Högskolan på Gotland
2011 Vårterminen
Kandidatuppsats i Kulturvård
Författare: Stina Forsén
Institutionen för kultur, energi och miljö
Handledare: Joakim Andersson
Det sociala museet
Två museer och deras följare
ABSTRACT
Institution / Ämne Institutionen för kultur, energi och miljö, Högskolan på Gotland, Kulturvård
Adress 621 67 Visby Tfn 0498 – 29 99 00
Handledare Joakim Andersson
Titel och undertitel: Det sociala museet – Två museer och deras följare
Engelsk titel: The social museum – Two museums and their followers
Författare Stina Forsén
40 poäng 60 poäng Examensuppsats Kandidatuppsats X Magisteruppsats Projektarbete Projektrapport Annan
Ventileringstermin: Höstterm. Vårterm. 2011 Sommartermin
This essay is about how Östergötland County Museum and Gotland museum use the social network Facebook to connect and communicate with their visitors/followers. It is also about the followers and the experience they get. Two interviews were made with staff from the museums to answer why and how the museums use Facebook. There were also two questionnaires sent to the museums' Facebook followers. The Facebook followers have given answers about why they follow the museums but it also sheds light on age and gender of the followers. The purpose of the essay has been to explore the field of research and the relations between the museum and the followers. Some of the conclusions are: Gotland museum wants a dialog with the visitors and Östergötland County Museum wants to be socially relevant, but none of them have managed to achieve that yet. Many of the followers that have answered the questionnaires are women in the age of 35 to 54. This doesn’t mean that the museums' followers mainly consist of women. In this research field there are much more to explore.
Jag vill tacka Sofia Hoas och Maria Jansén som ställt upp med sin tid och information och Joakim Andersson som har varit en förstående och tydlig handledare. Jag vill även tacka alla de som svarat på enkäterna och Östergötlands länsmuseum och Gotlands museum som hjälpt mig genom att publicera enkäterna på deras Facebook. Ett stort tack till er som jag diskuterat mina tankar med och ni som korrekturläst om och om igen. Jag valde att skriva om just det här ämnet eftersom jag är positiv till att museer använder nya möjligheter för att nå ut till allmänheten. Genom uppsatsens gång har jag sett många positiva sidor med ny media men även problem. En problematik är att det krävs mer aktivt arbete än vad det i vissa fall är möjligt lägga ner. Det har varit en både lärorik och utvecklande process att skriva denna uppsats. Jag hoppas att den kan ge lite ljus över detta intressanta område.
INTRODUKTION ... 1
SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR... 1
AVGRÄNSNING OCH URVAL... 2
BAKGRUND... 3
FORSKNINGSLÄGE... 5
DISPOSITION... 7
TEORI ... 8
BEGREPPSFÖRKLARINGAR... 8
NINA SIMON OCH MUSEUM 2.0 ... 9
JOHN H.FALKS BESÖKARIDENTITETER... 10
METOD ... 11
ENKÄTER... 11
INTERVJUER... 13
MUSEERNAS TANKAR OCH DERAS FÖLJARES SVAR ... 15
ENKÄTER... 15
INTERVJUER... 19
ANALYS OCH RESULTAT ... 22
HUR ANVÄNDER GOTLANDS MUSEUM OCH ÖSTERGÖTLANDS LÄNSMUSEUM FACEBOOK? 22
VILKA ÄR MUSEERNAS SYFTEN MED ATT ANVÄNDA FACEBOOK OCH HUR UPPNÅS DE?.... 23
VAD GÅR ATT SÄGA OM FÖLJARNA OCH DERAS UPPLEVELSER?... 23
SLUTDISKUSSION ... 27 VIDARE FORSKNING ... 30 SAMMANFATTNING... 31 REFERENSER ... 32 BILAGOR ... 34
I
NTRODUKTION
De allra flesta svenska museer går idag att hitta i någon form på internet. Vissa är mer framträdande och aktiva än andra och många av dem har egna hemsidor. Hemsidor används ofta för en enkelriktad kommunikation, en förmedling av information, kunskap och kanske främst marknadsföring. Utvecklingen av internet går fort framåt och sättet att använda internet förändras. Vi är nu inne i en fas då förmedlingen av information inte ensam är det huvudsakliga syftet med att använda internet utan bredvid detta har utbyte och deltagande tagit plats. För museer har denna trend inneburit ett sökande efter kontakt med besökare, exempelvis genom sociala medier på internet. Kunskapen om museer och sociala medier är fortfarande relativt begränsad och det finns mycket kvar att utforska. För att kunna använda de möjligheter som finns inom området krävs inte bara en stark vilja utan även mer resurser i olika former, bland annat mer kunskap. Det är därför det är viktigt för kulturvården att själva studera, och därmed dokumentera, de olika aspekterna.
Fenomenet med museer som är aktiva på sociala medier har jag kallat ”det sociala museet”. Många museer finns representerade inom medier som microbloggnätverket Twitter och det sociala nätverket Facebook, där det kan ske en öppen flervägskommunikation med många
deltagande parter.1 Denna uppsats fokuserar på Facebook som medium. Genom intervjuer och
enkäter är förhoppningen att denna uppsats kan belysa vilka tankar som ligger bakom att fler och fler museer är aktiva inom sociala medier, samt rikta uppmärksamhet mot
besökarnas/följarnas upplevelser och interaktionen mellan följare och museum. 2 Genom
avgränsning och urval valdes Östergötlands länsmuseum och Gotlands museum som
studieobjekt.3
S
YFTE OCH
F
RÅGESTÄLLNINGAR
Det undersökta området förändras och utvecklas fort. På grund av den snabba utvecklingen har forskningen problem med att hålla en jämn hastighet. Detta resulterar i sin tur att området upplevs dåligt beforskat och att befintlig forskning snabbt kan upplevas förlegad. Litteratur som behandlar området har inte alltid en forskarmässig grund. Exempelvis behandlar litteratur hur företag (och museer) kan använda sig av Facebook och andra sociala medier för att
1 Twitter är ett medium för socialt nätverkande genom så kallade microbloggar där användarna har 140 ord på sig att exempelvis uttrycka sina åsikter eller sprida nyheter. Källa: www.ne.se/twitter text hämtad 2011-04-08.
2 Ordet följare betecknar i denna uppsats någon som har valt att automatiskt få uppdateringar från en grupp på Facebook, vilket innebär att man som följare ser gruppens statusuppdateringar i sin news feed. 3 Avgränsning samt urval förklaras nedan.
utvecklas och skapa bättre relationer. Dock är det inte vidare utforskat hur relationen där emellan ser ut. Uppsatsens syfte är att ge en inblick i relationerna mellan museer och följare, sändare och mottagare. Detta uppnås genom att studera de intentioner som museerna har, samt hur kommunikationen upplevs av mottagaren. Syftet är att de tre frågeställningarna ska överblicka kommunikationen och upplevelserna.
Frågeställningarna är:
- Hur använder Gotlands museum och Östergötlands länsmuseum Facebook? - Vilka är museernas syften med att använda Facebook och hur uppnås de? - Vad går det att säga om följarna och deras upplevelser?
A
VGRÄNSNING OCH URVAL
Med den utsatta tiden i åtanke, avgränsades antalet studieobjekt till två museer med regionalt ansvar som använder Facebook. En annan viktig avgränsning som gjorts i uppsatsen är att den bortser från arkivering och bevarande av det material som skapas på Facebook av museerna. Det finns en pågående diskussion om hur sådant material ska behandlas, då det kan falla under offentlighetsprincipen. E-delegationen har fått i uppdrag av regeringen att ta fram riktlinjer för myndigheter som använder sociala medier. Dessa riktlinjer finns på deras
hemsida.4
Vidare diskuteras inte heller andra juridiska frågor, exempelvis om Facebook har rättigheter till bilder eller ej. Bildrättigheter är en problematik som museer möter varje dag. I och med den strävan som finns att tillgängliggöra samlingarna för allmänheten finns många faktorer att se till. Exempelvis vem som har den verkliga rättigheten till bilden, om det fortfarande är fotografen eller om upphovsrätten har utgått.
