Kvinnors attityder till Gud och kyrka
En narrativ textanalys om 1800-talets svenska
författarinnors skönlitterära verk
Sara Sjökvist
Examensarbete 15 hp Handledare
Inom Lärande Jennie Ahlgren
Lärarutbildningen Examinator
2 HÖGSKOLAN FÖR LÄRANDE OCH
KOMMUNIKATION (HLK) Högskolan i Jönköping Examensarbete 15 hp inom Lärande Lärarutbildningen Vårterminen 2015
SAMMANFATTNING
Sara SjökvistHuvudtitel: Kvinnors attityder till Gud och kyrka
Eventuell undertitel: En narrativ textanalys om 1800-talets svenska författarinnors skönlitterära verk. Antal sidor: 39
Syftet med den här undersökningen är att ta reda på hur svenska författarinnor under 1800-talet har skildrat sin kristna tro och attityd till kyrka i sina romaner. Fredrika Bremers Hemmet handlar om en borglig familjs vardag under tidigt 1800-tal, Victoria Benedictsson har i Pengar skildrat en kvinnas liv från dess att hon ska gifta sig till äktenskapets slut. Mathilda Malling har skildrat en kvinnas sexualitet i Berta Funcke. De tre kvin-norna är alla kvinnor som under sin tid såg orättvisor för kvinnor i det svenska samhället och som väckte stor uppståndelse på olika sätt med sin litteratur. Jag har analyserat dessa verk med en annan ingång än vad som vanligtvis gjorts med de här romanerna. Jag har använt mig av frågeställningen:
Hur har kvinnliga författare under 1800-talets Sverige framställt kristen tro och kyrkans inflytande?
a. Hur skildras karaktärernas relation till Gud och den kristna tron?
b. Hur skildras kyrkans handlingar och inverkan på samhället och det egna livet?
Jag har använt en narrativ metod genom min textanalys då jag analyserat deras verk, och vill med det komma närmare kvinnornas attityd och tro till kyrka och Gud men förhoppningsvis också se en glimt av deras verk-lighet.
Sökord: Svenska författarinnor, Kyrka och kvinna, Kyrkohistoria, Kvinnorättshistoria, Äktenskap
Postadress Högskolan för lärande och kommunikation (HLK) Box 1026 551 11 JÖNKÖPING Gatuadress Gjuterigatan 5 Telefon 036–101000 Fax 036162585
3
Innehållsförteckning
1. Inledning...…4
1.1. Syfte………...5
1.2. Frågeställningar………...………...5
2. Tillvägagångssätt och urval………...6
2.1. Narrativ metod……….6 2.2. Epikanalys………6 2.3. Teman………...9 2.4. Urval……….9 2.5. Disposition………..11 3. Teoretiskt ramverk………...12 3.1. Tidigare forskning……….12 3.2. Litteraturens realism……….13 3.3. Realismens kvinnor………13 3.3.1. Fredrika Bremer……….14 3.3.2. Victoria Benedictsson……….15 3.3.3. Mathilda Malling……….16 4. Litteraturen………...19 4.1. Hemmet………...19 4.1.1. Kärlek……….………..20
4.1.2. Makt i och utanför äktenskapet………...21
4.1.3. Kvinnans rättigheter……….…..23
4.2. Pengar……….24
4.2.1. Kärlek……….…..25
4.2.2. Makt i och utanför äktenskapet……….……25
4.2.3. Kvinnans rättigheter……….……..27
4.3. Berta Funcke………..28
4.3.1. Kärlek……….…………..29
4.3.2. Makt i och utanför äktenskapet……….…………29
4.3.3. Kvinnans rättigheter……….…………..30
4.4. Slutkommentar……….………..32
5. Diskussion………..34
6. Källförteckning………..36
4
1 Inledning
”Åh, detta afskyvärda, att icke få vara menniska, endast qvinna, qvinna, qvinna!”1, så skriver Vic-toria Benedictsson i sin dagbok 1887. Att det efter mitten av 1800-talet började ske en förändring kring en kvinnas rättigheter råder det ingen diskussion om, genom exempelvis utbildning som kvinnor, liksom männen, skulle få ta del av2, och fler började i större utsträckning diskutera kvin-nans ställning i samhället. Bland annat publicerades tidskrifter som riktade sig till kvinnor, exem-pelvis Tidskrift för Hemmet, Herta (Tidskrift för den svenska kvinnorörelsen) och Framåt (Tidskrift utgiven av Göteborgs kvinnoförening)3. Det fanns många som på olika sätt kämpade för kvinnor exempelvis i form av att hon skulle få tjäna sina egna pengar och att hon skulle vara sin egen förmyndare även om hon var gift. Det fanns flera kvinnor och män som kämpade för att varje kvinna skulle få vara sin egen juridiska person, dessvärre verkar det som att trots lagändringar och att fler kämpade för lika rättigheter var det fortfarande svårt att lämna det faktum att det var ut-ifrån mannens villkor som en kvinna fick sina rättigheter. 4
Vi vet att människor genom tiderna i Sverige har haft ett nära förhållande till kyrkan. Därför vill jag med min undersökning ta reda på hur kyrkans inflytande har påverkat kvinnor i deras var-dagsliv och i deras kamp för ett juridiskt jämställt samhälle. Till min hjälp använder jag mig av tre svenska kvinnor som kämpade för ett jämställt samhälle under 1800-talet. Genom att skriva ro-maner fick de chans att sprida sina budskap till omvärlden. Det här är författarinnor och roro-maner som varit intressanta för tidigare forskare just för kvinnors rättigheter, dock är jag intresserad av kvinnornas möjliga kristna tro och hur de skildrat människors relation till kyrkan för att kunna analysera deras egen attityd till Gud och kyrkan. Fredrika Bremer vet vi var troende och tyckte att den kristna tron var viktig för människors moral5, medan Victoria Benedictsson och Mathilda Malling hellre verkar ha vilat ta avstånd från kyrkan. Genom min undersökning hoppas jag få fram en tydligare bild kring hur kvinnor uppfattade kyrkans makt och inflytande och huruvida de själva kände sig påverkade av den.
1 Holm, Birgitta. Victoria Benedictsson. Stockholm: Natur och Kultur. 2007: 191. 2http://www.ub.gu.se/kvinn/portaler/ 2015-07-13.
3http://www.ub.gu.se/kvinn/portaler/ 2015 -07-13.
4http://www.ub.gu.se/kvinn/portaler/arbete/historik/ 2015-07-13.
5
1.1 Syfte:
Syftet med den här undersökningen är att ta reda på hur tre svenska författarinnor under 1800-talets Sverige har skildrat den kristna tron och kyrkans inflytande i framförallt äktenskapet men även i andra frågor.
1.2 Frågeställningar
1. Hur har kvinnliga författare under 1800-talets Sverige framställt kristen tro och kyrkans inflytande?
a)
Hur skildras karaktärernas relation till Gud och den kristna tron?b)
Hur skildras kyrkans handlingar och inverkan på samhället och det egna livet?6
2 Metod, material och urval
För att kunna genomföra den här undersökningen vill jag här gå igenom vilken metod jag använt, hur jag har gått tillväga för att kunna göra en analys av författarinnorna och deras romaner. Sedan presenterar jag vad jag behövt göra för urval under arbetets gång. Jag avslutar avsnittet med en disposition.
2.1 Narrativ metod
Jag använder mig av narrativ metod, så som den framställs av Anna Johansson, vilket innebär att det är berättelsernas sociala sammanhang jag analyserar. Genom att använda en narrativ metod måste jag som läsare av verken tolka dem. Tolkningen blir en reflexiv aktivitet, vilken menas att jag som utför undersökning måste vara medveten om vem jag är, hur jag ställer frågor till texterna och att det är mina tolkningar som avgör hur det insamlade materialet analyseras till ett resultat. Jag använder mig också av en hermeneutisk tolkningsmetod, vilket innebär att jag samlar material om verkens kontexter och upphovskvinnor för att få fram en så korrekt tolkning som möjligt. 6 Eftersom det är svårt att få tag på kvinnornas riktiga uppfattningar och omfånget för den här uppsatsen är för snävt måste jag förlita mig på andras forskning kring författarinnorna och deras värld runt dem. Därför blir det mina tolkningar av författarinnornas verk samt av andras tolk-ningar och studier av kvinnorna som ligger till grund för mitt slutliga resultat.
2.2 Epikanalys
För att få veta vad författarinnorna ville säga med sina romaner har jag behövt göra en textanalys och för att göra det har jag följt ett specifikt analysschema under tiden som jag läst romanerna. Det schemat kommer dock inte att presenteras i detalj under analysen utan har istället varit ett sätt för mig att läsa medvetet och uppmärksamt. Skulle exempelvis berättarperspektiv eller miljö i verken vara viktiga för undersökningens syfte och frågeställningar kommer det naturligtvis att tas upp i analysen. Det jag vill förhindra är en uppradning av ett analysschema som inte är relevant eller intressant. Dock har jag varit medveten av varje analyspunkt när jag läst verken men det är bara de punkter som jag sett som relevanta för min undersökning som kommer att presenteras. Jag använder ett analysverktyg för romaner som utformats av Claes-Göran Holmberg och Anders Ohlssons. Den innebär analys och tolkning kring en berättande text, från helheten till textens mindre delar7. Här vill jag presentera hur deras epikanalysmodell ser ut och för att lättare följa
6 Johansson, Anna. Narrativ teori och metod. Lund: Studentlitteratur AB: 2007: 17-37.
7
stegen i deras analysmodell skapade jag ett analysschema vilket även kan göra det lättare för läsare av den här uppsatsen att se hur modellen ser ut (se bilaga 1).
