SVERIGES ORTNAMN
ORTNAMNEN 1
SKARABORGS LÄN
PÅ OFFENTLIGT UPPDRAG UTGIVNAAV KUNGL. ORTNAMNSKOMMISSIONEN DEL VI
KINNEFJÄRDINGS HÄRAD
TERRITORIELLA NAMN AV IVAR LUNDAHLFörkortningar:
Almquist, Lokalförvaltn. = Almquist, Joh. Ax., Den civila lokalförvaltningen i Sverige 1523-1636. 1-4. Sthm 1917-1923. ANF=Arkiv för nordisk filologi.
Arboga st. tänkeb.=Arboga stads tänke- bok, utg. av E. Noreen och T. Wenn- ström. ( =FSS 53. Upps. 1935-50.) b.=början av.
B /6=Kopiebok av Lars Sparre i RA, skriven omkr. m. 1600t.
Bergsh.= Bergshammarsamlingens perga-mentsbrev (t.o.m. 1544), i RA. best.=bestämd.
Bidr. t. Söd. ä. kult.=Bidrag till Söder- manlands äldre kulturhistoria. C=Handskriven jordebok i RA. Siffran
anger jordebokens nummer.
D 3=Förteckning på gods under själagår-dens prebende i Skara, i RA.
da.= dansk (t) , danska.
Da.M.=Danske Magazin indeholdende Bi-drag til den Danske Histories og det Danske Sprogs Opplysning. 1-. Khvn 1745 ff.
DaRa = (dipl. i) Danska riksarkivet i Köpenhamn.
Dahlgren, Glossarium = Glossarium öfver föråldrade . . ord och talesätt i svenska språket fr.o.m. 1500-talets andra år-tionde af F. A. Dahlgren. Lund 1914 -16.
DDan= Diplomatarium Danicum. Khvn 1938 ff.
eg.= egentligen.
ek =Ekonomisk karta över Skaraborgs län. dial.= dialekt (er).
dipl.= diplom.
DN -= Diplomatarium Norvegicum. 1847 ff. e.= efter.
Eriksb. =pergamentsbrev i Eriksbergsarki-vet, i RA.
Erikskr.= Svenska medeltidens rimkröni-kor, 1. Gamla eller Eriks-Krönikan, utg. av R. Pipping (FSS 158).
1. =femininum; följande; förra. fda.= forndansk (t) , forndanska. f eng.= fornengelsk (t) , fornengelska. fhty.= fornhögtysk (t) , fornhögtyska. flty.= fornlägtysk (t) , fornlågtyska. jno.= fornnorsk (t) , fornnorska. fol.=- folio.
fr= frälse.
FSS=Saml. utg. av Svenska Fornskrift-sällskapet.
f sv.= fornsvensk (t) , fornsvenska.
f vn.=f ornvästnordisk (t) , fornvästnordiska. g., ggr= gången, gånger.
G= Generalstabens karta över Sverige. G. I:s reg.= Konung Gustaf den förstes
re-gistratur 1-29. Sthm 1861-1918.
got. =gotisk (t) , gotiska.
Götlind, Västerg. f olkm.=Götlind, J., Väs- tergötlands folkmål. 1940 ff. ( =Skr. utg. av K. Gustav Adolfs Akad. f. folklivsforskning, 6.)
H., h.=härad (i namncitat); hälften. hd = härad.
Hellquist, Et. ordb.=Hellquist, Elof, Svensk etymologisk ordbok, 2:a uppl. Lund 1939.
HH =Historiska handlingar. 1-. Sthm 1861 ff.
hmn =hemman.
FiSk.H=Handlingar rör. Skandinaviens his- toria. 1-40. Sthm 1816-60.
jb = jordeboken, jbr=jordeböcker. I hu- vudsak ha jordeböcker för följande år använts: 1546, 1550, 1566, 1572, 1581, 1590, 1600, 1611, 1641, 1685, 1715, 1725, 1795, 1825, 1874.
jr= jordregistret.
länk. tb. = Jönköpings stads tänkebok 1456-58. (Meddel. fr. N. Smålands forn- minnesf ören. 4-5.)
K., k. =kyrka (i namncitat). kb =kyrkbok.
kr =krono.
Krapperu park. =pergamentsbrev i Krappe- ruparkivet, i Lunds univ.
L.=Lilla (i namn). I.= län.
lat.= latin (ets) . led.= leden.
Iht(r):= lägenhet (er) .
Lundgren, Personn.= Svenska personnamn från medeltiden . . av M. Lundgren, E. Brate, E. H. Lind. Upps. 1892-1934. m.=maskulinum; mitten av; meter. inhty.= medelhögtysk (t) , medelhögtyska. mlty.=medellägtysk (t) , medellågtyska. mll=mantal.
n.=neutrum.
NE=Norske Elvenavne. Samlede af 0. Rygh. Kra 1904.
NG=Rygh (m.fl.),, ,Norske Gaardnavne. 1-19. 1897-1936.
NG lndledn.= Norske Gaardnavne. Forord og Indledning. Kra 1898.
nisl.=nyisländsk (t) , nyisländska. no.= norsk (t) , norska.
norr!. =norrländsk (t) , norrländska. NoB=Namn och bygd. 1-. 1913 ff. nsv.= nysvensk (t) , nysvenska. o.= och; omkring.
OGB=Ortnamnen i Göteborgs och Bohus län. 1-. Gbg 1923 ff.
or.= original.
OUÅ=Ortnamnssällskapets i Uppsala års- skrift. Arg. 1-. Upps. 1936-.
SVERIGES ORTNAMN
ORTNAMNEN
1
SKARABORGS LÄN
PÅ OFFENTLIGT UPPDRAG UTGIVNAAV KUNGL. ORTNAMNSKOMMISSIONEN DEL VI
KINNEFJÄRDINGS HÄRAD
TERRITORIELLA NAMN AV IVAR LUNDAHLManuskriptet till beskrivningen av ortnamnen i Kinnefjärdings härad har ut-arbetats av professor emer. Ivar Lundahl, som även själv utfört excerperingen av
jordeböcker och tiondelängder. Arbetet har granskats i manuskript och korrektur av professor emer. Jöran Sahlgren, professor Harry Ståhl och arkivchefen Helge Lindberg samt i korrektur av kammarrådet Nils Edling. Det medeltida handskrifts-materialet har kontrollerats av arkivarien Gunnar Pellijeff. Kamerala förändringar efter den 30 juni 1936, då jordeboken i huvudsak upphörde att föras, ha i allmänhet ej iakttagits. Detta gäller särskilt redovisningen för gårdarna inom de olika byarna. I den borgerligt kommunala indelningen fr.o.m. är 1952 motsvaras kommunen Vin-ninga av socknarna Hasslösa, Hovby, Norra Härene, Lindärva och Sävare och kom-munen Husaby av socknarna Broby, Hangelösa, Husaby, Källby, Ova, Skeby och Skälvum. Till Husaby kommun hör dessutom Kinne-Kleva och Ledsjö socknar i Kinne hd.
LUND 1966
Kinnefjärdings härad
„slnafj4ktg
Häradet, vars namn som f. led innehåller häradsnamnet Kinne
och som s. led ordet fjärding 'fjärdedel', har tillkommit i sen tid genom utbrytning från huvudsakligen Kinne härad, till en mindre del även från Skånings härad. Det omtalas i jordeboken första gången 1685. Med undantag av socknarna Hasslösa, Lindärva och Sävare, vilkas ur-sprungliga lokalisering inom häradsorganisationen är oviss men som under den senare medeltiden och därefter fram till år 1685 räknades till Skånings härad (se Stu, s. 155; I. Lundahl, Det medeltida Väster-götland), motsvarar Kinnefjärdings härad med all sannolikhet den del av Kinne härad, som på 1400-talet gick under namnet Väbofiärdhung
(se namnformerna nedan). Detta namns s. led är fsv. fiärdhung 'fjärde-del, fjärding' och utgör ett bevis för att Kinne härad i likhet med de andra större häraderna i Västergötland under medeltiden var indelat i fjärdingar. F. led. är urspr. en inbyggarnamnsbeteckning i gen. pl.
*Väboa, formellt identisk med r. led. i Veiboaheired (1287 SD 2: 25 or.), vilket är den äldsta fsv. namnformen för nuvarande Vedbo härad i Dalsland. Sistnämnda härad kallas i en fornnorsk källa från slutet av 1100-talet (känd endast genom en isländsk avskrift från 1200-talets slut; se Monumenta Historica Norvegioe, utg. av G. Storm, s. 61) Wear,
dvs. Vear, vilket är pl. av fvn. zM n. 'helig plats', motsvarande det genom flera ortnamn välbetygade fsv. vei. Det fsv. namnet betyder 'de vid den heliga platsen eller de heliga platserna boendes härad'. Se A. Noreen, Spridda studier 3, s. 100; SOA. 19, s. 1. Betydelsen av
Väbo-fiärdhung bör alltså vara 'deras fjärding, som bo vid eller snarare kring den heliga platsen eller de heliga platserna'. Vilket eller vilka »vä», som avses, undandrager sig vår kännedom, liksom fallet är med
Vedbo. Anmärkningsvärt är, att det icke inom det sannolika området för det gamla Väbofiärdhung lika litet som inom Vedbo härad finnes ett enda ortnamn, som med någon högre grad av säkerhet kan antagas vara ett hedniskt kultnamn; jfr det nedan behandlade by- och socken-namnet Hovby.
Namnformer före 1540: j Wäbofiärdhungh 1400 25/4 RAP or. i Wäboofiärdhunghe 1411 SDns 2: 364 or. i Wäboo fierdongh 1425 27/10 RAP or.
Jordeboksformer fr.o.m. 1685: Kinna Fierding 1685 Kinnafierding 1715 1725 1795 Kinnefjerdings Härad 1825 1874.
Broby
brcjintSocknen var under reformationstiden annex till Källby. Socken-namnet är lånat från den forna kyrkbyn, nu byn Broby (se denna).
Namnformer före 1540: Broby 1330-1334 SDapp 1: 1, s. 348 Broby sokn 1397 10/2 DaRA or. (Styffe, Bidr. 2: 49).
Jordeboksformer fr.o.m. 1566: Broby S. 1566-1611 Brooby S. 1641 1685 Broby S. 1715-1874.
Övriga namnformer: Broby 1540 Skjb 43 Broby S. 1546 1552 1567 Brooby S. 1576 Broby S. 1584 1590 tl.
Broby br6bu. — Broby 1397 B 16 fol. 453 1490 11/6 och 1495 u.d. vid. u.å. (e. 1511) 21/8 RAP. — Broby 1550-1611 Brooby 1641 1685 Broby 1715-1874 jb. — Broby 1540 Skjb 36 1552 8/10 U.U. or. 1576
1584 1590 tl. Jb 1572 upptager ett helt och ett halvt skattehmn, ett helt och ett fjärdedels kyrkohmn, ett halvt prebendehmn samt två hela frälsehmn. F. led, är ordet bro. S. led. är by, väl urspr. i betydelsen 'gård'. Byn ligger vid en landsvägsbro över Mariedalsån.
