”Vem ska jag tro på?”
En forskningsöversikt kring informationssökning och källkritik
i samhällskunskap för åk 7–9
KURS:Samhällskunskap för ämneslärare 7 – 9, 61 – 90 hp
PROGRAM:Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7 – 9 (Sh)
FÖRFATTARE: Erik Ronge
EXAMINATOR: Rebecka Florin Sädbom
JÖNKÖPING UNIVERSITY
School of Education and Communication
Samhällskunskap för ämneslärare 7–9, 61–90 hp
VT 21
SAMMANFATTNING
Erik Ronge
”Vem ska jag tro på?”
En forskningsöversikt kring informationssökning och källkritik i samhällskunskap för åk 7–9
“Who should I believe in?”
A research overview of information retrieval and source criticism in social studies for years 7–9
Antal sidor: 25
Samhällskunskapsämnet har en viktig roll i att fostra elever till att verka och delta i samhället. Som ett led i att värdera och skapa åsikter är det viktigt att anamma ett källkritiskt förhållningssätt eftersom det främjar åsikter och uppfattningar grundat på vetenskap. I takt med digitaliseringen har behovet av ett källkritiskt förhållningssätt ökat, framförallt på grund av att digitala kanaler gör det enklare för en bredare massa att nå ut med information (Nygren, 2019, s. 49). Syftet med denna forskningsöversikt är att återge forskning, som behandlar lärares undervisning kring informationssökning och källkritik inom främst samhällskunskap. Översikten avser också att behandla forskning, som visar på vilka förutsättningar och didaktisk kunskap som krävs för en allsidig och utvecklande undervisning. Fokus har legat på högstadiet 7–9, men även underlag som berör andra åldrar har bejakats. Vidare har både nationellt och internationellt material använts som underlag. Översikten visar på att det finns en grundläggande kunskap bland lärare inom källkritik, men att det finns brister gällande likvärdigheten i undervisningen kring informationssökning. Lärares nyfikenhet och förmåga till att inhämta ny kunskap inom området är en viktig faktor för en allsidig undervisning. Även skolstyrningen påverkar i form av vilka förutsättningar som finns rörande digitala resurser, ämnesövergripande samarbeten och fortutbildning. Forskningen efterlyser mångsidig informationssökning och källkritik med både ämnesspecifika och ämnesövergripande arbeten, något som många skolor inte lever upp till idag. I slutändan är ett brett källkritiskt förhållningssätt med förmågan att hantera både traditionella och digitala källor viktiga komponenter för en välfungerande demokrati där tilltron till demokratiska funktioner och vetenskap utgör en grund i samhället.
Sökord: samhällskunskap, samhällskunskapsdidaktik, källkritik, informationssökning, källkritiskt förhållningssätt, Medie- och
Innehållsförteckning
Källkritikens grunder och historia... 2
Källkritikens förändring ... 3
Tänk om vi styrs av rymdödlor! ... 5
Kritiskt tänkande – från styrdokument till undervisning ... 5
Materialinsamling ... 6
Urval och avgränsningar ... 7
Materialanalys ... 9
Lärares arbete med informationssökning och källkritik ... 10 Didaktiska faktorer och förutsättningar inom källkritik och informationssökning . 13
1
Inledning
”Vem ska jag tro på tro”. Thomas Di Leva refräng i låten Vem ska jag tro på? från 1987 är aktuell utifrån ett källkritiskt perspektiv. Den 6 mars 2021 på Medborgarplatsen i Stockholm demonstrerade ett hundratal människor med syfte i att framhäva uppfattningen om att Covid-19 är påhittat. Ett starkt vaccinmotstånd kunde också utrönas. Situationen blev tumultartad när Polisen ingrep i enlighet med de restriktionerna kring Covid-19 (Treijs & Ståhle, 2021). Föreställningar, som inte har sin grund i vetenskap (brukar nämnas som alternativ fakta och konspirationsteorier), sprids i ökande omfattning, främst genom digitala medier. Särskilt problematiskt är det med algoritmer, som bidrar till mer spridning av liknande inlägg. Information med konspirationsteorier och andra föreställningar kan således leda till information av liknande slag (Thurén & Werner, 2019, s. 101ff, 133; Nygren, 2019, s. 9f). Jesper Strömbäck (2014), professor i journalistik och politisk kommunikation vid Mittuniversitetet belyser hur utvecklingen på internet har utvecklats till att erbjuda en allt mer diversifierad konsumtion av nyheter och information. Detta bör ses som ett varningstecken, eftersom det underlättar för olika typer av desinformation och felaktig information att spridas. (Strömbäck, 2014, s. 75; Nygren, 2019, s. 51). Desinformation kan i slutändan ses som ett allvarligt hot mot demokratin, eftersom den framträder på ett subtilt sätt, som är svårt att avläsa i stunden, men som påverkar samhället mer långtgående (Lanoszka, 2019, s. 239f). Ett konkret och tydligt exempel på när desinformation blir rotat är, utöver händelsen på Medborgarplatsen, den närliggande och allvarliga händelsen när Kapitolium i Washington, USA stormades den 6 januari 2021 (Mederyd Hård & TT, 2021). Desinformation och felaktig fakta är inget nytt i vår tid, men digitaliseringen har förändrat informationskanalerna och sociala medier utgör en stor informationskälla för många (Thurén & Werner, 2019, s. 11). Digitaliseringen har alltså inneburit att vetenskapliga fakta utmanas av aktörer som medvetet försöker, genom lögner och påhittad information, skapa en misstro och polarisering bland befolkningen (Nygren, 2019, s. 49). Det finns alltså ett ökat behov av ett kritiskt förhållningssätt till information och källor.
Som ett led i att främja ett kritiskt förhållningssätt ska grundskolan utveckla elever till att anamma ett kritiskt omdöme på olika sätt. I grundskolans läroplan poängteras vikten av att utveckla ett kritiskt omdöme som en del av skolans uppdrag. I ett ämnesspecifikt perspektiv är kanske samhällskunskapsämnet det skolämne, som tillsammans med historieämnet, tydligast innehåller en plan om att undervisa i källkritik och informationssökning. Eftersom läroplanen för samhällskunskapsämnet också ska behandla olika typer av medier finns ett behov av att inkludera informationssökning utifrån olika perspektiv (Skolverket, 2019). Samtidigt finns det oroande tecken på att undervisningen i kritiskt förhållningsätt inte är tillräcklig eller allsidig (Skolinspektionen, 2018, s. 6). Därtill belyser forskning både vuxna och barns oförmåga till att kritiskt behandla digitala källor. Detta i ett läge när det blivit allt viktigare att kunna hantera det allt större informationsflödet. Forskningen belyser att ämneskunskaper i skolan är viktigt, eftersom det ger förmågor till att förebygga och motverka konspirationer och spridning av felaktig information (Nygren, 2019, s. 65f, 71; Skolverket, 2019). Då informationssökning och källkritik i samhällskunskapen är komplext, har det stor betydelse för hur läraren strukturerar och bedriver undervisningen. Därför är lärarens kunskaper, kompetens och förutsättningar viktiga faktorer för hur väl eleverna kan ta till sig undervisningen, eftersom det då kan leda till ett kritiskt förhållningssätt till olika frågor (Nygren, 2019, s. 13; Tväråna, 2019, s. 122). Ett sådant exempel är den nykomponerade hemsidan nyhetsvärderaren, där lärare och elever kan testa sin kunskap om källkritik samt få tillgång till kunskaper rörande området. Denna hemsida är framtagen av bland
2 annat Thomas Nygren, som bidrar med underlag i denna översikt (Nyhetsvärderaren, 2021; Nygren, 2019, s. 91f).
Vad är det då som egentligen gör att vissa lärare tenderar att bedriva en allsidig och utvecklande undervisning, medan andra inte når en tillräcklig nivå? Detta är något som forskning har belyst utifrån olika perspektiv. Inom informationssökning och källkritik finns det rätt omfattande forskning, som bland annat belyser elevers och lärares kunskaper i området. Likaså finns det forskning som fokuserar på de didaktiska frågorna. Det är därför motiverat att reda ut och kartlägga den rådande forskningen. Clas Nilholm (2017, s. 15f) menar att forskningsöversikter framförallt hjälper till att utveckla forskningen inom det aktuella området framåt. Denna forskningsöversikt, kommer utgå ifrån lärares perspektiv och kan förhoppningsvis bidra till att ytterligare utkristallisera viktiga faktorer och förutsättningar för en bra undervisning i källkritiskt förhållningssätt. Att utveckla ett källkritiskt förhållningssätt är något som i slutändan kan hjälpa eleverna till att bli goda samhällsmedborgare, vilket är en del av skolans uppdrag (Skolverket, 2019).