För det första skriver Holmberg och Ohlsson att vi ska försöka se verkets helhet och det gör vi genom att bestämma vad texttypen är, vilken genre det är skriven i, om verket har en skriven intrig eller om verket är skrivet utifrån tema. De ger förslag på tre olika texttyper inom epikanalys,
argu-menterande, beskrivande och berättande. När det handlar om att välja genre är de övergripande
kate-gorierna epik, dramatik och lyrik8.
Intrig och tema säger något om hur händelserna i verket kommer att skildras. Intrig skulle kunna
jämställas med begreppet händelseförloppet. Det finns alltså en bestämd ordning som klassiska ro-maner eller noveller följer, vilket kan vara en hjälp i tolkningsarbetet. Ibland har inte verket ett sådant förlopp utan kan istället vara skrivet utifrån ett tema. Ett verk kan ha ett eller flera teman av olika art. Det finns universella teman, exempelvis Don Juan-tema, vilket då skulle stå för den ohejdade lusten. Corpus tematik använder författare när de vill ringa in en specifik författares eller en specifik periods tema. Talar man om teman från ett land, etnisk grupp eller från ett genusbe-stämt tema är vi inne på kulturell tematik. Genom att se närmare på ett eller flera teman i ett spe-cifikt verk talar vi om explikativ tematik9.
För att gå djupare ner i ett verk ska vi enligt analysschemat se närmare på verkets kontext. Det innebär att se närmare på vem som skapade verket, i vilket samhälle den kom till i, vilket syfte verket skulle ha och så vidare. Holmberg och Ohlsson skriver att det också är viktigt att komma ihåg att ett verk först blir levande när det finns någon som läser det. Det innebär att även vår kontext idag, som skiljer sig från den kontext verket kom till i, påverkar hur jag som läsare kom-mer att tolka texten.10
Att vara medveten om att det kan finnas intertextualitet är viktigt när man läser de här romanerna. Författarinnorna till de verk jag valt var pålästa och lärda kvinnor och även ifall de ville säga nå-got om samhället är det fullt möjligt och kanske till och med troligt att de tog hjälp och inspira-tion från tidigare texter, kanske till och med av varandra11. Det är också möjligt att de har använt sig av symboler och allegorier. Uppgiften här är att analysera vad i så fall det intertextuella gör för att
8 Holmberg, Claes-Göran, Ohlsson, Anders. Epikanalys. En introduktion. Lund: Studentlitteratur AB. 1999:11–23. 9 Holmberg, Claes-Göran, Ohlsson, Anders. Epikanalys. En introduktion. Lund: Studentlitteratur AB. 1999: 24-37. 10 Holmberg, Claes-Göran, Ohlsson, Anders. Epikanalys. En introduktion. Lund: Studentlitteratur AB. 1999: 38-44. 11 Holmberg, Claes-Göran, Ohlsson, Anders. Epikanalys. En introduktion. Lund: Studentlitteratur AB. 1999: 45-52.
8
påverka texten, och en reflektion kring varför det var viktigt för författarinnan att ta med det i sin text12.
När det senare kommer till verkets innehåll ska man se till karaktärerna och den miljö där karaktä-rerna befinner sig. Intressant för min undersökning är huruvida vi kan se likheter mellan deras huvudkaraktärer och dem själva. Då författarinnorna ville säga något om hur samhället såg ut och kvinnans situation i det, blir skildringarna kring miljön också intressant då vi kanske får en hint av hur författarinnorna själva upplevde sitt samhälle vid denna tid. 13
Nästa steg är att analysera vem som berättar och vilka berättelsenivåer det finns i romanerna. Här finns en chans att analysera om vi kan se författarinnan i sina verk och ifall det går att applicera på den verklighet den skrevs i. När det handlar om att analysera berättaren ska man också vara medveten om att en berättare kan välja att berätta vissa saker men utelämna andra. Därför finns det en ka-tegori som kallas fokalisering som innebär att man analysera vem som ser berättelsen. 14
De sista stegen i epikanalysen är tid och stil. Tiden analyseras genom att se vilken tid det är som berättelsen lever i och hur lång tid det går från start till slut, alltså den berättande tiden. Det kan finnas parallellhandlingar eller kanske vissa historiska kopplingar mellan det berättande verket och verkliga händelser från historien. Under kategorin stil tas allt upp som handlar om hur förfat-taren har skrivit, om det finns metaforer, ironi, citat, upprepningar och vilka nyckelorden är och så vi-dare. 15
För att få svar på de frågeställningar jag ställt för den här undersökningen behöver jag dock se extra på vissa ämnen. Det är inte säkert att varje författarinna har tänk på just det här ämnet spe-cifikt när hon skrev sitt verk men det är framförallt det temat som jag undersöker. Därför har jag lagt till en slags kategori till analysschemat som jag valt att kalla kyrka respektive tro. Det stämmer inte överens kring de kategorier som Holmberg och Ohlsson presenterat men det är viktigt att dessa finns med då det är det jag i slutändan vill ha tittat närmare på från verken för att få svar på mina frågeställningar.
2.3 Teman
När vi kommit till den del där verken presenteras och analyseras följer det under varje verk en kortfattad sammanfattning, och sedan en analys. Jag utgår från romanerna men kommer i
12 Holmberg, Claes-Göran, Ohlsson, Anders. Epikanalys. En introduktion. Lund: Studentlitteratur AB. 1999: 59-60. 13 Holmberg, Claes-Göran, Ohlsson, Anders. Epikanalys. En introduktion. Lund: Studentlitteratur AB. 1999: 61-69. 14 Holmberg, Claes-Göran, Ohlsson, Anders. Epikanalys. En introduktion. Lund: Studentlitteratur AB. 1999: 70-93. 15 Holmberg, Claes-Göran, Ohlsson, Anders. Epikanalys. En introduktion. Lund: Studentlitteratur AB. 1999: 94-103.
9
tionerna kring dem behöva ta hjälp av tidigare studier av verken för att få andra synvinklar på vis-sa händelser. Det finns flera tidigare studier kring kvinnorna och deras verk men då har det främst studerats utifrån vilka författarinnorna var och hur de har skildrat kvinnans ställning i samhället. När jag presenterar min analys kommer jag skriva utifrån olika teman. Det är de teman jag uppfattat när jag läst romanerna som har något att göra med karaktärernas tro eller deras rela-tion till kyrka.
Romanerna handlar om olika kvinnors vardag, Mathilda Mallings Berta Funcke handlar om en kvinnas liv och sexualitet innan äktenskapet, Victoria Benedictssons Pengar beskriver en ung kvinnas väg strax innan äktenskapet till dess slut och Fredrika Bremers Hemmet handlar om en kvinnas äktenskapliga liv med man, barn och livet däremellan. Därför kommer det huvudsakliga temat vara äktenskap, undertema kommer sedan vara Kärlek, makt inom och utanför äktenskapet och
kvinnors rättigheter. Då mycket handlar om vad människorna anser är rätt och fel behöver det också
finnas reflektioner kring huruvida kyrkan hade något med uppfattningarna om vad som var syn-digt eller inte. Jag presenterar därför också Övriga teman för att beskriva och analysera andra tillfäl-len i verken som kyrkan har påverkat karaktärerna och vad det i så fall betytt för omgivningen och varför författarinnan har valt att skildra just det. Alla teman kommer stå i relation till mina frågeställningar.
2.4 Urval
För att få svar på mina frågeställningar har jag behövt avgränsa av området och ta ställning till flera val innan insamling av material skett. Först fick jag bestämma vilka författare jag skulle vilja se närmare på. Jag valde att enbart se till kvinnliga författare under 1800-talet då det är kvinnor-nas uppfattningar om tro och kyrkans inflytande och makt jag vill veta mer om. Hade jag istället valt manliga författare, så som August Strindberg som också skriver om kvinnans ställning i sam-hället under samma tid, hade jag fått en kvinnas verklighet utifrån en mans perspektiv. Nu hop-pas jag komma närmare källan.
Jag valde romaner inom realismen just för att det inom denna epok finns chans till självbiografis-ka inslag och man skrev på det här sättet för att visa hur samhället eller verkligheten såg ut. Rea-lismen som litteraturepok beskrivs ha varit ett populärt skrivsätt under främst 1830-1860-talet, men det fanns så klart författare både tidigare och senare som skrev på det här sättet16. Jag höll mig också enbart till författarinnor i Sverige för att förhoppningsvis få en mer sammanhängande
10
bild av kyrkans roll i samhället. Det finns flera kända manliga och kvinnliga författare från andra europeiska länder som också utmärkt sig som realistiska författare, men dessa har jag valt bort då det skulle bli ett spritt resultat.
