Fältarbetets uppsökande natur - En kvalitativ studie om fältarbetares arbetssätt och eventuella svårigheter som uppstår

Examensarbete i socialt arbete Malmö Universitet 15 HP Hälsa och samhälle Socionomprogrammet 205 06 Malmö Maj 2020

FÄLTARBETETS UPPSÖKANDE

NATUR

EN KVALITATIV STUDIE OM FÄLTARBETARES

ARBETSSÄTT OCH EVENTUELLA SVÅRIGHETER

SOM UPPSTÅR

SAMIR BEZZINA

AJŠA HADZIC

FÖRORD

Vi vill först och främst tacka vår handledare Ingela Kolfjord för vägledning, uppmuntran samt den konstruktiva kritiken som har hjälpt oss att driva uppsatsen framåt. Vidare vill vi även tacka nära och kära för det emotionella stödet under denna tid. Ett ytterligare tack riktas till Niki Shiravand som har korrekturläst arbetet samt bidragit med ytterligare konstruktiv kritik. Slutligen vill vi tacka intervjupersonerna. Utan Ert deltagande hade studien inte varit möjlig.

Alhamdulillah - All lovprisning tillkommer Gud.

Outreach work and its unpredictable

nature.

Samir Bezzina

Ajsa Hadzic

Bezzina, S & Hadzic, A. Outreach work and its unpredictable nature. Degree project in social

work 15 higher education credits. Malmö university: Faculty of health and society, department

of social work, 2020.

The primary purpose of this thesis was to examine the work methods implemented by outreach workers in their interaction with at risk youths. The secondary purpose was to research the possible difficulties that may occur and the tactics to deal with these difficulties. In order to examine the purposes presented the authors produced a qualitative study with 5 semi-structured interviews with outreach workers. After conducting the interviews, the authors used thematization in order to illustrate the empirical data. The theoretical framework used to analyze the empirical data consist of three theories; the theory of communication, system theory and social bond theory. The results of the empirical material gathered from the interviews and from the analyzation of the interviews using out theoretical framework, provided multiple answers as it relates to the purpose. The results regarding the primary purpose showed that there is a lack of evidence-practice within the field of outreach work, which in turn leads to the fact that there is a vast variety of work methods applicable within their field. The results of interviews implied that outreach workers adapt their work methods depending on the situation and their personal expertise indicating that there are no specific set of methods that have to be used. As it pertains to the secondary purpose a clear correlation is shown between the vast variety of work methods and the many difficulties that may occur. Subsequently the occurrence of the different difficulties ensues based on the diverse established work methods. The study highlights the knowledge, communicational abilities and social skills of the individual outreach worker as way to reduce the probability of the conceivable diverse difficulties from occurring.

Keywords: outreach work, youth criminality, work methods, communication, relation, unpredictable nature of outreach work.

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

FÖRORD ... 2

1.INLEDNING OCH PROBLEMFORMULERING ... 5

1.1SYFTE ... 5

1.2FRÅGESTÄLLNINGAR ... 5

1.3BEGREPPSFÖRKLARING ... 6

1.3.1 Ungdomsgäng ... 6

1.3.2 Risk- och skyddsfaktorer ... 6

2. TIDIGARE FORSKNING ... 7

2.1UPPSÖKANDE OCH FÖREBYGGANDE ARBETE ... 7

2.2ATT SKAPA RELATIONER ... 9

2.3DILEMMAN I DET UPPSÖKANDE ARBETET ... 11

3. TEORETISK REFERENSRAM ... 12 3.1KOMMUNIKATIONSTEORI ... 12 3.2SYSTEMTEORI ... 13 3.3SOCIALA BAND ... 15 4. METOD ... 17 4.1LITTERATURSÖKNING ... 17 4.2KVALITATIV METOD ... 17

4.2URVAL OCH TILLVÄGAGÅNGSSÄTT ... 18

4.3BEARBETNING AV MATERIAL ... 19

4.4ARBETSFÖRDELNING ... 19

4.5FORSKNINGSETISKA ÖVERVÄGANDEN ... 20

4.5.1 Tillförlitlighet ... 21

4.5.2 Forskarnas roll och förförståelse ... 21

5.RESULTAT OCH ANALYS ... 22

5.1FÄLTARBETETS ARBETSSÄTT ... 22

5.1.1 Strategiskt uppsökande arbete ... 22

5.1.2 Kontaktskapande ... 23

5.1.3 Den förebyggande aspekten ... 26

5.1.4 Sammanfattning ... 28 5.2TEMA RELATIONER ... 29 5.2.1 Relationsskapande ... 29 5.2.2 Upprätthållandet av relationer ... 32 5.2.3 Sammanfattning ... 35 5.3TEMA SVÅRIGHETER ... 36

5.3.1 Oförutsägbarhet och icke-generalisering ... 36

5.3.2 Svårigheter att skapa band ... 37

5.3.3 Tillit och förtroende ... 39

5.3.4 Sammanfattning ... 40

6. AVSLUTANDE DISKUSSION ... 41

REFERENSLISTA ... 43

BILAGA 1 INFORMATIONSBREV ... 46

1.INLEDNING OCH PROBLEMFORMULERING

År 2019 drabbades Malmö Stad av flera skjutningar och de kriminella aktiviteterna presenterade sig för allmänheten. Offren till dessa skjutningar var män, kvinnor samt barn. Både kriminella samt icke-kriminella blev involverade. Två ungdomar blev beskjutna på ett offentligt och befolkat område, varav en omkom och den andra erhöll livshotande skador. Detta skapade en oro hos invånarna i Malmö stad. Eftersom allvaret och brottsligheten ökade så implementerades en operation som skulle ”släcka branden” och minska oron bland invånarna. Dock låg det primära focusen på skjutningarna. Denna operation fick namnet Rimfrost. Enligt kommenderingschefen Stefan Sinteus har denna operation fyra huvudmål, vilka är följande: minska skjutningar och sprängningar, minska antalet kriminella, beslagta vapen och sprängmedel, samt öka tryggheten för invånarna (Polisen; 2020).

Malmö stads ungdomar påverkas i olika utsträckning av den problematik som uppstått. Vissa introduceras till den kriminella undervärlden och deltar i aktiviteterna, en del blir drabbade, och andra lyckas hålla sig utanför. Flertal frivilligorganisationer, föreningar samt fritidsverksamheter arbetar med att hjälpa ungdomar ut ur kriminalitet och att förebygga deras riskfaktorer. De faktorer som kan utgöra risker för att utveckla ett brottsligt beteende är bland annat svår familjesituation, bristande skolgång, kriminellt umgänge samt att bo i ett socioekonomiskt bristande område (Polisen; 2020). Ett exempel är organisationen Hela Malmö som erbjuder aktiviteter samt läxhjälp för ungdomarna. Frågan som uppstår här är om det är tillräckligt. Det förebyggande arbete med ungdomar sker genom fältarbete där fältassistenter söker upp och möter ungdomarna på deras arenor i olika delar av staden.

Den relationsskapande aspekten i fältarbetet är väsentlig (Andersson 2013). Som fältassistent går arbetet huvudsakligen ut på att knyta relationer till ungdomar i områden där ungdomarna brukar umgås (Andersson 2013). Genom att använda relationsskapande och uppsökande arbetssätt öppnar det upp möjligheten till att bygga ett visst förtroende, samt att som fältarbetare kunna utröna de behov som ungdomen är i behov av. Dock är information kring fältarbetets arbetsuppgifter, metoder samt organisationsstruktur bristfällig. Forskarna har valt att rikta sitt fokus på detta med anledning av att det är en relativt osynlig arbetsgrupp, samt för att klargöra fältarbetets roll i att förebygga ungdomsbrottslighet i Malmö stad. Studien kommer genomföras genom kvalitativa intervjuer med professionella fältassistenter inom Malmö stad.

1.1 Syfte

Syftet med denna kandidatuppsats är att huvudsakligen undersöka hur fältassistenter i Malmö arbetar för att förebygga att ungdomar utvecklar ett kriminellt beteende. Studien skall även lyfta fram fältassistenternas upplevelser kring deras arbete samt eventuella svårigheter som kan uppstå.

1.2 Frågeställningar

1. Hur arbetar fältassistenter i Malmö stad med att förebygga ungdomskriminalitet?

2. Vilka svårigheter och utmaningar finns det samt hur bemöts dessa av fältassistenter och deras verksamheter?

1.3 Begreppsförklaring

För att underlätta för läsaren kommer forskarna att presentera och beskriva ett antal viktiga begrepp som kan förekomma under studiens resultat- och analysdel.

