Användandet av skönlitteratur i de samhällsorienterande ämnena : En sudie om de didaktiska frågorna vad, hur och varför skönlitteratur bör användas i de samhällsorienterande ämnena i årskurs 4 - 6

KURS:Självständigt arbete för grundlärare 4 – 6, 15 hp

PROGRAM: Grundlärarprogrammet med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 4-6

FÖRFATTARE: Albana Shasivari

EXAMINATOR: Jennie Ahlgren

TERMIN:VT18

En studie om de didaktiska frågorna vad, hur och varför

skönlitteratur bör användas i de samhällsorienterade ämnena i

årskurs 4 – 6.

Användandet av

skönlitteratur i de

samhällsorienterande

ämnena.

JÖNKÖPING UNIVERSITY

Självständigt arbete för

grundlärare 4 – 6, 15 hp

School of Education and Communication

Grundlärarprogrammet med

inriktning mot arbete i

grundskolans årskurs 4 – 6

Vårterminen 2018

SAMMANFATTNING

_____________________________________________ Albana Shasivari

Användandet av skönlitteratur i de samhällsorienterande ämnena. En studie som svarar på de

didaktiska frågorna vad, hur och varför skönlitteratur bör användas i de samhällsorienterande ämnena i årskurs 4 – 6.

The usage of fiction in the social studies subjects. A study that answers the didactic questions

what, how and why fiction should be used in the social studies subjects in year 4 – 6.

Denna studie är baserad på vetenskaplig litteratur. Studien syftar till att sammanställa hur didaktisk forskning framhåller användandet av skönlitteratur i de samhällsorienterande ämnena i årskurs 4 – 6. Studien är baserad på fyra frågeställningar. De är utformade utifrån de didaktiska frågorna vad,

hur, varför skönlitteratur bör användas och för vem. All forskningslitteratur till denna

litteraturstudie har samlats genom olika databaser. Resultatet av forskningen visade att användandet av skönlitteratur i de samhällsorienterande ämnena kan ha en positiv inverkan på eleverna. Detta främst för att de utvecklar förståelse för sig själva men även för andra. Dock kan fel val av litteratur leda till motsatt effekt.

Litteraturstudien består av 16 sidor.

___________________________________________________________________________ Sökord: Samhällsorienterandeämnen, didaktiska frågor, skönlitteratur, elever och skola. ___________________________________________________________________________

Innehåll

4.3 Svårigheter och utmaningar ... 10

5. Resultat ... 11

5.1 Varför skönlitteratur som läromedel i samhällsorienterande ämnen? ... 11

5.2 Hur används skönlitteraturen i undervisningen? ... 12

5.3 Val av skönlitteratur ... 13

5.4 Vilka utmaningar ställs läraren inför användandet av skönlitteratur? ... 13

6. Metoddiskussion... 15 6.1 Resultatdiskussion ... 16 6.2 Framtida forskning ... 18 Referenser: ... 19 Bilaga 1 ... 21 Bilaga 2 ... 23

3

1.Inledning

Sverige har blivit ett pluralistiskt samhälle vilket betyder att det finns olika livsåskådningar i samhället. I och med det finns det även olika uppfattningar om hur vi bör leva och agera gentemot varandra (Anderström, 2007, s.5)

Eftersom vi idag lever i ett mångkulturellt samhälle har skolan i uppdrag att förbereda eleverna för detta. Alla som verkar i skolan ska visa respekt för människors egenvärde samt för den miljö vi lever i (Skolverket, 2016, s.7). Då skolan vilar på demokratisk grund ska den ge eleverna möjlighet till att få förståelse för andra människor.

I de samhällsorienterande ämnena ingår religion, historia, samhällskunskap och geografi (Skolverket, 2016, 187–215). Varje ämne innehåller viktiga delar som eleverna bör få kunskap om. Det finns läromedel som är anpassade till varje specifikt ämne och fungerar som en trygghet för läraren att använda i undervisningen. Mitt intresse väcktes kring skönlitteratur och hur den kan användas som ett läromedel. Skönlitterära texter kan fungera som en resurs där elever kan ta del av olika världar, perspektiv och språk som vi i vanliga fall inte möter. Skönlitteraturen erbjuder möjligheten att få möta berättelser, föreställningar, antaganden och uttryckssätt vilket är något som andra läromedel i många fall inte kan göra. Detta läromedel skapar större förståelse för oss själva och andra i vår omvärld (Osbeck, 2016, s. 1)

4

2.Syfte

Syftet med denna litteraturstudie är att analysera vad didaktisk forskning säger om användandet av skönlitteratur ur ett lärarperspektiv i de samhällsorienterande ämnena utifrån de fyra didaktiska frågorna. Detta syfte vill jag uppnå genom att besvara följande frågeställningar:

- Varför används skönlitteratur som läromedel i de samhällsorienterade ämnena? - Hur används skönlitteratur i undervisningen?

- Hur väljer lärarna skönlitteratur?

5

3. Bakgrund

3.1 Vad är läromedel?

Begreppen skönlitteratur och litteratur kommer att användas synonymt i denna litteraturstudie. Anledningen till att jag varierar mellan dessa ord är för att skapa variation i min text och för att det ska upplevas som trevligare för läsaren.

Läromedel är det som används för inlärning och som är meningsbärande. Det kan exempelvis vara texter och läroböcker som tillverkats för att användas i olika undervisningssyften. Läromedel kan även vara material som från början hade ett annat syfte än att användas i undervisningen, som exempelvis skönlitteratur och tidningsartiklar (Imsen, 1999, s.303).

Användandet av läromedel i undervisningen kan utgöra en viktig resurs i undervisningssituationer. Beroende på den ekonomiska situationen i skolor finner vi bland annat bibliotek som välutrustade med arbetsprojektorer, film, ljudkassetter etc. Kopieringsapparaten är dock det hjälpmedel som är viktigast för läraren då den ger möjlighet att producera undervisningsmaterial utefter dennes önskemål (Imsen,1999, s. 304).

Valet av läroböcker är inte en enkel uppgift för lärare. På grund av skolans ekonomi kan läraren begränsas i valet av läroböcker då de kanske får använda det som redan finns i skolan. Fördelar med att använda de läroböcker som redan finns är att skolan sparar pengar samt att lärare kan samarbeta med planeringen för undervisningen. Dock finns det lärare som väljer att trots det köpa in andra läroböcker för att lärare och elever ska ha större valmöjligheter till inlärning. Problemet med detta är att de inte kan köpa in en hel klassuppsättning (Imsen, 1999, s.304).

