Tolvstegsbaserad Minnesotabehandling
- FÖR KEMISKT BEROENDE
Twelve step-based Minnesota treatment for
recovery from chemical addiction
Författare: Bengt Nilsson Desirée Persson Handledare: Björn Johnson
Abstract
Syftet med denna uppsats har varit att söka förståelse och få en inblick i vad en Minnesotabehandling för kemiskt beroende innebär. Vi har sökt förklaringar på vad som menas med de begrepp man använder sig av inom tolvstegsprogrammet och inom tolvstegsbaserad behandling för att deras klienter skall kunna upprätthålla en varaktig drogfrihet och nykterhet. Vi har mött begrepp förutom Minnesotamodell, behandling och kemiskt beroende, även begrepp såsom sjukdomsbegreppet och tillfrisknande och har försökt förstå vad innebörden och dess betydelse av dessa begrepp har för betydelse för klienter under behandling. Vi har i allmänhet sökt definitionen som beskriver för vem, vad och vilka som innefattas av begreppet kemiskt beroende, även har vi sökt en vidare förståelse om vad som menas med sjukdomsbegreppet och hur detta kopplas till tillfrisknandebegreppet.
Uppsatsen bygger på halvstrukturerade intervjuer och observationer, där metoden har varit av kvalitativ art. Vårt arbete har inte lett till några definitiva sanningar, men till en del förklaringar och förstålelse vad som är av vikt i arbetet med kemiskt beroende. En del av de sanningar vi upptäckt, är språkets betydelse för en förändring vad det gäller att byta ut utanförskapet och ett destruktivt liv, genom tolvstegsbaserad Minnesotabehandling.
Nyckelord: eftervård, familjebehandling, halvvägshus, kemiskt beroende,
Innehållsförteckning
1. Inledning ... 4
1:1 Problemformulering ... 4
1:2 Syfte och frågeställning ... 5
1:3 Disposition ... 6
2. METOD ... 6
2:1 Litteratursökning ... 9
2:2 Reliabilitet och validitet ... 9
2:3 Urval ...10 2:4 Studiens avgränsningar ...11 2:5 Etiskt övervägande ...11 3 Teori ...13 3:1 Historik...13 3:1 Kemiskt beroende ...14 3:2 Minnesotamodellen ...16 3:3 Sjukdomsbegreppet ...18 3:4 Tillfrisknande ...19 4. Empiri ...21 4:1 Presentation av intervjupersonerna ...21 4:1.1 Patienter ...21 4:1.2 Personal ...22 4:2 Intervjuer ...23
4:2.1 Intervju patient –John (primärbehandlingen) ...23
4:2.2 Intervju patient - Peter (halvvägshuset) ...24
4:2.3 Intervju patient – Åke (utsluss) ...26
4:2.4 Intervju patient – Roger (utsluss) ...28
4:2.5 Intervju personal - 2007-11-19- Rolf ...29
4:2.6 Intervju personal – 2007-12-05- Lars ...32
4:3 Intervjuanalys ...34
5. Analys ...39
6. Sammanfattning ...40
7. Slutdiskussion ...42
7:1 Förslag till fortsatt forskning ...44
Källförteckning ...45
Internetadresser ...45
Bilaga 1 ...46
AA;s tolv steg ...46
Bilaga 2 ...50 Intervjuguide personal ...50 Eftervård ...51 Bilaga 3 ...52 Intervjuguide Patient ...52 Familjebehandling ...53 Bilaga 4 Beslut
1. Inledning
I socialvetenskaplig tidskrift och artikeln Svensk frivillighet i internationell
belysning av Tommy Lundström & Lars Svedberg, fick vi stifta bekantskap med
frivilliga organisationer och frivilligt socialt arbete. Det som kom att fånga vårt intresse och som rönte uppmärksamhet hos oss var där man redogör för de olika former av självhjälpsgrupper som finns runt om i landet. Framförallt var det när man beskrev formen för hur självhjälpsgrupper som AA (Anonyma Alkoholister) och NA (Anonyma Narkomaner) bedrevs. En rörelse som bedrivs för att hjälpa alkoholister och kemiskt beroende, att inte bara bli nyktra och drogfria, utan även att med rörelsens kraft bibehålla sin nykterhet och drogfrihet. Man har inom deras verksamhet som mål att hjälpa sina medlemmar till en livslång bibehållen
nykterhet och drogfrihet. Detta utlovas om medlemmarna håller sig till
programmet, och här vaknade vår nyfikenhet. Vår nyfikenhet skulle bli starkare och mer påtaglig när vi fick reda på att rörelsen bedrevs utan hjälp av bidrag från stat eller kommun. Inte heller var det några professionella behandlare eller några som helst myndigheter knutna till verksamheten. Vi hade i artikeln också fått till oss att den offentliga sektorn och det svenska välfärdssystemet var på väg att allt mer tas över av frivilligsektorn, detta då tjänster som läggs ut på entreprenad till de olika frivillig organisationerna skulle bli ett mer ekonomiskt fördelaktigt alternativ. Med detta med oss i bagaget blev vi därför förvånade när vi upptäckte att flertalet av dem som frekventerade AA eller NA möten faktiskt hade hittat dit genom behandling, behandling finansierad genom främst kommunen eller
kriminalvården, det fanns även de som fått sin behandling betald av arbetsgivaren. Behandlingarna det var tal om var tolvstegsbaserad Minnesotabehandling. Vi hade börjat få termer till oss som visade sig att vi visste väldigt lite om vad AA och NA handlade om. Det var åtminstone inte så i Sverige, att det räckte med att dessa grupper fanns. Det skulle även komma till någon som initierade att möten kom till stånd. Det kanske inte alltid har varit så, men det var den uppfattningen vi fick. Men det hade kommit mycket till oss, och det var inte bara AA/NA utan det fanns ohyggligt många fler självhjälpsgrupper som använde sig av
tolvstegsprogrammet. Vi hade fått till oss termer som möte, tolvstegsprogrammet, de tolv stegen, beroende, kemiskt beroende, tolvstegsbaserad behandling enligt Minnesotamodellen, sjukdomsbegreppet och tillfrisknande för att nämna några.
1:1 Problemformulering
I vår uppsats har vi studerat tolvstegsbehandling, det vill säga, enligt Minnesotamodellen för kemiskt beroende. Våra förkunskaper vad gäller
tolvstegsbehandling är att man arbetar utifrån det så kallade tolvstegsprogrammet, vilket används i självhjälpsgrupper, såsom AA (Alcoholics Anonymous) och NA (Narcotics Anonymous).
För att få förståelse och inblick i vad en behandling enligt Minnesotamodellen för kemiskt beroende innebär, har vi generellt tagit reda på vad tolvstegsprogrammet är och vem tolvstegsprogrammet vänder sig till. I en behandling enligt
Minnesotamodellen, använder man sig uteslutande av de fem första stegen av tolvstegsprogrammets tolv steg. Alla de tolv stegen utvecklar och förklarar vi i en bilaga till vårt arbete (se bilaga 1).
I vår kontakt med det behandlingshem vi observerat och gjort våra intervjuer på, har vi stött på begrepp som vi nödvändigtvis har varit tvungna att definiera för att helheten skulle bli begriplig. Dessa begrepp är sjukdomsbegreppet, tillfrisknande, primärbehandling, halvvägshus, utsluss, eftervård och familjebehandling.
I vårt arbete ger vi också en beskrivande definition av vad man enligt
Minnesotamodellen menar med behandling vad avser kemiskt beroende. Vi söker även en definition som i allmänhet beskriver vad är och vilka innefattas av begreppet kemiskt beroende. Våra förkunskaper ger oss också för handen att i behandlingssyfte innefattas mötesgående i självhjälpsgrupper, såsom
självhjälpsgrupperna AA/NA. För att få en förståelse för eller en känsla av vad det innebär att delta på möten i självhjälpsgrupper som AA och NA, deltog vi på så kallade öppna möten. Öppna möten innebär att även de som inte är beroende av sinnesförändrade medel, får deltaga. I vårt arbete lägger vi tyngdpunkten på det vi menar är att betrakta som våra huvudbegrepp i arbetet, det vill säga
tolvstegsprogrammet så som man valt att arbeta med det inom behandling enligt Minnesotamodellen. Vi har även sökt en definition på det som är typiskt för vår valda behandling, nämligen vad man avser då man talar om kemiskt beroende utifrån den förklaringsmodell man använder sig av inom
tolvstegsprogrammet/Minnesotamodellen för kemiskt beroende.