1.3.1 Ungdomsgäng

Ungdomsgäng är ett begrepp som tämligen är svårt att konkret definiera. Däremot finns det ett antal beståndsdelar som flera definitioner har gemensamt när det gäller benämningen ’gäng’. Dessa är bland annat:

- Gäng är grupperingar av individer

- Det finns en slags symbol för medlemskapet, som exempelvis kläder, handtecken etc.

- Varaktighet i minst ett år.

- Det finns ett territorium som de skyddar som exempelvis en stadsdel där medlemmarna

har växt upp.

- Gängmedlemmarna ser kriminalitet som syftet med medlemskapet i gänget (Curry &

Decker, 1998).

Den danska rikspolisstyrelsen definierar ungdomsgäng som följande:

”En grupp av barn och/eller ungdomar, som begår ”street crime” eller ägnar sig åt annat

ordningsstörande eller aggressivt beteende och som av omgivningen och sig själva uppfattas som en grupp” (Sarnecki, 2017:166).

Många ungdomsgäng fungerar som en familj. Anledningen till varför ungdomar motiveras av att gå med i ungdomsgäng kan vara känslan av närhet, sammanhang samt kamratskap som ofta saknas i medlemmarnas hushåll och familjer. En annan orsak till varför många individer går med i ungdomsgäng beror på att deras sociala miljö tillhör de områden där gäng är aktiva, exempelvis kan de vara bosatta på platser där kriminalitet förekommer. Att gå med i ett gäng tillförsäkrar dessutom ett skydd och stöd vid attacker eller hämnd från ”rival gangs” (Akiyama, 2012).

1.3.2 Risk- och skyddsfaktorer

Det finns olika faktorer som förknippas med att antingen öka eller minska risken för ett kriminellt beteende. Dessa faktorer kallas för risk- och skyddsfaktorer. Välbekanta riskfaktorer som eventuellt kan bana väg för en brottslig utveckling är bland annat ekonomiska svårigheter inom familjen, svag anknytning till föräldrarna, eller om föräldrarna har ett missbruk alternativt en kriminell bakgrund. Detta uppmärksammar Brå i sin rapport (2009). Andra faktorer som kan utgöra högre risker för att en ungdom utvecklar ett kriminellt beteende är bland annat hög frånvaro och misslyckande i skolan samt en ofullständig skolmiljö. Kamratkretsen spelar även en stor roll i ungdomars exponering för kriminalitet (Brå 2009). Riskfaktorer som uppmärksammas hos individen själv är tidigt utvecklade beteendestörningar, impulsiva egenskaper, positiva attityder till brott, missbruk och en dålig problemlösningsförmåga (Brå, 2009).

Enligt Brå är skyddsfaktorerna centrala och kan bidra till minskad eller oexisterande kriminalitet. De fyra skyddsfaktorerna lyder följande: en trygg och stöttande fostran, en stark anknytning till föräldrarna och skolan, intresse för lärande samt en prosocial umgängeskrets. God social förmåga samt gott uppförande tenderar även att fungera som en skyddsfaktor på individuell nivå (Brå, 2009).

2. TIDIGARE FORSKNING

I detta kapitel kommer forskning som är av relevans för fältarbete att redogöras. Detta kommer bidra med kunskap och förståelse för fältarbetare som profession, deras interaktion med ungdomar samt eventuell problematik som kan uppstå. Vi har valt att använda nationella och internationella artiklar, rapporter samt studier för att få övergripande kunskap om ämnet. Kunskapsläget är uppdelat i tre delar. I den första delen presenteras forskning kring det uppsökande och förebyggande arbetet samt tillämpliga arbetsmetoder. I den andra och tredje delen redogörs forskning kring relationsskapandet och de eventuella dilemman och svårigheter som kan uppstå för fältarbetare vid det förebyggande arbetet med ungdomarna.

2.1 Uppsökande och förebyggande arbete

Arbete med uppsökning av ungdomar består av initiering av kontakt och processer med social förändring som mål. Detta beskriver Björn Andersson i sin forskningsrapport (2013). Det uppsökande arbetet utgörs även av att fungera som ett socialt stöd i syfte att upprätthålla förändringsprocessen där det finns ett behov. Empirin i Anderssons rapport utgår från en dokumentation av fem genomförda studiecirklar i Sverige där professionella inom yrkesrollen har fått komma till tals om sina upplevelser (Andersson, 2013). Han klargör vidare att fältarbetare tenderar att möta personer som befinner sig i specifikt utsatta områden och situationer. Ett exempel på detta kan vara ungdomar i socioekonomiskt utsatta områden. Socioekonomisk bakgrund innefattar en klassindelning som huvudsakligen utgår från data om individers professioner. Den socioekonomiska nivån inbegriper en individs status i samhället. Definitionen bygger på uppgifter om verksamhet, yrke, position och utbildning (SCB). Därav är det av stor vikt att ett genuint engagemang, respekt och förståelse för ungdomens kontext framhålls i deras profession. Ytterligare en arbetsuppgift som är vanlig för uppsökande arbete är att de sammanbinder människor till övriga verksamheter, detta kräver ett stort antal sociala kontakter som fältarbetare (Andersson, 2013).

Andersson presenterar dessutom utifrån sina undersökningar att fältarbetare inte arbetar utifrån tydliga och raka ramverk och direktioner utan snarare utifrån att vara kreativ samt flexibel i sina metoder och tillvägagångssätt. För att kunna nå ut till så många individer som möjligt är ett varierande arbetssätt att föredra. Sammanfattningsvis dras kopplingen att fältarbetare inte är typiska socialarbetare som styrs av flera direktiv och välutvecklade metoder. Utifrån sin rapport understryker Andersson därför att uppsökande arbete har varit en grundläggande faktor till socialt arbete men trots det har litteraturen varit bristfällig i att reflektera över detta. Det finns en ytterligare studie om uppsökande arbete som genomförts i Hong Kong (Chui & Ho, 2006). Denna beskriver att uppsökande arbete mestadels består av en förebyggande när det gäller ungdomar i riskzoner och brottslighet. Deras studie undersökte fältarbetares upplevelser samt erfarenheter av deras arbete i direkt kontakt med ungdomar (Chui & Ho, 2006). Informanterna i deras undersökning betonade vikten av goda relationer med kollegor i syfte att hantera utmanande situationer. Undersökningen visade även att det finns risk för att fältarbetaren känner sig ensam om denne sköter det fristående arbetet på egen hand. Metoden som istället nyttjades i Hong Kong var att para ihop sig med kollegor eller i sub-teams på fältet. Detta bidrog till bättre tillstånd hos fältarbetarna (Chui & Ho, 2006).

Fältarbetarna upplevde dagligen motstånd i deras uppsökande och förebyggande arbete. Dock beskriver Chui & Ho att det kunde bero på att det uppsökande arbetet tenderar att definiera och stämpla ungdomarna som skolkare, ungdomsbrottslingar eller i riskzonen. Enligt deras studie är det inte överraskande att ungdomarna är motvilliga eller motstridiga emellanåt. Därav är det

avsevärt att uppsökande socialarbetare undviker att stämpla sina klienter, i detta fall ungdomar, och försöker istället förstå deras känslor och perspektiv (Chui & Ho, 2006).

Tania De St Croix (2016) beskrev den problematik som fanns inom det uppsökande och förebyggande arbetet i sin studie. Hon antydde på att det uppstår ett dilemma när många uppsökande socialarbetare upprätthåller en positiv syn på ungdomarna då detta skiljer sig från skälet till deras anställning och finansiering, som är under politiskt styre. De St Croix menar att det finns en allmän oro om “gatorna”. Om en ungdom spenderar mycket tid på gatan kan de misstänkas för att vara hemlösa eller kriminella. Inom engelska termer innebär ”on road” (på svenska ”orten”) att en person är gängmedlem. Ungdomar som umgås med sina kamrater ute på gatorna blir omtalade som “gatubarn”, “langare” och “becknare” som betyder säljare av illegala substanser (De St Croix 2016). Informanter i De St Croix studie om uppsökande socialarbetare har beskrivit att det är den kommunala policyn som har definierat ungdomar som vistas på gator som problematiska och därmed förordnat att fristående ungdomsarbete kan vara en möjlig lösning.

