Vid vägledning – öppnar dörrar!: En undersökning hur lärare arbetar med studie- och yrkesvägledning i vid bemärkelse

(1)

Vid vägledning – öppnar dörrar!

En undersökning hur lärare arbetar med studie- och yrkesvägledning i vid bemärkelse

Karin Forsberg och Katinka Molander

Vt 2016

Examensarbete, 15 hp

Studie – och yrkesvägledarprogrammet 180 hp Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap

(2)

Sammanfattning

Syftet med examensarbetet var att undersöka på vilket sätt lärare tolkar sitt uppdrag att arbeta med studie- och yrkesvägledning i vid bemärkelse i förhållande till rådande styrdokument. Vi har använt oss av en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjufrågor och med ett urval av totalt sex behöriga lärare inom tre grundskolor på två olika orter. Intervjuerna utgick från frågeställningar om hur lärare arbetar med studie – och yrkesvägledning i den ordinarie undervisningen samt hur aktuella styrdokument och riktlinjer efterföljs. Resultatet visade att lärares uppfattning av vad vägledning i vid bemärkelse innebär är av varierande karaktär. Den skiftande uppfattningen avspeglades även i lärarnas vägledningsarbete i undervisningen samt på vilket sätt de arbetar i förhållande till rådande styrdokument. Det centrala är att arbeta med vägledning i vid bemärkelse i tidig ålder för att motverka begränsningar och kompromisser, vilket kan förhindra att elevens studie- och yrkesdrömmar skyms.

Nyckelord; hela skolan ansvar, väl underbyggda val, skola – arbetsliv, styrdokument

(3)

Innehållsförteckning

1. Inledning ... 4

1.1 Syfte och frågeställningar ... 5

1.2 Avgränsning ... 5

2. Bakgrund ... 6

2.1 Styrdokument och riktlinjer ... 6

2.2 Kvalitetsgranskning av grundskolans studie - och yrkesvägledning ... 8

2.3 Begränsningar och kompromisser ... 9

2.4 Självkännedom en viktig pusselbit ... 11

2.5 Skola-arbetsliv i undervisningen, en processutbildning ... 12

2.6 Sammanfattning ... 13

3. Karriärvalsteorier ... 14

3.1 Gottfredsons teori ... 14

3.2 Hodkinson och Sparkes teori ... 16

3.3 Sammanfattning ... 18

4. Metod ... 18

4.1 Metodval ... 18

4.2 Urval ... 19

4.3 Genomförande och bearbetning ... 20

4.4 Validitet ... 21

4.5 Reliabilitet ... 21

4.6 Etiska ställningstaganden ... 22

5. Resultat ... 23

5.1 Beskrivning av respondenterna ... 23

5.2 Lärares uppfattning av studie- och yrkesvägledning i vid bemärkelse ... 24

5.3 Lärarens arbete med studie- och yrkesvägledning ... 25

5.4 Förändring och utveckling i linje med styrdokument och riktlinjer ... 29

6. Analys ... 31

6.1 Lärarnas uppfattning om studie – och yrkesvägledning ... 31

6.2 Lärarens arbete med studie- och yrkesvägledning ... 33

6.3 Förändring och utveckling i linje med styrdokument och riktlinjer ... 35

7. Diskussion ... 36

7. 1 Metoddiskussion ... 39

7. 2 Framtida forskning ... 41

8. Referenslista ... 42

Bilaga 1 - Intervjuguide ... 44

(4)

1. Inledning

Idag råder en allt snabbare samhällsförändring vilket medför en föränderlig arbetsmarknad med bland annat fler utbildningsvägar än tidigare. Ungdomar ställs inför fler valsituationer, speciellt inom utbildnings- och yrkeskarriär vilket leder till ett ökat krav på dagens unga.

Förmågor som anpassningsbar och flexibel är viktiga för att snabbt kunna ta ställning och fatta välgrundade beslut.¹ Behovet av studie- och yrkesvägledning inom grundskolan är därför extra viktig då ungdomar generellt saknar kunskap om och vilka kompetenser som krävs för olika yrken. En begränsad kunskap om olika yrken leder till svårigheter att välja då branscher och yrken går i varandra. Det är därför viktigt att få kunskap och hjälp med sorteringen för att få en kunskapsbank att förhålla sig till.² Skolverkets Allmänna Råd Arbete med studie- och yrkesvägledning framhåller att lärare bör inkludera studie- och yrkesvägledning i undervisningen så att det genomsyrar hela verksamheten. Lärarens arbete ses här som en del av det samarbete som rekommenderas för att nå ett gott resultat kring studie- och yrkesvägledning i undervisningen. Lärare, studie- och yrkesvägledare och skolans övriga personal ska alla verka för att bilda en helhet, en röd tråd, för eleven.³

Studie- och yrkesvägledning är en processinriktad verksamhet med syfte att underlätta för skolans elever att fatta beslut om framtida studie- och yrkesval. Studie- och yrkesvägledning kan ses ur olika perspektiv, snäv- eller vid bemärkelse.⁴ I studien fokuserar vi på studie- och yrkesvägledning i vid bemärkelse där hela skolan har en central roll för att förbereda eleverna inför framtida studie- och yrkesval. Det är framförallt studie- och yrkesvägledare, rektorer och lärare som arbetar med studie- och yrkesorientering men all personal i skolan kan bidra på olika sätt.⁵ Eleverna ska förutom en utbildning av hög kvalitet även få underlag för fortsatt utbildning. Huvudmannen ska följa upp, planera och utveckla studie- och yrkesvägledningen.⁶ Rektor har ett ansvar för att utveckla samverkan mellan skolan och arbetslivet så att eleverna får konkreta erfarenheter, information och vägledning inför valet av fortsatt utbildning och yrkesinriktning.⁷

1 Lundahl, Lisbeth, m.fl. 2010, Att bana vägen mot framtiden – Karriärval och vägledning i individuellt och politiskt perspektiv, Studentlitteratur AB, Lund.