Ett urval som gjorts är att enkäterna riktar sig enbart till personer som följer de två valda museerna. Detta begränsar inte undersökningen men de resultat undersökningen ger är inte möjliga att applicera på alla som följer museer på Facebook, inte heller på dem som följer de utvalda museerna.
Den 19 januari genomfördes en förstudie där museer med regionalt ansvar undersöktes.5
Undersökningen gick ut på att komma fram till vilka museer som fanns på Facebook och hur många anhängare dessa hade. Därefter valdes de två museer med flest anhängare ut för
4 sociala-medier, www.edelegationen.se/sida/riktlinjer-for-myndigheters-anvandning-av-sociala-medier, text hämtad 2011-06-10.
uppsatsen. För en lista över vilka museer som undersöktes se bilaga Förstudie Regionala
museer på Facebook.
B
AKGRUND
Begreppet sociala medier fungerar som ett samlingsnamn på webbtjänster där användarna kan kommunicera och interagera med varandra men även med webbplatsen genom att bidra med innehåll. Sociala medier är en del av Webb 2.0 och några av de mest framträdande medierna
är Facebook, Youtube och Twitter.6
Den fjärde februari 2004 startade det sociala nätverket The Facebook.7 Från början var det
exklusivt och det krävdes en inbjudan för att kunna gå med. 2005 ändrades namnet till
Facebook och i september 2006 öppnades Facebook för allmänheten. I Sverige var Röhsska
museet ett av de första museerna som skapade en användare. Detta inspirerade Maria Jansén, museichef för Östergötlands länsmuseum och hösten 2008 startade de på museet sin
facebookprofil.8 Gotlands museum startade sin användare först under februari 2010.
Utseendemässigt skiljer sig Gotlands museums och Östergötlands länsmuseums
facebookprofiler knappt åt. Skillnaden ligger i att Östergötlands länsmuseums profil är en personprofil medan Gotlands museum har en offentlig profil. Att som förening/företag eller liknande ha en personprofil är egentligen inte tillåtet av Facebook, men det förs en diskussion vid Östergötlands länsmuseum att ändra detta, samtidigt som de inte vill riskera att förlora
sina följare.9 Skillnaden syns genom att det på Östergötlands länsmuseums sida finns en rad
taggade foton högst upp samt att det under bilden på vänstersida finns länkar till Logg,
Information, Foton, Anteckningar och Vänner.10 På motsvarande plats i Gotlands museums
profil finns information om adress, fri entré upp till 20 år, öppettider vid de olika grenarna samt adressen till deras hemsida. Nedan är två urklipp från museernas facebookprofiler som illustrerar skillnaderna. Urklippen är båda gjorda den 16 februari 2011.
6 Webb 2.0 är ett samlingsbegrepp för generationen av internetfunktioner som bygger på interaktivitet. Vidare förklaras begreppet i kapitlet Teori, avsnitt Begreppsförklaringar.
7 www.facebook.com/facebook?v=info, text hämtad 2011-02-09.
8 Med facebookprofil menas användaren som skapas då museet blir medlem i Facebook. 9 Maria Jansén, intervju, 2011-02-10.
Fig. 1. Urklipp från Östergötlands länsmuseums facebookprofil. Hämtat 2011-02-16 från www.facebook.com/ostergotlandslansmuseum.
Fig. 2. Urklipp från Gotlands museums facebookprofil. Hämtat 2011-02-16 från www.facebook.com/gotlandsmuseum.
En annan skillnad är att de som följer Östergötlands länsmuseum är vänner med museet, en vänförfrågan accepteras av museet istället för att, som vid Gotlands museum, klicka på knappen Gilla och automatiskt bli en följare av museet.
Inläggen hos Gotlands museum består i huvudsak av information där man uppmärksammar event de närmaste dagarna, exempelvis ”Denna vecka på museet :-) Otendag i morgon tisdag
15 feb - "Broderi-hysteri" och fika buffé. Torsdag 17 feb är det kulturlunch - Visning av konstmuseets utställning "Kristina Jansson - Den skeva blicken/The oblique gaze". Kostnad 100 kr, boka på 29 27 00, mer info på www.gotlandsmuseum.se. Välkomna!”.11 Liknande
återkommer vid Östergötlands statusuppdateringar, men här finns även kommentarer såsom ”Museets konservatorer har börjat arbeta i Östra Eneby kyrka. Rengöringen av kalkmåleriet i
kyrkans dopkor är avslutad och snart är det dags för långhuset.” åtföljt av ett foto av en
kalkmålning.12 Vid Östergötlands länsmuseum är det vanligare att man får en insyn i vad
museet gör utöver utställningsverksamhet och event.
Vid Gotlands museum är tanken att de ska skriva minst ett inlägg i veckan men det blir oftast
ett inlägg varannan dag sade Sofia Hoas, avdelningschef för Sälj och Marknadsföring.13 Maria
Jansén vid Östergötlands länsmuseum förklarade att de inte har bestämt hur pass ofta de ska
skriva inlägg men att det istället ska vara spontant.14
F
ORSKNINGSLÄGE
Detta område är förhållandevis outforskat. Det finns sedan tidigare få tillgängliga uppsatser om museer och sociala medier. En av de uppsatser som finns är Christine Gylfes D-uppsats
Informationsdesign i sociala medier, med syftet att ge råd till två specifika museer om hur de
kan använda sig av sociala medier.15 Vidare finns böckerna: Twitter for museums: strategies
and tactics för success, en antologi och the Facebook Era, av Clara Shih. Detta är böcker som
inte kan betraktas som forskning men kan ändå vara viktiga att ta med då de visar på läget
idag.16 Twitter for museums ger råd till museer om hur det går att använda det sociala
nätverket Twitter. Twitter har vissa gemensamma nämnare med Facebook, därför kan boken vara aktuell om museet funderar på att bli aktivt inom ett socialt nätverk. Den är skriven av personer som är verksamma inom museiverksamhet. The Facebook Era å andra sidan riktar sig till en bredare målgrupp, företag och organisationer i allmänhet som vill använda sig av Facebook för att utveckla sin marknad.
11 www.facebook.com/gotlandsmuseum, skrivet 2011-02-14, 10.32, text hämtad 2011-02-16. 12 www.facebook.com/ostergotlandslansmuseum skrivet 2011-02-02, 10.57, text hämtad 2011-02-16. 13 Sofia Hoas, intervju, 2011-01-31.
14 Maria Jansén, intervju, 2011-02-10.
15 Christine Gylfe, Informationsdesign i sociala medier. Råd och riktlinjer om hur museer kan använda
sociala webtjänster. Akademin för Innovation, Design och Teknik, Mälardalens högskola, 2010.
16 Twitter for museums: strategies and tactics for success: a collection of essays., MuseumsEtc, Edinburgh, 2010. Clara Shih, The facebook era: tapping online social networks to market, sell, and
För denna uppsats har det funnits en problematik i att finna tidigare forskning som är både vetenskaplig och tillräckligt aktuell när det gäller museer och sociala medier. Dock finns där mer information om besökare och kommunikation. En av de internationellt mest framstående forskarna är Eilean Hooper-Greenhill. Hon är ofta förknippad med undersökningar av besökares reception, hur utställningar förstås samt lärande i museer. Hooper-Greenhill har bedrivit sin forskning vid bland annat Universitetet i Leicester. Där bedrivs betydande forskning inom området museum studies. Under förberedelserna inför denna uppsats lästes
Museum, Media, Message där Hooper-Greenhill var redaktör.17 Boken behandlar bland annat
möjligheterna med teknik och hemsidor. Dock är boken från 1995 så tekniken i sig är något föråldrad. Trotts detta går det att känna igen den entusiasm och de intentioner som finns bakom boken, skillnaderna från dagsläget är inte lika stora som skillnaden i tekniken. Nina Simon är även hon en nyckelperson, men då främst inom besökarinflytande och
användargenererat innehåll vid museer. Det hon gör inom forskningen är huvudsakligen att skapa och undersöka upplevelser i museer där besökaren är en deltagare och inte enbart en
observatör.18
Bengt Lundberg och Per-Uno Ågren är författare till Historiebilder Om intention och
reception i museer.19 Boken redogör för författarnas undersökning av fyra länsmuseer. De
utgår från personalens intentioner i skapandet av utställningar och studerar sedan genom intervjuer besökares receptioner. Boken har till viss del varit en inspirationskälla för
undersökningen i denna uppsats, att se intentionerna från museipersonalen och sedan skapa en bild över följarnas reception och vad de uppfattar.