Syfte och frågeställningar
Syftet med översikten är att belysa forskning som berör lärares arbete med informationssökning och källkritik. Därtill är avsikten att undersöka vilka förutsättningar lärare ges i form av kunskaper och resurser samt att återge forskningens syn på viktiga faktorer för en bra och allsidig undervisning. Målet är att angripa resultatet utifrån ett samhällskunskapsperspektiv, som aktualiserar relevanta faktorer för samhällskunskapsämnet. De frågeställningar som ämnar besvaras i forskningsöversikten är:
• Hur arbetar lärare med informationssökning och källkritik?
• Vilka didaktiska faktorer och förutsättningar kring informationssökning och källkritik belyser forskningen som viktiga i behov av att utvecklas?
Bakgrund
I detta bakgrundskapitel behandlas först källkritikens grunder och historia (3.1), därefter digitaliseringens framväxt och påverkan på informationsflödet (3.2) samt konspirationers påverkan på vetenskapen och demokratin (3.3). Slutligen behandlas styrdokument och allmändidaktisk forskning kring området (3.4).
Källkritikens grunder och historia
Den källkritiska traditionen är idag väl förankrad inom samhällsorienterade ämnen, där de fyra källkritiska kriterierna äkthet, oberoende, tendens samt tidsaspekten utgör en grunden för ett källkritiskt förhållningssätt. De fyra kriterierna utvecklades under 1800-talet av två historiker och bröder vid namn Curt och Lauritz Weibull, som i ett led i att göra historiebeskrivningen systematisk och oberoende. Tidigare hade historieskildringen varit uppbyggt på olika typer sagor och myter med nationalromantisk inriktning. Därför innebar detta synsätt på källkritik att synsättet på historia förändrades. Idag betraktas källkritik, som en allmän vedertagen del av historieskildringen och den övriga forskningen inom samhällsorienterade ämnen (Thuren & Werner, 2019, s. 10f). Äktheten belyser källans realitet. Ett exempel är Hitlers dagbok, som efter granskning visade sig vara falsk. Där var det istället en journalist och en antikhandlare, som helt enkelt hittade på hela historien. Genom att grundligt undersöka äktheten i källan kunde bedragarna avslöjas. Vidare är källans trovärdighet mer pålitlig om fler källor styrker varandra, särskilt om det är återgivning från två
3 oberoende parter. Det är ett kriterium, som både gör att felaktiga uppgifter inte kan få fäste om flera oberoende källor kan påvisa att exempelvis en händelse ägt rum. Ett sådant är förintelsen av judar och andra folkgrupper under andra världskriget, där flera oberoende källor tydligt påvisat de brott som begicks, men där antisemiter och nazister hävdar motsatsen (Thurén & Werner, 2019, s. 44). Likaså innebär tendenskriteriet att källans trovärdighet behöver stå fri från egna intressen. Som exempel kan källans trovärdighet visa på tendensiösa inslag i situationer där diktaturer återger information, eftersom ledarna kan ha eget intresse att framhäva aspekter på ett visst sätt. Slutligen innebär tidsaspekten i både tid och rum att källor, som sträcker sig längre bak i tiden har lägre trovärdighet än de som precis inträffat. Historieskildringar från antiken anses alltså generellt ha lägre trovärdighet utifrån en tidsaspekt än källor, som ligger närmre i tiden. Samtidigt är det viktigt att påpeka det komplexa och ickelinjära sambandet mellan de olika kriterierna och trovärdigheten i historieskildringen. Bara för att källan exempelvis är nyare kan det finnas tendensiösa inslag, som gör den nyare källan mindre trovärdig, som i fall när det finns politiska motiv bakom. Finns det uppgifter, som inte stämmer överens med sammanhanget är det förmodligen inte sant, eller åtminstone finns det förmodligen felaktigheter i uppgifterna. Källans trovärdighet måste helt enkelt adderas ihop med den övriga historiebeskrivningen och sättas i sitt sammanhang. Här fungerar kriterierna som riktmärken ihop med den sammanvägda bedömningen om källans trovärdighet (Thurén & Werner, 2019, s. 11 – 12, 27ff, 43, 73, 270). Genom att utgå ifrån de fyra kriterierna skapas en förutsättning för en källkritisk och systematisk bearbetning av material eller information. På så vis kan källans trovärdighet och intentioner, vägas emot andra källor för att slutligen verifiera eller falsifiera innehållet. I slutändan skapar det en beskrivning där källorna återges baserat på innehållet och där olika perspektiv kan framhävas på olika sätt istället för gissningar baserat på godtycklighet (Thurén & Werner, 2019, s. 11f; Nygren, 2019, s. 129, 155ff; Frans, 2017, s. 64).
Källkritikens förändring
Genom digitaliseringen har vårt sätt att söka och behandla information förändrats markant. Dagens informationssökning består ofta av en sökning via söktjänsten Google, vilket dels ger en sökning baserad på algoritmer, dels blir antalet träffar oftast omfattande. Tidigare bestod informationssökning främst av informationsåtergivning från personer eller tillgodogörandet av olika typer av dokument (Sundin & Rivano Eckerdal, 2014, s. 11; Francke & Sundin, 2018, s. 2). Med tanke på att informationsflödet ökat ställer det också större krav på mottagaren. Det handlar inte bara om att förhålla sig källkritisk, utan att även vara medveten om att samma information kan tolkas olika beroende på sociala och kulturella faktorer (Nygren, 2019, s. 177; Säljö, 2017, s. 253 – 258).
I en digital kontext finns behov av att ta hänsyn till fler faktorer utöver den traditionella källkritiska hållningen, eftersom en att större del av källor behandlas via digitala källor (Nygren, 2019, s. 48). Digitaliseringen har förvisso inte förändrat att liknande frågor och utmaningar uppkommer, som berör källans trovärdighet. Däremot innebär digitaliseringen andra förutsättningar för tillgången på material. Exempelvis innebär ett digitalt källkritiskt arbete nya förutsättningar både i mängd och avkodning. Därtill har informationskällor som Wikipedia och stora datainsamlingar som ges ut av organisationer (exempelvis WHO) skapat en lättillgänglighet med information, men också gjort det svårare att bedöma objektiviteten i innehållet, som att utvärdera urvalet eller bakgrunden bakom informationen. (Sundin, 2019, s. 4; Francke & Sundin, 2018, s. 8). Att också vara medveten skillnaden mellan korrelation och kausalitet är också sådant som blivit viktigare att belysa, särskilt eftersom en del källor felaktigt försöker hitta orsakssamband mellan två händelser. Används inte ett källkritiskt förhållningssätt kan således uppfattningen om olika frågor bli skev och rent felaktig (Frans, 2017, s. 88, 126 – 130).
4 Nygren (2019, s. 49ff) återger tre olika typer av felaktig information med dess konsekvenser, som lättare ges spridning via digitala kanaler: desinformation, misinformation, samt malinformation. Den förstnämnda syftar till att medvetet sprida falska påståenden som kan användas till ens fördel såsom påhittade nyheter. Misinformation innebär att felaktig information ges ut i tron om att den är riktig. Exempelvis kan det leda till att att privatpersoner felaktigt hängs ut på sociala medier (Hammarlin & Miegel, 2017, s. 55). Malinformation är också ett fenomen i att sprida personlig eller hemlig information i syfte att göra den andra personen illa. Även om desinformation kan ge större påverkan i stort är lidandet det samma och konsekvenserna stora för de berörda. Att sprida felaktiga uppgifter är också något som ingår inom härskartekniken. Anna-Karin Nyberg och Mikael Wiberg (2014, s. 45 – 57) beskriver olika typer av härskartekniker på internet och i sociala medier, där undanhållande av information är en härskarteknik och förlöjligande är en annan. Oavsett nivå är det oftast personer som i slutändan drabbas av sådana händelser och i ett demokratiskt perspektiv har historien och närtiden visat vad bristen på kritiskt omdöme kan leda till när auktoritära idéer ges fäste (Werne, 2018, s. 341 – 351; Harrisson, 2021). Samtidigt är det viktigt att framhålla att spridning i sig inte är skadligt utan att det kan leda till att trakasserier och andra övergrepp kan avslöjas (Nygren, 2019, s. 51f).