2 Skolverket, Stödmaterial, Studie – och yrkesvägledning i undervisningen, Taberg Media Group, Malmö 2015

3 Skolverkets Allmänna råd med kommentarer (2013) Arbete med studie – och yrkesvägledning. Elanders Sverige AB

4 Ibid

5 Ibid

6 Skollagen (2010:800) 4 kap. 3§

7 Skolverket (2011) Läroplan för grundskola, förskoleklassen och fritidshemmet – Edita, Västerås, Stockholm. Kap. 2.8

(5)

Lärare ska medverka till att skapa kontakter med mottagande gymnasieskolor, organisationer och företag. All personal i skolan har även ett ansvar för att elevens studie- och yrkesval inte begränsas av kön eller av social eller kulturell bakgrund.⁸ Ambitionen är att studie- och yrkesvägledningen ska vara hela skolans ansvar och därmed också genomsyra den ordinarie undervisningen. Intressant att nämna Skolinspektionens granskning av olika skolor i Sverige visar att så är inte fallet. Rapporten visar att studie- och yrkesvägledning som hela skolans ansvar är av varierande karaktär och i vissa fall så eftersatt att eleven får svårt att göra väl underbyggda studie- och yrkesval.⁹ Skolverket, i sina styrdokument och riktlinjer, betonar vikten av skolans ansvar för att studie- och yrkesvägledning i grundskolan ligger till grund för att eleven ska kunna göra väl grundade framtida studie- och yrkesval.¹⁰ Vi ser det som intressant att utifrån ovanstående resonemang undersöka på vilket sätt lärare tolkar och arbetar med studie och yrkesvägledning i vid bemärkelse utifrån de riktlinjer som ges.

1.1 Syfte och frågeställningar

Studiens syfte är att undersöka hur lärare tolkar och arbetar med studie- och yrkesvägledning i vid bemärkelse i förhållande till rådande styrdokument. Våra frågeställningar utifrån syftet är;

• Hur arbetar lärare med studie- och yrkesvägledning i den ordinarie undervisningen?

• Hur följer lärare de styrdokument och riktlinjer som finns gällande studie- och yrkesvägledning?

1.2 Avgränsning

Enligt Skolverkets Allmänna Råd Arbete med studie- och yrkesvägledning är all verksamhet som syftar till att ge eleven kunskaper och färdigheter som underlag för att fatta beslut om framtida studie- och yrkesval vägledning i vid bemärkelse. Arbete med vägledning i vid bemärkelse kan exempelvis vara studiebesök, prao, undervisning som rör arbetslivet samt aktiviteter för att utveckla elevens självkännedom. Genom vägledning, undervisning och information kan skolan ge eleven möjlighet att upptäcka andra yrkesområden än de som de redan känner till och på så vis vidgas elevens perspektiv. Vägledning i snäv bemärkelse är den personliga vägledning som studie- och yrkesvägledaren ger i grupp och individuellt.¹¹ I detta arbete har vi enbart valt att undersöka den vida vägledningen.

8 Skolverket (2011) Läroplan för grundskola, förskoleklassen och fritidshemmet – Edita, Västerås, Stockholm. kap. 2.6

9 Skolinspektionens Kvalitetsgranskning Rapport 2013:5 Studie- och yrkesvägledning i grundskolan. Diarienummer 400- 2011:3033 Stockholm 2013

11 Ibid

(6)

2. Bakgrund

I kommande avsnitt redogörs för relevant forskning inom området samt vilka resultat som framkommit av detta. Inledningsvis kommer en presentation av rådande styrdokument och riktlinjer. Därefter ett avsnitt som behandlar Skolinspektionens kvalitetsgranskning rapport.

Avslutningsvis redovisas de avsnitt som berör på vilket sätt skolan arbetar med vägledning som en process genom hela grundskolan. Syftet med kapitlet är att ge läsaren en översiktlig bakgrundsbild inför arbetats resultat och kommande analys.

2.1 Styrdokument och riktlinjer

För att eleven ska ha möjlighet att skapa medvetenhet om sig själv och få kunskap om vad som ligger till grund för möjliga vägar i livet är det viktigt med vägledning i skolan. Därför bör alla som arbetar i skolan bli medvetna om sitt språkbruk, sig själva, egna antaganden och det som tas för givet. De som arbetar i skolan ska kunna utmana egna och andras föreställningar om yrken, arbetsliv, kön men även om klass, migrationsbakgrund, sexualitet och funktionalitet.¹² Hur arbetet med dessa frågor ska fördelas beskrivs i Skolverkets Allmänna Råd som utgår från bestämmelser i skollagen, läroplaner och förordningar. Rektor bör enligt Allmänna Råd se till att:

...personalen på skolan har kunskaper om och förståelse för hur kön och social och kulturell bakgrund påverkar elevernas studie- och yrkesval samt att de har kunskaper om hur elevernas föreställningar om utbildningar och yrken kan utmanas ¹³

Lärare bör i undervisningen ge eleverna möjlighet att utveckla en förståelse för hur kunskaper i ämnet kan ha betydelse i arbetslivet vilket kan komma att utgöra ett underlag för kommande studie- och yrkesval. Läraren bör även utmana, problematisera och visa på alternativ till traditionella föreställningar om kön, social och kulturell bakgrund som kan komma att begränsa elevernas kommande studie- och yrkesval. Dessutom bör läraren ge eleverna möjlighet att utveckla kunskaper om hur arbetslivet fungerar.¹⁴

12 Wikstrand Frida m.fl. (2015) i Tala om arbetslivet, Ett genusmedvetet och normkritiskt metodmaterial för hela skolan, Malmö Högskola, Stockholm: Skolverket 2015

14 Ibid

(7)

I Läroplan för grundskolan framgår att skolan är ansvarig för att eleverna inhämtar och utvecklar kunskaper som är nödvändiga för varje individ, vilket ger en grund för fortsatt utbildning. Skolans verksamhet ska utgöra en grund för utforskande, nyfikenhet och lust att lära.¹⁵

Alla som arbetar i skolan ska

• verka för att utveckla kontakter med kultur- och arbetsliv, föreningsliv samt andra verksamheter utanför skolan som kan berika den som en lärande miljö

• bidra till att elevens studie- och yrkesval inte begränsas av kön eller av social eller kulturell bakgrund.

Läraren ska

• bidra med underlag för varje elevs val av fortsatt utbildning och medverka till att utveckla kontakter med mottagande skolor samt med organisationer, företag och andra som kan bidra till att berika skolans verksamhet och förankra den i det omgivande samhället.¹⁶

I Läroplan för grundskolan framgår att rektor bör göra en tydlig arbetsfördelning för att säkerställa att eleverna får den vägledning de är i behov av. Det bör synliggöras vem som ansvarar för särskilda insatser och generella uppgifter inom studie- och yrkesvägledningen.