1:2 Syfte och frågeställning
Syftet med vår studie, är att förstå interaktionen mellan Minnesotabehandling för kemiskt beroende och hur man använder sig av de verktyg som förmedlas genom tolvstegsprogrammet. När vi talar om interaktion vill vi undersöka huruvida man inom Minnesotabehandling förmedlar de verktyg som anses vara nödvändiga för att tillvarata och förstå terminologin som används inom tolvstegsbaserade självhjälpsgrupper såsom AA/NA. Syftet är att se om det förmedlas de budskap och de verktyg man behöver för att leva ett drogfritt liv, i jämförelse med hur litteraturen beskriver det. Vi har valt att intervjua patienter i olika skede i behandlingen, för att se om förståelsen för de behandlingsbegrepp som det kommer att redogöras för, ökar under tiden de genomgår sin behandling.
Vi har även velat undersöka om det finns ökad förståelse i förhållande till de patienter som är i början av sitt tillfrisknande, och de som kommit en bit i sin drogfrihet, i förståelsen av tolvstegsprogrammet. Vi vill även undersöka hur personalen förmedlar de budskap som använd inom tolvstegsprogrammet, samt att vi vill undersöka om både patienter och terapeuter tycker sig ha hjälp av
tolvstegsprogrammet för att tillfriskna. Syftet är även att se klienternas åsikter och synpunkter kring behandlingsmetoden, tolvstegsmodellen.
Vi har även valt att göra deltagande observationer på behandlingshemmet, för att se om och hur tolvstegsprogrammet används i vardagen. Syftet med att göra en observation, är att vi skall försöka se verkligheten som patienterna själv ser den,
vilket fordrar att vi är på plats och där upptäcker hur behandlingen är upplagd. Som forskare i detta ämne, får vi se hur en dag ser ut när patienterna har grupp, har sin fritid, vilka uppgifter de har och vilket språk som används gentemot varandra. Genom språket som används, kan vi observera om man tagit behandlingen till sig eller ej (Svensson & Starrin, 1996).
Våra frågeställningar är:
• Vad är en Minnesotabehandling? • Vad menar man med kemiskt beroende?
• Kan man som patient identifiera sig med begreppen kemiskt beroende, sjukdomsbegreppet och tillfrisknandebegreppet och vad har dessa begrepp för språklig betydelse?
1:3 Disposition
Efter vår presentation av vår studies syfte samt frågeställningar, kommer i kapitel två, en redovisning av metoden, där det presenteras hur vi gick tillväga med utförandet av våra presentationer och intervjuer, samt de urval vi gjort. I kapitel tre presenteras olika teorier som varit relevant för studiens syfte. I det fjärde kapitlet presenteras vår empiri i form av intervjuresultat samt observationer. Därefter presenteras en analys där vi jämfört teorin och det empiriska materialet. I kapitel sex görs en sammanfattning över vår studie. I kapitel sju har vi vår
slutdiskussion samt förslag till fortsatt forskning.
2. METOD
Intervjumetoden vi använt oss av i vår studie, är en kvalitativ intervju med en halvstrukturerad intervjuguide, som varit temainriktad. När vi valde att göra en kvalitativ intervju, har vi utgått från våra forskningsfrågor med specifika intervjufrågor som skulle besvaras, samt med öppna frågor, det vill säga frågor som kom upp under intervjun. (Starrin & Svensson, 1996).
Den kvalitativa datainsamlingsmetoden i vår studie, har vi även gjort utifrån ett utforskande perspektiv. I vårt arbete innebär detta att vi dels har gjort intervjuer, observationer samt använt oss av aktuell litteratur. Den kvalitativa datainsamling vi gjort, utgör ett material vilket blir en produkt av vår tolkningsprocess. Under tiden vi gjort vår studie, har vi fått bearbeta vår förförståelse, våra egna
värderingar och fördomar för att undvika att vara subjektiva och istället få ett objektivt förhållningssätt för att detta inte skall påverka slutresultatet av vår analys. En av anledningarna till att det kan påverka, kan vara att en av oss har förförståelse utifrån att själv vara kemiskt beroende och dagligdags tillämpar tolvstegsprogrammet. Att själv ha ett förflutet som kemiskt beroende, där tolvstegsbaserad Minnesotabehandling varit anledning till en livsstilsförändring,
kan göra valet av frågeställningar blir subjektiva, och kan föranleda att
frågeställaren inte riktigt går på djupet i sin analys då han på förhand tror sig ha svaren på de frågor som ställs. Detta kan, om vi inte använder ovanstående förhållningssätt, skymma sikten för undersökningen i studien. Vi har dock försökt att vara opartiska, när vi analyserar intervjuer samt litteratur. Trots att en av oss är kemiskt beroende och att vi varit på självhjälpsgrupper så som AA/NA möten, har vi försökt närma oss intervjupersoner och då observationerna gjorts med en så neutral inställning som det varit möjligt. Frågorna som ställts har varit enkla och ställda på ett sätt som vi tror att någon ställt som aldrig varit i kontakt med vare sig tolvstegsprogrammet eller Minnesotabehandling tidigare.
Triangulering har varit tillvägagångssättet för datainsamlingsmetoden vad gäller intervjuer samt observationer. Triangulering av data innebär att man samlar in data på mer än ett sätt, vilket gjorts genom direkta observationer, informella samtal och intervjuer med utvalda patienter (Svensson & Starrin, 1996). När observationerna gjordes, användes en deltagande observation, vilket innebär att vi har suttit kortare stunder tillsammans med patienterna när de haft grupp, haft egen fritid eller andra sysslor (Rosengren K-E & Arvidson P, 2002). När man gör en direkt observation, betraktar man det som en form av mätning, där man observerar handlingar och beteenden. Däremot vilka beteende och handlingar som skall observeras avgörs av vår problemställning och frågeställningar (Rosengren K-E & Arvidson P, 2002).
Intervjupersonerna fick inledningsvis ta del av intervjuguiden som utformats för intervjutillfället. Intervjun bygger på fastställda frågor, men där en viss flexibilitet tillämpats och där intervjupersonen getts utrymme att utveckla och tala öppet utifrån de frågor som ställts. Intervjuerna gjordes av båda frågeställarna
tillsammans. Under intervjun fördes både anteckningar och bandupptagning på de frågor och följdfrågor som ställdes, efter att vi fått godkännande av informanterna att spela in samtalen. Anteckningarna gjordes för att vara ett komplement till bandupptagningen. Vi använde oss även av våra anteckningar när observationerna gjordes, för att få med den icke verbala kommunikationen och samspelet patienter emellan och även mellan terapeuter och patienter. Efter intervjun avlyssnades inspelningarna på intervjuerna och dessa skrevs ned ordagrant. Tidsåtgången vid varje intervjutillfälle har varit mellan 40-60 minuter.
För att intervjuerna skulle blir så trovärdig som möjligt, och att respondenten inte kom att svara det de trodde förväntades av dem, har det ställts följdfrågor där intervjupersonerna haft möjlighet att utvecklat sina svar ytterligare (Svensson & Starrin, 1996). Intervjuerna har gjorts på så sätt att frågor ställts, och lyssnat aktivt på den intervjuade. Frågorna har tydliggjorts då intervjupersonen visat att de inte förstått innebörden av dem eller på annat sätt visat att de inte förstått, tills att personen fått klarhet i vad som efterfrågas. Vi har dock försökt att undvika detta, genom att ställa frågorna på ett så neutralt sätt som möjligt, för att inte frågorna skall bli ledande. Intervjupersonen har ombetts förklara sina svar, om det uppstått tveksamheter då det gäller innehållet i de svar som getts. (Starrin & Svensson, 1996). För att intervjupersonerna skulle känna sig trygga inför de frågor som ställts, startades varje intervju med en genomläsning av
intervjufrågorna. När intervjuerna gjordes, fick de förklarat att det var
intervjupersonen själv som avgjorde vad denne ville svara på och vad de ville berätta (Starrin & Svensson, 1996).