Skönlitteraturen är den mest populära kulturformen. Det som symboliserar skönlitteraturen är att innehållet kan vara påhittat men det behöver inte betyda att det är osanning. Berättelserna och texterna är skrivna med ett kreativt mål. Inom skönlitteraturen finns det olika kategorier och dessa är lyrik, dramatik, prosa och essäistik (Odenstad, 2014, s.89). Skönlitteraturen ger oss möjlighet att ta del av nya perspektiv. Vi får ta del av bland annat olika världar och språk som vi i vanliga fall aldrig skulle möta. Att möta berättelser och ta del av olika föreställningsvärldar är något som skönlitteraturen erbjuder och genom att ta del av detta ger det oss en rikare förståelse för andra, för oss själva och för vår omvärld (Osbeck, 2016, s.1). Föreställningsvärldar kan beskrivas som textvärldar som skapas i våra sinnen och dessa kan se olika ut beroende på person och erfarenhet (Langer, 2995, s.23)

6

3.3 Didaktik

Didaktik är ett omfattande arbetsområde inom pedagogik. Det handlar om analysen och förståelsen av de faktorer som påverkar undervisningen och lärande. Begreppet didaktik betyder undervisningskonst och har sitt ursprung från Grekland. Det handlar om de urval och värderingar som ligger till grund för innehållet i undervisningen (Sjöberg, 2010, s. 32). Didaktiken kan delas in i två delar och dessa är allmän didaktik och ämnesdidaktik. Jag återkommer till vad ämnesdidaktik innebär senare.

Det finns fyra olika didaktiska frågor och dessa är vad, hur, varför och för vem? Nedan följer en redogörelse kring varje frågas innebörd.

Vad – frågan handlar om vad det är som egentligen ska undervisas, vad är undervisningens mål? Vad inom ämnet är viktigt att kunna? Finns det centrala förmågor som är viktiga? I så fall vilka. Vilken typ av lärande är det du vill ge eleverna möjlighet till att utveckla?

Hur – frågan handlar om hur undervisningen ska gå tillväga, hur ska undervisningen utformas? på viket sätt ska innehållet som ska användas presenteras och behandlas så att elever utvecklar lärande samt att målet med undervisningen uppnås.

Varför - frågan handlar om varför ska vi arbete med detta? Vilka fördelar finns det? Är ämnet viktigt för eleverna? Varför? Varför utformas undervisningen just på det sättet jag väljer att den ska utformas på?

Vem -frågan handlar om ifall det finns någon betydelse med mina val jag gör inför undervisningen. Vem är det som ska lära sig? Vilken/ vilka elever är det? (Odenstad, 2014, s.13)

Ämnesdidaktik är avgränsad och handlar om undervisning inom ett specifikt ämne, exempelvis de samhällsorienterande ämnena. Det finns även olika ämnesdidaktiska frågor och de kan exempelvis vara: hur motiveras ämnet? Vad är det viktiga begreppsinnehållet? Hur kan målet med ämnet nås? etc. Dessa frågor är viktiga att få svar på, både för lärarna och eleverna. Ämnesdidaktiken har under de senaste åren ansetts vara viktig för att göra lärarutbildningen bättre. Det beror på att det har visat sig att lärarnas kompetenser skiljer sig åt väldigt mycket. De använder sig av olika metoder i deras undervisning och är kunniga inom deras ämnen de ska förmedla till eleverna. Att behärska sitt undervisningsämne och ha en god pedagogisk kunskap räcker inte. Det som kännetecknar en god lärare är de ämneskunskaper hon eller han har och hur denne anpassar undervisningssituationen till elevgruppen. Ämnesdidaktik ses som en bro mellan det pedagogiska- och ämneskunskaperna en lärare har (Sjöberg, 2010, s.38–65).

7

4. Metod

Studien är en kvalitativ litteraturstudie baserad på vetenskapliga texter, det vill säga tidskriftsartiklar, rapporter och doktorsavhandlingar (se tabell 1). Denna studie är även en kvalitativ sekundäranalys. En förutsättning för användning av sekundäranalys är att den data som används är av god kvalité. Detta eftersom den tidigare studien redan är gjord av någon annan och på så sätt sparar man tid som man kan lägga på att själv analysera materialet som har hittats. Begränsningar inom sekundäranalys är att man inte har god kännedom om materialet, eftersom andra har samlat in informationen och analyserat den. Detta leder till att det tar tid för en själv att bli bekant med materialet (Bryman, 301- 304).

Informationssökning

De söktjänster som använts är Primo, ERIC, Google Scholar och SwePub. Primo är Jönköping Universitys egna söktjänst. ERIC som står för Educational Resources Information Center innehåller bland annat vetenskapliga böcker, rapporter, avhandlingar och tidskriftsartiklar inom pedagogik. ERIC var den söktjänst som främst användes av skälet att peer reviewed gick att ställa in som val. De sökord som har använts är följande: Children’s Literature, teaching through literature/fiction, children’s literature and social studie och cultural awareness. Då resultaten varierade av både bra och mindre bra kvalité användes Thesaurus-termen där sökorden kombinerades samt trunkerades. Då vissa sökningar gav flera träffar valdes peer reviewed för att avgränsa materialet och endast få fram vetenskapligt material. Nedan följer ett exempel på hur tillvägagångsättet såg ut för att få fram litteratur som var användbar till studien:

Databas: ERIC

Sökord: “cultural awareness” och “cultural awareness AND books”.

Första sökordet “cultural awareness” gav en träff på 17,571 vetenskapliga artiklar. För att minska antalet träffar lades även ”books” till för att specificera. Sökningen gav då 1,482 träffar. För att minska träffarna ännu en gång valde jag alternativet peer reviewed och fick då 361 träffar. För att ännu en gång minska antalet träffar valdes årtal 2016-2017 vilket resulterade i 19 träffar. Efter att ha granskat dess abstract så var det endast en av 19 träffar användbar.

Kedjesökning har gjorts för att se ifall de finns användbart material. Kedjesökning innebär att författaren har använt sig av referenser i andra artiklar genom deras referenslistor för att på så sätt hitta annan litteratur som kan komma till användning. Metoden funkar om man söker utifrån en artikel som motsvarar det aktuella forskningsområdet. Harboe (2013) nämner ett problem som finns vid användandet av kedjesökning och det är att det finns en risk att gå miste om aktuell forskning inom området som gjorts på senare tid (Harboe, 2012, s.85).

8

Nedan finns en tabell där all litteratur som ligger till grund till resultatet till denna studie. Författare, år, titel och publikationstyp redovisas i tabellen.

