Skola, kompisar, föräldrar och brott

(1)

SKOLA, KOMPISAR,

FÖRÄLDRAR OCH BROTT

En skolundersökning bland elever i nionde klass

TINA SJÖBERG

Handledare Docent Robert Svensson, Hälsa och samhälle

__________________________________________________________________

Examensarbete i Kriminologi Malmö högskola

61-90hp Hälsa och samhälle

Kriminologi III 205 06 Malmö

(2)

SKOLA, KOMPISAR,

FÖRÄLDRAR OCH BROTT

EN SKOLUNDERSÖKNING BLAND ELEVER I

NIONDE KLASS

TINA SJÖBERG

Sjöberg, T. Skola, kompisar, föräldrar och brott. En skolundersökning bland elever i nionde klass. Examensarbete i Kriminologi 15hp. Malmö högskola: Hälsa och Samhälle, 2010.

Abstract: Alla kan vi lära oss något, frågan är bara vilka möjligheter och tillfällen vi får i livet och hur vi tar tillvara på dem. Detta något är en process som börjar när vi föds och slutar när vi dör. Det vill säga ett livslångt lärande. Nu är det ju så att allt man kommer över i kunskapsväg inte alltid stämmer överens med den kultur och det samhälle man lever i och då finns möjligheten till att begå felaktiga beslut och handlingar. Hur kan man då veta vad som är rätt och fel? Till en början är familjen det incitament som ligger närmast till hands. De som växer upp i en trygg och kärleksfull familj där normer och regler väl stämmer överens med det samhälle de lever i, har större möjlighet att socialiseras rätt. Det vill säga om allt annat också hamnar rätt. Skolan och kompisarna är av stor betydelse för

ungdomarnas utveckling av kriminella beteenden. Om skolan och kompisarna till största och övervägande del håller sig till gängse normer så är detta ett bra

incitament i ungdomarnas tillvaro. Detta var också resultatet av min

undersökning, tillsammans med den egna attityden. Resultaten belyser också vikten av den så kallade föräldrakontrollen och dess betydelse. Har eleven föräldrar som bryr sig blev resultatet mindre brottslighet.

(3)

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

INLEDNING ...3 TEORETISK DISKUSSION...4 Sutherland ...4 Matsueda...5 Akers...6 TIDIGARE FORSKNING ...7

Svensson och Pauwels ...7

Ring och Svensson...8

Ring...9

MATERIAL OCH METOD ...10

Material...10

Metodproblem...10

Genomförande och bortfall...11

Enkäten ...12 VARIABELBESKRIVNING ...12 Skola ...12 Kompisar...13 Föräldrakontroll ...15 Brott ...17 Egna attityder...18

Analys och resultat...19

Enkla samband...20 Samband...21 Multipel korrelationsmatris...23 SLUTDISKUSSION ...24 REFERENSLISTA ...26 Bilaga 1 ...27 Bilaga 2 ...36

(4)

INLEDNING

Jag vill i denna studie försöka belysa vad ungdomar tycker och menar ärbrottsligt och om de kanske har begått brott. Vad är det som gör att de tycker si eller så? Jag funderar på vem som kan styra deras tankar och sätt att handla och om någon har ett speciellt inflytande över dem. Jag reagerar på varför de till exempel förhåller sig så neutrala till snatteri och klotter. Vem säger att det är okej att måla en stor bild på något som inte är deras eget? Inte kan det väl vara föräldrarna som säger till sina ungdomar att det är okej att måla på andras egendom, eller? När det snattas i affärer så menar jag att något måste saknas hos ungdomarna, kan det vara så att normer om ditt och mitt inte är införlivade i deras medvetande. Eller är det så att omkompisarna har ett positivt förhållningssätt till brottsligt beteende såsom snatteri eller klotter, tar de då automatiskt över de tankarna och gör likadant utan att reflektera? Det hänger kanske också ihop med hur ofta de umgås med andra som har ett kriminellt beteende. Kan detta undvikas genom att inte umgås med dem som begår handlingar som inte är accepterade i samhället.

Familjen är en språngbräda ut i livet och om familjen, hur den än må se ut kan inverka på hur eleven förhåller sig när det gäller avvikande beteende. Med avvikande beteende menar jag att stjäla, använda droger, använda våld, mobba andra eller skolka från skolan. Familjen i sin grundstomme såsom gifta par eller inte menar jag inte spelar någon roll, utan vilka värderingar den har och om de lyckas med att överföra normer som till exempel säger att man inte får stjäla andras saker eller du ska inte mobba någon för då kan den andra bli ledsen. Men det är klart att om familjen eller delar av den själva missbrukar, stjäler eller accepterar att ungdomen inte hör av sig eller blir borta utan att säga var de befinner sig, vad ska ungdomen då tro?

Om skolan inte bryr sig och sätter upp gränser, ligger det nog nära till hands att eleven tar egna initiativ i frågan hur de ska förhålla sig till brottslighet. När ingen frågar, ingen ställer krav då tror jag att ungdomen kommer att befinna sig i ett vaccum av tomhet som de på ett eller annat sätt försöker fylla. Det kan bli så att de fyller det med avvikande beteende men jag säger inte att det måste bli så. Allt detta till trots, så är min grundhypotes att ingen föds elak eller kriminell utan det kommer längs socialisationsprocessen. Längs den vägen varierar faktorer med olika intensitet vare sig det gäller pro kriminella eller anti kriminella faktorer Mot bakgrund av detta är syftet med denna studie att:

beskriva förekomsten av brottslighet bland ungdomar i årskurs nio

belysa sambanden mellan föräldrakontroll – skola – kompisar – egna attityder – och brott

(5)

TEORETISK DISKUSSION

Uppsatsen är skriven ur ett deduktivt perspektiv. Det vill säga att man utgår från tidigare forskning och teorier om fenomenet som i detta fall är ungdomars värderingar och attityder mot brott. . Med det deduktiva perspektivet menas att teoretiserandet föregår forskningen1_{. Idén med studien i likhet med Sutherlands}

differentiella associationer2, är att om hur ens omgivning har ett stort inflytande på hur man agerar eller inte agerar i olika situationer. Om barn får uppmuntran när de gör något bra så stärks deras självförtroende och den handling de utförde blir ett positivt minne. Samma gäller fast omvänt, om de gör något som är fel och en förälder eller kompis går in i situationen och markerar att så här gör vi inte, så lär sig barnet genom en tillrätta visning att just det beteendet inte gav en positiv utdelning. Den positiva responsen leder till att barnet blir mer konformt i den positiva situationen än den i situation där det blev negativ respons. Detta speglar barnets första tid i livet. Senare kommer andra faktorer också att spela roll i hur barnet/ungdomen förhåller sig till kriminella beteenden. Dessa faktorer är till exempel skola, kompisar och fritidssysselsättningar. Familjen fortsätter att ha inflytande över ungdomen, både positivt och negativt.

Grundprincipen som denna teori bygger på är att kriminaliteten bygger på den sociala organisationen och är ett uttryck för den sociala organisationen. Det vill säga att det handlar om att beteendet är inlärt genom kontakt med andra. De flesta samhällen har inslag av både och. Vidare förklarat så är omgivningen som

individen befinner sig i av stor betydelse. Många olika faktorer påverkar individen men just familjen och hur det ser ut runtomkring individen har betydelse i

utvecklingen av kriminellt beteende. Omgivningarna och det samhället min undersökning befinner sig i är kanske inte ideala för att se hög kriminalitet i men jag ville ändå se vilka tendenser som fanns. Det finns inga segregerade områden och ingen hög arbetslöshet som ofta är förknippat med brottslighet. Som vi kommer att se är familjestrukturerna oftast konventionella, alltså gifta par. Det finns heller ingen direkt gängverksamhet och inget överdrivet klotter på offentliga byggnader. Skadegörelsen håller sig till sönderslagna gatubelysningar, men då och då dyker allvarligare skadegörelse upp.

Sutherland

I boken Principles of criminology, elfte utgåvan (1992) beskrivs de nio

påståenden som hänvisar till den process som en person använder sig av när de blir kriminella eller som de tar avstånd ifrån om de inte vill engagera sig i kriminellt beteende. Nedanstående är egen översättning.

1. Kriminellt beteende är inlärt. Det vill säga att det inte är ärftligt utan måste läras in.

2. Kriminellt beteende lärs in genom interaktioner med andra personer genom språket, Men även genom gester sker inlärningen.