1 1 sk. — Kiäbbagården 1715 Käbbag. 1874 jb Broby nr 1
1952 jr. — Kebbagor: 1546 Kebbegolen 1552 tl. F. led. i namnet
Käbbagården, som numera blott användes om en hemmansdel
(Mag), är urspr. gen. av fsv. mansnamnet Käbbe. 2 Truve-tomten tri_tvatilmta 1/4 sk. — Tompten 1715 Trufvetomten 1825
1874 jb. F. led. är säkerligen gårdnamnet Truve i Sävare sn. S. led. är best. sg. av tomt, varom se B. Holmberg, Tomt och toft.
3 Tyskagården ticskagdn 1/2 fr. — Tyskegården 1715 Tyskag.
1874 jb. ^•-• F. led. är antingen dialektal gen. på -a av subst. tysk,
använt som mansbinamn, eller gammal gen. pl. av samma sub-stantiv eller slutligen gen. *Tyska av ett mansbinamn *Tyske. 4 livarnegården kvilnagdin 1/4 sk. — Querneboll 1566 Kuernaboll 1572 Quernagården 1581 Quernaboll 1590 Qwarnegållenn 1600 Quernegården 1611 Qwamegården 1685 1715 Qvarneg. 1874 jb. — Quernabolit 1546 Qwernagolen 1552 tl. Hette urspr. Kvärna-bol. F. led, är böjningsform av fsv. kvärn f. 'kvarn'. S. led. är bol
'gård, hemman'. 5 Tomten tånita 1/4 sk. — Thompttann 1566 Tompta 1572 Tompten 1590 1715 Tomten 1874 jb. "-, Om namnet se nr 2 ovan. 7 1 fr. — Ambiörnsgård 1715 Ambjörnsg. 1874 jb Broby nr 7 1952 jr. 8 1 fr. Kallas Ivarsgården'kvasgelin. — Erich Jfwarsgård 1715 Erik Ivarsgården 1874 jb Broby nr 8 1952 jr.
1 Broby tullkvarn sk. — »En quarneström» (under »Quernne-boll») 1574 »Aff en qwarn der vnder» (dvs. »Qwarnegården») 1685 Broby Qwarn 1715 Broby 1874 jb. ^, Första g. jb 1574 prebendekvarn under Kvarnegården.
Kinnefjärdings hd: Broby sn 5
1 Brunnstorp 1/2 fr. Kallas Stora Brunnstorp ste2ra brginstvrp. — Brwnstörp 1495 u.d. vid. u.å. (e. 1511) 21/8 RAP. — Brunstorpp 1566 Brunstorp 1572 1590-1685 Stora Brunstorp 1715 Stora Brundstorp 1725 Brunstorp Stora 1795 Brundstorp Stora 1825 Brunnstorp 1874 jb. — Brunstorp 1567 Brunnstårp 1576 tl. ^, Första g. jb 1566 frälsehmn 1 mtl. Utgjorde urspr. en by tillsammans med den mindre gården Lilla Brunnstorp, varom se följande. F. led. är väl gen. av fsv. mansbinam-net Briin med tidig förkortning av fz framför konsonantförbindelse. Det mansnamn *Briin, *Brön, som Lundgren, Personn., s. 38, räknar med, har säkerligen aldrig existerat. S. led. är torp 'nybygge'.
1 Brunnstorp, Lilla Ula brein.starp 1/4 sk. — Tompttann 1566 Lille Brunstorp 1572 [Lillebranstorp 1581 1590] Brunstorp 1600 1611 1685 Lilla Brunstorp 1715 Lilla Brundstorp 1725 Brunstorp Lilla 1795 Brundstorp Lilla 1825 Brunnstorp Lilla 1874 jb. — Lille Brunstorp 1567 Lylle Brunnstårp 1576 tl. Första g. jb 1566 skattehmn 1/2 mtl. Hette urspr. Tomten, vilket är best. sg. av tomt, varom se B. Holmberg, Tomt och toft. Om namnet Brunnstorp se föregående.
1 Karstorp kets,titrp 112 sk. — Korsathorp 1397 10/2 DaRA or. (Styffe, Bidr. 2: 49). — Korstorpp 1566 Korstorp 1572 1581 Kårstorp 1590 Korstorp 1600 1611 Kårstorph 1641 Kårstorp 1685 1715 1725 Karstorp 1795 1825 1874 jb. — Korsatorp 1546 Korstorp 1567 Kårs-tårp 1576 Korstorp 1584 1590 1600 tl. •-••• Första g. jb 1566 skattehmn 1 mtl. Gårdens ursprungliga namn är Korsathorp. F. led. är urspr. gen. pl. av kors, möjligen i betydelsen 'kors av sten eller trä, upprest på en plats för att man framför detsamma skulle förrätta sin andakt'. Om sådana under medeltiden flerstädes förekommande kors se Fritz-ners ordbok 2, s. 351 ff., och jfr Korsagarthen 1397, nu försvunnen gård i Sils sn, Kinne hd, .varom se SOSk 5, s. 63. Om ordet kors i norska ortnamn se NG, Indledn., s. 62. Kors- har sedan i jordeboken av misstag ändrats till Kars-, vilken form även inkommit i dialekt-uttalet. S. led. är torp 'nybygge'.
9 Kyrkojorden torp fr. — Kyrkojorden 1874 jb. 'N, Första g. jb 1874. Tillhör Broby kyrka.
1 Källstorp yeblstsrp 1 kr. — ?Kätilstorp 1451 17/8 RAP or. (B 16 fol. 253). — Kielffztthorpp 1566 Kiälstorp 1572 Kielstorp 1581 1590 Kälstorp 1600 Kielstorp 1611 Kiellstorp 1641 Kiälstorp 1685 Tiällstorp 1715 1725 Kiälstorp 1795 Kjellstorp 1825 Källstorp 1874 jb. — Kättils-torp 1552 8/10 U.U. or. 1556 4/9 U.U. or. KelsKättils-torp 1567 Kiellstårp 1576 Kielstorp 1584 1590 Il. Första g. jb 1566 prebendehmn 1 mtl. F. led. är väl urspr., trots skrivningen Kiel/fz- 1566, gen. av fsv. mansnamnet
Kätil, nsv. Kjell. S. led. är torp 'nybygge'.
1 Äle ctka 1 fr. — Äle 1566 1572 1581 Älle 1590 Äle 1611 Ähle 1641-1825 Äle 1874 jb. — Ele 1546 Älee 1567 Äle 1584 tl. ^, Första g.
jb 1566 frälsehmn 1 mtl. Namnet är die n. 'bestånd av al'. Försvunnet:
Stommen. — Stompnen y Broby 1540 Skjb 43. ", Namnet är best. sg. av ä. nsv. stom(p)n 'prästgård', nsv. stom, vilket är en förkortning av det en gång anträffade y. fsv. prästastompn 'prästgård'. Om ordet
ston/ och det särskilt i Västergötland vanliga gårdnamnet Stommen
Hangelösa
hi:teak:saSocknen var under reformationstiden annex till Källby. Socken-namnet är lånat från kyrkbyn (se denna).
Namnformer före 1540: Hagnelösa sokn 1397 10/2 DaRA or. (Styffe, Bidr. 2: 49) Hagnelöso sokn Westrehagnelösa sokn kirken j Hagnelösa Hagnelösa sokn 1397 15/2 DaRA or. till Hagnnelösza kyrkio 1491 10/8 U.U.papp avskr.
Jordeboksformer fr.o.m. 1566: Hagnelösza S. 1566 Hangnelösa s. 1572 Hangnelösa S. 1581 Hangnelösa S. 1590 Hagnelösa S. 1600 Hang-lösa S. 1611 HangeHang-lösa S. 1641 Hangelössa S. 1685 HangeHang-lösa S.
1715-1874.
Övriga namnformer: Hagnalösa k. 1540 Skjb 43 Hagnaläsa s. 1546 tl Hangnelosä sogn 1556 4/9 U.U. or. Hagnelöse S. 1567 Hanngnelössa S. 1576 Hangnelösa S. 1584 1590 tl.
1 Aspelunda hpabina 1/2 sk. — Aspelunda 1440 23/11 RAP or. — Aspelund (h)a 1566-1590 Aspelundenn 1600 Aspelunda 1611 Aszpelunda 1641 Aspelunda 1685 Stora Asspelunna 1715 1725 Aspelunna Stora 1795 Aspelunna 1825 1874 jb. — Aspalwndhn 1546 tl Aspelunde 1555 G I:s reg. 25: 97 Aspelunden 1567 Aspelunnda 1576 Aspelundha 1584 tl. •-•-• Första g. jb 1566 prebendehmn 1 mtl. F. led. är gammal böjningsform av asp. S. led, är gammal pluralform av lund. Attributet Stora i jb 1715, 1725 och 1795 är givet till åtskillnad från gården Lilla Aspelunda i Ova sn.
1 Broddetomten brhtenzta 1/4 sk. — Bråttetåmpttann 1640 Bråtte-tompten 1641 Bråddetomptan 1685 BråddeBråtte-tompten 1715 1725 Brådde Tompten 1795 Broddetomten 1825 1874 jb. ", Första g. jb 1640 krono-nybygge. Om de båda äldsta skriftformerna äro vittnesgilla, är väl f. led. urspr. böjningsform av sv. dial. bråte m. 'stor hög av fälld skog eller av nedfallna träd; rishög; svedjeland' m.m., sedan utbytt mot
Brådde-genom association med det gamla mansnamnet Brodde. Om emellertid det nutida uttalet funnits redan på 1600-talet, vilket är sannolikt, kan
Bråtte- bero på felaktig skrivarrekonstruktion och f. led. urspr. vara gen. Brodda av det nämnda mansnamnet. S. led. är best. sg. av tomt,
varom se B. Holmberg, Tomt och toft.
1 Brännebo, Lilla Ula brcbnab4 1/4 fr. — Lille Brenneboo 1566 Lille Brenneboll 1572 1590 Brenneboo 1685 Lilla Brännebo (o) 1715 1725 Brännebo Lilla 1795 1825 1874 jb. — Lilla Bren: 1590 tl. ^, Första g. jb 1566 frälsehmn 1/4 mtl. Utgjorde tidigare tillsammans med Häst-hagen (se där) och Stora Brännebo, varom se följande, en by med namnet Brännebol eller Brännebo. F. led. är urspr. antingen best. form av participet bränd eller gammal böjningsform av sv. dial. bränna f.
Kinnefjärdings hd: Hangelösa sn 7 'avbränd skogstrakt; svedjeland; grund och dålig jord där växtligheten snart brännes bort av solen'. S. led. är urspr. bol 'gård, hemman'; se namnformerna för Stora Brännebo nedan.
