Examensarbete+i+omvårdnad++ Malmö+universitet+
61790+hp++ Hälsa+och+samhälle+
DEN AUKTORISERADE TOLKENS
PÅVERKAN PÅ VÅRDRELATIONEN
EN+LITTERATURSTUDIE+
!
!
HENNY+JONSSON!
TILDA+PETERSON+
+
+
+
DEN AUKTORISERADE TOLKENS
PÅVERKAN PÅ VÅRDRELATIONEN
EN+LITTERATUR+STUDIE++
+
+
+
HENNY+JONSSON+
TILDA+PETERSON+
Jonsson H & Peterson T. Den auktoriserade tolkens påverkan på vårdrelationen. En
litteraturstudie. Examensarbete i omvårdnad 15 högskolepoäng. Malmö högskola: Fakulteten för Hälsa och samhälle, Institutionen för vårdvetenskap, 2018.
Bakgrund: Dagens mångkulturella samhälle ställer höga krav på sjukvården.
Kommunikation är ett viktigt verktyg att bemästra för att kunna bedriva personcentrerad- och patientsäker vård men kan bli problematisk när sjuksköterskan och patienten inte talar samma språk. För att underlätta kommunikationen mellan patienten och sjuksköterskan kan en auktoriserad tolk anlitas.
Syfte: Att belysa sjuksköterskors och patienters upplevelser av hur vårdrelationen kan
påverkas av att använda auktoriserad tolk.
Metod: Databaserna PubMed och CINAHL användes för att söka artiklar till den
föreliggande litteraturstudien. Artikelsökningen utgick ifrån bärande begrepp som identifierats i syftet och som sedan översattes till engelska med hjälp av funktionerna
SvenskMesh och CINAHLheadings. Begreppen var; sjuksköterska, vårdrelation, patient och
auktoriserad tolk. Den föreliggande litteraturstudien baserades på tio vetenskapliga artiklar
som alla hade en kvalitativ ansatts. Dataanalysen genomfördes i enlighet med Forsberg och Wengström (2016) principer för innehållsanalys.
Resultat: Tre teman framkom utifrån sjuksköterskans perspektiv och dessa var;
organisatoriska utmaningar, språkbarriärer och erfarenheter och förväntningar på den auktoriserade tolken. Två teman identifierades utifrån patientens perspektiv och dessa var; erfarenheter och förväntningar på sjukvården och förväntningar på den
professionella tolken.
Konklusion: Den föreliggande litteraturstudie visade på att den rådande tolkbristen
resulterade i att kontinuiteten i vårdmötet blev bristfällig och detta ledde i sin tur till minskad tillit i vårdrelationen. Den föreliggande litteraturstudien visade även att en ökad tillgång av professionella tolkar och ökad utbildning inom tolkanvändning för vårdpersonal kan underlätta möjligheten att bedriva personcentrerad omvårdnad och att arbeta patientsäkert. Nyckelord: Auktoriserad tolk, Kommunikationssvårigheter, Patient, Sjuksköterska och
THE AUTHORIZED INTERPRETER’S
IMPACT ON THE CARE6
RELATIONSHIP
A+LITERATURE+REVIEW+
+
+
+
HENNY+JONSSON+
TILDA+PETERSON+
Jonsson H & Peterson T. The authorized interpreter’s impact on the care-relationship. A literature rewiev. Degree Project in nursing 15 credit points, Malmö University: Faculty of Health and Society, Department of Care Science, 2018.
Background: In today’s multicultural society it has become more challenging for the
healthcare system to meet the demands. It can be challenging for nurses to carry out patient-centered care since communication is a key instrument that nurses use. Communication is also a vital element to master to be able to practise safe care. Unfortunately, communication is often compromised when a nurse and patient don’t speak the same language. A professional interpreter can be hired to help with this issue.
Aim: To shed light on nurses and patients experiences of how the care-relationship can
be affected by the use of an authorized interpreter.
Methods: The databases PubMed and CINAHL were used to search for articles. The search
was based on keywords that had been identified in the aim of the current study. The keywords were translated from Swedish to English and were as follows; nurse, care-relationship,
patient and interpreter. The present literature study was based on ten studies with a
qualitative approach. The data analysis was performed in accordance with Forsberg and Wengström (2016) principles for content analysis.
Findings: Three themes emerge from the perspective of the nurses and these were;
organizational challenges, language barriers and experiences and expectations on the authorized interpreter. Two themes emerge from the perspective of the patients and these
were; Experiences of- and expectations on the healthcare organisation and Experiences of-
and expectations on the authorized interpreter.
Conclusion: The shortage of authorized interpreters led to a lack of consistency in the care
which in turn resulted in a lack of trust in the care-relationship. The present literature study also showed that better accessibility of authorized interpreters and extended education for the healthcarestaff could ease the process of patient centered care and to practice safe care. Keywords: Care-relationship, Communication barriers, Interpreter, Nurse and Patients.
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
INLEDNING ... 1!
BAKGRUND ... 1!
DEFINITION AV VÅRDRELATION ... 1!
DEFINITION AV AUKTORISERAD TOLK ... 1!
MÅNGKULTURELLT SAMHÄLLE ... 2!
PERSONCENTRERAD OMVÅRDNAD ... 2!
KOMMUNIKATION ... 2!
PROFESSIONELL TOLK INOM VÅRDEN ... 3!
Den professionella tolkens perspektiv ... 3!
PROBLEMFORMULERING ... 4!
SYFTE ... 4!
METOD ... 4!
STEG 1. INTRESSEOMRÅDE OCH SÖKORD ... 5!
STEG 2. INKLUSIONS- OCH EXKLUSIONSKRITERIER ... 5!
STEG 3. LITTERATURSÖKNING ... 5!
Manuell litteratursökning ... 6!
STEG 4. VAL AV LITTERATUR ... 6!
STEG 5. KVALITETSGRANSKNING ... 6!
STEG 6. ANALYS OCH DISKUSSION ... 6!
Innehållsanalys ... 7! STEG 7. SLUTSATS ... 8! ETISKA ÖVERVÄGANDEN ... 8! RESULTAT ... 8! SJUKSKÖTERSKANS PERSPEKTIV ... 8! Organisatoriska utmaningar ... 8! Språkbarriärer ... 9!
Erfarenheter och förväntningar på tolken ... 10!
PATIENTENS PERSPEKTIV ... 11!
Erfarenheter och förväntningar på sjukvården ... 11!
Erfarenheter och förväntningar på tolken ... 12!
DISKUSSION ... 12!
METODDISKUSSION ... 12!
RESULTATDISKUSSION ... 15!
KONKLUSION ... 17!
FORTSATT KUNSKAPSUTVECKLING OCH FÖRBÄTTRINGSARBETE ... 18!
REFERENSER ... 19!
INLEDNING
Sverige är ett mångkulturellt samhälle, detta innebär att referensramar,
förväntningar och normer kan se olika ut hos befolkningen beroende på vilken kulturell bakgrund personen har (Eide & Eide 2007). I vården sker mångkulturella möten varje dag. En väsentlig del inom omvårdnad är kommunikation, men vad händer när språket blir ett hinder i samtalet och en tredje part, en professionell tolk, blir inblandad i mötet? Målet med vårdmötet är att ömsesidig förståelse mellan sjuksköterska och patient ska uppstå och att en givande vårdrelation skapas. Detta är en förutsättning för att uppnå god omvårdnad.
Som sjuksköterskestudenter ute på praktik har vi insett att kommunikation mellan sjuksköterska och patient är komplext och när det finns en språkbarriär mellan vårdgivare och vårdtagare upplevs utmaningen vara ännu större. Tidspress inom vården och att kunna boka in en professionell tolk en viss tid har uppfattats som problematiskt. Att sätta sig in i det här ämnet kommer förhoppningsvis gynna vår framtida profession med tanke på den ökade migrationen som berör både Sverige, andra länder och Malmö som mångkulturell stad. Ökad kunskap om hur
vårdrelationen påverkas vid användandet av professionell tolk tror vi kan möjliggöra en allt mer personcentrerad vård i framtiden.
BAKGRUND
I den föreliggande litteraturstudien användes auktoriserad tolk, tolk och
professionell tolk som synonymer till varandra.!
Definition(av(vårdrelation
En vårdrelation innebär att sjuksköterskan är stödjande och empatisk gentemot patienten, samt tydlig i sin roll genom att vara personlig men inte privat
(Sandberg 2014). Patienten är i beroendeställning till sjuksköterskan och därför finns det en maktskillnad dem emellan. Det innebär att de inte kan ge varandra jämbördiga råd eller kritik som i en vänskapsrelation (a.a.).