Redan i de lägre årskurserna ska skolan ge eleven förutsättning att utveckla kunskaper och erfarenheter för kommande studie- och yrkesval.¹⁷ Alla skolformer undantaget förskola och förskoleklass ska ha tillgång till personal med kompetens att tillgodose elevernas behov av studie- och yrkesvägledning enligt skollagen.¹⁸ För att eleven utifrån sina förutsättningar ska utvecklas så långt som möjligt är det viktigt att skolan erbjuder stimulans genom en mängd olika insatser och aktiviteter.¹⁹

15 Skolverket (2011) Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet, Edita, Våsterås, Stockholm. Kap. 2.2

16 Ibid kap. 2.6

17Lgr 11 i Skolverkets Allmänna råd med kommentarer (2013) Arbete med studie – och yrkesvägledning. Elanders Sverige AB 18 Skolverkets Allmänna råd med kommentarer (2013) Arbete med studie – och yrkesvägledning. Elanders Sverige AB

19 Skolinspektionen (2013) i Skolverkets Allmänna råd med kommentarer (2013) Arbete med studie – och yrkesvägledning.

Elanders Sverige AB

(8)

Eleven behöver utveckla kunskaper om arbetslivet, utbildningssystemet, utbildningsvägar och även koppla dessa kunskaper till den ständigt pågående samhällsutvecklingen. Eleven behöver även utveckla kunskaper om sig själv, få insikt om sina intressen, förmågor, möjligheter, eventuella begränsningar samt ges förutsättningar till reflektion i förhållande till sina mål inför framtiden.²⁰ Läraren och studie- och yrkesvägledaren bör samverka i planeringen kring dessa insatser så att vägledningen kan löpa som en röd tråd genom elevens hela skolgång.²¹

Hur ansvaret för studie – och yrkesvägledning kan fördelas kan ses utifrån illustrationen nedan:

Figur 1 Visar hur ansvaret för studie- och yrkesvägledning kan fördelas. Hämtat från Skolverket²²

2.2 Kvalitetsgranskning av grundskolans studie - och yrkesvägledning

I Skolinspektionens rapport om Studie- och yrkesvägledning i grundskolan framgår att i de granskade verksamheterna är vägledningen ofta begränsad till enskilda satsningar inför gymnasievalet. Vägledningen ges inte som en process under elevens utbildning och studie- och yrkesvägledningen betraktas inte som hela skolans ansvar. Insatserna koncentreras ofta till gymnasievalet i år 9.

20 Brown, Duane (2002) i Skolverkets Allmänna råd med kommentarer (2013) Arbete med studie – och yrkesvägledning.

Elanders Sverige AB

22 http://www.skolverket.se/polopoly_fs/1.224501!/Menu/article/attachment/Skolverket%20f%C3%B6rmiddag.pdf 16.04.16

(9)

Skolorna saknar ett målinriktat arbetssätt med syfte att utveckla de förmågor eleverna behöver för att kunna göra väl underbyggda val och för att deras studie- och yrkesval inte ska begränsas av kön, social eller kulturell bakgrund.²³ Enligt skollagen ska utbildningen i grundskolan utformas så att den bidrar till personlig utveckling och förbereder eleverna för aktiva livsval och ligger till grund för fortsatt utbildning.²⁴ Skolans mål är att varje elev kan granska olika valmöjligheter och ta ställning till frågor som rör den egna framtiden, har inblick i närsamhället och dess arbets- förenings- och kulturliv. Eleven ska dessutom ha kännedom om möjligheter till fortsatt utbildning i Sverige och andra länder.²⁵

Grundskoleelever har ännu inte hunnit skaffa sig mycket av den livserfarenhet som behövs för att göra väl underbyggda val. En kontinuerlig studie- och yrkesvägledning ger eleven möjligheter till stöd, kunskaper och erfarenheter som ses som viktiga för elevens uppfattning om framtida valmöjligheter. Grundskolan har möjlighet till en långsiktig planering som bör kopplas till den personliga vägledningen för att bilda en helhet för eleven. Det är viktigt att de beslut som fattas inför kommande studie- och yrkesval är elevens egna val.²⁶

2.3 Begränsningar och kompromisser

All skolpersonal, med sin specifika profession, respektive kunskaper och erfarenheter bidrar till olika delar i elevens vägledningsprocess. Olika aktörer och funktioner kan identifieras beroende på var eleven befinner sig i processen.²⁷ Förutom att stödet ska ge varje elev förutsättning att inhämta kunskap och erfarenhet för att ta ställning som rör den egna framtiden ingår även att få en inblick i närsamhället och dess arbets-, förenings- och kulturliv.

Stödet ska även bidra till att motverka begränsningar i elevens studieval grundat på kön, social eller kulturell bakgrund.²⁸ Anna Sandell menar att ungdomar gör könsstereotypa val till gymnasiet och att de har en traditionell syn på vilka yrken som passar vilket kön.²⁹

23 Skolinspektionens Kvalitetsgranskning Rapport 2013:5 Studie- och yrkesvägledning i grundskolan. Diarienummer 400- 2011:3033 Stockholm 2013

24 10 kap. 2§ Skollagen i Skolverkets Allmänna råd med kommentarer (2013) Arbete med studie – och yrkesvägledning.

Elanders Sverige AB

25 Skolverket (2011) Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet, Edita, Våsterås, Stockholm. Kap 2.2

26 29 kap. 12 § Skollagen. Talerätten reglerar individens rätt att själv ansöka till utbildning i Skolverkets Allmänna råd med kommentarer (2013) Arbete med studie – och yrkesvägledning. Elanders Sverige AB

27 SOU 2001:45, Skolverkets yttrande över betänkandet karriärvägledning, ss 113-118

28 Skolverket (2008) Kvalitet i studie- och yrkesvägledning – hela skolans ansvar. Edita, Västerås.

29 Sandell, Anna (2007) i Skolverkets (2008) Kvalitet i studie- och yrkesvägledning – hela skolans ansvar. Edita, Västerås.

(10)

Utgångspunkten för skolans stöd är att det ska vara en integrerad del i olika aktiviteter och inlärningssituationer. I ett fungerande stöd är det lärarens ansvar att eleven ges möjlighet att få inflytande och ansvar över sin egen lärprocess samt stimuleras till kontakt med yrkesverksamma personer.³⁰ Jonas Berggren från Svenskt Näringsliv anser att skolan måste förmedla en bättre verklighetsbild så att ungdomar kan göra bra val. Det är lärarens ansvar att förmedla verklighetsbilden till eleven i den dagliga verksamheten samtidigt som hela skolan är ansvarig för att förmedla och sprida aktuell bild av arbetslivet. Vägledaren bör fungera som en katalysator genom att vara en brygga mellan skolan och arbetslivet och att hjälpa lärarna med hur de kan använda arbetslivet i olika ämnen.³¹ Även Gunnel Lindh menar att det är betydelsefullt att elever får konkreta erfarenheter från arbetslivet för att kunna göra väl underbyggda val.³² Vilket också framkommer i Skolverkets illustration som belyser vikten av vägledningsåtgärder genom hela skoltiden.