John H. Falks modell för besökaridentiteter används i denna uppsats för konstruktion av enkätfrågor, detta med förhoppningen att kunna ställa dem i ett större sammanhang och kunna ge en ökad förståelse av vilka som följer museer på Facebook. Modellen redogör han för i boken Identity and the museum visitor experience. Falk som har studerat museibesökare sedan 1970-talet har genomfört besökarstudier vid bland annat museer, zoologiska parker och akvarier. Han förklarar i sista kapitlet att modellen inte är klar men hans förhoppning är att den ska användas och utvecklas för att fylla olika museers behov. Han har försökt att föra samman flera olika kunskapsområden, besökarstudier, studier av fritid, psykologi, neurologi
och marknadsföring till en modell.20 Falks indelning består av fem besökaridentiteter,
17 Eilean Hooper-Greenhill (red.), Museum, media, message, Routledge, London, 1995. 18 Vidare behandlas Nina Simon och hennes forskning under Teori.
19 Bengt Lundberg, Per-Uno Ågren, Historiebilder. Om intention och reception i museer, Institutionen för kultur och medier, Umeå universitet, 1999.
Explorers, Faciliators, Experience seekers, Professional/Hobbyist och Rechargers.21 Dessa
utvecklas i nästa kapitel som behandlar teoretiska infallsvinklar och begrepp i uppsatsen.
D
ISPOSITION
I följande kapitel förklaras teorier och begrepp som är relevanta för uppsatsen. Falks besökarteorier är viktiga för metodkapitlet där det förklaras hur dessa relaterar till svarsalternativen. Under Teori förklaras även ett antal begrepp som är viktiga genom uppsatsen. Därefter redogörs för metoderna som har använts i undersökningarna. Webbenkäternas metod förklaras utförligt och fråga för fråga redogörs. Detta görs då
enkäternas resultat utgör huvudmaterialet som slutsatserna kring museernas följare bygger på. Då de två enkäterna består av nästan samma frågor redogörs de tillsammans, men de
skillnader som blivit mellan dem betonas. Detta gäller även för de två intervjuerna. Dessa förklaras parallellt med varandra och skillnaderna beskrivs.
Det fjärde kapitlet är Museernas tankar och deras följares svar. Här redovisas resultaten från undersökningarna. Enkäternas resultat redovisas tillsammans fråga för fråga. I de flesta fall med diagram för att förtydliga. Resultaten av intervjuerna redovisas därefter och dessa analyseras och diskuteras samtidigt. Kapitel fem är Analys och resultat som är uppbyggt utifrån frågeställningarna. Resultaten från undersökningarna förs samman och analyseras. Kapitlet syftar till efter att besvara frågeställningarna. Därefter följer slutdiskussionen som strävar efter att sätta uppsatsen i ett större perspektiv och återknyta till syftet. Här påpekas vad som skulle kunnat göras annorlunda för att ge ett utförligare resultat.
T
EORI
B
EGREPPSFÖRKLARINGAR
Kommunikation och Förmedling
I denna uppsats särskiljs begreppen förmedling och kommunikation. Ordet kommunikation fungerar som ett samlingsnamn på många olika sorters kommunikation. Grunden i
kommunikation är att det sker ett utbyte mellan de olika involverade parterna. Peterson förklarar i Uppdragsarkeologins publika sida hur orden kommunikation och dialog används
för att poängtera en vision om samverkan och medverkan;22 i denna uppsats används orden på
detta sätt. Förmedling är en form av kommunikation, där budskapet i huvudsak är enkelriktat.
Webb 2.0
Web 2.0 eller försvenskat Webb 2.0 är ett samlingsbegrepp som myntades 2004 och handlade om den kommande generationen av internetanvändande. Inom Webb 2.0 ska användarna ha
stora möjligheter till interaktivitet och samarbete.23 Ett problem med den information om
Webb 2.0 som är lättillgänglig och kortfattad, är att det antingen tydligt refereras till www.sv.wikipedia.org eller som exempelvis i ordlistan i Lena Carlsson i sin bok
Marknadsföring och kommunikation i sociala medier där förklaringen nästan ord för ord är
den samma som finns på Wikipedia men utan en källhänvisning. På Wikipedia kompletteras förklaringen med att Webb 2.0 innehåller tre punkter: Användaren ska själv kunna vara med och bidra till sidans innehåll; Användaren ska kunna ha kontroll över sin information och
Designen ska vara fyllig, interaktiv och användbar.24 Den stora förändringen som sker är att
internet inte längre handlar om att förmedla information till mottagare, utan utvecklas till en kommunikation där sändare och mottagare blir alltmer likbördiga. Möjligheten för mottagaren att ge feedback till sändaren är minst lika viktig.
22 Joakim Andersson, Peter Aronsson & Bodil Pettersson, Uppdragsarkeologins publika sida:
Slättbygdsprojektet: utvärdering, Avdelningen för arkeologiska undersökningar,
Riksantikvarieämbetet, Linköping, 2005, 78.
23 Lena Carlsson, Marknadsföring och kommunikation i sociala medier: givande dialoger, starkare
varumärke, ökad försäljning :-), Kreafon, Göteborg, 2009, 156.
24 www.sv.wikipedia.org/wiki/Web_2.0, text hämtad 2011-02-28. I den källkritiska problematik som uppstått syns en av de stora nackdelarna med Wikipedia, det är i sin tur en del utav Webb 2.0-kulturen, eftersom innehållet här är användargenererat kan information som finns där vara osann.
N
INA
S
IMON OCH
M
USEUM
2.0
Nina Simon är en av nyckelpersonerna inom utvecklingen av besökarinflytande och användargenererad utveckling idag. Hon liknar museer med den tidigare strukturen på internet (webb 1.0). Webb 1.0 bygger på en auktoritär som skapar innehållet och distribuerar detta. Enligt henne tar webb 2.0 bort auktoriteten från sändaren och sätter den i händerna på
användaren som då blir en deltagare.25 Simon menar att museer har potentialen att genomgå
samma förändring som har lett till webb 2.0. Hon menar att museer kan gå från att vara statiska auktoritära institutioner till att bli dynamiska plattformar. Den omvandling Nina Simon talar om sker främst i det fysiska museet, men det liknar även vad museer försöker
göra med hjälp av internet genom exempelvis bloggar och Flickr.26 Simon har skrivit boken
The Participatory Museum, Museum 2.0 som ska fungera som en praktisk guide för
kulturinstitutioner för att skapa besökardeltagande.27 Hon var en av föreläsarna vid Förbundet
Sveriges Museers vårmöte 2011.28 Där talade hon om just besökardeltagande i museer. Mötets
tema var Vända perspektiv och många av de ämnen som togs upp behandlar bland annat användardelaktighet och besökardeltagande. Dessa är delar som utvecklas i museer runt om i världen idag och förekommer inte bara som en del av museernas internetanvändande utan även i det fysiska museet. Inom museiverksamheten finns en strävan efter att involvera besökarna och skapa nya metoder för detta. Deltagande och delaktighet i museet och dess verksamheter ska skapa nytt intresse för historien och bevarande av kulturarv.
Sörmlands museum involverar grupper genom att exempelvis erbjuda guidningar i deras
magasin. Museet driver även ett projekt med två bloggar, Seniorbloggen och Youthhood.29 I
Seniorbloggen är det en grupp pensionärer och Youthood består av en grupp gymnasieelever. De besöker museets magasin där de väljer ut föremål och skriver sedan inlägg utifrån dem. En annan metod för att involvera allmänheten berättade Carl Axel Petersson, dataansvarig vid Spårvägsmuseet, om vid Sveriges Museers vårmöte. I projektet ”Okänd plats” bad
Spårvägsmuseet allmänheten om hjälp med att platsbestämma bilder ur samlingarna.30
Projektet genomfördes genom Flickr.
