kollektivt genom att alla skulle göra samma saker samtidigt och i den takt som läraren bestämde (Åsén, 2017).
Åsén (2017) skriver att under 1950 och 1960-talen fick det fria skapandet gradvis allt större utrymme i ämnets läroplaner och kursplaner. Bakom dessa förändringar låg nya idéer om en friare metodik. I detta sammanhang började också argument framföras om ämnets betydelse för att ge eleverna avkoppling och omväxling till det vanliga skolarbetet, som en motvikt till det mer renodlade kunskapsinhämtandet. Sådana argument har senare framförts för alla de praktiskt-estetiska ämnena i grundskolan, där ämnenas funktion som andningshål för eleverna påtalats (Åsén, 2017).
Åsén (2017) skriver vidare att under senare delen av 1960-talet påbörjades en livlig diskussion i anslutning till teckningslärarutbildningen i Stockholm, då lärare och studenter kritiserade utbildningen för att vara för lite skolanpassad och för snävt konstnärligt inriktad. Genom att bildutbudet i samhället ökat och ändrat karaktär i takt med utvecklingen av nya bildmedia - serier, reklam, film och TV - borde skolan inte längre ensidigt prioritera konstbilden, menade kritikerna. Istället borde ämnet, förutom skapande arbete, ge eleverna ökad kunskap om bild och bildspråk och lära dem att kritiskt granska de budskap som olika bilder förmedlar (Åsén, 2017).
År 2015 gjordes NÄU-13, nationell ämnesutvärdering i åk 6 och 9, inför verksamhetsåret 2011 en utvärdering på bland annat ämnet bild. Bakgrunden till utvärderingen är Skolverkets behov av kunskap om hur undervisningen fungerar i skolan. Det framgick att många lärare är tveksamma till om skolan de arbetar på ser likvärdigt på de olika ämnena i skolan. Lärarna anser att bildämnet har högre status hos eleverna än hos deras anhöriga och de flesta tycker det är roligt att undervisa i ämnet men känner att de har för hög arbetsbelastning (Skolverket, 2015). Många lärare anser att ämnet och bildskapandet är viktigt men att rester av äldre uppfattningar om ämnet finns kvar hos de övriga lärarna. Ett exempel på de äldre uppfattningarna är en praktisk-estetisk ämneskonception och föreställningen om fritt skapande (Skolverket, 2015). Doktrinen om fritt skapande är inte aktuell bland utbildade ämneslärare i bild, men fyller en ny funktion i skolan. ”Här föreligger alltså
6
ett problem vad gäller yrkesspråk och professionalisering” (Marner, 2006, s.7). Lgr 11 (Skolverket, 2019) har förbättrat utgångspunkten för bildämnet och de nya kursplanerna anses vara bra och kunskapskraven är tydligare än i föregående kursplaner (Skolverket, 2015). Dessutom arbetar många bildlärare ensamma på sin skola och det kan innebära att det uppstår brister i den professionella utvecklingen hos den enskilde läraren. Bedömningarna kan då också variera stort och likvärdigheten i undervisningen brister mellan skolorna (Skolverket, 2015).
NÄU-13 speglar bildlärarnas syn på sitt ämne och deras vardag. Bildlärarnas uppfattning och deras yrke har förändrats under tid och de har ständigt nya mål att nå upp till. Med tanke på denna omställning som skett, speciellt de senaste 50 åren, finner vi det intressant att undersöka hur bildämnet gestaltas i forskning. Undersökningens mål är inte att grundligt granska forskningsartiklar och svara på en specifik fråga. Undersökningens mål är att kategorisera forskningsartiklar utifrån hur de gestaltar bildämnet för att få ett kvantitativt resultat.
7
1.2 Syfte och forskningsfråga
Syftet är att undersöka hur bildämnet gestaltas i forskning för att få en inblick i vad som skrivs om bildämnet och hur ämnet uppfattas. Eftersom uppfattningarna varierar ute i skolorna är kunskapsöversikten relevant eftersom forskningen ligger till grund för hur bildlärare praktiserar bildämnet. Undersökningen har för avsikt att kategorisera forskningsartiklar utifrån hur bildämnet gestaltas.
Frågan som vi försöker besvara för att uppnå vårt syfte är: • Hur gestaltas bildämnet i forskning?
8
3. Metod
I metoden har vi använt oss av tre olika databaser för att få en så bred överblick som möjligt i vår kunskapsöversikt; ERIC via EBSCOhost, SwePub och Taylor and Francis. Vi har avgränsat sökningarna med peer-review och urval har skett med hjälp av databasernas relevanskategorisering. Eftersom vår frågeställning är väldigt bred har vi också sökt artiklar brett, nyckelorden vi har använt oss av i vår sökprocess är bild, bildundervisning, arts education och visual arts education. I processen ville vi inte forma vår sökning allt för mycket med sökord som gav oss de “svar” vi medvetet sökte så vi fick istället gå igenom alla resultat av våra sökord. Vårt tillvägagångssätt genererade inte i den mest effektiva sökningsprocessen men den gav oss det mest ärliga resultatet.
För svenska resultat vände vi oss till SwePub där vi använde oss av sökorden bild och
bildundervisning. I vår sökning önskades främst resultat på forskning i Sverige genom SwePub då vi
ansåg det mest relevant. Tyvärr blev inte urvalet brett nog för att svara på hur bild gestaltas i forskning vilket resulterade i att vi valde att fortsätta söka på engelska och försöka se ett samband mellan svensk och internationell skola.
I sökprocessen på SwePub använde vi två sökord bild; 325 artiklar på svenska och peer-review granskade och bildundervisning; 9 artiklar på svenska och peer-review granskade. Vi valde att fördjupa oss i tre artiklar från SwePub till vår fördjupning, två från sökordet bild och en från bildundervisning (se bilaga 1).