Figur2 Belyser vikten av vägledningsåtgärder genom hela skoltiden. Hämtat från Skolverket.se³³

31 Berggren, Jonas (2008) i Skolverket Kvalitet i studie- och yrkesvägledning – hela skolans ansvar. Edita, Västerås.

32 Lindh, Gunnel (2008) i Skolverkets Kvalitet i studie- och yrkesvägledning – hela skolans ansvar. Edita, Västerås.

(11)

2.4 Självkännedom en viktig pusselbit

Egenskaper, värderingar, kompetenser, attityder och intressen är några av de förmågor som påverkar de val eleven gör som liknar pusselbitar i processen, att se och förstå sig själv i sin tänkta framtid. Genom att utveckla kunskaper om sig själv, bli medveten om sina starka sidor och vad som kan utvecklas växer individens självkännedom. Fortlöpande feedback på elevens studieresultat och utvecklingsbehov från läraren bidrar till ökad självkännedom.

Återkopplingen ger även stora möjligheter att bredda elevens kunskaper om sig själv och knyta dem till användning i kommande studier och arbetsliv. Är elevens intresse, ambitioner och framtidsdrömmar känt hos läraren kan hen motivera och lyfta fram vad eleven behöver utveckla för att nå sitt mål. Eleven bör även ges tillfälle att reflektera kring sig själv i förhållande till studie- och yrkesval och bli medveten om konsekvenserna av olika val.³⁴

Gunnel Lindh menar att eleven under hela sin skoltid behöver utveckla kunskaper om sig själv och om olika valalternativ för att kunna göra genomtänkta val. Eleven behöver även utveckla förmågan att väga samman personliga faktorer med valalternativen.³⁵ Underlag bör inhämtas under en valprocess med hjälp av vägledare men också av lärare och vårdnadshavare. Att inhämta förmågor för att kunna ta ställning, kunna välja och att ha kunskap om sina drömmar m.m. är inget som görs höstterminen i år nio utan sker genom en process från förskolan till gymnasiet.³⁶

I Skolverkets rapport Kvalitet i studie- och yrkesvägledning – hela skolans ansvar betonas det att oberoende av var i utbildningssystemet eleven befinner sig är lärarna mycket betydelsefulla. Stöd ska ges till eleven genom att läraren visar engagemang i sina ämnesområden och belysa i vilka yrkessammanhang ämnesområdet kan kopplas. Studie- och yrkesvägledaren har bäst kunskaper om utbildningsvägar, skolorganisationer samt arbetsmarknaden och ska därför stödja lärarna i detta arbete. Varje individ ska vara förberedd för vuxenlivet både vad gäller arbete, fritid, kultur och fortsatt lärande när eleven genomgått skolsystemet. Det innebär att varje individ ska få de kunskaper och färdigheter som krävs för att kunna göra underbyggda val.³⁷

35 Lindh Gunnel (1997) Samtalet i studie- och yrkesvägledningsprocessen i Skolverkets Allmänna råd med kommentarer (2013) Arbete med studie – och yrkesvägledning. Elanders Sverige AB

37 Ibid

(12)

Varje elev gör dagligen ett antal val där konsekvenserna sällan är dramatiska. Att ha kännedom om att varje val även innebär ett bortväljande av något annat kan vara av avgörande betydelse för hur eleven lyckas i senare val. Ett i tidig ålder oövertänkt råd kan påverka en människas handlande negativt senare i livet.³⁸

2.5 Skola-arbetsliv i undervisningen, en processutbildning

Varje år går en stor del av gymnasieeleverna ett extra år på gymnasiet bland annat på grund av felval. År 2009 gick 21 220 elever ett extra gymnasieår till genomsnittlig kostnad av 108 800 kr per elev. Det motsvarar en årlig kostnad på 2 308 000 000 kronor vilket medför en stor kostnad varje år.³⁹ För att minska på kostnader som blir följden av felval och avhopp som påverkar såväl samhället som individen har Skolverket tillsammans med Arbetsförmedlingen, landets regioner och län erbjudit en processutbildning. Temat för utbildningen är skola- arbetsliv och hur studie- och yrkesvägledning i vid bemärkelse kan integreras i undervisningen som hela skolans ansvar. På lång sikt är syftet med utbildningen att ge eleverna kunskaper och färdigheter som underlag för att kunna fatta beslut om kommande studie- och yrkesval.⁴⁰

Under åren 2014-2015 genomfördes processutbildningen på 20 orter i landet och intresset är fortfarande stort vilket medfört att utbildningen fortsätter i nya regioner och även där insatser genomförts. Utbildningen riktar sig främst till lärare i grundskolan. Deltagande skolor deltar gruppvis med lärare, skolledare och studie- och yrkesvägledare representerade. Rektor har stor betydelse för att det långsiktiga arbetet ska bli framgångsrikt och studie- och yrkesvägledaren är med sin profession ett viktigt stöd i processen.⁴¹

38 Skolverket (2008) Kvalitet i studie- och yrkesvägledning – hela skolans ansvar. Edita, Västerås

40 http://www.skolverket.se/skolutveckling/studie-och-yrkesvagledning/skola-arbetsliv-i-undervisningen 16.04.17

41 Ibid

(13)

Då lärare och studie- och yrkesvägledare samverkar ges förutsättningar för att vägledningen kan bli en naturlig del i undervisningen och ett stöd för eleverna för att göra väl underbyggda val i framtiden.⁴² Vikten av samverkan som stöd till eleven illustreras av Skolverket likt nedan.

Figur 3 Visar samverkan skola – arbetsliv. Skolverket.se ⁴³

2.6 Sammanfattning

Vägledning i vid bemärkelse är hela skolans ansvar. Eleven bör få möjlighet att utveckla en förståelse för hur ämneskunskaper kan ha betydelse för kommande arbetsliv. Viktigt att eleven utvecklar kunskaper om sig själv, genom att bli medveten om sina starka sidor och vad som kan utvecklas växer individens självkännedom. Feedback på studieresultat och vad som kan utvecklas stärker eleven och återkopplingen kan även knytas till framitda studier och arbetsliv. Det ska även bidra till att motverka begränsningar i elevens studieval grundat på kön, social eller kulturell bakgrund.

(14)

3. Karriärvalsteorier

I detta kapitel beskrivs de teorier som anses vara relevanta för vår undersökning och som ligger till grund för vårt resultat. Karriärsteorierna ger även en inblick i varför studie- och yrkesvägledning bör genomsyra hela skolan i den dagliga verksamheten i syfte att minska begränsningar och kompromisser. De teorier som belyses är Theory of Circumscription and Compromise av Linda Gottfredson samt Careership-teorin av Phil Hodkinson och Andrew C.

Sparkes.