1_{May, Tim (2001). Samhällsvetenskaplig forskning. Lund: Studentlitteratur.}

2_{Sutherland, Edwin H, Cressey, Donald R, Luckenbill, David F (1992). Principles of criminology.}

(6)

3. Större delen av inlärningen sker inom den närmaste gruppen såsom familj och kompisar. Tidningar och filmer har inte så stort inflytande på upprinnelsen till det kriminella beteendet.

4. När väl det kriminella beteendet är inlärt inkluderar det a) tekniken att utföra brottet, som ibland är mycket komplicerade ibland mycket enkel b) motiven, drivkrafter och attityder.

5. Motiven och drivkrafterna lärs in utifrån definitioner av lagliga koder som är för eller emot lagen. I en del samhälle är man omringad av de som är för att följa lagen, i andra är det tvärtom. Det kan vara en mix av båda och då kan det bli konflikter, normativa sådana.

6. En person blir brottslig om tillgången på olagliga influenser står över

tillgången på de influenser som underkastar sig lagen och favoriserar att bete sig enligt rådande lag och norm.

7. Differentiella associationer varierar med frekvens, varaktighet, prioritet och intensitet. Här antas prioritet vara viktigt såtillvida att om ett antikriminellt beteende prioriteras i barndomen, så antas det följa med hela livet. Det samma gäller omvänt om ett kriminellt beteende prioriteras följer det också med hela livet. Dessa fyra begrepp har visat sig vara extremt svåra att mäta.

8. Processen att lära sig kriminellt beteende genom umgänge med andra

kriminella är samma process och involverar alla de mekanismer som i all annan inlärning.

9. Medan kriminellt beteende är ett uttryck för generella behov och värderingar, förklaras det inte genom detta eftersom icke-kriminellt beteende också är ett uttryck för de samma.

Matsueda

Till fördel för Sutherlands teori diskuterar Matsueda (1988) de många empiriska studier som gjorts på ungdomsbrottslighet med differentiella associations teorin som utgångspunkt3. Han tar upp kompisars inflytande på individen. Om de är för eller emot brottslighet överförs det mellan individerna. De som umgås med och har kriminella kompisar tenderar att själva begå brott. Omvänt gäller att om de umgås med kompisar som följer gällande lag och norm tenderar de att göra detsamma. Helt oemotsagt är det ovannämnda inte utan det finns de som begår kriminella handlingar fast de är omgivna av personer som är icke-kriminella. Men ändock finns det ett samband som visar på att har man kriminella kompisar och personer i sin omgivning som bryter mot lagen och de gängse normerna så är det lättare att ta till sig deras värderingar.

3_{Matsueda, Ross L (1982). Testing control theory and differential association: a casual modell}

(7)

Akers

Akers diskuterar på ett mer ingående sätt än både Sutherland och Matsueda huruvida inlärning och utveckling av kriminellt beteende eller icke kriminellt beteende sker i socialisationsprocessen.. The social learning theory of criminal and deviant behavior4_{ska inte ses som en rivaliserande teori till Sutherlands}

differentiella associationer menar Akers, utan er som en utveckling av och komplement till den samma.

Akers och Burgess reviderade Sutherlands nio punkter till sju genom att slå ihop den första och den åttonde punkten och tog helt bort punkt nio. De bearbetade original punkterna med ett beteendevetenskapligt koncept5.

Han ger uttryck för hur inlärning är av samma sort vare sig det gäller för eller emot kriminellt beteende och därför är viktigt att titta på underliggande faktorer och dess förekomster i till exempel hur ofta och hur mycket. Det är fel att påstå att kompistrycket inte är att räkna med, men inte att förglömma är den förförståelse en individ har med sig sedan innan. Interaktionerna och socialisationen inom familjen föregår och har effekt på både om ungdomen väljer kriminella eller icke kriminella kompisar.

Personen ifråga blir hela tiden utsatt för influenser av det ena eller andra slaget och om man väljer att ha ett avvikande beteende styrs i mångt och mycket av hur ofta eller hur tillgängligt det ena beteendet står sig emot det andra. Akers tar också upp meningen med straff och belöning i situationer som barn och ungdomar befinner sig i. Vilket får de mest av i olika situationer. Och här får man då titta på varje individ från fall till fall. Det är en av huvudteserna i teorin. Här skiljer sig Akers från Sutherland, därför den senare tar inte upp straff och belöning i sin teori.

Den faktor som Akers lyfter fram som han menar är lika viktig som kompisar och kompisgäng, är familjen. Hur har individens uppväxt varit? Detta är av största vikt att ha med i diskussionen när det gäller utvecklingen av ett avvikande beteende, om barnet var aggressivt eller till exempel ljög när det var litet och hur familjen ställde sig till det beteendet. Hur familjen ställde sig i förhållande till det

avvikande beteendet följer barnet upp i ungdomsåren och är därför av största vikt att ta hänsyn till. Det som jag tyckte var viktigt här, var det faktum att familjen vare sig de ställde sig positiva eller negativa till avvikande beteende så spelar det stor roll för senare beteenden i livet. Man kan klart inte skylla allt på familjen men att ta in den som en viktig faktor i förklaringen till det avvikande beteendet eller till det konforma beteende bör göras.

Sannolikheten är mer trolig för individen att begå brottslighet när:

1. han eller hon associerar med andra som begår brott och bryter mot sociala regler och lagen

2. det brottsliga beteendet stöds mer än det som är lagligt.

4_{Akers, Ronald L (2009). Social learning and social structure, a general theory of crime and}

deviance. New Brunswick: Transaction Publishers.

(8)

3. han eller hon exponeras mer avvikande än konforma modeller/situationer. 4. hans eller hennes redan inlärda beteende är för eller emot ett avvikande beteende.

TIDIGARE FORSKNING

Det har gjorts mycket forskning i ämnet ungdomsbrottslighet. Jag visar här på en del tidigare forskning med anknytning till min studie. Det är inte nödvändigtvis så att den forskning jag tagit upp här har utgått från differentiella associationer, men alla har något gemensamt så som familj, avvikande beteende, och skola. All forskning gällande ungdomar och brottslighet är av intresse då det är ett ämne som alltid finns med oss och varierar över tid. Nya trender inom ämnet dyker ständigt upp och det är viktigt att lyfta fram och ta del av vad som händer bland ungdomar i dag, så att vi kan möta upp och till viss del också förebygga

brottslighet och avvikande beteende. Jag har inte tagit upp forskning kring till exempel psykisk ohälsa, socioekonomisk status och annan etnicitets betydelse för ungdoms brottslighet. Detta är naturligtvis mycket viktigt och intressant men inom ramen för mitt forskningsprojekt har jag valt bort de aspekterna.

Svensson och Pauwels

I en nyligen publicerad artikel av Svensson och Pauwels6 presenterades en forskningsstudie som hade till syfte att visa effekterna på ungdomsbrottslighet med en riskfylld livsstil och den individuella benägenheten att begå brott. De personer undersökningen riktade sig till var ungdomar i tretton till femton års ålder och de fick svara anonymt på en enkät. Enkäten var i stort sett lika på båda ställena. Den ena orten var Antwerpen i Holland och den andra var Halmstad i Sverige. Studien fokuserar på en av de viktigaste frågorna inom kriminologin, nämligen hur de individuella egenskaperna och situationella influenserna

samverkar när det gäller att förklara brottslighet. De förespråkar att livsstilen ska ses mer på ett multidimensionellt sätt såsom att studera vilka platser ungdomarna spenderar sin fritid på, med vem de umgås med och vilka aktiviteter de är

engagerade i. Det kan vara publika platser där brottsliga inslag är vanliga och alkohol och droger förekommer på ett mer naturligt sätt än tillexempel hemmavid. Men är då alla individer lika mottagliga för den här mer riskfyllda livsstilen än andra? Eller finns det de som är mer mottagliga på grund av sina personliga karakteristika?

Svensson och Pauwels fann i sin undersökning att desto fler brottsliga kamrater en individ har, desto mer en individ dricker och desto fler kvällar en individ

spenderar inne i city, desto mer bryter individen mot lagen. Om sedan individen har höga individuella riskfaktorer såsom en tillåtande attityd gentemot brott och problematiska beteende, samt att de ger uttryck för ett rastlöst, risktagande eller

6_{Svensson, R & Pauwels L (2008) Is a risky lifestyle always “risky”? The interaction between}

individual propensity and lifestyle risk in adolescent offending. Crime and delinquency, September 2008.