Taylor and Francis är en databas med böcker och artiklar som är peer-review granskade, här har vi funnit mycket intressant data till vårt resultat. På denna databas har vi använt sökordet arts
education; 81.759 artiklar, av dessa valdes två ut till vår fördjupning (se bilaga 1). I databasen ERIC
via EBSCOhost användes sökord med avgränsning peer-review granskade artiklar arts education; 12.229 artiklar och av de valdes fyra ut till fördjupning och visual arts education; 309 artiklar varav en valdes ut till fördjupning (se bilaga 1). Sökorden aesthetic education, art education classroom, arts education
+ status (som ett andra sökord), bildämnet och bild status förekom också i sökprocessen men ingen av
artiklarna granskades grundligt men sökorden gav artiklar som förekommer i det fullständiga resultatet.
Totalt har vi tagit ut femtiosju (57) artiklar till vårt resultat. Utfallet av antalet artiklar fastställdes då vi under en tidsbegränsad period valde att endast leta och läsa artiklar. Under en vecka blev resultatet dessa femtiosju artiklar som genererade vårt resultat. Att vi valde en tidsbegränsad period var för att i processen få en struktur på sökningen. Vi har endast arbetat grundligt med de tio som vi fördjupat oss inom och diskuterar vidare i arbetet. De andra fyrtiosju (47) artiklarna har vi läst abstract och sedan kategoriserat. Vi har tolkat resultatet av artiklarna och formulerat fyra kategorier;
9
Ämnesutvecklande och fortbildande, Bildämnet som verktyg, Bildämnets roll och Bildämnet som avlastning. Ni
kan läsa om dessa under resultat (5:1-5:4).
Sökord: bild, bildundervisning, bildämnet, bild status, arts education, arts education classroom,
aesthetic education, visual arts, arts education + status och visual arts education.
3.1 Metoddiskussion
Bristen med vår kunskapsöversikt är att frågeställningen är bred och vårt urval kan omöjligt täcka den bredd vi egentligen behöver för att få fram ett gediget resultat. Vi har valt ut femtiosju (57) artiklar, men omfånget artiklar är stort (se bilaga 1) och om vi tagit fler artiklar hade resultatet sett annorlunda ut. Om vi också tar i beaktning att forskning i bildämnet finns över hela världen på flera olika språk är vår kunskapsöversikt något missvisande. Internationell forskning kan tolkas på olika sätt. Internationell forskning i engelskspråkiga artiklar representerar mestadels forskning från engelsktalande länder. Vi utgår från att det finns forskning om bildämnet på finska, spanska, italienska, kinesiska och andra språk. Vi har inte kompetens att läsa artiklar på flera olika språk och kan därför inte inkludera ett internationellt perspektiv av den karaktären. Eftersom vi inte hittade speciellt många svenska peer-review granskade artiklar besvarar vår kunskapsöversikt egentligen frågan; Hur gestaltas bildämnet i forskning nationellt och internationellt? Internationellt i föregående frågeställning syftar på engelskspråkiga artiklar.
I urvalsprocessen stötte vi på många olika typer av artiklar. De flesta artiklar gick att kategorisera men en del var för specifika i sin forskning för att kunna kategorisera innehållet i den utbildningskontext som vi vill klarlägga. Det finns ett exempel på en för specifik artikel i databasen ERIC via EBSCOhost med avgränsning peer reviewed-granskade artiklar med sökordet: arts
education; artikel 9, Moilanen, J. H., & Mertala, P.-O. (2020). The Meaningful Memories of Visual Arts Education for Preservice Generalist Teachers: What Is Remembered, Why, and from Where? International
Journal of Education & the Arts, 21(12). Att kategorisera denna artikeln utifrån våra kategorier blir problematiskt eftersom den inte har fokus på bildämnet utan artikelns fokus ligger på lärarnas minne av bildämnet. Avgränsningen i EBSCOhost som vi använde oss av resulterade i en relevanskategorisering av databasen som prioriterade orelevanta artiklar för vår undersökning. Eftersom sökordet innebar en stor bredd av sökresultat fick vi gallra bort ett stort urval artiklar som inte hade ämnet bild i fokus.
10
4. Resultat
I vår sökprocess har vi utifrån det valda materialet kategoriserat fyra teman. Nedan syns resultatet av vår sökprocess och våra teman. Totalt femtiosju (57) artiklar förekommer i resultatet.
4.1 Ämnesutvecklande och fortbildande
Nedanstående artiklar kan med fördel läsas av bildlärare för att få nya perspektiv på hur bildlärare kan arbeta ämnesspecifikt med bildämnet. Artiklarna är ämnesutvecklande och fortbildande för bildlärare.
Antal: 25
• Björck, C. (2018). Utvecklingsprojekt om digitalt arbete i bildundervisningen.
• Björck, C. 2018. Dialog och respons är centrala aspekter i en estetisk lärprocess. I: von Schantz, U., Thorgersen, K. and Lidén, A. (red.) De estetiska ämnenas didaktik Utmaningar, processer och protester. Pp. 105–121. Stockholm: Stockholm University Press. DOI: https://doi.org/10.16993/bap.g. License: CC-BY
• Bremmer, M., & van Hoek, E. (2020). Teamplayers: 4CO-Teaching in Arts Education in Primary Education. International Journal of Education & the Arts, 21(9).
• Brown, N. CM (2003) Are We Entering a Post-Critical Age in Visual Arts Education?, Studies in Art Education, 44:3, 283-289, DOI: 10.1080/00393541.2003.11651744
• Chang, E., Lim, M., & Kim, M. (2012). Three Approaches to Teaching Art Methods Courses: Child Art, Visual Culture, and Issues-Based Art Education. Art Education, 65(3), 17–24.
• Dilmaç, S. (2020). Students’ Opinions about the Distance Education to Art and Design Courses in the Pandemic Process. World Journal of Education, 10(3), 113–126.
• Eriksson, M. (2013). Estetiska preferenser och jag - en studie om ungas konstruktioner och förhandlingar av estetiska ideal. I I rörelse / On the Move (s. 57–57). Linköping: Linköping
University Electronic Press. Hämtad från
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-175362
• Gilbert A. Clark & Enid Zimmerman (1978) A Walk in the Right Direction: A Model for Visual Arts Education, Studies in Art Education, 19:2, 34-49, DOI: 10.1080/00393541.1978.11649961
• Gustafsson, J. (2004) Portföljer, en bärande idé?, Studies in Educational Policy and Educational Philosophy, 2004:2, DOI: 10.1080/16522729.2004.11803889
11
• Hellman, A., & Lind, U. (2017). Picking Up Speed: Re-Thinking Visual Art Education as Assemblages. Studies in Art Education: A Journal of Issues and Research in Art Education, 58(3), 206–221.