1 Brännebo, Stora skra brienal)(4 112 fr. — j Brendebolä j
Brenda-böle 1440 23/11 RAP or. ?Brännebool 1500 Vft II: 8-9, s. 137 regest från 1561. — Brermeboo 1566 Storebrermeboll 1572 Brenneboll 1581 Brenneboll 1590 Brermebooll 1600 Brennebo 1611 Stora Brenneboda 1641 Stora Brenneboo 1685 Stora Brännebo(o) 1715 1725 Brännebo Stora 1795 1825 1874 jb. — Brännebol 1540 Skjb 41 ?Brermebolit 1546 ?Brennebooll 1567 ?Brennebo 1576 ?Brenneboll 1584 Storabrermeboll 1590 tl. Första g. jb 1566 frälsehmn 1 mtl. Gården ingick tidigare i en by med namnet Brånnebol, varom se föregående. Tiondelängds-formerna 1546, 1567 och 1584 avse antingen byn eller någon av går-darna i denna.
1 Djupedal 1/4 fr. — Diupedhall 1566 Diupedall 1572 1611 Diupe-dahl 1641-1795 DjupeDiupe-dahl 1825 Djupedal 1874 jb. ^- Första g. jb 1566 frälsehmn 1 mtl, i jb 1572 upptaget som 1/2 mtl. Lyder numera under Stora Djupedal, varom se nedan. Utgjorde urspr. tillsammans med gårdarna Lilla och Stora Djupedal, varom se nedan, en by med namnet
Djupedal 'den djupa dalen'. Gårdarna ligga vid den i terrängen djupt
nedskurna öredalsån.
1 Djupedal, Lilla
Ula »MO 1
/4 fr. — Diupedall 1581-1611 Diupedahl 1641 1685 Diupedal 1715 Lilla Diupedahl 1725 Diupedal Lilla 1795 Djupedahl Lilla 1825 Djupedal Lilla 1874 jb. Första g. jb 1581 skattehmn 1/4 mtl. Ingick tidigare i en by med namnet Djupedal, varom se föregående.1 Djupedal, Stora stora .94pad4k 1 fr. — j Dyupedal 1397 15/2
DaRA or. Diupedaallen (4 ggr) 1491 10/8 U.U. avskr. Diupadal 1500 Vft II: 8-9, s. 137 regest från 1561. — Diupedhall 1566 Diupedall 1572-1611 Diupedahl 1641 1685 Stora Diupedahl 1715 1725 Diupedal Stora 1795 Djupedahl Stora 1825 Djupedal Stora 1874 jb. — ?Diwpedall 1546 tl Diwppedal 1552 8/10 U.U. or. Diwpedal 1556 4/9 U.U. or. ?Diupedaall 1567 ?Diupedall 1584 1590 tl. Första g. jb 1566 frälse- hmn 1 mtl. Ingick urspr. i en by med namnet Djupedal, varom se
Djupedal ovan. Tiondelängdsformerna avse antingen byn eller någon
av gårdarna i denna.
1 Fågledalen 1/4 fr. — Fugledallen 1600 Fugledalenn 1611 1641 Fougledahlen 1685 Stora Fougledalen 1715 Stora Fougledahlen 1725 Fogledalen Stora 1795 Fogeldahlen Stora 1825 Fogledalen 1874 jb. ••••• Första g. jb 1600 kronohmn 1/4 mtl. Gården lyder under öredals säteri. F. led. är gammal böjningsform av fågel (fsv. foghl, fughl). S. led. är best. sg. av dal. Gården ligger vid den i terrängen nedskurna öredalsån.
1 Fågledalen, Lilla 1/4 fr. — Fugledalen 1641 Lella Fougledahlen 1685 Lilla Fougledalen 1715 Lilla Fougledahlen 1725 Fogledalen Lilla 1795 Fogeldahlen Lilla 1825 Fogledalen Lilla 1874 jb. Första g. jb 1641 frälsehmn 1/4 mtl. Gården lyder under Oredals säteri. Om namnet se föregående.
1 Gattorp
gcityrp 1
/4 fr. — Gathetorppet 1581 Gattetorpet 1590 Gatetorp 1611 Gattorp 1685-1874 jb. — Gatthetårppith 1576 Gathe- torppett 1584 tl. Första g. jb 1581 frälsehmn 1/2 mtl. F. led. är urspr. böjningsform av ordet gata i dess gamla betydelse '(inhägnad) väg'. S. led. är torp 'nybygge'.8
Hangelösa hiteaNsa. — in Hagnälösa 1326 SD 3: 739 avskr. i
Hagnalösu 1346 SD 5: 562 or. östre Hagnelöss 1347 28/6 vid. 1467 14/1 RAP (SD 5: 677) j Hagnalöso 1397 10/2 DaRA or. (Styffe, Bidr. 2: 51) Westrehagn . . [j Hamnelöso] j Hagnelöse 1397 15/2 DaRA or. ?til Hagnelösä 1404 Da.M. 2: 6, s. 262 or. widh Hagnalösa 1440 23/11 RAP ar. [i Hannalöso 1440 SMR 1937 nr 1026 avskr.] j östrehagnelöse 1462 28/1 RAP or. Vestrahagnalösa 1473 19/8(?) RAP or. j Hanglöso (2 ggr) Hanglöso 1475 28/6 RAP or. (2 brev) Hanghelösse 1495 u.d. vid. u.å. (e. 1511) 21/8 RAP Hagnelöse 1510 14/10 U.U. or. — Hagne-lösa 1550 Hangnelössa 1566 HangneHagne-lösa 1572 HangneHagne-lösa 1581 1590 Hagnelösa 1600 Hanglösa 1611 Hangelösza 1641 Hangelössa 1685 Hangelösa 1715-1874 jb. — Hagnalösa 1540 Skjb 2, 7, 32 1546 tl
Hangnelösa 1552 8/10 U.U. or. 1576 1584 1590 tl. Jb 1572 upptager ett helt skattehmn, två hela och två halva kyrkohmn, två hela pre-bendehmn, fyra hela frälsehmn samt ett helt och ett halvt arv och eget. F. led. är väl urspr. gen. av fsv. mansnamnet Hagne. S. led, är det *lösa
f., som ingår i flera svenska och danska ortnamn och vars härledning och betydelse äro okända; se härom I. Lundahl i NoB 1951, s. 32 ff.
1 Jönsegården jiinsagglin 1 sk. — Jönssagården 1715 Jönseg.
1874 jb. 2 3/4 sk. Kallas Bengtsgården bdTsgan. — Öfwerhange-lös (s)a 1685 1715 Öfreg. 1874 jb HangeÖfwerhange-lösa nr 2 1952 jr. 3 Smeds-gården snWyein Smedgården 1/2 sk. — Smedeg. 1715 Smedsgården 1874 jb. 4 Lommagården littnagdn, leopagdn 112 sk. — Lomma- gården 1685 1715 1874 jb. F. led, är väl urspr. antingen gam- mal böjningsform av djurnamnet lamm (fsv. lamb), västg.-clial.
Idmm, eller dialektal gen. sg. på -a av detta ord i dess från fsv. och fvn. kända användning både som mansnamn och mansbinamn eller slutligen gen. sg. av ett till djurnamnet bildat mansbinamn
*Lamme (fsv. *Lambe, motsvarande fvn. Lambi). 5 Pukaregården pfhkaragtin 112 kr. — öfverhangelösa 1685 Erik Jönsg. 1874 jb
Pukaregården 1952 jr. "- F. led, är antingen ä. sv. pukare 'puk-slagare' eller urspr. gen. Puka av det gamla mansnamnet Puke,
sedan utvidgat med -re, varom se L. Alfvegren, r-genitiv och are-komposition. 6 Tomten tbyta 1/4 sk. — Thåmpthenn 1581 Tompta 1611 1685 Tomten 1874 jb. ^, Namnet är best. sg. av tomt, varom se B. Holmberg, Tomt och toft. 7 Skattegården skåtaggin 1 fr. — Skattegården 1715 Skatteg. 1874 jb. — Skattagårdhn 1546 tl.
8 Ktibbagården siebagdo 1 fr. — Kiebbegården 1685 Kiäbbagården 1715 Käbbagården 1874 jb. Om namnet se Broby nr 1 i Broby sn. 9 1 fr. — Magnus Biörsg. 1715 Magnus Björsg. 1874 jb Hange-lösa nr 9 1952 jr. 10 Storegården stkaggin 1 fr. — Storegården 1581 Storeg. 1685 Storegården 1874 jb. — Storegårdenn 1576 tl.
11 3/4 fr. Kallas Skräddaregården skrcbc_laraggin. — Anders Larsgård
1715 Anders Larsg. 1874 jb Hangelösa nr 11 1952 jr. 12 Sven Jöns-gården 3/4 fr. Kallas Svennagården slAnagtin.— Swän Jönsg. 1715
Sven Jönsg. 1874 jb Hangelösa nr 12 1952 jr. ", Namnet Svenna-gården innehåller som f. led dialektal gen. på -a av mansnamnet
Sven. 13 Gategården gejtag4n 1 fr (sät.). — Knapagårdhenn 1566 Gathegården 1572 Gattegållen 1600 Gategården 1611 1685 Gateg.
1874 jb. ^, Gårdens äldsta namn är Knapagården, vars f. led är gen. av fsv. knapi 'man av lågadeln, vapensven, yngling i tjänst hos en förnäm man', möjligen använt som binamn. Namnet Gate-gården är antingen en sammansättning av gata i den gamla be-
Kinnefjärdings hd: Hangelösa sn 9 tydelsen '(inhägnad) väg' och best. form av gård och betyder i så fall 'gården vid »gatan»' eller möjligen best. form av det från Kåkinds hd kända gategård 'fädrev, väg från en gård eller by till utmarkerna.', varom se SOSk 4, s. 6.
1 Hästhagen heesthdyan, hcbstitayan 1/4 sk. — Brennebolett 1550 Brermeboo 1566 Lille Brenneboll 1572 1581 Lillebrenneboll 1590 1600 Brenneboo 1641 1685 Brännebo eller Hästhagen 1715 1795 1825 Brän- nebo el. Hästhagen 1874 jb Hästhagen 1960 jr. Första g. jb 1550 prästehmn, jb 1566 upptaget som kyrkohmn 1/2 mtl. Har urspr. tillhört en by med namnet Brännebol, varom se Brännebo, Lilla ovan. Det yngre namnet Hästhagen är best. sg. av ordet hästhage 'inhägnad betes-mark för hästar' (fsv. hästhaghi).
1 Kardalen keedån 1/4 fr. — j Karnadal j sammä Karnedal 1397 15/2 DaRA or. — KarTedhalenn 1566 Kardall 1572 Kardalen 1581 1590 Kardall 1600 Kardallenn 1611 Karadahlenn 1641 Kahrdahlen 1715 Kardahlen 1725 1795 Karedahlen 1825 Karedalen 1874 jb Kardalen
1960 jr. — Kärradalan 1546 Kardalen 1584 1590 1600 tl. Första g.
jb 1566 frälsehmn 1/4 mtl. Namnets f. led är väl urspr. gen. av kvinno-namnet Karin, fsv. Karin (e), utvecklat ur Katarina. Jfr sv. dial. Karna
'Karin'. Sedan Karnedal genom ljudutvecklingen reducerats till Kardal,
har f. led. så småningom associerats med ordet karl, som i västg.-dial. allmänt heter kär med »hårt» k. S. led. är urspr. obest. sg., sedan best.
sg. av dal. Gården ligger lågt.
3 Klockare jorden kyrkojord fr. — Klockarejorden 1874 jb.
Första g. jb 1874.