Tabell 1

Författare År Titel Publikationstyp

Ewald, Anette 2007 Läskulturer, lärare,

elever och

litteraturläsning i grundskolans mellanår.

Doktorsvhandling

Camp, Deanna 2000 It takes two: Teaching with twin Texts of Fact and Fiction.

Tidskriftsartikel

Castano, Emanuele & Kidd, David Comer.

2013 Reading Literacy Fiction improves Theory of Mind.

Tidskriftsartikel

Douglas, Karen M; Albro, Elizabeth R

2004 The Progress and

Promise of the Reading for Understanding Research Initiative.

Tidskriftsartikel

Green, Connie & Oldendorf, Sandra.

2005 Teaching religious

Diversity Through Children’s Literature

Tidskriftsartikel

Harrington Judith M 2016 We’re all kids. Tidskriftsartikel

Hayik, Riwia 2015 Addressing religious

diversity through children’s literature: An “English as a foreign language” classroom in Israel. Tidskriftsartikel

Jarvis, Christine 2012 Fiction, Empathy and Lifelong Learning. International Journal of Lifelong Educational.

Tidskriftsartikel

Jewett, Pamela 2011 Some people do things different from us. Exploring personal an global cultures in a first grade classroom.

Journal of Children’s Literature.

Tidskriftsartikel

Macken, Carol T 2007 What in the word do second graders know about geography? Using picture books to teach geography.

Tidskriftsartikel

Molloy, Gunilla 2002 Läraren-litteraturen-eleven

Doktorsavhandling Palmer Jesse &

Burroughs Susie

2002 Integrating children’s literature and song into the social studies.

9 Richardsson Paul W

& Eccles Jacqelynne S

2007 Rewards of reading:

toward the development of possible selves and identities

Tidskriftsartikel

Sanders Jennifer, Foyil Kris & M. Graff Jennifer

2010 Conveying a stance of religious pluralism in children’s literature

Tidskriftsartikel

Stafford, Jan 1993 How to teach about

religion in the elementary social studies classroom.

Rapport

Todres, Jonathan & Higinbotham, Sara.

2013 A person’s a person: Children’s right in children’s literature.

Columbia Human Rights Law Review

Tidskriftsartikel

Tunks, Karyn; Giles, Rebecca & Rogers, Sylvia

2015 A survey of Theacher’s Selection and Use of Children’s Literature in Elementary Classrooms.

The language and Literacy spectrum.

Tidskriftsartikel

Wasta, Stephanie 2010 Be my neighbour:

Exploring Sense of Place Through Children’s Literature. Social Studies

Tidskriftsartikel

4.1 Urval

Internationell forskning är det som främst har analyserats då det har varit svårt att hitta svensk forskning kring ämnet. Utifrån sökningarna som gjorts kunde slutsatsen dras om att lite forskning finns inom årskurs 4 – 6, och därför har fokus även legat på andra åldersgrupper. Anledningen till att äldre åldersgrupper har varit relevant för denna litteraturstudie är på grund av att lärare i årkurs 4 – 6 möjligtvis kan bli inspirerade och föra med sig idéer de funnit till sina klassrum. Detta i sin tur kan leda till ökad kunskap hos eleverna. Den största fördelen är att det som framkommer i artiklarna är beprövat och kan med stor sannolikhet även fungera i den svenska skolan.

För att utgöra ifall artiklarna och rapporterna har varit relevanta lästes rubriken och artikelns/ rapportens sammanfattning. Protokollet för basala kvalitetskriterier (se bilaga 2) för studier med kvalitativ metod användes som hjälpmedel för att veta om artikeln/ rapporten bör användas i arbetet. Det var punkter med ja- och nej svar. Protokollet innehöll kriterier och för att kunna använda sig av materialet skulle samtliga frågor besvaras med ja. Artiklarna uppfyllde dock inte alla kraven på protokollet men de ansågs trots detta vara relevanta och användbara till uppsatsen. Materialet som inte svarade på frågeställningarna exkluderades.

10

4.3 Svårigheter och utmaningar

Det har under tidens gång inte varit lätt att hitta användbar information. Den största utmaningen har varit att hitta bra sökord som ger resultat och som är användbara för denna studie. Utmaningen har även varit att forma frågeställningarna så att en röd tråd existerar genom hela uppsatsen och att läsaren ser den som relevant.

11

5. Resultat

I detta avsnitt redogörs vad forskningen lyfter fram kring användandet av skönlitteratur, främst med utgångspunkt i de samhällsorienterande ämnena.

5.1 Varför skönlitteratur som läromedel i samhällsorienterande ämnen?

En anledning till att användandet av skönlitteratur är användbart är för att elever får möjlighet att förstärka sin medkänsla. Genom att använda sig av skönlitteratur i religionskunskapsämnet blir eleverna medvetna om vilken roll religioner har i människans liv. Med hjälp av litteraturen kan lärarna hjälpa eleverna att förstå hur religionen påverkar familjer runt omkring i världen och hur människor lever i deras hem och samhälle (Stafford, 1993, s. 245–246). Eleverna utvecklar även en kulturell förståelse för andra. Litteraturen hjälper således till att utveckla och skapa uppfattning gentemot andras sätt att leva, agera och utifrån den kunskapen underlättar det att leva i ett mångreligiöst samhälle (Hayik, 2015, s. 92–95).

Läsning av skönlitteratur ger eleverna som läsare möjlighet till många infallsvinklar inom ett ämne. Genom faktatext får eleverna direkta svar medan skönlitteraturen bidrar till att de förstår strukturen bättre. Lärare kan använda litteraturen som en bro för lärande (Camp, 2000, s.400). Användning av skönlitteratur i historieämnet bidrar till att historien väcks till liv och på så sätt får eleverna möjlighet att förstå historiens olika synvinklar. I geografiämnet får eleverna förståelse för världen och de får möta olika geografiska platser genom litteraturen (Wasta, 2010, 190–192). Skönlitteraturen bidrar till att eleverna utvecklar empati för andra vilket i sin tur kan leda till att de blir goda samhällsmedborgare men också världsmedborgare (Oldendorf, 2005, 216).

Att använda skönlitteratur i samtliga samhällsvetenskapliga ämnen i årskurs f – 6 bidrar det till att eleverna får en djupare ämnesförståelse inom respektive ämne. Det är även ett tillförlitligt hjälpmedel för inlärning (Palmer & Burroughs, 2002, s.73–78). Beroende på i vilket ämne man väljer att inkludera skönlitteratur i, vare sig det är i religion, historia, geografi eller samhällskunskap, bidrar det till att eleverna får djupare förståelse för exempelvis olika religioner, samhällsförhållanden, kulturella skillnader (Harringtons, 2016; Jewett, 2011; Macken, 2007; Palmer & Burroughs, 2002; Toderes & Higinbotham, 2013; Tunks m.fl., 2015; Wasta, 2010).