• Hogan J., Jaquith D. & Gould L. (2020) Shifting Perceptions of Quality in Art Education, Art Education, 73:4, 8-13, DOI: 10.1080/00043125.2020.1746161
• Huerta, R. (2011). Hybridization between Media Education and Visual Arts Education. Miyazaki’s Cinema as a Revulsive. Acta Didactica Napocensia, 4(4), 55–66.
• Kardum, G., Kušcevic, D., & Brajcic, M. (2020). The Impacts of Different Sorts of Art Education on Pupils’ Preference for 20th-Century Art Movements. Education Sciences, 10.
• Karlsson Häikiö, T. (2018). Mapping of Newly Arrived Pupils in Visual Art Education in Sweden. BÖKWE-Fachblatt.
• Lau, C. (2020). A Cognitive Learning Account of the Avoidance, Omission and Exaggerated Phenomena and Expressions in Young Adolescents’ Drawings of the Human Figure in the Visual Culture Art Education Context. International Journal of Art & Design Education, 39(3), 686–703.
• Lindstrom, L. (2011). The Multiple Faces of Visual Arts Education. International Journal of Art & Design Education, 30(1), 7–17.
• Luo, N., & Lau, C.-Y. (2020). Community-Based Art Education in China: Practices, Issues and Challenges. International Journal of Art & Design Education, 39(2), 445–460.
• Marner, A. (2000). Bildundervisning och kreativitet. Tidskrift för lärarutbildning och forskning, (2/3). Retrieved from http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-14890
• Mitchell, D. M. (2015). Examining Practice in Secondary Visual Arts Education. International Journal of Education & the Arts, 16(17).
• Pavlou, V., & Athansiou, G. (2014). An Interdisciplinary Approach for Understanding Artworks: The Role of Music in Visual Arts Education. International Journal of Education & the Arts, 15(11).
• Tavin, K., & Hausman, J. (2004). Art Education and Visual Culture in the Age of Globalization. Art Education, 57(5), 47–52.
• Tomljenovic, Z. (2015). An Interactive Approach to Learning and Teaching in Visual Arts Education. Center for Educational Policy Studies Journal, 5(3), 73–93.
12
• Ulger, K. (2018). The Effect of Problem-Based Learning on the Creative Thinking and Critical Thinking Disposition of Students in Visual Arts Education. Interdisciplinary Journal of Problem-Based Learning, 12(1).
• Wilson, G. J. (2019). Visual(ization) Education: Expanding Possibilities of Arts-Based Pedagogy. Art Education, 72(3), 50–53. (visual arts education, eric)
• Zuiker, S. J. (2014). Visual Communication in Transition: Designing for New Media Literacies and Visual Culture Art Education across Activities and Settings. E-Learning and Digital Media, 11(6), 654–666.
4.2 Bildämnet som verktyg
Nedanstående artiklar ger idéer om bildämnets möjligheter att arbeta med frågor som inte är ämnesspecifika men som utvecklar förståelse för annat med hjälp av bildämnet.
Antal: 20
• Bickley-Green, C. (2007). Visual Arts Education: Teaching a Peaceful Response to Bullying. Art Education, 60(2), 6–12.
• Bickley-Green, C. (2007) Visual Arts Education: Teaching a Peaceful Response to Bullying, Art Education, 60:2, 6-12, DOI: 10.1080/00043125.2007.11651630
• Boyd Acuff J. (2018) ‘Being’ a critical multicultural pedagogue in the art education
classroom, Critical Studies in Education, 59:1, 35-53, DOI:
10.1080/17508487.2016.1176063
• Brown, E. D. (2020). The Art of Early Childhood Education. State Education Standard, 20(1), 14–20.
• Chung, S. K., & Li, D. (2020). Socially Engaged Art Education: Exploring Issues of Homelessness in an Elementary Art Classroom. International Journal of Education & the Arts, 21(21).
• Chung, S. K. (2007). Media/Visual Literacy Art Education: Sexism in Hip-Hop Music Videos. Art Education, 60(3), 33–38.
• Desai D. (2020) Educating for Social Change Through Art: A Personal Reckoning, Studies in Art Education, 61:1, 10-23, DOI: 10.1080/00393541.2019.1699366
• Escueta, M., & Butterwick, S. (2012). The Power of Popular Education and Visual Arts for Trauma Survivors’ Critical Consciousness and Collective Action. International Journal of Lifelong Education, 31(3), 325–340.
• Farrington, C., & Shewfelt, S. (2020). How Arts Education Supports Social-Emotional Development: A Theory of Action. State Education Standard, 20(1), 31–35.
13
• Inwood, H., & Kennedy, A. (2020). Conceptualising Art Education as Environmental Activism in Preservice Teacher Education. International Journal of Art & Design Education, 39(3), 585–599
• Jääskeläinen, T. (2020). Countering Hate Speech through Arts and Arts Education: Addressing Intersections and Policy Implications. Policy Futures in Education, 18(3), 344– 357.
• Knight, W. B., Keifer-Boyd, & Amburgy, P. M. (2007). A Visual Culture: Approach to Art Education. SchoolArts: The Art Education Magazine for Teachers, 106(6), 36–39.
• Kraehe A. M. & Herman Jr. D. (2020) Racial Encounters, Ruptures, and Reckonings: Art Curriculum Futurity in the Wake of Black Lives Matter, Art Education, 73:5, 4-7, DOI: 10.1080/00043125.2020.1789413
• Malmström, E. (2009). Bilden som resurs i meningsskapande : estetiska ämnen i statliga styrdokument. Paper presented at The Third National Curriculum Theory Research Conference, 15-16 October 2009, What counts as knowledge in teacher education & in school? University of Växjö. Presenterad vid The Third National Curriculum Theory
Research Conference, 15-16 october 2009,. Hämtad från
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-6509
• May, L., & Brenner, B. (2016). The Role of the Arts in School Reform. Arts Education Policy Review, 117(4), 223–229.