Knorren kniman kneinan. — på Knarren 1572 på Knårren 1581 Knurren 1590 Knorrenn 1600 Knurren 1611 Knorren 1641-1874 jb. — på Knorrenn 1576 på Knurren 1584 Knurren 1590 tl. ", Första g. jb 1572 kronotorp. Namnet är väl best. sg. av ordet knorr 'vridning, krökning' (i uttrycket »knorr på svansen»), åsyftande gårdens läge vid en bäckkrök.
1 1/4 sk. 2 kyrkojord fr. — Knorren och Täppan 1874 jb
Knorren nr 2 1960 jr.
1 Kyrkogården, Gamla kyrkojord fr.
1 Pukesten pulcastdn tomt sk. — Piukesten 1600 Piukestenn 1611 Puckesten 1641 Piuksten 1685 Piukesten 1715 1725 Pukesten 1795 1825 1874 jb. Första g. jb 1600 kyrkotomt. F. led, är urspr. ett appel- lativ *pjukesten eller ett ortnamn *P jukesten(en), väl innehållande gammal böjningsform av sv. dial. pjuk 'uppstående spets; liten hög, liten höstack' (den sistn. betydelsen av Rietz, s. 504 a, uppgiven bl.a. från Västerg.) och avseende en sten med toppformigt utseende. P
juke-har sedan ombildats till Puke-. Enligt meddelande av gårdens ägare finnes i varje fall numera icke vid gården någon sten, som rimligtvis kan ha gett upphov till namnet. Jfr Pukstensslätten, tidigare Pjukstens-slätten, gård i Ledsjö sn, Kinne hd (SOSk 5, s. 45).
1 Sträte strepta 112 fr. — in Sträti 1347 SD 5: 628 or. — Storesträthe Lille Sträthe 1550 Sthrethe 1566 Sträthe 1572 1581 1590 Strätte 1611 1641 Sträthe 1685 Sträte 1715-1874 jb. — Sträte 1540 Skjb 40 Sträthe 1567 Strätthe 1576 Sträthe 1584 tl. ^, Första g. jb 1550 ett prästehmn och ett kyrkohmn, jb 1566 ett helt kyrkohmn. Namnet är fsv. sträte n. 'gata', här i betydelsen 'väg'.
10
1 Sållaretomten silaratirmta 1/4 fr. — Sohlaretomptan 1685 Sålare-tompten 1715 SållareSålare-tompten 1725 Sållaretomten 1795 1825 1874 jb. 'd Första g. jb 1685 frälsehmn 1/4 mtl. F. led. är en i flera ortnamn förekommande yrkesbeteckning *sållare 'sållmakare' eller 'en som sållar (sand till murbruk?)', möjligen använt som binamn. Jfr Saltare-hemmet i Habo sn, Vartofta hd (SOSk 13, s. 110). S. led. är best. sg. av tomt, varom se B. Holmberg, Tomt och toft. Beträffande uttalet med återgående på ursprungligt å (jfr f sv. såld, fvn. såld 'såll') se Götlind, Västerg. folkm. 1, s. 126.
1 Tillaretorpet tgatårp 1/s kr. — Torttorph 1640 Tollattorp 1641 Tillaretorpet 1685-1874 jb. ", Första g. jb 1640 krononybygge. De båda äldsta skriftformerna tyda på ett ursprungligt *Tordatorp (fsv. *Thor- da(r)thorp), innehållande som f. led gammal gen. av mansnamnet Tord
(fsv. Thordh, gen. Thorda, urspr. *Thordar) och som s. led torp 'ny-bygge', sedan utbytt mot Tillaretorpet. Tillare- beror väl på en felskriv- ning för *Tolare-, som i sin tur är en utvidgning med -are av *Tola-,
där 1 representerar det »tjocka» d, som utvecklats ur -rd-. Om utvidg-ning med -are i ortnamn se L. Alfvegren, r-genitiv och are-komposition.
1 Tofflaretomten tifaltinnta, tirfla Toffeln 1/2 fr. — Toffelatompta 1572 Toffella tompten 1-590 Toflare tom . . 1600 Toflaretomptan 1685 Töflaretompten 1715 Töfflaretompten 1725 Toflare Tompton '1795 Toflaretomten 1825 Tofflaretomten 1874 jb. — Toffelltomptan 1567 Tofflareboan 1590 tl. Första g. jb 1572 prebendetorp. F. led, är väl urspr. kompositionsform toffla- av det från mlty. toffel (e) lånade ordet
toffel, sedan i skrift utvidgat med -are, varom se föregående, men syftningen är oklar. S. led. är best. sg. av tomt, varom se B. Holmberg, Tomt och toft. Binamnet Toffeln är en väl i skämtsamt syfte till- kommen förkortning av det ursprungliga namnet. Jfr gårdnamnet
Toffelbacken i Hjälstads sn, Vadsbo hd, skrivet Tofflebakenn 1590 jb.
4 Tofflareåkern kyrkojord fr. — Tofflareåkern 1874 jb. ", Första
g. jb 1874. Namnet är en förkortning för *Tofflaretomtsåkern. Jfr före- gående.
1 Ängen chsa 1/s sk. — Ängen 1685-1874 jb. Första g. jb 1685
skattehmn 1/8 mtl. Namnet är best. sg. av äng.
1 Oreda' oradcjk 112 fr (sät.). — Dhalenn 1566 ördall 1572-1600 öredall 1611 öredahl 1641 ö (h) redahl 1685-1825 öredal 1874 jb. — Dalen 1567 Dallenn 1576 ördall 1584 1590 Dalen 1600 tl. ", Första g. jb 1566 kyrkohmn 1/2 mtl. Gården hette urspr. Dalen, best. sg. av dal,
sedan Ordal, innehållande som f. led sv. dial. ör 'grus, grov sand' och slutligen öredal med betoning av s. led, efter herrgårdsnamn med betonad s. led av typen Almedål. Gården ligger vid den djupt nedskurna öredalsån. Markbeskaffenheten är grus.
Försvunna eller ur jordeboken uteslutna:
Munkakvarn. —Munkaquern 1397 15/2 DaRA or. ", F. led. är fsv.
gen. pl. av munk. S. led. är fsv. kvärn 'kvarn'. Kvarnen har tydligen tillhört ett kloster.
»Skatto Daallen». — »Skaatto Daallen» 1491 10/8 U.U.papp avskr.
F. led. är oklar. S. led. är best. sg. av dal.
Stommen. — Sthomnen 1566 Stomnen 1572 Stompnen 1581 1590 jb.
— Stompnen 1540 Skjb 42 Stomnen 1584 Stomnen 1590 tl. ", Om namnet se försvunna i Broby sn.
Kinnefjärdings hd: Hangelösa sn 11 Sunnegata. — Swnnegata 1550 Synnegatha 1566 Sunnegatha 1572 jb. — Swnnagato 1540 Skjb 43. Upptages jb 1550 som ett prästehmn. Namnet, som har en motsvarighet i bynamnet Sunnegata i Otterstads sn, Kållands hd, innehåller urspr. prep. sunnan 'söder om'. S. led, är ordet gata i den gamla betydelsen '(inhägnad) väg'. Se SOSk 8, s. 41.
Täppan, Stora utjord fr. — Täppan, lägenhet (äfven benämnd Stora Täppan) 1825 Täppan Stora 1874 jb. Uteslöts ur jb 1915.
Hasslösa
hks.14saSocknen lydde under reformationstiden under en prebenda i Skara. Sockennamnet är lånat från kyrkbyn (se denna).
Namnformer före 1540: [Haslasa sokn 1413 SDns 2: 599 or.] Has-lösa sokn. 1415 SDns 3: 9 or. j Haslöso sokn 1428 13/1 RAP or. Haslöse sokn 1439 24/8 RAP or. [Ecclesia sancte crucis de Haslosa 1471 22/6 RAP or.] .
Jordeboksformer fr.o.m. 1564: Haslösza S. 1564 1572 Haslössa S. 1581 Haslösa S. 1590 Haslöösa S. 1600 Harslössa S. 1611 Hasslössa S. 1641 1685 Hasslösa S. 1715-1874.
Övriga namnformer: Haslösa k. 1540 Skjb 35 Haslösa . . s. 1544 Almquist, Lokalförvaltn. 3: 190 1574 1600 tl.
1 Böljan birba 1 sk. — Bolgenn 1564 Bolgenne 1572 Bolghenn 1581 Bålian 1611 Bollian 1685 Bålgian med ett torp öhren 1715 Bolljan med ett torp öhren 1725 Bölian med ett Torp örhn 1795 Böljan med Ett Torp öm 1825 Böljan med örn 1874 jb Böljan 1952
jr. — Bolyan 1574 Bolgen 1587 Båliann 1600 tl. ", Första g. jb 1564 skattehmn 1 mtl. Namnet Böljan, som urspr. är samma namn som gårdnamnet Bolgen i Bolums sn, Valle hd (SOSk 12, s. 6 f.), är liksom det norska gårdnamnet Bolgen (NG 16, s. 173) urspr. best. sg. av ett substantiv *bolgh f. med oviss innebörd, vilket i den obestämda formen Bolg förekommer på flera håll (jfr SO/X. 7: 1, s. 76; 9: 1, s. 158). En stam Bolg- anträffas även i andra västsvenska och norska ortnamn (se SOÄ 2, s. 4; OGB 1, s. 323, 340; NG 2, s. 143, 13, s. 328). Den sam-manhänger med fsv. bulghin 'uppsvälld, svullen', fvn. bolginn. Be-tydelsen är sannolikt 'ojämn, tuvig terräng', såsom antages av Lid&J. i OGB 1, s. 340. Namnet Or(e)n, som numera (med uttalet @n) tillkommer en lägenhet under Hasslösa nr 9, är best. sg. av sv. dial. ör m. 'grus, grov sand, grusig mark'.
1 Ekåsen 1/4 sk. — Ecke åsz 1564 [Ecke ass 1572] Ecke- åssenn 1581 Ekååseenn 1600 Eckåsin 1611 Eekåszen 1641 Eekåhssen 1685 Ekåhsen 1715 1725 Ekåsen 1795 1825 1874 jb. — Ekåsenn 1600 tl. ^, Första g. jb 1564 prebendenybygge. Gården är numera obebyggd, och läget är okänt i orten. F. led, är urspr. eke n. 'bestånd av ek'.