För att eleverna ska kunna utveckla social och historisk förståelse av centrala mänskliga frågor, är det viktigt att läsning av skönlitteratur förekommer i de samhällsvetenskapliga ämnena (Molloy, 2002, s.23). Litteraturen har effekten att gestalta de olika mänskliga erfarenheterna. Att kombinera skönlitteratur med andra aktiviteter i klassrummet är något som bör göras då det ökar chansen till att eleverna förstår lärarens budskap. Ett exempel på en aktivitet är att låta eleverna måla en bild av vad

12

dem har läst på så sätt uttrycker de sin uppfattning av boken genom bild. En annan övning efter att eleverna har läst litteraturen är att diskutera handlingen tillsammans med sina klasskamrater. (Macken,2007, S. 64-65).

Forskare talar som många andra om att skönlitteraturen utvecklar eleverna på ett positivt sätt i etiska och moraliska frågor (Harringtons, 2016; Jewett, 2011; Macken, 2007; Palmer & Burroughs, 2002; Toderes & Higinbotham, 2013; Tunks m.fl., 2015; Wasta, 2010). Litteraturen ger även eleverna möjlighet att konstruera en föreställningsvärld när de läser. Dessa föreställningsvärldar skiljer sig åt eftersom alla är olika individer med olika bagrunder. Föreställningsvärlden kan växa, men den kan också ändras beroende på läsaren och dennes erfarenheter. Elever lär sig att finna sig själva men även föreställa sig hur andra har det (Kay, 1983, s. 2–3)

Genom litteratur utvecklar eleverna social kompetens och ett demokratiskt förhållningssätt (Ewald, 2007, s.26–27). Ewald (2007, s. 120) nämner att det i den svenska kursplanen står att skönlitteraturen hjälper eleverna att förstå sig själva och andra människor i världen. Litteraturen hjälper även eleverna att forma en egen identitet och att skapa en annan syn mot exempelvis rasism, olika könsroller, odemokratiska förhållanden etc. För att få eleverna att känna empati för andra människor kan läraren använda sig av skönlitteratur vars handling handlar om andras sociala problem (Jarvis, 2012, s.744– 745). Ewald (2007, s. 26–27.) menar att mötet mellan eleven och de olika skönlitterära texterna öppnar dörrar för eleverna att bilda fiktiva världar, och genom att leva sig in i de olika världarna utvecklar de perspektiv på sin och andra människors verklighet.

Genom litteratur får eleverna kännedom om olika händelser vilket ger dem en känslomässig syn som gör det möjligt för dem att förstå hur det var förr och hur det är nu. Eleverna får möjlighet att utveckla förståelse för sin egna kultur och andras. De får även en inblick i hur olika kulturer påverkar våra liv och handlingar (Tunks m.fl., 2015, s. 58–60). När man som läsare lever sig in i texten går man även in i en annan värld som kan vara känslomässig, det beror på vilken värld som karaktären befinner sig i. Skönlitteraturen ger eleven möjlighet att leva sig in i någon annans värld, upplevelsen påverkar ”jaget” och på så sätt utveckla nyfikenhet kring sig själv (Castano & Kidd, 2013, s. 377–380).

Sammanfattningsvis kommer samtliga forskare fram till varför skönlitteratur bör användas i undervisningen. Det finns många positiva fördelar med användandet, eleverna utvecklar inte bara förståelse för sig själva och andra, utan de formar även deras egna identitet vilket kan hjälpa eleverna att få en annan syn på bland annat olika livsförhållanden som finns i världen. Att använda skönlitteratur i samtliga samhällsorienterande ämnena är ett bra hjälpmedel för att de ska få bättre ämnesförståelse. Eleverna får genom litteraturen ta del av hur olika människors levnadssätt ser ut och hur det påverkar människan och på så sätt kan de kan utveckla empati för deras medmänniskor.

13

Hur litteraturen används i undervisningen beror på lärarens didaktiska val. De flesta använder skönlitteratur för att introducera olika ämnen och för att klargöra olika koncept, för att förstärka lärande eller bara som ett nöje för eleverna i klassrummet (Stafford, 1993, s. 245). I Israel händer det inte sällan att ett klassrum innehåller elever från judendom, islam och kristendom. Detta skapar konflikter mellan eleverna, kopplat till religionerna. Rawia Hayik nämner detta problem i sin tidskriftsartikel (se tabell 1) och beskriver hur hon har försökt lösa detta problem i sitt klassrum. Hon valde då att använda sig av religiös skönlitteratur för att eleverna skulle få större kunskap om olika religioner, men även för att respektera alla religiösa olikheter som finns i samhället. Målet var även att de elever som inte har en religiös tro skulle få möjlighet att förstå och utveckla stolthet för deras ursprung och bygga en positiv självbild. Läraren beskriver att skönlitteratur som reflekterar andra religioner betraktas som det bästa sättet till att hjälpa eleverna att förstå religiös mångfald (Hayik, 2015, s.92–104).

5.3 Val av skönlitteratur

Valet av skönlitteratur är viktig för att eleverna ska utveckla den förståelse som läraren eftersträvar. Eftersom elevernas intresse väcks av skönlitteratur är det därför viktigt att rätt litteratur väljs ut för att uppnå syftet som läraren har (Macken, 2003, s. 63–65). Även Harrington (2016) skriver om tyngden av rätt litteratur för att fel val kan ge motsatt effekt och målet med läsningen uppnås inte (Harrington, 2016, s. 254).

Ett bra sätt att hjälpa eleverna att förstå religiös mångfald är genom litteratur. Något läraren bör tänka på innan valet av skönlitteratur görs är enligt min översättning att de bör välja böcker som är skrivna av personer som tillhör religionen eller har studerat religionen på djupet. De ska även läsa litteraturen innan eleverna så att de vet vad boken handlar om och bedöma ifall det passar till undervisningen. Till sist nämner Oldendorf (2005) att när valet av böcker görs ska böckerna vara tydliga ha varierande skrivande, lockande detaljer, intressant format och tilltalande illustrationer (Oldendorf, 2005, s.216).

5.4 Vilka utmaningar ställs läraren inför användandet av skönlitteratur?

Valet av skönlitteratur är viktigt då det kan leda till att lärarens syfte med litteraturen inte blir som det var tänkt från början. Lärarna blir osäkra och skrämda för att använda sig av litteratur i undervisningen just för att det kan leda till fel resultat, och det medför att de väljer att inte använda sig av skönlitteratur i undervisningen (Harrington, 2016, s. 254).