I en annan studie genomförd av Wing Hong Chui och Heng Choon Chan (2012) har de undersökt uppsökande socialarbetares attityder mot ungdomar som befinner sig i riskzonen i Hong Kong. Chui och Chan beskriver att deras uppgift som fältarbetare är att inleda samt upprätthålla kontakt med ungdomar som bedöms vara under påverkan av dåliga influenser. Deras empiriinsamling baserades på 80 socialarbetare som arbetade med uppsökande och förebyggande arbete. Resultatet visade att både de kvinnliga och manliga informanterna hade relativt likvärdig syn på ungdomsgäng samt ungdomsbrottslighet. Undantaget var dock att de kvinnliga informanterna tenderade att uppfatta att brottslighet uppstår på grund av genetiska och individuella faktorer snarare än sociala (Chui & Chan 2012). De kvinnliga informanterna menar dock att det krävs ytterligare forskning för att bekräfta samband till brottslighet och om detta beror mer på sociala eller genetiska faktorer.

Chui och Chans studie lyfter dessutom fram sambandet mellan det uppsökande och förebyggande arbetet. Enligt Hong Kong Council of Social Services (2002) är syftet med det uppsökande arbetet att förebygga att ungdomar utvecklar oönskade beteenden. Till denna kategori tillräknas bland annat normbrytande beteenden samt frånvaro i skolan. Det uppsökande arbetet skall erbjuda ungdomar rådgivning gällande personliga och icke-personliga problem, skola, karriär och familj. Vid behov skall socialarbetare förmå att förse de med sociala tjänster genom att underlätta det för ungdomarna att förstå problem samt hur de överkommer dem. (Chui & Chan 2012).

Fältarbetarnas uppsökande arbete definieras som verkningsfullt när ungdomen ber om hjälp. I den stunden är det avgörande att socialarbetare samt rättssystemet är beredda på att medföra en utvecklad samt lämplig service. Detta presenterar Julie Whitman i sin artikel (2007). Hon betonar vikten av uppsökande socialt arbete för ungdomar som är offer för mobbning, brottslighet och våld. Uppsökande arbete fungerar således även i syfte för att stötta och hjälpa ungdomar som blivit drabbade. Whitman beskriver vidare, baserat på Wordes och Nunez forskning (2002) att ungdomar som fallit offer för våld eller brott löper större risk att utveckla ett brottsligt beteende. Detta beror på att det är normalt att en pågående och kontinuerlig utsatthet kan övergå till hänsynslöst risktagande som exempelvis extremt sexuellt riskbeteende, missbruk av alkohol och droger, hänsynslös körning, eller kriminellt beteende. Dock omfattar denna tendens inte majoriteten av utsatta ungdomar, snarare långt ifrån (Whitman 2007).

2.2 Att skapa relationer

Fältarbete tar sitt ursprung under 1950- talet i USA. Det började som ett fristående uppsökande arbete på grannskapets gator. Syftet var att det skulle skildra sig från andra sorters arbete med ungdomar – det skulle vara fristående från institutioner som ungdomarna upplevde som fientliga eller irrelevanta (De St Croix 2016). I De St Croix studie (2016) upplevde informanterna att deras fältarbete skildrade sig från andra samhällsorgan som också arbetade på gatorna. Deras uppsökande arbete hade en annan utgångspunkt – de ville inte få bort ungdomarna från gatorna, snarare förespråka och arbeta med dem än mot dem. Enligt De St Croix studie upplevde fältarbetarna det som normalt att ungdomar spenderar tid på ute på gator (2016). Resultatet i hennes studie påvisar att det de flesta fältarbetare har gemensamt är deras anförtroende samt engagemang att bygga frivilliga relationer med ungdomar och ta stor hänsyn till deras perspektiv och synsätt. Att skapa relationer och samtala med ungdomar om det som de önskar är det uppsökande arbetets essens. De St Croix beskriver att det är väsentligt att som fältarbetare komma ihåg att hen inte är en polis eller en myndighet som talar med ungdomarna. Informanterna i hennes studie påpekade även att det alltid finns utrymme till att anamma förslag från ungdomarna själva och föra det vidare om något skulle behöva förbättras (De St Croix, 2016).

Ett liv i lagom storlek är en artikel som sammanställer berättelser tagna från finska fältarbetare. Texten bygger på deras respektive upplevelser, dels från deras profession men även deras upplevelser av ungdomarna som de möter. Det finns olika teman och tankar som sammanhänger texten. Dessa är bland annat att en del ungdomar enbart behöver uppmärksammas, eller behöver emotionellt stöd och motivation (Kaakinen mfl., 2009).

Fältarbetarna i texten beskriver hur angeläget det är att inte enbart fokusera på det som har lärts ut under utbildningens gång utan att likaså kunna använda delar av deras privata jag. Detta för att kunna knyta kontakt med ungdomarna och ge dem den uppmärksamheten, stödet och motivationen som efterfrågas. Artikeln framlägger även hur betydelsefull fältarbetarnas sociala förmåga är då de inte enbart jobbar enskilt med individen utan att det uppstår olika typer av samverkan, dels med andra organisationer och verksamheter men även med ungdomens familj och vänkrets. Fältarbetarna beskriver att den sociala aspekten av arbetet innefattar att ta del av främmande kulturer. För att det skall vara möjligt så måste fältassistenterna lägga sina egna tankesätt och normer åt sidan för att inte upprätthålla en fördomsfull bild, samt för att objektivt kunna bedöma vad ungdomen faktiskt behöver hjälp med. Här blir det oerhört viktigt att vara kreativ och kvick i sitt tänkande (Kaakinen mfl., 2009).

Artikelns berättelser benämner att det finns underliggande faktorer som kan ligga till grund för den potentiella problematiken i ungdomarnas liv. Vissa saknar en exempelvis en vuxen persons närvaro och känslan av trygghet och närhet. Enligt fältassistenterna är således relationsskapandet nyckeln till ett framgångsrikt förebyggande fältarbete. Artikeln redogör även för hur ungdomarna som fältarbetarna möter tenderar att knyta kontakt till en viss fältare som de känner mest tillit för. Dessa fältarbetare följer då ofta med till olika instanser och blir som en sorts förebild för ungdomen. Det är inte sällsynt att de är ute och fältarbetar på skolor för att uppmärksamma ungdomarna i skolatmosfären om deras roll och arbete (Kaakinen mfl., 2009). Artikeln betonar vikten av att förstå att fältarbete är en långsiktig insats, samt att det kan ta flera år innan ett konkret resultat blir synligt. Detta kan förorsaka en slags osäkerhet hos fältarbetarna gällande deras arbetsmetoder då de inte vet om det behövs en förändring eller endast mer tålamod. Vidare förklarar fältassistenterna i studien att det viktiga är att kunna läsa av små tecken och sedan försöka bygga vidare på dem - med andra ord är det viktigt att läsa

mellan raderna. Det är betydelsefullt att varsamt etablera kontakt med ungdomen och inte vara för påstridig. Olika insatser och andra aktörer ska först involveras när ungdomen känner sig redo för det (Kaakinen mfl., 2009).

Björn Andersson (2013) har även skrivit en rapport där han benämner komplexiteten kring det uppsökande arbetets struktur. Som artikeln ovan, benämns den relationsskapande aspekten av uppsökande arbete som väsentlig för ett framgångsrikt arbete. Andersson (2013) redovisar för det uppsökande arbetets flexibilitet då de olika metoder och arbetssätt måste anpassas efter varje ungdom samt situation. För att kunna anpassa metoderna efter ungdomarna bör relationen mellan ungdomen och fältarbetaren lyftas fram. För att kunna etablera den relation som krävs så behöver fältarbetaren uppsöka ungdomarna i deras miljö. Detta innebär att arbete ofta sker i miljöer där fältarbetaren saknar organisering och kontroll. Enligt Andersson (2013) bör ett arbete som uppsökare inkludera att kunna hantera oförutsedda och osäkra situationer (Andersson, 2013).

Andersson (2013) hävdar att de oförutsedda situationerna i arbetslivet som fältare samt flexibiliteten av arbetssätt är en utav de största skillnaderna mellan typiska socialarbetare och fältassistenter. Anledningen till detta argument beror på att fältarbetare behöver anpassa vissa metoder samt använda sig utav vissa åtgärder och strategier som kanske inte är lämpliga för andra socialarbetare i mer formella organisationer (Andersson, 2013). Genom att knyta kontakt med ungdomar kan fältarbetare hjälpa dem att ta sig hem tryggt eller delta på möten där inte andra typer av socialarbetare skulle delta. Enligt Andersson (2013) finns det huvudsakligen tre kriterier som måste uppfyllas för att kunna genomföra ett lyckat förändringsarbete med ungdomarna. Den första är att knyta första kontakt, vilket kan vara väldigt komplicerat då ungdomarna potentiellt inte är öppna för att prata med fältare. Det krävs goda sociala förmågor för att kunna knyta kontakt på ett bra sätt. Det andra kriteriet är att genom samverkan presentera ungdomen till andra sammanhang och verksamheter, vilket innebär att introducera ungdomen andra verksamheter som kan potentiellt hjälpa till med olika typer av problematik. Det sista kriteriet är att genom stöd och samtal uppmuntra positiv utveckling och beteende hos ungdomen (Andersson 2013).