Materialet som analyserats och bearbetats kommer dels från våra observationer och intervjuer, samt litteratur och material från olika databaser, som uteslutande rör de begrepp som man använder som förklaringsmodell inom
Minnesotabehandling.
Innan vi började göra våra intervjuer och observationer, skaffade vi oss förkunskaper. Detta gjordes genom att läsa om Minnesotabehandling,
tolvstegsprogrammet och personliga berättelser. Vi tyckte att det var viktigt att skaffa oss lite förförståelse innan vi började vår undersökning (Starrin & Svensson, 1996).
För att tillförsäkra att frågorna i vår intervjuguide tog upp våra forskningsfrågor och själva syftet med vår studie, gjorde att vi redan i detta skede tematiserade våra intervjufrågor. Vi använde oss av Minnesotamodellens begrepp vad gäller kemiskt beroende, sjukdomsbegrepp, mötesgående, de tre benen som Minnesotamodellen står på och hur Minnesotamodellen är uppbyggd. Vi formulerade ett antal frågor under varje tema och följdfrågor utformades under själva intervjutillfällena.
Studien bygger på intervjuer med sex personen på ett behandlingshem för kemiskt beroende, varav två är personal samt fyra patienter under pågående behandling, och de observationer som gjorts på behandlingen.
Behandlingshemmet vi gjort våra intervjuer och observationer på, kontaktades per telefon där vi pratade med verksamhetsansvarige som fick information om syftet med vårt arbete och tillvägagångssätt. Efter ett par dagar blev vi inbjudna till behandlingshemmet då verksamhetschefen hade delgett informationen till både personal och patienter, om vår studie och hur vi tänk gå till väga för att få ut de data vi behövde till vårt arbete. Vi berättade för patienterna och terapeuterna om vårt arbete, syfte och tillvägagångssätt. Vi fick ett positivt gensvar, både från patienter och terapeuter, vilket innebar att vi fick intervjua samtliga patienter och personal, om vi önskade. Vi valde att intervjua patienter i olika skede i
behandlingen. Syftet med att vi lagt upp det så, är för att vi ville se om patienterna fått till sig de verktyg Minnesotamodellen förmedlar för att bibehålla sin nykterhet och om det har blivit mer förståeligt med begrepp som används i
Minnesotamodellen. Vi satte oss ned med verksamhetschefen och planerade när vi kunde vara på behandlingshemmet för att göra våra intervjuer samt observationer. För observation avsattes halva dagar i en veckas tid. Denna tid innefattades även av vår intervjutid.
Intervjupersonerna intervjuades på enskild plats inne på behandlingshemmet, där vi satt ostörda. När vi transkriberade vårt inspelade material, valde vi att skriva ner det som sades ordagrant. Efter varje mening backades inspelningen och lyssnades om för att vara säkra på att vi inte förlorat något som sagts under intervjun. När vår transkribering var klar, lästes den igenom ett flertal gånger, för att finna teman. Syftet med att spela in våra intervjuer, var för att inte någon information skulle gå förlorad. Samtliga intervjuer spelades in. När intervjuerna väl skrivits ner raderades ljudfilerna.
2:1 Litteratursökning
Aktuell litteratur och forskning på området söktes på Malmö Högskolas bibliotek, LIBRIS, Artikelsök samt Malmö Stadsbibliotek. Vi använde sökord såsom kemiskt beroende, Minnesotamodellen, sjukdomsbegreppet, Anonyma Narkomaner (NA), Anonyma Alkoholister (AA), missbruk, missbruksvård, beroende och addiction.
Eftersom tidigare forskning avseende tolvstegsbaserad Minnesotabehandling och begreppen kemiskt beroende och sjukdomsbegreppet var begränsade gjordes inga avgränsningar avseende litteraturens årgång. Detta för att finna aktuell forskning på området. Vi fick även förslag på relevant litteratur av vår handledare, som vi använt oss av i vårt arbete.
2:2 Reliabilitet och validitet
Reliabilitet är den bedömning forskaren använder för att undersöka pålitligheten och värdet av den studie denna gjort. Skulle det undersökta fenomenet uppnå hög reliabilitet innebär detta att studien kan genomföras upprepade gånger med ungefär samma resultat som följd (Kvale, 1997). Att göra bedömningen att vår studie uppnår en hög reliabilitet är inte enkelt då det behandlingshem vi valt att studera får stå som mall för samtliga tolvstegsbaserade behandlingar enligt Minnesotamodellen. Det är känt sedan innan att det kan vara vissa skillnader i strukturen i behandlingen, men att det skall uppnås vissa kriterier för att få kalla sig en Minnesotabehandling. Inte heller kan vi tala om hur pass mycket reliabilitet vi uppnår i våra intervjuer med patienter då resultaten kan fluktuera beroende på var i behandlingen denna befinner sig eller hur mycket allvar patienten menar med sin behandling. Detta kan få till följd att det påverkar resultatet i endera positiv eller negativ riktning. Patienterna vi intervjuat har olika bakgrund både socialt och vad det gäller drogbakgrund, hur länge de befunnit sig i behandling och har även skiftande ålder. Även personalen har skiftande bakgrund och ålder samt olika lång tid de arbetat med kemiskt beroende. Både patienterna såsom personalens
kunskaper skiftar över tid vilket gör att behandlingsarbetet förändrats över tid. Genom att minska risken för en homogen grupp tror vi att vi ökar reliabiliteten. Patientgruppen på behandlingshemmet vi gjort vår studie på skiftar oftast vad det gäller dessa aspekter (Kvale, 1997). För att vår reliabilitet skall bli säkerställd, har vi gjort tydliga frågeställningar i vår intervju, samt att vi har formulerat vårt syfte till vår studie distinkt. Det kan inte uteslutas att frågorna vi ställt kan ha påverkat tillförlitligheten på så vis att de kunna vara ledande. Detta kan ha gjort att dess formuleringar påverkat och format de svar vi fått (Kvale, 1997). Men för att minimera den risken har vi gett intervjupersonerna utrymme att bestämma sig för
vad och på vilket sätt de vill svara, genom att vi inte ställt några krav på hur intervjupersonerna skall formulera sina svar.
Validitet innebär att man mäter det som är viktigt i kontexten (Kvale, 1997). I de här sammanhangen är det viktigt att klargöra vad som avses att mäta, samt att ta reda på i vilket sammanhang de uppbär legitimitet. Med vår studie avses att mäta begrepp som i många avseende inte finner en legitim grund någon annan stans än just på tolvstegsbaserad Minnesotabehandling eller för de som använder sig av tolvstegsprogrammet för att bibehålla sin nykterhet eller drogfrihet. De begrepp eller verktyg vi talar om i vår studie är giltiga i vissa situationer och för vissa individer. Begreppen och verktygen vi talar om kan vara giltiga i alla
sammanhang, men kanske inte för alla individer utan endast om man genom gått en Minnesotabehandling och använder sig av tolvstegsprogrammet i sin
drogfrihet. Att inhämta godtagbar information med hjälp av kvalitativa metoder är förhållandevis stora. Det vill säga att med kvalitativa intervjuer ger närhet och möjligheter att i relativt stor utsträckning kontrollera intervjuerna så att den information man vill inhämta blir relevant vad gäller studien. Detta innebär inte att det skulle vara utan problem då man skall närma sig intervjupersonerna, det kan diskuteras i vilken utsträckning utföraren av intervjun skall ha en aktiv eller passiv ställning för att resultatet skall anses uppbära god validitet (Holme & Solvang, 1997). Den intervjuguide vi använt i vårt arbete har till stor del handlat om den terminologi man använder sig av inom tolvstegsbaserad behandling, detta då språket är en avgörande del av de verktyg man använder sig av i
behandlingssyfte.
