• No results found

Bättre mödrahälsovård i Angola

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Bättre mödrahälsovård i Angola"

Copied!
2
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Bättre mödrahälsovård

i Angola

P R O J E K T F A K T A

Mödradödligheten i Angola är bland de högsta i världen. Trots att landet egentligen är rikt, med

enorma naturtillgångar, är folket fattigt och det allmänna hälsotillståndet mycket dåligt. Sida

ar-betar nu med att förbättra förlossningsvården i Luanda-provinsen.

Lägre dödlighet bland gravida kvinnor. Under inbördeskriget, som pågått till och från

se-dan självständigheten 1975, har hälsosystemet i praktiken raserats. Bristen på kompetent personal och på läkemedel och utrustning är akut. I huvudstaden Luanda trängs gravida kvinnor på de överfulla förlossningssjukhusen. Blödningar, infektioner, havandeskaps-förgiftning och andra komplikationer gör att många dör trots att de hade kunnat räddas med relativt enkla metoder.

För att reducera mödradödligheten i Luanda-provinsen arbetar Sida för att på olika sätt förbättra förlossningsvården. Bland annat har man bidragit till att bygga upp mindre för-lossningsenheter i stadens ytterområden, dit framför allt fattiga kvinnor vänder sig. På förlossningssjukhuset Lucrecia Paim har en särskild intensivvårdsavdelning inrättats. Dessutom har läkare och barnmorskor utbildats i hur de vanligaste komplikationerna yttrar sig och vilken behandling som behövs.

Sidas utbildningsprojekt med förlossningsvård i Luanda fick dödligheten bland kvinnor att sjunka från 40 procent till fem procent. Foto: ICRL, Röda Korset.

Projektet med förlossningsvård inleddes 1989. Det är en del av Sidas satsningar inom

hälsosektorn i Angola. Fortfarande råder mer eller mindre katastroftillstånd i landet och stödet kan därför betecknas som en humanitär insats. Konsultföretaget InDevelop an-svarar för genomförandet och angolanska samarbetspartner är hälsomyndigheten i Lu-anda och sjukhusledningen. Sedan 1997 har Sida anslagit 34,5 miljoner kronor till möd-ravårdsprojektet.

(2)

P R O J E K T F A K T A STYRELSEN FÖR INTERNATIONELLT UTVECKLINGSSAMARBETE 105 25 Stockholm Besök: Sveavägen 20 Telefon: 08-698 50 00 Telefax: 08-698 56 15

www.sida.se, info@sida.se F9062/juni1999

När projektet inleddes var mödradödligheten långt över 2 000 per 100 000 levande föd-da barn, en siffra som ligger högt över de flesta andra länder i Afrika. På stadens största förlossningssjukhus, Lucrecia Paim, var situationen allra värst. Där hade man 27 000 för-lossningar 1991, vilket kan jämföras med 5 000 – 6 000 på de största sjukhusen i Sverige. I varje säng kunde det ligga tre kvinnor, de som inte fick plats var hänvisade till golvet. Personalen hade varken kunskaper eller motivation att ta hand om alla behövande och många kvinnor dog i onödan.

Utbildning av sjukhuspersonal. För att snabbt få ner det höga antalet dödsfall valde Sidas

medarbetare och sjukhusledningen att satsa på att komma tillrätta med havandeskaps-förgiftning, eklampsi. Blödningar och infektioner skördar också många liv, men är betyd-ligt svårare att åtgärda. Personalen utbildades i vilka symtom havandeskapsförgiftning ger och en särskild avdelning för de drabbade kvinnorna inrättades. Själva behandlingen är enkel och det nya sättet att arbeta gav därför snabbt resultat. Från att 40 procent av kvinnorna med havandeskapsförgiftning dog sjönk siffran till fem procent inom loppet av några år. För personalen innebar den positiva utvecklingen dessutom att motivationen att ge patienterna ett bra omhändertagande ökade betydligt.

Nya förlossningsenheter. För att avlasta de stora förlossningssjukhusen och öka den totala

tillgången till sjukhusvård, har Sida bidragit till att åtta mindre förlossningsenheter öpp-nat i Luandas överbefolkade förstäder. Enheterna förestås av barnmorskor som utbildats av Sidas medarbetare. De riktar sig framför allt till fattiga kvinnor som annars förmodli-gen hade fött hemma. Med hjälp av ambulanser och walkie-talkies finns nu resurser att snabbt hjälpa kvinnorna i akuta situationer.

På bara några år har antalet förlossningar vid de perifera enheterna stigit till 27 000 om året. Samtidigt har antalet sjunkit till 17 000 vid Lucrecia Paim, där arbetssituationen nu är mer rimlig.

Motivationen har ökat. Den angolanska staten satsar endast en mycket liten del av sin

bud-get på hälso- och sjukvården. De låga lönerna för offentligt anställda innebär att många läkare och barnmorskor tvingas arbeta extra inom den privata sektorn. En del av Sidas stöd går därför till sjukvårdspersonalens löner.

Fortfarande återstår mycket att göra innan mödradödligheten hamnar på en acceptabel nivå. Men efter fem år har den sjunkit från 2 200 till drygt 1 400 per 100 000 levande födda barn på Lucrecia Paim. Sjukvårdspersonalen får kontinuerlig utbildning och moti-vationen att ge kvinnorna ett bra omhändertagande har ökat.

References

Related documents

Resultaten från både intervju- och enkätstudien visar att motorcyklister som kör med gult glas upplever att deras egen synbarhet ökat genom att de upptäcks tidigare av både

Att mäta alla kvinnor och barn enligt svensk standards gör att man inte tar hänsyn till genetiska faktorer som kan skilja stort för kvinnor från andra länder.. De

Merparten av kommunerna följer upp de åtgärder de genomför, men detta görs huvudsakligen genom kommunens egna observationer och synpunkter som inkommer från allmänheten.

Platsbesök belastar vanligtvis endast timkostnaden per person som är ute� För att platsbesöket ska bli så bra och effektivt som möjligt bör det tas fram

• Tredje budet: bygga en värld med ett nytt internationellt finans- och penningsystem, där bankerna inte bestämmer, utan folken.. En värld där beroendet av de internationella

vlningsyta, där man tagit bort inflatiomeffekten och rälmat i 1965 års kronor. Prisskillnaden mellan respektive lr kunde haft två orsaker, dels mark-

Hur lönenivån utvecklas har en avgörande betydelse för den totala ekonomiska tillväxten och beror långsiktigt till största delen på hur produktiviteten i näringslivet

Syftet med föreliggande studie var att undersöka vilken betydelse fin- landssvenska kvinnors upplevda nivå av stress, självkänsla och emot- ion management (att kunna hantera de