En annan tydligare utmaning som tillkommit som en följd av digitaliseringen är den mångsidighet som informationssökning och källkritik innebär. Ett sådant är att inte bara bedöma innehållet på ett fördjupat plan utan att också betrakta andra aspekter, som utseendet på en internetsida. Även felaktig information eller propaganda kan paketeras på snygga och moderna hemsidor. Likaså omfattas det källkritiska arbetet av större mängd material, vilket gjort att det källkritiska arbetet blivit mer mångsidigt (Francke & Sundin, 2018, s. 4, 11). En annan utmaning som kommit med digitaliseringen är det växande fenomenet ”deep fake” (Nygren, 2019, s. 80), som innebär att bilder manipuleras av datorer med artificiell intelligens [AI]. Ett närliggande fenomen är Tom Cruises tik tok-video och Obamas tal, som likväl Cruise uppfattades som trovärdig, men som även den var komponerad av AI-datorer. Utifrån ett källkritiskt perspektiv skapar det en stor utmaning i vad som är på riktigt. Liksom att felaktiga bilder och videor kan negligeras som falska finns en risk att framtida avslöjanden lättare kan avvisas som deepfake-videos (Wisterberg, 2021). Begreppet Medie- och informationskunnighet [MIK] blir alltså viktigt för att förstå den bakomliggande strukturen, som föreligger informationen med allt från algoritmer, söktjänsternas struktur till analys av bilder och videos. Lägg därtill ekonomiska, juridiska och kulturella faktorer, som underlag till källan (Francke & Sundin, 2018, s. 11).
Hur ser då användandet ut i internet och i sociala medier? Undersökningar visar att både vuxna och ungdomar använder de stora nyhetsmedierna som en grundkälla. Exempelvis är de svenska mediekanalerna Public Service något som utgör en stor grund i nyhetskonsumerandet. Likaså finns en stor tilltro för de allmänna nyheterna. Trots att ungdomar tenderar att få mycket av sitt informationsintag via sociala medier, finns det fortfarande ett förtroende mot de etablerade medierna. Däremot ser forskning att det generellt är svårare att dels bedöma nyheternas relevans som källa, dels att avgöra vad som är reklam, spam eller på riktigt. Särskilt svårt är det för de med en lägre utbildning eller relevant ämneskunskap (Nygren, 2019, s. 55 – 70). Likaså innehar sociala medier den stora skaran ungdomar och det innebär att sociala medier ändå ges stor makt till skillnad mot de traditionella medierna. I grunden handlar det därför om att sätta medier och dess information i ett sammanhang. MIK är alltså något som i förlängningen inte bara är viktigt för att förstå strukturen bakom informationen, utan också nödvändig för att inte desinformation ska ges fäste i samhällsdebatten (Nygren, 2019, s. 50f). I slutändan menar Nyberg & Wiberg (2014, s. 56f) att det är viktigt med informationskompetens för att främja jämställdhet och där allas åsikter värderas.
5
Tänk om vi styrs av rymdödlor!
Källkritiskt förhållningssätt är viktigt för att motverka felaktig information, lögner och konspirationsteorier. Då hjärnan är selektiv, försöker den att koppla ihop information utifrån godtyckligt sinne (Frans, 2017, s. 30ff, 37). Konsekvenserna av detta beskriver författaren och frilansjournalisten Kent Werne (2018) i boken Allt är en konspiration. En resa i underlandet, där han visar på konspirationers negativa påverkan mot samhället. Konspirationer är oftast uppbyggda på löst grundade påståenden, som samtidigt utelämnar annan viktig information. Exempel på konspirationer är att världens ledare egentligen är en grupp onda reptilödlor och som maskerar sig med en människokropp (Werne, 2018, s. 157 – 161). Ett annat mer känt fenomen är antisemitismen och förföljelsen av judar där konspirationen under 1800-talet, utgick ifrån att världens judar hade all makt över banker. Likaså är dolkstötslegenden antisemitisk konspiration, som menar att judarna låg bakom förlusten för Tyskland under första världskriget. Detta användes senare som bränsle till den nazistiska propagandan till andra världskriget. Följderna av nazismen kom att sluta i folkmord och andra krigsbrott (Harrisson, 2021). Konspirationsteorier, som fått fäste på grund av dålig källkritik är alltså inget nytt fenomen. Efter de senaste åren med den dåvarande presidenten Donald Trump, som baktalat det som beskrivits som etablissemanget, bidragit enligt Werne (2018, s. 336) till en ökande spridning av konspirationer. Återigen är det Twitter och andra mediala kanaler som varit den stora informationskällan, där vetenskapen och allmän media baktalats till förmån för ogrundade fakta. Att det finns en sammansvärjning mot Trump har vidare fått stort fäste efter det amerikanska valet 2021, efter att han förlorade mot den nu sittande presidenten Joe Biden (Youcefi, 2021). Konspirationer och rent felaktig information har vidare en farlig inverkan på vetenskapen. Oftast är det någon rörelse eller sammansvärjning kring en fråga. Ett sådant är villfarelsen om att vaccin skapar autism eller att det nu aktuella Covid-19-vaccinet är ett dolt kemiskt vapen (Frans, 2017, s. 51ff; Ekegren Oscarsson & Strömbäck, 2020 s. 5).
I förlängningen är det viktigt att få stopp på konspirationer och felaktig information, då den både utmanar den rådande vetenskapen, spär på misstron mot olika folkgrupper och i slutändan utmanar demokratin till förmån för autokratiska inriktningar. Här fungerar det källkritiska förhållningssättet som en viktig nyckel i sammanhanget i en digital tid där konspirationer lättare ges fäste (Werner, 2018, s. 135, 142, 357f; Thurén &Werner, 2019 s. 146f).
Kritiskt tänkande – från styrdokument till undervisning
I grundskolans läroplan (Skolverket, 2019) poängteras vikten av att utveckla elevers förmåga till informationssökning och källkritiskt förhållningssätt. Under rubriken skolans uppdrag poängteras vikten av att ”kritiskt granska information, fakta och förhållanden och att inse konsekvenserna av olika alternativ.” (Skolverket, 2019, u.å., Skolans uppdrag) som ett led i kunskapsinhämtningen. I läroplanen beskrivs utmaningen i att hantera ett informationsflöde samtidigt som vi omfattas av en allt mer digitaliserad omvärld. Liknande fokus finns i kursplanen för årskurs 7–9 inom samhällskunskapsämnet, där eleverna ska utveckla förmåga till att ”söka information om samhället från medier, internet och andra källor och värdera deras relevans och trovärdighet (…)” (Skolverket, 2019, u.å., Ämnets syfte). Vidare belyser de centrala målen att undervisningen ska behandla kunskaper kring medier och informationsflödens påverkan och dess förändrade hållning som en konsekvens av digitaliseringen. Detta poängteras också i kunskapskraven. I förlängningen påverkas det hur väl eleverna kan förhålla sig kritiskt till olika samhällsfrågor (Nygren, 2019, s. 18, 50; Skolverket, 2019). Sara Bruun (2015, s. 19f) påpekar i boken Digitala arbetssätt i klassrummet, att läroplanen inte bara manar efter att utveckla elevers förmågor i informationssökning och källkritik utan att också förstå de nya teknikerna och trenderna för att kunna använda dessa i undervisningen. Nygren (2019, s. 39) beskriver att lärare behöver anamma en digital ämnesdidaktisk
6 kompetens, vilket innefattar en förtrogenhet med tekniken och den digitala utvecklingen samt en god ämneskunskap.
Att lärarnas förutsättningar i form av kompetens och resurser är viktiga stöds av fler forskare. Det gör att undervisningen kan anta former som är anpassade efter elevernas behov. Forskning menar exempelvis att eleverna måste få utgå ifrån sin egen vardag kring lärandet och inte bara innefattas i en formell kontext (Säljö, 2017, s. 163 – 167). Detta ges stöd i skollagen (2010:800), där det står att undervisningen måste utgå ifrån elevernas styrkor. Att exempelvis behandla informationssökning utifrån elevernas vardagsanvändande kan ses som ett sådant exempel. I förlängningen ska kunskapsprocessen utgöras av de fyra f:n: fakta, förståelse, färdighet och förtrogenhet. Den kräver att eleverna inte bara kan nämna de källkritiska kriterierna, utan också förstå bakgrunden till informationsflödet. På så vis kan ett källkritiskt förhållningssätt främjas (Skolverket, 2019; Nygren, 2019, s. 14f).
Metod
Här beskrivs strukturen på studien genom materialinsamling (4.1), urval och avgränsningar (4.2) samt en tabell över resultatlistan (4.3). Slutligen behandlas materialet i en materialanalys (4.4). Metoden antar en innehållsanalys och kommer att beskrivas under materialanalys. Fokus har legat på insamling av material utifrån syfte och frågeställningar. Som belyst innan är det viktigt att översikten kan relateras och bidra till den övriga forskningen, som gör att lärare och andra intressenter kan utöka sin kunskap. Att också hitta luckor i forskningen och öppna upp för fortsatt forskning är också en målsättning med översikten (Nilholm, 2017, s. 17).