3.1 Gottfredsons teori

Linda Gottfredson är en nordamerikansk psykolog som med sin teori menar att ungdomars yrkesval och karriärutveckling sker genom begränsningar och kompromisser.⁴⁴ Hon anser att miljöer och sammanhang under uppväxten bidrar till att forma självuppfattning, egenskaper, personlighet, kön, klass och värderingar. Den bild vi har av oss själva, omgivningen, yrken och var i samhället vi ser oss passa in i relation till vår självbild är vad som innefattas i självuppfattningen. Samtidigt under vår uppväxt formar det egna jaget där kunskap och värderingar erhålls om olika yrken och yrkesroller. Olika miljöer och sammanhang sänder ut stereotypa bilder om vilken status olika yrken har samt vilka yrken som har en tydlig könsroll.⁴⁵

Enligt Gottfredson skapar individer redan som unga mentala kartor över arbetsmarknaden.

Utifrån vad individen känner till kategoriseras yrken framförallt utifrån kön, vem som utför arbetet och den könskodning yrket har. Förutom kön tillskrivs även yrkena en status utifrån till exempel makt och inflytande. Utifrån sin egen självbild skapas sedan egna mentala kartor där vissa individer passar vissa yrken. Även intresse och förmåga påverkar men först efter kön och status. Då eleven går i åttan och nian är kartan redan klar. Författaren menar att barn redan i 4-årsåldern börjar sätta ord på vilka arbetsuppgifter som utförs av män respektive kvinnor varpå det är viktigt att arbeta med dessa frågor redan i skolans lägre åldrar.⁴⁶

44 Andergren Leif (2014) Samtala - Vägledning för framtid och karriär i en kaotisk värld. Tremedia i Borås AB.

45 Gottfredson, S, L. (2002) i Brown, Duane (red.) & Associates (2002). Career Choice and Development. Fourth Edition.

San Francisco: Jossey -Bass Publishers

(15)

Elever som vuxit upp i en miljö präglad av lågstatusyrken ser inte högstatusyrken som möjliga att uppnå i relation till den individuella socialt formade självuppfattningen. Den sociala omgivningen kan forma självuppfattningen och därför bidra till att begränsa alternativ då självuppfattningen inte överensstämmer med drömmarna. Självuppfattningen kan bli avgörande för vilka alternativ som anses godtagbara då den avspeglar värderingar, kunskaper och bilder som påverkat uppväxttiden.⁴⁷

Omgivningens förväntningar i relation till de bilder som tagits del av under uppväxten är svåra att bortse från därför kan unga kompromissa med sina drömmar och istället välja tillräckligt goda alternativ. Att kompromissa med sig själv, det är enklare att välja från sitt yrkes-jag än från den kunskap och värdering som format självuppfattningen då den innefattar värderingar om vilka vi är och var vi borde passa in. För att inte riskera att välja yrken som individen inte tror sig klara av väljs istället tillräckligt goda alternativ.⁴⁸ Den tillfredsställelse en individ känner med ett karriärval beror på hur väl det stämmer med individens “self- concept”. Enligt teorin utgår individen från en viss ordning då yrkesval ska göras. Mest angeläget är kön, därefter social status där det handlar om att yrket ska vara accepterat av familj och omgivning.⁴⁹

För att elevens kommande studie- och yrkesval ska utgå från drömmen, vilka de är, kunskaper om hur omvärlden ser ut är det viktigt att eleven ska kunna göra väl underbyggda val.

Gottfredson anser att samtidigt som det är viktigt att synliggöra hur och varför eleven väljer som den gör är det viktigt att undersöka varför de väljer bort olika alternativ.

Genom att undersöka den egna självuppfattningen går det även att öka möjligheten att göra val som inte bygger på begränsningar och kompromisser. När kunskapen om omvärlden ökar utvecklas självinsikten och chansen att välja i relation till det egna självet och viljan ökar.⁵⁰

47 Gottfredson, S, L. (2002) i Brown, Duane (red.) & Associates (2002). Career Choice and Development. Fourth Edition.

San Francisco: Jossey -Bass Publishers

48 Ibid

49 Ibid

50 Ibid

(16)

3.2 Hodkinson och Sparkes teori

Hodkinson och Sparkes är brittiska forskare som utformat en karriärteori, Careership teorin^.⁵¹ Careership är en sociologisk teori där författarna menar att individer föds in i ett socialt sammanhang som påverkar oss. Det innebär att individens val sker i samspel med omgivningen.⁵²Teorin beskriver olika faktorer som påverkar individers studie- och yrkesval.

De har genom att lägga till begreppet handlingshorisont utvecklat Bourdieus teori som i sin förklaring kring beslutsfattande i karriären bland annat använder begreppet habitus. Det centrala i teorin är att karriärbeslut och karriärutveckling sker i en interaktion mellan individen och det fält hen befinner sig i. Karriärmöjligheter begränsas av individens handlingshorisont.⁵³

Hodkinson och Sparkes menar att begreppet habitus visar hur individens personliga preferenser är personliga och utgår från erfarenheter men också genom de traditioner som finns bundna i klassgemensamma erfarenheter.⁵⁴ Det innebär att de erfarenheter en individ samlar på sig i livet är starkt påverkade av social bakgrund och genus vilket påverkar individens habitus. Individens handlingshorisont formas av vad som finns tillgängligt men individen kan också genom att välja vad som upplevs vara möjligt skapa sin begränsning.

Faktorer som kön, klass eller etnicitet kan upplevas som begränsningar för individen men även andra områden som den lokala arbetsmarknaden och den lokala praktiken kan vara begränsande faktorer. Utifrån vad individen känner till förstår hen omvärlden och dess möjligheter. Hodkinson och Sparkes menar att individer befinner sig i strukturer som kan skymma eventuella möjligheter på arbetsmarknaden, vilket de beskriver med att individens handlingshorisont är segmenterad.⁵⁵

52 Hodkinson, Phil & Sparkes, Andrew C. (1997) Careership: A Sociological Theory of Career Decision Making. British Journal of Sociology of Education18.

(17)

En individs karriärbeslut kan ses som en process av olika brytpunkter som kan ta oförutsägbara vändpunkter. Karriärvalet förstås bäst utifrån hens livsberättelse och påverkas av bland annat geografiska, ekonomiska, kulturella och sociala faktorer även om de inte är avgörande. Bourdieus begrepp habitus, fält och kapital är utgångspunkten för Hodkinson och Sparkes tre dimensioner, alla betydelsefulla för individens framtida karriärbeslut.⁵⁶

• I den första dimensionen tar den enskilde individen beslut utifrån sin handlingshorisont. Det tas realistiska beslut utifrån specifika förutsättningar, möjligheter och behov det vill säga utifrån individens handlingshorisont.

• I den andra dimensionen tar individen beslut i samspel med andra individer.