25 www.museumtwo.blogspot.com/2006/12/what-is-museum-20.html text hämtad 2011-03-16. 26 Flickr är en webbtjänst för att skapa onlinefotoalbum och dela bilder och video.
27 Nina Simon, The participatory museum, Museum 2.0, Santa Cruz, CA., 2010. 28 www.sverigesmuseer.se/pa-gang/valkommen-till-varmote text hämtad 2011-05-29. 29 www.youthhood.blogg.se, www.seniorbloggen.blogg.se text hämtad 2011-04-25.
30 www.sverigesmuseer.se/wp/wp-content/uploads/2010/12/Program-110325.pdf, text hämtad 2011-05-29.
J
OHN
H.
F
ALKS BESÖKARIDENTITETER
.
Falk menar att besökarupplevelsen och beteendet hos besökare kan kopplas samman med identitetskänslor. Han menar även att dessa kan växla under besökets gång. Vilken identitet man har, hör samman med identitetsrelaterade motiveringar för besöket. Allt hänger samman
med personlig, fysisk och sociokulturell kontext.31 I uppsatsen används hans teori om de fem
olika identiteterna med förhoppningen att kunna ställa museernas följare i ett större
sammanhang, och därför kommer nu de fem identiteterna att kortfattat förklaras. Explorers är de som på museet ”utforskar” sig framåt. De uppmärksammar och dras till det som de ser och samtidigt upplever intressant för dem själva. Det kan resultera i att de rör sig till synes
slumpartat genom utställningen.32 Faciliators till skillnad från Explorers dras till saker som är
intressanta för andra.33 De kommer oftast till museet för ett interagera socialt med exempelvis
sina barn, föräldrar eller vänner. De kan i förväg ha en god uppfattning över vart de ska gå men de kan lika gärna låta sig styras av dem de är där med. Experience seekers beskrivs som personer som kommer dit för att se den stora attraktionen som museet är känt för. De är oregelbundna besökare vid museer i allmänhet och när man kommer dit är det för att få en
unik upplevelse.34 Professional/Hobbyist kommer till museet med ett ganska specifikt mål
och förförståelse för museet. Det är vanligt att man efter att ha sett det man kom dit för nöjer sig med sitt besök och på vägen ut lägger märke till saker att kolla noggrannare på vid nästa
besök.35 Som namnet antyder består alltså gruppen ofta av andra inom museibranschen eller
personer med specialintressen. Rechargers, precis som Professional/Hobbyists är på museet med ett specifikt mål. Man ser museet som en plats där man kan ta en paus från vardagen och ”ladda upp sina batterier”. I nästa avsitt redovisas metoderna och därmed även hur Falks besökaridentiteter har använts för formuleringen av vissa svarsalternativ.
31 Falk, 2009, 161. 32 Ibid., 174. 33 Ibid., 174. 34 Ibid., 175. 35 Ibid., 174.
M
ETOD
E
NKÄTER
Enkätens två första frågor är angående ålder och kön för att kunna ge insikt i vilken grupp som besvarar frågorna. Därefter kommer frågan Vem är du? med alternativen Jag är en
regelbunden besökare vid museet; Jag besöker museet lite då och då, men inte regelbundet; Jag vill hålla koll på vad som händer på olika museer; Jag vill besöka museet men vet inte när det blir; Jag planerar att besöka museet; Jag arbetar på museet; Jag brukar gå dit för att äta/fika. Det sista av svarsalternativen lades till då enkäten om Gotlands museum redan var
publicerad, justeringen gjordes en timme in i enkäten men det är ingen som har valt det alternativet. Det går även att välja Övrigt och fylla i fritext om enkätdeltagaren inte anser att de tillhör någon av grupperna. Frågan och svarsalternativen ger en möjlighet att avgöra personens förhållande till museet.
Varför följer du museet på Facebook? som är den fjärde frågan har svarsalternativ
konstruerade utifrån Falks besökaridentiteter men man ges även möjligheten att själv fylla i under Övrigt om man inte anser sig passa in i någon av grupperna. För att hålla koll på när
det kommer något nytt till museet är svarsalternativet tilltänkt för Explorers. Explorers
uppmärksammar sådant som är intressant för dem. De kan uppleva Facebook som ett sätt att få regelbundna påminnelser, nyheter och på så sätt komma ihåg museet som en intressant plats. Faciliator-identiteten hör samman med museibesök som sker av sociala anledningar och därför finns svarsalternativet För att få information om sociala event. Alternativet För att
få tips på unika upplevelser bör tilltala Experience seekers då identiteten söker efter
upplevelser som är speciella och unika. De med Professional/Hobbyist-identiteter, förväntas tilltalas av alternativet För att få insyn bakom kulisserna i museet. Rechargers som är den grupp som ser museet som en plats av ro kan tänkas välja alternativet För att få inspiration. Femte frågan Vad tycker du om att museet använder Facebook? är till för att enkätdeltagaren ska kunna ge feedback samt uttrycka vad de tycker om att museet använder sig av Facebook, om det har en positiv eller negativ effekt. Även på denna fråga finns möjligheten att fylla i ett kortare fritextssvar samt att välja flera olika svar samtidigt. För samtliga svarsalternativ se bilaga Webbenkätfrågor. I enkäten riktad till Östergötlands länsmuseums följare finns
ytterligare fråga. Har museets närvaro på Facebook bidragit till att du har besökt det? Denna finns inte med i enkäten riktad till Gotlands museums följare, den tillkom på förmiddagen torsdagen den tredje februari. Anledningen är att enkäten om Gotlands museum redan fått in
21 svar. För att inte göra förändringar i den redan pågående webbenkäten avstod jag från att infoga frågan.
För att museernas följare ska kunna uttrycka vilken information man anser sig få från museet ställdes frågan Vad tycker du att du får mest information om från museets Facebook?. Här väljer respondenten mellan alternativen Event, Utställningar, Vad som pågår bakom
kulisserna, Öppettider, samt Övrigt och fritext. Svaren på denna fråga jämförs med vad som
sägs i intervjuerna om vad man skriver om. Vid frågan Vad tycker du om informationen som
du får av museet på Facebook? har respondenten möjligheten att välja flera svar men
samtidigt skriva fritextssvar. Svarsalternativen är Det känns som reklam; Den är relevant;
Den är komplicerad; Den är viktig; Den är lätt att förstå och Den är onödig och irrelevant.
Syftet är att ge respondenten en möjlighet att uttrycka sina åsikter.
Den näst sista frågan berör om respondenten anser att museet använder sig av Facebook på ett bra sätt. Frågan är vinklad i positiv fördel till museet men frågan följs av texten Finns det
något museet missar? Outnyttjade möjligheter? Förutom att svara ja/nej kan du samtidigt ge förslag i rutan ”Övrigt” som ställer sig mer negativ till museets användning. Förhoppningen
var även att respondenter ska kunna ge förslag på vad de vill få mer information om. Den avslutande frågan handlar om respondenten följer fler museer på Facebook. Svarsalternativen är Ja, Nej och Övrigt, där det går att skriva museer som respondenten tycker är bra.
Oscar Hultåker skriver att ”Särskilt användbara kan webbenkäter vara om det exempelvis är
besökare på en webbsajt som man vill ställa frågor till”, 36 vilket är den stora anledningen till
att metodvalet föll på webbenkäter då dessa gjordes för att få information från och om museernas följare. Genom webbpublicerade enkäter nås denna målgrupp då länken till enkäterna publiceras via museernas statusuppdateringar på Facebook. På så sätt kommer länken ut till de som följer museet utan att de aktivt behöver besöka museets Facebook. De slutsatser som dras är inte möjliga att generalisera för alla som följer museerna utan bara för den grupp som har svarat. Det är möjligt att de som svarar på enkäterna är mer aktiva följare av museerna och att det är möjligt att de är mer uppmärksamma än andra på museets
facebook-aktiviteter. Målgruppen för enkäterna är ändå de som följer museerna på Facebook, och det bör tas i beaktande att det kan vara mer aktiva följare som svarar på enkäterna. Eftersom ingen fråga om detta ställts går det inte att dra några konkreta slutsatser.