• Mills, K. A., & Doyle, K. (2019). Visual Arts: A Multimodal Language for Indigenous Education. Language and Education, 33(6), 521–543.
• Oesterreich, H. A., & Flores, S. M. (2009). Learning to C: Visual Arts Education as Strengths Based Practice in Juvenile Correctional Facilities. Journal of Correctional Education, 60(2), 146–162.
• Ruokonen, I. (2018). “I -- from Dreams to Reality”: A Case Study of Developing Youngsters’ Self-Efficacy and Social Skills through an Arts Educational Project in Schools. International Journal of Art & Design Education, 37(3), 480–492.
• Smith, J. (2010) A Case Study: Students’ Art Works as Indicators of Multiculturalism in Visual Arts Education in New Zealand Secondary Schools, Multicultural Education Review, 2:2, 59-83, DOI: 10.1080/2005-615X.2010.11102875
• Thomas, B. A. (2017). Language Policy, Language Ideology, and Visual Art Education for Emergent Bilingual Students. Arts Education Policy Review, 118(4), 228–239.
14
4.3 Bildämnets roll
Nedanstående artiklar uppmärksammar de estetiska ämnenas roll i skolan. Antal: 9
• Barchana-Lorand, D. (2020). “Core Subjects” Policy and Arts Education for the Rich. International Journal of Art & Design Education, 39(3), 498–508
• Foley, C. (2020). Advancing Arts Education in Arizona. State Education Standard, 20(1), 26–29.
• Lindgren, M. (2008). Kultur och estetik i skolan – vad och för vem?. Kritisk utbildningstidskrift (KRUT). 3:131, s. 25-31
• Manifold, M., & Zimmerman, E. (2011). “Everyone Needs an Art Education”: Developing Leadership through Positive Attitudes toward Art Methods Courses. Art Education, 64(6), 33–39.
• Marner, A. (2006). Professionalisering av estetiska ämnen – några problem och förslag. Didaktisk tidskrift. 16:4
• Ray Pratt, L. (2007) Matthew Arnold, the Masses, and Arts Education, Arts Education Policy Review, 108:3, 19-24, DOI: 10.3200/AEPR.108.3.19-24
• von Schantz, U., Thorgersen, K., & Lidén, A. (Red.). (2018). De estetiska ämnenas didaktik : Utmaningar, processer och protester. Stockholm: Stockholm University Press. https://doi.org/10.16993/bap
• Wan, Y., Ludwig, M., Boyle, A., & Lindsay, J. (2020). The Role of Arts Integration and Education in Improving Student Outcomes. State Education Standard, 20(1), 36–41. • Westraadt, G. (2011). The Endangered Subject of Quality Visual Art Education. South
African Journal of Childhood Education, 1(2), 158–192.
4.4 Bildämnet som avlastning
Nedanstående artiklar uppmärksammar de estetiska lektionernas roll som ett avlastningsämne från de teoretiska ämnena där elever kan koppla av och ha roligt.
Antal: 2
• Chapman, Laura. H(2005) Status of Elementary Art Education: 1997–2004, Studies in Art Education, 46:2, 118-137, DOI: 10.1080/00393541.2005.11651785
• Marner, A.(2006). Professionalisering av estetiska ämnen – några problem och förslag. Didaktisk tidskrift. 16:4
15
4.5 Övrigt:
Övriga perspektiv på bildämnet. Antal: 2
• Skåreus, E. (2002). Det är lärarnas fel. Tidskrift för lärarutbildning och forskning. (3), s. 13-38
• Smith, J. (2010). Biculturalism and Multiculturalism: Competing Tensions in Visual Arts Education in Aotearoa-New Zealand. International Journal of Multicultural Education, 12(2). - Hur man arbetar med “biculture” och multikultur i bildämnet i Nya Zeeland.
I resultatet framgår det tydligt att ämnesutvecklande artiklar och artiklar som rör bildämnet som verktyg är dominerande.
16
5. Resultat fördjupning
Här har vi samlat de tio artiklar vi valt att fördjupa oss i. Vi har valt att presentera de tio artiklar i de kategorier som formats under sökprocessen; Ämnesutvecklande och fortbildande, Bildämnet som
verktyg, Bildämnets roll och Bildämnet som avlastning. Fördjupningen av resultatet har som syfte att knyta
samman urvalet av artiklarna för att illustrera hur de påverkar varandra. I vårt resultat förekommer många och långa citat och syftet med upplägget är att ge en kort inblick i vad som skrivs i varje utvald artikel.
5.1 Ämnesutvecklande och fortbildande
Hogan, Jaquith & Gould (2009) skriver att framtidens bildlektioner har fokus på processen och inte den färdiga produkten. De hänvisar till att nästa PISA undersökning kommer ha ett helt avsnitt som handlar om att mäta utvärdering och kreativt tänkande. I artikeln tar de upp
“21st century skills: “The “4 Cs” were created as an easy way to remember those dispositions deemed most important: critical thinking, creativity and innovation, collaboration, and communication” (Hogan, Jaquith och Gould, 2020, s.9).
Begreppet (21st century skills) samlar de sociala och kognitiva förmågor som dagens elever förväntas behöva på arbetsmarknaden. De 4 C:na är ett arbetsredskap för att minnas de viktigaste förmågorna eleverna ska uppnå enligt 21st century skills. För att uppnå denna kompetens behöver bildlärare arbeta mer med bedömning av processen än slutprodukten som Hogan, Jaquith & Gould (2009) även nämner nedan.
“Viewing a finished painting does not tell us how closely a student observed and tested colors from a photograph she took. Examining a completed sculpture does not tell the story of the many options a student tried to get it to stand upright. When we listen to a student evaluating their work, we can appreciate the level that an artwork has reached and also how far the student has come to reach that point” (Hogan, Jaquit och Gould, 2020, s.9).
Genom att bedöma elevernas process får lärarna en överblick över hur eleverna har arbetat och hur de kommit fram till olika lösningar. För att få en överblick över processen finns olika arbetssätt att tillgå. Ett arbetssätt är att arbeta med portföljer i klassrummet.