De senaste åren har utbudet av skönlitteratur ökat. Det innebär att det blir svårare samt tidskrävande för lärarna att välja rätt litteratur. Det finns dock en fördel med att utbudet är så pass brett och det är att det finns många olika genrer att välja bland och eleverna kan utforska många ämnen på olika sätt (Camp, 2000, s. 400).

14

Skönlitteratur behöver inte alltid är fördelaktigt i undervisningen då det kan uppstå hinder med läsandet. Texten som eleverna ska läsa kan upplevas svår då författaren till boken kan använda sig av olika berättarperspektiv. Mötet mellan eleven och texten kan upplevas svår då det kan handla om något som eleven inte alls kan relatera till eftersom hon/ han inte kan sätta sig in i det hon/ han läser. På så sätt förlorar litteraturen sin betydelse om tanken är att eleven ska försöka sätta sig in i en annan roll och förstå denna (Molloy, 2002, s.50–55). Att eleverna har en god läsförmåga är en viktig del för att kunna använda sig av skönlitteratur i undervisningen (Ewald, 2007, s. 157).

För de elever som har svårigheter med läsning begränsas förståelsen, det finns även elever som kan avkoda, men har dock inte förståelsen (Karen m.fl.2014, s.16). De elever som inte kan läsa vinner inget på att använda sig av skönlitteratur då syftet med skönlitteratur oftast är att det på ett eller annat sätt ska bidra med förståelse eller kunskap. Lärare kan använda sig av läsning för att bidra med njutning. Problemet som kan uppstå är att de elever som inte ser läsning som njutning går miste om vad läsningen egentligen ska berika eleven med så som avkoppling och kunskap (Richardson & Eccles, 2007, s. 343).

15

6. Metoddiskussion

Materialet som har använts till resultatet har hittats via databaser där varierande sökningar har skett. Tillvägagångsättet för att hitta litteratur inom ämnet har varit att använda sig av sökord som valts utifrån syftet och frågeställningarna. Beroende på vilka kombinationer, frassökningar och trunkeringar jag valde såg träffarna annorlunda ut. Antalet träffar varierade från att få flera tusen till ibland inga alls. Till hjälp användes kedjesökning vilket visade sig fungera bra, dock finns det en nackdel som nämnts tidigare, vilket är att författaren kan gå miste om mer aktuell forskning. (Harboe,2013, s.85). Det finns en variation av både äldre och mer aktuell forskning i resultatet.

Litteraturen som har använts är både nationell och internationell, däremot är det en majoritet av internationella tidskriftsartiklar, artiklar och rapporter som har analyserats samt två svenska doktorsavhandlingar. Nackdelen med enbart internationella forskare är att alla lärare är olika och alla skolor runt om i välden har annorlunda kursplan. Det hade varit mer intressant att analysera svenska forskningsresultat eftersom jag med störst sannolikhet kommer att verka i Sverige och följa den svenska kursplanen. Att många forskningsresultat har kommit fram till samma resultat kan ses som positivt och mer trovärdigt. Den internationella forskningen kan möjligtvis bidra med inspiration till det svenska skolväsendet. En annan styrka i arbetet kan vara att olika publikationstyper så som doktorsavhandlingar, artiklar och rapporter har analyserats. Använder man sig endast av ett fåtal publikationstyper kan rapporten ses som mindre trovärdig eftersom det inte finns tillräckligt med bakomliggande analysarbete. Den äldsta publikationstypen som finns i rapporten är 25 år gammal (Jan Stafford, 1993) och gjordes år 1993. Denna rapport kan ses som gammal, men jag ansåg att det inte skiljde sig mycket åt mellan den artikeln och artiklar som skrivits senare. Författarna hade samma tankar och åsikter kring användandet av skönlitteratur trots när artikeln skrevs.

Studiens kvalité kan ses som bra eftersom ett flertal forskarrapporter har analyserats och resultatet har varit att skönlitteraturens användning i klassrummet har sina fördelar. Det som kan ses som mindre bra är att det inte har gjorts så mycket forskning kring detta forskningsområde och det som gjorts har kommit fram till samma resultat.

Det som hade kunnat göras annorlunda är att minska genomförandet av kedjesökningar och använda sig av andra sökord som hade kunnat resulterat i bättre och mer aktuellt material. Kedjesökning gör att du begränsas till information som författaren har hittat och det innebär att jag som skrivare kan gå miste om mer information än det jag hittat via kedjesökningarna. Dessutom är rapporten skriven ur mitt perspektiv och mina tankar och detta kan ge ett mindre opartiskt arbete.

16

6.1 Resultatdiskussion

Denna diskussion kommer utifrån resultatet som framkommit med hjälp av det forskningsresultat som använts.

Sammanfattningsvis kan utifrån resultatet konstateras att de flesta forskarna har kommit fram till att skönlitteraturen bidrar med positiva kunskaper i klassrummet. Litteraturen hjälper eleverna att förstärka deras medkänsla, få förståelse för andra, sig själva och det skapar kulturell förståelse (Stafford,1993 & Hayik, 2015). De utvecklar empati, förståelse, ordförråd och verbalt flyt. Fördelen med skönlitteratur är att den kan inkluderas i alla de samhällsorienterade ämnena, eleverna lär sig olika geografiska platser och kulturer, de får kunskap om olika religioner och hur de praktiseras. Användandet av skönlitteratur skiljer sig från lärare till lärare. En del väljer att använda det som nöje i klassrummet, introducera något speciellt ämne, förstärka elevers lärande men även för att lösa konflikter i klassen.

Skolans uppdrag är att eleverna ska få förståelse för andra människor och utveckla förmåga att leva sig in i deras liv och problem. I skolan ska ingen diskrimineras på grund av deras religion, etnicitet, sexuell läggning, ålder eller funktionsnedsättning. För att motverka främlingsfientlighet som inte är acceptabelt inom skolverksamheten måste skolan vara öppen för diskussioner, aktiva insatser och kunskap (Skolverket, 2016, s.7). Användningen av skönlitteratur i undervisningen anser jag kan uppfylla skolans uppdrag. Det finns få undantag och det är att alla elever inte gynnas av att läsa litteratur eftersom det krävs god läsförmåga och förståelse för litteraturens budskap. Däremot kan de elever som besitter god läsförmåga och läsförståelse förstå och respektera andra genom att läsa. Att möta olika berättelser, människor etc. med deras bakgrund än dess egen anser jag är lärorikt. Genom att ta del av andra människors liv och berättelser får de en annan förståelse för svårigheter som livet kan föra med sig. Det kan även ge en positiv inblick i hur olikheter kan skapa en rikare värld. Eleverna får möjligheten att visuellt förstå att det kan se annorlunda ut beroende på landet man bor i, ekonomiska förhållanden, religion och mycket annat. Att ha en lärare som är engagerande och motiverande i sitt arbete kan möjligtvis hjälpa eleven att vilja lära sig och utvecklas. Om läraren inte finns där för eleverna kan det bidra till att eleverna lättare ger upp och inte finner motivationen till att lära sig och utvecklas.