2:3 Urval
I vår studie har vi valt ut ett behandlingshem, där man använder sig av
Minnesotamodellen. Vi har sedan fått hjälp med att välja ut de personer som varit lämpliga och kunde tänka sig att ställa upp på en intervju. Urvalet blev fyra patienter med missbruksproblem, på den totala gruppen av 14 stycken patienter. Vi har även fått hjälp med av välja ut personal/terapeuter, som var lämpliga för vår studie, där den totala gruppen var åtta stycken. Personalen vi valde att intervjua, har olika bakgrunder. Urvalet består av två män, åldersintervall 30-56 år, anställningstid som varierar mellan 6-15 år. Varför vi valde att både intervjua personal och patienter, är för att vårt syfte med denna studie är att se om
terapeuterna förmedlar de verktyg och förståelse för de begrepp som man
använder sig av inom tolvstegsbaserade Minnesotamodellen. Vi har använt oss av fingerade namn när vi presenterar våra intervjupersoner.
När vi väl var på behandlingshemmet, gav de oss fria händer att intervjua vem vi ville. Vi blev positivt överraskade, när vi fick gehör av alla på behandlingen att de kunde tänka sig att ställa upp på vår intervju. Vi valde då att intervjua patienter som var i olika faser av sin behandling. Eftersom behandlingen innefattar primärvårdsbehandling, halvvägshus och utsluss, kändes det självklart att intervjua en patient från vardera behandlingsfasen.
Behandlingshemmet är öppet för både manliga och kvinnliga patienter, men då vi gör vår studie består patientgruppen endast av män, vilket gör att studien
uteslutande består av manliga patienter. Så har det även blivit vad det gäller de anställda intervjupersonerna, även om det på behandlingshemmet finns kvinnliga anställda har det av olika anledningar inte gått att få något intervjutillfälle med någon av dessa. Att det endast varit manliga intervjupersoner, både vad det gäller patienter och personal kan göra att resultatet sett annorlunda ut om vi fått
möjlighet att intervjua eller observera patientgruppen där det funnits kvinnliga deltagare. Vi hade även kunnat göra en kvantitativ undersökning, och använt oss av enkäter som vi skickat ut till andra behandlingsenheter. Då hade vi kanske fått andra svar. Men detta hade då gjort att vi endast hade fått svar på våra frågor och inte fått möta människan bakom. Vi har mött människor och varit i miljöer där tolvstegsprogrammet är en vardag. I mötet med andra miljöer och människor med annan bakgrund, hade våra resultat väsentligt förändrats.
2:4 Studiens avgränsningar
Det finns andra behandlingsmöjligheter än tolvstegsbaserad Minnesotabehandling för kemiskt beroende. Men vårt intresse har inte varit att ställa olika
behandlingsmodeller mot varandra. Hade vi haft tid och möjlighet, hade vi kunnat göra intervjuer och observationer på fler än en Minnesotabehandling för att se om de arbetar annorlunda jämfört med det behandlingshem vi valt att undersöka. Man kan tycka att i jämförelse med andra behandlingsmodeller hade varit av intresse för att testa bäraktigheten i Minnesotamodellen. Men vårt mål har varit att se hur Minnesotabehandlingen använder sig av begreppen kemiskt beroende,
sjukdomsbegreppet och tillfrisknandebegreppet, för att nämna några. Inte heller har vi varit intresserade av att ta reda på hur andra ser på de begreppen. Vårt syfte har endast varit om man förmedlar förståelsen till dem som är tänkta att använda tolvstegsprogrammet för att bibehålla sin drogfrihet/nykterhet. Vi har använt litteratur som förklarar modellen och begreppen för att skapa en förståelse vad det är patienterna på vår undersökta behandling möter. Kanske kan detta arbetets resultat inte användas generellt på alla de som säger sig arbeta enligt
Minnesotamodellen. Våra resultat pekar endast på hur man arbetar just på denna behandling och kan inte sägas utgöra någon modell för andra tolvstegsbaserade behandlingsenheter. Resultatet kan inte generaliseras på andra patientgrupper, då gruppen ständigt är i förändring.
2:5 Etiskt övervägande
”Full information om undersökningens syfte och upplägg, utesluter bedrägligt förfarande mot undersökningspersonerna” (Kvale, 1997, s
107).
Vi har varit noggranna med att informera intervjupersonerna, vilket syfte vår uppsats har. Intervjupersonerna har även tillfrågats om de godkänner att intervjun bandas. De har även informerats om att inspelningarna raderas efter att den skrivits ut och att vi ej använder deras namn i vårt arbete. De har även utlovats anonymitet i den utsträckning det går och inte heller nämns behandlingshemmet vid namn. Intervjupersonerna har även utlovats ett exemplar av det färdiga arbetet. Men risken kan alltid finnas att lämnade uppgifter kan knytas till ett
specifikt behandlingshem och då också identifiera uppgiftslämnarna. Ansvariga på nämnda behandling samt intervjupersonerna är medvetna om att så kan ske. Anledningen till att intervjupersonerna informerats är för att vi försöker uppfylla de grundläggande individskyddskraven, det vill säga de fyra allmänna
huvudkraven för forskningen. Dessa krav kallas informationskravet,
samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet,dessa fyra etiska
krav härstammar från HSFR (Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet).
• Vad gäller informationskravet har vi delgett dem i förhand, berättat vem vi är, var vi kommer ifrån, varför vi gör denna studie. Detta har vi gjort i god tid innan vi började arbeta med vår studie och våra intervjuer. De är även tillfrågade om de kan tycka att det kan vara ett problem att vi vistas i behandlingen på daglig basis, under deras arbete med sin drogfrihet och nykterhet. Samtidigt har vi hört oss för om det finns några som är villiga att delta i vår studie eoch svara på våra intervjufrågor. Den tystnadsplikt som råder på behandlingen innefattar även oss. Naturligtvis informerades patienter och personal, att medverkan i vår studie bygger på frivilligt deltagande.
• Vi har inhämtat samtycke från samtliga deltagare för vår studie, det vill säga att innan studien börjar har vi inhämtat samtycke från verksamhetsansvarige för att bedriva vår studie på
behandlingshemmet. Vi har även i förväg inhämtat skriftligt samtycke från samtliga anställda och patienter, där de bekräftar vår närvaro och att de deltar i vår studie. De har även blivit
informerade om att de endast behöver svara på de frågor de själv vill och att de får lov att avbryta sin medverkan när de själv önskar. • Som vi nämnt innan, innefattar konfidentialitetskravet att vi inte
nämner någon vid namn eller på annat sätt röjer deras identitet. Vi förvarar även samtyckesblanketter på sådant sätt att de inte kan fall i fel händer. Vi har också upplysningsvis nämnt att så fort det insamlade materialet, bandupptagningar har redigerats och analyserats förstörs och raderas data.
• Vi har informerat om att de insamlade data för vår studie, används endast i vårt arbete och lånas ej heller ut i annat syfte
(http://www.codex.uu.se/oversikter/humsam/humsam. html).
Med tanke på att patienter intervjuats i inledningsskedet av sin behandling, har vi tidigt uppsökt behandlingen och presenterat oss för dem som tänkts ingå i vår studie. Även har personalen föreberett patienterna om vår ankomst, och personalen har på ett tidigt stadium införskaffat ett samtycke ifrån patienterna. Efter intervjutillfällena har det funnits en beredskap hos personalen om det skulle uppstå situationer, känsloyttringar eller frågor som uppkommer under intervjutillfällena eller observationstillfällena.