Gustafsson (2004) skriver om portföljen som arbetsredskap. Portföljen blir ett viktigt redskap för bildlärare när det kommer till att analysera en process.
17
“Istället för att bara ta ställning till de alster som eleverna åstadkommit, ville man se hela den skapande processen som en utvecklingsprocess som man kunde förhålla sig till. Utvärderingen flyttades från resultatet till processen. Därför behövde processen dokumenteras, och portföljen blev en konkret och påtaglig metafor, som passade utmärkt inte minst i bildundervisning. I portföljen samlades skisser, utkast och försök som sedan när allt var klart lades ut på bordet och blev underlag för lärarens och elevens samtal om den skapande processen. Portföljen användes för att synliggöra och sätta ord på det arbete som skett mer intuitivt och ordlöst” (Gustafsson, 2004, s.3).
Resultatet av dessa två artiklar är att förhålla sig till OECD:s 21st century skills där portföljen visar sig vara ett bra verktyg för att synliggöra bland annat; kritiskt tänkande, kreativitet, innovation, samarbete och kollaboration.
5.2 Bildämnet som verktyg
I artikeln av Boyd Acuff (2018) gestaltas bildämnet som ett verktyg att arbeta med kritisk multikulturell pedagogik. Arbetet sker genom att eleverna får sätta sig in i andras kulturer via konst och visuell kultur på ett kritiskt multikulturellt sätt.
“Visual imagery can give a face to rich questions and inquiries, as well as provide significant clues regarding an artist’s understanding of the world or a particular topic”(Boyd Acuff, 2018, s.39). “The students and I worked on recognizing and understanding how society avoids, hides, and masks racialized, classist and heteronormative beliefs and how these constructs are hidden in politically correct discourse, especially in the classroom and in curriculum” (Boyd Acuff, 2018, s.46).
Genom bildämnet får eleven syn på konstnärers syn på världen. Eleverna får en möjlighet att förstå hur dolda agendor gömmer sig i normer och diskurser genom bildämnet. Bildämnet framstår i artikeln som ett kraftfullt verktyg för att analysera och tolka omvärlden.
Malmström (2009) skriver om hur bild skrivs fram i flera statliga styrdokument så som exempelvis SOU. Malmström (2009) skriver att bildämnet fungerar som resurs i meningsskapande exempelvis när det kommer till att lära sig läsa och skriva, samtala om omvärlden och förstå kulturer.
“Bakgrunden till föreliggande paper återfinns i utvecklingen av vårt samhälle som en ytlighetskultur där yta och inbillad skönhet ersatt intellektualitet, kunskaper och djup.
18
Media kan påverka ungdomars identitetsbildning i en sådan riktning och bör enligt forskningen tas på allvar” (Malmström, 2009, s.1).
Precis som Boyd Acuff (2018) skriver hänvisar Malmström (2009) till att bildämnet kan användas för att synliggöra dolda budskap i samhället. I Malmströms (2009) fall handlar det om medias makt att påverka ungdomars identitetsbildning och det går i linje med Boyd Acuffs (2018) tes att vara normkritisk och synliggöra dolda budskap i samhället.
Kraehe M. & Herman Jr. (2020) skriver i sin artikel om hur bildlärare kan använda bildämnet som ett verktyg för att arbeta med rasism och dold rasism i samhället. Något som är en vedertagen tolkning är tolkningen av färgerna svart och vitt. I artikeln problematiserar författarna detta;
“Anti-blackness takes many forms in art education. The psychology of color symbolism commonly taught in art classes as a universal schema for meaning-making is a racially encoded value system (Gude, 1999). The color white is associated with purity, goodness, and vitality, whereas black is assigned to evil, obscenity, and death. These symbolic associations are not natural to the way all humans perceive reality. They are western European cultural conventions rooted in the same aesthetic philosophies that seeded the creation of “White” identity (Painter, 2010)” (Kraehe M. & Herman Jr, 2020, s.5).
Vidare förklarar de att foto- och redigeringsprogram är anpassade för vita människor och att mörkhyade inte innefattas av samma resultat när det kommer till automatiserade redigeringsprogram.
Desai (2020) skriver om bildämnets makt att förändra. Genom att arbeta med bild och skapande med fokus på samhällsproblem som till exempel rasism, invandring eller klimatförändringar kan man förändra världen.
“The Visionary Studio: Saturday Art Workshop is a 9-week program that allows high school students to infuse issues of social justice into an artmaking practice. /.../ The unit is designed to address an essential question about the issue, moving strategically from how the issue connects to high school students personally, and how it moves toward exploring how artists have addressed the issue politically, culturally, economically, and socially through their art practices, to open the conversation and create social change” (Desai, 2020, s.14).
Desai (2020) beskriver också hur långt bak i historien som konstens makt har förekommit och medvetet använts av regeringar;
19
“The radical potential inherent in art to move people to change social conditions has a long history going back to Plato’s view of the arts as being dangerous because of their ability to shape people’s character and behavior. Plato initially wanted to dismiss artists, musicians, poets, and playwrights from the “Republic” because they would threaten the construction of an ideal society. Yet he knew that the power of art to evoke strong emotions and shape character was important to the citizens of an ideal society, therefore he called for an education in the arts, but one that was controlled and censored, especially in the fields of music and painting” (Desai, 2020, s.13).
Sammanfattning av kategorin bildämnet som verktyg är att alla författare i ovan fördjupning är överens om att bilder har ett värde i att analyseras. Samtliga författare skriver om sociala orättvisor, normkritik och analys av samhället genom bilder. Artiklarna tydliggör bildämnets roll som verktyg för att arbeta med värderingar som är en stor del av svenska skolans uppdrag som utförligt beskrivs i Lgr 11 (Skolverket, 2019). På Skolverkets hemsida i Lgr 11 (2019) står det att eleven ska utveckla förmågan att förstå och leva sig in i andras villkor och värderingar. Vidare kan man läsa att eleven även ska respektera andra människors egenvärde. I avseendet visar sig bildämnet vara ett bra verktyg för att uppfylla skolans värdegrundsarbete.