Utifrån resultatet som jag fått fram lyfter Harrington (2016, s. 244-250, 256) fram att valet av skönlitteratur är viktigt för att ge den effekt som är tänkt inom ett specifikt ämne. Val av fel litteratur kan leda till att målet läraren har med undervisningen ger motsatt effekt, dock nämns inget konkret exempel på vad motsatt effekt specifikt innebär. Lärarna kan se det som skrämmande och bli osäkra kring användningen av litteratur i undervisningen. Lärarens ämnesdidaktiska kunskaper är viktiga, detta för att kunna svara på de frågor som uppstår. De ämnesdidaktiska frågorna är viktiga för elevens lärande. Eleverna tycker oftast inte att allt inom ett ämne är intressant. Det är då lärarens uppgift att gör en hel del urval i det material som ska användas inom ämnet. För att göra dessa urval är det

17

viktigt att som lärare veta vad som är mer eller mindre relevant, detta är inte alltid lätt då valen kan göras på många olika sätt bland annat utifrån ämnets innehåll, elevens möjligheter och behov. Att förhålla sig till läroplaner och läroböcker är vanligt för lärarna, det är därför inte enkelt att bedöma materialet som läraren har tänkt använda. Om läraren har den ämnesdidaktiska kunskapen, dvs kan svara på frågorna vad, hur, varför och för vem, kan valet av litteratur underlättas. De ämnesdidaktiska kunskaperna ger lärarna möjlighet till att välja och vara kritiska till det material de vill använda i sin undervisning som de anser vara viktigt för att eleverna ska nå målen (Sjöberg, 2000, s. 33–39).

Det jag kan se som problematiskt är att läroplanen inte tar upp någon som helst information om att valet av litteratur faktiskt är viktigt, detta innebär då att läraren måste ha ett didaktiskt förhållningssätt som innebär att de måste se till att besvara de fyra grundfrågorna vad, hur och varför och för vem? De själva måste även ta reda på vad som är passande och inte gentemot undervisningen. Dock behöver det inte alltid ses som problematiskt utan det kan även ses som en lärares professionalitet. Innan valet av litteratur sker är det några punkter som även Oldendorf (2005) nämner att man ska tänka på. Det första är att rätt person som har kunskapen ska ha skrivit boken, läraren måste själv läsa boken innan eleverna, och att litteraturen ska vara tydlig och varierande. Dock anser jag att dessa delar är viktiga att tänka på inom alla ämnen där man väljer att inkludera skönlitteraturen. Det är viktigt att läraren vet vad boken handlar om för att sedan kunna avgöra om det passar den åldersgrupp samt klass som läraren undervisar i. Det innebär inte bara att det är tidskrävande, men även svårt för lärare att inkludera skönlitteratur i undervisningen eftersom det finns ett brett utbud utav olika skönlitterära böcker. Eftersom att detta kan ta tid för en lärare kan det i praktiken leda till att lärarna faktiskt inte använder sig av litteratur i klassrummet. Det kan hända att läraren faktiskt missar möjligheten till att använda sig av ett läromedel som kan utveckla elevernas förståelse och medvetenhet inom de samhällsorienterande ämnena. Utifrån analysen framgår det att inkluderande av skönlitteratur i undervisningen utvecklar elevernas förståelse och medvetenhet, men även empati gentemot andra i sin omgivning, och det är enligt min uppfattning väldigt viktigt och berikande för en individ.

Det jag funnit extra intressant är att valet av skönlitteraturen är betydelsefull just för att det finns många positiva fördelar. Att utveckla förståelse och empati gentemot andra människor med andra kulturer och levnadsätt är mycket viktigt i dagens samhälle där alla människor är olika. Jag har tidigare inte reflekterat över vilken negativ påverkan och motsatt effekt valet av litteratur kan ge. Under arbetets gång har det framkommit att valet har en viss påverkan. Det hade varit intressant att veta vad fel val av litteratur kan leda till, eftersom forskarna har nämnt att det är viktigt. Ett exempel jag kan tänka mig som negativ effekt är att eleven inte förstår bokens budskap. Denne har då varken ökat sin kunskap eller förståelse. Snarare tvärtom, eleven kan ha missuppfattat budskapet och istället skapat sig en fördom om exempelvis en religion eller samhällsklass.

18

Utifrån forskningen jag har analyserat till denna studie, har jag kommit fram till att det finns mer forskning att göra kring varför skönlitteratur bör användas och vilka fördelar samt möjligheter det finns. Hur lärarna väljer att använda skönlitteraturen finns det inte mycket material om, inte heller vilka urval samt metodstrategier som ska användas. Harrington (2016) lyfter fram att valet av litteratur är viktigt och att det kan leda till motsatt effekt, men som tidigare nämnt finns det inget konkret exempel när och på vilket sätt det har gett motsatt effekt. Det anser jag hade varit mycket intressant och lärorikt inför kommande arbete som lärare.

För att litteraturundervisningen ska få en positiv effekt är det viktigt att eleverna har god läsförmåga. Saknar eleverna en god läsförmåga bör lärarna erbjudas någon form av fortbildning för att få hjälp med att förbättra undervisningen med användandet av skönlitteratur (Ewald,2007). Däremot anser inte jag att fortbildning löser elevernas läsförmåga utan mycket arbete ligger både hos eleven och läraren. Läraren bör vara engagerad och motivera eleven till att kämpa och träna mycket för att utveckla en god läsförmåga. Om skolan och lärarna fick de resurser som behövs för fortbildning samt inköp av skönlitteratur skulle eleverna få möjligheten till att utveckla förmågor som är skolrelaterade eller relaterade till livet. Deras empatiska förmåga hade utvecklats och även förståelse för andra. Med hjälp av det skulle eleverna få möjlighet att samarbeta med andra i en värld med olika kulturer och religioner (Jarvis, 2012, s. 743–758).