Det finns en risk att personer som inte följer museet på Facebook svarar då enkäten inte kräver inloggning vid Facebook för att besvaras. Vid Gotlands museums hemsida kommer deras statusuppdateringar från Facebook upp samt på deras Twitter. På så sätt kan det vara personer utanför Facebook som har svarat på frågorna. Detta är en av nackdelarna med metoden. Det finns inte någon kontroll över om deltagarna faktiskt följer museet på Facebook eller om de svarar sanningsenligt på exempelvis frågorna om kön och ålder. Fördelarna med metoden ligger i att det inte görs ett medvetet urval av vilka som deltar i enkäten och därmed utesluts ingen omedvetet. På många av frågorna har deltagarna möjlighet att skriva egna svar i fritextrutorna. En fördel, då det ger en möjlighet att lämna feedback samt att om deltagaren inte upplever sig passa in i någon av de olika alternativen kan denne beskriva själv. I enkäterna är det medvetet ett vardagligt språk i svarsalternativen, exempelvis hålla koll på. Uttrycken används vidare i uppsatsen och återknyter till svarsalternativen.
Undersökningen ger indikationer om vad följare upplever sig få för information från museet. Den visar även vilken ålder och kön det är på de som har svarat. Enkäten ger även
information om varför de följer museet samt vilken information de är intresserade av. Enkäten om Gotlands museum publicerades onsdagen den andra februari cirka 14.00 och
Östergötlands länsmuseums enkät publicerades lördagen den femte februari cirka 18.00. Redan under enkäternas första dagar märktes skillnad. Tid och dag då enkäterna publicerats verkar ha påverkat hur många som svarat. Jämförelser som görs mellan de båda enkäterna är därför i procent istället för antal.
I
NTERVJUER
Intervjuerna är gjorda i en riktad öppen intervjumetod då det är intervjuaren som styr och
respondenten fördjupar sig i det som intervjuaren anser vara meningsfullt.37 Samtidigt
innehåller intervjuerna inslag från andra intervjumetoder då alla frågor inte är för att förstå individens upplevelse utan i vissa fall söker konkretare information, mer som i en
halvstrukturerad intervju. Fördelen med att använda en riktad öppen intervju är att intervjun inte behöver styras av frågorna utan att det går att anpassa efter hand. Anledningen till att metoden som har använts inte har varit strikt bunden till de metoder som beskrivs i böcker är för att intervjuerna besvarar flera olika typer av kvalitativa frågor. Intervjufrågorna
förbereddes i båda fallen i förväg.
Intervjuerna gjordes med Maria Jansén vid Östergötlands länsmuseum och Sofia Hoas vid Gotlands Museum. Sofia Hoas är avdelningschef för Sälj och marknadsföring och intervjun
gjordes den 31 januari 2011. Maria Jansén är museichef för Östergötlands länsmuseum och intervjun med henne gjordes den 10 februari 2011. Intervjuerna är gjorda för att belysa vilka tankar som finns om hur och varför Facebook används. Det har även upplevts vara viktigt att få en inblick i om det påverkar hur personal använder sig av Facebook privat och hur det påverkar arbetsflödet. Intervjuerna har utgått från samma teman och grundfrågor, dessa finns i bilaga Intervjufrågor. Däremot skiljer sig följdfrågor åt och under intervjuns gång har inte alla frågor varit nödvändiga att ställa då de redan besvarats. Intervjuerna fördes framåt mer som ett samtal. Resultaten från intervjuerna används för att belysa vissa vinklar i
frågeställningarna och relateras till svar från enkäterna.
Skillnader mellan intervjuerna är att Maria Jansén fick se samtliga frågor i förväg då hon bad om det medan Sofia Hoas fick e-post med de teman som skulle tas upp. Detta verkar inte påverkat svaren som givits då de oftast är utförliga från båda. Ytterligare en skillnad är de utrymmen där intervjuerna utspelade sig. Intervjun med Maria Jansén gjordes i henne kontor med stängd dörr. Intervjun med Sofia Hoas gjordes i Gotlands museums kafeteria och där det stundtals fanns störande ljud men detta upplevdes inte påverka konversationen. Vid intervjun med Sofia Hoas tillkom en fråga mot slutet. Ser ni någon rädsla eller oro med att använda ett
medium som lever på sin popularitet?, Frågan ställdes även vid intervjun på Östergötlands
länsmuseum. Båda intervjuerna spelades in med en ljudupptagare och intervjun med Sofia Hoas är transkriberad. Fördelen med att ställa frågorna i en intervjusituation istället för e-postkorrespondens eller telefonsamtal har varit att det troligtvis givits utförligare svar och bättre möjligheter för följdfrågor.
M
USEERNAS TANKAR OCH DERAS FÖLJARES SVAR
E
NKÄTER
Enkäten som behandlar Östergötlands länsmuseum har mottagit 60 svar, av dem är 43 från kvinnor och 15 från män, 72 % respektive 25 %. Två deltagare har inte angett kön.
Åldersmässigt ligger tyngdpunkten på åldersgrupperna 35-44 och 45-54. Enkäten som behandlar Gotlands museum har givit 44 svar. 37 kvinnor och 7 män har deltagit,
fördelningen är 84 % kvinnor och 16 % män. Åldersmässigt dominerar gruppen 35-44 år och därefter kommer grupperna 26-34 och 45-54. För samtliga grupperingar se stapeldiagrammet nedan.
Fig. 3. Fördelning mellan åldrar i de båda enkäterna.
På frågan Vem är du? dominerar Jag vill hålla koll på vad som händer på olika museer i Östergötlands länsmuseums enkät och därefter kommer Jag besöker museet lite då och då,
men inte regelbundet. I Gotlands museums enkät är förhållandet det motsatta men därefter är
fördelningen jämbördig mellan museerna. Vid båda finns de som valt att svara Övrigt och skriva egna svar. Vid enkäten för Gotlands museum har en skrivit Äter ofta lunch på museet. Därefter lades detta till som svarsalternativ. I tabellen nedan finns den fullständiga
fördelningen av svaren i båda enkäterna.
0% 0% 11% 8% 23% 15% 39% 32% 23% 30% 2% 13% 2% 2%
Gotlands museum Östergötlands länsmuseum
Under 18 19-25 26-34 35-44 45-54 55-64 65 +
Fig. 4. Svarsfördelningen för frågan Vem är du?
Vid frågan Varför följer du museet på Facebook? har enkäterna jämna resultat. En hög procent av de som har svarat anger att de följer museet för att hålla koll på när det kommer något nytt till museet. Vid Gotlands enkät är det 48 % av svaren och vid enkäten för
Östergötland är det 55 %. Det finns en markant skillnad mellan de båda enkätresultaten, 23 % av de som har svarat på enkäten för Gotlands museum säger att de följer museet för att få information om sociala event. I Östergötlands enkät består denna grupp bara av 8 %. Det är troligt att skillnaden kommer av att Gotlands museum använder sig av sin Facebook för att i huvudsak marknadsföra sina event. En av de som svarat på Östergötlands enkät har valt att skriva ”Alla ovan” som sitt svar. Det har dock inte lagts in i resterande statistik, även i enkäten för Gotland finns ett liknande svar, inte heller detta är inlagt i resterande statistik. En annan i Östergötlands enkät har skrivit att denne följer museet för att se hur ”vi marknadsför oss”. Personen i fråga arbetar på museet. Två som svarat på Gotlands enkät har angivit att det är arbetsrelaterat. I båda enkäterna är det två var som valt att inte svara eller svarat Övrigt men inte önskat lämna någon kommentar. Vid båda enkäterna är det sju procent som svarat att de följer museet för att få insyn bakom kulisserna men om denna önskan uppfylls är otydlig och det skulle varit intressant att få kommentarer om det. Det skulle vara lärorikt och ge insikt i hur museer kan användas om svarsalternativet För att få inspiration kunde följas upp med kommentarer från enkätdeltagarna.