Jag fick också ta ställning till hur många författarinnor med respektive verk jag skulle analysera. Jag valde tre kvinnor med varsitt verk. Anledningen var att få en bredare bild av kvinnors upp-levda verklighet i Sverige under 1800-talets Sverige. Hade jag valt flera verk enbart från en och samma författare hade jag fått hennes uppfattning om tro och kyrka. Resultatet hade dock kunna bli djupare och mer sanningsenligt om det funnits plats för fler verk och även fler författarinnor. De tre författarinnorna jag har valt är tre kvinnor som har spelat en stor och viktig roll i svensk litteraturhistoria genom att de är några av de första som uppmärksammat kvinnans ställning ge-nom romaner. Det är Fredrika Bremer, Victoria Benedictsson och Mathilda Malling. Tyvärr har jag fått välja bort flera andra framstående kvinnor från 1800-talets Sverige, så som Emilie Flygare-Carlén, Ellen Key och Selma Lagerlöf, för att nämna några. Anledningen är enkel. Bremer, Bene-dictsson och Malling har i sina verk flera saker gemensamt och då framförallt två saker. Dels har de har en kvinnlig huvudkaraktär, och för det andra är det den kvinnliga huvudkaraktärens tankar och vardagsliv som skildras. De här kvinnorna har skrivit flera verk men jag har bara valt en från respektive kvinna, det här medför att det finns en risk att jag missar andra relevanta skildringar till mina frågeställningar i deras andra verk.
Bland verken som finns från dem har jag försökt välja ut de romaner som tidigare forskare menat ska vara till viss del självbiografiska men samtidigt skrivet med en berättande texttyp. Författarin-norna har alla skrivit dagböcker och privata brev som nu finns publicerade för allmänheten att läsa, och dessa texter har jag valt bort. Det finns här återigen en risk att jag missar något relevant i deras uppfattningar om tro och kyrka men mitt argument för att välja bort dem är helt enkelt att författarinnorna inte själva har valt att dessa brev och dagböcker ska publiceras. Det har gjorts efter att de avlidit. Det finns tidigare forskare som har studerat dessa författarinnor och läst allt som går att hitta från dem, och många av dessa studier har jag tagit del av för att få en klarare bild av vilka kvinnorna var. Jag vill fokusera på deras romaner då det är där de aktivt och flitigt har arbetat för att säga något till omvärlden. De har använt sina romaner för att medvetet få säga nå-got till den som läser. Det här gör att jag i min analys måste vara medveten om att författarinnan kan leda mig åt det håll hon vill att läsaren ska ledas åt, men det ger också en chans att analysera budskapet med verket och se hur hon uppfattade samhället under sin tid.
11
2.5 Disposition
För att nå fram till ett resultat för den här uppsatsen har jag valt att först inleda med en inledning tillsammans med syfte och frågeställningar. Här får läsaren tidigt veta vad jag vill undersöka. Direkt efter inledningen kommer ett kapitel med metod, material och urval, där jag går igenom vad det inne-bär att använda en narrativ metod samt hur man kan undersöka något med hjälp av epikanalys. I
ur-val går jag igenom vilka olika ur-val jag behövt göra för att få fram ett resultat av undersökningen.
När kapitlet om teoretiskt ramverk kommer går jag igenom tidigare forskning, vad som innebär med epoken realism och tidigare forskning om de tre författarinnorna vars tre verk jag valt att undersö-ka.
Sedan har vi kommit fram till själva textanalysen av de tre verken. Genom att skriva om ett verk i taget kan jag presentera det jag finner relevant samt göra en sammanställning när alla verk är pre-senterade. Under varje verk ger jag först en sammanfattning av handlingen sedan går jag in på de teman jag valt att kalla, kärlek, makt i och utanför äktenskapen och kvinnans rättigheter. Jag blandar händelser och noteringar från verken med referenser till tidigare forskning för att det ska bli tyd-ligt för läsaren att det författarinnorna har skildrat är något som fler har upplevt under denna tid. Jag avslutar presentationen av verken med en slutkommentar där jag tar upp händelser som är värda att notera i analysen, här finns det även en jämförelse mellan verken med likheter och skill-nader.
12
3 Teoretiskt ramverk
Här vill jag främst ge en insyn i kontexten till verken och det gör jag genom att kortfattat beskriva de två avhandlingarna som jag använder mig av i analysen. Läsaren behöver också veta mer om vad litteraturens realism i Sverige innebar för människorna under 1800-talet och jag vill också kortfattat beskriva de tre författarinnornas liv. Genom att få veta mer om vilka liv kvinnorna lev-de kan vi få en större förståelse om varför lev-de skildrat samhälle, kyrka och tro på sätt lev-de gjort.
3.1 Tidigare forskning
Marie Lindstedt Cronberg har i sin avhandling Synd och skam – ogifta mödrar på svensk landsbygd
1680-1880 undersökt hur samhällets syn på sexualitet var under denna tid med inriktning på hur
man såg på ogifta mödrar på landsbygden. Hon presenterar dels lagar och lagändringar, dom-böcker och kungarnas syn på ogifta män, kvinnor och oäkta barn. För att få fram hur man såg på sexualiteten diskuterar hon också kyrkan och dess syn på ämnet. Det var de som lade grunden genom lagstiftningar om exempelvis äktenskap, hur det skulle gå till och vilka som skulle få gifta sig. De gav också straff, så som exempelvis kyrktagning och kyrkoplikt till följd av en dom. Jag har min forskningsbegränsning vid 1800-talet och fokuserar min läsning i Lindstedt Cronbergs text där hon diskuterat lagändringar under denna tid och huruvida de har hjälpt eller stjälpt kvin-nan i hennes rättigheter. Jag använder hennes forskning om kvinnornas relation till kyrkan. Hen-nes inriktning är mot ogifta mödrar, men henHen-nes forskning visar också hur människor tänkte un-der denna tid kring äktenskap, heun-der och ära, och vad som skulle hända den som bröt detta.17 Jag har också tagit del av Brita Plancks avhandling Kärlekens språk – Adel, kärlek och äktenskap
1750-1900 som fokuserar på synen på äktenskapet och synen på kärlek inom adeln. Det hon har
undersökt är hur synsätten har förändrats under den nämnda tiden. Planck har undersökt huruvi-da äktenskap var arrangerade, vem som egentligen hade makten både innan och under pet. Planck liksom Lindstedt Cronberg kommer också in på kyrkans inflytande kring äktenska-pet.18 I de tre romanerna jag analyserar hittar jag flera teman som kan diskuteras med hjälp av de två avhandlingarna. Marie Lindstedt Cronberg riktar in sin forskning till landsbygden, vilket är bra för min undersökning när det handlar om att presentera socknar och kyrkans inflytande där. De författarinnor jag valt att läsa verk ifrån har skrivit om de finare salarna och societetens förde-lar och nackdeförde-lar, vilket innebär att de två avhandlingarna kompletterar varandra för min under-sökning.
17 Lindstedt Cronberg, Marie. Synd och skam. Ogifta mödrar på svensk landsbygd 1860-1880. Lund: Lunds universitet.
1997.
13
3.2 Litteraturens realism
Den realistiska romanen fick sitt genombrott efter 1830, tidigare hade den också funnits men har då setts som lägre litteratur. Det kan ses att realism under 1800-talet blev mer populärt på grund av att fler fick möjlighet att läsa litteratur då allt fler skulle gå i skolan, böckerna blev billigare och enklare att få tag på. Det var en större grupp av människor som kunde känna igen sig i romaner-na. Litteraturen skildrade hur människor levde och den kunde visa på drömmar och framtidstro. Kända författare som August Strindberg är en författare som med framgång skrivit inom epoken
realism. Det går inte säga att man enbart kan skriva realistiskt då den ofta samverkat med andra, så
som romantiken, naturalism eller liberalism. 19 Senare skulle man använda ett realistiskt sätt att skriva på ett mer effektivt vis för att få ut vad man tyckte om samhället. August Strindberg blev startskottet till Det moderna genombrottet 1879. Det började med hans Röda rummet där han på ett radikalt sätt skildrade en politisk attityd med ett slagkraftigt litterärt språk som skulle komma att påverka framtida modern svensk litteratur. Flera författare tog efter och fortsatte på liknande spår, bland annat Victoria Benedictsson och Mathilda Malling. 20
3.3 Realismens kvinnor
Fredrika Bremer, Victoria Benedictsson och Mathilda Malling är tre kvinnor under denna tid som ville påverka det samhälle de levde i. Det finns dock fler kvinnor som är värda att uppmärksam-mas, så som Emelie Flygare-Carlén, Elin Wägner, Selma Lagerlöf eller Ellen Key som också är viktiga i Sveriges litteraturhistoria. Att kortfattat beskriva vilka Fredrika Bremer, Victoria Bene-dictsson och Mathilda Malling var är en nästintill omöjlig uppgift. Varför jag kallar det omöjligt är främst på grund av att kvinnorna hann med otroligt mycket i sina liv och har påverkat kvinno-rättshistoria på så många sätt att det är svårt för mig att helt lyckas beskriva dem så som de för-tjänar. Därför kommer jag att presentera deras uppväxt, viktiga händelser i deras liv, personer som varit viktiga för dem och kort om kontexten till det verk som jag presenterar i analysen. Om det finns annan relevant forskning om kvinnorna till min undersökning kommer det att presente-ras.
