Historia
| Källkritik 7-9
Underlag för lektonsplanering - Källkritk
Ämne/arbetsområde Historia/Källkritk
Årskurs 7-9
Lärarinstrukton: Lektonsplaneringen är anpassad för elever i årskurs 7-9 och kopplas tll det centrala innehållet i historia. Eleverna får öva sig i källkritk och lär sig samtdigt om samiska livsvillkor under tdigt 1900-tal. De skall ta hjälp av källkritska principer för at lösa uppgifen. Uppgifen görs förslagsvis i grupp och lektonen avslutas med en kort diskussion i helklass. Lektonen kan också följa på en lekton där eleverna ser flmen Sameblod (Lektonsplanering Sameblod fnns tllgängligt på htp://samer.se/skola) Vid det första tllfället ser då eleverna flmen Sameblod, vid det andra tllfället får de i uppgif at besvara et antal frågor med hjälp av olika källmaterial. Förslag på upplägg där denna lekton följer på Lektonsplanering
Sameblod återfnns inom klammer tecken […]. Förberedelser/förkunskaper:
Lärare: Förbered lektonen genom at gå igenom källmaterialet i relaton tll de källkritska principerna. Det förutsäts at läraren har grundläggande kunskaper i samisk historia och är bekant med nomadskolväsendet, statens ”lapp skall vara lapp” politk, samt rasbiologi. Lätllgänglig översikt av samisk historia och samhälle fnns på samiskt informatonscentrums hemsida: www.samer.se
Elever:Det är bra om eleverna tdigare har bekantat sig med de källkritska begreppen närhet, oberoende och tendens. Annars fnns en risk at presentatonen av de källkritska begreppen tar för mycket utrymme på bekostnad av den källkritska övningen.
Koppling tll centralt innehåll Rubrik för centralt innehåll i aktuell kursplan
Citerat ur centralt innehåll Kan kopplas konkret tll det aktuella ämnesområdet genom: Demokratsering, eferkrigstd och globalisering, cirka 1900 tll nutd Historiska perspektv på urfolket samernas och de övriga natonella
minoriteternas situaton i Sverige.
Källmaterialet som eleverna skall arbeta med speglar levnadsvillkoren för samer under svenskt 1930-tal. Källmaterialet skildrar nomadskolan och statens intresse av at åtskilja människor utfrån ”ras”. Dessa delar är centrala i den nutda förståelsen av den historiska situatonen för samerna i Sverige.
Demokratsering, eferkrigstd och
globalisering, cirka 1900 tll nutd
Hur historiska källor och berätelser om en familjs eller släkts historia speglar övergripande förändringar i människors levnadsvillkor.
Källmaterialet som eleverna skall arbeta med speglar levnadsvillkoren för människor under svenskt 1930-tal. Förändringar som sket sedan dess kan eleverna själv diskutera sig fram tll.
Hur historia används och historiska begrepp
Vad begreppen kontnuitet och förändring, förklaring, källkritk och identtet betyder och hur de används i historiska sammanhang.
Hela lektonen ägnas åt källkritk. Källmaterialet som eleverna skall arbeta med speglar levnadsvillkoren för människor under svenskt 1930-tal. Ställt i relaton tll dagens levnadsvillkor så kan vi se både kontnuitet och förändring, samt diskutera hur deta skiljer sig åt för olika grupper i samhället.
Koppling tll kunskapskrav
Kunskapskrav för betyget E Kunskapskrav för betyget C Kunskapskrav för betyget A Eleven har grundläggande
kunskaper om källkritk. Eleven visar det genom at föra enkla och tll viss del underbyggdakällkritskareson emang.
Eleven har goda kunskaper om källkritk. Eleven visar det genom at föra
utvecklade och relatvt väl underbyggda
källkritskaresonemang.
Eleven har mycket goda kunskaper om källkritk. Eleven visar det genom at föra välutvecklade och väl underbyggda
källkritskaresonemang.
Förslag på undervisningsupplägg
Start, hur börjar lektonen? Eleverna delas in i grupper och varje grupp får en mapp med källmaterial.
Elevgrupperna får tll uppgif at diskutera sig fram tll vilken källa/vilka källor de tycker passar bäst för at besvara et antal
frågeställningar. De skall använda sig av de källkritska principerna närhet, beroende och tendens. Dessa principer kan förslagsvis skrivas upp på tavlan eller presenteras på skärm/duk.
Källkritska principer (förslag på text):
Hur samtda och nära är källan? - Närhet
Ju närmare i td och rum källan är tll händelsen den beskriver desto bätre. En källa som skapades dagen efer en
händelse, av en person som var på plats och bevitnade det som skedde, är mer
trovärdig än en källa som skapades långt senare av en person som inte var
närvarande.
Är källan oberoende? - Beroende
Är källan oberoende så är det en
förstahandskälla. Bygger källan på andra källor/uppgifer/berätelser eller
informaton så är det en sekundärkälla. En oberoende källa är mer trovärdig än den källa som bygger på andra uppgifer. Et ögonvitne är en oberoende källa – Et rykte är en sekundärkälla.