Hasslösa hå,sMsa. — i Haslösa 1410 SDns 2:319 avskr. 1413 SDns 2: 660, 662 or. innan Haslösa 1413 SDns 2: 685 or. Datum Haslöse 1460 9/7 RAP or. j Haslösa si. medelt. D 3 s. 1. — Haslössa 1550 Haslösza 1564 Haslössa 1572 1581 Haslösa 1590 1600 Harslösa 1611 Haszlösza 1641 Hasslösa 1685-1874 jb. — Haslösa 1540 Skjb 1, 25, 34 1587 tl. Jb 1564 upptager fyra hela skattehmn, två hela och ett halvt kyrko-hmn, tre hela prebendehmn samt två hela och ett halvt frälsehmn. Namnets s. led är säkerligen samma hittills oförklarade, icke brist-
Kinnefjärdings hd: Hasslösa sn 13 betecknande namnelement -lösa som i Hangelösa, varom se ovan. F. led. är oklar. Mot tanken på växtnamnet hassel talar den omständigheten, att växtnamn aldrig synas ingå som förleder i namn, vilka ha det icke bristbetecknande -lösa som slutled. Möjligen kunde man tänka sig en ursprunglig genitiv *Häs av ett fsv. mansnamn *Hå, motsvarande det endast som namn på Oden och som dvärgnamn kända fvn. Hår, eg. samma ord som adj. hår 'hög', vars fsv. motsvarighet med säkerhet ingår i flera ortnamn (se Sahlgren i NoB 1953, s. 43 ff.). Ett fsv. mans-namn *Hä ingår troligen urspr. i det skånska sockenmans-namnet Hdrslöv
(jfr Falkman, Ortn. i Skåne, s. 137), väl även i bynamnet Hdslöv, Gustav Adolfs sn, Villands hd, Kristianstads 1., samt möjligen i det flerstädes förekommande Hdstad. Det ursprungligen långa a kan tidigt ha förkortats framför den följande konsonantgruppen. För den här föreslagna tolkningen talar i sin mån det förhållandet, att by- och sockennamnet Hangelösa i den angränsande socknen av samma namn (se där) säkerligen innehåller ett mansnamn. Om slutleden lösa se sist-nämnda ortnamn.
1 Rasegården Asagdn 1 sk. — Rasegården 1715 Raseg. 1874 jb. F. led. i detta även på andra håll i Skarab. 1. förekommande namn är väl urspr. gen. *Rasa av det mansbinamn *Base, som ingår i det äldre namnet på gården Husaby nr 4 i Husaby sn (se där) . Namnet Base kunde vara bildat till rasa i betydelsen 'fara vilt fram'. Jfr SOSk 10, s. 51, 57. 2 1 sk. Kallas Skattegdrden sk4ay4.9% 1 sk. — Bengt Joensg. 1715 Bengt Jonsg. 1874 jb Hasslösa nr 2 1952 jr. 3 Hälsingsgården heelsigsgein 1 sk. — Helsingegården 1685 Hälls-singegården 1715 Helsingsg. 1874 jb. — Helsingagårdhen 1600 tl.
Det ursprungliga namnet är Hälsingagdrden, vars f. led antingen är gen. pl. av fsv. hälsing 'person från Hälsingland' eller gen. sg. eller pl. av biformen fsv. hälsinge, möjligen använt som binamn.
Per Helssynng nämnes som åbo jb 1572. 4 Ekgården Osat; 1/2 sk.
— widh Eckenn 1581 vidh Ekenn 1590 wid Ekann 1600 ved Ekan 1611 Eekegården 1641 1715 Ekgården 1874 jb. — widh Ekann 1600 tl. Det ursprungliga namnet är vid Eken. 5 Bertil Jakobs- gården betaillopsygår 1 kr. — Bertil! Jacobsg. 1715 Bertil Jakobsg. 1874 jb. 6 Kyrkebo ,pift:ka k 3/4 sk. — Stomnen 1564 Stompnen 1581 Stompnen 1590 1611 Stommen el :r Kyrkiobo 1715 Stommen el. Kyrkebo 1874 jb Kyrkebo 1952 jr. — Kyrkieboll 1600 tl. Nam-net Kyrkebo är ett ursprungligt *Kirkiubol, samma ord som fsv.
kirkiubol 'prästgård'. Jfr SOSk 7, s. 7; 12, s. 47. 7 1/2 kr. Kallas Hassleholm hå,stahirkm. — Oluf Andersg. 1715 Olof Andersg. 1874
jb Hasslösa nr -7 1952 jr. 8 1/2 sk. Kallas Bengt Olsgdrden
bceggt,.61s-gan. — Bengt Olufsg. 1715 Bengt Olofsg. 1874 jb Hasslösa nr 8
1952 jr. 9 Lommagården löntagdn 1 fr. — Lommagården 1641 1685 1715 Lommag. 1874 jb. •••• F. led, är oklar. Jfr Hangelösa nr 4 i Hangelösa sn. 10 Backen bikan 1/2 fr. — Backen, el:" Lars Joensg. 1715 Lars Jonsg. eller Backen 1874 jb Backen 1952 jr. 11 Bärna-gården bepnagdn 1/2 fr. — BiernaBärna-gårdenn 1581 Biörn (n) aBärna-gården(n) 1600 1611 Bemegården 1685 Bemagården 1715 Bärneg. 1874 jb. F. led. är möjligen gammal gen. av en till Bernhard bildad kortform *Bärne. Jfr Bärneboden i S. Kedums sn, Barne hd (SOSk 2, s. 29). 12 Herregården &krya» 1/2 fr. — Herre gårdhenn 1564 Herregården 1611 1715 Herreg. 1874 jb. 13 Skräddaregården
14
Smedtofta smetåfta.— j Smidhtomptom 1428 13/1 RAP or. i Smid-taffthom 1439 24/8 RAP or. Smittofftha si. medelt. D 3 s. 2 Smidtoffta 1529 G I:s reg. 6: 312. — Smettåffta 1564 1572 Smetof (f)ta 1581-1725 Smetofta 1795 1825 1874 jb Smedtofta 1960 jr. — Smetofftha 1600 tl. Jb 1564 upptager ett helt prebendehmn, ett halvt skattehmn samt ett halvt frälsehmn. F. led. är yrkesbeteckningen smed. S. led. är gammal pluralform av toft 'enskild mark med hus, hustomt', varom se Sahlgren, Hälsingborgstraktens ortnamn, s. 126 f. och B. Holmberg, Tomt och toft, s. 337.
1 1/2 sk. — Lars Rusg. 1715 Lars Rutsg. 1874 jb Smedtofta
nr 1 1960 jr. 2 1/4 fr. — Långa skogh 1564 Långeschog 1572 Longe-schagh 1581 Lån (n) geskogh 1600 1611 Skattetompten 1641 Skatte-tomptan 1685 Skattetomten 1874 jb Smedtofta nr 2 1960 jr. ••••• Gården gick urspr. tillsammans med nr 3 under namnet Längeskog
'den långa skogen'. 3 1/4 fr. — Långe skog 1564 Långeschog 1572 Långeskogh 1611 Larstohls gård 1715 Lars Tollesg. 1874 jb Smed-tofta nr 3 1960 jr. Se föregående.
1 Trätängen trtc'eea äng fr. — Trättängen 1874 jb. ^, Första g. jb 1874. Namnet häntyder på att man en gång har trätt, dvs. tvistat, om besittningsrätten till ängen. Jfr OGB 1, s. 303.
Ör(e)n se Böljan.
1 Ovenstorp ilvanstårp 1/4 fr. — Ofwenstorp (h) 1663-1725 Ofvens-
torp 1795 1825 1874 jb. Första g. jb 1663 prebendehmn 1/4 mtl. F. led. är urspr. gen. av fsv. mansnamnet ()vind. S. led, är torp 'ny-bygge'.
Hovby
höbu
Socknen var under reformationstiden annex till Härene. Byn östby gav under medeltiden och reformationstiden namn åt en socken. Sockennamnet är lånat från kyrkbyn (se denna).
Namnformer före 1540: parochia Hoffby 1347 SD 5: 732 or. Hoby sokn 1371 1/6 vid. 1396 10/11 DaRA Hobysokn 1371 24/8 vid. 1402 juli RAP Hoby 1397 10/2 DaRA or. (Styffe, Bidr. 2: 49).
Jordeboksformer fr.o.m. 1566: Hoby S. 1566-1590 Hooby S. 1600 Hoby S. 1611 Hofby S. 1641 Hooby S. 1685 Hoby S. 1715 1725 Hofby S. 1795 1825 1874.
Övriga namnformer: Hooby k. 1540 Skjb 42 Hoby. . s. 1544 Alm-quist, Lokalförvaltn. 3: 190 Hoby s. 1546 Hooby S. 1552 Hoffby S. 1576 Hoby S. 1600 tl.
Hovby 13612u. — Hoby 1370 30/3 RAP or. 1387 20/3 U.U. or. 1389 13/5 RAP or. 1430 13/2 RAP or. 1451 17/8 RAP or. 1461 17/8? RAP or. (3 ggr) (B 16 fol. 252). — Hoby 1550-1590 Hooby 1600 Hoby 1611 Hofby Hoby 1641 Hooby 1685 Hoby 1715 1725 Hofby 1795 1825 1874
jb. — Hooby 1540 Skjb 42 Hoby 1584 1600 tl. "••• Jb 1572 upptager ett helt skattehmn, tre hela kyrkohmn samt fyra hela och två halva frälsehmn. Namnets f. led uppfattas av Hellquist, De svenska ortn. på
-by, s. 7, 8, samt av Sahlgren, Eddica et scaldica, s. 191, med stöd av
den äldsta namnformen Hoffby i ett diplom från 1347 (se socken-namnet ovan) som en motsvarighet till fvn. hof 'gudahus, offerställe'. Om man skärskådar de äldre namnformerna, finner man, att alla de övriga nio medeltida urkunderna, där namnet förekommer, däribland fem från senare delen av 1300-talet, ha Ho- och att bland de många 1500-talsbeläggen endast ett uppvisar en form med f, medan alla de övriga ha Ho-. Under dessa förhållanden synes man icke kunna ute-sluta möjligheten, att den ursprungliga formen är Ho- och att den äldsta skriftformen beror på association med det i fsv. från lågtyskan inlånade hof 'furstehov' eller på association eller förväxling med något ursprungligt Hofby liksom de långt senare uppträdande skriftformerna. Om man antager ett ursprungligt Hof-, blir det ävenledes svårt att förstå ljudutvecklingen, sådan den i så fall avspeglas i skrift och dialektuttal. Om man utgår från formen Ho-, kan denna förklaras som uppkommen av ett äldre *Höu- gen. av ett ånamn *Hoa, avseende den bäck som rinner nordväst om byn och bildat till ordet ho 'urholkat stycke trä till att slå vatten eller annan vätska i', i dial. även 'kvarn-ränna'. Jfr Hoein vid Hof ors i Gästrikland, varom F. Hedblom, Gäst-riklands äldre bebyggelsenamn, s. 120 f., samt samma ånamn i Härje-dalen. Ett ånamn *Hoa ingår enligt H. Ståhl, Ortn. i Kopparbergs-
16
lagen, s. 81, 112 f., urspr. i Hobborn i Sundboms sn och Hosjö i Vika sn i Kopparb. 1. Jfr vidare de norska ånamnen Hoa, Hoån, Hoelven och
Hobekken (NE, s. 105) samt norska ånamnet Troån, som NE, s. 275,
anses innehålla no. dial. tro 'urholkad stock; ränna, vattenränna av trä'. Säkerligen bör man i dessa namn, såsom Ståhl, aa, s. 113, menar beträffande det svenska ånamnet *Hoa, utgå från betydelsen 'ränna'. S. led. är ordet by, väl urspr. i betydelsen 'gård'.