9% 5% 45% 25% 25% 43% 9% 12% 0% 2% 7% 7% 0% 0% 5% 7%
Gotlands museum Östergötlands länsmuseum
Jag är en regelbunden besökare vid museet.
Jag besöker museet lite då och då, men inte regelbundet.
Jag vill hålla koll på vad som händer på olika museer. Jag vill besöka museet men vet inte när det blir.
Jag planerar att besöka museet. Jag arbetar på museet.
Jag brukar gå dit för att äta/fika. Övrigt
Fig. 5. Varför följer du museet på Facebook?
Vid Vad tycker du om att museet använder Facebook? kunde enkätdeltagaren välja flera av alternativet och därför kan den sammanlagda procentdelen bli mer än 100 %. Starkt
dominerande för båda enkäterna är svarsalternativet Ett bra sätt att marknadsföra sig. Ett av svarsalternativen ställer sig negativt till att museet använder Facebook men det är ingen deltagare som har valt att svara detta. Ett antal har valt att svara med fritext, i Gotlands museums enkät är fritextsvaret ”Det får mig som besökare att känna mig viktig för dem.” och i Östergötlands länsmuseums enkät är ett av svaren ”Vi når nya grupper”. Diagrammet nedan visar resultatet för samtliga svarsalternativ.
Fig. 6. Fördelning av svar vid frågan Vad tycker du om att museet använder Facebook?. Frågan Har museets närvaro på Facebook bidragit till att du besökt det? ställdes bara i Östergötlands länsmuseums enkät. Resultatet från denna fråga är att hela 73 % säger Nej och 22 % har svarat Ja. Vid denna fråga finns ett bortfall på 5 % som inte har svarat.
48% 55% 23% 8% 5% 10% 7% 7% 7% 10% 11% 10%
Gotlands museum Östergötlands länsmuseum
För att hålla koll på när det kommer något nytt till museet.
För att få information om sociala event.
För att få tips på unika upplevelser.
För att få insyn bakom kulisserna i museet. För att få inspiration. Övrigt 84% 76% 0% 0% 32% 32% 43% 31% 2% 3%
Gotlands museum Östergötlands länsmuseum
Ett bra sätt att marknadsföra sig. Det är dåligt för museets image. Att museet är på Facebook är trevligt. Det är mer
tillgängligt och öppet. Övrigt
Vid frågan Vad tycker du att du får mest information om från museets Facebook? kan deltagare ha funnit att svarsalternativen inte var tilläckliga. Fritextsvaren kan tolkas som om det hade behövts svarsalternativ såsom ”Inget av ovanstående”, ”Allmänt om olika saker som är på gång”, ”Föreläsningar”, ”Dåligt med information/Otydligt” och ”Vet ej”. Det skulle varit givande att istället för att bara kunna välja ett alternativ, be deltagarna gradera de olika alternativen på en skala från ”Mest information om” till ”Minst information om”.
I intervjun med Sofia Hoas vid Gotlands museum var det tydligt att de i huvudsak använder Facebook för att sprida information om event, något som enkätdeltagarna verkar uppleva. Hela 80 % har fyllt i att de tycker sig få mest information om event. Svaren för Östergötlands länsmuseum är däremot mer utspridda, vilket syns i diagrammet nedan. Det alternativ som har fått flest svar är ”Utställningar”.
Fig. 7. Svarsfördelning för frågan Vad tycker du att du får mest information om från museets
Facebook?
För frågan Vad tycker du om informationen som du får av museet på Facebook? kan den sammanslagna procenten överstiga hundra då det var möjligt att välja mer än ett alternativ. Det är få som har uttryckt sig negativt genom de alternativ som finns men i fritext finns kommentarer som ger feedback. Östergötlands länsmuseum har fått mest kommentarer t.ex. ”hoppas på mer i alla format och kategorier känns lite trevande nu”, ”för lite”, ”kan dock utvecklas en hel del” och ”snabb info som kommer till mig och gör att jag inte behöver söka upp infon varje gång jag vill ha den”. Bland svaren från enkäten för Gotlands museum finns bland annat kommentaren ”Det ÄR reklam, men det är bra! Museet ska marknadsföra sig”.
80% 32% 14% 47% 0% 8% 5% 0% 2% 13%
Gotlands museum Östergötlands länsmuseum
Event Utställningar
Vad som pågår bakom kulisserna
Öppettider Övrigt
Fig. 8. Resultaten från frågan Vad tycker du om informationen som du får av museet på Facebook?.
Tycker du att museet använder sig utav Facebook på ett bra sett? har givit kommentarer men
vissa är svårtolkade, exempelvis ”syns, men jag mins inte vad man skrivit om” och ”Behöver utveckla och förenkla sina inlägg och framförallt sin formgivning”. Vad som menas med formgivning i inlägget är oklart. Det kan även hända att det har skett ett missförstånd och vara ihopblandat med deras hemsida. Andra åsikter är: ”alla arrangemang borde tas med på
Facebook”, ”det behövs ett tydligare syfte”, ”det är för lite” och ”hoppas på mer i bild film och text från museet så även jag som har långt väg till ett besök kan få en upplevelse på FB”. Utöver detta är det 66 % som svarat Ja på frågan och 24 % har svarat Nej. För Gotlands museums enkät är det 86 % som svarat Ja och 14 % Nej. Även i denna finns det relevant feedback, såsom ”Ja, interaktion i utställningarna via Facebook vore en idé”, ”ännu mer med att värva fler” och ”Ja, man skulle kunna göra lite reklam för olika föremål på museet och berätta kort om dem”.
Enkäternas sista fråga handlar om man följer fler museer på Facebook och frågan efterföljs med uppmaningen att det går att lämna namnet på ett museum som man tycker använder Facebook på ett bra sett. Där nämns bland annat Rörstrands museum, Gotlands
försvarsmuseum, Kulturhuset och Fotografiska. Dock kan inte Gotlands försvarsmuseum hittas på Facebook. Det är jämnare mellan de som följer och inte följer andra museer bland de som svarat på Gotlands museums enkät där det är 52 % som svarat ja och 48 % som svarat nej. I Östergötlands länsmuseums enkät är det 80 % ja och 17 % nej.
I
NTERVJUER
Nedan redovisas och analyseras de båda intervjuerna jämsides. Alla frågor är inte med utan det är endast ett urval av det som förefaller relevant för uppsatsens frågeställningar.
Informationen är hämtad från respektive intervju om inte annat anges. Varken Maria Jansén 14% 2% 68% 69% 0% 2% 16% 5% 50% 37% 0% 0% 9% 22%
Gotlands museum Östergötlands länsmuseum
Det känns som reklam. Den är relevant. Den är komplicerad. Den är viktig. Den är lätt att förstå. Den är onödig och irrelevant. Övrigt
vid Östergötlands länsmuseum eller Sofia Hoas vid Gotlands museum upplever att de mottagit någon kritik för att museerna använder Facebook. Inte heller finns det någon rädsla för att använda sig av ett medium som kan vända i popularitet. Vid Östergötlands
länsmuseum valdes Facebook för att det finns en sådan bredd i det som medium. Vid Gotlands museum hoppades man även på att det skulle bli en plats där information enklare kan nås av utomstående och där de samtidigt kan få respons på ett smidigt sätt, en tanke som delas av Maria Jansén.
Sofia Hoas vill att deras Facebook inte bara ska vara ett reklamfönster utan att
följaren/besökaren gör ett aktivt val för att få information om vad som händer på museet. Hos Östergötlands länsmuseum var tanken redan från början att vara aktiva på Facebook eftersom det var en arena där museer normalt inte befann sig. Det var för att skapa nya kontaktytor för att nå fler målgrupper, i huvudsak 19-30 åringar. Även Gotlands museum har haft en yngre publik som målgrupp men vid båda museerna har de upptäckt att det inte fungerat som tänkt. Båda har upptäckt att det inte bara är yngre som är på Facebook utan de får kontakt med många vuxna och äldre. Detta är inte förvånande då Facebook har blivit en samlingsplats för blandade åldrar. Det är något som även syns tydligt i enkäterna.