3.3.1 Fredrika Bremer
Fredrika Bremer räknas som den förste författaren i Sverige att skriva en realistisk roman och främst skrev hon med en borglig realistisk inriktning. Hon ansåg att romanen var viktig just för att den kunde skildra det tidstypiska och något av personligt drag. Genom romanen menade hon
19 Bergsten, Staffan, Elleström, Lars. Litteraturhistoriens grundbegrepp. Lund: Studentlitteratur AB. 2004: 69-71. 20 Olsson, Bernt, Algulin, Ingmar. Litteraturens historia i Sverige. Stockholm: Norstedts Förlag. 1995: 289-324.
14
att man kunde visa på världens båda goda och onda verklighet. 21 För att ta det från början föddes Fredrika Bremer i Finland år 1801 men flyttade med familjen till Sverige vid tre års ålder. Famil-jen flyttade in i Årsta slott där Fredrikas moder var mycket mån om att ge döttrarna en fostran inom societeten, det handlade om utbildning men också om hur man skulle klä sig och hur man allmänt skulle se ut för att passa in.22 Fadern ska ha varit sträng och dominerande och Fredrika ska ha känt sig instängd. Även ifall hon inte ska ha mått så bra under de här åren levde hon skyd-dad inom den högborgliga societeten och fått god bildning jämfört med andra flickor som levde under denna tid. Genom hennes romaner kan man se att hon fått inspiration från sin uppväxt. De flesta av hennes berättelser och romaner handlar om hur det är att leva instängd i borgliga miljöer och längtan ut till att få göra vad man vill.23 Bremer blev en uppmärksammad och accep-terad författarinna under sin tid och beskrivs som att hon lyckades tjäna ihop bra med pengar på sitt författarskap, dock förblev hon ogift och ogifta kvinnor under denna tid var omyndiga. Det fanns ett sätt att som ogift kvinna få bli myndig utan man, det kunde man bli om man ansökte om ett eget förmyndarskap hos kungen. Bremer ansökte och lyckades få sin ansökan godkänd. Hon började resa, hon gjorde en europeisk resa samt en pilgrimsresa till Palestina. På nyårsafton 1865 avled hon i Årsta efter en tids sjukdom.
Fredrika Bremers kända verk skulle i framtiden spela en viktig roll för kvinnorörelser under bör-jan på 1900-talet. Genom hennes egen kamp för att ta sig ur hennes missanpassning i det borgliga samhället har kvinnor senare tagit inspiration och det har skapats kvinnorörelser i hennes namn. Bremer blev en mycket framgångsrik författarinna, även internationellt vilket var det som främst gav henne möjlighet att resa till Medelhavsländerna. Tack vare Fredrika Bremer fick världen upp ett intresse för svenska kvinnliga författare och intresset för Bremer skulle bestå ända till Selma Lagerlöfs tid.
Hemmet är inte den mest kända romanen hon har skrivit men den ska vara inspirerad från hennes
egen barndom. I den vill hon tala för frigörelsen för i första hand kvinnorna som hon menade borde få en mer självständig ställning i hem och samhälle, och det borde ske genom kvinnors rätt till utbildning.
3.3.2 Victoria Benedictsson
Inom litteraturvärlden fick vi först och främst lära känna henne som Ernst Ahlgren. Som så många andra kvinnliga författare från 1800-talet skrev även Victoria Benedictsson under en
21 Olsson, Bernt, Algulin, Ingmar. Litteraturens historia i Sverige. Stockholm: Norstedts Förlag.1995: 246-252. 22 Burman, Carina. Bremer. En biografi. Stockholm: Bonnier. 2001.
15
donym. Det är väl värt att notera att Victoria Benedictson är en av få, om inte den enda, med en manlig pseudonym, som skrev med en kvinnlig huvudkaraktär och från hennes perspektiv. Victoria Benedictsson föddes i Fru Alstad socken i Skåne 1850. Hennes fader var från prästsläkt men slog sig senare ner inom lantbruk. Hennes moder ska ha varit den som tagit sig för sina döt-trars utbildning. Föräldrarna ska inte ha varit de som visat kärleksfulla känslor varken för var-andra eller för sina barn, så Victoria ska under sin uppväxt börjat skapa romantiska föreställning-ar kring hur äktenskap och föräldraskap kunde se ut. Det hon själv inte såg hos sina föräldrföreställning-ar visste hon att hon saknade24.
Utbildning var viktigt för Victoria och hon som var mycket konstnärligt lagd lyckades få ett löfte från sin far att hon skulle få en konstnärlig utbildning. Den tidiga utbildningen skedde dock i hemmet och Victoria har beskrivit modern som en mycket sträng lärare och att det var viktigt att döttrarna blev kristet bildade25. Döttrarna ska ha fått läsa och skriva mycket, även ifall Victoria senare har skrivit i brev och dagböcker att det mest var innantilläsning och främst av katekes-styckena. Victoria ville själv ha gått i skolan eller ha haft en guvernant. När hon i vuxen ålder fick chans att själv vara guvernant såg hon sin möjlighet att bilda sig själv. Hon köpte läroböcker som hon satt och läste på nätterna och besökte gärna bokhandeln i Malmö.
Denna konstnärliga utbildning som Victorias far hade lovat henne blev aldrig av då han bröt sitt löfte och nekade henne möjligheten att någonsin gå den. Victoria ska i ren besvikelse och ilska gått in i äktenskap med den 50 – årige Christian Benedictsson. Han hade fem barn sedan tidigare äktenskap som Victoria senare gärna läste och undervisade för. Hon kände ingen större lycka och kärlek i sitt äktenskap men det gjorde att hon hade tid och möjlighet att skriva. Christian sägs kunna tolkas som en inspirationskälla till hennes karaktär i olika verk som den okänslige maken.26 Victoria var genom hela sitt liv medveten om de bitar i hennes liv som hon saknade och vad hon egentligen ville ha. Hon ska ha påstått flera gånger i sina dagboksanteckningar och i brev till vän-ner att hon ”bara är kvinna” och därmed inte fått leva sina drömmar så länge hon inte hade pengar och en man som stöder henne i att få göra det hon brinner för. Det fanns en man som var nära vän med Victoria och det var författaren Axel Lundegård. Victoria tog mod till sig och in-ledde en brevkonversation med honom som skulle vara mycket länge. Ett samtalsämne som Vic-toria ska ha skrivit mycket om var hur hon var så arg över att hon ”bara är ett fruntimmer”, att
24 Holm Birgitta. Victoria Benedictsson. Stockholm: Natur & Kultur. 2007: 7 - 16. 25Holm Birgitta. Victoria Benedictsson. Stockholm: Natur & Kultur. 2007: 46 – 48. 26 Holm Birgitta. Victoria Benedictsson. Stockholm: Natur & Kultur. 2007:. 27-28.
16
hon aldrig fick göra samma saker som en man, och att hon hela tiden blir påmind om vilket kön hon hade27. Det finns även en viss likhet mellan Lundegård och en av hennes karaktärer i Pengar. Lundegård var den som samlade och publicerade deras brevkonversation efter Victorias död. Åsikter om Victoria Benedictsson finns det mycket att läsa om. Det finns de som skulle kalla henne masochistisk, överkänslig, manodepressiv, egocentrisk, barnslig och en dålig mor och hon blev också anklagad för att tagit död på sitt andra barn innan han fötts. Det är dock viktigt att också komma ihåg henne som en god styvmor och om hon hade fått leva längre hade hon kunna bli en lika framgångsrik författare under sin tid som August Strindberg28.
3.3.3 Mathilda Malling
Den sista författarinnan jag vill presentera är den som inte fick lika mycket uppmärksamhet under sin tid som de första två jag presenterat men som skrev sin syn på kvinnor och sexualitet på ett nytt och radikalt sätt, som inte kom att uppskattas förrän efter hennes död. Som även tidigare författarinnor skrev även Mathilda under en pseudonym som skulle bli ett mer känt namn än hennes riktiga, hennes författarnamn blev Stella Kleve (trots att tidningarna ändå avslöjade hen-nes riktiga namn ganska snart). Då Victoria Benedictsson och Mathilda Malling kom från ungefär samma område, var kvinnor som skrev romaner och som publicerades ungefär samtidigt, var det inte sällan som de jämfördes med varandra.