1 Skattegården skåtaggin 1 sk. — Skattegården 1715 Skatteg. 1874 jb. 2 Bäckgården b(hlsan 3Is sk. — Bäckiegården 1581
Bäck-gården 1685 Bäckg. 1874 jb. 3 Stommen stiman 1 kr. — Sthom-nenn 1566 Stompnen 1590 1611 1641 Stommen 1715 1874 jb. — Stompnen 1540 Skjb 41. Om namnet se försvunna i Broby sn.
4 Haraldsgården haralsgdn 1 sk. — Haraldsgård 1715 Haraldsg. 1874 jb. 5 Klasegården kksaggin 3/4 sk. — Swän Perssons el:" Claes
Petinsgård 1715 Sven Pers- eller Clas Petingsg. 1874 jb Klase- gården 1952 jr. Klase- återgår på ett äldre Klasa, dialektal gen. på -a av mansnamnet Klas. Petingsgården innehåller ett f.ö. okänt personnamn *Peting. 6 Nästegården needa On 112 sk. — Nästegår- den 1715 Nästeg. 1874 jb. F. led. i detta på flera andra håll i Västergötland förekommande namn är best. form av adj. näst 'närmast intill belägen', men anledningen till namngivningen är okänd. Möjligen är den densamma som för Nästegården i Ugglums by, Ugglums sn, Gudhems hd, som åsyftar gårdens ursprungliga läge vid den gamla »grarmabacken», dvs, byns gemensamma sam-lingsplats; se SOSk 4, s. 83. 7 Lars Månsgården 1/2 sk. — Kallas
Stommen stånlan 1/2 sk. — Stommen 1715 Stommen eller Lars
Månsg. 1874 jb Lars Månsgården 1952 jr. Om namnet Stom-
men se nr 3 ovan. 8 Baggården bågar, 1/2 fr. — Bagården 1685 1715
Bagg. 1874 jb. F. led. är väl urspr. gammal gen. *Bagga av det i fsv. både som dopnamn och binamn kända mansnamnet Bagge.
9 Tågården tiger 1/2 sk. — Tågården 1572 1581 Tågollenn 1600
Tågården 1685 1874 jb. — på Thåån 1546 tl. F. led. är västg.- dial. tå m. 'betesmark närmast ladugården eller intill någon by eller gård' m.m.
1 Skölmetorp Mmatårp 114 fr. — in curia Skylmuthorp 1360 4/7
RAP or. — Skiölmetorp 1550 Schilmethörpp 1566 Skyöllmmethårp 1581 Skiölmetorp 1590 1611 1685 Skiöllmetorp 1715 1725 Skiölme-torp 1795 SkölmeSkiölme-torp 1825 1874 jb. — SkylmeSkiölme-torp 1540 Skjb 153 Skölmatorp 1546 Skölmetårp 1567 Skölmetorp 1576 Skölmetorpp 1584 tl. I jb 1550 talas om »en Tomptt J Skiölmetorp ». Jb 1566 upptager ett skattehmn 1/2 mtl. Namnets f. led är säkerligen urspr. antingen gen.
*skylmu av ett fsv. *skylma f., 'klyfta, sänka', formellt motsvarande
och på det närmaste besläktat med no. dial. skylma f. 'håljärn, red-skap till att urholka med' och bildat till ett fsv. *skulm, *skolm motsvarande no. dial. skolm 'klyfta, öppning; käft, mun', samt av-seende ån Lidans nederoderade fåra, vid vilken gården ligger — jfr i så fall beträffande ordbildrlingen Olson, De appellativa subst.:ns bildn. i fornsv., s. 236 f. — eller möjligen gen. *Skylmu av ett ånamn
*Skylma, utgörande lokalt äldre namn på Lidan och bildat till *skalm, *skolm. S. led. är torp 'nybygge'.
1 Västby vc4bu 1 fr. — Westby (3 ggr) 1347 SD 5: 732, 733 or.
Kinnefjärdings hd: Hovby sn 17
1/6 vid. 1396 10/11 DaRA Wesby 1371 24/8 vid. 1402 juli RAP 1402 SDns 1:94 or. — Wesby 1566 1572 Westeby 1581 Wesby 1590 1611 Wästby 1685 Wästeby 1715 1725 Wässby 1795 1825 Westby 1874 jb. Första g. jb 1566 frälsehmn 1 mtl. F. led. är väderstrecksbeteck-ningen väst, avseende läget väster om den uppenbarligen äldre byn östby (se denna). S. led. är by i betydelsen 'gård'.
Ängsbo cbesbo. — ? Ängsboll 1510 B 16 fol. 125. — Engzboll 1572
Engzboo 1581 Engzboll 1590 En (n) gzbo (o) 1600 1611 1641 Ängzboo 1685 Ängsboo 1715 Ängsbo 1725-1874 jb. — ?Enxboll 1540 Skjb 152 Engzbooll 1567 Engzboo 1584 1590 Ängsbo 1600 tl. Första g. jb 1572 kyrkohmn 1 mtl. F. led. är yngre gen. på -s (ä. fsv. -ar) av ordet äng. S. led. synes urspr. vara bol 'gård, hemman'.
1 1/2 sk. 2 Nils Haraldsgården 1/2 fr. — Nils Haraldsgård 1795 Nils Haraldsg. 1874 jb. 3 sammanläggning 1916 av Ängsbo nr 1
och 2.
Östby bu. — curia Östby 1351 SD 6: 272 or. parokye öösby 1360
4/7 RAP or. Ösby i Ösby sokn 1365 26/6 RAP or. fäven i vid. 1397 12/2 RAP) östby 1370 30/3 RAP or. (även i vid. u.d.) Oösby 1371 24/8 RAP vid. 1402 juli RAP Ösby 1389 13/5 RAP or. östby 1402 SDns 1: 94 or. Ösby 1510 B 16 fol. 126. — Ösby 1550-1611 öszby 1641 össby 1685 1715 1725 Östby 1795-1874 jb. — Ösby k. 1540 Skjb 42 Ösby s. 1546 1552 Ösby 1567 1584 1590 tl. Jb 1572 upptager ett helt skattehmn, fyra hela kyrkohmn samt två hela, ett halvt och ett fjärdedels frälse-hmn. Byn gav under medeltiden och reformationstiden namn åt en socken. F. led, är väderstrecksbeteckningen öst, väl avseende läget nordost om byn Hovby.
1 Mjillnaregården miit.haragdn 1/2 sk. — Möhlnaregården 1715 Möhlnareg. 1725 Mölnaregård 1795 Mjölnaregården 1825 Mjöl- nareg. 1874 jb. F. led. är urspr. sv. dial. mölnare 'mjölnare'. 2 Kockagården keilsein 1/2 sk. — Kokaregården 1715 Kokareg. 1725
Kokaregården 1795 Kockagn 1825 Kockag. 1874 jb. F. led. är ä. sv. kokare 'person som kokar, i synnerhet om person som yrkes-mässigt utför eller övervakar eller leder kokning' (SAOB K sp. 1818), sedan ersatt av dialektal kompositionsform på -a av kock.
3 Tomten anita 1/4 sk. — Tompten 1590 össbytompt 1715 Tomten 1874 jb. Namnet är best. sg. av tomt, varom se B. Holmberg,
Tomt och toft. 4 Ekgården Osar, 1 fr. — Ekegården 1572 Eckie-gården 1581 Ekegållenn 1600 EekeEckie-gården 1685 EkEckie-gården 1874 jb. 5 Skattegården 1/2 fr. — Anders Håkansg. 1715 Anders Håkans-eller Skatteg. 1874 jb Skattegården 1952 jr. 6 Anstensgården ansthsgan 112 fr. — Anstensgård 1715 Anstensg. 1874 jb. F. led. är urspr. gen. av fsv. mansnamnet Arnsten. 7 1/4 fr. — Bryngell Larsg. 1715 Bryngel Larsg. 1874 jb Östby nr 7 1952 jr. 8 Stommen 1/2 kr. Kallas östby prästegdrd osbu priastag. — Sthomnenn 1566 Stomnen 1572 1581 Stompnen(n) 1600 1611 Stommen 1715 1874 jb.
— Stompnen 1540 Skjb 41. "-• Om namnet se Hovby nr 3 ovan. Försvunnet:
Vidling. — j östby en gardh som hetir Widh ängh 1370 30/3
RAP or. j Östhby en gardh som häter Widhängh vid. u.d. av föreg. F. led. är väl urspr. växtnamnet vide.
Husaby
hisab4Socknen var under reformationstiden moderförsamling i Husaby gäll, vartill hörde annexen Ova och Skälvum. Sockennamnet är lånat från kyrkbyn (se denna).
Namnformer före 1540: Hosaby 1311 SD 3: 5 or. Hosäby 1312 SD 3: 82 or. 1315 SD 3: 209 or. Husseby 1322 DDan 2: 8, s. 419 avskr. Hosaby 1323 SD 3: 594 or. Hosäby 1330 SD 4: 184 or. 1331 SD 4: 217 or. Husaby 1334 SD 4: 357 avskr. Hosaby 1337 SD 4: 577 avskr. Husaby 1343 SDapp 1: 2, s. 757 Husäby 1347 SD 5: 702 or. Husaby 1351 SDapp 1: 2, s. 432, 452 Husaby kyrka (s) 1351 SD 6: 674, 688 regester Husaby 1355 SD 6: 555 vid. 1399 DN 3: 248 vid. e. 1363 Hosaby 1376 14/10 U.U. or. Husaby kirke 1397 10/2 DaRA or. (Styffe, Bidr. 2: 49) Hoseby sokn 1397 15/2 DaRA or. in parochia Hosaby o. 1397 Vft I: 4-5, s. 61 avskr. Hosaby sokn, Hosaby 1433 1/3 RAP or. Hwsaby 1474 18/4 RAP or. Hosobii 1479 Rep II nr 4449 avskr. Hwsby 1480t Bidr. t. Söd. ä. kult. 7: 140 Hossäby 1483 Rep II nr 5188 or. Hwsaby sochn 1493 Sthms tb 1492-1500 s. 114 Hosby sokn 1495 u.d. vid. u.å. (e. 1511) 21/8 RAP Husaby 1497 DN 9: 401 or. Huseby (2 ggr) Husaby (3 ggr) Hoseby Husäby si. medelt. SRS 1: 15, 21, 28, 57, 94; 2: 2, s. 54; 3: 2, s. 115.
Jordeboksformer fr.o.m. 1566: Huseby S. 1566 Husseby S. 1572 1581 Husseby gield 1590 Husseby geldh 1600 Hwseby Gieldh 1611 Huseby Giäld 1641 Husseby S. 1685 Huseby S. 1715 1725 1795 Husaby S. 1825 1874.
Övriga namnformer: Hosaby Rettaredömme Hwseby k. 1540 Skjb 7, 41 Huseby 1540 1544 Almquist, Lokalförvaltn. 3: 161, 189 Hwseby 1543 G I:s reg. 15: 424 Hwsaby 1544 Vft I: 8-9, s. 109 or. Hwszeby S. 1546 Hwsseby S. 1567 Husseby S. 1584 1590 1600 tl.