(9)

ett aggressiv beteende då är sambanden mellan riskfylld livsstil och brott också högt. Detta gäller både för ungdomarna i Antwerpen och i Halmstad. Omvänt gäller att om individen har hög moral och hög självkontroll är risken inte lika hög att de tar till sig och utövar brottslighet.

Med dessa resultat för handen menar Svensson och Pauwels att det är mindre försvarbart att fokusera preventiva åtgärder på ungdomar med lågt anlag för brottslighet som gör sällsynta brott och på ungdomar som har höga individuella anlag för brott, men inte lever ett riskfyllt liv.

Ring och Svensson

Tillsammans har Ring och Svensson (2007) gjort en studie i Sverige7 som handlar om sambandet mellan social klass och betyg, och mellan betyg och brott. Studien bygger på två av varandra oberoende studier, dels offentliga brottsregister och dels självrapporterad data insamlad från en ansenlig mängd ungdomar i nionde klass. Åldern på de ungdomar som ingick i registerdatan är femton till tjugotvå år. Studiens hypotes är att det finns ett samband mellan socialklass och

skolprestationer och mellan skolprestationer och brottslighet. Som jag inledde den här uppsatsen så har Ring och Svensson också konstaterat att en ungdoms

bakgrund kan påverka hur och vilka möjligheter de får senare i livet. De

konstaterar att sambandet mellan social klass och utbildningsframgångar är ett av de mest konstanta samband som sociologiska forskare har hittat. En av de

bakgrundsfaktorer som jag finner intressant och som de diskuterar är, om

föräldrarna är högutbildade och för intressanta diskussioner i hemmet , om det kan vara till fördel för ungdomen i dess utveckling i skolarbetet. Attityder för och emot brottsligt beteende kanske också i högre grad diskuteras i de mer

högutbildade familjerna. Även tillgång till eget rum och dator ses som en tillgång. Vidare diskuteras att ungdomar med högre social status är mer benägna att

investera i högre utbildningar.

I en av sina analyser av sitt material konstaterade Ring och Svensson att i båda undersökningarna så var social klass och framgång i skola det tydligaste sambandet följt av kön och familjestruktur. Individer som kom från hem med skilda föräldrar presterade sämre än de som bodde med båda sina föräldrar. I nästa analys som kontrollerade brottslighet med socialbakgrund så reducerades den sociala bakgrundens inverkan på brottslighet när man kontrollerade för skolprestationer och detta gällde i båda undersökningsgrupperna. Alltså gäller att skolprestationen har en uttalad effekt på brottsligheten.

Ett annat forskningsprojekt (projekt Metropolitan)som de tar upp och som jag också tagit del av är Torstenssons (1987)8, som menar att fast än att föräldrarnas sociala klass korrelerar svagt med ungdomens brottslighet så bör det tas med i diskussionen därför det kan indirekt ha ett samband via skolprestationer.

7_{Ring J, Svensson R (2007) Social class and criminality among young people: a study}

considering the effects of school achievement as a mediating factor on the basis of Swedish register and self-report data. Journal of Scandinavian studies in criminology and crime prevention, 8:2, ss 210 – 233.

8_{Torstensson, M (1987) Project Metropolitan 25, a longitudinal study of a Stockholm cohort.}

(10)

Till sist sägs att det naturligtvis är viktigt att påpeka att alla som har dåliga betyg i skolan och inte presterar så bra inte är engagerade i brottslighet utan är vanliga och hederliga ungdomar.

Ring

Jonas Ring har i sin doktorsavhandling9 belyst sambanden mellan brottsbelastning bland unga och olika aspekter i deras sociala situation inom hem, skola, kamrater och brott. Ring har använt sig av Hirschis sociala band teori och den övergripande frågeställningen var i vilken grad brottsligt beteende är kopplat till individens situation med avseende på relationerna till familj skola och kamrater.. Hans material är från självrapporterad brottslighet och problematiska beteenden bland elever i årskurs nio. Det som är intressant i hans resultat är till exempel att han fann i analysen av de enkla sambanden vad det gällde familj och skola att låg självrapporterad belastning tenderade att vara förknippat med följande (s.190): - att uppleva sig ha bra relationer med föräldrarna

- att föräldrarna har vetskap om den unges umgänge och vistelse på fritiden - att göra trevliga saker tillsammans med föräldrarna på fritiden

- att föräldrarna förmodas reagera negativt på skolk - att känna god skoltrivsel

- att anse det vara viktigt med bra betyg - att ha bra betyg

Sambanden var generellt måttliga i styrka. Det starkaste av dessa samband gällde föräldratillsyn, det vill säga att föräldrarna hade vetskap om den unges umgänge och vistelse på fritiden.

I den multipla regressionsanalysen av de olika faktorernas samband med självrapporterad brottslighet fann Ring att som högsta förklaringsvärde fanns – kamrattolerans till brott respektive kamrattolerans till problematiskt beteende samt umgänge med brottsliga kamrater. Förklaringsvärdet hade då en förklarad varians på mellan 51 – 53 procent. Men fortfarande vill han betona föräldra- och

skolanknytningens betydelse därför de hade kvar sina signifikanta effekter. Precis som Svensson och Pauwels (se ovan) diskuterade vad det gällde var ungdomarna vistades och vad de hade för fritidsaktiviteter, så fann Ring att om ungdomarna uppehöll sig i till exempel spelhallar, hamburgerbarer och diskotek så hade de starkare samband med brottslighet än om de till exempel höll på med körsång eller musikundervisning. Studien visade också att ju oftare ungdomarna umgicks med kamrater på fritiden desto mer brottsbelastade tenderade de att vara. Umgänge med flera kamrater samtidigt snarare än en i taget var positivt relaterat till brott, liksom umgänge med äldre kamrater. Sambanden var svaga till måttliga. För att knyta denna analys till differentiella associationer vill jag gärna lyfta fram att han också fann att graden av brottsbelastning hos de kamrater man oftast umgicks med samt i vilken grad de upplevde kamraterna som tolerant inställda till brott hade ett starkt samband. Alltså de som tyckte det var ”okej” med brott bland kamrater tenderade klart att vara mer brottsbelastade.

(11)

Ring konstaterar slutligen att överensstämmelsen mellan hur man upplever kamraters inställning till brott och egen inställning till brott tycks vara stor. Men han framhåller att det är något oklart hur resultaten ska tolkas eftersom det inte går att säga något om tidsordningen.

MATERIAL OCH METOD

Material

Mitt urval av deltagare vid undersökningen är gjord utifrån den nationella

skolundersökningen som vänder sig till niondeklasselever i Sverige10. Detta för att kunna jämföra resultaten från min undersökning mot den nationella

undersökningen. Det lämpade sig bäst med att göra en totalundersökning11 av nionde klassare i mitt närområde, dels av tidsmässiga skäl och dels av

ekonomiska12. Jag är ensam om att genomföra denna undersökning och kom fram till att de170 elever som går i nionde klass på den närliggande skolan var bra. Antalet klasser är 7 och antalet elever är 170, fördelade på både pojkar och flickor. Urvalet av klasser och elever som jag valde finns på en mellanstor skola i Skåne. Integritets skäl angivna av skolans rektor, har jag tagit hänsyn till och därför namnger jag inte skolan i undersökningen. Detta önskemål tyckte jag mig kunna tillmötesgå då detta inte påverkar utfallet av resultatet Jag fick tillgång till urvalet av elever genom att jag själv kontaktade skolans rektor och biträdande rektor. De i sin tur vände sig till sina överordnade och fick undersökningen godkänd. Rektor och biträdande rektor blir i detta fall så kallade ”gate keepers”. Det vill säga de personer som kontrollerar tillgången till den information jag söker13 utan deras godkännande hade jag inte fått tillträde att genomföra min undersökning. Två av klasserna har special inriktad undervisning mot musik och estetik, men det tror jag inte har någon betydelse för svarsutfallet. De är med i studien.