Förutsättningarna är olika då individerna förfogar över olika form av kapital vilket leder till att samspelet sker inom olika fält. Makten på fälten och resurserna är ojämnt fördelade vilket kan påverka den enskilde individens karriärutveckling.⁵⁷

• Den tredje dimensionen kan ses som ett resultat av olika brytpunkter i individens liv och sammanhang. Enligt Hodkinson och Sparkes kan en brytpunkt ses som en process där individen fattar ett beslut. Författarna skriver om tre olika brytpunkter i individens levnadsbana:

- strukturella brytpunkter - förutsägbara t.ex. pension - frivilliga brytpunkter - frivilliga som individen själv väljer

- framtvingade brytpunkter - orsakas av yttre händelser t.ex. omstrukturering⁵⁸

57 Ibid

58 Ibid

(18)

3.3 Sammanfattning

Gottfredsons menar att ungdomars yrkesval och karriärutveckling sker genom begränsningar och kompromisser. Utifrån ungdomars kännedom om yrken görs yrkesval som stämmer överens med individens självuppfattning. Enligt teorin utgår individen från en viss ordning då hen ska göra ett yrkesval där kön är mest angeläget, därefter kommer social status följt av intresse. Redan i 4-årsåldern börjar barn sätta ord på arbetsuppgifter som utgörs av män respektive kvinnor varpå det är viktigt att arbeta med dessa frågor tidigt i skolan. Hodkinson och Sparkes teori menar att individer föds in i ett socialt sammanhang som sen påverkar individen. Individens val görs i samspel med omgivningen. De erfarenheter en individ samlar på sig i livet är starkt påverkat av social bakgrund och genus. Faktorer som kön, klass eller etnicitet kan upplevas som begränsningar för individen. Utifrån vad hen känner till och förstår hen omvärlden och dess möjligheter.

4. Metod

I detta kapitel redogörs det för valet av metod, urvalet av deltagare, på vilket sätt undersökningen genomförts samt hur insamlad data bearbetats.

4.1 Metodval

Vi har valt att arbeta utifrån en kvalitativ metod med fokus på företeelsen, hur skolan arbetar med studie- och yrkesvägledning i relation till rådande styrdokument. Valet av metod grundar sig på Kvale och Brinkmanns resonemang om att den kvalitativa forskningsintervjun är ett kraftfullt verktyg och lämplig i syfte att tolka utifrån respondenternas synvinkel för att nå ökad förståelse för ett specifikt fenomen.⁵⁹ Den kvalitativa metoden tillför studien fördjupad, detaljrik kunskap samt ger en ökad förståelse. Att valet inte blev en kvantitativ metod beror på att frågeställningarna handlar om att förstå och se mönster och inte som Trost beskriver den kvantitativa metoden där resultatet istället grundar sig på hur många, hur ofta och hur vanligt ett fenomen.⁶⁰

59 Kvale, Steinar & Brinkmann, Svend (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun (andra upplagan). Lund: Studentlitteratur

60 Trost, Jan (2010) Kvalitativa Intervjuer (3 uppl.). Lund: Studentlitteratur

(19)

Kvale och Brinkmann menar vidare att en kvalitativ intervjumetod är en aktiv process där intervjuare och respondenter, i relation med varandra producerar kunskap. Vidare poängterar författarna att det är viktigt att varje respondent blir uppmuntrad till att uttrycka sina upplevelser och tankar.⁶¹ För att en intervju ska generera i kunskap för båda parter är det också viktigt att samspelet mellan intervjuaren och respondenten är bra så att goda relationer och förtroende skapas.⁶²

I studien har en semistrukturerad intervjuform använts, vilket innebär en relativ ostrukturerad intervjuprocess utifrån förutbestämda teman. En helt ostrukturerad form för intervjuerna var inte aktuell då det ställer stora krav på konsten att intervjua (se bilaga 1).

4.2 Urval

Kvale och Brinkmann ger uttryck för att några konkreta regler för storleken av urval inte finns. Författarna menar att det är viktigare med god, bred och fördjupande information från varje enskild respondent än att fokusera på hur stort urvalet är för en kvalitativ intervjustudie.⁶³ Urvalet av antal personer grundar sig på Kvale och Brinkmanns rekommendationer där fem till femton respondenter utifrån studiens tidsram ses som lämpligt i syfte att nå ett djup för varje enskild intervju. Detta ger samtliga respondenter möjlighet att kommunikativt förmedla sina erfarenheter på bästa sätt.⁶⁴

Vi har valt att intervjua sex lärare som alla är verksamma inom grundskolans tre olika stadier på två orter. Medverkande respondenter var samtliga behöriga lärare med anställning och erfarenhet från grundskolan. Valet av skolor grundas dels på att skolorna under år 2015 och 2016 deltagit i Skolverkets processutbildning på temat skola-arbetsliv men också att skolorna är nära belägna där vi bor. Av de lärare som intervjuats så har tre av sex varit representanter för den grupp inom skolan som deltagit i utbildningen för hur studie – och yrkesvägledning kan integreras i undervisningen som hela skolan ansvar.

61 Kvale, Steinar & Brinkmann, Svend (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun (andra upplagan). Lund: Studentlitteratur

62 Trost, Jan (2010). Kvalitativa Intervjuer (3 uppl.). Lund: Studentlitteratur

64 Ibid

(20)

4.3 Genomförande och bearbetning

Litteraturstudier genomfördes i syfte att öka vår kunskap och förståelse för ämnet samt inhämta information och ge en grund för utformning av intervjufrågor. Därefter upprättades en mindre intervjuguide med ett antal frågor. Detta gav oss möjlighet och utrymme att ställa följdfrågor i syfte att nå uttömmande svar, något som överensstämmer med Kvale och Brinkmanns förslag i avseende att få fram ett underlag av material som ger en beskrivning av fenomenet samt ger möjlighet till en hanterbar utformning.⁶⁵ Vid utformningen av intervjuguiden fördes diskussion omkring vilka intervjufrågor som var relevanta och direkt kopplade till syfte och frågeställningar. Därefter utarbetades följdfrågor som kunde ställas vid behov och utifrån eget omdöme vilket Kvale och Brinkmann ser som ett bra komplement i syfte att ge samtalet ett rikare innehåll.⁶⁶ Intervjuguiden har reviderats och korrigerats efter att provintervjuer genomförts i syfte att få relevanta frågeställningar. Inom ramen för intervjuguiden ses tre större frågeställningar som är av övergripande karaktär och relevanta för studiens syfte.