Jag anser att de samhällsorienterande ämnena innehåller många viktiga delar som är viktiga för eleverna att få kunskap om. Det är de ämnena som enligt min egna åsikt utvecklar eleverna på många plan, inte bara som individer men också som medmänniskor. Vi som framtida lärare men även de som redan är lärare har ett ansvar till att ge eleverna rätt kunskap för att de ska bli goda samhällsmedborgare. Att inkludera skönlitteratur som kan bidra till detta ser jag som en förmån som bör utnyttjas på bästa möjliga sätt.

6.2 Framtida forskning

Det jag anser hade behövts är mer svensk forskning kring skönlitteratur, det finns författare som skrivit böcker om skönlitteratur men forskning kring det är begränsad, speciellt inriktat mot årskurs 4 – 6. Som tidigare nämnt finns det forskning kring varför skönlitteratur är bra att använda i undervisningen, dock behövs det mer forskning kring hur det ska används. Det hade även varit intressant att inför kommande examensarbetet göra en empirisk undersökning på en skola för att studera hur läraren använder skönlitteraturen i de samhällsorienterande ämnena och följa upp om lärarens mål med litteraturen uppfylls. Det vill säga hur och om de använder skönlitteratur, vad de tycker att det bidrar med. Ser de det som en möjlighet till lärande eller ett hinder? Att även intervjua elever kring läsning av skönlitteratur och vad det för med sig hade varit intressant att undersöka.

19

Referenser:

Anderström, H. (2017). Lärares samtal om etik. Sociala representationer av etikundervisningen på mellanstadiet inom ramen för de samhällsorienterande ämnena. Karlstad University

Bryman, A. (2002). Samhällsvetenskapliga metoder. (2 uppl.). Stockholm: Liber AB

Castano, E. & Kidd, D.C. (2013). Reading Literary Fiction Improves Theory of Mind. The New School for Social Research. Science, 342, 377-380.

Camp, D. (2000). It takes two: Teaching with Twin Texts of Fact and Fiction. The Reading Teacher, 53, 400-408. Hämtad 28 februari, 2018, från:

http://web.a.ebscohost.com.bibl.proxy.hj.se/ehost/pdfviewer/pdfviewer?sid=46a8a993-9eaf4468-ad5e-dfeb94ca8a70%40sessionmgr4005&vid=3&hid=4206

Douglas, K.M., & R. Albro, E. (2014). The Progress and Promise of the Reading for Understanding Research Initiative. Educational Psychology Review, 26, 341-355.

Ewald, A. (2007). Läskulturer, lärare, elever och litteraturläsning i grundskolans mellanår. Diss. Lund: Lunds universitet, 2007.

Fast, C. (2001). Berätta! : inspiration och teknik. Stockholm: Natur och kultur.

Green, C., Oldendorf, SB. (2005). Teaching religious Diversity Through Children’s Literature. Teacher

Journals, 81, 209-218.

Harboe, T. (2013). Grundläggande metod. Den samhällsvetenskapliga uppsatsen. Polen: Dimograf. Harrington, J.M. (2016). We’re all kids. Picture books and cultural awareness. The social studies, 107, 244-256.

Hayik, R. (2015). Adressing religious diversity through children’s literature: An “English as a foreign language” classroom in Israel. International Journal of Multicultural Education, 17, 92-106.

Imsen, G. (1999). Lärarens Värld. Introduktion till allmän didaktik. Lund: Studentlitteratur.

Jarvis, C. (2012). Fiction, Empathy and Lifelong Learning. International Journal of Lifelong

Educational, 31, 743-758.

Jewett, P. (2011). Some people do things different from us. Exploring personal and global cultures in a first-grade classroom. Journal of Children’s Literature, 37, 20-29.

Langer, J.A. (2005). Litterära föreställningsvärldsar.Göteborg, Diadalos AB Kay, P. (1983). Three properties of the ideal reader. Stanford University.

Macken, C.T. (2007). What in the world do second graders know about geography? Using picture books to teach geography. The Social Studies, 94, 63-68.

Molloy, G. (2002). Läraren Litteraturen Eleven. En studie om läsning av skönlitteratur på högstadiet. Diss. Stockholm: Stockholm Lärarhögskolan, 2002.

Odenstad, C. (2014). Ämnesdidaktik för SO-ämnena. För grundskolan. Malmö: Gleerups.

20

Palmer, J., & Burroughs, S. (2002). Integrating children’s literature and song into the social studies. The

Social Studies, 93, 73-78.

Richardson, P.W. & Eccles, J. (2007). Rewards of reading: toward the development of possible selves and identities. International Journal of Educational Research, 46, 341-356.

Sanders. J., Foyil. K., & Graff. J. M. (2010). Conveying a stance of religious pluralism in children’s literature. Childrens’s Literature in Education, 41, 168–188.

Skolverket. (2016). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet.Stockholm: Skolverket.

Stafford, J. (1993). How to teach about religion in the elementary social studies classroom. The Social Studies, 84:6, 245–248.

Sjöberg, S. (2010). Naturvetenskap som allmänbildning: en kritisk ämnesdidaktik. Lund: Studentlitteratur.

Todres, J., & Higinbotham, S. (2013). A person’s a person: Children’s right in children’s literature.

Columbia Human Rights Law Review. Heinonline, 45, 3-55.

Tunks, K., Giles, R., & Rogers, S. (2015). A survey of Theacher’s Selection and Use of Children’s Literature in Elementary Classrooms. University of South Alabama, 25, 58–70.

Lundgren, U., Säljö, R., & Liberg, C. (2014) ”Lärande, Skola, Bildning”. Stockholm: Natur & Kultur. Wasta, S. (2010). My neighbour: Exploring Sense of Place Through Children’s Literature. The Social

21

Bilaga 1

Publikationsår Titel

Syfte Resultat Publikationstyp

Camp, D. (2000). It takes two: Teaching

with twin Texts of Fact and Fiction.

Hur man kombinerar skönlitteratur och facklitteratur i samma ämne.

Användandet av skönlitteratur och facklitteratur ger eleverna olika infallsvinklar inom ämnet.

Tidskriftsartikel

Castano, E. & Kidd, D.C.(2013).

Reading Literacy Fiction improves Theory of Mind.

Se ifall läsning har någon påverkan på den empatiska förmågan.

Läsning av litteratur bidrar till att elever utvecklar empati.

Tidskriftsartikel

Douglas, K.M., R.Albro, E. (2004). The

Progress and Promise of the Reading for Understanding Research Initiative.

Hur elever ska beskriva läsandet för att förstå.