1 Blomberg bkainibcery 1 fr (sät.). — Blomäbiärg 1304 SD 2: 411 or. Blomobergh o. 1397 Vft I: 4-5, s. 61 avskr. — Blombacka 1685 Blombärg 1715 Blomberg 1725-1874 jb. — Blomabärg 1540 Skjb 19 Blommebergh 1584 Blommebergh 1590 tl. ••••• Första g. jb 1685 frälse-säteri 1 mtl. F. led, är urspr. böjningsform bloma eller blomo av fsv.
blome m. och bloma f. 'blomma'. Gården ligger högt på Kinnekulles nedre avsats.
1 Bäck bcels 1/4 sk. — Bäck 1685-1874 jb. ^, Första g. jb 1685 kronohmn 1/2 mtl. Gården ligger vid en bäck.
1 Flyhov fituhdv 1 fr (sät.). — Fly 1447 1/11 RAP or. Flyy 1474 18/4 RAP or. Fly 1478 Stu 157 1506 9/7 RAP or. 1507 19/1 RAP or. — Fly 1581-1795 Fly eller Flyhof 1825 1874 jb Flyhov 1960 jr. — Ffly 1546 tl 1552 8/10 U.U. or. Fly 1584 1590 1600 tl. "•• Första g. jb 1581
Kinnefjärdings hd: Husaby sn 19 frälsehmn 1 mil. Gårdens ursprungliga namn är Fly, vilket är samma ord som fsv. fly 'damm, vattensamling', nsv. -fly i gungfly, här dock i samma betydelse som sv.dial. fly 'kärrmark, vattensjuk äng'. Omedel-bart sydost om och nedanför den sandstensterrass, där gårdens man-byggnad är belägen, utbreda sig vidsträckta åkrar, som tidigare varit sanka ängsmarker, vilka på en gården tillhörig karta av år 1786 upp-tagas som »Äng Flyet kallad». Dessa marker gå ännu under namnet Flyna (fir4na). Gårdens namn har i sen tid ändrats till Flyhov efter mönstret av herrgårdsnamn som Sturehov, Åkeshov, vilka innehålla det från tyskan lånade hov 'furstehov'.
Göttorp j4t8rp. — Gödetorp 1498 20/8 RAP or. — Giöttorp 1550
Göttörpp 1566 Göttorp 1572 Giöttorp 1581 1590 Giötorp 1611 Giöttorp 1641-1795 Göttorp 1825 1874 jb. — Götorp 1540 Skjb 41 1546 Göetorp 1567 Giötorp 1584 1590 1600 tl. Upptages i Skälvums sn jb 1566- 1874. Överflyttades till Husaby sn 1889. Jb 1572 upptager fyra hela skattehmn. F. led. är urspr. fsv. gen. Göta av mansnamnet Göte. S. led. är torp 'nybygge'.
1 1 sk. Kallas Lars Bengtsgardenlas...bciTsgan. — Lars Bengtzg.
1715 Lars Bengtsg. 1874 jb Göttorp nr 1 1952 jr. 2 Kärregården §chgan 1 sk. — Kiermgårdhenn 1566 Kärreg. 1874 jb. F. led. är gammal böjningsform av kärr 'sumpmark, moras'. 3 1 sk. — Oluf Joensgård 1715 Olof Jönsg. 1874 jb Göttorp nr 3 1952 jr. 4 Storegården 1/2 sk. Kallas Sörgärden *gan. — Söregården 1715
1795 Storeg. 1825 1874 jb. •••• F. led. i Sörgården är dial. sör 'söder'. 5 Tomten trigtla 1/4 fr. — Giötterstompt 1685 Giöttorpstompt 1715 Tomten 1874 jb. Namnet är best. sg. av tomt, varom se B.
Holm-berg, Tomt och toft.
Halta håla. — Halla 1566-1874 jb. — Halla 1540 Skjb 2 Hallom
1546 Halla 1567 1576 1584 1590 tl. Jb 1566 upptager två hela frälse- hmn. Namnet är gammal pluralform av hall 'berghäll; stor, flat sten'. Hela boplatsen ligger på sandstensberg.
1 1 fr (sät.). 2 1 fr (sät.).
Husaby hiisabt:4. — Husaby 1238-1250 HSkH 17: 19 avskr. Hosaby
1315 SD 3: 197 avskr. Hwsiby 1316 SD 3: 277 avskr. Hosäby Husaby o. 1325 VGL s. 298 avskr. Hosaby 1382 4/10 RAP or. 1384 8/11 vid. 1392 10/9 RAP 1385 4/1 vid. 1392 10/9 RAP (2 ggr) Hwsabykind 1400t U.U. C 48 fol. 274 Hosaby 1404 SDns 1: 357 or. 1411 SDns 2: 376 or. 1416 SDns 3: 196 or. Husaby Hwszaby o. 1450 Sv. medelt. rimkr. 1: 224, 277 Hwsaby 1471 3/3 RAP or. 1471 4/3 RAP or. Husaby 1475 17/3 U.U. or. Hwsby u.å. (1480t?) Strängnäsperg. or. Husaby (2 ggr) 1497 Da.M. 3: 2, s. 27 or. — Huseby 1566 1572 Husseby 1581 1590 Huseby 1600 1611 Huszeby 1641 Huuseby 1685 Huseby 1715-1825 Husaby 1874 jb. — .Hwsseby 1567 Husseby 1584 1590 tl. Jb 1572
upptager åtta hela prebendehmn. F. led. är fsv. gen. pl. husa av hus, s. led. by, väl urspr. i betydelsen 'gård'. Den i flera äldre källor upp-trädande formen Hosa-, som motsvaras av dialektuttalets hiffia-, beror på en tidigt inträdd förkortning av det urspr. långa u till kort u, som sedan utvecklats till kort, öppet 0-ljud. Denna förkortning med ty åtföljande förändring av vokalkvaliteten har motsvarigheter på flera andra håll. Se härom Sahlgren i NoB 1930, s. 78 ff. Den ursprungliga innebörden av detta både i Sverige och Norge mycket vanliga namn
20
är oviss. Jfr E. Elgqvist, Ullvi och Götevi, s. 75 f. med litt. Västergötland har endast två Husaby-namn, nämligen, utom det här ifrågavarande, ett gårdnamn i Forsby sn, Kåkinds hd (SOSk 7, s. 13). Huvudmassan finns i svealandskapen, där Husaby (nu vanligen Husby) i allmänhet, kanske alltid, betecknar gamla kungsgårdar eller gårdar som tillhört Uppsala öd och varit säte för konungens ombudsman; namnet användes i den av Upplandslagen starkt påverkade Hälsingelagen som appellativ med betydelsen 'kungsgård'. Husaby i Kinnefjärding är möjligen att betrakta som en ensam avläggare i Västergötland av den uppsvenska husabyinstitutionen och utgör i så fall, vad ortnamnen beträffar, det enda säkra vittnesbördet om svearnas erövring av det gamla götarikets kärnland. I varje fall var byn omkr. år 1000 en kronodomän. I den s.k. Vidhemsprästens anteckningar från omkr. 1325 (VGL, s. 298) säges Olof Skötkonung ha skänkt hela byn Husaby till biskopsstolen, sedan han av biskop Sigfrid blivit döpt i den nära byn belägna S. Birgittas källa.
1 Kvarnegården 1cv4nag4r, 1/2 sk. — Quemagården 1572 1581 Quarnegålenn 1600 Qvarneg. 1874 jb. 2 Nils Bengtsgården nas-. bregsgark 1/ 2 sk. — Nills Bengtzg. 1715 Nils Bengtsg. 1874 jb. 3 Gate-gården 1/2 sk. Kallas Store Gate gdrden stora Otagdn. — Gathe-gården 1581 GatteGathe-gården 1590 1641 GateGathe-gården 1685 Gateg. 1874
jb. ^, Namnet är antingen en sammansättning av gata i den gamla
betydelsen '(inhägnad) väg' och best. form av gård och betyder i så fall 'gården vid »gatan»' eller möjligen best. form av det från Kåkinds hd kända gategdrd 'fädrev, väg från en gård eller by till utmarkerna', varom se SOSk 4, s. 6. 4 1/2 fr. Kallas Länsmans-gården Uttsmansgtin. — Nils Rasesgård 1715 Nils Rasesg. 1874 jb Husaby nr 4 1952 jr. Hette urspr. Nils Rases gård. Om mans-
namnet Rase se Hasslösa nr 1 i Hasslösa sn. 5 Gategården 1/2 sk. Kallas Lille Gategården l g4tegqin. — Gate el:" Assarsg. 1715 Gate- eller Assarsg. 1874 jb Gategården 1952 jr. •••• Om namnet se nr 3 ovan. 6 tullkvarn sk. 7 Kartegården kidagd" 1/2 kr. — Karta-gården 1572 Kartt(h)eKarta-gården 1581 1611 1641 KarteKarta-gården 1685 Kai-teg. 1874 jb. Namnet, som förekommer på flera olika håll
i Västergötland, anses av LioUn i NoB 1939, s. 38, vara en västgötsk agrar beteckning för gårdsdelar (hemman) av viss markbeskaffen-het, måhända sådana, till vilkas ägor hört relativt vidsträckt sådan mark, som betecknats med västg.-dial. kart 'tuva, ojämnhet i ter-rängen', motsvarande no. dial. kart 'mark eller jordmån, som är knölig, tuvig och stenig'. 8 Bissgården Usgan 1 fr (sät.). — Byscops gården 1572 Byskopzgården 1581 Biscopsgål 1600 Biss- gården 1685 Bissg. 1874 jb. F. led. är urspr. gen. av biskop. Gården har tydligen en gång lytt under biskopsstolen. Den upp-tages i jb 1572 som prebendehmn.
Husaby kyrkojord fr. — Husaby 1874 jb. ", Första g. jb 1874. Upptages utan nummer.
1 Kollängen kikbea 3/4 sk. — Kolenge 1550 Kollennge 1566 Kållenga 1572 Kållängen 1581 Kollengen 1590 Kolengenn 1600 Kollengin 1611 Kållengenn 1641 Kållängen 1685-1874 jb Kollängen 1960 jr. — Koll-engia KållKoll-engia 1540 Skjb 7, 44 Koling 1552 tl Kålenghe 1552 8/10 U.U. or. Kålengha 1556 4/9 U.U. or. Koleng 1567 1576 Kolenga 1584 Koll-engia 1590 tl. ", 1 jb 1550 omtalas en kyrkotomt. Jb 1566 och 1572
Kinnefjärdings hd: Husaby sn 21 upptaga ett prebendehmn 1 mtl. F. led. är urspr. böjningsform av fsv.
kotte m., a-omljudd biform till kulle. S. led, är best. sg. av äng. Gården ligger på en tämligen svagt markerad höjdplatå.
1 Kulltorp, Lilla 1/4 fr. — Kolletthörp 1566 Kålletorp 1572 1581
1590 Koltorp 1600 1611 Kultorp 1685 Lilla Kultorp 1715 Lilla Kulltorp 1725 1795 1825 Kulltorp Lilla 1874 jb. Första g. jb 1566 frälsehmn 1 mtl. Har urspr. utgjort en by tillsammans med Stora Kulltorp, varom se följande. Är numera inlagt under sistnämnda gård. Om namnet se denna.