Inför genomförandet av intervjuerna togs kontakt med tre arbetslag på tre olika skolor där frågan ställdes om intresse för medverkan fanns. Vi presenterade syftet med vårt examensarbete och att anonymitet utlovades. Lärarna gav även samtycke till inspelning, varje intervju varade ca 40 min. En förutsättning för att kunna lyssna aktivt under intervjun är enligt Kvale och Brinkmann att spela in intervjuerna för att inte distraheras av att ta anteckningar eller noteringar vid intervjutillfället.⁶⁷

Under våra intervjuer har vi tydliggjort frågeställningarna, lyssnat, visat intresse och respekt för de personer som intervjuats. Platsen för intervjun har valts utifrån att minimera risken för avbrott, d.v.s. enskilda platser. Samtalsrum har bokats för varje tillfälle på skolorna. Insamlat material har noga bearbetas, något som kan ses som en viss analys enligt Kvale och Brinkmann.⁶⁸ Efter analys av insamlat material har valda delar av inspelningar transkriberats och sammanställts. Respondenternas svar har bearbetats utifrån aktuella teman som likheter och olikheter. För att förtydliga resultatet presenteras de aktuella respondenterna i inledningen av resultatet.

65Kvale, Steinar & Brinkmann, Svend (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun (andra upplagan). Lund: Studentlitteratur

66 ibid

67 ibid

68 ibid

(21)

4.4 Validitet

Kvale och Brinkmann menar att begreppet validitet handlar om förmåga att på ett skickligt sätt tolka studiens resultat, kontrollera och ifrågasätta resultatets giltighet. Skicklighet är också enligt författarna en förutsättning för att uppnå en god kvalité för forskningsintervjuer.

Forskarens kunskaper och yrkesskicklighet är i fokus även på vilket sätt denne ställer frågor eller har medvetenhet om etiska principer.⁶⁹ Kvalitativa intervjuer har använts samt semistrukturerade frågor som avspeglar syfte och frågeställningar. Detta ger en bättre validitet då frågor vid behov kan förtydligas och följdfrågor kan ställas. Då respondenterna svarar utifrån egen erfarenhet ses validiteten som god. Genomgående för studiens alla delar har diskussion förts om valet av metod utifrån dess lämplighet i relation till syfte och frågeställningar.

4.5 Reliabilitet

Det är viktigt för en studies resultat att bedöma undersökningens kvalitativa intervjumetod som rimlig och tillförlitlig, enligt Kvale och Brinkmann.⁷⁰ Vi har utgått från tidigare forskning och relevant litteratur vilket utmynnade i en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjufrågor. Inför intervjuerna var vi väl insatta i undersökningens problemområde vilket medförde att resultatet utifrån intervjuerna blev värdefullt för vår tolkning. För denna studie intogs ett neutralt perspektiv och medvetet har information och kunskap hanterats utifrån ett helhetsperspektiv. Hänsyn har tagits till respondenternas perspektiv för att minimera risken för egna värderingar och tolkningar.

Kvale och Brinkmann anser att hög reliabilitet visar på tillförlitlig, noggrannhet och exakthet.⁷¹ Reliabilitet är svår att mäta i en kvalitativ studie men vi är eniga med vad Trost anser nämligen att insamlat material är relevant för vår problemställning likaså med tidigare forskning.⁷² Våra respondenter är alla verksamma i grundskolan vilket gör att vi anser att källorna är kunniga och insatta.

70 ibid

71 ibid

72 Trost, Jan. (2010) Kvalitativa Intervjuer (3 uppl.). Studentlitteratur AB, Lund.

(22)

4.6 Etiska ställningstaganden

I Vetenskapsrådets skrift Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning står det att forskaren ska ta hänsyn till de forskningsetiska principerna:

informationskrav, samtyckeskrav, konfidentialitetskrav och nyttjandekrav.⁷³

Vid intervjuerna är det viktigt att samtalet kännetecknas av professionalism och god etik. Alla respondenter har visats respekt där vi har arbetat utifrån att varje individs ska ses unik och allas lika värde har beaktats. Inför intervjuerna har respondenterna informerats om studiens syfte samt deras rättighet att avbryta intervjun om så önskas. Vid genomförandet av intervjuerna har samtliga respondenter också informerats om att deltagandet är konfidentiellt och att den information som framkommer enbart används i studiens syfte.⁷⁴ Respondenterna har även informerats om på vilket sätt intervjuerna kommer att bearbetas och att resultatet finns att tillgå om så önskas.

Kvale och Brinkmann lyfter även de att alla delar inom de olika forskningsstadierna ska ombesörja ett gott etiskt förhållningssätt där ärlighet och öppenhet ska råda utifrån studiens syfte.⁷⁵ Kvale och Brinkmann tar upp etiska problem i samband med forskning som utgår ifrån kvalitativa intervjuer. De menar att forskaren behöver överväga etiska dilemman som kan uppstå redan i början av en intervju. Vidare betonar författarna vikten av konfidentiellt förhållningssätt då det för varje intervjutillfälle finns risk för att respondenten kanske berättar mer än vad den önskar och att det är inget som denne står för därefter vid ett senare tillfälle.⁷⁶

73 Vetenskapsrådet HSFR Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning, http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf 2016.04.13

74 Ibid

75 Kvale, Steinar & Brinkmann, Svend, 2009, Den kvalitativa forskningsintervjun. Studentlitteratur AB, Lund.

76 Ibid

(23)

5. Resultat

I detta kapitel redovisas resultatet från våra intervjuer som vi valt att presentera i form av tre teman som kan kopplas till studiens syfte och frågeställningar. Inledningsvis återfinns kort bakgrundsfakta om de sex lärarna som intervjuades. Lärarnas enskilda svar kommer att redovisas under respektive rubrik, för att tydliggöra och exemplifiera har vi även använt utvalda citat. För att tillgodose konfidentialitetskravet har lärarna tilldelats fiktiva namn.

De teman vi kommer att presentera resultatet kring är

• Lärares uppfattning av studie- och yrkesvägledning

• Lärares arbete med studie- och yrkesvägledning

• Förändring och utveckling i linje med styrdokument och riktlinjer 5.1 Beskrivning av respondenterna

Vi har intervjuat sex lärare. Fyra av lärarna representerar låg - och mellanstadiet och de andra två representerar högstadiet.

Maj - hemkunskap, franska och tyska, år 4-9. Har deltagit i skolverkets processutbildning skola – arbetsliv år 2015/20016.

Karin - matematik, No-ämnen (kemi, fysik och biologi) samt teknik, år 4 – 9.

Kim - matematik, svenska, engelska, So-ämnen (geografi, samhällskunskap, historia och religion), No-ämnen och teknik år F-6. Har deltagit i skolverkets processutbildning skola – arbetsliv år 2015/20016.