Mathildas liv började i Oskarsfarm 1864 i Skåne. Där växte hon upp på en herrgård med stor fa-milj där hennes pappa var lantbrukare. Mathildas mamma var prästdotter och trodde starkt på utbildning och självständighet till kvinnor. Här fick Mathilda all möjlighet till att få leva som hon ville. Ändå kom det sig att hon senare skulle ses som en flicka som kastat sitt trygga borgliga hem åt sidan för att ägna sig åt att skildra kvinnlig sexualitet. Mathilda var mycket intresserad av att läsa realistiska och romantiska böcker, och då bland annat från Emilie Flygare-Carlén och Char-lotte Brontë. Det var även texterna som fick henne att längta ut och se sig omkring i världen. 29 När hon vid fjorton års ålder får höra hur en lärare uttryckt sig om flickors bristande karaktär, blev hon och andra flickor i hennes närhet intresserade av att kämpa för kvinnors rättigheter.
27 Ljunghill, Jenny. Mordet på den kvinnliga författaren – en detektifrapport i Victoria Benedictssons efterföljd i Kvinnornas
Littera-turhistoria. Lund: Författarförlaget. Stockholm: Libris. 1981: 160 – 192.
28 Ljunghill, Jenny. Mordet på den kvinnliga författaren – en detektifrapport i Victoria Benedictssons efterföljd i Kvinnornas
Littera-turhistoria. Lund: Författarförlaget. Stockholm: Libris. 1981: 160-192.
17
Tillsammans bildade de ”emacipationsförbundet” och lovade varandra att de alltid skulle kämpa för kvinnor i samhället.30
Mathilda hade tur som fick chans att leva som hon ville. På den här tiden om flickor var läsdukti-ga var det vanliläsdukti-gare att de skickades på utbildning till lärarinna, men Mathilda skickades till Stockholm där hon skulle få studentexamen och det i sin tur öppnade vägarna för att fortsätta på universitetet. Det var ovanligt för flickor att få gå då det var mycket dyrt. Mathilda trivdes inte särskilt bra i Stockholm men träffade ändå många intressanta personer, bland annat en viss Selma Lagerlöf som hon utbytte litteraturtips med. När hon väl tog examen ska hon ha skrivit i sin dag-bok att hon nu hade ”rätt att tänka fritt, att handla självständigt, jag kan börja kalla mig kvinna, och inte skolflicka, jag kan börja lita på mig själv.”31
När hennes första roman Bertha Funcke skulle släppas var hennes föräldrar mycket stolta men rädda för att hon skulle råka illa ut om folk fick veta vem Stella Kleve egentligen var. Därför kom det sig att hon istället befann sig i Tyskland när boken publicerades i Sverige. Boken handlade om en kvinnas sexualitet och trots att det fanns någon recensent som ville säga att det här var kvin-nornas motsvarighet till Strindbergs ”Giftas” så var det ingen som höll med.32 Kritikerna var inte nådiga och ansåg att det var skamligt av en kvinna att skriva på detta sätt. Ganska tidigt avslöja-des det vem den unge författarinnan var och recensenterna kallade Stella Kleve för osund, omo-gen och osjälvständig. Bertha Funcke var en av de första av denna typ av roman, där huvudkaraktä-ren var en kvinna som liknade en manlig hjälte och där kvinnan tog sig för rättigheter som den traditionella kvinnan inte hade. I Europa kunde man finna denna typ av litteratur men genren hade inte kommit på samma sätt till Sverige, och att det också var en kvinna som var först med att skriva så gjorde det hela aningen mer känsligt. 33 Birgitta Ney har i sina studier kring Stella Kleve och Bertha Funcke funderat kring hur det kom sig att romanen blev bemött med sådan enormt motstånd, och reflekterar kring huruvida det enbart var det faktumet att Mathilda var kvinna som uttryckte en kvinnas begär. Det farliga var alltså inte boken i sig utan att den kunde uppmuntra kvinnor att gå den väg de själva ville gå och att det i sin tur skulle skada samhället och dess ordning.34
30 Lingebrandt, Ann. Stella Kleve. Det moderna genombrottets enfant terrible. Umeå: Text & Kultur AB. 2011: 26-27. 31 Lingebrandt, Ann. Stella Kleve. Det moderna genombrottets enfant terrible. Umeå: Text & Kultur AB. 2011: 31. 32 Lingebrandt, Ann. Stella Kleve. Det moderna genombrottets enfant terrible. Umeå: Text & Kultur AB. 2011: 44-55. 33 Lingebrandt, Ann. Stella Kleve. Det moderna genombrottets enfant terrible. Umeå: Text & Kultur AB. 2011: 56-64. 34 Ney, Birgitta. Bortom berättelserna. Stella Kleve – Mathilda Malling. Stockholm: Stehag. 1993: 235-237.
18
Det skulle dröja 10 år efter publiceringen innan pseudonymen Stella Kleve försvann helt och hon blev Mathilda Malling, en författarinna vars verk lästes i flera svenska hem. Hon gifte sig även med en grosshandlare som stöttade henne i hennes skrivande och hjälpte henne att publicera sina texter. Hennes senare texter och verk togs emot bra och även om hon inte var helt bekväm med början av sitt författarskap, behöll hon sina principer kring vad hon ville skriva om. Mathilda av-led i Köpenhamn 1942. 35
19
4 Litteraturen
Nu vill jag kort går igenom handlingen för varje roman för att sedan analysera dem utifrån de te-man jag tidigare presenterat. Först ut är Hemmet av Fredrika Bremer som publicerades 1839. Se-dan kommer Victoria Benedictssons Pengar som publicerades 1885, och det sista verket att analy-seras är Berta Funcke, även den från 1885 av Mathilda Malling. Avslutningsvis finns en
Slutkommen-tar, för att ha möjlighet att nämna sådant som inte passat in i ramarna av tidigare teman men som
ändå är bra för läsaren att veta.
4.1 Hemmet
I den här romanen av Fredrika Bremer, får vi lära känna en hel familj, oftast genom mamma Eli-ses ögon. Elise är gift med lagmannen Ernst och tillsammans har de sex barn, där den äldsta är den enda sonen. Familjen ses som en fin och högt stående familj. Mellan makarna beskrivs det finnas mycket kärlek och de verkar båda mycket lyckliga med sin lott. De gör allt för att deras barn ska vara lyckliga och i första delen av berättelsen anställer de även en lärare som får bo med dem för att undervisa deras son som en förberedelse till det att han ska lämna dem för högre ut-bildning. Varje flicka beskrivs med flera olika karaktärsdrag och att kärleken mellan varje famil-jemedlem är stark. De som har studerat det här verket tidigare påstår att ena flickan, Petrea, ska skildra Fredrika Bremer själv och så som hon uppfattades som ung. Petrea beskrivs som en livlig och känslosam flicka med en alldeles för stor näsa, vilket upprepas flertal gånger genom romanen. Historien börjar när barnen är små, och sedan får vi följa dem i olika händelser genom åren. Fa-miljen får även tillökning av fosterdottern Sara, som de genast tar hand om och ser som sin egen. Henne skulle de dock förlora när hon blivit så stor att hon fick ingå äktenskap. Hon gifter sig för att komma ifrån familjens trygga hem och få se sig om i världen. Efter några år efter historiens början är familjen också med om en brand där huset brinner ner till grunden. De förlorar då so-nen Henrik som dör av sina skador. Trots en mycket olycklig och ledsen familj efter branden lyckas familjen ändå hålla ihop. Kärleken spirar för döttrarna i olika tider och föräldrarna är mycket måna om att se till att det finns kärlek mellan parterna innan man gifter sig. De tycker också att det är viktigt att döttrarna förstår att mannen också måste ha ett stabilt liv innan de gifts bort, så att de inte råkar illa ut eller bestämmer sig för att flytta tillbaka till föräldrarna. Föräldrar-na tycker också att det är viktigt med utbildning till barnen, fast på olika sätt. Elisa tycker att det är viktigt med romaner och hon läser och skriver gärna dem själv. När hennes man och hon hamnar i bråk med varandra är det inte sällan han skyller på romanerna för hennes dåliga
omdö-20
me. Ingen av föräldrarna skickar dock iväg någon av döttrarna för utbildning. De är båda överens om att det är sonen som ska utbildas.
Romanen slutar med att Petrea blir lite av en hjälte när hon ger sig ut för att hitta sin försvunne fostersyster Sara. Sara har förlorat sin man och är nu på väg tillbaka till sitt gamla hem, men blir mycket sjuk på vägen och hamnar i en ödslig stuga med sin dotter. På ett mirakulöst sätt lyckas Petrea hitta henne och får henne hem där hon sedan tillfrisknar. Hela historien slutar med att hela familjen är samlad och den har utökats sedan första gången vi träffade familjen. Mamma Elise har blivit gammal och skriver i ett brev till sin syster att det nu är dags för henne att lägga sig ner och låta sig förena sig med sin son i himlen. Hennes moderliga uppgift ser hon som klar och hon vill nu inget hellre än att träffa sin son igen. Elisa avslutar med att välsigna sitt hem här och sitt nya hem där.