Metodproblem

Jag använder mig här av den så kallade självrapporteringstekniken, vilket betyder att eleverna själva fyller i enkäten. Detta är en teknik som generellt sett är

behäftad med problem som innebär att det finns elever som skolkar och inte svarar på enkäten. Dessa ungdomar som är frånvarande på grund av skolk tenderar att begå fler brott än de närvarande eleverna14. Kritiken som består i att denna teknik inte heller fångar upp de elever som inte alls går i skolan är jag också medveten om. Det hade varit intressant att följa upp dessa elever men i en annan undersökning. Självrapporteringstekniken innehåller även metodproblem som är under och överrapportering. Med underrapportering menas att eleven inte uppger vad de begått för handlingar och överrapportering innebär att de uppger handlingar de inte begått. Det vill säga att eleven kanske inte är helt ärlig med sina svar i syfte att framstå som en person de egentligen inte är. Men trots detta anses

10_{Brottsförebyggande rådet, rapport 2006:7}

11_{Trost, Jan (2007). Enkätboken. Lund: Studentlitteratur.}

12_{Esaiasson P, Gilljam M, Oscarsson H, Wängrud L (2007). Metodpraktikan konsten att studera}

samhälle, individ och marknad. Vällingby: Nordstedts Juridik AB.

13_{May, Tim (2001). Samhällsvetenskaplig forskning. Lund: Studentlitteratur.} 14_{Brå rapport 2006:7}

(12)

denna teknik vara förhållandevis tillförlitlig. Trots problemet med denna metod hävdar en del att den är en av de mer tillförlitliga metoderna inom

samhällsvetenskapen15. De som är kritiska till denna metod är inte speciellt imponerade av siffror och menar att man inte kan dra kausala slutsatser av den och att det är omöjligt att införliva mänskliga värderingar och beteende mönster här16. Jag värjer mig här i min studie mot denna kritik därför jag har inte för avsikt att utröna kausaliteten utan närmare titta på sambanden. Kritikerna menar att forskaren styr genom frågeformuläret och att det då blir forskarens antaganden som styr.

Genomförande och bortfall

Min undersökning genomfördes under maj månad. Tillvägagångssättet vid utdelningen var från början att jag själv skulle dela ut enkäten och stanna kvar i klassen tills eleverna var klara. Detta fick jag överge då jag insåg att det skulle ställa till med problem för lärarna då det krävdes att vi samordnade tider och platser. Jag beslöt då att överlämna utdelning och insamling till lärarna, vilket visade sig fungera bra. Tidigare forskning har inte kunnat påvisa några

signifikanta skillnader i beteende beroende på om lärare eller

undersökningspersonal delat ut enkäten17. Lärarna fick kuvert med enkäterna i att dela ut på lämpligt lektionstillfälle och i kuvertet låg också hur de skulle gå till väga (se bilaga 1). Där blev de instruerade att säga åt eleverna att det var frivilligt (se bilaga 2) att delta och att de efter ifyllandet skulle lämna enkäten åter till läraren. Därefter lämnade läraren det igenklistrade kuvertet till skolans expedition. De elever som inte var närvarande gavs tyvärr inget tillfälle att senare besvara enkäten. Av 170 elever svarade 131, det vill säga 77 % svarande och 23 % bortfall. Ett i sig förhållandevis högt bortfall, men om man tittar på Brå´s rapport 2005 där bortfallet var 13 % så inkluderade den siffran inte icke medverkande skolor och klasser, om detta gjorts så blev siffran 20,6 %. Om tillfälle getts för de elever som var borta, så tror jag att siffrorna hade blivit bättre.

Ett annat metodproblem är det interna bortfallet, det vill säga att eleverna missar att fylla i en fråga. Detta kan i vissa fall förklaras med att eleven har läs och skrivsvårigheter. Det kan också hända att eleven har läst två frågor som en eller bara helt enkelt missat att kryssa i på något ställe. Det interna bortfallet i enkäten kan bero på att frågorna berör känsliga uppgifter och till följd av detta kanske eleven väljer att inte svara. Generellt sett ligger det interna svarsbortfallet på en förhållandevis låg nivå i dessa undersökningar18.

I en tidigare studie gjord av Pauwels och Svensson19undersöktes

bortfallsproblemet och hur det kunde påverka resultaten. Likheterna i de båda undersökningarna som gjorts, pekar mot att det är inte befogat med överdriven rädsla för att det eventuella bortfallet av respondenter skulle ha stor inverkan på resultaten.

15_{Thornberry & Krohn, 2000, se även Junger-Tas & Marshall, 1999}

16_{Tim, May(2001). Samhällsvetenskaplig metod. Lund: Studentlitteratur. S. 141} 17_{Brå rapport 2006:7}

18_{Brå rapport 2006:7}

19_{Pauwels, L & Svensson , R (2008). How serious is the problem of item nonresponse in}

delinquency scales and aetiological variables. European journal of criminology, vol 5 (3) ss. 289-308.

(13)

Enkäten

Jag har använt mig av Brå´s enkät gällande nationella skolundersökningar och utifrån den valt ut frågor som är relevanta för min undersökning. Deras enkät tar bland annat upp familjeförhållande, kamratrelationer, fritidsvanor och

problembeteende. Min enkät är ungefär hälften så omfattande som Brå´s. Detta har delvis med mitt syfte att göra, dels att avsatt tid och ramar för arbetet inte tillåter större material och till sist är det en ekonomisk fråga. Enkäten (se bilaga 1) är åtta sidor lång innehållande 74 stycken frågor och en försätts sida, där eleverna kan läsa instruktionerna till själva utförandet. I stort är enkäten indelad i följande avdelningar: bakgrundsfrågor, utsatthet för brott, spänningssökande, delaktighet i brott och problembeteende och som sista avdelning kommer familj, kamrater, skola och fritid. Frågorna är som regel formulerade med givna svarsalternativ så kallade kryssfrågor med få undantag så som familjeförhållande och synpunkter på enkäten. Detta för att elever med skrivsvårigheter ska slippa uttrycka sig skriftligt. Svarsalternativen varierar från enkla ja och nej frågor till attityder från absolut inte till absolut. Även frågor med antal gånger en händelse gjorts eller upplevts finns med. Enkätens konstruktion och upplägg har jag utformat själv, men frågorna är direkt tagna från Brå´s nationella undersökning.

VARIABELBESKRIVNING

Ur Brå´s nationella skolundersökning har jag valt ut de variabler som jag tror bäst kan besvara mina frågeställningar. Enkäten (se bilaga 1) kan man se som

uppdelad i olika kategorier allt enligt följande: skola, kompisar, familj och brott/brottsligtbeteende. Jag tar också upp den egna attityden mot brottsligt beteende. Det vill säga vad ungdomen själv tycker när det gäller vad kompisarna gör.

Skola

De följande tre variablerna har jag har slagit ihop till ett index som jag kallar ”skola”. För att eleven ska känna sig väl till rätta i skolan och kunna identifiera sig med någon som har socialt riktiga värderingar fyller läraren en viktig roll. Att imitera, det vill säga göra likadant är ett sätt att lära sig på. Om då läraren har ett bra sätt kan ungdomen efterlikna det, och associationen till ett bra beteende kommer dem till gagn. Jag tog med denna variabel med tanke på att mycket av elevens tid spenderas tillsammans med lärare

Tabell 1 Finns det någon lärare du brukar trivas riktigt bra med? Procent.

Nej Ja, en lärare Ja, fler än en Finns det någon lärare

(14)

Flertalet elever har någon eller några lärare de kommer bra överens med. Detta tror jag är en faktor i skolan, att de kommer överens med sina lärare och inte bara med sina kamrater.

Tabell 2 Hur viktigt tycker du det är att få bra betyg? Procent.

Är eleven villig att avsätta tid till att göra sina läxor och därmed kanske få bra betyg? Om viljan finns att ha bra betyg brukar det vanligtvis ha ett visst samband med avhållsamhet till brottslighet och avvikande beteende. Tvärtom gäller att om de inte sätter av tid till och inte bryr sig om att deras betyg är låga finns ett visst samband med kriminallitet och avvikande beteende. En väldigt hög andel elever anser det vara viktigt med bra betyg.

Tabell 3 Har du sökt till gymnasiet? Procent.

Att ha framtidstro och planera sitt liv återspeglar en positiv individ. Frågan är aktuell med tanke på att det skett en förändring övertid som innebär att i dagsläget är det mer undantag än regel att avsluta sina studier efter nionde klass. Det vill säga att grundskolan näst intill blivit elvaårig. Det troliga läget för en elev som väljer att sluta studera efter nionde klass, är att han eller hon går ut i arbetslöshet.