(
Definition(av(auktoriserad(tolk+
Enligt Kammarkollegiets författningssamling (KAMFS) 2016:2 8§ ska ett kunskapsprov som består av en skriftlig- och muntlig del vara godkänd för att kunna titulera sig som en auktoriserad tolk i Sverige. Kunskapsprovet påvisar om personen är tillräckligt insatt i båda språkens ordförråd, grammatik och
uttrycksmöjligheter. God läsförståelse, skrivkunnighet och nödvändig kunskap i terminologi i bland annat vård och omsorg är kriterier som måste uppfyllas för att bli auktoriserad. Vid ytterligare prov kan personen bli specialauktoriserad i sjukvårdstolkning. Vidare ska en auktoriserad tolk enligt KAMFS 19§ återberätta informationen så exakt som möjligt. Enligt 23§ står det att en auktoriserad tolk inte får använda den information som hen fått vid tolkuppdrag för att gynna sig själv eller någon annan då informationen inte är allmänt känd.+Att föra ett samtal med hjälp av en auktoriserad tolk kan ske på flera olika vis (Johansson 2017). Tolken kan finnas med i rummet tillsammans med vårdpersonalen och patienten. Tolken kan också översätta ett samtal via högtalartelefon, så kallad telefontolk. Tolksamtal kan även ske via videolänk (a.a.)+
Mångkulturellt(samhälle+
År 2015 var antalet internationella migranter världen över det högsta antalet någonsin (International Organisation for Migration 2015). Antalet personer som bodde i ett annat land än sitt födelseland hade då uppnått 244 miljoner,
motsvarande siffra år 2013 var 232 miljoner (a.a.). Med ökad migration och större kulturella skillnader i samhället ställs det nya krav på hälso- och sjukvården (Eide & Eide 2007). Kulturella skillnader kan innebära att språk, normer och
värderingar skiljer sig åt från person till person, vilket kan leda till utmaningar inom vården (a.a.). Eide och Eide (2007) menar att det finns en risk att feltolkning och missförstånd uppstår då ideal skiljer sig åt. Det kan till exempel visa sig genom att lojalitet till familjen prioriteras högt i en kultur medan det uppfattas som ett beroende i en annan (a.a.). För att sjuksköterskan ska kunna utöva sitt yrke på ett fullgott vis och bedriva personcentrerad omvårdnad krävs det att hen övervinner ovanstående utmaningar i mötet med patienten (Svensk
sjuksköterskeförening 2016). +
Personcentrerad(omvårdnad+
Att bedriva personcentrerad omvårdnad är en av den legitimerade sjuksköterskans sex kärnkompetenser (Svensk sjuksköterskeförening 2017). Personcentrerad omvårdnad innebär att sjuksköterskan tar hänsyn till patientens och de anhörigas individuella behov, värderingar, resurser och förväntningar (Svensk
sjuksköterskeförening 2016). Målet är att bedriva en omvårdnad där
sjuksköterskan tillsammans med patienten och närstående ser till att integritet och värdighet upprätthålls. Vid personcentrerad omvårdnad ska sjuksköterskan lägga lika stor vikt vid patientens sociala, andliga, psykologiska och existentiella behov som hen lägger vid de fysiska behoven som patienten uppvisar. Personcentrerad omvårdnad ska utgå från patientens upplevelse av hälsa och sjukdom och det är patientens uppfattning kring de två begreppen som ska ligga till grund för sjuksköterskans hälsofrämjande arbete (a.a.). Ett av verktygen sjuksköterskan behöver bemästra för att bedriva personcentrerad omvårdnad är kommunikation (Caudra 2010).+
+
Kommunikation+
Hur kommunikationen inom sjukvården ska gå till finns reglerat i Patientlagen, 2014:821 (PL). Enligt 3 kap 6§ PL ska vårdpersonalen anpassa informationen till mottagarens språkliga bakgrund och enligt 3 kap 7§ ska den som ger
informationen försäkra sig om att budskapet når fram till patienten (a.a.). Sandberg (2014) menar att sjuksköterskan bör fundera över syftet med samtalet för att lättare kunna nå fram till patienten. Ett givande vårdsamtal innebär att det finns en tydlig anledning till varför samtalet äger rum. I ett samtal mellan sjuksköterska och patient är återkoppling en viktig del eftersom det minskar risken för missförstånd. Återkoppling betyder att sjuksköterskan lyssnar aktivt, tar in det som patienten försöker förmedla och sedan återberättar hur hen har
uppfattat det som patienten har uttryckt (a.a.). +
Graden av tillit kan påverka hur patienten känner inför att öppna upp sig för sjuksköterskan och därmed hur mycket information som hen kan inhämta från patienten (Caudra 2010). Att skapa tillit mellan patient och vårdare är en
komplicerad process. En av de viktiga delarna i den tillitsskapande processen är att det finns en god kommunikation mellan parterna (a.a.).
Jirwe m.fl. (2010) beskriver i sin studie sjuksköterskestudenters upplevelser av att kommunicera med patienter från en annan kulturell bakgrund än dem själva. I artikeln framkom det att studenterna som deltog i studien tyckte att det var komplicerat att skapa en bra vårdrelation med patienterna och att avsaknaden av ett gemensamt språk var en stor bidragande faktor till detta. Ett sätt att underlätta för informationen att nå fram till patienten var att använda sig av en auktoriserad tolk när patient och sjuksköterska inte talade samma språk. I studien framkom det också att studenterna kände sig osäkra när de arbetade med tolk och att de
efterfrågade ökad utbildning inom ämnet (a.a.).
(
Professionell(tolk(inom(vården+
Hanssen (2007) anser att det finns behov av att använda auktoriserad tolk inom vården när det finns språkbarriärer. Enligt 8§ Förvaltningslagen (FL) 1986:223 bör myndigheten anlita en auktoriserad tolk om personen i fråga inte behärskar det svenska språket. Myndighet för yrkeshögskolan (2015) konstaterade att det råder brist på auktoriserade tolkar i Sverige och att det finns ett extra stort behov av auktoriserade tolkar med specialistkompetens inom hälso- och sjukvården. Enligt Jirwe m.fl. (2010) är det vanligt att någon i patientens närhet som kan språket bättre får agera som anhörigtolk istället för att en auktoriserad tolk anlitas.
Den!professionella!tolkens!perspektiv!+
I Dubus (2016) studie anser de auktoriserade tolkarna att förtroende och tillit är nyckelbegrepp i ett vårdmöte. Att bygga upp en tillitsfull relation med patienten via telefontolkning ansågs vara en utmaning. Tolkarna upplevde att deras tonläge och sätt att använda sig av pauser i samtalet kunde spela en stor roll för hur de uppfattades av patienter och sjuksköterskor. Tolkarna förklarar att deras kroppsspråk och ögonkontakt var en viktig del i den tillitsskapande processen i mötet mellan dem själva, vårdpersonalen och patienten. De auktoriserade tolkarna förklarade också att tolkandet innebär mer för dem än att bara översätta ord för ord, det handlar även om att vara en kulturell bro mellan patienten och
vårdpersonalen, att inte bara agera som en språklig tolk utan också som en kulturell tolk (a.a.).
I Seale m.fl. (2013) studie framkom det att professionella tolkar ibland agerar som moraliska förmedlare, vilket kan leda till att informationen modifierades av tolken under samtalet mellan patienten och vårdpersonalen. Detta gjordes för att skydda patienten från, vad tolken upplevde var, negativa och fräcka kommentarer från vårdpersonalen. Studien visar att ”småprat” exkluderas vid vårdsamtal via tolk, vilket leder till att information kring patientens liv blir begränsad. En tolk från studien berättade att hen försökte avgränsa samtalet till att enbart handla om orsaken till att vårdsamtalet ägde rum. Detta för att spara tid då patienten annars inte hann ta upp de aktuella ämnena under den utsatta tiden för vårdmötet (a.a.). I Rosenberg m.fl. (2008) studie ansåg tolkarna att det var vanligt att patienterna efterfrågade tjänster som inte rörde deras professionella roll. Detta skapade en anspänning hos tolkarna. Tolkarna kände ett behov av att betona för patienterna att de medverkade i vårdsamtalet som en professionell tolk och inte som en privatperson (a.a.). I studierna Rosenberg m.fl. (2008) och Hsieh (2006) ansåg de flesta professionella tolkarna att det var svårt att definiera sin professionella roll och sätta gränser gentemot patienten. Tolkarna upplevde att det uppstod en inre konflikt mellan deras professionella roll, deras etiska förhållningssätt,
patientens förmån (Hsieh 2006; Rosenberg m.fl. 2008). I Hsieh (2006) var den emotionella aspekten i vårdmötet bekymmersam för ett flertal tolkar. De upplevde att den neutrala rollen som de förväntades ha i samtalet blev motstridig gentemot deras egna känslor. De var oroliga att deras professionella bemötande skulle misstolkas av patienterna och att de istället skulle uppfatta dem som känslokalla (a.a.).
PROBLEMFORMULERING
Aldrig tidigare har migrationen världen över varit så omfattande (International Organisation for Migration 2015) och bara i Sverige finns det över 150 olika modersmål (Socialstyrelsen 2016). Enligt Hanssen (2007) finns det ett behov av att använda auktoriserad tolk inom vården när det uppstår
kommunikationssvårigheter. Jirwe m.fl. (2010) studie visade dock att sjuksköterskestudenter kände en osäkerhet kring användandet av tolk i vårdrelationen och att de upplevde att de får för lite utbildning i ämnet. Detta skulle kunna lägga ytterligare tyngd vid att det är viktigt att sjuksköterskan, och vården i stort, har god kunskap kring hur både de själva och patienterna påverkas av användandet av professionell tolk. Resultatet av föreliggande litteraturstudie kan möjligen bidra till ökad kunskap kring tolkanvändning som i sin tur kan resultera i en ökad medvetenhet kring dess effekter. Eventuellt kan
litteraturstudien bidra till framtagandet av nya arbetsrutiner som förbättrar omvårdnaden för patienter med tolkbehov.