Materialinsamling
I början av insamlingen finns det en poäng i att först och främst få en översikt kring materialet för att sedan ringa in och avgränsa sig för att därefter knyta ihop det insamlade materialet, analysera och dra slutsatser eller egna tankar (Bergström & Boreus, 2005, s. 48; Nilholm, 2017, s. 42). Målet var i inledningen att därför först och främst hitta forskning, som berörde ämnet inom informationssökning och källkritik. I denna studie kom sökningen att främst påbörjas via Primo och Google Scholar. De svenska sökord som främst användes i början var information, skola, lärare, källkritik, demokrati och samhällskunskap, som sedan kombinerades på olika sätt. Vidare användes engelska ord som democracy, source criticism, information, och teacher. Författare som var återkommande kom att sökas i samma sökmotorer, vilket gav ytterligare intressanta träffar. Nilholm (2017, s. 106) påpekar vikten av att inte bara omge sig med material från Google Scholar utan att istället se över material i relevanta databaser. Utifrån den inledande sökningen utökades också sökningen i fler databaser såsom SwePub och ERIC med motsvarande sökord. Materialet som används till resultatet består i huvudsak av forskningsrapporter av olika slag samt vetenskapliga artiklar av nationell och internationell prägel. Eftersom ämnet är brett har det varit en utmaning i att hitta rätt typ av material, som motsvarade studiens syfte och frågeställning. Här kom handledningen av bibliotekarie att göra sökningen mer lyckosam framförallt genom databasen ERIC. Det gav i sin tur kedjesökningar av andra författare, men också genom att söka vidare på databasen inom liknande träffar. På så vis kunde en mer enhetlig bild ges kring forskningsområdet. Mycket av forskningen som berörts har kommit från empiriska studier i form av forskningsrapporter, vetenskapliga artiklar och olika översikter. Vissa författare är också återkommande.
7
Urval och avgränsningar
Nilholm (2017, s. 42) beskriver vikten av att ringa in arbetsområdet. Som hjälp till att sortera antalet träffar har därför olika inkluderingskriterier använts som stöd. Ett kriterium har varit att behandla material med vetenskaplig grund, då studien återger forskning utifrån en vetenskaplig kontext. Vidare har fokus legat på lärarnas kompetens och kunskap kring informationssökning och källkritiskt arbete. Ett tredje kriterium har varit att materialet ska omfatta informationssökning och källkritik. Eftersom studien utgår ifrån samhällskunskap har detta använts som en del i inkluderingskriteriet. Däremot har en del material utöver samhällskunskapen tagits med, då mycket av materialet inte bara omfattar samhällskunskapen utan även omfattat andra områden. Studien riktar sig främst till att beröra högstadiet. Det innebär att ett primärt fokus legat på att hämta material kring denna åldersgrupp. Samtidigt innefattar högstadiet en relativt smal målgrupp, vilket gjort att en viss avvikelse gjorts till att också omfatta gymnasiet och yngre åldrar. Materialet är både nationellt och internationellt.
Sammanfattningsvis omfattade urvalskriterierna: (1) material med vetenskaplig grund, (2) lärarens kunskaper kring informationssökning och källkritisk, (3) informationssökning och källkritik med fokus på samhällskunskap (4) sökord gällande didaktiska faktorer rörande informationssökning och källkritik i undervisningen.
Det är viktigt att påpeka att det finns mer relevant forskning, som inte har upptäckts eller getts plats i denna översikt. Urvalet har förhoppningsvis fått med en grundläggande bild, men det finns sannolikt mer intressanta studier att behandla. Tabell 1 vid nästkommande sida visar använt material i studien.
8
Tabell 1: Använt material till resultatet
Författare År Publikationstyp Titel
Blixt Henrik 2016 Kapitelavsnitt: Vi får
det att funka Bildning för framtiden innebär ansvar för digitalisering – nu!
Carlsson Hanna & Sundin
Olof 2018 Forskningsrapport Sök och källkritik i grundskolan. En forskningsrapport
Carlsson Hanna & Sundin
Olof 2020 Forskningsrapport Educating for democracy? The role of media and information literacy education for pupils
in Swedish compulsory school Francke Helena & Sundin
Olof 2012 Forskningsrapport Negotiating the role of sources: Educators' conceptions of credibility in participatory
media Francke Helena & Sundin
Olof 2018 Forskningsrapport Källkritik och nya publiceringsformer
Gärden Cecilia & Utter
Malin 2019 Forskningsrapport Informationssökning på internet
Hjort Simon 2014 Licentiatavhandling Kritiskt tänkande i klassrummet
Kunnath Jousha P. &
Jackson Arika 2019 Vetenskaplig artikel Developing student critical consciousness: twitter as a tool to Apply Critical Literacy in
the English Classroom
Limberg Louise 2013 Kapitelavsnitt Informationskompetens i
undervisningspraktiker.
Lundh Anna & Sundin Olof 2006 Vetenskaplig artikel Lärare och informationskompetens. Från
utbildningspraktik till yrkespraktik McGrew Sara, Breakstone
Joel, Ortega Teresa, Smith Mark, Wineburg Sam
2018 Vetenskaplig artikel Can students evaluate online sources?
Learning from assessments of civic online reasoning
Merchant Lucy & Hepworth
Mark 2002 Vetenskaplig artikel Information literacy of teachers and pupils in secondary schools
Nygren Thomas, Haglund Jesper, Samuelsson Christopher Robin, Geijerstam Af Åsa, Prytz Johan
2018 Vetenskaplig artikel Critical thinking in national tests across four
subjects in Swedish compulsory school
Ostenson Jonathan 2013 Vetenskaplig artikel Reconsidering the Checklist in Teaching
Internet Source Evaluation
Probert Elisabeth 2008 Vetenskaplig artikel Information literacy skills: Teacher
understandings and practice Rivano Eckerdal Johanna &
Sundin Olof 2014 Forskningsrapport Utmaningar och möjligheter: biblioteks- och informationsvetenskapliga bidrag till medie-
och informationskunnighet (MIK) Skolforskningsinstitutet.
Hedman Anna (Red.) 2020 Forskningsrapport Kritiskt tänkande och källkritik – undervisning i samhällskunskap
Skolinspektionen 2018 Rapport Undervisning om källkritiskt förhållningssätt i
svenska och samhällskunskap. Årskurs 7–9
Sundin Olof 2019 Forskningsrapport Sökkritik – en utvidgad källkritik i skolan
Tväråna Malin 2019 Doktorsavhandling Kritiskt omdöme i samhällskunskap.
Undervisningsutvecklande studier av
samhällsanalytiskt resonerande i rättvisefrågor
Yang Chung – Shu &
Chung Tung Yu
2009 Vetenskaplig artikel Experimental study of teaching critical
thinking in civic education in Taiwanese junior high school
9
Materialanalys
Forskningsöversikten utgår ifrån en kvalitativ innehållsanalys, med fokus på att tolka och belysa relevant forskning för klargöra en bild och förståelse kring det valda området. Målet är således att analysen ska klargöra faktorer, i det här fallet lärarnas förmåga, kunskaper och möjligheter kring att planera bedriva och utvärdera undervisning inom informationssökning och källkritik (Nilholm, 2017, s. 40).
Eftersom forskningen inom informationssökning och källkritik är omfattande finns ett behov av att lyfta fram viktiga aspekter som kan tydliggöra forskningsområdet. Förhoppningen är att studien därför ska bidra med att stärka kunskapen kring samhällskunskapslärares arbete och förutsättningar inom det valda området. I en innehållsanalys ligger ett stort fokus på att lyfta fram och återge det som står skrivet. Samtidigt kan ett innehåll ha undertoner, som kan vara värda att lyfta fram. Denna studie lyfter därför inte bara det explicita innehållet utan det bidrar också till att tolka innehållet. Det sistnämnda får dock inte ta över, utan det är det explicita som ligger i förgrunden (Bergström & Boréus, 2005, s. 45). Likaså är det viktigt att påminna sig om de sociala och kulturella olikheterna i ett innehåll, eftersom ett källkritiskt förhållningssätt kan ha en annan mening i en annan kontext (Nilholm, 2017, s. 139). Därför är det betydelsefullt att försöka presentera det valda materialet på ett så systematiskt och objektivt sätt som möjligt.