Kompisar

De följande sex variablerna har jag slagit samman till ett index som jag kallar ”kompisar”. Umgänget med kompisar är av stor betydelse för hur eleven agerar i olika situationer. De variabler jag har valt in här består i frekvensen av umgänge och var de umgås samt brottsligt beteende. Desto högre frekvens på umgänget desto mindre är tiden till läxläsning och andra konventionella aktiviteter. Nu kan det vara kriminella kompisar eller icke kriminella. Men om de umgås ofta så innebär det att tid till vanliga konventionella aktiviteter som fotboll, handboll och ridning också får mindre tid. Brå´s studier har visat att om ungdomen har

kriminella kompisar och om de spenderar tid tillsammans, löper de en högre risk för att själva bli inblandade. Det omvända förhållandet gäller också. Om en ungdom har kompisar som favoriserar ett icke kriminellt beteende så gör den andra oftast det också.

Inte viktigt alls Knappast _viktigt Varken viktigt _{eller oviktigt} Ganska viktigt Mycket viktigt Hur viktigt

tycker du det är att få bra betyg

1,5 1,5 6,1 34,4 55,7

Nej Ja

(15)

Tabell 4 Har någon av dina kompisar (de du oftast umgås med) gjort något av

följande, som du vet om?

Procent

Ja Nej

Tagit något utan att betala i en

affär 69,5 29,8

Brutit sig in någonstans 37,4 61,8

Åkt fast för polisen 49,6 49,6

Här uppges på första frågan att något fler känner någon som tagit något i en affär än inte. Detta kan möjligen förklaras av att inställning till snatteri är något högre än om det skulle benämnas grov stöld i frågan och att eleven fått svara på det i stället. En lägre andel svarade ja på frågan om de kände någon som brutit sig in någonstans. Det kan tolkas som att eleven ser alvarligare på inbrottt än ”tagit något”.

Tabell 5 Hur ofta brukar du vanligtvis träffa kompisar på kvällarna? Procent. Mindre än en kväll i veckan 1-2 kvällar i veckan 3-4 kvällar i veckan 5-6 kvällar i veckan el mer Hur ofta brukar du

vanligtvis träffa kompisar på kvällarna?

10,7 35,9 40,5 12,2

Om man lägger samman kolumn två och tre förefaller eleverna vara jämt

fördelade och ytterligheterna såsom mindre än en kväll i veckan och fem till sex gånger eller mer betydligt mer sällsynt.

Tabell 5 Hur ofta brukar du vanligtvis, ensam eller med kompisar vara vid någon

typ av centrum eller liknande samlingspunkt på kvällarna?

Procent.

Mindre än en dag i

veckan 1-2 dagar i veckan 3-4 dagar i veckan

5-6 dagar i veckan el mer Vara vid någon typ

av centrum eller liknande samlingspunkt på

kvällarna

67.2 26,0 2,3 0,8

Att vistas i centrum eller liknande är oftare förknippat med olagligheter och avvikande beteende än att till exempel sitta hemma hos en kompis. Om samlingspunkten är centrum och gäng bildas kan det leda till oroligheter. Hur ofta brukar du vanligtvis, ensam eller med kompisar vara vid någon typ av centrum eller kiknande samlingspunk Resultatet visar att det inte är särskilt attraktivt att vistas i centrum. Om detta beror på att själva centrum inte är attraktivt i sig eller andra faktorer har jag inte studerat i denna studie. En möjlig förklaring kan vara att de inte får vistas där av sina föräldrar. För den intresserade

(16)

av demografiska aspekter rekommenderar jag Marshall B. Clinard20. Jag vill inte kalla mitt geografiska undersökningsområde för landsbygd, men det ligger närmare till hands än storstad. Med detta menar jag tillgång till fler attraktioner såsom restauranger, köpcentrum och spelhallar, bara för att ge några exempel. När jag säger storstad tänker jag närmast på Stockholm, Göteborg och Malmö.

Tabell 6 Hur ofta brukar du vanligtvis, ensam eller med kompisar vara ute utan

att föra något speciellt, annat än bara ”driva” omkring.

Procent.

Mindre än en dag i

veckan 1-2 dagar i veckan 3-4 dagar i veckan 5-6 dagar i veckan Annat än bara

”driva” omkring 49,6 29,8 16,0 1,5

Att bara driva omkring utan att göra något speciellt hör inte heller till de mer konventionella sysselsättningar kompisar gör tillsammans. Vilken förälder har inte hört sin ungdom svara på frågan ”vart ska du” med ett ”ut”.Frågeställningen att ”driva” omkring gav svaret att man gjorde det aningen mer än vistades i centrum. En anledning kan vara att i ordet ”driva” omkring för ungdomar kan innebära att vara ute och cykla eller bara promenera. När vuxna värderar det ordet finns nog en negativ bild till det, som kanske inte ungdomar har.

Föräldrakontroll

Föräldrakontroll mäts på olika sätt bland annat genom att ställa frågan om eleven kan prata med sina föräldrar om allt. Frågorna rör också om de måste vara hemma en speciell tid och om de i förväg måste berätta om var de går hän och vilka de umgås med. Jag anser att de unga naturligtvis behöver en egen privat svär att röra sig i men att dialogen kring vem, var och när de träffar sina kompisar bör vara så öppen som möjligt. Detta för att kunna påverka i möjligaste mån mot att de inte har samröre med dem som bryter mot lagen. Nu förutsätter ju detta resonemang att föräldrarna själva inte är kriminella därför då kan det i stället bli effekten att ungdomen inte blir negativt påmind om sitt beteende utan i stället konform. Föräldraattityd mot om ungdomarna kommer hem berusade mäts i hur arg ungdomen tror föräldern blir. Kan det möjligen ha en avhållande effekt på barnet eller de bryr sig inte om hur föräldrarna reagerar? Sutherland m.fl (1992 s.209) diskuterar att om det brister i engagemang från föräldrarnas sida så kan det bli så att ungdomen tar till sig det och fortsätter i det avvikande beteendet som innebär att dricka alkohol. Avsaknaden av reaktion kan ses som ett godkännande.

Inget barn är så konstruerat att det är förutsägbart att det ska bli kriminellt eller icke kriminellt menar Sutherland och då spelar familjen en viktig roll av hur utvecklingen ter sig för barnet. När det gäller familjen förmåga att kontrollera barnet har det skett en utveckling från att alla mer eller mindre fanns hemma omkring och kunde se till barnet, till att frånvaron av familjen ökade och

kontrollen i dagens samhälle utgörs av andra än familjen. Förr i tiden var närheten till familjen mer påtaglig och det hade med arbete och boende att göra. Mor och

20_{Clinard B. Marshall. American journal of criminology. Vol 48. Nr2 (September 1942) s.}

(17)

farföräldrar, grannar och andra släktingar var närmare barnet. Denna sorts inflytande och övervakning av barnet och senare ungdomen har näst intill

försvunnit i dag. Därför har jag med familjens värderingar och attityder i enkäten för att visa på hur de spelar roll i hur ungdomen kan bli påverkad i ena eller andra riktningen när det gäller avvikande beteenden såsom stöld, inställning till betyg och annat.

De följande fyra variablerna har jag slagit samman till indexet ”föräldrakontroll” Tabell 7 Brukar dina föräldrar veta var du är ifall du går ut på kvällen?

Procent.

Nej, aldrig Ganska sällan Ibland För det mesta Ja, alltid Brukar dina

föräldrar veta var du är ifall du går ut på kvällen?

0,8 3,1 9,2 53,4 32,1

För det mesta och ja, alltid svarade övervägande delen elever.

Tabell 8 Brukar dina föräldrar veta vilka du träffar ifall du går ut på kvällen? Procent.

Nej, aldrig Ganska sällan Ibland För det mesta Ja, alltid Brukar dina

föräldrar veta vilka du träffar ifall du går ut på kvällen?

1,5 6,9 11,5 51,9 26,7

För det mesta och ja, alltid svarade övervägande delen elever. Tabell 9 Måste du komma hem en speciell tid på helgen? Procent.

Nej, aldrig Ganska sällan Ibland För det mesta Ja, alltid Måste du komma

hem en speciell tid på helgen?

6,9 18,3 21,4 35,1 16,8

Här är svaren aningen mer spridda och en något högre andel som svarar nej, aldrig.

(18)

Tabell 11 Kräver dina föräldrar att du i förväg talar om vad du ska göra om du

vill gå ut t ex en fredagskväll?

Procent.

Nej, aldrig Ganska sällan Ibland För det mesta Ja, alltid Kräver dina

föräldrar att du i förväg talar om vad du ska göra om du vill gå ut en fredagskväll?