Många elever läser inte med förståelse. Elever måste kunna läsa och förstå för att ha möjlighet till att utveckla förståelse för andra och sig själva.

Tidskriftsartikel

Ewald, A. (2007). Läskulturer, lärare,

elever och litteraturläsning i grundskolans mellanår.

Belysa litteraturläsningen i grundskolans mellanår.

Läsandet hos eleverna varierar samt intresset. Elevernas val kring olika genre är inte bred.

Doktorsavhandling

Green, C. & Oldendorf, S.B. (2005).

Teaching religious Diversity Through Children’s Literature .

Hur man kan undervisa religiös mångfald med hjälp av litteratur.

Ett bra sätt att hjälpa elever samt lärare att förstå religiös mångfald är genom skönlitteratur.

Tidskriftsartikel

Harrington Judith M. (2016).

We’re all kids.

Se ifall unga elever anpassar sig till kulturella likheter och olikheter med hjälp av skönlitteratur.

Val av litteratur är viktigt för att det ska bli rätt, ger annars motsatt effekt. Skönlitteratur ger djupare förståelse-

Tidskriftsartikel

Hayik, R. (2015). Addressing religious

diversity through children’s literature: An “English as a foreign language” classroom in Israel.

Vill få eleverna att respektera andra religioner med hjälp av skönlitteratur då det råder religiösa konflikter.

Eleverna tog initiativ och främja rättvisa. Dock ansåg författaren att det var svårare än hon trodde att göra skillnad på det sättet. Det hjälpte eleverna till viss del men hon är inte säker på ifall det håller i längden.

Tidskriftsartikel

Jarvis, C. (2012). Fiction, Empathy and

Lifelong Learning. International Journal of Lifelong Educational.

Förmågan att väcka empati med hjälp av skönlitteratur.

Skönlitteratur väcker inte alltid empati, endast i vissa fall.

Tidskriftsartikel

Jewett, P. (2011). Some people do things

different from us. Exploring personal an global cultures in a first grade classroom. Journal of Children’s Literature.

Utforska personlig och globala kulturer i klassrummet.

Litteraturen utvecklar elevernas syn på andra och sig själva. Finns potential att utveckla elevernas perspektiv på världen.

Tidskriftsartikel

Kay, P. (1983). Three properties of the

ideal reader.

Vilka tre egenskaper den ideala läsaren har.

De tre olika egenskaperna var; föreställningsläsaren,

njugghetsprincipen och den tillförlitliga idealläsaren.

Tidskriftsartikel

Macken, Carol T. (2007). What in the

word do second graders know about

Undersöka ifall elever lär sig genom litteratur då de

Litteratur bidrar till förståelse och den utvecklar elevernas etiska och moraliska frågor.

22

geography? Using picture books to teach geography.

införde användandet av litteratur i läroplanen. Molloy. G. (2002).

Läraren-litteraturen-eleven.

Syftet var att väcka läslust. Läslusten väcktes inte men intresset ökade.

Doktorsavhandling Palmer, J. & Burroughs, S. (2002).

Integrating children’s literature and song into the social studies.

Hur man kan integrera sång och litteratur.

Litteratur och sång är ett starkt hjälpmedel för lärande.

Tidskriftsartikel

Richardsson, P.W. & Eccles, J. S. (2007). Rewards of reading: toward the

development of possible selves and identities.

Elevernas avsikt med att läsa skönlitteratur frivilligt.

Viljan att läsa frivilligt har en bra inverkan.

Tidskriftsartikel

Sanders, J. Foyil, K. & M. Graff, J. (2010). Conveying a stance of religious

pluralism in children’s literature.

Religiös diskriminering är ett globalt problem och vill att lärare genom skönlitteratur kan börja diskutera detta.

Skönlitteratur hjälper eleverna att få förståelse för andra. Dock är lärare oroliga att använda litteratur inom religion på grund av vad föräldrarna tycker.

Tidskriftsartikel

Stafford, J. (1993). How to teach about

religion in the elementary social studies classroom.

Hur religion kan läras ut i klassrummet.

Lärare är osäkra kring användandet på grund av vad det egentligen får lära ut inom religion. Hans svar är att lärare ska använda skönlitteratur för att förstärka förståelse.

Rapport

Todres, J. & Higinbotham, S. (2013). A

person’s a person: Children’s right in children’s literature

Hur elever genom skönlitteratur kan lära om deras rättigheter

Elever kan genom skönlitteratur lära sig om sina rättigheter.

Artikel

Tunks, K., Giles. R., & Rogers, S. (2015).

A survey of Theacher’s Selection and Use of Children’s Literature in Elementary Classrooms. The language and Literacy spectrum.

69 styck lärare hade i uppdrag att gå in på djupet på att undersöka urvalet av skönlitteratur i dagens klassrum och hur de används.

Majoriteten hade högläsning och diskussion för att bearbeta litteraturen.

Tidskriftsartikel

Wasta, S. (2010). Be my neighbour:

Exploring Sense of Place Through Children’s Literature.

Undersöka om litteratur hjälper eleverna att få förståelse för olika platser.

23

Bilaga 2

Protokoll för basala kvalitetskriterier för studier med kvantitativ metod

Del I.

Beskrivning av studien

Beskrivs problemet i bakgrund/inledning? Ja Nej

Är syftet relevant för ert examensarbete? Ja Nej

Är kunskapsläget inom det aktuella området Ja Nej

beskrivet?

Finns ett ämnesdidaktiskt perspektiv Ja Nej

representerat i studien?

Är val av material beskrivet? Ja Nej

Samtliga frågor ska besvaras med ja för att artikeln ska granskas med hjälp av frågorna i Del II. Vid Nej på någon av frågorna ovan exkluderas artikeln.

Del II

Kvalitetsfrågor

Beskrivs statistiska metoder/analys? Ja Nej

Hänger metod och syfte ihop? Ja Nej

(Kvantitativt syfte – kvantitativ metod)

Beskrivs datainsamlingen? Ja Nej

Beskrivs etiskt tillstånd/förhållningssätt/ Ja Nej ställningstagande?

24 Diskuteras metoden mot kvalitetssäkrings-

begrepp (tillförlitlighet och trovärdighet) Ja Nej i diskussionen?

Diskuteras huvudfynd i resultatdiskussionen?

Ja Nej

Sker återkoppling till nyare forskning

i relation till huvudfynden i diskussionen? Ja Nej

Är resultatet relevant för ert syfte? Om ja, beskriv:

……… ……… ………

Om nej, motivera kort varför och exkludera artikeln:

……… ……… ………

Forskningsmetod (t.ex. tvärsnittsstudie)

……….

………