I det initiala skedet behandlades materialets sammanfattningar och slutsatser. Därefter kom materialet att mer behandlas på djupet. Materialet har vidare behandlats utifrån studiens syfte och frågeställning. Som Nilholm (2017, s. 15, 47f) efterlyser har ambitionen varit att belysa de delar av området som är i behov av mer forskning. Vidare användes vissa öppna frågor för att säkerställa att översikten behandlade materialet utifrån syfte och frågeställning:
• Kan materialet berätta något om skolans undervisning kring informationssökning, källkritik och kritiskt förhållningssätt?
• Kan materialet berätta något om lärares kompetens och kunskap om informationssökning, källkritik eller i kritiskt förhållningssätt?
• Ger materialet en bild som stämmer överens eller finns det något som avviker från övrigt material?
10
Resultat
Utifrån syfte och frågeställningar behandlar resultatets första kapitel (5.1) lärarens kunskaper och kompetens kring informationssökning och källkritik. Det andra kapitlet (5.2) redogör för viktiga didaktiska faktorer inom informationssökning och källkritik och utvecklingspunkter.
Lärares arbete med informationssökning och källkritik
Skolor har olika sätt att bemöta informationssökning och ett källkritiskt förhållningssätt i undervisningen – något Hanna Carlsson och Olof Sundin (2018) lyfter fram i en forskningsrapport. I rapporten nämns bland annat två skolor med två helt olika synsätt. På den ena skolan jobbar lärare ämnesspecifikt med dessa frågor helt avskilt från bibliotekarie, där läraren lämnas ensam att organisera och genomföra undervisningen kring informationssökning och källkritik. På den andra skolan jobbas det mer med övergripande strategier såsom att skapa samarbetssituationer mellan lärare och skolbibliotek kring MIK-frågor, informationssökning och källkritik. Vidare används didaktiska metoder (i det här fallet portfoliometoden) för att jobba formativt för elevers kunskapsinhämtning (Carlsson & Sundin, 2018, s. 20 – 25f). Trots att skolor är relativt utvecklade i undervisningen som berör informationssökning och det källkritiska arbetet i samhällskunskap, visar Carlsson och Sundin (2018, s. 46, 70f) också att lärare upplever informationssökning som mer komplext än arbetet med källkritik. Informationssökning blir oftare upplagt utifrån godtycklighet medan en undervisning i källkritik lättare kan genomföras med hjälp av de källkritiska kriterierna. Carlsson och Sundin (2020, s. 1, 12 – 14) undersöker också i en annan studie, elevernas förmåga till informationssökning och källkritik på internet i relation till MIK-kunskaper. Där konstateras det att undervisningen har stor inverkan på elevernas förmåga till källkritik, särskilt bland de som inte diskuterar dessa frågor hemma. Det finns en grundläggande undervisning kring källkritik, men likväl skillnader bland de lärare som undervisar kring detta. En del lärare missar exempelvis viktiga aspekter som berör digitala källors bakgrund och sökprocesser. Vidare finns det tecken på att lärare arbetar uppgiftsorienterat med denna fråga, vilket gör att många elever inte tar med sig kunskaperna till andra situationer. (Skolinspektionen (2018, s. 6f, 23 – 25, 29f) menar i sin rapport om källkritiskt förhållningssätt inom bland annat samhällskunskapsämnet att konsekvensen av att lärare inte arbetar utifrån ett övergripande plan, kontinuitet i undervisningen brister. Det finns inte heller någon riktig samordnare i att koordinera arbetet med informationssökning och källkritik, vilket gör att området riskerar att isoleras till att bli ämnesspecifikt. Carlsson och Sundin (2020, s. 2, 12 – 14) belyser vidare vikten av att arbeta brett med frågor som berör informationssökning, eftersom det avgör hur elever förhåller sig till informationssökning generellt. Nygren et al., (2018, s. 66 – 71) belyser också att det kritiska förhållningssättet fortfarande behandlas utifrån enstaka lärotillfällen och inte inkluderas i varje moment. Likaså visar lärare och elever svårigheter i att konkretisera vad ett kritiskt tänkande eller förhållningssätt innebär, eftersom ett kritiskt förhållningssätt kan visa sig på olika sätt beroende ämne. Det är också svårt att generalisera den källkritiska kunskapen till andra situationer. Dessutom finns det varierande intressen i att lyfta det kritiska förhållningssättet till en ämnesöverskridande nivå. Eftersom området är komplext efterfrågas fortsatt forskning kring området, då studiens resultat delvis är svåra att tyda.
Skolinspektionen(2018, s. 6f, 23 – 25, 29f) påvisas vidare att lärare generellt sett är bra på att belysa källkritik utifrån ett traditionellt förhållningssätt, men att det i många skolor brister inom informationssökning samt om digitala och sociala medier. Bilden kring lärares kunskaper är däremot inte entydig. Även goda exempel ges där vissa lärare har mer kunskaper och kompetens än andra och använder sig av olika tillvägagångssätt såsom de sociala medierna Instagram och Snapchat. De flesta skolor verkar likaså arbeta med mediers förhållande till information och fakta.
11 Däremot uppvisas skillnader i hur allsidig kunskap lärare har inom området. Ofta finns ett samband mellan goda kunskaper och en bra organisation, vilket inkluderar övergripande strategier kring informationssökning och källkritik. Sundin (2019, s. 9) bekräftar vidare bilden om lärares olika tillvägagångssätt och arbete kring informationssökning och källkritik.
Internationellt visar forskning vikten av en ämnes- och allmändidaktisk kunskap när informationssökning och källkritik behandlas i undervisningen. I en amerikansk studie, av Kunnath & Jackson (2019, s. 55), beskrivs lärare ha svårigheter med att utveckla elevers förmåga att läsa och tolka material på ett källkritiskt förhållningssätt. Likaså beskrivs ett flertal lärare inte ha den tekniska kompetensen till att inkludera informationskanaler som sociala medier som en del av den källkritiska undervisningen. Studien visar att de lärare som har en utvecklad undervisning om medier och digitalisering också har uppdaterar sig med kurser inom området. I Nya Zeeland visar Elisabeth Probert (2008, s. 25 – 31) på liknande resultat. Med hjälp av frågeformulär och intervjuer kunde Probert dra slutsatsen att lärares kunskaper i informationssökning och källkritik är grundläggande, men inte tillräckliga för att utveckla elevernas kunskaper på ett systematiskt tillvägagångssätt. Ofta använder lärare sig inte av beprövade metoder och strategier inom informationssökning, vilket leder till ett sämre utfall för elevernas lärande. Exempelvis beskrivs lärare mer agera utefter egen uppfattning och i situationer där lärare uppfattade att det fanns läge att diskutera kring källans trovärdighet. Vidare förutsätter många lärare att elever vid en viss ålder har utvecklat kunskaper i informationssökning. Det görs alltså ingen överlämning mellan årskurser och lärare, utan varje lärare får jobba enskilt. Samtidigt pekar studien på den positiva effekt strategier och modeller kring informationssökning har på elevers lärande. Merchant och Hepsworth (2002, s. 85ff) påpekar också vikten av att läraren har rätt typ av kunskap. I de fall som läraren har en uppdaterad kunskap blir inte bara undervisningen bättre, utan det gör också läraren mer aktuell för eleverna, vilket smittar av sig på elevernas engagemang. Även här konstateras en bristande förkunskap som en konsekvens av bristande innehåll i lärarutbildningen (Merchant & Hepworth, 2002, s. 85ff). Det leder i sin tur till att eleverna inte tar med sig lärarens undervisning i ett senare skede. Genom bristande förmåga och bristande kunskap missas således relevanta aspekter inom informationssökningen.
Skolforskningsinstitutet (2020, s. 46 – 49) behandlar i en översikt, undervisning i informations-sökning och källkritik. Översikten går igenom forskning, som berör trettio länders skolor. Där tas det upp betydelsen av att lärare inkluderar elever i lärandet kring informationssökning, eftersom det annars blir svårt att tillämpa kunskaperna. De lärare som oftast lyckas med att lära elever om informationssökning och källkritik är både ledande och stöttande. I de fallen ges det dels tydliga instruktioner, dels handleds eleverna under arbetets gång. Syntesen som översikten drar är alltså att de lärare som bedriver en allsidig och tydlig undervisning med olika moment är de lärarna som lyckas bäst. Framgångsrika lärare är de som balanserar de olika momenten så att alla elever utifrån sina förmågor utvecklar kunskap kring området.