Ulla - matematik, No-ämnen och teknik, F-6. Har deltagit i skolverkets processutbildning skola – arbetsliv år 2015/20016.

Stina - matematik, svenska, So-ämnen, No-ämnen och engelska F-6.

Anna - matematik, svenska, engelska, So-ämnen, No-ämnen och teknik F-3

(24)

5.2 Lärares uppfattning av studie- och yrkesvägledning i vid bemärkelse

Av resultatet framgår att respondenternas uppfattning av vad studie – och yrkesvägledning i vid bemärkelse innebär, skiljer sig åt. Majoriteten anser att vägledningen ska ges som en röd tråd under hela skoltiden. Några betonar vikten av vägledning i ett tidigt skede för att elever inte ska påverkas av yttre faktorer. Det framkommer också att vägledning i vid bemärkelse handlar om att ge eleverna en grundplattform inför framtida studie- och yrkesval.

Fyra av de intervjuade lärarna framhåller att det är viktigt att vägledning ges som en röd tråd under hela skoltiden för att eleverna ska kunna hantera framtida valsituationer. Två av dem anser att det dessutom är viktigt att påbörja vägledning mycket tidigare, redan i förskolan.

Detta för att eleverna inte ska bli påverkade av yttre faktorer utan med ett öppet sinne nå kunskaper om arbetslivet. Annas uppfattning är att skolan tidigt ska ge eleverna en inblick i hur det ser ut i samhället samtidigt som det är viktigt att koppla ämnen till kommande vuxenliv.

Även Karin uppfattar att studie och yrkesvägledning i vid bemärkelse handlar om att eleverna ska nå insikt och förståelse men att det är information om betyg som är särskilt viktigt för framtida möjligheter och vidare utbildning.

...naturligtvis så är det viktigt tycker jag att det är någon som kan komma in tidigt och göra klart för dem vad som gäller när det gäller betygen. Vad är det som gäller i årskurs nio för att komma vidare och vilka möjligheter finns det och om man inte fixar betygen vilka betyg är det som är viktiga och så… (Karin)

En av lärarna som deltagit i Skolverkets processutbildning Skola-arbetsliv⁷⁷ upplever att hon fått en större förståelse för vad vägledning i vid bemärkelse innebär.

Efter att jag varit med på denna kursen så har jag liksom fått upp ögonen på ett helt annat sätt, jag tycker nog att det handlar om att förbereda eleverna för framtiden. Tidigare har jag inte haft känslan av att jag förstått så mycket om sånt… (Maj)

(25)

Endast en lärare framhåller att det är alla pedagogers ansvar att arbeta med vägledning och att det ska vara en del av undervisningen. Dessutom ska läraren upplysa eleverna om syftet med arbetet.

....allt man jobbar med i ämnen och allt man gör i klassen och så vidare ska har ett syfte och även då att man motiverar att det här lär du dig för att och att man då även tar med det med att du ska kunna göra val längre fram i livet som är viktiga för dig att du ska kunna använda dig av alla kunskaper och erfarenheter som du har. (Kim)

Ulla menar att studie- och yrkesvägledning i vid bemärkelse handlar mer om att ge eleverna en bra bas, en grundplattform, så att de kan fatta beslut om framtida studie- och yrkesval.

Undervisningen bör innefatta information om olika yrken, studiebesök och praktisk arbetslivsorientering. Detta för att utveckla elevens perspektiv och självkännedom. Vilket även ytterligare tre lärare ger uttryck för.

Två av lärarna menar att vägledning också betyder att guida eleverna och ge dem information inför framtida val. Karin anser även att det krävs kunskap om aktuella yrken för att information ska kunna ges till eleverna, de kunskaper hon besitter i dagsläget är begränsade.

...det handlar ju om, eleverna behöver ju få insikt i vad det finns för några yrken, det finns ju en uppsjö av yrken som man inte ens vet namnet på. Det är ju naturligtvis komplicerat, svårt, att få fram det men det är ju sånt man pratar om ibland tycker jag när man undervisar och säger det här är ju nån som måste göra, det är ett jobb liksom. (Karin)

Genom att koppla ämnen till olika yrken får elever ett bredare perspektiv av utbudet på arbetsmarknaden. Dessa kopplingar mellan ämnen, framtida utbildning samt arbetsliv förekommer mer genomtänkt och planerat idag än tidigare enligt Maj.

5.3 Lärarens arbete med studie- och yrkesvägledning

Resultatet visar på att många av de lärare som vi intervjuat arbetar med studie – och yrkesvägledning i sin undervisning dock utifrån olika referensramar inom de olika stadierna.

Undervisningen riktar sig i huvudsak till att utveckla eleven mot framtida utbildning och yrkesval. Alla lärare vi intervjuat tar hjälp av externa aktörer i sitt arbete med studie – och yrkesvägledning i sin undervisning exempelvis genom studiebesök och föreläsare från arbetsmarknaden.

(26)

En lärare beskriver att arbetet med studie – och yrkesvägledning sker i större utsträckning idag än tidigare. Samtliga lärare anser att studiebesök i samband med att man arbetat med ett speciellt ämnesområde väcker eleverna intresse samtidigt som det förstärker elevens uppfattning och förståelse för ämnet. En lärare berättar att de för en tid sedan genomfört en

"framtidsvecka", där år 9 fick ta del av såväl information, studiebesök och föreläsningar av externa aktörer.

…under framtidsveckan var eleverna mer aktiva, frågar mer... jag får många frågor efter det, eleverna får mer input det är också väldigt intressant...det är en skillnad, det är intressant att lära sig något nytt liksom… (Maj)

En av lärarna uttrycker svårigheter och ser begränsningar med att koppla sina ämnen till studie och yrkesvägledning. Inom ramen för sina ämnen genomförs studiebesök endast vid några enstaka tillfällen och allt mer sällan av olika anledningar. Den största anledningen beskrivs vara svårigheten att hinna med alla moment inom sina ämnen.

…ja, jag tycker ju att det är en bristande bit som jag egentligen skulle tycka att jag kunde göra mer men samtidigt har vi ju väldigt, väldigt späckat i NO:n och matten, det är mycket som ska hinnas med. (Karin)

Alla lärare menar att studiebesök är uppskattat av eleverna, främjar förståelse, motiverar och tydliggör samband mellan ämne och arbetsliv. Däremot anser en av lärarna att många elever har svårt att fokusera och förstå begrepp.

…nja, det är svårt, det är inte alltid så att de förstår vad de säger men genom att de är där så lär de sig. Aha, det där begreppet behöver jag ha koll på…sen går man hem och kollar upp det, men det är jättesvårt…men sen är det positivt för dem att komma ifrån skolan och göra annat men det är svårt när det blir för mycket. (Karin)