Den här romanen är relativ intrigfri, det är teckningar ur vardagslivet från en familj från 1800-talet. Barnen gör som föräldrarna säger och verkar inte ha något behov av att göra revolt. Även när det finns friare som vill gifta sig med någon av döttrarna väntar de till dess att föräldrarna godkänt det.
4.1.1 Kärlek
Den kärleken som finns i Hemmet beskrivs i flera olika typer. Den första är den som finns mellan mannen och kvinnan, den andra är den som finns till barnen och den tredje är den som finns till Gud. Elise och Ernst förhållande får vi tidigt veta handlar om uppgifterna som är delade dem emellan. Han är den som arbetar utanför hemmet och hon inom hemmet. Exempelvis när det kom sig att hon efter förlossningen av andra barnet blir svårt sjuk tar maken över hennes arbets-uppgifter också samtidigt som han tar hand om sin sjuka fru. Han beskrivs som en mycket stor och kärleksfull man då han ställer upp för henne på detta sätt.
Huruvida kärlek har haft stor betydelse genom tiderna när det kommer till äktenskap har det forskats länge om och meningarna går isär. Under 1600 – och 1700-talet finns det i huvudsak två forskarlinjer i frågan kring om kärlek var något viktigt för äktenskapet. Båda sidorna kan se att det var viktigt att hysa känslor för varandra men i olika grader. Ena sidan säger att det troligen inte var särskilt viktigt då det inte var det man främst skulle ta hänsyn till. Andra sidan av forsk-ningen har sett till det faktumet att man stannade i ett äktenskap på grund av att det fanns några typer av känslor för varandra. Det viktigaste för bägge parterna ska ha varit att de båda kände att de ”fick ut något” av det. Dock ska det ha hänt någon gång mellan 1700- talet och mitten av 1800-talet att synen på kärleken och äktenskapet ha förändrats och enats till att det ska finnas
kär-21
lek mellan de bägge. Det fanns en romantisk bild av vad som var kärlek och att det i sin tur kun-de bli ett äktenskap36. Genom historien i Hemmet får vi också veta hur föräldrarna ser på äkten-skapet genom att det kommer olika friare till sina döttrar. De verkar tycka att det är viktigt att mannen hyser starkare känslor för deras dotter, och att de inte bara ser det som en överenskom-melse mellan två parter för att de ska ”få ut” något extra på grund av äktenskapets skull. Föräld-rarna vill att deras barn ska veta vilket äktenskap de ger sig in i, då det inte verkar finnas en möj-lighet till skilsmässa. Det är inget som sägs högt, men ett exempel på att skilsmässa inte är ett al-ternativ är när föräldrarna själva har en äktenskaplig kris. När de blir sams igen samstämmer de i att det Gud har förenat ska inte någonting få åtskilja37. Tilliten till Gud ska visa sig på flera ställen i romanen även när de vill visa kärlek till sina barn. När deras son Henrik ligger för döden ber hon till Gud att ta honom så han slipper sina plågor38. Även i brev som hon sedan skriver till sin syster där hon berättar om sonens bortgång är hon självfallet helt förtvivlad över att just förlorat sin son, samtidigt som hon avslutar brevet med att de nu måste vända sig helt till Gud för att kunna se igenom sorgen och kunna leva igen. ”Ja allt i livet blir gott, blott livet leves i Gud”39. Igenom hela romanen är de alla i händerna på Gud. De litar på hans omdöme och att allt han skapat är gott. När de behöver hjälp ber de till honom, och när de argumenterar om vad som helst är det inte sällan som Gud kommer på tal.
4.1.2 Makt i och utanför äktenskapet:
Planck skriver att hon studerat flera historier från 1800-talet som handlat om förälskade par som inte fått lov att gifta sig och att anledningarna till det är flera. När det gällde par inom adeln som inte fick gifta sig var det inte alltid som det handlat om ekonomi, utan det kunde också handla om olika trosuppfattningar eller att det saknades adelstitel från en av dem. Enligt Plancks källor ska ändå inställningen ha varit att människor ska få gifta sig med vem de vill, att makten låg hos varje individ. Dock ska det funnits effektiva sätt från föräldrarna att påverka sina barn, så som att använda den ekonomiska frågan, eller att helt enkelt använda de ungas samvete för att få dem att förstå ”vad som var bäst” för alla. Dagböcker från unga kvinnor mellan 1700 och 1800-talet ska ha visat på att flickor oftast övertalades in i äktenskapet av olika anledningar. Andra anteckningar från denna tid ska också ha visat att föräldrar ändå kände en enorm kärlek och omsorg till sina barn och ville att de skulle gifta sig med en ”bra” man, vilket gjorde att de såg till att hon inte
36 Planck, Brita. Kärlekens språk – adel, kärlek och äktenskap 1750-1900. Göteborg: Göteborgs universitet. 2007: 14-17. 37 Bremer, Fredrika. Hemmet. Stockholm: Albert Bonniers Förlag. 1928: 68.
38 Bremer, Fredrika. Hemmet. Stockholm: Albert Bonniers Förlag. 1928: 202. 39 Bremer, Fredrika. Hemmet. Stockholm: Albert Bonniers Förlag. 1928: 206 – 207.
22
träffade några ”dåliga” att förälska sig från första början. 40 Även barnen i Hemmet verkar vara in-ställda på att föräldrarna hade den största makten. Trots att den äldsta dottern Louise är den som inte lägger större vikt vid att försöka imponera på en man och beskrivs vara den som har ”en mycket hög tanke om kvinnans värdighet”41 säger hon ändå till sin friare att komma ihåg hennes föräldrar och att det är deras svar som bestämmer över henne42. Det är inte så att hon är ledsen över det eller känner att hennes svar är mindre värt än föräldrarnas utan snarare att hon vill att de är inkluderade i beslutet av äktenskap, då de har mer kunskap och erfarenhet än vad hon har. Det händer flera gånger att föräldrarna säger nej till en dotters friare trots att dottern själv vill tacka ja. Döttrarna lyssnar dock, förutom deras fosterdotter Sara. Hon beskrivs som en olycklig flicka, och som en som inte passar in i familjen oavsett hur mycket de älskar henne. När Sara hit-tar en karl som vill gifta sig med henne erkänner hon att hon inte egentligen älskar honom. Hon vill bara komma ifrån hemmet, och hon har då hittat en man som kunde försörja henne. När ro-manen publicerades 1839 stod kvinnan alltid under en annan man, hon blev aldrig myndig och ansvarig över sina egna pengar om några sådana fanns43. Sara blir den i romanen som aktivt och medvetet använder systemet för att komma någonstans i livet. ”Han är den, som vill föra mig ut till oberoende och ära! Det är icke mitt fel, att en kvinnas lott på jorden blivit så trång, så usel, att hon måste låta binda sig för att bli fri”44. När fosterfadern Ernst förstår att hon inte kommer änd-ra sig angående äktenskap med en man hon säger sig älska utifrån att hon ”blir fri”, använder han argument av högre makt. Han menar att i det hon söker, alltså frihet, finns även skuggor som hon som hon just nu inte ser. Den här frestelsen efter frihet är en ”klandersvärd” gärning enligt Gud och att det inte kommer leda till något bra45.
I den här romanen tycker jag mig även se att kvinnorna själva använder Gud som en makt över henne. När Elise och Ernst har bråkat och hon faktiskt stod upp för sig själv och talade om vad hon tyckte och kände, får hon samvetskval. Hon beskriver en kvinna som står upp för sig själv som ”den onde” och ”den goda” som någon som kommer ihåg sina egna fel och inte är egoistisk. Innan hon bestämmer sig för vilken av dessa hon vill vara avlutar hon resonemanget med att himmelens eller helvetet portar kommer öppna sig beroende på vem hon väljer att vara46. Hur hon kommit fram till att resonera på detta sätt är oklart. Om det är hennes egen gudstro eller
40 Planck, Brita. Kärlekens språk. Adel, kärlek och äktenskap 1750-1900. Göteborg: Göteborgs universitet. 2014: 42-48. 41 Bremer, Fredrika. Hemmet. Stockholm: Albert Bonniers Förlag. 1928: 94.
42 Bremer, Fredrika. Hemmet. Stockholm: Albert Bonniers Förlag. 1928: 145.
43http://www.domboksforskning.se/lagar/Myndighetsalder%20for%20kvinnor.htm 2015-06-08. 44 Bremer, Fredrika. Hemmet. Stockholm: Albert Bonniers Förlag. 1928: 154.
45 Bremer, Fredrika. Hemmet. Stockholm: Albert Bonniers Förlag. 1928: 155 - 156. 46 Bremer, Fredrika. Hemmet. Stockholm: Albert Bonniers Förlag. 1928: 52.
23
kyrkan eller annat som resonerar så här skriver inte Bremer ut. När det handlar om hennes barns karaktärsdrag säger hon att de alla har fått en farlig odygd som kan förstöra alla de andra goda egenskaper som Gud har gett dem. Dock tror hon på att uppmuntra allt det goda och då kommer det sämre att försvinna47. Hon ser alltså Gud som någon som har makten att skapa och bara ska-par gott, men att det finns annat som gjort att något ont också finns och det är upp till människan att se till att det goda stannar och det onda försvinner.