SYFTE
Syftet var att belysa sjuksköterskors och patienters upplevelser av hur vårdrelationen kan påverkas av att använda auktoriserad tolk.
+
METOD
För att besvara syftet genomfördes en litteraturstudie i enlighet med Forsberg och Wengström (2016). Enligt Forsberg och Wengström (2016) innebär en
litteraturstudie en översikt över kunskapsläget inom ett särskilt område och att göra en sammanställning och syntes av tidigare studiers resultat. Litteraturstudien baserades på artiklar med kvalitativ ansats, vilket enligt Forsberg och Wengström (2016) innebär att tolka och försöka sätta sig in i individens upplevelse av ett fenomen.
+
Litteraturstudien utgick från Forsberg och Wengström (2016) arbetsstruktur för litteraturstudier, men steget att formulera frågeställningar valdes bort. Forsberg och Wengström (2016) arbetsstruktur har följande steg:
Steg 1. Intresseområde identifieras och sökord formuleras utifrån syftet Steg 2. Kriterier för urval av artiklar bestäms
Steg 3. Relevant databas väljs och sökning påbörjas (litteratsökning). Steg 4. Relevanta artikeltitlar identifieras och abstrakt läses igenom
Steg 5. Kvalitetsgranskning av de artiklar som ska läsas i sin helhet genomförs Steg 6. Resultatet analyseras och diskuteras
Steg 7. Materialet sammanställs och slutsatser dras (Forsberg & Wengström 2016).
Steg(1.(Intresseområde(och(sökord
Enligt Polit och Beck (2014) kan syftet tydliggöras genom att använda PS-modellen (Tabell 1). PS-PS-modellen innebär att tänka kring följande frågor; Vilken population och vilka erfarenheter eller omständigheter kommer syftet att beröra (a.a.).
Tabell 1.!PS-modellen
P (population) S (situation)
Sjuksköterskor och patienter
Upplevelser av hur vårdrelationen kan påverkas av användandet av en auktoriserad tolk
+
Efter att syftet var formulerat identifierades de bärande begreppen och de blev grunden för litteratursökningen i form utav sökord. De bärande begreppen i den här litteraturstudien var sjuksköterska, vårdrelation, patient och auktoriserad tolk. För att bredda den preliminära sökningen översattes sökorden till engelska,
resultatet blev nurse, patient och interpreter. Det bärande begreppet vårdrelation användes inte som sökord i databassökningen. Relevanta synonymer till de utvalda bärande begreppen valdes sedan ut (Bilaga 1).
Steg(2.(Inklusions@(och(exklusionskriterier
I enlighet med Forsberg och Wengström (2016) formulerades inklusions- och
exklusionskriterier inför litteratursökningen för att hitta relevanta artiklar som
svarade på litteraturstudiens syfte. Inklusions- och exklusionskriterier för den genomförda litteraturstudien presenteras i tabell 2.
Tabell 2. Inklusions- och exklusionskriterier
Inklusionskriterier Exklusionskriterier •+ Kvalitativ studiedesign •+ Patient över 18 år •+ Allmänsjuksköterska (alternativt allmänsjuksköterska och specialistsjuksköterska) •+ Godkännande av en etikkommitté •+ Publicerad i vetenskaplig tidskrift
•+ Publicerad innan år 2000
+
Steg(3.(Litteratursökning
Sökningarna efter artiklar till litteraturstudien genomfördes i databaserna CINAHL och PubMed. Databaserna har inriktningen omvårdnad respektive
medicin. Forsberg och Wengström (2016) beskriver hur MeSH- termer kan användas för att smalna av sökresultatet till mer relevanta artiklar. För att hitta relevanta ämnesord för respektive sökord i PubMed användes Svenska MeSH. Vid sökningar i CINAHL användes databasens “CINAHL headings” funktion för att hitta korrekta ämnesord. Det finns sökstrategier som kan underlätta för att få fram relevanta artiklar (Forsberg & Wengström 2016). Sökorden kan kombineras med asterix (*) i slutet för att få fram resultat med alla böjningsformer. Sökorden kan också kombineras med antingen AND eller OR, så kallade booleska sökord. Detta görs för att begränsa antalet artiklar samt öka möjligheten till att få fram relevanta artiklar (Forsberg & Wengström 2016). Vid sökningen efter relevanta artiklar i denna litteraturstudie har båda ovanstående sökstrategier använts.
Manuell!litteratursökning!
En manuell litteratursökning genomfördes i enlighet med Forsberg och
Wengström (2016) riktlinjer.Via den manuella sökningen hittades Hadziabdic m.fl. 2009. Artikeln hittades i referenslistan till Kupric m.fl. (2016).
Steg(4.(Val(av(litteratur.
Totalt lästes 579 titlar igenom, 223 från sökningen i CHINAHL och 352 från sökningen i PubMed. Utav dessa titlar bedömdes totalt 190 som intressanta och deras abstrakt lästes igenom. Om även abstrakten bedömdes som relevanta för ämnet utifrån inklusionskriterierna kontrollerades artiklarna om de fanns
tillgängliga i fulltext. Ett stort antal av artiklarna som bedömdes som intressanta utifrån titel och abstrakt fanns inte tillgängliga i fulltext eller fanns bara
tillgängliga i fulltext mot betalning. Därför exkluderades dessa från studien. En annan anledning till att artiklar föll bort var att de hade en kvantitativ ansats. Av de 190 abstrakten som lästes igenom uppfyllde 27 vetenskapliga artiklar
inklusionskriterierna och fanns tillgängliga i fulltext. De 27 artiklarna skrevs ut och lästes igenom var för sig. Litteraturstudien baserades slutligen på tio vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Artiklar som utgör resultatet markerades med en asterix (*) i referenslistan. Gerrish m.fl. (2004) användes i både sjuksköterskans- och patientens perspektiv, artikeln är markerad med dubbel asterix (**) i referenslistan.
Steg(5.(Kvalitetsgranskning
Nedanstående granskning genomfördes i enlighet med Forsberg och Wengström (2016) och utfördes först enskilt och sedan jämfördes resultatet för att se om de enskilda bedömningarna stämde överens Artiklarna har granskats enligt en
modifierad mall (bilaga 2) från Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU 2014). Den modifierade mallen bestod av tolv kriterier. Varje uppfyllt kriterium gav ett poäng medans ett icke uppfyllt kriterium gav ett minus poäng. Var det oklart om en artikel uppfyllt ett kriterium gav det inget poäng. Hög kvalité innebar att artikeln uppfyllde 80% - 100% (10-12 poäng) av bedömningsformulärets kriterier. Medelhög kvalité innebar att artikeln uppfyllde 60-80% (8-9 poäng) av bedömningsformulärets kriterier. Kvalitén på de artiklar som inkluderades
bedömdes vara hög eller medelhög enligt bedömningsmallen. Rådde oenighet om en artikels kvalité lästes den igenom ytterligare en gång och sedan gjordes en gemensam kvalitetsbedömning.
Steg(6.(Analys(och(diskussion
Dataanalysen i den föreliggande litteraturstudien utgick ifrån det tillvägagångsätt för innehållsanalys som beskrivs i Forsberg och Wengström (2016). (
Innehållsanalys!
Innehållsanalys är ett arbetssätt som syftar till att beskriva och kvantifiera specifika fenomen (Forsberg & Wengström 2016). Arbetsprocessen sker stegvis där första steget utgörs av att artiklarna läses igenom upprepade gånger för att få god kännedom om dess innehåll. I steg två kodas texterna utifrån innehållet och steg tre utgörs av att koderna sammanfattas till kategorier. Det fjärde steget innebär att kategorierna i sin tur sammanfattas till att utgöra övergripande teman, nu undersöks också likheter och skiljaktigheter hos temana. I det femte och sista steget tolkas och diskuteras resultatet (a.a.).
Innehållsanalysen (Forsberg & Wengström 2016) för föreliggande litteraturstudie inleddes med att artiklarna lästes igenom ett flertal gånger och meningsbärande begrepp identifierades och markerades i texten. Läsningen av artiklarna
genomfördes först enskilt och sedan jämfördes resultatet för att se om de enskilda bedömningarna av innehållet och de meningsbärande begreppen stämde överens. Om skiljaktigheter rådde lästes och diskuterades innehållet ytterligare en gång tills samstämmighet uppnåddes. Nästa steg var att koda de meningsbärande begreppen utifrån deras egenskaper så att kategorier bildades, därefter
sammanfattades kategorierna till övergripande teman. Teman och kategorier som framkom av analysen presenteras nedan i tabell 3 och tabell 4.
Tabell 3. Teman och kategorier utifrån sjuksköterskeperspektivet.
Teman Kategorier
Organisatoriska utmaningar •+ Tolkbrist •+ Kunskapsbrist
Språkbarriärer •+ Kommunikationssvårigheter
•+ Tidspress Erfarenheter och förväntningar på
tolken •+ Tolkens kompetens •+ Tolkens funktion
Tabell 4. Teman och kategorier utifrån patientperspektivet.