Uppmuntran och stöd är en faktor som även Sandahl (2014) benämner i sin text vid beskrivande av väsentliga krav för framgångsrikt förändringsarbete. Julia Sandahl (2014) skriver en artikel där hon sammanställer statistik från Stockholms stad och sedan presenterar olika faktorer som gynnar ungdomars skola samt välmående. Detta kan kopplas till fältarbete då skolan är ett av de områden där ungdomarna spenderar mest tid. Enligt Sandahl (2014) är detta den arenan som ungdomarna spenderar mest tid innan de träder in i ‘’vuxen världen’’. Sandahls slutsats (2014) i sin uppsats är att det finns en tydlig korrelation mellan uppmuntran, stöd, minskad kriminalitet och förbättrad skolprestation. Andersson (2013) nämner i sin artikel hur fältare möter ungdomarna i olika sammanhang och en utav dessa sammanhang är i skolans värld.

Som sagt ser arbetet för fältassistenter olika ut beroende på ort. I vissa orter befinner de sig på skolor där de försöker att stötta lärarna och fokusera på den sociala tryggheten (Andersson 2013). Sandahls sammanställning av statistik är kopplat till detta då statistiken inhämtats genom intervjuer med ungdomar i utsatta områden och deras skolresultat (2014).

2.3 Dilemman i det uppsökande arbetet

Andersson illustrerar i sin rapport olika komplexa faktorer som cirkulerar i det uppsökande arbetet. Dessa kan vara att fältarbete ofta är inriktade på ett specifikt område eller grupp vilket innebär att det inte går att generalisera arbetssättet och metoderna. Arbetet sker ofta i miljöer där fältarbetaren saknar organisering och kontroll. Vikten av relationsskapande är därför väsentlig. Att arbeta som uppsökare innebär därför att kunna hantera oförutsedda och osäkra situationer (Andersson 2013).

De St Croix (2016) redogör för andra klämmor som kan uppstå i det uppsökande arbetet. En konsekvens av ett dilemma som fältarbetarna i hans studie bemötte var den försvagade solidariteten kollegorna sinsemellan. Detta uppstod vid en situation där kollegorna hade olika syn på samarbete med polisen i det förebyggande arbetet med ungdomar. I De St Croix studie (2016) hade en del av informanterna ställt sig positiva till att kooperera med polisen medan andra vägrade (De St Croix, 2016). Med digitaliseringens utveckling började det uppsökande arbetet att dokumentera information om ungdomarna digitalt. Detta medförde att fältarbetare övergick från att vara totalt fristående från institutioner till att behöva samla in ungdomars personliga information och registrera dem i gemensamma databaser. Denna digitalisering blev opopulär bland De St Croix informanter då de menar att många ungdomar helt plötsligt såg dem som civilpoliser. Kärnan i fristående uppsökande arbete handlar om att bygga och främja stödjande samt pedagogiska relationer med ungdomar. Dock finns det en risk att dessa relationer bryts eller förhindras om ungdomar uppfattar att fältarbetare samarbetar med polisen och delar med sig av personlig information till andra myndigheter. De St Croix redogör i sin studie att det givetvis inte innebär att alla ungdomar motsätter sig sådana metoder, men det påvisar normaliseringen av övervakning inom fältarbete med ungdomar (De St Croix 2016). I en studie skapad av Alison Dunne M.fl (2014) redovisas kriterier som ska uppfyllas för ett framgångsrikt socialt arbete med ungdomar. Dessa kriterier innefattar en nära relation med ungdomarna, samverkan med andra organisationer, förmågan att ge andrum till ungdomarna så att de får delta i vanliga aktiviteter, ungdomarna ska bli självständiga samt engagemang från socialarbetaren gentemot ungdomarna, kollegorna och kommunen (Alison Dunne M.fl; 2014). Här så uppstår ett dilemma då det vidare beskrivs det i studien att det är svårt för socialarbetaren att uppnå dessa fem kriterier men att det behövs för att lyckas (Alison Dunne M.fl; 2014). För socialarbetare som arbetar i ett ostrukturerat område med oförutsägbara omständigheter så försvåras arbetet.

Alison Dunne M.fl (2014) kommer även fram till samma slutsats som De St Croix (2016) angående att det finns ungdomar som inte vill samarbeta med andra aktörer såsom polisen vilket försvårar tilliten gentemot fältarbetarna. För fältarbetarna så uppstår dilemman då de inte vet när de ska bjuda in andra organisationer som polisen, de har anmälningsplikt men ifall fältaren skickar en orosanmäla till socialtjänsten eller kontaktar polisen så kan förhållandet med ungdomen eventuellt förstöras (Alison Dunne M.fl; 2014). Fältarbetarna måste även skapa ett sammanhang åt ungdomarna där de får dels uttrycka sig själva och vara självständiga samtidigt som det finns strukturer, regler samt skolorienterat (Alison Dunne M.fl; 2014). Att hitta denna balansen är oerhört svår då balansen mellan frihet och struktur är olika för ungdomarna. Det är även grundläggande för fältarbetarna att presentera ungdomarna en möjlighet att bygga upp social kompetens för att bli en del av samhället (Alison Dunne M.fl; 2014). Det är många kriterier, faktorer, sammanhang och relationer som måste etableras för framgångsrikt fältarbete utöver dessa kriterier så finns det även det oförberedda så som våld och konflikthantering samt det oförutsägbara som fältarbetet består av.

3. TEORETISK REFERENSRAM

Teorikapitlet är avsett för att redovisa de teorier som ska utgöra den teoretiska ramen för studiens avslutande analys och diskussion. De teorier som ska presenteras är kommunikationsteori som ska öka förståelsen för kommunikationen som sker mellan fältarbetarna samt ungdomarna. Denna teori kommer att hjälpa oss att analysera hur fältarbetarna i Malmö stad arbetar. För ytterligare förståelse för fältarbetarnas profession samt deras arbetssätt så kommer vi att använda oss av teorin om sociala band som förklaring till brottslighet vid analysen av det empiriska materialet. Vidare kommer systemteorin att presenteras. Systemteorin grundar sig i att förstå samspelet mellan individ och omvärld, allt måste ses i ett sammanhang och det är inte möjligt att endast betrakta individen. Detta kan tillföra en bred och omfattande analys av ungdomarnas beteende samt eventuella svårigheter som uppstår i fältarbetet.

3.1 Kommunikationsteori

Fältarbetarna jobbar med att knyta kontakt med ungdomar och för att göra detta så är kommunikationen väsentlig. Det finns olika typer av kommunikation som sker på olika nivåer. Vilken typ av kommunikation fältarbetaren väljer att använda sig av beror på den situationen som fältarbetaren befinner sig. Fältarbetare är ett människobehandlande yrke vilket innebär att det ligger stor fokus i den relationsskapande aspekten, detta kan vara en av de viktigaste delarna, som tidigare nämnt är det här ungdomen väljer om de vill lita på dig och skapa en relation med dig, därför är det viktigt att använda rätt arbetsmetod för att nå ut till ungdomar då alla ungdomar är olika varandra och behöver ett eget personligt förhållningssätt.

Kommunikationsteori presenterar vikten av god kommunikation inom människobehandlande yrken samt hur den professionella kan utöka sina kommunikationsfärdigheter. Tre böcker kommer att användas för att beskriva kommunikationen som sker mellan fältarbetare samt ungdomar. Dessa är kommunikation i praktiken skriven av Hilde Eide och Tom Eide (2006), Mellan orden: kommunikation i praktiken skriven av Per Jensen och Inger Ulleberg (2013) samt Bära eller brista: kommunikation och relationer i arbete med människor skriven av Odd Harald Rökenes och Per-Halvard Hansson (2007).