5.3 Bildämnets roll
Lindgrens (2008) artikel belyser frågan om de estetiska ämnenas funktion i skolan. Hon skriver att det råder en samstämmighet om att de estetiska ämnena “ska vara roliga”. Samtidigt antas ämnena fylla en specialpedagogisk roll med terapeutiska inslag för “problembarn”. Det är även oklart vad som ses som väsentligt, vilka mål det strävas mot och på vilket sätt eleverna ges möjlighet att bäst utveckla sin kompetens inom bildämnet.
“Det saknas inte sällan en kritiskt problematiserande inställning till det estetiska lärandet, saker och ting tas för givna i alltför hög utsträckning. Det kan vara pedagogiska modeller och idéer som rutinmässigt följs och aldrig ifrågasätts, det kan vara okritiska försök att forskningsbasera undervisningen eller det kan vara för givet tagna föreställningar om elevers förmodade behov som blir styrande för undervisningens form och innehåll” (Lindgren, 2008, s.1).
Lindgren (2008) tar upp paradoxen om hur de estetiska ämnena borde vara och hur de estetiska ämnena faktiskt är. Att de estetiska ämnena ska vara roliga och avslappnande är något som går i linje med Chapmans (2005) undersökning nedan (5.4) samt Marners (2006) artikel (5.4).
20
Westraadt (2011) tar i sin artikel upp problematiken med bildämnet i Sydafrika där det satsas för lite på utbildningen av bildlärare. Utbildningen är bristfällig och de som undervisar i bild har inte kompetensen att nå ämnets fulla potential.
“Literacy and Numeracy at school level can never be disregarded, but Visual Literacy is an important part of being literate. Educators involved in Visual Arts education cannot sit back and allow a decline in the training of Visual Arts educators. The current shortage of well-trained Visual Arts educators should be addressed and the quality of Visual Arts education over the entire spectrum assured to allow all members of future generations in schools to experience the rich variety of learning opportunities that are possible through quality Visual Arts education” (Westraadt, G. 2011, s.190-191).
Westraadt (2011) skriver om grunden till den bristfälliga undervisning precis som Lindgren (2008) skriver om ovan. Problemet som finns i Sverige angående de estetiska ämnena som Lindgren (2008) tar upp är också aktuella i Sydafrika enligt Westraadt (2011). Artiklarna i denna kategori visar att problemen som Lindgren (2008) upplever nationellt även återfinns internationellt.
5.4 Bildämnet som avslappning
Chapman H. (2005) har gjort en sammanställning på bildämnets status i USA mellan åren 1997 och 2004.
“First, it is well known that support for arts education is greatest among persons who have a college degree and above average income”(Chapman H. 2005, s.132).
Generellt sett har bildämnet låg status i USA. Där ses bildämnet som något “extra” eleverna kan välja;
“Some amplification of the "art as recess" syndrome is likely, where the studio focus of most programs is viewed as stress reducing, hands on (minds off) relief from more important studies” (Chapman H. 2005, s.134).
Precis som Lindgren (2008) skriver ovan (5.3) finns samma synsätt i USA om att bildämnet är ett avslappningsämne som ska vara roligt. Chapman H. (2005) tar upp i sin artikel att Harvard universitetet i Boston som är ett av världens främsta har sin pedagogik rotad i bildämnets struktur, vilket visar på synen på bildämnet i de olika samhällsskikten.
21
“Läraren ses som vuxen snarare än som lärare, vilket följaktligen gör att eleven ses som ett barn. Inkompetens ses som en fördel för läraren i den estetiska verksamheten. Det viktiga är att ha kul tillsammans med barnen” (Marner, 2006, s.4).
Anders skriver också om synen på bildämnet som ett ämne som avlastar de teoretiska ämnena.
“Kritik av elevers kompetens förväntas inte inom den estetiska verksamheten eftersom kompetens på området inte anses viktigt. Huvudsaken är att ha kul och att ha kul förknippas med att inte kunna” (Marner, 2006, s.3). “Ett antal så kallade teoretiska ämnen ses som svåra i skolan och informanterna talar om att estetiska verksamheter ska kompensera för tillkortakommanden i dessa svåra ämnen. Ofta gäller det för elever med problem. /.../ Det är underförstått att teoretiska ämnen är tråkiga och att bedriva estetisk verksamhet ska göra det roligt igen i skolan för att skapa en bra helhetsmiljö” (Marner, 2006, s.3).
Både Chapman (2005) och Marner (2006) skriver om synen som råder om bildämnet som ett oviktigt ämne bland elever och lärare. Dessa två artiklar är baserade på empiriska material som samlats in under lång tid från olika delar av världen.
22
6. Resultatdiskussion
Hogan, Jaquith & Gould (2009) skriver om att inrikta bedömningen från resultatet till processen. Att bedöma processen är något som går i linje med Gustafssons (2004) idé om att använda portfolion som uppsamling för en process som lärare och elever sedan kan utvärdera och bedöma. I bedömningsstödet för bild 7-9 står det “Vid bedömning i bildämnet har fokus traditionellt legat på den färdiga produkten, inte på processen eller kommunikationen. Detta har förändrats under tid och idag är lärare i estetiska och praktiska ämnen alltmer intresserade av elevens språkliga, muntliga och skriftliga omdömen om produkten och därmed kring hur produkten vuxit fram” (Skolverket, 2012, s.3). I bedömningsstödet visar forskningen att kunskapskraven har tydligare koppling till processer än slutprodukter. I forskningen av Hogan, Jaquith & Gould (2009) har vi läst om att processen är viktig men minskat fokus på slutprodukten kan ha en negativ påverkan på elevens motivation. Hos eleverna med försämrad motivation försvinner då en stor del av bedömningsunderlaget för de lärandemål där processen bedöms.