Teman Kategorier
Erfarenheter och förväntningar på
sjukvården •+ Sjukvårdspersonalens bemötande •+ Kommunikationssvårigheter
Erfarenheter och förväntningar på
tolken •+ Tolkens kompetens •+ Tolkens funktion
Steg(7.(Slutsats
Utifrån den föreliggande litteraturstudiens resultat och diskussion formulerades en konklusion i enlighet med Forsberg och Wengström (2016). Konklusionen
utgjorde en sammanfattning av det väsentliga som den föreliggande litteraturstudien innefattar.
Etiska(överväganden
Codex (2015) redogör för de fyra etiska kraven som ska tas hänsyn till vid empiriska studier. De fyra kraven är informationskravet, kravet om informerat samtycke, konfidentialitetskravet och nyttjande kravet. Samtliga studier som inkluderades i litteraturstudiens resultat hade etiskgodkännande, vilket innebär att det tagit hänsyn till de fyra forskningskraven ovan (a.a.).
RESULTAT
Föreliggande litteraturstudie baseras på tio vetenskapliga artiklar som samtliga har en kvalitativ ansats. Kvalitén på de vetenskapliga artiklarna bedömdes antingen vara medelhög (Arnart & Schaack 2006; Cioffi 2003; Gerrish m.fl. 2004; Nailon 2006; Tuohy m.fl. 2008) eller hög (Carroll m.fl. 2007; Eklöf m.fl. 2014;
Hadziabdic m.fl. 2009; Krupic m.fl. 2016; McCarthy m.fl. 2013) enligt den modifierade bedömningsmallen från SBU (2014), v.g. se bilaga 2. Inkluderade artiklar är skrivna i Storbritannien (Gerrish m.fl. 2004; McCarthy m.fl. 2013; Tuohy m.fl. 2008), Sverige (Hadziabdic m.fl. 2009; Krupic m.fl. 2016), USA (Carroll m.fl. 2007; Nailon 2006), Kanada (Arnaert & Schack 2006), Australien (Cioffi 2003) och Finland (Eklöf m.fl. 2014).
Av de tio artiklar som utgör den föreliggande litteraturstudiens resultat använde sig två av studiedesignen Innehållsanalys (Arnaert & schaack 2006; Krupic m.fl. 2016), en använde sig av Grundad teori (Carroll m.fl. 2008) och en använde sig av Tolkande-beskrivande design (Cioffi 2003). En av artiklarna använde sig av
Induktiv innehålls analys (Eköf m.fl. 2014), en använde sig av Ramanalys
(Gerrish m.fl. 2004) och en av Femenografisk analys (Hadziabdic m.fl. 2009). De tre sista artiklarna använde sig alla av Tematisk analys (McCarthy m.fl. 2013; Nailon 2006; Tuohy m.fl. 2008). För ytterligare information om inkluderade artiklar v.g se artikelmatrisen i bilaga 3.
Resultatet av litteraturstudien presenteras nedan utifrån sjuksköterskans och patientens perspektiv, samt utifrån de teman och kategorier som framkom av dataanalysen.
Sjuksköterskans(perspektiv
Följande teman; organisatoriska utmaningar, språkbarriärer samt erfarenheter
och förväntningar på den professionella tolken, belyser sjuksköterskans
perspektiv på hur vårdrelationen till patienterna kan påverkas av att använda tolk.
Organisatoriska!utmaningar!
Temat innefattar två kategorier; tolkbrist och behov av utbildning.
Tolkbrist
Studiernas resultat visade att sjuksköterskor ser tolken som ett viktigt verktyg för god personcentrerad omvårdnad (Cioffi 2003; Tuohy m.fl. 2008) men att bristen
på professionella tolkar utgör en stor organisatorisk utmaning för
sjuksköterskorna och hälso- och sjukvården i stort (Eklöf m.fl. 2014; Gerrish m.fl. 2004; McCarthy m.fl. 2013). Bristen på tolkar innebar ett orosmoment för
sjuksköterskorna och var också en källa till frustration som upplevdes påverka vårdrelationen till patienten (McCarthy m.fl. 2013; Nailon 2006). Att boka en tolk kunde kräva mycket planering och vara tidskrävande för sjuksköterskan. Ibland behövde bokningen ske flera dagar innan besöket, något som inte var möjligt vid mer akuta besök (Eklöf m.fl. 2014; Gerrish m.fl. 2004). Sjuksköterskorna
uttryckte också att det var extra svårt att boka en tolk med rätt kompetens under kvällar, nätter och helger (Cioffi 2003). Sjuksköterskorna var bekymrade över att patienterna som var i behov av tolk drabbades av längre väntetider (Nailon 2006). Sjuksköterskorna strävade efter att använda samma tolk till patienterna i så stor utsträckning som möjligt för att skapa en kontinuitet och ökad trygghet i vårdkontakten (Eklöf m.fl. 2014; Tuohy m.fl. 2008). Bristen på auktoriserade tolkar gjorde dock att ambitionen var svår att uppnå (a.a.). Utöver att bristen på tolkar utgjorde en stor begränsning i hur sjuksköterskorna använde tolkservicen var de också tvungna att ta hänsyn till ekonomiska riktlinjer, vilket utgjorde ytterligare en begränsning (Eklöf m.fl. 2014; Gerrish m.fl. 2004).
Kunskapbrist
I flera studier framkom det att sjuksköterskorna hade ett behov av ökad utbildning kring användning av tolktjänster (Eklöf m.fl. 2014; Gerrish m.fl. 2004; McCarthy m.fl. 2013;Tuohy m.fl. 2008). Gerrish m.fl. (2004) belyser att många
sjuksköterskor saknar kunskap kring vilka typer av tolktjänster som finns
tillgängliga (a.a.). Sjuksköterskorna ifrågasatte sin egen förmåga att använda tolk på bästa sätt i ett vårdsamtal (Gerrish m.fl. 2004; McCarthy m.fl. 2013).
Utbildning av vårdpersonal och en ökad tillgänglighet av professionella tolkar ansågs av sjuksköterskorna vara viktiga faktorer för att kunna ge en mer personcentrerad vård (Tuohy m.fl. 2008).
Språkbarriärer!
Temat innefattar två kategorier; kommunikationssvårigheter och tidspress.
Kommunikationssvårigheter
Sjuksköterskorna upplevde att språkbarriärer och användandet av tolk påverkade deras sätt att utöva omvårdnad och i det långa loppet även patientsäkerheten (McCarthy m.fl. 2013; Nailon m.fl. 2006; Tuohy m.fl. 2008). Sjuksköterskorna uppgav att de inte hade samma möjlighet att skapa en givande vårdrelation med patienter som hade behov av tolk (Nailon m.fl. 2006). Sjuksköterskorna erfor att kommunikationsstrategier som de vanligen använde för att skapa en relation till en patient, till exempel humor eller “småprat”, föll bort då språkförbistringar förekom (Tuohy m.fl. 2008). De beskrev en känsla av att inte kunna vara lika involverade i vården som de själva hade önskat och som patienterna förtjänade (Nailon m.fl. 2006). Sjuksköterskorna upplevde att kommunikationssvårigheterna skapade frustration hos både dem själva och patienterna. Nailon (2016) visade också i sin studie att det händer att tolkar utelämnar information i samtalet mellan patient och sjuksköterska. Sjuksköterskorna kände en osäkerhet kring om
informationen som de försökte delge patienten faktiskt nådde fram via tolken. Vid tolksamtal var det svårt för sjuksköterskorna att kontrollera hur mycket av
informationen som gick fram till patienten via tolkningen. En strategi för att kontrollera hur mycket information som nådde patienten var att försöka tolka patientens kroppsspråk och reaktion på det som tolken sa (a.a.). Sjuksköterskorna
visade en medvetenhet kring att det kunde vara problematiskt att läsa av
kroppsspråk på ett korrekt vis då patienters sätt att uttrycka sig på kunde variera, bland annat i relation till deras kulturella bakgrund (Cioffi 2003).
Tidspress
Sjuksköterskorna upplevde att ett vårdmöte via en professionell tolk kunde ta upp till dubbel så lång tid som ett vårdmöte utan tolk (Eklöf m.fl. 2013). En lösning på detta var att informera patienten kring syftet med vårdmötet precis i början av samtalet för att lättare kunna hålla sig till det aktuella ämnet. Sjuksköterskorna upplevde även att det var viktigt att använda sig av tydlig kommunikation och att undvika allt för många medicinska termer och skämt (a.a.). Enligt McCarthy m.fl. (2013) passade sjuksköterskorna på att fråga så mycket som möjligt kring
sjukdomstillståndet när en professionell tolk var närvarande i vårdmötet. Det var en strategi för att effektivisera tiden och få ut så mycket information som möjligt (a.a.).
Erfarenheter!och!förväntningar!på!tolken!!
Temat innefattar två kategorier; tolkens kompetens och tolkens funktion.