1 Kulltorp, Stora kåltsrp 112 fr. — in Kollothorpe 1347 SD 5: 702 or. Kullethörp 1446 19/12 RAP or. Kulletorp 1455 Åke Ax:s jb fol. 8 ?Kolle-torp si. medelt: C 13 fol. 2 Kolla?Kolle-torp si. medelt. C 13: II fol. 3. — Kollet-thörp 1566 Kålletorp 1572 1581 1590 Koltorp 1600 1611 Kultorp 1685 Kulltorp 1715 Kultorp 1725 Kulltorp 1795 1825 1874 jb Kulltorp Stora
1960 jr. — Kollatorp 1546 Kolletorp 1576 Kålletorp 1584 1590 tl.
Första g. jb 1566 frälsehmn 1 mtl. F. led. är urspr. böjningsform av fsv. kolle m., a-omljudd biform till kulle. Skrivningen Kollo- 1347 är säkerligen en felskrivning för Kolla-. Gården ligger på en höjd.
1 Martorp medsrp 2 fr (sät.). — i Maratorpe 1433 1/3 RAP or. Marethorp 1466 2/5 RAP or. Martorp 1471 17/3 RAP or. 1474 4/8 RAP or. 1478 22/2? U.U. or. 1478 25/6 U.U. or. (2 ggr) 1479 Rep II nr 4372 or. [Matterop 1479 Rep II nr 4448 avskr.] Martorp före 1481 Rep II nr 12738 avskr. Maretorp 1483 Rep II nr 5188, 5214 or. 1488 Rep II nr 6301 avskr. Martorp 1498 Rep II nr 8557 avskr. — Maletthörp 1566 Maretorp 1572 1581 Martorp 1590 1611 Malttorp 1641 Mahltorp 1685 Maltorp 1715 Mahltorp 1725 Maltorp 1795 Malltorp 1825 1874 jb Mar-torp 1960 jr. — MaraMar-torp 1546 MareMar-torp 1576 MareMar-torp 1584 1590 1600 tl. ", Första g. jb 1566. Jb 1572 upptager två hela frälsehmn. F. led. kan urspr. vara antingen gen. pl. *mara av ett fsv. *mar 'häst', motsvarande fvn. marr m. med samma betydelse eller möjligen gen.
*Mara av ett till detta ord bildat mansbinamn *Mari. S. led. är torp
'nybygge'.
Norrträlje no4rieba. — ?in . . Tralgu 1312 SD 3: 106 or. ?af Trälghu o.1325 VGL s. 296. — Nordtrelge 1546 Nolträlige Nolträlie 1550 Northrellie 1566 Norträlio 1572 Nortrelio Norträlio 1581 Norträlio 1590 Noltrelige 1600 Nortrelio 1611 Nortrellge 1641 Norrtrelgie Nohltrelgie 1685 Nohlträlgie 1715 Nohlträllije 1725 Norträlje 1795 Nortrelje 1825 Norrtrelje 1874 jb Norrträlje 1952 jr. — Nortrelga Norträlgw Nord-trä(l)gw Nortrelgw 1540 Skjb 7, 41, 43, 44 ?Trälgo 1540 Skjb 36 Nord- trelgo 1546 Noltrelgha 1567 Noltrelio 1584 1590 tl. Jb 1572 upptager ett helt skattehmn, två hela kyrkohmn, ett helt och ett halvt prebende-hmn samt ett helt frälseprebende-hmn. Byns ursprungliga fsv. namn är *Trälgha,
oblika kasus Trälghu, från vilken senare form den nutida skriftformen samt dialektuttalet utgå. Samma namn har från början burits av den sydväst därom belägna byn Sunträlje i Skälvums sn (se där). För att skilja de båda namnen från varandra tillade man sedan attributen
nordh- 'i norr, norra' och den gamla kompositionsformen sunn- 'i söder, södra'. Namnet *Trälgha är kanske från början ett bäcknamn. Båda byarna ligga nära bäckar. Härledningen är obekant. Den genom de båda äldsta skriftformerna klart betygade begynnelsekonsonanten t,
icke th, synes utesluta tanken på sammanhang med norrl. och östsv. dial. träig 'länk, halsband på boskap; en antingen av järn eller vidjor förfärdigad ring, som sättes på boskap', då detta väl återgår på ett ur-
22
germ. *prelg-, en utvidgning av roten *kel- i mhty. drillen 'vrida, av-runda'.
1 Skattegården skåtaggin 1 sk. — Skattegården 1715 Skatteg. 1874 jb. 2 Tomten 1/4 sk. — Tompten 1715 Tomten 1874 jb. Om namnet se Göttorp nr 5 ovan. 3 Stubbagården stäbagdn 1/4 sk. — [Stubbegarden 1641] Stubbegården 1715 Stubbag. 1874 jb. Nam-net, som finnes på flera håll, speciellt i Skarab. 1. innehåller som f. led. antingen gammal böjningsform av appellativet stubbe eller gen. av fsv. mansnamnet Stubbe. 4 Nils Arvidsgården neis„årvasgtin 1/4 sk. — Nills Arfwidzgård 1715 Nils Arvidsg. 1874 jb. 5 1/2 sk. Kallas Smedageirden smOgdn. — Swän Larsg. 1715 Sven Larsg.
1874 jb Norrträlje nr 5 1952 jr. 6 Bryngelsgården brågalsgdr, 112 sk. — Bryngellsg. 1715 Bryngelsg. 1874 jb. •-•-• F. led, är gen. av den ur det fsv. mansnamnet Bryniulf utvecklade namnformen Bryngel.
Norrträlje notrd4ye pikkayo:lr Norrträlje kyrkojord, kyrkojord fr. — Norrtrelje 1874 jb. Första g. jb 1874. Saknar nummer i jb.
1 Prästebolet 1 kr. Kallas Prästegården prebstaggin. — Präste- bo (h)let 1685-1825 Prestebolet 1874 jb. Första g. jb 1685. Namnet
Prästebolet är urspr. best. sg. av fsv. prästabol 'prästgård'.
Sandtorp såtttsrp.— in Sunathorpe 1347 SD 5: 702 or. [Sonedorp
1397 12/2 DaRA or. (Styffe, Bidr. 2: 54)] Sonethorp 1397 15/2 DaRA or. [Sönethörp 1446 19/12 RAP or. Sönetorp 1455 Åke Ax:s jb fol. 8] Saane-torp si. medelt. C 13 fol. 2 [SonaSaane-torpth sl. medelt. C 13: II fol. 3]. — Såndetorp 1550 Sanetthörpp Sanatthorp 1566 Sånetorp Sånatorp 1572 Sånetorp 1581 Sånnetorp 1590 Sånetårp 1600 Sontorp 1611 Såntorp 1641 1685 Sånnetorp Såntorp 1715 Såntorp 1725-1874 jb Sandtorp
1960 jr. — Sånntorp 1540 Skjb 40 Sånetorp 1546 Sonatorp 1567 Såna-
torp 1576 Sånetorp 1584 1590 1600 tl. Jb 1572 upptager två hela skattehmn och två hela frälsehmn. F. led. är urspr. gen. Sona av fsv. mansnamnet Sini, Söni. S. led. är torp 'nybygge'. Namnet har i jb redan på 1500-talet associerats med sand, i västg.-dial. Mim, vilken senare form även inkommit i dialektuttalet.
1 1/2 sk. — Lars Persgård 1715 Lars Persg. 1874 jb Sandtorp
nr 1 1960 jr. 2 Jon Nilsgården 1/2 sk. Kallas Jönsagarden jifttsagtin.
— Jöens Nillssgård 1715 Jon Nilsg. 1874 jb Jon Nilsgården 1960 jr. 3 Kärragården 013gan 1/4 fr. — Kärrä gardh 1446 19/12 RAP or.
Kärrägard 1455 Åke Ax :s jb fol. 8. — Kierragården 1572 Kierre-gården 1685 KärraKierre-gården 1874 jb. — Kerregolen 1576 Kerragården 1584 tl. F. led. är gammal böjningsform av kärr 'sumpmark, moras'. 4 1/4 fr. — Snickaregården 1685 Snickareg. 1874 jb
Snic-karegården 1960 jr.
1 Sannebo sånak: 1/2 sk. — Såndhaboll 1572 Sånnaboll 1590 Såne-boll 1600 SondeSåne-boll 1611 Såndebooel 1641 Sånnebohl 1685-1825 Sånna-bol 1874 jb Sannebo 1960 jr. — [Saåndabolit 1540 Skjb 7] Såndabo 1584 Såndebo 1600 tl. Första g. jb 1572 prebendehmn 1/2 mtl. F. led. är urspr. gammal gen. pl. (fsv. sanda) av sand. Dialektuttalet är °ur-sprungligt. Man hade väntat mina-. S. led, är bol 'gård, hemman'. Jord-månen är sandig.
1 Tuvehagen tiyvahiyan 112 sk. — »Christoffer Ionsson [i Huseby] »
1572 Tuuehagen 1611 Twffwehagenn 1641 Tufwehagen 1685 1715 1725 Tufve Hagen 1795 Tufvehagen 1825 1874 jb. -•-‘ Första g. jb 1572 pre-
Kinnefjärdings hd: Husaby sn 23 bendehmn 1 mtl i Husaby by. F. led, är gammal böjningsform av tuva.
S. led, är best. sg. av hage 'inhägnad mark'.
1 Ässgärdet doa* 1 fr (sät.). — Eskiegierde 1566 Eskegerde 1572 Eskiegerde 1581 Eskiegierde 1590 Eskegerdett 1600 Eskiegierde 1611 1641 Eskegierdet 1685 Eskegiärdet 1715 Eskegierdet 1725 Essgierdet 1795 Essgärdet 1825 1874 jb Ässgärdet 1960 jr. — Eskegerde 1546 Eskegerde 1552 tl Ässkegiärdhe 1566 4/9 U.U. or. Eskegerdhe 1567 tl. Jb 1566 och 1572 upptaga två hela frälsehmn. F. led, är urspr. äske
n. 'bestånd av ask'. S. led, är best., urspr. obest. sg. av gärde n. 'stängsel, inhägnad; inhägnad odlingsmark'.
1 Oja åja 1 fr. — i Yia 1490 11/6 och 1495 u.d. vid. u.å. (e. 1511) 21/8 RAP. — ööya 1566 Nia 1572 Coya 1581 ()ila 1590 eda 1600 ()ya 1611 1641 öija 1685 Oya 1715 Olja 1725-1874 jb. — öya 1552 1567 1576 öia 1584 1590 ööia 1600 tl. -•-• Första g. jb 1566 frälsehmn 1 mtl. Namnet är gammal pluralform (fsv. öiar) av ö i betydelsen 'upphöjning vid vattendrag'. Gården ligger på en höjd mellan två bäckar.
Försvunnet:
Käbbatomten. — Kebbatomptan ij Norträlgw 1540 Skjb 41. ", F. led, är gen. av fsv. mansnamnet Käbbe. S. led. är best. sg. av fsv.