3 Teori
En möjlig förklaring till kemiskt beroende, som en del forskare ser det, kan vara en kombination av arv, miljö och kultur. De säger också att en del individer har genetiska förutsättningar som i många avseende kan vara en tillgång, men som även när individen exponeras för sinnesförändrade medel, gör henne extra sårbar.När det gäller kemiskt beroende är det tydligt att beroendet besitter en kraft som sätter alla så att kallade ”normala” beteende åt sidan, detta inklusive en så stark drift som självbevarelsedriften. Att bortse från dessa grundläggande fakta och förklara kemiskt beroende i termer som kulturella och som förväntningar är förklaringar som gärna används. Att betrakta kemiskt beroende utifrån en sådan förklaringsmodell gör att man bortser från klinisk forskning (Heilig M, 2004). En addiktiv eller så att kallad dysfunktionell familj där kanske föräldrarna har något missbruk och ett samhällssystem som gör drogen tillgänglig eller där det signaleras att droger är okej, ökar risken för att drabbas. Dagens
psykoneurologiska forskning gör gällande att rubbningar i de olika
signalsubstanserna serotonin och dopamin ökar risken för kemiskt beroende hos de som har genetiska förutsättningar för att drabbas (Heilig M, 2004).
3:1 Historik
Tolvstegsprogrammet och NA (Anonyma Narkomaner) har sitt ursprung från AA (Anonyma Alkoholister). Den första medlem inom AA, var Bill Wilson, som startade en självhjälpsrörelse 1935. Det var han som framställde de tolv stegen, med hjälp av andra medlemmar inom AA. De tolv stegen är i själva verket en beskrivning på hur de första hundra medlemmar inom AA, gjorde för att ta sig ur sitt beroende och tillfriskna.
I Sverige arbetar olika behandlingshem enligt Minnesotamodellen, som bygger på de tolv stegen, där man då ser på missbruk som en sjukdom. I mitten av 1980-talet infördes Minnesotamodellen i Sverige (Anonyma Narkomaner, 1999).
De tolv stegen för Anonyma Narkomaner är identiska med de steg man använder sig inom Anonyma Alkoholister. Det man gjort inom Anonyma Narkomaner, är endast att man breddat Anonyma Alkoholisters perspektiv och använder sig av ordet beroende istället för ordet alkohol. Detta har man gjort av anledning att personer med beroende skall lättare känna en gemenskap, än om man endast talar om alkoholism. Själva tolvstegsbehandlingen är ett program som har sitt ursprung i AA:s program. I början av 1950-talet kom AA till Sverige (Anonyma
Narkomaner, 1999).
Anonyma Narkomaner (NA), bildades på 1950-talet i USA. Följeslagarna växte, men det tog tid att finna en struktur. Det man märkte, var att man var tvungen att ha en specifik struktur i mötena inom NA. Inte förrän på 1970-talet började NA
blomstra, genom att ett världsservicekontor (WSO) öppnades, där de kemiskt beroende fick en gemenskap och känsla av syfte. Genom att WSO öppnades, bildades det stabilitet och gemenskapen ökade. I början av 1980-talet publicerades Anonyma Narkomaner Basic Text (Det vita häftet), som är en introduktion till Anonyma Narkomaners gemenskap. Den är skriven till de som lider av ett, vad det ser ut som, hopplöst beroende av droger (kemiskt beroende). Efter att boken släppts, tredubblades antalet NA-grupper och är idag väl etablerat i större delen av världen. NA etablerades i Sverige i början på 1980-talet (Anonyma Narkomaner, 1999).
NA är en ideell gemenskapsförening, som består av tillfriskande beroende. Här möts man regelbundet, för att hjälpa varandra att förbli drogfria. Det enda villkoret för att få vara med i gruppen, är en önskan att sluta använda droger (Anonyma Narkomaner, 1999).
3:1 Kemiskt beroende
Då man talar om ett kemiskt beroende är det oftast utifrån den definition man använder sig av inom de behandlingsenheter som arbetar efter den så att kallade Minnesotamodellen. Förklaring vad som avses med Minnesotamodellen kommer avslutningsvis i eget kapitel. Det kemiska beroendet kan liknas vid ett fysiskt beroende som får sin förklaring i det man inom Minnesotamodellen kallar sjukdomsbegreppet, även här kommer en definition vad som avses med
sjukdomsbegreppet avslutningsvis i ett eget kapitel. När vi här talar om kemiskt beroende är det oberoende av den definition som man använder sig av inom behandlingsenheter som arbetar utifrån Minnesotamodellen, även om deras förklaring är en del av den sanningen (även om vi inte söker någon absolut sanning, utan bara en förklaring) försöker vi sammanställa när det gäller kemiskt beroende.
Ett kemiskt beroende uppstår vanligtvis när personer använder sig regelbundet av droger så som till exempel alkohol, amfetamin, opiater eller bensodiazepiner och tillvänjer sig vid dessa. Att tillvänja sig vid drogen innebär oftast för ett kemiskt beroende att det sker en toleransökning, som kommer att innebära för den kemiskt beroende att de skapar ett behov av kontinuerligt intag av drogen. Behovet av drogen ökar och övergår till att bli tvångsmässig och resultatet blir att man på grund av sitt användande av drogen drabbas av det man inom
tolvstegsprogrammet definierar som en kontrollförlust, vilket man får möta i tolvstegsprogrammets första steg. Den kontrollförlust som det kemiska beroendet ger upphov till resulterar i att praktiskt taget all vaken tid går åt till att skaffa sig drogen, att vara påverkad, eller att bli nykter, eller opåverkad, eller att skaffa pengar för att kunna köpa mer (Agerberg M, 2004).
Det kemiska beroendet kan ha flera bakomliggande orsaker. En av dem är att intaget av droger påverkar hjärnans belöningssystem, vilket är en betydelsefull del av hjärnan då det gäller förmågan till inlärning och som också ger oss bekräftelse genom lyckorus, lyckokänsla, ett så att kallat eufori då vi stimuleras av kemiska preparat. En annan orsaksförklaring kan vara att en del så kallade
beroendepersoner, det vill säga kemiskt beroende har genetiska förutsättningar, vilket gör de mer sårbara än andra för att utveckla ett kemiskt beroende. Man skall dock ha klart för sig att inte bara de genetiska anlagen i sig själva gör någon till kemiskt beroende, utan självklart är att de krävs att man som individ exponeras för drogen för att ett kemiskt beroende kan komma att utvecklas. När man väl hamnat i ett kemiskt beroende är det svårt att ta sig ur det, detta delvis på grund av att beroende också medför ett psykiskt beroende (sjukdomsbegreppet, kommer vi till längre fram), inte sällan blir lösningen för den som är beroende att han går från ett beroende till ett annat, ibland leder det till ett så att kallat blandmissbruk (Agerberg M, 2004).
För att fastställa ett kemiskt beroende/missbruk använder man sig av metoder av varierande slag, några av dessa är ASI och ADDIS. Socialstyrelsen använder företrädesvis ASI som är en intervjumetod för deras klienter med ett förmodat missbruksproblem. ASI (Addiction Severity Index) är en strukturerad
intervjuguide med frågor som är anpassade utifrån klientens missbruksproblem. Intervjuguiden är utformad på så sätt att den täcker inte bara alkohol och narkotikamissbruk, utan den täcker även in områden som arbete, fysik och psykiskt mående, socialt umgänge samt kriminalitet. Intervjuformen det är talan om finns i två olika utförande, den så att kallade grundintervjun som består av ungefär 180 frågor och fokuserar på klientens tidigare period i livet, medans uppföljningsintervjun med 150 frågor mer har fokus på den aktuella situationen. ASI intervjun är vetenskapligt utprövad, och ett flertal studier har gjorts både i Sverige samt USA (http://www.socialstyrelsen.se/IMS/ASI/index.htm).