Tolkens kompetens
Studier visade på att sjuksköterskorna upplevde att kvalitén på de auktoriserade tolkarna varierade (Cioffi 2003; Gerrish m.fl. 2004). Sjuksköterskorna menade också att kvalitén på tolkningen hade stor inverkan på omvårdnaden och
sjukvården i stort (Cioffi 2003). Sjuksköterskorna menade att tolkens kompetens inom både språk och kultur hade stor inverkan på relationen mellan
sjuksköterskan och patienten (Eklöf m.fl. 2014). Både McCarthy m.fl. (2013) och Nailon (2006) visade på att sjuksköterskorna ofta upplevde att de professionella tolkarna saknade nödvändiga kunskaper. Sjuksköterskorna hade ofta en känsla av att tolkarna inte hade tillräcklig kompetens inom medicinsk terminologi för att kunna återge det som sades på ett korrekt vis (Nailon 2006). Sjuksköterskorna menade också att tolkens personliga egenskaper påverkade vårdrelationen (Eklöf m.fl. 2014; Nailon 2006). Om tolken uppfattades som nervös eller känslokall kunde samtalet upplevas stelt och oflexibelt. Detta gjorde det svårt för
sjuksköterskorna att skapa en givande vårdrelation till patienterna (a.a.). I studien Eklöf m.fl. (2014) upplevde sjuksköterskorna att den främsta anledningen till att deras patienter inte ville använda sig av tolk var att de kände en misstro till tolken på grund av bristande kompetens. Sjuksköterskorna upplevde att detta påverkade patienterna till att inte vilja prata om sina hälsoproblem med en tolk närvarande (a.a.).
Tolkens funktion
Enligt Eklöf m.fl. (2014) kunde sjuksköterskornas syn på tolkens funktion variera. Vissa av sjuksköterskorna såg tolken som renodlad språköversättare. Andra ansåg att tolken också kunde fungera som en kulturell översättare i vårdrelationen (a.a.). Sjuksköterskorna menade att förmågan att göra sig förstådd och att förstå sina patienter i både språklig och kulturell mening var en förutsättning för att de skulle kunna bedriva god omvårdnad (Tuohy m.fl. 2008). Sjuksköterskorna upplevde också att patienternas syn på tolkens funktion varierade och att det var viktigt att vara medveten om detta eftersom det kunde påverka vårdrelationen (Eklöf m.fl. 2014). Sjuksköterskorna påpekade vikten av att tolkens roll i samtalet skulle vara neutral (Eklöf m.fl. 2014; McCarthy 2013). Sjuksköterskorna upplevde att ett allt för nära vänskapsband mellan patienten och tolken kunde vara en utmaning då
fokus flyttades bort från vårdrelationen mellan dem själva och patienten (Eklöf m.fl. 2014).
Patientens(perspektiv(
Följande teman; Erfarenheter och förväntningar på den professionella tolken och
Erfarenheter och förväntningar på sjukvården, belyser patienternas perspektiv på
hur vårdrelationen till sjuksköterskan kan påverkas av att använda tolk.
Erfarenheter!och!förväntningar!på!sjukvården!!
Temat innefattar två kategorier; sjukvårdspersonalens bemötande och
kommunikationssvårigheter.
Sjukvårdspersonalens bemötande
Lättillgänglig sjukvård och att sjukvårdspersonalen jobbar utifrån principerna för personcentrerad vård ansågs av patienterna vara grundpelare i ett lyckat vårdmöte (Carroll m.fl. 2007). Lättillgänglig tolkservice var en viktig del i detta. Patienterna uppgav att de kände sig väl bemötta när vårdpersonalen visade intresse för deras kultur och fick dem som patienter att känna sig värdefulla och respekterade. Att personalen hade ett positivt kroppsspråk och visade att de hade tid att prata med patienterna var förutsättningar för ett lyckat vårdmöte enligt patienterna (a.a.). I Krupic m.fl. (2016) beskriver patienterna tillfällen när de tyckt att personalen hanterat deras tolkbehov på ett positivt sätt. Patienterna upplevde att
vårdpersonalen försökte ta hänsyn till deras önskemål när de skulle boka en tolk (Krupic m.fl. 2016). Patienterna blev tillfrågade om vilket språk och eventuell dialekt som de föredrog, många blev också tillfrågade kring vilket kön de önskade att tolken skulle tillhöra (Krupic m.fl. 2016). Att använda en kvinnlig tolk ökade tryggheten i vårdmötet enligt de kvinnliga patienterna (Carroll m.fl. 2007). Enligt Hadziabdic m.fl. (2009) föredrog patienterna att använda sig av en tolk på plats vid vårdbesök. Patienterna kunde då använda sig av kroppsspråk i
kommunikationen och dessutom läsa av tolkens kroppsspråk. Detta var något som ansågs förtroendeskapande. Patienterna beskrev också egenskaper hos
vårdpersonalen och sjukvården i stort som de inte uppskattade. Samma studie (Hadziabdic m.fl. 2009) visade också på att långa väntetider, att personalen stressade igenom vårdmötet och att de frångick principerna för personcentrerad omvårdnad bidrog till en negativ upplevelse av sjukvården. Personal som öppet visade sin frustration över språkbarriären mellan dem själva och patienterna var också en stark negativ faktor (a.a.). Det fanns också patienter som upplevde att vårdpersonalen inte tog hänsyn till deras preferenser när det gällde bokning av tolk (Krupic m.fl. 2016).
Kommunikationssvårigheter
I Gerrish m.fl. (2004) studie upplevde patienterna att otillräcklig tolkningstjänst ledde till kommunikationssvårigheter. En patient uppgav till exempel att det var svårt att förmedla sina känslor under vårdmötet om inte en professionell tolk närvarade (a.a.). Patienter upplevde dock samma förhinder även när samtalet fördes via en professionell tolk (Hadziabdic m.fl. 2009). Patienterna uppgav att de var osäkra på hur tolkservice fungerade och att de hade svårt att förmedla sin önskan om att använda en professionell tolk till vårdpersonalen (Gerrish m.fl. 2004). Det framkom att patienter som hade tolkbehov hade en tendens att bara söka vård om det fanns en akut anledning (a.a.). I Carroll m.fl. (2007) studie ansåg patienterna att kontinuitet i vården var en förutsättning för att få en
tillfredsställande vårdupplevelse. Ökad kontinuitet i vården skulle enligt dem själva leda till att de vågade söka vård oftare och inte bara vid akuta tillfällen (Carroll m.fl. 2007).
Erfarenheter!och!förväntningar!på!tolken!
Temat innefattar två kategorier; tolkens kompetens och tolkens egenskaper.
Synen på tolkens kompetens
I ett flertal studier beskriver patienterna egenskaper som de anser att
sjukvårdspersonal och tolkar bör besitta för att de ska få en positiv upplevelse av hälso- och sjukvården (Arnaert & Schaack 2006; Carroll m.fl. 2007; Hadziabdic m.fl. 2009; Krupic m.fl. 2016). Ett av de stora förtroendeskapande områdena som patienterna tog upp var vikten av att använda sig av en tolk med rätt kompetens (Hadziabdic m.fl. 2009; Krupic m.fl. 2009). Enligt patienterna innebar rätt
kompetens att tolken hade goda kunskaper inom språk och medicinsk terminologi, att de hade ett professionellt förhållningssätt och att tolken var noga med att hålla konfidentialitetskravet (a.a.). Att tolken visade empati och utgav trygghet skapade tillit (Carroll m.fl. 2007). Det var viktiga kriterier för att patienterna skulle känna sig bekväma och våga tala öppet om sin hälsa (a.a.). Patienterna som medverkade i Hadziabdic m.fl. (2009) studie menade att det var mycket viktigt att den tolk som anlitades också talade samma dialekt och delade liknande bakgrund som dem själva. Om så inte var fallet upplevde patienterna en osäkerhet kring om de kunde lita på att tolken översatte det som sades korrekt och om hen höll
konfidentialitetskravet (Hadziabdic m.fl. 2009). Patienterna ansåg att det saknades kontinuitet vid användning av professionell tolk. Om en tolk ansågs vara
kompetent ville patienterna anlita samma tolk till nästa vårdkontakt eftersom det tar lång tid att skapa tillit mellan två personer (Hadziabdic m.fl. 2009).
Tolkens funktion
Patienterna uppgav i två studier att de såg tolken som mer än en renodlad
översättare (Arnaert & Schaack 2006; Hadziabdic m.fl. 2009). Patienterna ansåg att de professionella tolkarna hade en viktig roll i att hjälpa dem i andra praktiska saker också, till exempel läsa brev från sjukhuset, visa vägen på sjukhusområdet eller kontakta sjukvårdspersonalen vid behov (Hadziabdic m.fl. 2009). Tolken kunde också fungera som en trygghet och en social sysselsättning i väntan på vård (Arnaert & Schaack 2006).
DISKUSSION
I metoddiskussionen diskuteras styrkor och svagheter i den metod som använts för att genomföra föreliggande litteraturstudie. I resultatdiskussionen diskuteras och problematiseras resultatet av litteraturstudien i relation till ytterligare publicerade studier.
+
Metoddiskussion
I enlighet med Forsberg och Wengström (2016) identifierades bärande begrepp i den föreliggande litteraturstudiens syfte. De svenska bärande begreppen
översattes till engelska inför sökningen i databaserna. Begreppet vårdrelation översattes till en början och var med i den första sökningen men ordet bedömdes inte ha en fullgod motsvarighet på engelska som skulle ge relevanta träffar i
databaserna och valdes därför bort. Det ansågs däremot rimligt att anta att eftersom begreppen patient och sjuksköterska fanns med skulle artiklar som berörde vårdrelationen mellan sjuksköterskan och patienten ändå inkluderas i sökresultatet även om inte det engelska order för vårdrelation, care-relationship, användes.