Kommunikation kommer från begreppet communicare som är ett latinskt begrepp och innebär att göra någon delaktig (Eide & Eide; 2006). Människor lär sig att kommunicera från födseln, däremot det finns olika typer av kommunikation som presenteras under livets gång. Att kommunicera som privatperson samt att kommunicera professionellt är oerhört annorlunda (Eide & Eide; 2006). Enligt Hilde och Tom Eide (2006) finns det verbal samt ickeverbal kommunikation och båda måste uppmärksammas vid mötet med brukaren. Genom att läsa av ickeverbala signaler som ansiktsuttryck samt kroppsspråk finns det mycket information att hämta in från brukarna. Dessa ickeverbala signaler och hur de tolkas av de olika deltagande parter i mötet skapar grunden för relationen mellan parterna (Eide & Eide, 2006). Vidare förklara Hilde och Tom Eide (2006) att den största skillnaden mellan privat och professionell kommunikation är att den ena parten är oftast i behov av hjälp och därav är det essentiellt att upprätthålla klient och professionella roller.

Per Jensen och Inger Ulleberg (2013) förklarar att genom att förbättra våra kunskaper kring kommunikation kan vi förbättra den professionella praxisen. Professionella praxis definieras i denna bok som att bygga bra relationer med klienterna genom att samtala med dem på ett gynnsamt och vara hjälpsam. Peter Jensen och Inger Ulleberg (2013) använder även sig av

begreppet ickeverbala signaler för att förklara kommunikationsteorin, de anser att kommunikation är något som sker konstant vare sig man är medveten eller omedveten. Det finns inget som en människa kan göra i samspel med en annan människa som inte kommer att tolkas. (Jensen & Ulleberg, 2013).

Kommunikationsteori applicering inom socialt arbete är väsentligt enligt Rökenes och Hanssen (2007). Genom att förbättra ens kunskap om kommunikationsteorier förbättras ens självinsikt och därav ens kompetens. Alla människor har egna tankar och värderingar som privatpersoner, det är av stor betydelse som professionell inom människobehandlande yrken att erhålla självinsikt nog att inte låta dessa värderingar påverka ens möte med klienter (Rökenes & Hanssen; 2007). Det är även viktigt att förstå personen som man kommunicerar med och försöker se bort alla förutfattade meningar. Det är därför viktigt att som socialarbetare skapa en dialog som kan tydliggöra hur relationen mellan professionella och klienten kommer se ut. (Rökenes & Hanssen; 2007) Detta resulterar i minskad sannolikhet att problem uppstår på grund av olika förväntningar på relationen. Därför är det viktigt att undvika att samtala på ett sätt som kan skapa förvirring i kommunikationen mellan professionella och klienten. (Rökenes & Hanssen; 2007).

3.2 Systemteori

Den andra teoretiska referensramen vi kommer att använda oss under analysen av vår empiri är systemteori. Det är en teori som fyller en relevant funktion till studiens analysdel. Detta perspektiv kan tillföra en förförståelse om metoder och arbetssätt inom det uppsökande och förebyggande arbetet med ungdomar.

Systemteorin härstammar från cybernetiken som uppstod under 1900-talets första hälft. Cybernetiken utvecklades av Norbert Weiner och innefattar studier om kommunikation med och kontroll över avancerade system som organisationer och samhällen. Ur denna kontrollteori uppväcktes systemteori under 1960-talet. Teorin handlar om att förstå och uppfatta omvärlden i terminologier som helhet, sammanhang, funktioner och mönster (Öquist, 2018).

System består av begränsade entiteter inom vilka det ofta sker interna utbyten av fysisk och psykisk energi. I detta sammanhang motsvarar energi handlingar, insatser (resurser) och tid. Det finns olika nivåer av det systemiska perspektivet – ett vidsträckt makrosystem som innehåller mindre mesosystem som i sin tur utgörs av mikrosystem. Nivåerna som en insats utgår från varierar. Exempelvis är individer en del av system som familjer, grupper och organisationer. Dessa är större än den enskilda individen men som involverar den (Payne, 2015). Det handlar om samband mellan grupper, vilka deras förutsättningar är och hur hjälp kan utformas så att dessa relationer fullgör en bra funktion. Om det är möjligt att erbjuda insatser och information, alternativt tillförsäkra en social trygghet hos ungdomar, så införlivar man energi i deras system. Detta inbegriper systemets verkan – att bearbeta energi (Payne, 2015). Det sker inget utbyte av energi över gränserna till slutna system. Ett exempel på detta är en sluten vakuumflaska. Däremot har öppna system en genomtränglig energi som kan passera dess gränser. För att illustrera dess funktion kan ni tänka er en tepåse under varmt vatten – vattnet tränger igenom påsen och teet tar sig ut, men själva tebladen består i påsen (Payne, 2015). Inflöde av energi i ett öppet system inkorporeras i syfte att det skall ske en förändring i systemet. Genomflöde av energi avser hur energin i ett system utnyttjas. Därmed följer ett utflöde av energi som omfattar dess påverkan på människor och fenomen utanför systemets gränser. Eftersom system förändras kommer detta i sin tur att påverka andras uppfattningar och

reaktioner till det. Därmed förekommer feedbackslingor som vållar nytt inflöde i systemet och bildar därigenom ett kretslopp (Payne, 2015).

Von Bertalanffy som är en av systemtänkandets utvecklare beskriver en alternativ skillnad mellan öppna och slutna system. Principen om ”lika orsak – lika verkan” är inte tillämpbar i öppna system (von Bertalanffy 1969). Med detta syftar han på att det snarare råder en ”ekvifinalitet” inom öppna system som innebär flervalsmöjligheter till att uppnå ett mål. Hans princip reflekteras i praktiken då de bestämda mått vi är i behov av för att bedöma olika eventuella utfall och resultat är högst bristfälliga. Därav är det gynnsammare och klokare att pröva olika handlingsalternativ där det är högre sannolikhet att vissa är mer framgångsrika. Detta illustreras via ungdomar som erhåller flera öppna dörrar i sina framtida yrkesval. Sannolikheten att dessa ungdomar lyckas och når sina mål är följaktligen större än de ungdomar som tidigt beslutar om en kurs eller utbildning och sluter sig vid den (Öquist, 2018). Principen gör det därav svårt att tillförlita sig helt på tidigt bestämda planer och projekt. Ekvifinalitetsprincipen i det systemiska tänkandet menar att en alternativ handlingsplan bör

förfogas om det visar sig att den primära planen är mindre genomförbar (Öquist, 2018).

Pincus och Minham (1973) har beskrivit fyra huvudsakliga system som är betydelsefulla för det sociala arbetet: klient-, mål-, handling- och professionella system. De beskriver även innebörden av en förändringsagent. Sådana utgörs av det sociala arbetets praktiker och deras organisationer. Ett klientsystem består av personer, grupper och kollektiv som ber om hjälp samt deltar som förändringsagenter i arbetet. I detta skedet har klienterna accepterat att erhålla hjälp och är engagerade i denna insats. Dock finns det även potentiella klienter vilka socialarbetaren försöker att involvera. Målsystemet innefattar individerna med förändringsagenter som systemet försöker att förändra i syfte att åstadkomma målen. Handlingssystem innebär ett system av individer som tillsammans med förändringsagenterna (socialarbetare) samarbetar för att uppnå målen. Det professionella systemet utgörs av personer som ingår i socialtjänsten samt rättsliga, professionella och forskningsorienterade instanser. Dessa har en inverkan på det ovannämnda handlingssystemet och förändringsagenten (Pincus & Minahan, 1973; Compton m.fl., 2005).

Inom socialt arbete implementeras systemteori som ett komplement till exempelvis utbildning, som tenderar att lägga stor vikt vid arbete med enskilda elever. Det sociala arbetet med en systemisk utgångspunkt kan i detta avseende öka förståelsen för hur familjerelationer, dynamik eller kollektiv kan fylla en bistående funktion för den enskilda individen. Ytterligare ett sätt som systemteori kan vara till nytta för socialt arbete är vid förtydligande av varierande indirekta insatser. Detta innebär en kartläggning av andra system än den enskilda individen som social arbetaren behöver arbeta med. Detta är en metod som tillämpas i syfte att förklara den eventuella påverkan detta kan leda till på andra myndigheter, professioner eller anhöriga. Det finns en sannolikhet att en individs förändrade beteende kan komma att påverka kollektivet eller nära anhöriga. Detta är något som det systemiska perspektivet belyser inom socialt arbete. Teorin kan illustrera hur ett avseende av en ungdoms liv kan stärka hen i andra aspekter. Ett exempel på detta är en förstärkt andlighet hos en individ. Detta kan i sin tur innebära att denne blir bättre på att hantera och bemöta stressfulla situationer och perioder i sitt liv (Payne, 2015). Socialarbetare är enligt Pincus och Minahan verksamma inom tre hjälpsystem: naturliga system som familj, kamratgrupp och kollegor; formella system som exempelvis föreningar och professionella team, och samhälleliga system som skolor och sjukvård. Inom socialt nätverksarbete är syftet att kartlägga dessa system, utvidga och mobilisera dem för att hjälpa klienten (Payne, 2015). Trevillion (1999) beskriver socialarbetare som arbetar utifrån denna

metod som tänkbara samhällsmäklare vars uppgift är att förbinda klienter (individen) med lämpliga sociala resurser.