Louise Limberg (2013, s. 70 – 75), mångårig forskare inom bibliotek- och informationsvetenskap, tar i en översikt fram vad informationskompetens innebär för lärare och bibliotekarier. Där belyser hon att lärarens syn på informationssökning avgör inriktningen på undervisningen, som hon utifrån den givna forskningen visar på brister på en rad områden. Bland annat tas det upp att lärare missar att behandla informationssökningen på ett sätt som eleverna kan ta till sig, vilket gör det svårt för eleverna att ta till sig undervisningen i praktiken. Likaså tar Limberg upp att informationssökning måste ses utifrån ett flerperspektiv, beroende på vem som angriper området. Det krävs därför en sammanställning kring vad som innefattar informationssökning och källkritik. Såsom det ser ut
12 idag, finns det flera tolkningar inom området, vilket resulterar i att lärare undervisar på olika sätt. Utifrån ett traditionellt spektrum är informationssökning en process där en viss mängd fysiskt material behandlas. Dagens digitalisering har däremot förändrat synen på informationssökning hos lärarna, där de allra flesta i första hand förknippar informationssökning med vad de digitala söktjänsterna har att erbjuda. Och visst stämmer det delvis. Även om informationssökning också kan innefatta en bok, är dagens informationssökning också kopplat till mer än text i video och bilder. Det behöver lärare anamma i undervisningen (Gärdén & Utter, 2019, s. 1, 15).
Francke och Sundin (2012, s. 172 – 175) påvisar i sin studie att lärarna har olika uppfattning kring digitala källor. Ett exempel som nämns är Wikipedia, där inställningen hos lärare varierar mellan att använda källan som stöd, medan andra helt avfärdar en sådan källa. Det verkar alltså inte först och främst handla om att dessa lärare har olika uppfattning kring vad som kännetecknar viktiga aspekter kring informationssökning, utan att det är bedömningar som skiljer sig. Sammantaget visar studien på en försiktig optimism till Wikipedia under förutsättning att det görs en grundläggande källkritisk värdering och att söka stöd i fler källor, som antingen motsäger eller ger stöd i påståendet. Lärarna beskrivs ha en grundläggande förståelse i källkritiskt förhållningssätt och dess relation till informationssökning. Samtidigt finns det praktiska svårigheter i att lära ut detta i undervisning, då det beskrivs som komplext och kopplat till den rådande kontexten. Att man bör vara försiktig till Wikipedia stöds av Rivano Eckerdahl och Sundin (2014, s. 5) som ser tveksamheter i att inte kunna utröna vem som står bakom texten. Att läraren bör anamma ett brett förhållningssätt till informationssökning och källkritik är alltså viktigt för att få med de aspekter som idag omfattar informationssökning; MIK nämns som en viktig del i detta.
I en licentiatuppsats av Simon Hjort (2014) intervjuas gymnasielärare i filosofi och samhällskunskap kring undervisning i kritiskt tänkande. Avhandlingen behandlar inte informationssökning och källkritik utan fokuserar mer på hur det kritiska förhållningssättet anammas i undervisningen. I avhandlingen tar en filosofilärare upp betydelsen av att inte behandla information och olika åsikter på ett snabbt och oreflekterat sätt. För att erhålla ett kritiskt omdöme krävs istället reflektion kring ord och meningar. Detta påvisar också Skolforskningsinstitutet (2020, s. 38) och Francke och Sundin (2018, s. 11) som betydelsefullt. Samhällskunskapslärare menar vidare i Hjorts studie att kritiskt förhållningssätt är en del av samhällskunskapen, som ämnar belysa olika perspektiv på olika samhällsfrågor. Här poängteras skillnaden mellan lärare i filosofi och samhällskunskap. Vidare belyser Hjort inte bara lärarens resonemang kring kritiskt tänkande utan även hur läraren använder sig av metaanalys över elevernas resonemang för att på så vis sammanfatta bilden och ge eleverna bra verktyg till fortsatt utveckling (Hjort, 2014, s. 49 – 55, 103f). Något som är intressant är hur stöttningen dels sker genom tydliga uppgifter, dels genom stödfrågor och handledning under lärprocessens gång. Hjort (2014, s. 57, 62) väljer att kalla det för hårt respektive mjukt stöd. Detta för att utveckla elevernas metakognition kring kritiskt tänkande. Vidare beskrivs en problematik i att elevernas bristande förförståelse emellanåt gör det svårt att jobba med den kritiska reflektionen, vilket leder till att läraren istället får tolka textens innehåll. Lärare varnar också för att läroböckerna inte hjälper till att öppna upp för kritiska reflektioner kring exempelvis demokrati utan att det mer konstateras att demokrati är fördelaktigt. Filosofiläraren uppmanar att det behövs öppnas upp för både positiva och negativa aspekter kring demokrati. Hjort konstaterar att det alltså finns en problematik för lärare att i praktiken arbeta med kritiskt omdöme. Beroende på ämnesinriktning av lärare belyser lärarna lite olika saker som viktiga för att utveckla ett kritiskt omdöme. Däremot
13 finns en gemensam uppfattning bland lärarna att undervisningen måste genomsyras av ett kritiskt förhållningssätt, eftersom det då gör att det används kontinuerligt (Hjort, 2014, s. 63f).
Även om digitaliseringen har visat förändringen kring informationssökning visar Anna Lundh och Olof Sundin (2006, s. 5, 8, 12) redan sedan några år tillbaka på lärarnas upplevda förhållningssätt till informationssökning. Där konstaterades det att utbildningen för lärarna har varit bristfällig, något som påverkat deras förmåga till att praktiskt använda kunskaperna utifrån ett didaktiskt perspektiv. Studien visar på bristande förståelse för informationssökning, något lärarna bland annat upplevde som ett resultat av bristande lärarutbildning.
Nygren et al. (2018, s. 70) belyser svårigheten att lyckas med att undervisa på rätt sätt och att det är en komplex fråga. Malin Tväråna (2019, s. 123) menar i sin avhandling att ett kritiskt förhållningssätt innefattar flera aspekter. Därför måste lärare utveckla en framgångsrik undervisning, där det källkritiska förhållningssättet tar hänsyn till rådande kontext. Att lärare anammar undervisning, som elever kan ta till sig är viktigt. Det finns nämligen forskning som också visar på att lärare och elever i vissa lägen överskattar sin förmåga till informationssökning och källkritik, något som i sin tur kan innebära att fel kunskaper lärs ut (Gärdén & Utter, 2019, s. 5; Skolinspektionen, s. 25ff, 36).
Didaktiska faktorer och förutsättningar inom källkritik och
informationssökning
Eftersom informationssökning och källkritik förändras i takt med digitaliseringen krävs det att undervisningen bejakar den utveckling som sker inom det digitala området (Carlsson & Sundin, 2018, s. 46, 72). Likaså är det viktigt att undervisningen anammar hela det spektra som omger informationssökning och källkritik. Vidare är de didaktiska kunskaperna kring informationssökning och källkritik snedfördelad. Istället för att behandla området på ett allsidigt sätt finns tendenser att tonvikten läggs i de källkritiska kriterierna, samtidigt som informationssökningen hamnar i bakvattnet. En stor anledning till detta består i att den källkritiska aspekten upplevs som mer lätthanterlig utifrån ett lärarperspektiv. Därför behöver lärare ges kompetensutveckling inom informationssökning, dels för att ge en bra och allsidig undervisning, dels för att kunna bedöma elevers kunskaper. Exempelvis är avläsningen av en bok, till skillnad från en digital källa, ett arbete som skiljer sig åt. En traditionell källa såsom bok eller annat fysiskt material behandlar texten uppifrån och ned och ger möjlighet till djupdykning av materialet medan behandling av en digital källa innefattar en horisontell läsning på ett mer ytligt plan. Skillnaden på avkodning av texter benämns som intertextuell eller intratextuell läsning. Detta kräver således olika typer av undervisning och förberedelse för eleverna (Carlsson & Sundin, 2018, s. 9; Sundin, 2019, s. 6). Carlsson & Sundin (2018, s. 43) visar också på att skolor, som har övergripande didaktiska strategier också har större förutsättningar i att både jobba utvecklande kring lärares kompetenser och kunskaper samt att den digitala strategin samverkar med den övergripande planen kring informationssöknings- och källkritiskt arbete. I skolor, där lärarna har ett isolerat förhållande till informationssökning och källkritik finns inte heller något sammanhang i skolans mål och vad som undervisas. Detta påvisas också av Skolinspektionen (2018, s. 22), som menar att lärare i sådana situationer inte klarar att upprätthålla en tydlig undervisning. Carlsson och Sundin, 2018, s. 33, 37, 43ff) beskriver att i de skolor som inte använder sig av övergripande strategier och arbetssätt förvisso kan ha utvecklade bibliotek med kompetent personal, men där det då brister mellan lärarens undervisning och bibliotekets dagliga arbete. Detta får till följd att lärare inte tar del av bibliotekariens kompetens rörande informationssökning och källkritik. De allra flesta skolor har
14 däremot uttalade digitala resurser, men kompetensutvecklingen hos lärarna skiljer sig åt. I många skolor fokuseras det endast på att tillföra bra digitala resurser. De skolor som inte utvecklat övergripande strategier tenderar att lägga ett större ansvar på den enskilda läraren. Det gör också att skolor som förvisso har bra verktyg och behjälpligt bibliotek blir mer beroende av kompetenshjälp från bibliotekarie samtidigt som lärarna inte ges en bra kompetensutveckling kring området. Det finns också tendenser att skolor antar vissa strategier kring IT och förutsättningar baseras på en effektivitetsaspekt snarare än pedagogik (Carlsson & Sundin, 2018, s. 33, 37, 43ff). Denna fråga berör alltså ett område, som inte bara nuddar de pedagogiska frågorna utan också de politiska och ekonomiska aspekterna. De skolor som inte använder sig av övergripande strategi tenderar att försämra kvalitén på undervisningen genom att lärare mer får agera spontant utefter undervisningens innehåll. Detta visar sig i att undervisningens fokus blir smalt och avgränsat till vissa typer av informationssökning och källkritiska värden. Det är exempelvis lätt att fokusera på vissa tydliga exempel, som felaktig information, vilket förenklar det komplexa förhållandet som berör information och källkritik. De strategier som lärarna sedan väljer att använda i undervisningen ger stor påverkan på elevers MIK-kunskaper, inte bara i skolan utan också privat (Carlsson & Sundin, 2018, s. 71). Sundin (2019, s.1, 4, 8f) fortsätter detta resonemang med att betona vikten av att utveckla och bredda lärarens kunskaper kring källkritik, så att inte enbart de traditionella kriterierna anammas. Framförallt är det viktigt att utveckla kunskaper för att hantera källkritik och informationssökning utifrån en digital kontext. Detta resonemang tas även upp i Francke och Sundins rapport (2018, s. 9).