I de artiklar som vi kategoriserat inom bildämnet som verktyg för att lära sig något annat läser vi att kulturellt lärande är starkare än ämnesspecifik kunskap för bildämnet. I artikeln om Black Lives Matter (Kraehe M. & Herman Jr, 2020) tar de upp hur bildlärare kan arbeta med rasism på bildlektionen i till exempel tolkning av färgkartan och hur digitala foto- och redigeringsprogram är anpassade för vita människor. I situationen som Kraehe M. och Herman Jr. (2020) nämner går bildämnet och frågan om kultur i form av rasism hand i hand. För att förstå den dolda rasismen i samhället måste vi förstå bakomliggande faktorer som upprätthåller rasistiska normer. I det centrala innehållet för bild står det att eleven ska arbeta med “bilder som behandlar frågor om identitet, sexualitet, etnicitet och maktrelationer och hur dessa perspektiv kan utformas och framställas” (Skolverket, 2019). Problematiken ovan kan med fördel användas med bildanalys i bildämnet, som är en av tre centrala delar för bildämnet och kan direkt kopplas till diskussion om rasism. Bildämnet är därför ett ämne som är starkt kopplat till kultur och bildlärarens jobb är att ifrågasätta och utbilda om att upprätthålla och förändra kulturella mönster och normer (Kraehe M & Herman Jr, 2020). Acuff Boyd (2018), Desai (2020) och Kraehe M. & Herman Jr. (2020) tar alla upp bildämnets möjlighet att arbeta med rasism. Författarna tar upp bildämnets potential att belysa dolda rasistiska normer för att sedan kritiskt granska dessa med hjälp av bildämnet. Artiklarna Acuff Boyd (2018), Desai (2020) och Kraehe M. & Herman Jr. (2020) skrivit visar tydligt hur eleverna kan utveckla förståelse för annat genom att använda kursplanen i bildämnet som verktyg att ta sig an andra människors sätt att tänka, lära, uppleva sig själv och omvärlden (Skolverket, 2019).
23
Westraadt (2011) skriver om bildämnets roll att vara en del av litteracitetsutbildningen och skriver att bildundervisningen bidrar med visuell litteracitet som en del av att vara litterat. Att kunna tolka och analysera texter tillsammans med tolkningar av bilder är framtidens litteracitet, utan bildämnet tappar eleverna det perspektivet (Westraadt, 2011). Ett centralt innehåll för bildämnet betonar vikten av detta; “eleven ska kunna använda ord och begrepp för att kunna läsa, skriva och samtala om bilders utformning och budskap” (Skolverket, 2019). Genom att lägga till visuell litteracitet stärks kunskapen än mer för eleverna. Ser man till OECD:s (2019) mål om konkurrenskraftiga medborgare i en marknadsstyrd skola innebär digital , litterär , och visuell -litteracitet i kombination en klar fördel. OECD (2019) skriver en djupare förklaring om att vara litterat; “More specifically, it can be understood to be the ability to comprehend, interpret, use and create textual and visual information in various formats, contexts and for diverse purposes” (OECD, 2019, s.4)
Som Lindgren (2008) skriver är det oklart vad som ska ses som väsentligt och vilka mål eleverna ska sträva mot samt vilket sätt eleverna ges möjlighet att bäst utveckla sin kompetens. Lindgrens (2008) slutsats är något som NÄU-13 (2015) också tar upp. I NÄU-13 (2015) framkommer det att det uppstår det brister i den professionella utvecklingen hos den enskilde läraren, då många bildlärare arbetar ensamma på sin skola.
Marner (2006) har i sin artikel skrivit om bildämnets uppfattning av lärare och skolledare med stöd i en avhandling av Monica Lindgren; Att skapa ordning för det estetiska i skolan (2006). I Marners (2006) text finns diskurser som funnits i intervjuer med informanterna som pekar på bildämnets status i skolan. Även om kategorin Bildämnet som avlastning endast består av två artiklar i vårt resultat speglar artiklarna den praktiska verkligheten ute i skolorna. Ser vi till 77,6% av vårt resultat som består av ämnesutveckling, fortbildning, bildämnet som verktyg och bildämnets möjligheter framgår det att dessa artiklar glorifierar bildämnet på ett positivt sätt. Någonstans på vägen mellan forskning och praktik sker något som gör att forskningen inte representeras i praktiken. Marner (2006) skriver att bildämnet blir ett stödämne för att avlasta de teoretiska ämnena för att underlätta vardagen för eleverna. Detta hör till diskursen balans och helhet i Lindgrens (2008) avhandling. Som Chapman H. (2005) skriver uppfattas bildämnet som ett extraämne man kan välja i den amerikanska skolan och det syns även i svenska skolan genom Marners (2006) text.
6.2 Slutsats
Vi har under vår lärarutbildning i svenska som andraspråk läst och diskuterat med lärarna i utbilnngen på MAU att nyanlända elever som har svag svenska kan medverka på de estetiska lektionerna. Vi har tillsammans med våra lärare på Malmö Universitet diskuterat om detta är något
24
som är bra eller dåligt för eleverna då bildämnet trots allt har kunskapskrav som bland annat bygger på språklig förståelse och ämnesspecifikt språk för att kunna samtala om bilder. Återigen verifieras det att det finns en ämneskonception om att bildämnet är enkelt och att kunskap inom ämnet inte är nödvändigt.
I vår kunskapsöversikt består vårt resultat av kvantitativa data som representerar hur bildämnet gestaltas i forskning. Vi har hittat fler artiklar som är ämnesutvecklande och där bildämnet ses som ett verktyg än vad vi hade förväntat oss. De artiklar som vi anser följer i linje med verkligheten är färre. Alltså stämmer inte bildämnets gestaltning i forskning överens med den verklighet som vi upplever ute i skolorna. Anledningen till att forskningen inte stämmer överens med hur lärare enligt NÄU-13 ser på ämnet bild tror vi beror på två saker: mellanrummet i kommunikationen mellan forskning och bildlärare och att när nya kursplaner presenteras ersätts inte de gamla utan nytt innehåll adderas. “Det leder lätt till stoffträngsel och urvalsproblem, samt spänningar mellan ämnesföreträdare med olika konceptioner” (Marner, 2006, s.7).
Vi drar slutsatsen av vårt urval att forskningen gestaltar bildämnet som ett ämne som kan användas som ett verktyg att lära sig mycket mer än det ämnesspecifika för bild. Detta öppnar upp för möjligheter att arbeta ämnesövergripande och kollegialt. Som vi skrev inledningsvis framgår det i NÄU-13 (2015) att många bildlärare är tveksamma till om skolan de arbetar på ser likvärdigt på de olika ämnena. Forskningen som vi har funnit kan vara en möjlighet för övriga lärare på skolan att se hur man som lärare kan applicera bildämnet på övrig undervisning i skolan. Ämnesövergripande arbete är något vi kommer använda oss av i vår framtida utövning av vår yrkesprofession.