Inom tolvstegsbehandling enligt Minnesotamodellen använder man sig av ett strukturerat frågeformulär för att fastställa en diagnos för alkohol och
drogproblematik som uppfyller kriterierna enligt ICD-10 0ch DSM-IV. Metoden det är frågan om kallar man ADDIS (Alkohol Drog Diagnos InStrument). ADDIS bygger på en intervjuguide som innehåller upp mot 75 frågor och som tar cirka en timme att svar på, eventuellt kan längre tid tas i anspråk beroende vilken eller hur många droger har använts. Man menar att ADDIS på ett tidigt stadium identifierar kemiskt beroende, det vill säga att man kan utläsa om beroende utvecklats eller ligger latent. Detta gör det möjligt att förhindra för klienten riskmedicinering av till exempel sömn och lugnande preparat eller smärtstillande medel. ADDIS intervjun ligger till grund för sammanställningen för resultaten enligt en mall som bygger på ICD-10 och DSM-IV. Utifrån dessa analyseras resultaten vilket leder till bedömning eller diagnos. ADDIS bygger i sin helhet på internationellt beprövade system som ICD-10 respektive DSM-IV, båda system är erkända och använda i hela världen. Som vi tidigare nämnt anslöt sig Sverige ICD systemet 1997 (http://www.addis.se/addis.asp?pgid=7&ppgid=-1).
3:2 Minnesotamodellen
Om Minnesotamodellen kan man läsa i Hans Lundbergs bok, Tolv steg tillbaka
till livet, att det är en behandlingsmodell som är baserad på tolvstegsprogrammet.
Minnesotamodellen som behandling för kemiskt beroende utvecklades i slutet på 1940 talet och början av 1950 talet, i just Minnesota USA. Till en början var Minnesotamodellen en behandlingsmodell som var menat för alkoholister. Det var en psykiatriker (Daniel Anderson)på Willmar State Hospital i Minnesota USA som fann att tolvstegsprogrammet hade ett terapeutiskt värde, och som kom att lägga grunden för en professionell behandling för alkoholister. Daniel Anderson kom att inse att alkoholism/kemiskt beroende är en holistisk sjukdom som drabbar den beroendes alla livsområden, och därför måste behandlas utifrån ett
helhetsperspektiv. I Minneapolis, Hazelden och med tolvstegsprogrammet som bas, utvecklar Daniel Anderson i samarbete med ett mångdisciplinärt team som kom att utveckla modellen till att bli ett framgångsrikt behandlingsprogram. Minnesotamodellen infördes på allvar i Sverige av SCAA (Swedish Council on Alcoholism and Addictions) 1984. De som kom att först etablera någon form av behandling enligt Minnesotamodellen i Sverige, var Överläkare Johan Liljenberg på Huddinge sjukhus. Idag bedrivs behandlingsenheter enligt denna modell i Sverige främst av privata aktörer. I de behandlingsteam som arbetar med tolvstegsbaserad behandling har ofta själv ett förflutet eller på annat sätt stiftat bekantskap med drogmissbruk. Dessa går under namn som drog och
alkoholterapeuter, drog och alkoholrådgivare eller addiktologer. Förutsättningen är att man själv gått igenom behandling och därefter varit nykter eller drogfri i minst två år, och fått en grundlig utbildning vad avser drogberoende. En god behandling förutsätter att även andra aktörer finns inkopplade runt den som är beroende, så som till exempel läkare, psykologer, sjuksköterskor, psykiatriker och andliga rådgivare/etiska rådgivare.
Som vi tidigare skrivit är det AA/NA och deras tolv steg som utgör grunden för Minnesotamodellen, av vilka man i allmänhet använder de fem första under primärbehandlingen. Det är inte utan att självhjälpsgrupper som AA/NA är viktiga komponenter i Minnesotabehandlingen, detta då kemiskt beroende är en livslång behandling och att mötesgående inom några av de självhjälpsgrupper som praktiserar tolvstegsprogrammet är nödvändigt för att bibehålla en kvalitativ bestående nykterhet/drogfrihet (scaa.se/minnesotamodellen.html 071108).
ADDIS
Intervjun är uppbyggd kring ICD-10 och DSM-IV kriterier. Insamlad information blir direkt kopplad till kriterierna och resulterar i en bedömning. Denna bedömning kan sedan ligga till grund för en diagnos.
ICD-10 International Classification of Diseases, and Related Health Problems. WHO - World Health Organization. 1993. DSM-IV
Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders , APA - American Psychiatric Association. 1994.
Hans Lundberg (2005) skriver att kemiskt beroende är en holistisk sjukdom och att det drabbar den beroende på alla dess livsområden. Detta gör att det inte bara är den beroende som behöver hjälp utan även de anhöriga fick möjlighet att ta del av det som är en av Minnesotamodellens hörnstenar, de fick också behandling utifrån tolvstegsprogrammet, då man ser kemiskt beroende som en
familjesjukdom som är behandlingsbar. Även anhöriga har möjlighet att få hjälp utifrån självhjälpsgrupper som arbetar utifrån
tolvstegsprogrammet(Alanon/Naranon). I den beroendes tillfrisknandeprocess är det viktigt att hela familjen får vara med i den processen, för att även den skall kunna tillfriskna. Denna kunskap är en del av grunderna i den tolvstegsbaserade Minnesotamodellen. Med sig från behandlingen får den beroende de verktyg som individen behöver för att leva nykter och drogfri i AA;s/NA:s program.
Behandlingen utifrån Minnesotamodell är en inskolning för att kunna ta till sig och förstå att använda självhjälpsgrupperna AA/NA i en livslång
tillfrisknandeprocess (Lundberg H, 2005).
Behandling inom Minnesotamodellen kan bedrivas både som öppenvård och slutenvård, det vill säga att i det sistnämnda alternativet bor patienten på internat på behandlingsenheten under den tid då behandlingen pågår. Motsatsen till internat (öppenvård) är att patienten befinner sig på behandlingsenheten endast under dagtid och sover hemma i den egna bostaden nattetid. Detta förutsätter oftast att den som är föremål för öppenvård har ett relativt ordnat liv kring sig. Upplägget kring behandling enligt Minnesotamodellen är i huvudsak de samma för alla som tillämpar tolvstegsbaserat behandlingsarbete, även om variationer kan förkomma (scaa.se/minnesotamodellen.html, 071108).
Primärbehandling
Den inledande behandlingen, den så att kallade primärbehandlingen pågår mellan 4-6 veckor.
Förlängd behandling (halvvägshus)
När det gäller blandmissbrukare, kemisktberoende rekommenderas man oftast att förlänga sin behandling och göra den del som man inom behandlingsmodellen kallar halvvägshuset. Här pågår behandlingsarbetet under någon månad eller några månader upp till ett år.
Eftervård (uppföljande behandling)
I eftervården som pågår under 11 månader efter så att kallad avslutad behandling. Där patienten en gång i veckan för stöd i och återkopplas till behandlingsarbetet.
Familjebehandling
Familjebehandling eller anhörigbehandling är en integrerad del i primärbehandlingen.
En förutsättning för behandling är att patienten är avgiftad då han tas in. Det förekommer att man trots det får tillträdde till behandling, framför allt när det gäller blandmissbrukar/kemiskt beroende då det i vissa fall som till exempel gäller enstaka former av kemiska preparat som sitter kvar under långa perioder och på så viss uppvisar positiva resultat vid tester på urinprov.
3:3 Sjukdomsbegreppet
Beroende är enligt SCAA och Katarina Johansson & Peter Wiberg (1999) ett fenomen man börjat använda sig av de senaste åren i Sverige och som är starkt förknippat med tolvstegsprogrammet. Inom just tolvstegsprogrammet menar man att alkoholism och annat drogberoende är en sjukdom. Ordet beroende är att betrakta som mer neutralt än ordet missbruk, vilket gör att skuld och skam inte blir lika värdeladdat för individen, helt i enlighet med sjukdomsbegreppet. Snarare kommer skammen och skulden läggas på drogen som är roten till det kemiska beroendet. Enligt detta sätt att se på alkoholism eller kemisk beroende kan man inte utesluta att det är en sjukdom. Det är en sjukdom som man inte skall söka bakomliggande orsaker till och som säger att det är ett sjukdomstillstånd man inte har någon skuld till och att den är kronisk, det vill säga att man måste lära sig leva med den utan alkohol eller andra sinnesförändrande medel. Sjukdomen är kronisk och fortskridande men behandlingsbar och kan hejdas i ett visst skede och
tillfrisknande är sedan möjligt. Sjukdomen är att betrakta som en allergi, där man utesluter det man är allergisk mot, i det här fallet sinnesförändrande medel och sedan anpassa sitt liv utifrån det som framkallar allergin.