Båda museerna har målsättningen att skapa en dialog med sina besökare/följare och kanske främst att underlätta möjligheterna för detta. I Östergötlands länsmuseum var det något de pratade om i början vid den tiden då de fick inspirationen från Röhsska museet att starta en facebookanvändare. Det är något som kan sägas ”ligger i tiden” för museiväsendet, och har gjort det under en längre tid. Användardelaktighet i museer utforskas i olika format och sökandet efter att involvera allmänheten fortgår och detta handlar inte bara om en
internetbaserad delaktighet, exempelvis genom Nina Simons arbete.38 Jansén vid
Östergötlands länsmuseum förklarade syftet med en blogg som de haft. Den var till för att olika avdelningar skulle skriva inlägg för att visa skattebetalande medborgare vad som görs på museet, förutom utställningsverksamhet. Detta påminner om deras mål med sin Facebook, där de vill vara samhällsrelevanta för så många som möjligt. Jansén beskriver att det är för dem en självklarhet att vara aktiva på Facebook som institution.
Svaren från Jansén och Hoas om hur museerna använder Facebook skiljer sig från varandra. Gotlands museum har en mer planerad strategi. De lägger upp allt som händer
evenemangsmässigt både i caféet och i utställningarna. Statusuppdateringarna ska göras minst
en gång i veckan och Hoas kom fram till att det kanske blir varannan dag. Texten ska visa att det är människors och inte institutionens röst som gör sig hörd.
Jansén vid Östergötlands länsmuseum svarade att de kommit fram till att deras Facebook ”Den får vara vad den är”. En av huvudsakerna med den är att det ska vara spontant, att de skriver när de har något att berätta. De lägger inte ut information om alla evenemang. Inom verksamheten har ett antal personer från olika avdelningar lösenordet till deras Facebook. Vem som helst har möjlighet att komma med förslag på vad som kan skrivas. Jansén
kommenterade själv att hon tycker att de ska ha mer om sådant som händer bakom kulisserna och även att involvera museets arkeologer.
Gotlands museum har testat hur väl de når ut med sin internetbaserade marknadsföring genom att vid ett tillfälle enbart marknadsföra sig genom internet. Resultatet var att det ändå kom relativt många. Vid Östergötlands museum märks inte skillnaden på samma sätt och de har inte heller försökt mäta om det blir skillnad.
Intervjuerna genomfördes av Stina Forsén. Vid Gotlands museum intervjuades Sofia Hoas, avdelningschef för marknad och säljavdelningen den 31 januari 2011. Intervjun med Maria Jansén, chef för Östergötlands länsmuseum gjordes torsdagen den 10 februari 2011. Nästa avsnitt är Analys och Resultat där resultatet från undersökningarna analyseras tillsammans.
A
NALYS OCH
R
ESULTAT
H
UR ANVÄNDER
G
OTLANDS MUSEUM OCH
Ö
STERGÖTLANDS
LÄNSMUSEUM FACEBOOK
?
Gotlands museum använder Facebook i huvudsak för att marknadsföra event. Vid intervjun var detta tydligt och de inlägg som görs på Facebook handlar i många fall om event.
Enkätundersökningen visar att 80% av de som svarat tycker sig få mest information om event och 23% uppger att anledningen till att de följer museet är för att få information om sociala event, vilket är den näst största gruppen. Vid Gotlands museum finns en tydlighet med vad de vill använda Facebook till och det verkar även nå ut till följarna. De flesta följarna ställer sig positiva till sättet som museet använder Facebook på, men några har även kommit med förslag på vad museet skulle kunna göra. Det är möjligt att informationen blir enformig om tyngdpunkten på event är för stark. Exempelvis föreslås att museet kan försöka med
interaktion i utställningarna via Facebook eller visa upp något föremål och berätta lite om det. Båda förslagen är sådant som andra museer har liknande varianter på. Att visa upp föremål och berätta om det är något som görs på museers hemsidor, ofta under namnet Månadens
föremål. Ett annat sätt att variera vad som skrivs om är att göra som Östergötlands
länsmuseum som har personer vid olika avdelningar som skriver.
Östergötlands länsmuseum använder Facebook för att vara samhällsrelevanta och aktiva där deras besökare finns. Till skillnad från Gotlands museum har de inte en lika tydlig plan över vad de ska skriva om utan är mer varierade. Vad följarna tycker är mer utspritt för
Östergötlands länsmuseum än för Gotlands museum men de flesta tycker sig få mest information om utställningar och därefter event. Några av de kommentarer som följare har gett är att det har varit ”för lite” och bör vara fler kommentarer om verksamheten och att alla arrangemang borde annonseras på Facebook. I och med att de har personer från olika
avdelningar som skriver inlägg, går det inte att fokusera på en specifik sak som på Gotlands museum. Detta framstod inte heller som ett mål, utan målet är snarare att ge en personligare inblick i museet. Det som går att sträva efter är att ge insyn i fler delar av verksamheten och göra inlägg oftare, som t.ex. Jansén sa, kan det vara bra att även en arkeolog har möjligheten att skriva inlägg. En vidd i inläggen kan locka en större publik och kanske framför allt göra att fler är mer uppmärksamma på inläggen.
V
ILKA ÄR MUSEERNAS SYFTEN MED ATT ANVÄNDA
F
ACEBOOK
OCH HUR UPPNÅS DE
?
Båda museerna delar syftet att vilja underlätta en dialog med sina besökare/följare. Vid betraktande av deras Facebook är inte en dialog det som är framträngande. Det är få inlägg som öppnar upp för en dialog, däremot många inlägg som sprider information. Gotlands museum har under tiden då denna uppsats skrivs utlyst en form av tävling där följare ska komma med förslag på ett namn på deras riddare. Detta är ett sätt att engagera allmänheten och det förefaller att ha kommit många kommentarer.
Östergötlands länsmuseum har fått kommentarer i enkäterna som ibland handlar om att de behöver utvecklas, någon tycker att det krävs ett tydligare syfte och någon tycker att deras användande av Facebook har upplevts trevande. Detta kan vara ett tecken på att det krävs att museet är mer aktivt och arbetar just för att skapa en dialog. Från Östergötlands länsmuseum finns även syftet att det känns självklart att som institution vara aktiv på Facebook men det krävs att de utnyttjar möjligheterna med det.
Trots att båda museerna vill underlätta en dialog med sina följare görs få försök för att skapa en dialog. Sofia Hoas förklaring om att följarna ska göra ett aktivt val för att få information från dem kan passa in i tanken om användardeltagande. Dock arbetar inget av museerna specifikt för att skapa dialoger och diskussioner. De vanliga inläggen som görs informerar och får i flera fall respons i form av att några klickar på Gilla och om det handlar om ett event kan det vara de som kommenterar att de kommer eller önskar att de haft möjligheten att komma. Det finns möjligheter att skapa tankar och dialog kring sådant som inte är möjligt för den vanlige besökaren att möta, som insamling av föremål. Facebook är ett ”snabbt medium” där det är enkelt att sprida spontana tankar men det finns även möjligheten att använda det för att göra det djupare och skapa ett större engagemang från följarnas sida.
V
AD GÅR ATT SÄGA OM FÖLJARNA OCH DERAS UPPLEVELSER
?
De slutsatser som kan dras om följarna gäller inte generellt för museernas alla följare utan enbart de som valt att svara på enkäten.
Skillnaden i antalet kvinnor och män som har svarat är större än vad som väntades. 84% kvinnor och 16% män som svarat på Gotlands museums enkät och 74% kvinnor och 25% män i enkäten för Östergötlands länsmuseum. Fördelningen mellan män och kvinnor som är medlemmar på Facebook är enligt www.checkfacebook.com 51,3% kvinnor och 48,8%
män.39 De som har svarat representerar alltså i betydligt större grad kvinnor på Facebook än
män på Facebook.