4.1.3 Kvinnans rättigheter
Bremer själv visar sig i romanen, på det sätt att när hon beskriver hur mycket Ernst bryr sig om sina barn. Hon skriver ”Han var alldeles för förtjust i sina döttrar. Gud signe den gode fadern”48. Om mamman som älskar sina barn lika mycket skrivs det inte om på samma sätt. Det är väntat att hon ändå ska vara den gode modern.
Brita Planck har hittat källor som visar på att det i Sverige var vanligt med arrangerade bröllop inom adeln men att kvinnan ändå ska ha haft möjlighet att säga nej49. Det här bekräftar Bremer i sin roman. Flera av döttrarna har haft friare som vill gifta sig med dem. Då har föräldrarna lyssnat på flickan och om hon inte vill så behöver hon inte. Det finns vissa gånger som föräldrarna för-söker påverka döttrarna åt bägge hållen. Ibland försöka få dem att säga nej till en viss man och andra gånger åt att säga ja för att mannen är tillräckligt fin åt dem. Dock respekterar de dotterns beslut om hon säger nej. Det är ändå av vikt att komma ihåg att det var viktigt för familjerna att se till att kvinnan blev gift, helst så tidigt som möjligt, så att hon säkrade sin försörjning50.
4.2 Pengar
I Pengar av Victoria Benedictsson får vi lära känna den 16-åriga flickan Selma som bor tillsam-mans med sin farbror och hans fru. Då hennes farbror arbetar som kyrkoherde ses de av andra som en högt uppstående familj i det lilla samhället, det är därför inte konstigt att farbrodern vill att Selma ska gifta sig med den mycket äldre men framgångsrike patronen Pål Kristerson. Selma beskrivs som en tankspridd, naiv och en drömmande flicka som har ”pojkfasoner” enligt omgiv-ningen. Flickan har föreställningar av vad ett riktigt äktenskap är och hur kärleken i ett äktenskap ska se ut, därför blir hon inte särskilt glad eller lycklig när kyrkohedern och patronen försöker övertala henne om att gifta sig i ung ålder.
47 Bremer, Fredrika. Hemmet. Stockholm: Albert Bonniers Förlag. 1928: 13. 48 Bremer, Fredrika. Hemmet. Stockholm: Albert Bonniers Förlag. 1928 101.
49 Planck, Brita. Kärlekens språk. Adel, kärlek och äktenskap 1750-1900. Göteborg: Göteborgs universitet. 2014: 44-48. 50 Planck, Brita. Kärlekens språk. Adel, kärlek och äktenskap 1750-1900. Göteborg: Göteborgs universitet. 2014: 47.
24
Med hjälp av pengar från farbrodern och ett löfte av patronen att hon ska få allt hon önskar sig går hon med på giftermål med honom, så länge han i sin tur inser att hon aldrig kommer att kän-na kärlek för honom och aldrig kommer vilja ha ett fysiskt förhållande med honom. Det accepte-rar Kristerson och de gifter sig. Löftet om att hon skulle få allt hon ville skulle dock brytas. Selma vill mest av allt få en utbildning inom konst och blir lovad detta av både farbroder och patronen men hon skulle aldrig få åka.
Under berättelsens gång får Selma ett mycket nära förhållande till sin kusin Richard. Med honom har hon den relationen som hon skulle vilja ha med sin man, vilket innebär ett förhållande med sådan respekt emellan de bägge att en dialog kan föras. Även när de inte ses skriver de till var-andra och diskuterar allt mellan himmel och jord. När Richard går i egna frieritankar talar han först med Selma om saken. Selma försöker om och om igen att få Richard att förstå att han måste ta äktenskap på allvar och inte ta sin fru som någon han kan styra. Selma vill att han ska behandla sin framtida fru som en jämlike. Richards fru däremot har efter ett år i äktenskap inte riktigt samma tankar som Selma. Elvira är istället den som gör allt för att hålla mannen lycklig oavsett vad det innebär för henne själv. Även ifall Selma inte tycker om Elviras ”dockhusfasoner” blir Selma den som Elvira ser som den perfekta hustrun. Selma är olycklig inom sitt äktenskap men visar inte det utåt. Omgivningen ser henne som en lyxhustru som tar hand om både man, gård och tjänstefolk. Trots att Selma inte mår bra i sitt äktenskap och fattar ett visst tycke för Richard tvekar hon aldrig på att vara trogen sin man. I slutet av historien tar Selma med sig sin man till Stockholm, som en sista möjlighet att finna något djupare i deras relation, något som de kan ha gemensamt. Hon tar med honom till museum och är så fascinerad av all konst som finns medan Pål mest suckar och tycker allt är fult. Det är då Selma tar beslutet att skilja sig från honom. När de kommer tillbaka till hotellet försöker Selma få honom att förstå att hon vill släppas fri, samti-digt som hon är rädd för att lämnas som ensam och skild kvinna i samhället utan pengar. Patro-nen vet också att en kvinna inte är någonting utan egna pengar och en man, vilket han också ut-nyttjar när han börjar förstå att han riskerar att bli lämnad av sin fru. Selma försöker få honom att förstå att hon bara var ett barn när hon gifte sig och att hon då inte var stor nog att ta ett sådant stort beslut som äktenskap, därför borde hon släppas ifrån det beslutet hon tog då. Boken avslu-tas med att patron Kristerson går och lägger sig i tron om att han har vunnit bråket och Selma sitter kvar vid fönstret och funderar. Hon skriver ett brev till Richard om att hon är på väg för att hälsa på honom och Elvira. Här vi kan ana att Selma ändå kommer att lämna Pål trots att det in-nebär ett jobbigt liv som omyndig kvinna utan pengar.
25
Victoria Benedictsson har aldrig hymlat med vad som var syftet med Pengar. Hon var emot de äktenskapsförordningar som fanns och visar det mycket tydligt genom sin roman. Genom hu-vudkaraktären resonerar och ifrågasätter hon äktenskapet från olika synvinklar och inte alltför sällan ställer hon sig kritisk till hur mycket makt kyrkan hade när det handlar om äktenskap. Ge-nom Selmas omgivning visar hon hur människor i samhället och kyrkan varken reflekterade eller ifrågasatte hur man såg på samhällets kvinna och hur äktenskapen såg ut.
4.2.1 Kärlek
Genom Selma får vi veta att det finns föreställningar hos unga flickor om hur ett äktenskap ska vara och att kärlek mellan parterna är viktigt. Det kanske därför inte är konstigt att Selma prote-sterar mot både farbrodern och patronen då hon inte känner kärlek till den tilltänkte fästmannen. De föreställningar hon har om hur äktenskapet ska vara går i kras om hon tvingas gifta sig. Ge-nom övertalningar och löften om att hon ska få allt hon vill går hon slutligen med på äktenskap med patronen. Hon kommer alltså inte bara bli gift utan hon kommer också få ut något av det, i form av pengar.
4.2.2 Makt runt och i äktenskapet
Enligt Plancks källor i form av dagböcker från flickor under 1800-talet har hon kunnat se att det mest effektiva sättet att övertala dem till att gifta sig med någon de inte tyckte om var genom samvetet. Genom att skuldbelägga kvinnorna för vad som hände om de inte gifte sig lyckades omgivningen få det de ville.51 I Selmas fall handlar skuldläggandet inte så mycket om ekonomi eller ställning i samhället utan om Gud. Tidigt får vi vetat att Selma lever med en paradox som kommer att plåga henne emellanåt genom hela boken. Den handlar om att hon inte tror på Gud och att han därför kommer straffa henne för det52. På liknande sätt använder sig hennes omgiv-ning av Gud när det kommer till att få henne på de tankar som de vill att hon ska tänka. Farbro-dern som också är kyrkoherde försöker exempelvis trösta henne när hon är ledsen över att tving-as gifta sig, genom att påminna henne om att det är Gud som styr och att hon är i hans hand. Han talar om för henne att hon kommer bli lycklig om hon vänder sig till Gud och ber helhjärtat. Hon måste börja be rätt, och först då kommer hon se hela situationen med äktenskapet på ett annat sätt och bli lycklig.53 Än så länge är inte det dåliga samvetet så starkt på Selma, hon får här bara veta att hon inte har använt sina böner på rätt sätt och måste sluta göra fel om hon inte vill fortsätta vara olycklig.
51 Planck, Brita. Kärlekens språk – adel, kärlek och äktenskap 1750-1900. Göteborg: Göteborgs universitet. 2007: 42-48. 52 Benedictsson, Victoria. Pengar. Stockholm: Natur och Kultur. 2007: 39.