I boken Kidnappad hjärna av relaterar Miki Agerberg (2004) till en studie som publicerades år 2000 i tidskriften JAMA. Här gör de en systematisk jämförelse vad avser drogberoende kontra tre andra vanliga kroniska sjukdomar, vilka alla är accepterade som medicinska. De tre sjukdomarna är diabetes, högt blodtryck och astma. De hittade många beröringspunkter, en av dessa var ärftlighet och som står för att många alkoholister eller kemiskt beroende blir beroende av alkohol eller droger. Detta förhållande stämmer överens vad det gäller astma, men inte högt blodtryck i samma utsträckning. Andra faktorer som kan ligga till grund för till exempel diabetes enligt artikeln är stress, övervikt och brist på motion, precis som i alkoholistens eller den kemiskt beroendes fall tillgång till billig sprit/droger och miljön och kulturen i omgivningen ökar risken för beroendet. Det vill säga interaktionen mellan arv och miljö spelar en inte obetydlig roll i sammanhanget. Andra likheter är att det handlar om sjukdomar med kroniska tillstånd. Då det gäller sjukdomarna som diabetes, högt blodtryck och astma finns det effektiva läkemedel mot dessa, men vi vill påpeka att dessa inte botar sjukdomen, utan avbryter man sin medicinering insjuknar man omgående. Medicinsk behandling är oftast inte den enda behandlingen utan vissa livsstilsförändringar är även
nödvändiga för en lyckad behandling. Likaså är det för den som är beroende av alkohol eller andra droger, man måste göra drastiska livsstilsförändringar och som
vi påpekat tidigare gäller det för den beroende att precis som en allergiker undvika det som frammannar sjukdomstillståndet för att tillfriskna från sin sjukdom (Agerberg M, 2004).
För ovannämnda påstående finner vi stöd för hos WHO (World Health Organization) vilken hänvisar till att vad det gäller sjukdomsbegreppet för alkoholism eller kemiskt beroende uppfyller man kriterierna i ICD-10. Enligt WHO är det att betrakta som en sjukdom då dessa kriterier är uppfyllda. Den nugällande ICD-10, The International Statistical
Classification of Diseases and Related Health Problems är en systematisk
uppställning för att fastställa diagnoser på ett enhetligt vis, vad gäller skador, dödsorsaker och sjukdomar. Den svenska versionen Klassifikation
av sjukdomar och hälsoproblem publicerades av Socialstyrelsen 1996 och
trädde i kraft 1997 (http://www.who.int/classifications/icd/en/,
http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=209670&i_word=ICD-10&i_h_text=1&i_rphr=icd-10).
Förnekelse är ett dominerande drag hos den kemiskt beroende och där den kemiskt beroende förtränger omedvetet/medvetet de obehagliga
konsekvenser missbruket orsakat. I det här stadiet lägger individen mycket kraft på att försöka övertyga, både sig själv och andra om att man har full kontroll på situationen och att man kan förändra dem precis när man själv vill. Detta gör individen ypperligt så att både individen själv och andra tar det för sanning. Detta kallas förnekelseprocessen (Lundberg H, 2005).
3:4 Tillfrisknande
AA-s program för tillfrisknad fungerar på så sätt att personen berättar om sitt problemdrickande och berättar även om sin nykterhet som han/hon funnit genom möten i självhjälpsgrupper såsom AA/NA), där man även välkomnar
nykomlingen (där denne alltid är den viktigaste personen på deras möten). Det centrala i programmet för tillfrisknad finns i de tolv stegen. Nykomlingen behöver inte acceptera dessa steg, inte heller följa dem i sin helhet om de ej vill, eller är oförmögna till det. Man uppmanas att ha ett öppet sinnelag och gå på regelbundna möten, där det i tillfrisknandeprocessen innebär att på möte, möta andra
kemisktberoende och ta del av deras samlade erfarenheter av hur man uppnår en förhoppningsvis bestående nykterhet. Även att läsa tolvstegslitteratur och att arbeta utifrån de tolv stegen innebär att man förhoppningsvis arbetar på sitt tillfrisknande. Viktigt är att när man pratar om tillfrisknad är det en livslång process där man aldrig blir kvitt sin så kallade sjukdom, vilket det innebär att vara alkoholist/kemiskt beroende. Detta har vi beskrivit i tidigare kapitel, att det innebär för alkoholisten/kemiskt beroende att betrakta sin sjukdom som en allergi där man undviker det som framkallar symtomen (Anonyma Narkomaner).
Som vi beskriver i kapitel Sjukdomsbegreppet, måste man poängtera att
men alkoholism/kemiskt beroende kan däremot hejdas genom total avhållsamhet. Den kan hejdas i ett visst skede och tillfrisknande är sedan möjligt. Att arbeta med sitt tillfrisknande i tolvstegsbaserad Minnesotabehandling innebär att man arbetar utifrån de fem första stegen i tolvstegsprogrammets tolv steg (AA:s Stora boken, NA:s Basic text).
Men en grundläggande faktor för tillfrisknande och förändring beskriver Hilte (1996) att det gemensamma språket och terminologin är det som gör skillnaden i om man tar hand om sin sjukdom och är på väg i tillfrisknande än att man väljer att fortsätter att var sjuk. Det gäller att för den kemiskt beroende, att byta ut den gemensamma terminologin man använde i sitt missbruk, till en ny gemensam terminologi i sin nyvunna drogfrihet/nykterhet (Hilte M, 1996). Vi har märkt att övergången om att använda ett nytt språkbruk där den nya terminologin och begreppen är dominerande är man kvar vid det gamla på icke behandlingstid och uttrycker sig som vi redogör för i vår observation, med termer som är starkt förknippade med utanförskapet som exempel benämner man amfetamin och heroin med slanguttryck som tjack och horse. När man begår kriminalitet, är det inte det man gör, utan man går ut och ”arbetar”. Här hänvisar Hilte (1996) begreppen om neutraliseringsteknik, som kommer att stå för språkliga yttranden som används för att till exempel beskriva vokabulär och händelser bland
narkomaner och deras behandlare. Enligt Hilte förekommer det fyra typiska vokabulärer som man beskriver som typiska vokabulär för att förstå vägen ur missbruket. Dessa vokabulärer delar han upp i tre delar; den förklarande delen till missbruket, som dels erbjuder en identitet och tillhandahåller handlingsstrategier (Hilte M, 1996).
De fyra vokabulären är mognadsvokabulären, sjukdomsvokabulären, det rationella valets vokabulär samt det sociala arvets vokabulär.
• Mognadsvokabulären: Enligt den här fasen uppfattar man missbruket som ett attribut för omognad och ungdomligt oförstånd. Man menar att vägen ur missbruket är en mognadsprocess till vuxenrollen.
• Sjukdomsvokabulären: Missbruket uppfattas som en fas i individens liv där man talar om att beroendet är ett sjukdomstillstånd som drabbar kropp och psyke. Detta tillstånd menar man skapar sjuka föreställningar och beteende. Vägen ur missbruket sker på så vis att missbrukaren acceptera sitt sjukdomsliknande tillstånd.
• Det rationella valets vokabulär: Den här fasen menar att missbruket är ett logiskt val. Detta eftersom att individen upplever sitt missbruk och kanske medföljande kriminalitet som identitet och status. Detta för med sig episoder, händelser, saker som missbrukaren sätter stort värde på, såsom till exempel pengar och illegala droger. När dessa förlorar sitt värde och istället blir belastningar slutar de föregående valen vara rationella. Det är viktigt eftersom missbrukaren ofta beskrivs som en rationell person och där vägen ur missbruket bygger på övertygelser och rationella val. • Det sociala arvets vokabulär: här menar man att missbruket har fått sin
i mycket dåliga levnadsförhållanden och där maktlösheten har förts vidare från generation till generation. Vägen ur sitt missbruk, gör man genom att göra en samhällelig återanpassning samt genom en ekonomisk
rehabilitering (Hilte M, 1996).