I diagrammet nedan finns åldersfördelningen bland svenska facebookmedlemmar. Som syns är tyngdpunkten på 18-34 år. Av de som valt att svara är merparten mellan 26-54 med tyngdpunkt på gruppen 35-44 för Gotlands museums enkät. Deltagare i Östergötlands länsmuseums enkät är 35-44 och 45-54, fördelningen där emellan är jämn. Även här syns att deltagarna i enkäterna inte följer den statistik som finns över svenska medlemmar i Facebook. Vid museerna avsågs det att de skulle nå ut till såväl yngre som äldre. Till viss del tycks detta stämma väl utifrån de som svarat på enkäterna. Det är dock ingen under 18 som svarat på någon av enkäterna samt få i pensionsålder. Det är däremot betydligt fler i åldern 55-64 som svarat på Östergötlands länsmuseums enkät än i Gotlands museums. Om detta tyder på att Östergötlands länsmuseums Facebook tilltalar fler i denna ålder är svårt att säga men gruppen verkar vara mer aktiv här än vid Gotlands museum.
Fig. 9. Fördelningen mellan åldrarna bland svenska facebookmedlemmar.40
Varför följer du museet på Facebook? var tänkt att ge ytterligare information om följarna och
deras intentioner om varför de följer museet. Det är möjligt att de resultat som finns reflekterar både varför personerna började följa museet i första hand men det kan även reflektera varför man i denna stund fortfarande är en följare. Skillnaden mellan museerna för svarsalternativet För att få information om sociala event kan antyda detta. I Gotlands museums enkät svarade 23% detta men bara 8% vid Östergötlands länsmuseums. Det är sannolikt att det beror på att Gotlands museum annonserar ut om sina sociala event på sin Facebook. I och med att resterande svar är ganska jämna kan det tyckas osannolikt att så stor procent vid Gotlands museum skulle välja att följa museet med den intentionen från början, utan att resultatet reflekterar varför man följer det just nu. För att ge en vidare blick kunde
39 www.checkfacebook.com, text hämtad 2011-03-03 40 Ibid. 15,30% 22,40% 22,70% 17,30% 11,80% 6,60% 3,90% Under 18 18-24 25-34 35-44 45-54 55-64 65+
frågan Varför började du följa museet på Facebook? kunnat vara ett komplement. Detta skulle ha givit svar på om intentionerna hos följarna förändrats under tiden.
Det svarsalternativ som riktat sig mot identiteten Rechargers är svårt att tolka. Tanken var att detta skulle vara ett alternativ för den som söker sig till museet för att finna lugn och
samtidigt inspireras i sin vardag. I efterhand kan det vara möjligt att de som valt alternativet att de följer museet för att få inspiration inte använder den för att finna ett lugn i vardagen utan kanske i arbetsrelaterade situationer. Det är ändå relevant att det finns de vars syfte med att följa ett museum på Facebook är att få inspiration.
Undersökningen visar att drygt hälften av dem som deltagit följer museet för att hålla koll på när det kommer något nytt till museet. Detta alternativ är relaterat till Explorer-identitenten, en person som i stunden dras till det som de tycker är intressant. Det kan vara möjligt att om museets inlägg slutar vara intressanta, att det glöms bort eller att följaren kan välja att inte längre följa museet. Resultatet kan sägas stärka Sofia Hoas tanke om att deras Facebook inte skulle vara som ett reklamfönster utan att följaren gör ett aktivt val för att få information om vad som händer på museet.
Vem är du? är viktig för att kunna säga mer om följaren. Den sätter följaren i perspektiv till
det fysiska besöket på museet. Förutom de två alternativ som har fått flest svar är
fördelningen jämn mellan de två museerna. Vid Gotlands museum är det flest enkätdeltagare som räknar sig själva som en oregelbunden besökare men bara 9% räknar sig själva som regelbundna besökare. Vid Östergötlands länsmuseum har den största gruppen svarat att de vill hålla koll på vad som händer på olika museer. Detta alternativ kan tyckas passa bättre in på frågan om varför man följer museet, men tanken var att detta alternativ skulle kunna vara för den som inte har en direkt relation till själva museet utan mer ett intresse av att veta vad som händer. Förväntan var inte att en så stor andel som 43% skulle anse sig tillhöra denna grupp.
Sammantaget skulle det kunna påstås att en generell enkätdeltagare som följer
Östergötlandsläns museum är kvinna i åldern 35-54, som tycker det är viktigt att ha koll på vad som händer på olika museer och om det kommer något nytt. Hon kanske följer museet för att hon får relevant information utan att behöva söka efter den. En generell enkätdeltagare som följer Gotlands museum är även det en kvinna men mer specifikt i åldern 35-44. Hon anser att hon besöker museet lite då och då men inte att det sker regelbundet. Hon följer museet på Facebook för att antingen enkelt hålla koll på när det kommer något nytt till museet eller för att få information om sociala event.
Generellt upplever följarna till Gotlands museum som svarat på enkäten att de mest får information om event. Trotts detta är det bara 14% som har svarat att de inte tycker att museet använder sig av Facebook på ett bra sett, en siffra som skulle kunnat vara högre i och med att den största andelen har svarat att de följer museet för att hålla koll på när det kommer något nytt dit. Vid Östergötlands länsmuseums följare är det en större procent som har svarat att de inte tycker museet använder Facebook på ett bra sätt. Utifrån kommentarerna som skrivits kan det ha att göra med att följarna vill få ut mer information, både om event och om vad som händer i verksamheten. Det kan även vara så att man upplever att det kommer information för sällan, i intervjun framgick att det ibland händer att det dröjer länge mellan varje inlägg.
S
LUTDISKUSSION
Syftet med denna uppsats har varit att utforska detta område som är under utveckling. Det har även varit att bidra med kunskap och insikt genom att studera relationerna mellan museer och följare och överblicka kommunikationen och upplevelsen. Förhoppningsvis har denna uppsats bidragit till kunskap och insikt särskilt gällande museernas följare. En annan förhoppning är att uppsatsen bidrar till att museer lägger större tanke vid sina följare och deras intressen och att den visar på en metod för att undersöka detta.
Tankarna bakom uppsatsen är i grunden den utveckling som sker både på internet och i museerna. Tankarna om användardelaktighet och inflytande från publiken/användarna som syns inom museer idag, exempelvis genom temat på Sveriges museers vårmöte 2011. Att dela med sig av sin information men att även bjuda in till dialog är ett sätt att använda sociala medier. Besökarinflytande och användargenererad utveckling finns inom hela
museiverksamheten, i utställningar, i magasin och på internet. Det är samtidigt något som kräver arbete och engagemang, hos alla inblandade parter.
Uppsatsen visar exempel på två museer vars syften med Facebook känns igen från litteratur, exempelvis Twitter for museums, och som använder Facebook på sätt som även liknar sätten som beskrivs i boken. Dialog är både i litteraturen och i museernas syften en gemensam nämnare. Syftena vid Gotlands museum har varit att skapa en dialog med sina besökare, göra det enklare för besökare att få information och öppna en möjlighet för besökare att enkelt ge respons. De uppfyller de två senare syftena men inte det första. Att skapa en dialog kräver att museet engagerar sig i själva dialogen och än mer i skapandet utav dialogen. Under våren har de haft en tävling där följare ska lämna förslag på namn på deras riddare. Detta kan ses som ett försök att skapa en dialog men det har inte gett upphov till synliga konversationer. Sedan starten av deras facebookprofil har Östergötlands länsmuseum haft som syfte att vara aktiva där deras besökare finns och vara samhällsrelevanta för så många som möjligt. Tanken var att deras facebookprofil skulle ge en kontaktyta till nya grupper. Hur de arbetar för att vara samhällsrelevanta är svårt att avgöra men genom Facebook har de en kontaktyta där de skulle kunna nå ut. Det krävs att de arbetar mycket för att uppnå sina syften. Ett sätt att vara samhällsrelevanta är genom att skapa dialog och diskussion, men detta kräver uppmuntran och arbete från museets sida. För båda museerna är det en pågående process att nå sina syften och de har båda möjligheterna att uppnå dessa. Utifrån undersökningar i denna uppsats kan konstateras att inget av museerna uppnår samtliga syften idag.