14,5 11,5 20,6 31,3 20,6

Flertalet elever svarar här i likhet med de ställda frågorna vart ska du och vilka ska du träffa, att för det mesta kräver föräldrarna att få veta vad de ska göra.

Brott

Baserat på fråga nio som är en lång fråga så till vida att fjorton stycken delfrågor ingår, har jag konstruerat indexet ”brott”. Den gäller olagligheter och hur många gånger eleven gjort något olagligt. Bland annat tas stöld från skolan, snatteri och klottrat upp därför de varit högt representerade i Brå´s undersökning. I likhet med deras undersökning så ligger mina resultat på att flest brott begås i skolan i form av stöld, stöld i hemmet, klotter, förstörelse och lurat. Det var också intressant att se andelen ungdomar som uppgav att de tjuvåkt. En förklaring till detta kan vara närheten till tågförbindelser. Det positiva med deras resultat var att grova brott såsom bärande av vapen och att avsiktligt skada någon annan förekom näst intill inte alls. En nollvision är att sträva efter och när man här ser att endast ett fåtal begår de brotten skulle de eleverna kunna fångas upp och hjälpas till ett bättre beteende. Vilka åtgärder som kan komma i fråga lämnar jag här odiskuterade. Olagligheter graderas ofta från lindrigare till grövre brott. Och till de lindrigare brottsligheterna räknas stöld från skolan, skolkat från skolan och snattat. Till de grövre brottsligheterna räknas: burit kniv, hotat någon med kniv och avsiktligt skadat någon. De vanligast förekommande brottsligheterna enligt Brå är

stöldrelaterade handlingar i skolan och i affär, som ungefär var fjärde femtonåring begått. Grövre brottslighet såsom att stjäla en bil är ovanligt bland ungdomarna har det visat sig i de tidigare gjorda enkätundersökningarna. Dessa frågor har jag också med i min enkät. Det är däremot mer ovanligt att ungdomar hotar och slår någon annan för att tillskansa sig något. Det ses inte som så alvarligt att skolka, men jag menar att det ena kan leda till det andra och om de inte är i skolan så finns möjligheten till att kanske fördriva tiden med olagligheter. Glädjande att se i resultaten är att en negativ inställning till brott också hänger ihop med att få eller inga brott begås. Därav så många som rapporterat noll antal brott och hög

inställning till att avhålla sig från detsamma.

Följande frågor ingår i indexet, hur många gånger har du gjort följande saker under de senaste 12 månaderna? Skolkat från skolan en hel dag?, Åkt buss, spårvagn, tunnelbana, pendeltåg, eller tåg utan att betala (tjuvåkt)?, Med flit förstört telefonhytt, gatlykta, fönster, någons cykel eller annan sak som inte var din? Klottrat så kallade ”tags” eller andra ord med tusch eller sprayfärg

någonstans? Stulit (snattat) något i affär eller varuhus? Skaffat dig pengar genom att lura folk? Stulit något från skolan? Stulit något från ditt hem? Stulit en cykel? Stulit något ur någons ficka? Köpt något som du vet var stulet? Haft en kniv med

(19)

dig (som vapen) när du gått ut? Hotat någon med stryk eller vapen för att få pengar eller andra värdesaker

Tabell 12

Hur många gånger har du gjort följande saker under de senaste 12 månaderna?

Procent. Ingen ggr 1-2 ggr 3-5 ggr 6-10 gr 11-50 ggr Skolkat 67,9 15,3 6,1 7,6 3,1 Tjuvåkt 50,4 29,0 10,7 4,6 5,4 Förstört 74 17,6 4,6 2,3 0,8 Klottrat 86,3 8,4 1,5 1,5 2,3 Snattat 71 13 6,9 3,1 6,1 Skaffat pengar genom att lura

folk 73,3 19,1 3,8 2,3 1,6 Stulit från skola 69,5 20,6 7,6 0,8 1,5 Stulit från hemmet 69,5 17,6 9,2 3,1 0,8 Stulit cykel 77,1 14,5 5,3 2,3 0,8 Stulit något ur någons ficka 91,6 8,4 Köpt något som

du vet var stulet 86,3 8,4 3,1 1,5 0,8 Burit kniv som

vapen när du gått ut 92,4 2,3 2,3 1,5 1,5 Hotat ngn m stryk el vapen för pengar 96,9 3,1 Skadat ngn med kniv el annat vapen avsiktligen 96,9 1,5 0,8 0,8

Eftersom väldigt få svarat i kategorin mer än 50 ggr, valde jag att slå ihop den med 11 – 50 ggr.kategorin. Detta därför att sannolikheten för att svaren är sanna bedömer jag som liten. De observationerna som återfanns i kategorin 50ggr eller mer kallas för outliers21 och är observationer som påtagligt skiljer sig från övriga observationer vad gäller dess värde på den beroende och/ eller de oberoende variablerna.

Egna attityder

Här ges eleven möjlighet att reflektera över vad de själva känner inför om deras kompisar skulle göra något brottsligt. Det kanske är lättare att så här anonymt ge uttryck för vad man känner. När man står ansikte mot ansikte är det kanske svårt att säga vad man tycker och känner. Den här frågan belyser så att säga den andra socialisations process som följer efter den av familjen redan statuerade, det vill säga kompisar och skola. Vilka normer har eleven och så vidare. Detta har Svensson22 mer ingående diskuterat i sin bok. Alla dessa frågor ingår i indexet som jag valt att kalla ”egna attityder” eftersom de tillsammans utgör ett gemensamt mått på det samma.

21_{Edling C & Hedström P (2003) s. 168. Kvantitativa metoder grundläggande analysmetoder för}

samhälls- och beteendevetare. Lund: Studentlitteratur

22_{Svensson, R (2004). Social control and socialisation the role of morality as a social mechanism}

(20)

Tabell 13. Skulle du tycka det var okej ifall dina kompisar... Procent.

Helt okej Ganska okej Tveksam Knappast okej Inte okej Drack sig fulla? 38,2 26,7 12,2 9,9 11,5

Skolkade ett par

dagar? 24,4 15,3 22,1 16,8 19,8 Tog något i en affär? 22,1 11,5 14,5 16,8 33,6 Provade hasch? 11,5 5,3 12,2 9,2 60,3 Tog en bil? 9,2 3,8 6,1 9,9 68,7 Slog ner en alkoholist? 10,7 6,1 8,4 11,5 61,8 Gjorde en större graffitimålning? 16,8 16,8 9,9 17,6 37,4

En övervägande del av eleverna har på frågan om de tyckte det var okej ifall kompisarna provade hasch var tveksamma till inte okej. Lite över 82 % ställer sig avvaktande till det beteendet. Noterbart här är tycker jag att i dagsläget skrivs det mycket om hur billigt hasch är och att ungdomar i stort verkar röka mer hasch nu än innan. Denna undersökning visar inte på en positiv attityd till haschrökning. Däremot tycks inställningen till alkohol vara mer gynnsam.

Analys och resultat

För att kunna illustrera visar jag här hur den teoretiska modellen ser ut.

Här följer nu en presentation av de enkla sambanden mellan den totala brottsligheten och föräldrakontroll, egna attityder, kompisar och skola Hur ser sambanden ut i min studie? Det visar jag här med hjälp av

regressionsanalyser där syftet är att finna den linjen som bäst sammanfattar sambandet mellan variablerna. Här är lutningen på linjen av intresse, lutar den åt höger är sambandet positivt och lutar den åt vänster är det negativt.

Föräldrakon

troll Skola Brott

Kompisar

(21)

Enkla samband

Figur 1 samband mellan föräldrakontroll och brott.

Desto högre värde på föräldrakontroll variabeln desto lägre blir antal brott. Det vill säga att om föräldrarna uppges ha kontroll och insikt i vad ungdomen gör desto högre är sannolikheten att begå brott mindre. Här är ett negativt samband. Figur 2 samband mellan egen attityd och brott.

Desto högre attityd emot brott och att de svarat att det inte är okej att begå brottsliga handlingar desto lägre antal brott. Här är ett negativt samband. Alltså har eleven en avhållsam och negativ attityd till brott, så begår de också färre alternativt inga brott alls. Den egna inställningen är således en viktig faktor att ta hänsyn till.

(22)

Desto fler gånger och högre samvaro med kompisarna samt om de har brottsliga kompisar desto högre är sannolikheten till att begå brott antal brott. Här är ett positivt samband.