Syftet med litteraturstudien var att belysa sjuksköterskors och patienters
upplevelser av hur användandet av professionell tolk kan påverka vårdrelationen
och därför grundade sig föreliggande litteraturstudie på forskning med kvalitativa ansatser. Enligt Polit och Beck (2014) syftar studier med kvalitativa ansatser till att just förstå fenomen. I forskning med kvantitativa ansatser är det inte själva upplevelsen av ett fenomen som står i centrum (Polit & Beck 2014) och därför ansågs artiklar som grundats på kvantitativ forskning inte som lämpliga för att besvara föreliggande litteraturstudies syfte. En betydande del av artiklarna som framkom genom databassökningarna exkluderades i och med att de hade en kvantitativ ansats, möjligen finns det tillräckligt med underlag för att i framtiden genomföra en liknande studie men baserad på kvantitativ forskning istället. För att besvara syftet valdes litteraturstudie som design. Att genomföra en
litteraturstudie ger möjlighet att få en överblick över vad som tidigare producerats inom ett forskningsområde i stort (Polit & Beck 2014). Hade istället en empirisk studie valts som metod, med exempelvis djupintervjuer som datainsamling, hade generaliserbarheten av resultatet eventuellt inte blivit lika hög. Detta eftersom data i så fall skulle samlats in från en betydligt mindre mängd informanter.Vid valet av studiedesign diskuterades också den komplexa etiska aspekten av att genomföra en empirisk studie. Det konstaterades att till följd av den bristande förkunskapen kring hur bland annat intervjuer skulle genomföras, fanns det en risk att materialet inte skulle hanteras etiskt korrekt om en empirisk studie genomförts. Enligt Polit och Beck (2014) kräver empiriska studier mer tid och ekonomiska resurser för att genomföras. Valet att genomföra en litteraturstudie föll sig naturligt med tanke på den korta tid som arbetet skulle genomföras på och de begränsade ekonomiska resurserna.
Litteraturstudiens metod grundade sig i Forsberg och Wengström (2016) arbetsstruktur för att arbetet skulle ske strukturerat och transparent. Det finns vissa svagheter med att göra en litteraturstudie (a.a.). Tillgång till relevant forskning kan vara begränsad och urvalet kan bli selektivt då författaren väljer studier som passar den egna ståndpunkten (Forsberg & Wengström 2016.). Det är viktigt att vara medveten om detta vid genomförande av en litteraturstudie då det kan påverka studiens resultat och kvalitét. Enligt Polit och Beck (2014) är det en styrka att analysen genomförts enskilt till att börja med och att resultatet av analysen sedan jämförts för att hitta likheter och skillnader i tolkningarna. Enligt Forsberg & Wengström (2016) kan artiklar vara gratis via en databas från till exempel ett bibliotek eller vara avgiftsbelagda. Flertal artiklar som kom fram genom databassökningen valdes bort då de behövde beställas mot en avgift. Det var svårt att bedöma om artiklarna var aktuella för att besvara syftet enbart utifrån rubrik och abstrakt. Detta i kombination med att det kostar pengar att beställa artiklar och att tiden för att granska materialet var knapp gjorde att valet föll på att inkludera enbart artiklar som fanns tillgängliga i fulltext. Till följd av detta kan vissa aspekter av tolkens påverkan på vårdrelationen ha utelämnats omedvetet från resultatet. Det är möjligt att resultatet av litteraturstudien blivit annorlunda
om artiklar beställts. Det kan även diskuteras om sökningar i ytterligare databaser hade gjort att fler relevanta artiklar hittats som gett ytterligare material för att besvara syftet. Forsberg och Wengström (2016) anser att all relevant forskning borde inkluderas, men detta är inte alltid möjligt då det kan finns ekonomiska och praktiska skäl som hindrar detta.
I arbetet begränsades antalet artiklar genom att ha filter med engelska som språk och tillgängliga abstrakt vid sökningarna i databaserna. Valet att ha filter med tillgängliga abstrakt gjordes efter konsultation med en bibliotekarie. Att rådfråga en bibliotekarie rekommenderar Forsberg och Wengström (2016). För- och nackdelar diskuterades kring val av filter. En nackdel med att använda filter är att det blir färre träffar och att det eventuellt skulle kunna finnas abstrakt fast de inte är inlagda i databasen, vilket kan leda till att relevanta artiklar missas. En fördel med att ha tillgängliga abstrakt som ett filter är att arbetssättet blir mer effektivt då det sållar bort artiklar automatiskt och resultatet av sökningen blir mer överskådlig. I det här fallet bedömdes fördelarna överväga nackdelarna. Ett effektivt arbetssätt prioriterades eftersom tiden för arbetet var knapp. Ett
exklusionskriterie angående artiklars publiceringsår användes i den föreliggande litteraturstudien. Forsberg och Wengström (2016) menar att den kliniska
forskningen kan bli inaktuell då det sker förändringar inom verksamheten. Sedan 2000-talets början har migrationen världen över förändrats. De utmaningar som sjukvården möter idag är inte densamma som för 18 år sedan. Eventuellt skulle relevanta artiklar kunnat falla bort men samtidigt kan frågan ställas kring hur relevant resultatet av forskning som är över 18 år gammal är för att besvara föreliggande litteraturstudies syfte idag.
För att komplettera databassökningen och säkerställa att inte relevanta artiklar inom ramen för inklusions-och exklusionskriterierna förbisågs utfördes också en manuell litteratursökning i enlighet med Forsberg och Wengström (2016). Den manuella sökningen användes som komplement till databassökningen i
litteraturstudien. En svaghet med detta är att den ursprungliga litteratursökningen kan ses som otillräcklig då den relevanta artikeln som valdes ut via den manuella sökningen inte fanns med i litteratursökningen. Kunskap och erfarenhet kring litteratursökning saknades och detta upplevdes som ett hinder.
Granskningsmallen utifrån SBU (2014) modifierades eftersom vissa frågor var svåra att tolka på grund av otillräcklig förkunskap kring granskning av
vetenskapliga artiklar. Det bedömdes som mer trovärdigt att exkludera de frågor som inte var förståeliga än att behålla dem i mallen och svara utan full förståelse. Det är troligt att en person med större kunskap i ämnet hade bedömt artiklarnas kvalité på ett annat vis. Efter granskningen genomfördes en innehållsanalys i enlighet med Forsberg och Wengström (2016). Detta för att få en tydlig vägledning i analysprocessen. Innehållsanalysen utfördes först enskilt innan resultatet av analysen jämfördes sinsemellan, syftet med detta var att studiens resultat skulle uppnå en större tillförlitlighet.
Skulle litteraturstudien genomföras igen hade arbetssättet antagligen sett annorlunda ut i och med de erfarenheter som arbetet med den föreliggande litteraturstudien genererat. Både litteratursökning och dataanalys, som genomfördes i enlighet med Forsberg och Wengström (2016), hade sannolikt utförts på ett mer systematiskt och tidseffektivt vis. Detta i och med en större insikt kring vad arbetsprocessens olika steg innebär. Utifrån de erfarenheter som
erhölls skulle artiklar med stor sannolikhet också beställts mot betalning om en ny litteraturstudie skulle genomföras. Detta för att eventuellt uppnå en mer rättvis bild av kunskapsläget inom intresseområdet.
Resultatdiskussion
Det framkom av den föreliggande litteraturstudiens resultat att sjuksköterskorna upplevde att de auktoriserade tolkarna kunde ha olika funktioner, där de både agerade som en språklig tolk och som en kulturell tolk (Eklöf m.fl 2014). Att tolken kan ha flera arbetsuppgifter bekräftades även i en senare publicerad studie av Dubus (2016) där också tolkarna gav uttryck för att deras funktion i samtalet kunde variera. Det framkommer av den föreliggande litteraturstudiens resultat att patienter kände sig betydelsefulla och respekterade när vårdpersonal visade intresse för deras kultur (Carroll m.fl. 2007). I tidigare litteratur framkommer det att missförstånd kan uppstå till följd av att personer inte delar samma kulturella bakgrund och därmed har olika referensramar (Eide & Eide 2007). I den
föreliggande litteraturstudiens resultat visar Cioffi (2003) att sjuksköterskorna var medvetna om att den kulturella bakgrunden kunde påverka patienternas sätt att uttrycka sig och att detta kunde göra det problematiskt för dem att läsa av exempelvis patienternas kroppsspråk korrekt. Utifrån den föreliggande
litteraturstudiens resultat är det rimligt att fundera kring om tolkens roll som en kulturell översättare borde vara mer uttalad inom yrkesgruppen. Funktionen har troligen en positiv inverkan på patientsäkerheten då den kan förebygga att missförstånd uppstår till följd av kulturella skillnader. Även vårdrelationen kan rimligtvis påverkas positivt eftersom sjuksköterskorna får en större möjlighet att intressera sig för och förstå patientens bakgrund och kulturella tillhörighet. Det framkommer av föreliggande litteraturstudies resultat att patienter upplevde att tolkens funktion var mer än bara en språklig översättare (Arnaert & Schaack 2006; Hadziabdic m.fl. 2009). Tolken kunde även hjälpa dem med både praktiska ärenden så som att visa vägen (Hadziabdic m.fl. 2009) och förmedla trygghet (Arnaert & Schaack 2006). Det som den föreliggande litteraturstudien visar stödjs också av ytterligare en studie (Rosenberg m.fl. 2008). Studien visar på att tolkarna upplevde att patienter ofta frågade dem om olika sysslor som inte rörde deras professionella roll, vilket skapade en inre konflikt mellan det professionella och det privata hos tolken (a.a.). Studien Hsieh (2006) uppgav att tolkarna ansåg att det var problematiskt att sätta gränser och vara tydliga gentemot patienterna angående vad som ingick i rollen som professionell tolk. Det är tänkbart att denna förvirring kring vilken roll och funktion tolken har skapar en anspänning hos både patienten, sjuksköterskan och tolken. Det blir svårt för patienten att veta vad hen kan förvänta sig av tolken och själva vårdmötet. Det blir även svårt för
sjuksköterskan att veta vilka krav hen kan ställa under vårdmötet då gränserna mellan de olika rollerna tolken har är oklara. För att skapa en givande vårdrelation behövs det rätt förutsättningar. Idealet borde vara att både sjuksköterskan och tolken känner sig införstådda med sina arbetsuppgifter, vilken roll de har samt vad de kan förvänta sig av varandra. Detta borde också vara något som patienten är införstådd med.