Skolinspektionen (2018, s. 22 – 31) belyser vidare i sin rapport att det råder en skillnad mellan skolor som har utvecklat samarbete lärare och bibliotek emellan samt att det skiljer sig i omfattningen av IT-samarbeten på olika skolor. I stort sett bedriver alla skolor någon form av undervisning som berör informationssökning och källkritik. Däremot skiljer sig tillvägagångssättet beroende på omständigheter som resurser, planering och kompetens. I vissa skolor finns utvecklade strategier och samarbeten på ett övergripande plan och som påverkar undervisningen på ett positivt sätt. I de positiva exempel som rapporten nämner behandlas inte bara själva informationen utan även fokus riktas på hur innehållet framhävs, vilka bilder som är utvalda och hur det kan påverka mottagaren. Här menar Skolinspektionen att många skolor missar att framhäva viktiga aspekter kopplat till kritiskt förhållningssätt. Därtill riskerar den uppdaterade undervisningen kring informationssökning och källkritik att ta exempel som inte är generella, utan mer specifika. Man menar att undervisningen försöker anamma nya ingångar, men att det istället blir för smalt. Här uppmanar Skolinspektionen (2018, s. 22 – 30, 39) och Gärdén & Utter (2019, s. 11) till att integrera lärare och bibliotekarier för att skapa bredare undervisningsunderlag och förbättrat lärande. Föredömen är alltså de skolor som både har övergripande strategier, bra inarbetade samarbeten lärare och bibliotekarier emellan. Det är då lättare att skapa genomarbetande arbetssätt, som genererar en allsidig undervisning. Detta samtidigt som forskningen belyser komplexiteten i att undervisa i informationssökning. Skillnaderna mellan olika skolor är alltså påtagliga.
Eftersom digitaliseringen har förändrat det källkritiska arbetet behöver, som tidigare konstaterat, lärarna utveckla sina kunskaper kring informationssökning och källkritik. I detta menar Sundin (2019, s.7 – 9) att det är nödvändigt med ett utvecklat samarbete med bibliotekarie, som kan fungera som ett stöd i lärarnas planering inför undervisning. Exempelvis kan det handla om att bli medveten om hur texter kodas av i samband med Google-sökningar och hur ett källmaterial behandlas beroende om det avhandlas på ett ytligt eller fördjupande sätt. Resonemanget informationssökning och källkritikens komplexitet påtalas även av Jonathan Ostenson (2013, s. 39f, 44 – 46) som beskriver det som fler forskare är inne på, nämligen vikten av att lärare och bibliotekarier ges
15 möjlighet till samarbete emellan. Likaså finns behov av att skapa instrument för informationssökning, som är anpassade efter den rådande digitaliseringen. I denna uppmaning ges exempel på tre områden, som behöver användas för att få med alla aspekter; kontexten kring ämnet, själva sökprocessen samt reflektion kring resultaten. Det är viktigt att tydliggöra sökprocessen på ett systematiskt och brett sätt, eftersom avkodning av materialet är komplext, vilket kräver många aspekter. Lärarna bör därför sträva efter att anamma sådant i undervisningen istället för att se det som tidskrävande eller som extra arbete. Snarare skapar det istället möjligheter till att utvärdera och bedöma elevernas förmåga till informationssökning. Detta styrks även av Gärdén och Utter (2019, s. 9) som menar att informationssökning måste inkluderas och anpassas beroende på uppgift i undervisningen. Det kräver således en förmåga från lärarna att handleda utefter behov och där ämnet kopplas till elevernas vardag. Ofta innebär informationssökning att eleverna utgår från färdiga mallar eller uppgiftsbeskrivningar, vilket leder till att elevernas inlärning inte används i ett senare skede. Bland annat finns tendenser att elever letar efter påståenden, som styrker deras redan förutfattade meningar istället för att behandla den sökta informationen på ett förutsättningslöst sätt. Likaså eftersöks en förbättring i att inkludera fler perspektiv i ett källkritiskt förhållningssätt. Material såsom rörlig bild och bilder exkluderas ofta, vilket gör att deep-fake material och olika typer av videor missas att behandlas i undervisningen. Skolinspektionen manar likaså till att lyfta fram fler perspektiv i detta ämne för att göra undervisningen bredare kring informationssökning och källkritik (Skolinspektionen, 2018, s. 27 – 33, 39).
Skolforskningsinstitutet (2020, s. 36f) beskriver betydelsen av att ha en röd tråd i undervisningen som skapar en brygga mellan det teoretiska lärandet och elevernas vardag. Samtidigt behöver praktiska övningar inte utveckla elevers kunnande märkbart utan det handlar om att dels använda sig av tidigare erfarenheter, dels ta till sig nya delar som omfattas som en konsekvens av digitaliseringen. Franke och Sundin (2012, s. 174f) betonar också vikten av att inkludera eleverna i undervisningens olika moment, så att de kan bedriva informationssökning för egen hand. Vidare menar Franke och Sundin (2012, s. 174f) att det finns ett behov av att lärare handleds av bibliotekarier för att på så vis utveckla undervisningen inom informationssökning. Likaså finns tillfällen för lärare att påvisa områden att utveckla för bibliotekarier. Med andra ord vore det gynnsamt med ett mer djupgående samarbete bibliotekarier och lärare emellan.
Vikten av att inkludera eleverna i undervisningens olika moment är återkommande i forskningen. I en internationell studie visar (Kunnath & Jackson, 2019, s. 63f, 66 – 70), på ett lyckat exempel där Twitter nyttjats som verktyg för informationsinhämtning och källkritiska diskussioner. Genom att använda ett mer vardagsnära verktyg, blev undervisningen om källkritik lättare att ta till sig för eleverna. Liknande råd ger Francke och Sundin (2018, s. 10) i arbetet med Wikipedia, där förslaget går ut på att eleverna själva ska framställa text till hemsidan. Samtidigt visar Hjort (2014, s. 110 – 115) på att det är komplext och svårt att hitta en balans mellan att utmana elevernas kunskapsinlärning samtidigt som ramarna efterföljs. Det kräver en förmåga till att läsa av och vara lyhörd kring elevernas kunskapsnivå. Likaså är det en konst att å ena sidan låta eleverna tänka fritt, å andra sidan förhålla sig rätt till kunskapen och innehållet. Därför är det viktigt att dels vägleda eleverna kring det kritiska förhållningssättet, dels att låta eleverna få utveckla de stegen själva. Hjort konstaterar att lärarens didaktiska val utifrån vad, hur och varför har stor betydelse för hur eleverna utvecklar ett kritiskt förhållningssätt. I slutändan innebär det hur elever tar till sig ny information och kunskap, hur självreflektionen, samt hur förhållandet till information mot världen utvecklas (Hjort, 2014, s. 115).