Figur 4 samband mellan skola och brott.

Desto högre attityd till skolan, alltså ser positivt på de variabler som ingick i indexet desto lägre antal brott. Men sambandet är inte så starkt som mellan kompisar och brott till exempel. Det ser man genom att lutningen inte är så stor. Här har vi ett positivt samband.

Styrkan på det linjära sambandet kan variera mellan -1 och +1, desto högre värde desto bättre beskriver regressionslinjen sambandet mellan variablerna. Den som avviker lite här är variabeln skola och jag hade nog förväntat mig en högre korrelation här men så var inte fallet

Samband

Detta med tanke på den sekundära socialisationsprocessen, men det måste då vara att skolan och de variabler som ingick i det indexet är positiva det vill säga

indikerar på att skolan förmedlar en negativ inställning till brott.

Sambanden i modellen är då att skola har styrka 11,3 och kompisar 42,5. Det som är bra med siffrorna 59,6 och 39,6 är att de visar att om man har en negativ

inställning till brott så begås färre brott och om man har en hög föräldrakontroll så begås också färre brott. Skola och brott har alltså inget högt samband.

(23)

Unstandardized Coefficients Standardized Coefficients Model B Std. Error Beta t Sig. (Constant) 17,770 2,687 6,612 ,000 1 Förälkontroll -,863 ,178 -,396 -4,837 ,000 a. Dependent Variable: Brott

Att föräldrakontroll har ett samband med brott är redan konstaterat men här ser man också om det är möjligt att kunna dra en slutsats att det också är relevant i populationen. Man ska tänka på att mitt urval endast var på 170 elever.

Föräldrakontrollens betavärde är högt och sig värdet visar att det finns ett samband mellan föräldrakontrollen och brott. Det vill säga att föräldrarna har ett stort inflytande på eleverna, men värt att nämnas är då också att om föräldrarna har en neutralare bild till brottsligt beteende så förs det lika väl över på eleverna som det omvända.

Coefficientsa

Unstandardized Coefficients Standardized Coefficients Model B Std. Error Beta t Sig. (Constant) 14,303 3,358 4,260 ,000 Förälkontroll -,352 ,169 -,159 -2,090 ,039 Atti1 -,351 ,057 -,468 -6,166 ,000 1 Kompisar ,796 ,266 ,225 2,989 ,003 a. Dependent Variable: Brott

Men frågan jag ställde mig var om det fanns andra samband än föräldrakontroll och brott som kanske kunde påverka föräldrakontrollens inverkan på brott. När jag då kontrollerade för som ovan egna attityder och kompisar så visar det sig att föräldrakontrollens inverkan minskade från -,863 till -,352 och alltså kan attityder och kompisar också spela roll i förklaringen av brott. Signifikansnivån ligger bättre till nu på kompisar och attityder men fortfarande bra på föräldrakontroll. Jag vill här passa på att säga att jag är medveten om att mitt antal individer som är 130 stycken, är ett förhållandevis lågt antal när man vill säga att det är statistiskt säkerställt. Det vill säga att man kan generalisera till normal populationen. Men jag tycker nog ändå att det ger en fingervisning.

(24)

Unstandardized Coefficients Standardized Coefficients Model B Std. Error Beta t Sig. (Constant) 13,783 4,465 3,087 ,003 Förälkontroll -,355 ,170 -,161 -2,088 ,039 Atti1 -,351 ,057 -,467 -6,131 ,000 Kompisar ,787 ,272 ,222 2,890 ,005 1 Skola ,065 ,367 ,013 ,178 ,859 a. Dependent Variable: Brott

När jag här har fört in variabeln skola så skiljer sig inte värdena så mycket åt från förra modellen. Noterbart är att skola inte har så högt förklaringsvärde på brott.

Multipel korrelationsmatris

Föräldrakontroll Kompisar Atti1 Skola Brott Föräldrakontroll Pearson Correlation N 129 1,000 -,323** ,356 -0,03 -,396** Kompisar Pearson Correlation N 125 -,323** 1,000 -,321** ,185* ,425** Atti1 Pearson Correlation N 127 ,356** -,321** 1,000 -,094 -,596** Skola Pearson Correlation N 129 -,003 ,185* -,094 1,000 ,113 Brott Pearson Correlation N 128 -,396** ,425** -,596** ,113 1,000 ** Correlation is significant at the 0,01 level (2-tailed).

* Correlations is significant at the 0,05 level (2-tailed).

Det som vi nu slutligen ser här är att om eleven har angett att föräldrakontrollen enligt indexet är hör så minskar också antalet brottsliga handlingar. Men det intressanta är att den egna attityden förefaller ännu mer viktig. Det vill säga hur ställer sig eleven själv till brott. Antagligen kan det diskuteras såsom att attityder för och emot brott ligger bakåt i tiden och hur och vem som styrt eleven och haft

(25)

det största inflytandet över den. Då ligger det nära tillhands att föräldrarna är de som givit eleven en negativ eller positiv referensram till brottsliga handlingar. När jag ser på resultatet av kompis indexet kan jag konstatera att ett frekvent umgänge med brottsliga kompisar ökar brottsligheten hos eleven och att det finns ett klart och tydligt samband dem emellan.

SLUTDISKUSSION

Jag var intresserad av att beskriva och belysa sambanden mellan elever i årskurs nio och förekomsten av brott i min kommun, och hade det som mitt främsta mål för min studie. Jag var intresserad av ungdomars förhållningssätt till avvikande beteende och däribland brott. Detta område är och har varit föremål för många studier och rapporter här i Sverige och då framförallt material från

Brottsförebyggande rådet. Eftersom det finns så mycket material att läsa kanske någon tycker att allt blir en upprepning men det anser jag vara synd och fel att se på saken eftersom det hela tiden kommer nya elever med nya erfarenheter. I detta ämne kan vi inte slå oss till ro utan hela tiden och kontinuerligt studera det så att vi är uppdaterade i ämnet.

Mina resultat är helt i linje med tidigare forskning och med teorin men inte med det jag läser i dagspressen och i den lokala tidningen. Där skrivs om hur elever rökar hasch och hotar andra elever. I min studie är svaren på drog och hasch användning att eleverna inte gillar det och att få provat på, däremot är de mer positiva till alkohol, men det skrivs det inte så mycket om i den lokala pressen. Här vill jag gärna göra ett passus som Akers skrev om att kompistrycket det negativa sådana hade stort inflytande på ungdomen men inget om att de trevliga och ordentliga ungdomarna hade ett ännu större inflytande på andra ungdomar. Ser vi en likhet här i med att skriva om vad människor upplever som mer

spännande att läsa om än den alldeles vanliga situationen som innefattar alkohol i stället för hasch och andra droger. Jag tycker det är viktigt att lägga fokus på det som i förlängningen kan bidra till att elever utvecklar kriminellt beteende även om det inte är så sensationellt och spännande. Mina resultat visar på att eleverna har provat på alkohol i stor utsträckning och säger att deras kompisar också gjort det. Även mina resultat på umgänge med brottsliga kamrater, var de befinner sig och inblandningen av alkohol ligger i linje med tidigare forskning och detta tycker jag borde få en lite mer framskjuten roll i den allmänna debatten. Liksom att

föräldrarnas frånvaro av deltagande och intresse för vad eleven och ungdomar i allmänhet gör, bör fokuseras mer på. Jag är av den åsikten att ingen människa föds ond eller avvikande (såvida inte det föreligger en sjukdomsbild) utan vi formas i och av den kontext vi lever och verkar i.

Jag ser två brister i studien som är att antalet elever som deltog är lågt och att orten inte är så stor, men vill samtidigt försvara detta därför att dessa elever kommer antagligen att söka sig vidare och därigenom föra sina åsikter och sin livsstil till ett annat ställe. Jag har inte hittat något sensationellt med min studie men den har varit intressant och rolig att göra. Därför uppmuntrar jag andra studenter eller andra yrkesverksamma inom området att också fortsättningsvis göra liknande studier!

(26)

Jag vill avslutningsvis tacka alla deltagarna och önska dem lycka till i livet! Kriminologistuderande

(27)

REFERENSLISTA

Akers, R (2009). Social learning and social structure, a general theory of crime

and deviance. New Brunswick: Transaction Publishers.

Brå rapport 2006:7, Ungdomar och brott åren 1995 – 2005. Västerås: Edita Norstedts.

Brå rapport 2003:5, Stöld, våld och droger bland ungdomar i årskurs nio. Västerås: Edita Norstedts.