Litteraturstudiens resultat visar att en organisatorisk utmaning för sjuksköterskor var bristen på professionella tolkar (Eklöf m.fl. 2014; Gerrish m.fl. 2004;
McCarthy m.fl. 2013). Att det råder brist på professionella tolkar i Sverige har konstaterats i en publikation av Myndigheten för yrkeshögskolan (2015). I den föreliggande litteraturstudien framkommer det även att sjuksköterskorna upplevde
svårigheter att boka in en tolk med rätt kompetens under udda arbetstider till följd av tolkbristen (Cioffi 2003). Resultatet av litteraturstudien visade också att bristen på auktoriserade tolkar utgjorde ett orosmoment för sjuksköterskorna och att den var en källa till frustration (McCarthy m.fl. 2013; Nailon 2006). Samtidigt visade litteraturstudiens resultat att patienter uppfattade personal som visade sin
frustration öppet som något negativt (Carroll m.fl. 2007). En utav sjuksköterskans kärnkompetenser är att bedriva personcentrerad omvårdnad (Svensk
sjuksköterskeförening 2017). Det är rimligt att fundera om sjuksköterskans förmåga att ta hänsyn till patienters och anhörigas livsvärldar försämras på grund av oron och frustration som uppstår vid organisatoriska problem. Att vara orolig och frustrerad tar mycket energi och tankeverksamhet, vilket kan ta bort fokus från patientens behov. Detta kan eventuellt resultera i försämrad möjlighet att bedriva personcentrerad omvårdnad och skapa en givande vårdrelation. Av den föreliggande studiens resultat framkommer det att ett flertal patienter ansåg att lättillgänglig tolkservice spelade en väsentlig roll i ett givande vårdmöte (Caroll m.fl. 2007). Enligt sjuksköterskorna i litteraturstudiens resultat var ökad tillgänglighet av professionella tolkar samt ökad utbildning för vårdpersonal angående tolkanvändning en förutsättning för att kunna bedriva personcentrerad vård (Tuohy m.fl. 2008). Att det finns ett behov av ökad utbildning för
vårdpersonal stöds av ytterligare studier där det framkommit att även sjuksköterskestudenter efterfrågar mer utbildning (Jirwes m.fl. 2010).
Lättillgänglig tolkservice och ökad utbildning kan således ses som två faktorer som skulle kunna underlätta sjuksköterskans arbete och förbättra patientens upplevelse av vårdrelationen.
Föreliggande studies resultat visade att sjuksköterskorna försökte skapa trygghet och kontinuitet för patienterna genom att anlita samma tolk i så stor utsträckning som möjligt, detta var dock svårt att uppnå på grund av tolkbristen (Eklöf m.fl. 2014; Tuohy m.fl. 2008). Detta speglades även i patienternas upplevelse av att det saknades kontinuitet vid tolkanvändning (Hadziabdic m.fl. 2009). Patienterna ansåg att det hade varit fördelaktigt att komma i kontakt med samma tolk om hen ansågs vara kompetent eftersom det tog tid att skapa tillit sinsemellan (a.a.). Enligt sjuksköterskorna resulterade misstro till tolken i att patienterna inte öppnade upp sig kring sina hälsoproblem under vårdmötet (Eklöf m.fl. 2014). Detta stöds av ett flertal studier som inkluderats i litteraturstudiens resultat (Carroll m.fl. 2007; Hadziabdic m.fl. 2009; Krupic m.fl. 2016). Studierna visade att tillit till tolken ledde till att patienterna vågade tala mer öppet om sina
hälsoproblem (a.a.). Den föreliggande litteraturstudiens resultat visar på att patienterna skulle söka vård oftare och inte bara vid akuta tillfällen om det fanns en större kontinuitet inom vården (Carroll 2007). Detta resultat stöds av senare publicerad litteratur som visat att även tolkar anser att tillit är en nyckelfaktor i ett lyckat vårdmöte (Dubus 2016). Utifrån den aktuella litteraturstudiens resultat kan det således utläsas att kontinuitet inom vården är högt eftertraktat av både tolkar, sjuksköterskor och patienter samtidigt som det är en bristvara inom dagens vård. Det är tänkbart att bristen på kontinuitet i längden påverkar såväl vårdrelationen som patientsäkerheten negativt. Detta eftersom patienterna inte öppnar upp sig när det saknas tillit och där med går sjuksköterskorna miste om information som skulle vara till nytta både för patientsäkerheten och för att skapa en givande vårdrelation.
Resultatet visade att sjuksköterskorna upplevde att strategier som de vanligen använde för att skapa en vårdrelation, exempelvis humor och ”småprat”, föll bort när det fanns en språkbarriär mellan dem själva och patienten (Tuohy m.fl. 2008). Detta bekräftas av en senare publicerad studie, där även tolkarna menar att
”småprat” exkluderades (Seale m.fl. 2013). Av litteraturstudiens resultat framkommer också att sjuksköterskorna upplevde att ett vårdmöte med en
professionell tolk var tidskrävande och att sjuksköterskorna försökte effektivisera tiden genom att klargöra syftet med samtalet tidigt i konversationen (Eklöf m.fl. 2014). I en tidigare publicerad studie (Seale 2013) framkom det att en tolk använde sig av en liknande strategi. I kontrast till detta upplevde patienterna i litteraturstudiens resultat att ett lyckat vårdmöte innebar att vårdpersonalen hade tid att prata med dem kring såväl anledningen till vårdmötet som deras liv i stort (Carroll m.fl. 2007). Ett stressat intryck från personalen upplevdes som negativt enligt patienterna (Carroll m.fl. 2007). Svensk sjuksköterskeförening (2016) menar att sjuksköterskor ska sträva efter att tillgodose patienternas behov av att prata om mer än bara sin sjukdom samt att de ska ta hänsyn till patienternas livsvärld. Detta eftersom det är en viktig del i personcentrerad omvårdnad (a.a.). Föreliggande studies resultat visar på två skilda krav som ställs på sjuksköterskan, å ena sidan ska hen genomföra omvårdnaden tidseffektivt å andra sidan ska hen ta sig tid att lyssna till patienten och visa hänsyn för dennes livsvärld. Detta kan skapa en inre konflikt hos sjuksköterskan, vilket leder till en känsla av att inte räcka till. Något som i längden kan påverka vårdrelationen negativt mellan
sjuksköterska och patient då risken är att sjuksköterskan inte klarar av att uppfylla något av kraven till fullo.
Föreliggande studies resultat visade att sjuksköterskorna upplevde att det förekom att den auktoriserade tolken utelämnade information i vårdmötet med patienten (Nailon 2016). Påståendet stödjs av en tidigare publicerad artikel där tolkar förklarade att de stundtals anpassade informationen för att skydda patienterna från vad de upplevde var olämpliga kommentarer från sjukvårdspersonalen (Seale m.fl. 2013). Enligt PL 3 kap 7§ är sjuksköterskor skyldiga att försäkra sig om att information når fram till patienten men föreliggande litteraturstudie visade att sjuksköterskorna upplevde en osäkerhet kring om patienterna fått ta del av all information (Nailon 2016). Det framkom av den föreliggande litteraturstudiens resultat att sjuksköterskorna försökte tolka kroppsspråket hos patienterna för att säkerställa att informationen nådde fram (a.a.). Litteraturstudiens resultat visar att det kan vara svårt för sjuksköterskan att leva upp till de krav som patientlagen ställer när hen genomför ett vårdmöte med en tolk närvarande. Även om tolkarnas intention är att skona patienterna från obehaglig information blir konsekvensen av deras handlande en annan, patientsäkerheten kan bli hotad. Även vårdrelationen riskerar att påverkas om information förskingras via tolken. Det är rimligt att anta att graden av tillit minskar hos både patient och sjuksköterska om det
framkommer att information framförts inkorrekt. Som tidigare nämnts är tillit en grundpelare i vårdrelationen.