Med alla de artiklarna (4.1–4.5) vi läst inför detta arbetet drar vi även slutsatsen att bildämnet främst inom forskningen anses vara ett ämne som bygger och upprätthåller kultur genom att fungera som ett verktyg för att förstå, utmana och kritiskt granska kulturella mönster. Så som vi diskuterat under arbetets gång har vi benämnt resultatet som att bildämnet är ett verktyg för att lära sig något annat än att bara måla och skapa. Att måla och skapa är ett redskap för att ge sig in i kulturella världar för att förstå och utmana kulturella normer.
6.2.1 Framtida forskning
Vi kommer att forska vidare i denna frågan i vårt framtida examensarbete. Då kommer vi göra empiriska studier ute på skolor för att få en förståelse om hur elever, lärare och vårdnadshavare uppfattar bildämnet. Vi kommer använda denna kunskapsöversikt i vårt arbete dels som utgångspunkt men också som diskussionsunderlag med bildlärare i olika skolor.
25
Referenser
Boyd Acuff J. (2018) ‘Being’ a critical multicultural pedagogue in the art education classroom, Critical Studies in Education, 59:1, 35-53, DOI: 10.1080/17508487.2016.1176063
Chapman, Laura H. (2005) Status of Elementary Art Education: 1997–2004, Studies in Art Education, 46:2, 118-137, DOI: 10.1080/00393541.2005.11651785
Desai D. (2020) Educating for Social Change Through Art: A Personal Reckoning, Studies in Art Education, 61:1, 10-23, DOI: 10.1080/00393541.2019.1699366
Gustafsson, J. (2004) Portföljer, en bärande idé?, Studies in Educational Policy and Educational Philosophy, 2004:2, DOI: 10.1080/16522729.2004.11803889
Hogan J., Jaquith D. & Gould L. (2020) Shifting Perceptions of Quality in Art Education, Art Education, 73:4, 8-13, DOI: 10.1080/00043125.2020.1746161
Kraehe A. M. & Herman Jr. D. (2020) Racial Encounters, Ruptures, and Reckonings: Art Curriculum
Futurity in the Wake of Black Lives Matter, Art Education, 73:5, 4-7, DOI:
10.1080/00043125.2020.1789413
Lindgren, M. (2008). Kultur och estetik i skolan – vad och för vem?. Kritisk utbildningstidskrift (KRUT). 3:131, 25-31
OECD (2019). OECD Future of Education and Skills 2030 Concept Note. Hämtad 2021-01-18 från:
http://www.oecd.org/education/2030-project/teaching-and-learning/learning/core-foundations/Core_Foundations_for_2030_concept_note.pdf
Malmström, E. (2009). Bilden som resurs i meningsskapande : estetiska ämnen i statliga styrdokument. Paper presented at The Third National Curriculum Theory Research Conference, 15-16 October 2009, What counts as knowledge in teacher education & in school? University of Växjö. Presenterad
26
vid The Third National Curriculum Theory Research Conference,
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-6509
Marner, A. (2006). Professionalisering av estetiska ämnen – några problem och förslag. Didaktisk tidskrift. 16:4
Moilanen, J. H., & Mertala, P.-O. (2020). The Meaningful Memories of Visual Arts Education for Preservice
Generalist Teachers: What Is Remembered, Why, and from Where? International Journal of Education &
the Arts, 21(12).
Skolverket. (2012). Bedömningsstöd i bild 7-9, Stockholm: Skolverket. Hämtad 2021-01-03 https://bp.skolverket.se/documents/10192/20455047/Bedomning_bild_READER.pdf/70ad62 f1-f3e3-4dab-82d6-d90ac9ed8204
Skolverket. (2019). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011, Lgr 11. Stockholm: Skolverket
Skolverket (2015). Bild i grundskolan: en nationell ämnesutvärdering i årskurs 6 och 9. (NÄU 13) Stockholm: Skolverket. Hämtad 2020-01-03
https://www.skolverket.se/download/18.6bfaca41169863e6a65b974/1553966248586/pdf3497. pdf
Westraadt, G. (2011). The Endangered Subject of Quality Visual Art Education. South African Journal of Childhood Education, 1(2), 158–192.
27
Bilaga 1
Databas Sökord Antal
träffar/Begränsningar
Utvalda artiklar
ERIC via EBSCOhost
Art Education 12.229 stycken Peer-review
granskade
• Hogan, Jaquit och Gould - Shifting Perceptions of Quality in Art Education • Dipti Desai - Education for
social change through art • Amelia M. Kraehe & David
Herman Jr - Racial
encounters, ruptures and reckonings
• Laura H Chapman - Status of elementary art education 1997 - 2004 ERIC via EBSCOhost Visual arts education 309 stycken Peer-review granskade • Westraadt, G. (2011). The Endangered Subject of
Quality Visual Art
Education. South African Journal of Childhood Education, 1(2), 158–192.
SwePub Bild 325 stycken
Peer-review granskade
Svenska
• Monica Lindgren - Kultur och estetik i skolan - vad och för vem?
28
• Elisabet Malmström - Bildämnet som resurs i meningsskapande
SwePub Bildundervisning 9 stycken
Peer-review granskade Svenska • Marner, A - Bildundervisning och kreativitet Taylor and Francis
Art Education 81.759 stycken • Gustafsson, J - Portföljer, en bärande idé?
• Joni Boyd Acuff - Being’ a critical multicultural pedagogue in the art education classroom
Databas Övriga sökord Antal träffar Begränsningar
SwePub Bildämet 2 stycken Peer-review granskade
Svenska
SwePub Bild status 13 stycken Peer-review granskade
Svenska ERIC via EBSCOhost Arts education and status 249 stycken Peer-review granskade ERIC via EBSCOhost Aesthetic education 1.916 stycken Peer-review granskade ERIC via EBSCOhost Arts education classroom 99 stycken Peer-review granskade Taylor and Francis Visual arts education 78.148 stycken Peer-review granskade