26
En söndag när de går till kyrkan låter kyrkoherden använda sig av Selmas samvete då han predi-kar om det fjärde budet. Selma beskriver att han talar med sådan makt om det straff som väntar den som går emot sin fader och moder. Just då tror Selma på vad han säger och förstår att hon måste gifta sig med patronen och inte gå emot sin farbror och faster. Patronen kommer också att använda sig av Gud och Selmas samvete när det visar sig i slutet av romanen att Selma har för avsikt att lämna honom. Han säger ”Mannen är kvinnans huvud – det säger både gudomlig och mänsklig lag – ett styre måste finnas i både staten och familjen. Staten vilar endast på familjelivet. Den som kullkastar familjen, kullkastar allt.”54 Här menar alltså patronen att Selma är en del av samhällets förstöring om hon inte följer den ordningen som existerar. Hon kullkastar allt, och han gör hela resonemanget tyngre genom att säga att det inte bara är människor som tycker att den här samhällsstrukturen fungerar, utan det även är gudomlig lag.
Flera gånger upprepar Selma att varje äktenskap, oavsett bra eller dåligt, av kärlek eller ej står un-der kyrkan. I en diskussion hon har med sin man säger hon ”Kyrkans välsignelse ger oss rätt att sälja oss själva. Den har monopol”55, även ”Det finns gott om firande, vackra, ansedda kvinnor som säljer sig till priset av en stor förmögenhet, när prästen beseglar affären. Tag en av dem och låt mig gå.”56 Här får vi under två citat veta att Selma ser sig själv som en såld kvinna till en man, och det är kyrkan som skött handeln. Att kyrkan hade stor makt över de skamliga människorna är något vi kan se framförallt när någon stack ut från det vanliga. Lindstedt Cronberg upp flera ex-empel på tillfällen vad kyrkan kunde göra för att visa vad de ansåg om människor som enligt dem syndade. Några exempel är när det visade sig att en flicka varit tillsammans med en pojke innan de blivit gifta, fanns det straff att få som gjorde skammen något större. Blev hon gravid fanns det också bevis för vad paret gjort och följderna för dem kunde bli kyrktagning eller kyrkoplikt. Det var ett sätt för kyrkan att offentligt visa upp vad de ansåg var moraliskt fel. Kyrkotagning började visserligen småningom försvinna under 1800-talet andra hälft, men den innebar i alla fall att den gravida ogifta kvinnan fick gå med skammen igenom kyrkan tillsammans med andra uppklädda och fina kvinnor för att sedan genomgå en ceremoni. Det skulle visa de andra flickorna i salen vad som hände om man syndat57. Först på 1900-talet ska all kyrklig påföljd som straff av en dom ha försvunnit. kyrkoplikt innebar under 1800-talet att man fick gå in i sakristian, och inför präst och utvalda församlingsmedlemmar erkänna sina synder och be om förlåtelse. Det fanns även de
54 Benedictsson, Victoria. Pengar. Stockholm: Natur och Kultur. 2007: 192. 55 Benedictsson, Victoria. Pengar. Stockholm: Natur och Kultur. 2007: 188. 56 Benedictsson, Victoria. Pengar. Stockholm: Natur och Kultur. 2007: 193.
57 Lindstedt Cronberg, Marie. Synd och skam. Ogifta mödrar på svensk landsbygd 1680-1880. Lund: Lunds universitet.
27
präster som lade denna stund strax innan mässan så att människor hann samlas i kyrkan. På det sättet fick kvinnan skämmas lite mer då hon kom ut ur sakristian då alla kunde se henne. Det här straffet var dock även till för andra som dömts för någonting, inte enbart kvinnor58. Även ifall kyrkotagning och kyrkoplikten inte hände någon av karaktärerna i Pengar kan vi ändå få en känsla av vad kyrkan hade för makt i samhället under den tid då romanen kom till.
4.2.3 Kvinnors rättigheter
Under 1800-talet ändrades det i lagen om kvinnans myndighet och huruvida hon skulle vara myndig som gift respektive ogift. År 1858 sa lagen att en ogift kvinna blev myndig vid 25 års ål-der men att hon återigen blev omyndig igen när hon gift sig. Först 1874 hade den gifta kvinnan rätt att förvalta sin egen inkomst59. Victoria Benedictsson gifte sig alltså under den tid då kvinnan blev omyndig i sitt äktenskap och inte hade rätt att förvalta sin egen inkomst. Det här syns i hen-nes roman om Selma, även om romanen blev publicerad 1885.
När Selma vill bryta med sin man är hon medveten om att det är hans pengar hon har levt av un-der sitt vuxna liv. Hon har ingen egen inkomst. Patron Kristerson är inte sen med att påpeka det för henne utan väljer hellre att förminska hennes person genom att tala om för henne att ingen kommer vilja ha en skild kvinna som levt lyxliv på sin mans bekostnad. Det här argumentet tror han ska få henne att stanna. De enda pengar hon tjänat under sitt liv är pengar hon inte är stolt över och kommer ångra sig över att hon tog emot under hela sitt äktenskap. När hon tackat ja till giftermål med Kristerson vill hennes farbror muntra upp henne och ger henne en hundralapp, det visar sig visst att hon blev ledsen över att inte kunna tacka nej till patronen. De nämner flera gånger att pengarna bara är hennes att göra vad hon vill för. När han gått känner sig Selma som att hon har sålt sig och hon funderar på om det var en synd att ta emot pengarna. ”Hon tänkte på Judas”60.
Även ifall Selma vill bryta sitt äktenskap verkar hon ändå genom tiden tycka att ett äktenskap är något heligt. Hon är mån om att i samtalet med Richard få honom att förstå att äktenskap är en allvarlig sak61 och att det vore syndigt att gifta sig för sakens skull och inte för att han verkligen vill vara gift med den flickan han valt62. Selma verkar genom romanen ha uppfattningen om att det finns två olika slags äktenskap, den som kyrkan har arrangerat och välsignat och det verkliga
58 Lindstedt Cronberg, Marie. Synd och skam. Ogifta mödrar på svensk landsbygd 1680-1880. Lund: Lunds universitet.
1997: 268-272.
59http://www.domboksforskning.se/lagar/Myndighetsalder%20for%20kvinnor.htm 2015-05-28. 60 Benedictsson, Victoria. Pengar. Stockholm: Natur och Kultur 2007: 37.
61 Benedictsson, Victoria. Pengar. Stockholm: Natur och Kultur. 2007: 107. 62 Benedictsson, Victoria. Pengar. Stockholm: Natur och Kultur. 2007:115.
28
äktenskapet. Hon vill att Richard inte ska se sin framtida fru som en ”dockhusfru” utan som en jämlike, där även frun kan känna att hon kan tala om tankar, känslor och funderingar utan att hon någonsin ska dömas bara för att hon är kvinna. Det jämlika äktenskapet skulle vi kunna tolka som det Benedictson menar med ett verkligt äktenskap.
Ett annat exempel när Selma talar om det verkliga äktenskapet är även det i samtalet med Ri-chard. ”Nå men om man nu står ända till halsen i ett osedligt förhållande, ett sådant som står un-der kyrkans speciella hägn? Då biter man tänun-derna allihopa och ser världen fräckt i ögonen men har man en gnista heder kvar, så glömmer man icke ett ögonblick, att man förverkat all rätt – ja ända till tanken på ett verkligt äktenskap.”63
4.3 Berta Funcke
Berta Funcke är Mathilda Mallings debutroman och kännetecknar en flickas liv innan hon gifter
sig. Romanen börjar med att vi får träffa Berta som treåring och det vi får veta om henne är att hon är enda barn i familjen. Bertas föräldrar skämmer gärna bort henne med saker och klänningar och hennes far ser gärna att hon leker med pojkar och beter sig på ett ”pojkaktigt” vis. Efter att Berta vid 16-års ålder konfirmerats, är hon välkommen att delta vid flera societetsfester och lik-nande med sin mor. Berta beskrivs som en flicka som inte var särskilt vacker men ändå stack ut ur mängden och fick pojkarnas uppmärksamhet. Den största delen av boken består av när Berta är mellan 16-22 år gammal. Vi får följa henne i hennes tankegångar kring vad hon är intresserad av hos pojkarna. Berta är inte intresserad av den fysiska kärleken utan enbart flirtandet innan nå-got mer händer. Så fort en kille börjar fatta tycke för henne släpper hon honom, oftast genom att hon själv reser iväg.
Den man som skulle betyda mest för Berta är en man vid namn Nils Max. Han beskrivs som en bildad man som skriver böcker. De umgås vid flera tillfällen vid boken och Berta är fascinerad av honom. När han talar beskriver hon det som att världen stannar och hon vill bara lyssna hela da-garna. De skiljs åt men behåller kontakten genom brevväxling. Under de åren hinner hon få kon-takt med en löjtnant, Nils Max, Åke Kalm, den norske läkaren Leif Thordson, Sergej Octroysky och till sist den mannen som hon vid 22 års ålder slutligen förlovar sig med. Alla dessa män blir intresserade av Berta och hon finner även en fascination för dem men hon vill inte ha något mer än bara flirten och spänningen när man möts och utbyter blickar. I sista kapitlet får vi veta att Selma har förlovat sig med en högt uppsatt man som heter Sten. Han är ca 50 år och hon är 22.