I vilket syfe tllkom källan? - Tendens
Det kan vara så at den som skapat källan har haf anledning at medvetet vinkla den, utelämna viktga delar eller förstärka andra– ofa för at föra fram en viss åsikt eller bild av verkligheten. En reklamflm vill tllexempel få ttaren at köpa en viss produkt och en informatonsbroschyr från et politskt part vill övertala läsaren om at just det partet är det bästa.
Elev- och läraraktviteter Frågor kopplade tll källmaterialet:
Frågorna kan antngen presenteras en och en i turordning (så at omfatningen anpassas efer tdsrymden) eller så presenteras de alla samtdigt.
- Vilken/vilka lärare jobbade på Nomadskolan i Skarvsjö 1938? Vad hete dom och var kom dom ifrån? - Finns det andra lärare eller personal
som jobbade på nomadskolan i Skarvsjö under 1930-talet? Vad hete dom och var kom dom ifrån? - Vad gjorde eleverna från Skarvsjö på
Svenska faggans dag 1938?
- Hur var det at gå i Nomadskola på 1930-talet?
- Vad levde samiska familjer av på 1930-talet?
Lärarhandledning:
Var uppmärksam på människorna på fotograferna, är det samma personer som skildras?
Var uppmärksam på närhetskriteriet! Speciellt vad gäller nyhetsartkeln på nätet. [Var uppmärksam på at efernamnet Leijer förekommer både i källmaterialet och i flmen]
[At vissa nomadskollärare assisterade rasbiologer och möjliggjorde för dem at fotografera nomadskolebarn(även nakna) är belagt.]
Extrauppgif:
Elever som behöver extra utmaning ges en fotokopia av källmaterialet Församlingsbok
från Tärna församling sida 1 och 2. Deta är
Historia
| Källkritik 7-9
handskrifer och det blir en utmaning för eleverna at tyda och tolka dem. Till deta material går det at koppla följande frågeställningar:
[Filmens Elle-Marja kom från
Umbynslappby (Nu kallas samebyn efer det samiska namnet Ubmejetjeälddie).]
Hur försörjde sig samiska familjer i
Umbyn under 1930-talet? [Elle-Marja och hennes familj tllhörde tllsammans med alla andra från Umbyn, Tärna församling i de Västerbotniska fällen.]
Hur försörjde sig samiska familjer i
andra delar av Tärna församling under 1930-talet?
Det var bara barn från de så kallade
”lappbyarna” som gick i nomadskola – varför var det så?
Avslut Som avslutning på lektonen går läraren
igenom vad de olika grupperna svarat på frågorna, vilka källor de valt och varför. Förslag på avslutande diskussionsfrågor och följdfrågor i helklass:
I församlingsböckerna användes det nedsätande ordet ”lapp” för samer. Varför tror ni at prästen noterade samisk etnicitet och varför skrev prästen inte ”samer” i stället för ”lapp”? Varför noterade inte prästen svensk etnicitet i
församlingsböckerna? Tror ni at det hade någon
betydelse för eleverna vid nomadskolan om lärarna var samer eller inte? Spelade det någon roll för eleverna om lärarna kunde samiska eller inte?
Historia
| Källkritik 7-9
Hur tror ni at det var at gå nomadskola i Skarvsjö på 1930-talet? Tror ni at alla elever tyckte lika om sin skolgång? [I flmen fck vi möta Elle-Marjas syster, vad tror ni hon tyckte om sin skolgång?]
Hur tror ni at samiska familjer levde och bodde under denna td? Vad får ni för bild av de olika källmaterialen?
(Här bör läraren vara uppmärksam på at många samiska familjer visserligen levde av renskötsel under 1930-talet men at väldigt många levde som jordbrukare, arbetare, lärare, barnmorskor osv, precis som andra i Sverige gjorde vid denna td.)
[Jämför den bild av nomadskolan som framkommer i flmen Sameblod med den ni får i källmaterialen - Finns det skillnader?]
Tanken är at eleverna skall få med sig at trovärdigheten hos et källmaterial (hur bra en källa är) beror på vilken fråga vi ställer tll den.
Material - Stencilen Källmaterial - Källmaterial
Foto 1 – anpassad för utskrif i svartvit A4 format
Foto 2– anpassad för utskrif i svartvit A4 format
Församlingsbok - Avskrif (innehåller valda delar ur församlingsboken för Stensele 1930) samt Församlingsbok – Fotokopia. En fotokopia av församlingsboken för Stensele 1930 - anpassad för utskrif i färg OBS: Bör skrivas ut i A3 format för at texten skall bli lätläst. Nyhetsartkel på nätet [Filmen Sameblod] - Extrauppgif
Församlingsbok från Tärna församling sida 1 samt Församlingsbok från Tärna församling sida 2
Uppföljning och dokumentaton Hur kan innehållet/upplägget för lektonen förbätras? Finns det möjlighet tll
återkoppling?
Länk tll kursplaner: htps://www.skolverket.se/laroplaner-amnen-och-kurser/grundskoleutbildning/grundskola/laroplan
Ansvarig för denna lektonsplanering: Isabelle Brännlund, fl.dr i historia.