Edling, C & Hedström P, (2003). Kvantitativa metoder, grundläggande

analysmetoder för samhälls- och beteendevetare. Lund: Studentlitteratur.

Johannessen, A & Tufte, P (2002). Introduktion till samhällsvetenskaplig

forskning. Lund: Studentlitteratur.

Matsueda, R (1988). The current state of differential association theory. Crime

and Delinquency, 34:277-306.

May, T (2001). Samhällsvetenskaplig forskning. Lund: Studentlitteratur. Pauwels L & Svensson, R (2008). How serious is the problem of item

nonresponse in delinquency scales and aetiological variables. European journal of

criminology, vol 5 (3) ss. 289-308.

Ring, J (1999). Hem och skola, kamrater och brott. Edsbruk: Akademitryck. Ring J & Svensson R (2007) Social class and criminality among young people: a study considering the effects of school achievement as a mediating factor on the basis of Swedish register and self-report data. Journal of Scandinavian studies in

criminology and crime prevention, 8:2, ss 210 – 233.

Roxell, L & Tiby, E (Red.), ((2006). Frågor, fält och filter. Lund: Studentlitteratur.

Sutherland, E & Cressey, D & Luckenbill, D. (1992). Principles of Criminology

eleventh edition. Oxford: General Hall.

Svensson, R (2004). Social control and socialisation the role of morality as a

social mechanism in adolescent deviant behaviour. Edsbruk: Akademitryck AB.

Svensson, R & Pauwels L (2008). Is a risky lifestyle always “risky”? The interaction between individual propensity and lifestyle risk in adolescent offending. Crime and delinquency, September 2008.

Trost, J (2007). Enkätboken. Lund: Studentlitteratur.

(28)

Bilaga 1

Jag heter Tina Sjöberg och är kriminologstuderande på Malmö Högskola, hälsa och samhälle. Jag genomför här enkätstudie i ämnet attityder till brott. Mitt intresse består i hur Du känner och tycker kring detta. Du hjälper mig genom att fylla i enkäten. Skriv inte ditt namn! Du får vara helt anonym.

Ingen skolpersonal, förälder eller polis kommer att få se Dina svar. Inga fler frågor än de som finns i denna enkät kommer att ställas, och Du behöver inte känna Dig orolig. Svaren kommer endast att användas till forskning.

Det är viktigt att Du svarar så uppriktigt Du kan. Just Ditt svar är precis lika viktigt som Dina klasskamraters svar. För att alla ska kunna svara i lugn och ro är det bra om ni inte pratar eller stör varandra under ifyllandet.

Besvara frågorna i tur och ordning genom att sätta ett kryss i rutan () för det svar som bäst stämmer in på Dig. Ibland får Du sätta fler än ett kryss när det står så. Om det är en streckad linje (……) betyder det att Du själv fyller i svaret där.

När Du gjort klart och kontrollerat att Du inte missat någon fråga lämnar Du enkäten till mig. Jag lägger Ditt svar i ett kuvert

tillsammans med Dina klasskamraters och klistrar sedan igen det.

Jag kommer att finnas till hands under hela genomförandet och Du är välkommen att ställa frågor till mig om det är något Du inte förstår.

Kriminologistuderande Tina Sjöberg

Skriv inte Ditt namn!

TACK FÖR DIN MEDVERKAN!

(29)

Först kommer en del frågor om Din bakgrund.

Hur gammal är Du? ……… år

Är du pojke eller flicka?

flicka

pojke

Vilka personer bor Du tillsammans med?

Fler än ett kryss är tillåtet! Om Dina föräldrar inte bor tillsammans och du ibland bor hos mamma och ibland hos pappa, kryssa då i det som gäller där Du oftast bor.

mamma

pappa

styvmamma

styvpappa

…. st bröder

…. st systrar

Andra ………..

Är Dina föräldrar skilda/separerade?

nej

ja

I detta avsnitt får Du svara på om Du själv blivit utsatt för någon av följande händelser under de senaste 12 månaderna.

Har Du någon gång under de senaste 12 månaderna råkat ut för att… … någon stulit Din

cykel?

nej

ja, 1 gång

ja 2,

gånger el. fler

… någon stulit Din

plånbok?

nej

ja, 1 gång

ja 2,

gånger el. fler

… någon stulit annan värdefull

sak från Dig?

nej

ja, 1 gång

ja 2,

(30)

Har någon med avsikt slagit Dig, sparkat Dig eller utsatt Dig för annat våld vid något tillfälle under de senaste 12 månaderna, så att Du skadades så mycket att Du blev tvungen att besöka sjuksyster, läkare eller tandläkare?

ja, 1 gång

ja, 2 gånger el. fler

nej

Har någon med avsikt slagit Dig, sparkat Dig eller utsatt Dig för annat våld vid något tillfälle under de senaste 12 månaderna, så att Du fick ont, men inte behövde söka sjukvård?

ja, 1 gång

ja, 2 gånger el. fler

nej

Här gäller frågorna vad Din inställning är till följande saker… Kryssa i Ditt svar efter varje aktivitet!

☺

Det vill jag

absolut inte Det vill jag knappast ”Nja” Det vill jag möjligen Det vill jag absolut

Se på riktigt blodiga

skräckfilmer…

Städa i Ditt rum, ifall

det är stökigt…

Ha stilla helgkvällar med familjen framför

TV:n…

Dansa till musik så hög

att väggarna skakar…

Planera Din

yrkesframtid noga i

förväg…

Ha det tyst och lugnt

(31)

Ibland händer det att människor gör saker som egentligen inte är tillåtna. Nu kommer ganska många frågor som handlar om ifall Du gjort något sådant någon gång under de senaste 12 månaderna. Kom ihåg att Du är anonym och att Du kan svara ärligt utan att behöva vara orolig.

Hur många gånger har Du gjort följande saker under de senaste 12 månaderna? Ingen gång 1-2 ggr (enstaka tillfälle) 3-5 ggr (några gånger) 6-10 (ganska många gånger) 11-50 (ofta) mer än 50 ggr (mycket ofta, en gång i veckan eller mer) Skolkat från skolan en hel dag?

Åkt buss, spårvagn, tunnelbana, pendeltåg, eller tåg utan att betala (tjuvåkt)?

Med flit förstört telefonhytt, gatlykta, Fönster, någons cykel

Eller annan sak som inte var Din?

Klottrat så kallade ”tags” eller andra ord

med tusch eller sprayfärg någonstans?

Stulit (snattat) något i affär eller

varuhus?

Skaffat Dig

pengar genom att

lura folk?

Stulit något från skolan?

Stulit något från Ditt hem?

Stulit en cykel?

Stulit något ur någons ficka?

Köpt något som

Du vet var stulet?

(32)

Ingen gång 1-2 ggr (enstaka tillfälle) 3-5 ggr (några gånger) 6-10 (ganska många gånger) 11-50 (ofta) mer än 50 ggr (mycket ofta, en gång i veckan eller mer) Haft en kniv med

Dig

(som vapen) när

Du gått ut?

Hotat någon med

stryk

eller vapen för att få

pengar eller andra värdesaker?

Med avsikt skadat någon med en kniv

eller annat vapen?

Så några frågor om droger…

Hur många gånger har Du gjort följande saker under de senaste 12 månaderna? Ingen gång 1-2 ggr 3-5 ggr 6-10 ggr 11-50 ggr mer än 50 ggr Druckit öl, vin, sprit eller annan alkohol så Du känt Dig berusad?

Rökt hasch eller marijuana?

Provat annan narkotika? (t ex amfetamin, heroin, ecstasy eller liknande)

Sniffat? (t ex thinner, tändgas)

Har du någonsin åkt fast för polisen för något Du gjort?

nej

ja, 1 gång

ja, 2 gånger

(33)

Har någon från socialen (socialtjänsten) pratat med Dig på grund av att Du åkt fast?

nej ja, en gång

ja, flera gånger

Denna del handlar om Din fritid, skolan, kompisar och hur Du kommer överens med Dina föräldrar. Markera med ett kryss efter varje fråga det svar som bäst stämmer in på Dig!

Kan Du vanligtvis prata om precis allt (t ex problem) med din mamma?

absolut

inte

knappast

på”) kanske (”beror

antagligen

absolut ja,

träffar aldrig mamma

Kan Du vanligtvis prata om precis allt (t ex problem) med din pappa?

absolut

inte

knappast