Gärden och Utter (2019, s. 1, 3f) menar att det är viktigt med en allsidighet till ämnet, eftersom eleverna annars riskerar att bli självlärande, vilket skulle göra deras informationssökning bristfällig.
16 Detta belyser Skolforskningsinstitutet (2020, s. 49) som en betydande risk att elever alltför ofta lämnas därhän, särskilt när det kommer till digital informationssökning. Likaså påpekar Gärdén & Utter (2019, s. 5, 12) informationssökningens olika syften, vilket leder till olika kunskaper och användning. På ett privat plan används sökmotorer på ett sätt och i skolan ett annat, nämligen utifrån läroplaner och styrning från lärare. Exempelvis finns det tendenser att elever utan lärarnas handledning tar det första bästa i sökprocessen, vilket inte kan klandras då mängden träffar oftast är stor. Författarna refererar till olika strategier, som att exempelvis att leta utifrån medvetna frågor medan annan informationssökning som är bredare innefattar en annan typ av sökprocess (Gärdén och Utter (2019, s. 5, 12).
Limberg (2013, s. 71ff) påpekar att det är viktigt att se informationssökning som en process, där informationssökningens utmaningar och frågor måste komma under arbetets gång, snarare än att utgå ifrån en given mall. Att ställa frågor kopplat till vetenskapen kan till skillnad från vanliga frågor tydliggöra sökprocessen och göra den mer begriplig. Limberg ser tre faktorer, som viktiga för undervisning inom informationssökning: att utgå ifrån ställda forskningsfrågor, att läraren bryter ned informationssökningen i källors relevans och urval, samt att eleverna ges regelbunden handledning eller återkoppling kring deras sökning. Dessutom ser Limberg det som värdefullt att konkretisera arbetet kring informationssökning och ge tydlig återkoppling kring arbetet. Då får eleverna dels en handfast start samtidigt som stöd ges kontinuerligt under processens gång. Olika typer av källor ställer olika typer av utmaningar och kunskaper (Rivano Eckerdal &Sundin, 2014, s. 6). Liknande resultat visar Malin Tväråna (2019, s. 94 – 106) där hon menar att det inte bara från lärarens sida handlar om att ställa rätt frågor, utan att lyfta fram rätt aspekter kring problemområdet som utvecklar tankeprocessen. Här nämns också elevernas engagemang som viktigt och det är därför centralt att det känns relevant för eleverna. Hon lyfter fram lärarens val i undervisningen som viktig för elevernas intresse och lärande. Det är lärarens uppgift att angripa ett problem eller ämne genom ett multiperspektiv.
I en studie över elevers vanor i informationssökning i samhällskunskap visar (MC Grew et al., 2018, s. 185ff) på faktorer för att elever ska anamma ett långsiktigt lärande kring informationssökning. Författarna till artikeln belyser exempel där lärarna kan inkludera ett källkritiskt perspektiv. Ett sådant är hantering av tendensiös information och att diskutera och konkretisera vad som gör källan problematisk utifrån ett oberoendeperspektiv. Ett annat exempel är att skapa övningar för eleverna, kring utvärdering av en källa. Det exempel som tas fram i artikeln berör mutationer av växtarter och Fukushimakatastrofen i Japan, där elever tillsammans med lärare tilläts diskutera källan och om det faktiskt är ett kausalt samband eller om det bara är ett samband mellan de olika händelserna. Ett tredje exempel är att hitta motstridiga källor kring en aktuell samhällsfråga och utvärdera källornas trovärdighet. Författarna ger signaler om att dessa exempel inte är allt för vanliga och att undervisningen kring detta område ligger efter, vilket leder till kunskapsbrist hos eleverna. Återigen påpekas vikten av att undervisningen anammar bra delar för elevernas förmåga att utveckla ett kritiskt omdöme eftersom “it can weaken the quality of our decisions and our ability to advocate for our interests” (Mc Grew et al., 2018, s. 187).
I Taiwan visar Yang och Chung (2009, s. 34ff) på två olika sätt att jobba med kunskapsinlärning. På det ena sättet fick lärare jobba med informationssökning och källkritik utifrån vardagsnära frågor medan lärarna i andra klasser fick jobba traditionellt med olika frågor. I de klasser som anpassar undervisningen efter elevernas perspektiv är det källkritiska förhållningssättet lättare att lära ut medan de lärare som anammar ett traditionellt förhållningssätt får det svårare. Yang och Chung (2009, s. 51ff) påpekar dock att ett aktivt lärarstöd inte är en garant för ett bättre lärande utan istället
17 är det långsiktiga och systematiska insatser som gör skillnad. Det är först då lärarens insatser gör större skillnad.
Skolforskningsinstitutet (2020, s. 12 – 23 44 – 50), visar vidare i översikten betydelsen av att lärare har kunskaper, kompetens och förutsättningar för att bedriva en undervisning inom kritiskt förhållningssätt. Skolforskningsinstitutets översikt belyser tre typer av undervisning som viktig: diskussionsbaserad, textbaserad samt användning av flera olika typer av medier. Genom dessa tre undervisningssätt undersöks olika typer av lärande: källkritiskt, analytiskt, självreflekterande samt argumenterande. Genom att anamma olika perspektiv och vara ett aktivt stöd i elevers resonemang skapas ett större incitament för en bra undervisning. Utifrån de undersökningar som behandlades konstaterar Skolforskningsinstitutet att den lärarledda undervisningen är ett viktigt stöd men att det inte finns någon lagbundenhet kring vilken typ av stöd som fungerar i alla lägen. Utifrån den textbaserade undervisningen beskrivs exempelvis en mer komplex bild kring lärarens upplägg mot elevers kunskapsutveckling. Det är tydligt att rätt typ av lärarledd undervisning utvecklar elevers förmåga kring kritiskt tänkande, samtidigt som det som skrivet ovan också handlar om rätt sorts av lärarledd undervisning. En extra resurs eller en extra form av lärare, begränsar snarare än utvecklar elevernas förmåga till källkritiskt förhållningssätt. Samma tecken kan ses i den digitala lärarresursen, nämligen att de elever som har tillgång till en kompetent och allsidig lärare utvecklar sina kunskaper på bästa sätt. En lärare som både besitter ämneskunskaper och ämnes- och allmändidaktiska kompetenser är således den läraren som efterfrågas. Men även synen på informationssökning har betydelse. Yang och Chung (2009, s. 52f) påpekar också liknande resultat nämligen att ett aktivt lärarstöd inte är en garant för ett bättre lärande utan att det istället är långsiktiga och systematiska insatser som gör skillnad. Det är först då lärarens insatser gör större skillnad
Merchant och Hepworth (2002, s. 87f) belyser att lärare förvisso bör ges kompetensutveckling inom området, eftersom det förbättrar ämneskunskaperna, men det är också viktigt att den kunskapen anammas utifrån rådande kursplan, så att kunskapen kan tillämpas i undervisningen. Betydelsen av kompetensutveckling får stöd av Kunnath & Jackson, (2019, s. 56f) som efterlyser detta inom exempelvis sociala medier. På så vis kan lärare lättare inkludera nya informationskanaler som en del i den källkritiska undervisningen. För att både framhålla en bra undervisning och ge bra vägledning, behövs fortsatt utveckling bland lärare. Att tydliggöra att sökprocessen är kopplat till kulturella och sociala preferenser är viktigt och något som behöver utvecklas (Francke & Sundin, 2012, s. 175).
Blixt (2016, s. 196f) påpekar i ett kapitelavsnitt att anammande av ett källkritiskt förhållningssätt underlättar att ledare och makthavare kan ställas till svars för handlingar eller påståenden. I förlängningen är detta viktigt inte bara för att motsvara ett kritiskt tänkande i allmänhet utan för att det gör det svårare för felaktig information att få spridning. Ett kritiskt förhållningssätt motverkar alltså ”inlärd hjälplöshet” (Blixt, 2016, s. 197). Simon Hjort (2014 s. 15f). menar att ett kritiskt förhållningssätt i slutändan samverkar med vår metakognition, alltså förmågan att reflektera över sitt lärande. Tväråna (2019, s. 116f) visar också på liknande resonemang där hon menar att ett kritiskt omdöme och förhållningssätt måste byggas på någon slags rim och reson i olika frågor. Det kräver således att undervisningen lockar fram sådana situationer.