Systemteorin ifrågasätter och belyser dessutom tanken om individerna, anhöriga, och kollektiv besitter de resurser som krävs för att upprätthålla de föreslagna förändringarna från socialarbetare. Det är avsevärt att beakta andra faktorers eventuella förhållning till förändringar hos en individ. Dessa måste i sådana fall acceptera och visa sitt stöd för individens nya identitet och utveckling (Payne, 2015).

Kritiken som riktas mot systemtänkandet är främst svårigheterna att diskutera makt och intressen kopplat till individer. Ett exempel är att den marxistiska klasskampsideologin, som betonar motsättningar, inte är möjlig att implementera i en systemisk referensram. Ytterligare en kritik mot systemtänkandet är att den representerar ett alltför harmoniskt synsätt – allt har en lösning och genuina konflikter som uppstår i samhället negligeras. Dock är responsen på detta att systemteorin ger utrymme för sammanhang och mönster att träda fram vid problem, vilket medför nya perspektiv och tillvägagångssätt (Öquist, 2018). Just detta kan vara av relevans för studiens syfte och frågeställning – vad uppstår vid problematik och dilemman i det uppsökande arbetet?

3.3 Sociala band

”Det finns ingen anledning att anta att endast de som slutligen begår en brottslig handling vanligtvis har impulser att göra det. Det är mycket mer troligt att de flesta personer ofta upplever brottsliga impulser” (Hirschi, 1969:32).

Teorin om sociala band är grundad av Travis Hirschi (1969) och är en av studiens teoretiska utgångspunkter. Hirschis teori utgår från att människor generellt har en impuls att begå brott eller att utföra normbrytande handlingar. Citatet ovan förklarar att samhällets normer kontrollerar ens beteende. Om en individ saknar integration och sociala band finns det därmed större utrymme för denne att agera utifrån egna drifter och intressen. Sociala band tillför den integrering i samhället en person behöver för att inte bryta mot normerna – det vill säga en social kontroll. Avsaknaden av en social kontroll kan eventuellt medföra att individer väljer att göra brottsliga handlingar på grund av sina impulser (Hirschi 1969).

Hirschis teori bygger på fyra sociala band: attachment, commitment, involvement och belief. Attachment innefattar anknytning till formella individer så som föräldrar, lärare och kamrater. Denna anknytning är både psykisk och känslomässig och förutsätter ungdomarnas mottaglighet för värderingar och känslor av personer de respekterar. Om anknytningspersonerna lever ett etablerat liv är risken mindre att ungdomarna själva utvecklar ett brottsligt beteende. Commitment innebär framgång och förpliktelser till samhället som arbete och utbildning. Det berör alla investeringar ungdomen gör i samhället, vare sig familjemässigt eller i arbetslivet. Ett brottsligt eller normbrytande beteende kan sätta dessa åtaganden och investeringar i samhället på spel.

Med involvement menar Hirschi aktivitetsdeltagande som exempelvis inom föreningar, utbildning, arbete och omgivning, för att möjliggöra detta så behövs det att fältarbetaren söker upp ungdomarna i deras områden och där försöker bygga en relation med ungdomen som gör så att de vill vara deltagande i resterande delen av samhället. Detta sociala band kräver av individens tid vilket automatiskt minskar möjligheten till att tänka på, eller att utöva brottsliga handlingar. Delaktighet i aktiviteter fungerar således som en skyddsfaktor som stärker

ungdomens sociala band till samhället den lever i. Det fjärde bandet Hirschi talar om är Belief som handlar om att ungdomen bör besitta en optimistisk inställning till samhällsordningen och rättssystemet. Ungdomen bör även ha en negativ syn på kriminalitet. Det innefattar en tro på traditionella värderingar i samhället och normer. Saknas denna tro och övertygelse finns det risk för att de sociala banden bryts vilket i sin tur kan leda till avvikande beteende eller brottsligt beteende (Hirschi 1969).

Teorin om sociala band är således utformad på det sätt att det finns en social kontroll som motverkar individers benägenhet till att begå brott. Denna kontroll är kopplad till alla sociala band med resterande samhällsmedlemmar som en individ har. Detta innebär även att brottsbenägenheten kan förändras beroende på om de sociala relationerna stärks eller avtar i olika perioder i livet (Engdahl & Lindgren, 2018). En kritik mot Hirschis process om sociala band i samband med individers tendens till brott är att det förblir oklart i vilken utsträckning det går att dra tanken om sociala relationer och brottsbenägenhets formbarhet. Detta en inkorporerad del i sociologen Robert Sampson och kriminologen John Laubs beskrivning av sociala band och kontroll. De bygger sina förklaringsmodeller utifrån Hirschis grunder om klassisk teori om social kontroll där individens svaga eller avtagna sociala band till samhället förutsätter brottsliga och avvikande beteenden. Dock menar dem att människor exponeras för varierande slag av informell social kontroll utifrån vilket skede i livet de befinner sig i. Av den anledningen bedöms informell social kontroll som åldersgraderad. Detta är deras huvudsakliga utgångspunkt som i en aspekt utfyller Hirschis förklaringsmodell. Till skillnad från andra kontrollsteoretiker beskriver Sampson och Laub att individuella upplevelser påverkas av omfattande strukturella samhällsförhållanden. Människors chanser i livet är inte enbart knutna till sociala relationer inom de klassiska sfärerna som familj och skola (Laub & Sampson, 2003). Teorin om sociala band och social kontroll omfattar områden som denna studie kommer att beröra. Med hjälp av Hirschis teori kan uppsatsens analys få en bättre disposition då fältarbetares specifika uppsökande arbete inriktat mot ungdomar och kan eventuellt hjälpa oss förstå deras metoder och perspektiv. Teorin kan dessutom fylla en funktion i att förstå eventuella svårigheter eller dilemman i det uppsökande och förebyggande arbetet med ungdomar. Perspektivet belyser ungdomars förhållande till andra aktörer vilket utgör en betydande utgångspunkt i det förebyggande arbetet. Teorin om sociala band och social kontroll kan även förklara fler grupperingars brottslighet. Därav finner vi att kritiken som riktas mot teorin om sociala band- och kontroll bör beaktas under analysen av empirin, men vi anser dock att den fyller en bra funktion tillsammans med systemteorins huvudpunkter i att förklara orsakssammanhang till ungdomsbrottslighet i Malmö.

4. METOD

Detta avsnitt avser att presentera och motivera studiens tillvägagångssätt, urval, datainsamling, litteratursökning samt analysmetod. Forskarna kommer även att diskutera uppsatsens kvalitet och forskningsetiska överväganden. Avsnittet avslutas med svårigheter som uppstått utifrån den valda metoden samt vilken påverkan det har haft på resultatet.

4.1 Litteratursökning

Forskarna har framförallt använt sig av sökorden: outreach work, social work, youth, och deliquency i början av studien. Malmö Universitets sökmotor Libsearch har varit till hjälp för att hitta tidigare forskning samt teori kring ämnet. Motsvarande ord användes även på svenska som komplement. I Libsearch valde forskarna endast material som resulterade av funktionen ”Peer review och vetenskapligt material”. Anledningen till detta urval var strävandet efter att garantera en vetenskaplig kvalitet i sökningen. Forskarna har därutöver använt sig av sökmotorer som google.se. Under sökningen har dessutom betydelsefulla litteratörer upptäckts via referenslistorna till olika rapporter och vetenskapliga artiklar. Detta gav forskarna ett omfattande internationellt resultat, bland annat från Kina och USA.

En upptäckt under studiens litteratursökning var bredden av tidigare forskning inom ämnet från olika infallsvinklar, framförallt från ett sociologiskt och kriminologiskt perspektiv. Då denna studie inte har en kriminologisk utgångspunkt valde forskarna därav att begränsa sökningen till relevans av socialt arbete och sociologi. Dock har ingen avgränsning till plats eller tid gjorts i litteratursökningen då grundvalen snarare inrymde forskning, rapporter och litteratur som omfattar olika länder. En nackdel med detta är risken för ett enhetligt och övergripande resultat då frågeställningen kan skildra sig relativt beroende på lokaliteten, välfärd och kultur. Detta är en aspekt som författarna till studien noga har beaktat (Aspers, 2007). Majoriteten av litteraturen som använts i studien har varit forskning skriven på engelska eftersom det erbjöd ett större utbud.