KONKLUSION
Föreliggande studies resultat visar att användandet av auktoriserad tolk är ett viktigt verktyg i omvårdnaden, men att användandet även kan försvåra för sjuksköterskan att skapa en givande vårdrelation. Både patienter och
skulle ha rätt kompetens. Dessa önskemål var dock svåra att uppfylla på grund av den rådande tolkbristen, vilket resulterade i att patienterna inte öppnade upp sig i vårdmötet. Resultatet visade också att viktig information angående både
patientens livsvärld och dennes sjukdomstillstånd ofta föll bort i samtal som fördes via tolk. Bristen på information försvårade för sjuksköterskan att bedriva personcentrerad omvårdnad och påverkade samtidigt patientsäkerheten. Tillit är en grundsten i vårdrelationen och litteraturstudien visar att tolkanvändning påverkar graden av tillit i vårdrelationen på en rad olika vis. Bristen på tillit är en av de stora utmaningarna som måste övervinnas för att vårdrelationen mellan sjuksköterskor och patienter med tolkbehov skall förbättras.
FORTSATT KUNSKAPSUTVECKLING OCH
FÖRBÄTTRINGSARBETE
Litteraturstudien bidrog till ökad kunskap kring tolkanvändandets komplexitet och även till en större förståelse för språkbarriärers och kommunikationssvårigheters effekter på vårdrelationen. Den föreliggande litteraturstudien har bidragit till insikten att det behövs fler evidensbaserade strategier som sjuksköterskor kan använda sig av för att underlätta tolksamtalet och därmed öka patientsäkerheten och kvalitén på vårdrelationen. Litteraturstudien gav en ökad kunskap och medvetenhet kring att en givande vårdrelation är något både sjuksköterskan och tolken måste arbeta aktivt för att upprätthålla. Det behövs dock rätt
förutsättningar, så som ökad tillgång på auktoriserade tolkar och ökad utbildning hos sjukvårdspersonalen, för att få möjlighet att skapa en tillfredställande
vårdrelation till patienten. Genom att belysa hur sjuksköterskan och patienten upplever att användandet av tolk påverkar vårdrelationen skapas en större
förståelse för de utmaningar som hälso- och sjukvården står inför. Det kan i sin tur ligga till grund för hur undervisning och utbildning kring tolkanvändning i vården utformas I framtiden. Detta skulle kunna förbättra vården för patienter med tolkbehov.
REFERENSER
*Arnaert A, Schaack G, (2006) Cultural awareness of Inuit patients’ experiences with emergency nursing care. Accident and Emergency Nursing, 14, 97-103. Björngren Caudra C (2010) Tillit och dess avgörande faktorer utifrån
sjuksköterskors erfarenhet. I: Björngren Caudra C (Red) Omvårdnad i mångkulturella rum – frågor om kultur, etik och reflektion (1:1). Lund,
Studentlitteratur, 133-159.
*Carroll J, Epstein R, Fiscella K, Gibson T, Volpe E, Jean-Pierre P, (2007) Caring for Somali women: Implications for clinician-patient communication, Patient
Education and Counseling, 66, 337-345.
*Cioffi J, (2003) Communicating with culturally and linguistically diverse patients in an acute care setting: nurses’ experience. International journal of
nursing studies, 40, 299-306.
CODEX - samlingen av regler och riktlinjer för forskning, (2015) >http://codex.vr.se< (2018-01-10).
Dubus N, (2016) Interpreters’ subjective experiences of interpreting for refugees in person and via telephone in health and behavioural health settings in the United States. Health and social in the community, 24 (5), 649-658.
*Eklöf N, Hupli M, Leino-Kilpi H, (2014) Nurse’ perceptions of working with immigrant patients and interpreters in Finland. Public health nursing, 32, 143-150.
Eide H, Eide T, (2007) Omvårdnadsorienterad kommunikation - relationsetik,
samarbete och konfliktlösning. Lund, Studentlitteratur AB.
Forsberg C, Wengström Y, (2016) Att göra systematiska litteraturstudier. Stockholm, Natur & Kultur.
Förvaltningslagen, 1986:223.
**Gerrish K, Chau R, Sobowale A, Birks E, (2004) Bridging the language barrier: the use of interpreters in primary care nursing. Health and Social Care in the
Community, 12, 407-413.
*Hadziabdic E, Heikkilä K, Albin B, Hjelm K, (2009) Migrants’ perception of using interpreters in health care. International Nursing Review, 56, 461-469. Hanssen I, (2007) Omvårdnad i ett mångkulturellt samhälle. Lund,
Studentlitteratur AB.
Hsieh E, (2006) Conflicts in how interpreters manage their roles in provider – patient interactions. Social Science & Medicine, 62, 721-730.
International organization for migration, (2015) Global migration trends
Jirwe M, Gerrish K, Emami A, (2010) Student nurses’ experiences of
communication in cross-cultural care encounters. Scandinavian Journal of Caring
Sciences, 24, 436-444.
Johansson J (2017) Tolkning till andra språk. >https://1177.se< HTML (2017-10-26)
Kammarkollegiet författningssamling, 2016:2.
*Krupic F, Hellström M, Biscevic M, Sadic S, Fatahi N, (2016) Difficulties in using interpreters in clinical encounters as experienced by immigrants living in Sweden. Journal of clinical nursing, 25, 1721-1728.
*McCarthy J, Cassidy I, Ghaham M, Tuohy D, (2013) Conversations through barriers of language and interpretation. British Journal of Nursing, 22, 335-339 Myndigheten för yrkeshögskolan, (2015) Översyn kontakttolk slutrapport. >https://www.myh.se< PDF (2017-10-20)
*Nailon R, (2016) Nurses’ concerns and practices with using interpreters in the care of latino patients in the emergency department. Journal of transcultural
nursing, 17, 119-128.
Patientlag, 2014:821.
Polit D, Beck C, (2013) Essentials of nursing research: appraising evidence for
nursing practice. 8. ed. Philadelphia: Wolters Kluwer Health/Lippincott Williams
& Wilkins
Rosenberg E, Seller R, Leanza Y, (2008) Trough interpreters’ eyes: Comparing roles of professional and family interpreters. Patient education and conseling, 70, 87-93.
Sandberg H, (2014) Sjuksköterskans samtal - professionalitet och
medmänsklighet. Lund, Studentlitteratur AB.
Seale C, Rivas C, Al-Sarraj H, Webb S, Kelly M, (2013) Moral mediation in interpreted health care consultations. Social science and medicine, 98, 141-148. Socialstyrelsen, (2016) Tolkar för hälso- och sjukvården och tandvården. Tolkar
för hälso- och sjukvården och tandvården, kartläggning våren 2016, 2016, 1-66.
Statens beredning för medicinsk och social utvärdering, (2014) Mall för
kvalitetsgranskning av studier med kvalitativ forskningsmetodik - patientupplevelser. >http://www.sbu.se< PDF (2017-11-01)
Svensk sjuksköterskeförening, (2017) kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska. Svensk sjuksköterskeförening, 1-15.
Svensk sjuksköterskeförening, (2016) Personcentrerad vård. Svensk
*Tuohy D, McCarthy J, Cassidy I, Graham M.M, (2008) Educational needs of nurses when nursing people of a different culture in Ireland. International Nursing
BILAGOR
Bilaga 1: Sökresultatet i CHINAL respektive PubMed.
Bilaga 2: Modifierat granskningsprotokoll enligt SBU (2014) Bilaga 3: Artikelmatris
BILAGA(1
+
(Tabell 5. Sökresultat i PubMed 17-11-11
PubMed Sökning Träffar/titlar Abstrakt Artiklar # 4 #1 AND #2 AND #3
Filter: tillgängliga abstrakt
356 110 11 # 3 (((patient*[MeSH Terms]) OR patient*) OR foreigner) OR immigrant 2464455 # 2 ((nurse*[MeSH Terms]) OR "registered nurse*") OR nurs*
853674 # 1 ((translating*[MeSH Terms])
OR interpreter*) OR "professional interpreter"
6296
(Tabell 6. Sökresultat I CINAHL 17-11-11
CINAHL Sökning Träffar/titlar Abstrakt Artiklar
S4 S1 AND S2 AND S3
Filter: tillgängliga abstrakt
230 80 16 S3 MH translation OR interpreter OR "professional interpreter*" OR "Interpreter service*" 2076 S2 MH Nurse OR nurs* OR "registered nurse" 666181 S1 MH Patients OR patient OR foreigners OR immigrants 999519
BILAGA(2(
Tabell 7. Modifierat granskningsprotokoll enligt SBU (2014).
Syfte
Utgår studien från en väldefinierad problemformulering/frågeställning?
Ja Nej Oklart
Urval
Är urvalet relevant? Ja Nej Oklart
Är urvalsförfarandet tydligt beskrivet? Ja Nej Oklart
Är kontexten tydligt beskriven? Ja Nej Oklart
Är studien godkänd av en etikkommitté? Ja Nej Oklart
Datainsamling
Är datainsamlingen tydligt beskriven? Ja Nej Oklart
Är datainsamlingen relevant? Ja Nej Oklart
Analys
Är analysen tydligt beskriven? Ja Nej Oklart
Resultat
Är resultatet logiskt? Ja Nej Oklart
Är resultatet begripligt? Ja Nej Oklart
Är resultatet överförbart till ett liknande sammanhang (kontext)?
Ja Nej Oklart Är resultatet överförbart till ett annat sammanhang
(kontext)?