Oavsett har forskarna optimalt utnyttjat svenska forskning och litteratur med motivet att studien även skulle fylla en relevant och bekant funktion till läsaren. Tillämplig och betydelsefull information har inhämtats från litteratur, vetenskapliga artiklar och rapporter med avsikt att besvara studiens frågeställning, som framförallt berör fältassistenternas förebyggande arbete med ungdomar och dess potentiella dilemman. Dessa konstruerades innan litteratursökningen. Med hänsyn till att ämnet är extremt brett med olika angreppssätt har forskarna utgått från en specialisering vid sökningen av tidigare forskning och litteratur som inte utgår från ungdomarnas perspektiv. Detta beror på att forskningsobjektet i denna studie är fältarbetarna och deras profession, inte ungdomarnas upplevelser. Trots det belyser forskarna bägge sidorna för en nyanserad analys av empirin. Dock har målet varit att framförallt besvara och uppnå forskningens syfte och frågeställning. Utifrån detta har studiens problemformulering alstrats.

4.2 Kvalitativ metod

Till forskningens datainsamling har kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer applicerats. Anledningen till valet av intervjuer som metod för att inhämta empirin utgår från strävan efter att erhålla en djupare förståelse för intervjupersonens upplevelser och uppfattningar. Forskarna har även avsikten att genom teman, tolkning och analyser förstå intervjupersonens omständigheter och omvärld. Den kvalitativa metoden skall även frambringa detaljerade och informationsrika beskrivningar utifrån direkta citat. Valet av den kvalitativa metoden fick sin utgångspunkt ur ett holistiskt tänkande där avancerade samband skall

beskrivas och förstås utan att endast använda enkla variabler (Kvale, 1997; Patton 1990). Forskarna valde intervjuform som kvalitativ metod då kontakten till intervjupersonerna var lättillgänglig och planerad i förväg. De rådande förhållandena med Covid-19 hade således inte påverkat mer än att intervjuerna genomfördes via Zoom och att antalet deltagare begränsades. Denna digitala anpassning medförde fördelar som kostnadsfria intervjuer för forskarna och bekvämlighet för deltagarna (Bryman, 2011). En särskild fördel med genomförandet av intervjuer har varit den video-lösa aspekten. Alla deltagare valde intervjuer utan video. Detta har således minskat risken för att intervjudeltagarnas svar påverkas av etnicitet, klass, kön eller ålder. Det positiva i ett sådant avseende är att deltagarna kan fokusera på att ge svar som denne uppfattar att forskarna söker (Bryman, 2011). Då forskarna genomfört intervjuerna enskilt har lyhördhet varit en väsentlig egenskap för att samtalen inte endast skulle cirkulera forskarens intressen (Aspers, 2007). För att tillämpa lyhördhet har forskarna haft mobiltelefoner på flygplansläge för att inte riskera att bli distraherade. Zoom har en funktion som tillåter en att spela in mötet, vilket har tillämpats i alla intervjuer utifrån deltagarnas godkännande. Enligt Bryman fyller inspelningar en underlättande funktion i empirins analys eftersom man kan lyssna återigen om något var oklart (Bryman, 2011). Inspelningarna har även underlättat i det avseendet att forskaren kunnat fokusera på deltagarnas svar och tänka ut följdfrågor som fördjupade materialet ytterligare.

I semistrukturerade intervjuer utgår forskarna från en lista med specifika ämnen som ska beröras, det vill säga en intervjuguide (Bryman, 2012). Forskarna utgick från en allmän intervjuguide (Patton, 1990) som innebär att det fanns tidigare formulerade teman och frågeområden kopplade till frågeställningen som behövde en djupare redogörelse. Till dessa temaområden formulerade forskarna ett antal öppna under- eller följdfrågor. Intervjuguiden fungerade som en checklista som skulle omfatta de problemområden och ämnen som var av relevans till att besvara studiens frågeställning och syfte. Fördelen med denna intervjuform är att den inte behövde följas strikt med exakt samma formuleringar till varje deltagare. Den är snarare en flexibel metod på det sätt att den lämnade utrymme till deltagarna att själva belysa ämnen som de var intresserade av och bedömde som betydelsefulla (Bryman, 2012). Nackdelen med att ha ett förhållandevis förbestämt ämne i undersökningens inledning är risken för en begränsad möjlighet att vidsträckt utforska ämnet i dess helhet (Bryman, 2012). Däremot inkluderar undersökningen fältassistenter från diverse verksamheter. Semistrukturerade intervjuer kan därmed vara ett bra mätinstrument att analysera och väga de olika svaren mot varandra (Bryman m.fl.1994).

4.2 Urval och tillvägagångssätt

Urvalet av studiens empiriska material baserades utifrån bekvämlighet, målstyrning och snöbollsurval (se Bryman, 2011). Utifrån ett bekvämlighetsurval var deltagarna lätt tillgängliga att nå då det har funnits tidigare kontakt mellan dem och forskarna till studien (se Patton 1990). Nackdelen med ett sådant urval är att en generalisering av hela populationen inte är möjlig i resultatet då den endast är begränsad till studiens deltagare (Bryman, 2011). Det målstyrda grundvalet utfördes med hänsyn till att besvara studiens syfte och frågeställningar. Detta var ett prioriurval som innebar att deltagarnas kriterier var fastställda innan forskningens inledning – de skall vara professionella fältassistenter på heltid eller deltid (Hood, 2007). Snöbollsurvalet baserades på att en av deltagarna till studien kontaktades efter en rekommendation. Det som är riskabelt med en sådan urvalsstrategi är att det kan finnas en vinklad åsikt som påverkar empirin. Det positiva är att det endast gjordes ett snöbollsurval av fem deltagare, vilket kan bidra till en viss önskad variation i resultatet. Det är dessutom viktigt att beakta att fem individers perspektiv inte kan utgöra en representation för alla fältarbetare i landet. Urvalet är

därmed relativt litet i förhållande till det totala antalet fältarbetare i Sverige. Resultatet behöver därmed nödvändigtvis inte vara detsamma i resterande kommuner (Larsen, 2018; Bryman, 2011). Däremot är ett bekvämlighetsurval en fördel till denna studie då resultatet inte är ämnat att vara representativt. Syftet är att undersöka hur fältassistenter inom Malmö stad arbetar för att förebygga ungdomskriminalitet. Därav inkluderades olika verksamheter för att ge en nyanserad bild, snarare än representativ (Bryman, 2011).

Urvalet av fältarbetare i studien består av individer som specifikt arbetar uppsökande och förebyggande med ungdomar, eller har det som minst en av sina arbetsuppgifter i sin profession (Bryman, 2011). Fältassistenter inom olika organisationer och föreningar i Malmö fick möjligheten att delta i forskningen. Fem personer valdes ut till datainsamlingen trots antalet fler intresserade. Anledningen till att inte fler personer intervjuades berodde på de rådande omständigheterna med Covid-19 och studiens begränsning. Fördelen i det var att forskarna kunde kontakta en reserv om någon av de utvalda deltagarna fick förhinder. Forskarna hade som avsikt att underlätta för både deltagarna till intervjun och sig själva. Genom bekvämlighetsurvalet kontaktades även respektive verksamhetschef för ett godkännande av fältassistenternas deltagande i studien. Deltagarna till studien kommer således från skilda organisationer och besitter olika positioner inom fältarbete i Malmö. Den bakomliggande orsaken till detta urval berodde på tillförandet av variation i studiens empiri (Aspers, 2007).

4.3 Bearbetning av material

Bearbetningen av det material som forskarna har samlat in utfördes genom kodning samt tematisk analys. Genom att använda sig av tematisk analys så betonas det som sägs - inte gester, toner eller sammanhang (Bryman, 2011). Tematisk analys används i syfte att införskaffa material som är relevant för ens forskningsämne. Detta genomförs av att skapa olika relevanta teman till studiens frågeställningar (Widerberg, 2002). Forskarna har transkriberat de semistrukturerade intervjuerna och därefter skapat teman för att kunna besvara undersökningens syfte och frågeställning. Enligt Bryman (2011) är det rekommenderat att använda sig av kodning i samband med tematisk analys. Anledningen till detta beror på att kodning framhäver teman i texten. Forskarna har noterat begrepp som framkommer ofta under transkriberingen och därefter kopplat orden till frågorna i den semistrukturerade intervjun. Detta har i sin tur skapat teman som underlättat analysen av studiens empiri.

Fördelen med att tillämpa en tematisk analysmetod är att det förtydligar den insamlade informationen, samt tydliggör vad som är lämpligt att inkludera i analysen av empirin. Författaren kan på så sätt enbart välja de teman som är av relevans för undersökningen (Widerberg, 2002). Däremot så finns det nackdelar med att använda sig av tematisk analys. Risken är att författaren misstolkar vissa delar av intervjun och skapar därmed teman baserat på felaktiga premisser (Larsen, 2018). För att minimera denna risk har forskarna primärt använt sig av deskriptiva koder vid analysen av det empiriska materialet. Detta innebär teman huvudsakligen har konstruerats från det som har sagts under intervjun, snarare än att tolka händelser, omständigheter samt tonlägen hos deltagarna.

4.4 Arbetsfördelning

Forskarna har gemensamt bearbetat och sammanställt uppsatsen. De har fördelat uppsatsens disposition jämt mellan varandra, granskat respektive delar och sammanställt texten tillsammans. Det finns fördelar och nackdelar med en sådan strategi. Fördelarna är att

arbetsbelastningen varit jämlik, tidsmässigt underlättande, samt att forskarna har lagt stor vikt i att noga granska arbetet. Detta är något som forskarna implementerat under arbetets gång då det gynnar tidsmässigt särskilt då korrekturläsningen är tidskrävande. Då intervjudeltagarna bestod av fem personer intervjuade en av forskarna tre och den andra de resterande två. Detta val grundade sig på tidsmässiga faktorer och för att underlätta intervjuerna för deltagarna. Enligt Jacobsson (2016) finns det däremot nackdelar med detta. Han menar att det kan riskera att medföra konflikter då parterna är oense om uppsatsens innehåll. Detta har forskarna haft i åtanke. De har genom ömsesidig och upprätthållande kontakt diskuterat uppsatsens innehåll, korrekturläst varandras delar och gemensamt genomfört ändringar där det funnits behov. Ytterligare en anledning till denna strategi har varit för att minimera risken för potentiell smittspridning. Forskarna har arbetat separat men upprätthållit kontakten med uppdateringar som genomförts från början till slut.

4.5 Forskningsetiska överväganden

Vid undersökningen har forskarna tagit hänsyn till etiska frågor samt implementerat åtgärder för att förstärka den etiska aspekten av arbetet. Ett av dem är att Malmö Universitet med hänsyn till rådande omständigheter med Covid-19 rekommenderat studenter som skriver kandidatuppsats att inte genomföra intervjuer på verksamhetsrelaterade organisationer i det syfte om att minimera smittspridning och att inte påfresta människor i deras professioner. Forskarna har beaktat detta genom att deltagarna kontaktades innan uppsatsens början och fick bekräftelse på intresse till potentiella intervjuer via Zoom. Detta grundade sig även i ett bekvämlighetsurval. Åtgärder har dock även tillämpats för att simplifiera intervjuprocessen för deltagarna. Dels så har forskarna kontaktat respektive verksamhetschef för att erhålla tillstånd till att genomföra intervjuerna, samt så gjordes intervjuerna via zoom utifrån deltagarnas tillgänglighet och bekvämlighet.

Enligt Eriksson-Zetterquist U, Ahrne G, (2015) så bör varken informanternas namn eller organisation benämnas vid redovisning av materialet utan de ska istället refereras till utifrån deras yrkesroll. Detta är något som forskarna har tillämpat genom att referera till informanterna med begreppet fältarbetare eller fältassistenter. Vid sammanställandet av forskning inom socialt arbete eller liknande fält så är det av ytterst vikt att de fyra etiska regler och förhållningssätt tas till hänsyn, synnerligen vid intervjuerna samt vid redovisningen av det empiriska resultatet som insamlats (Bryman; 2011). Dessa fyra etiska regler är informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet (Bryman; 2011).

Informationskravet är det första kravet som bör följas vid genomförandet av ett arbete. Informationskravet innebär att informanterna får informationen om vad studien skall handla om, intervjufrågorna samt all annan information som kan beröra dem och deras svar

(Vetenskapsrådet; 2017). Detta har forskarna fullföljt genom att maila ut informationsblad angående studiens syfte samt vad intervjun skulle beröra. Utöver mailkontakten så har författarna även muntligt tydliggjort vad syftet är med uppsatsen samt gått igenom frågorna innan intervjun började. De har även informerat deltagarna att samtalet kommer att spelas in enbart i syfte att transkribera det i efterhand. Nästa krav är samtyckeskravet där forskarna har informerat deltagarna att de vid vilken tidpunkt som helst kan avbryta sin intervju utan att behöva ange en anledning (Bryman; 2011). Samtyckeskravet innebär enligt Bryman (2011) att informanterna inte enbart har rätt till att neka att delta i studien utan även att omständigheterna bakom dess samverkan skall regleras enbart av informanten. Detta innebär att om informanten vill att intervjun skall ske en viss tid eller att vissa frågor inte ställs så måste detta respekteras.

Det är något som forskarna har haft i åtanke vid genomförandet av studien då intervjutiden samt hur intervjun skall genomföras har bestämts av informanterna själva.

Konfidentialitetskravet innebär att det insamlade materialet som tillhandahållits från informanterna inte skall vidarebefordras till oberörda parter, samt att informationen skall hanteras med sekretess så att det inte är åtkomligt för offentligheten (Vetenskapsrådet; 2017). Konfidentialitetskravet inkluderar även att det införskaffade materialet inte skall överskrida det nödvändiga för att genomföra studien (Vetenskapsrådet; 2017). Det innebär även att privat information som organisation, verksamhet, namn och kön inte får medges i studien. Detta har realiserats i denna studie då anonymisering av både namn, kön och organisation har tillämpats. Forskarna genomförde intervjuerna på avskilda platser så att obehöriga inte kunde avlyssna. Allt material raderades även så fort studien var fullbordad och ett godkänt betyg hade erhållits. Det slutliga kravet är nyttjandekravet som enligt Vetenskapsrådet (2017) innebär att all information enbart får användas av forskarna i denna uppsats samt enbart i denna studie. Detta innebär även att säkerställa för informanterna att enbart forskarna har tillgång till det insamlade materialet, vilket de har gjort genom att inkludera det i informationsbrevet samt samtyckesblanketten som skickats ut till informanterna.

4.5.1 Tillförlitlighet

Validitet är ett begrepp som ofta framgår vid genomförande av olika studier, detta är ett begrepp som har diskuterats för att säkerställa dess relevans för oss i våran studie. Enligt Bryman (2011) så har begreppet validitet olika definitioner som kan appliceras på både kvantitativa samt kvalitativa. Huvudsakligen så betyder validitet att mäta sin studie och dess resultat för att säkerställa dess giltighet (Bryman; 2011). Denna definitionen är mer lämplig vid en kvantitativ undersökning då det är lättare att mäta statistik och siffrors giltighet. Svårigheterna blir att avgöra ifall ett arbete är giltig när den empiriska materialen kommer från individer med egna erfarenheter och perspektiv på frågeställningarna. Däremot så presenterar Bryman (2011) även begreppet extern validitet som belyser uppsatsen möjligheter att generaliseras och användas som underlag för framtida forskning. Detta har vi haft i åtanke då studien ursprungligen skulle vara en fallstudie angående en specifik arbetsplats. Detta har omvandlats och blivit mer generaliserande då vi kommer att intervjua olika fältarbetare inom olika organisationer för att ytterligare stärka uppsatsens validitet.

Det fanns även tankar om att fokusera oss istället på begreppet transparens istället för begreppet validitet. Transparens innebär att fokusen ska ligga på att tydliggöra och offentliggöra genomförandet av uppsatsen (Bryman; 2011). Det finns även kritik riktat mot användningen av transparens i kvalitativa texter, bland annat att det är svårt att tydliggöra valet av frågor samt följdfrågor vid intervjuer, valet av informanter samt att i kvalitativa studier så är det vanligtvis svårt att visa hur studier planerats och genomförts (Bryman; 2011). På grund av detta så har vi valt att inte lägga fokusen på begreppet transparens i detta arbetet.

4.5.2 Forskarnas roll och förförståelse

Enligt Bryman (2011) så har alla individer en viss förförståelse angående alla ämnen. Detta innebär att som forskare vara medveten om sina förutfattade meningar för att försöka förhindra sina tidigare uppfattningar från att påverka arbetet. En av författarna har även arbetat som fältassistent tidigare, vilket innebär att båda författarna beaktat detta för att det inte skall påverka genomförandet samt sammanställandet av studien (se Bryman; 2011).