4. Empiri
4:1 Presentation av intervjupersonerna
Vi har intervjuat sammanlagt sex personer, fyra patienter och två personal, alla män. Patienterna vi intervjuat har vi valt ut beroende på var i behandlingen de befinner sig, en av patienterna har varit i behandlingen ungefär två veckor då vi gör vår intervju med honom, vilket gör att han befinner sig i den så att kallade primärbehandlingen. Vi har gjort en intervju med en av patienterna som är i halvvägshuset och varit i behandlingen i ungefär två månader då intervjun genomförs. De andra två patienterna är i utslussfasen och är ungefär lika långt komna i sin behandling. Båda dessa personer flyttar ut i en träningslägenhet då vi vistas på behandlingen. Sen har vi intervjuat två terapeuter ur personalgruppen som har olika lång erfarenhet av behandlingsarbete.
Intervjuerna har skett i enskildhet. Då vi intervjuat personalen har detta skett på ett av behandlingshemmets kontor. Kontoret har förutom att vara kontor också varit inrett med soffor för att kunna ta emot besök, vilket gjort att stunden för intervjun varit avslappnad och trivsam. Vad gäller intervjuerna med patienterna har dessa till största del skett nere på utsluss avdelningens vardagsrum, när de övriga patienterna haft annan programverksamhet. Detta för att vi skulle kunna sitta avskilt och i bekväm miljö. Även har det bidragit till att de intervjuade patienterna befunnit sig i en van och trygg miljö.
4:1.1 Patienter
Den första patienten vi intervjuar är i 30 års ålder, och är på behandling via frivården, på en så kallad kontraktsvård (skyddstillsyn med föreskrift om särskild behandlingsplan enligt BrB 28:6a). Mannen befinner sig i primärbehandlingen och vi väljer att kalla honom John. John har tidigare försökt komma tillrätta med sitt heroinmissbruk på samma behandling som han nu vistas på. Han avbryter behandlingen i förtid och återgår omgående i sitt missbruk. John tycker att det känns annorlunda denna gång och menar att han på allvar vill försöka förändra sitt liv. Han har inte så många minnen av den första behandlingen och kan inte påstå att han lärde sig så mycket den gången. Han uppger att det känns som om det var hans första tolvstegsbehandling. John är pappa till en son som han hoppas kunna träffa regelbundet efter avslutad behandling.
Den andra patienten vi gjort en intervju med befinner sig i halvvägshuset, och även han kommer på en kontraktsvård via frivården. patienten är strax över 30 år och vi väljer att kalla honom Peter. Peter är pappa till ett flertal barn och har
tidigare försökt komma tillrätta med sitt missbruk via familjehemsplaceringar. Kontakten med tolvstegsbaserad Minnesotabehandling är hans första. John har ett flertal frihetsberövande bakom sig, och har ett mångårigt amfetaminmissbruk, som han enligt egen utsago varit kvitt de senaste åren. Han uppger att han kommit till behandlingen av den anledningen att han bytte ut amfetaminet mot alkohol, och att han på kort tid utvecklat ett gravt alkoholmissbruk.
De avslutande två patienterna är de som befann sig i utslussfasen när vi gjorde våra intervjuer. Den första av de två är även han i 30 års ålder, med ett långvarit fängelsestraff i ryggen, vilket han avslutningsvis gjort på behandlingen via
kriminalvården på en så kallad vårdvistelse (placering enligt 56 § KvaL av intagna med missbruksproblem). Den här personen väljer vi att kalla Roger. Roger
avtjänar ett tvåårigt fängelsestraff och får göra de avslutande månaderna på behandlingen enligt en så kallad vårdvistelse. Roger har återkommande anstaltsvistelser och ett tungt heroinmissbruk bakom sig.
Den sistnämnda patienten vi intervjuat är även han runt 30 år, och är på behandlingen via offentlig sektor i en mindre kommun i Sverige, och detta är ovanligt just då vi befinner oss på behandlingen. Resterande kommer via frivården eller kriminalvården. Den fjärde och sista patienten kallar vi Åke. Åke är
remitterad av socialtjänsten, och kommer till behandlingen efter ett avslutat frihetsberövande. Åke har till största del ett hasch och alkohol beroende bakom sig.
Roger och Åke har det gemensamt att de båda inte tidigare genomgått någon behandling.
4:1.2 Personal
Terapeuterna vi valde att intervjua är två män, där den ena mannen som vi kallar Lars är 56 år gammal. Han har arbetat på behandlingen sedan den startade, har även tidigare arbetat på andra tolvstegsbehandlingar. Har själv ett förflutet med kriminalitet och ett omfattande amfetaminmissbruk. Har själv genomgått en tolvstegsbehandling.
Terapeut numer två, som vi kallar Rolf har arbetat på behandlingen sedan han själv gjort sin tolvstegsbehandling, vilken han gjorde på det behandlingshem vi gör våra intervjuer och observation på. Rolf började arbeta på behandlingen omedelbart efter avslutad behandling. Rolf har ett förflutet med återkommande anstaltsvistelser och ett tungt heroinmissbruk.
4:2 Intervjuer
4:2.1 Intervju patient –John (primärbehandlingen)
När vi intervjuar John ställer vi de frågor som kommer att ställas till alla våra intervjupersoner. Vi inleder med frågan om han kan redogöra för vad en Minnesotabehandling innebär för honom, samt om han kan redogöra för hur strukturen på en Minnesotabehandling ser ut. På den sistnämnda frågan blir John lite villrådig då han inte förstår vad vi menar med struktur. Vi förklarar
innebörden och vi kan sedan gå vidare. På frågan vad en Minnesotabehandling är för något märker vi en osäkerhet hos John där vi får pusha på honom med att det inte spelar någon roll hur svaret blir utan att det viktigaste är att han talar om hur det ser ut för honom. En tolvstegsbaserad Minnesotabehandling enligt John innebär att titta på och bearbeta sin maktlöshet inför sin relation till drogerna, och kunna se de konsekvenser hans missbruk ligger till grund för. Här är det tydligt att John använder sig av det som första steget säger, nämligen att vi är maktlösa inför vårt beroende och att våra liv blivit ohanterliga. Men det är just första steget man arbetar med i primärbehandlingen. Man försöker få patienten att se hur hans liv sett ut, skadeverkningarna och förlusterna hans kemiska beroende inneburit. Men intrycket vi får och det svävande svaret gör att vi tror på John när han säger att han inte kommer ihåg så mycket av sin tidigare behandling, och att han varit för kort tid på behandlingen för att ge oss en djupare innebörd på vår fråga. Vi känner inte heller att John fullt ut förstår eller riktigt har klart för sig vad som är eller inte är konsekvenser av sin tid i missbruket, John ser inte tydligt att den kontraktsvård han gör är en del av de konsekvenserna. John säger också att hans förståelse vad det gäller tolvstegsbaserad behandling, så tycker han att den förmodligen är som vilken annan behandling som helst. Med detta menar han att målet med
behandlingen är att han skall förändra sitt sätt att leva och kunna få ett fortsatt drogfritt liv.
Behandlingsstrukturen säger John att han inte vet så mycket om, utan han menar att det förmodligen är de olika stegen man följer. Det vill säga att det är de principer man skall hålla sig till för att få ett drogfritt liv. Ett erkännande inför sin maktlöshet inför alkohol och droger. Att John valt att göra sin behandling på en tolvstegsbaserad behandling är enligt honom att han tror att den innehåller saker som han tycker låter vettiga. Detta utan att han närmare kan gå in på vad han menar, men två saker han nämner är dels att han trivdes de tre veckor han gjort på nämnd behandling tidigare och dels tror han att den gemenskap det innebär att gå på AA/NA möten kan vara ett stöd för honom efter avslutad behandling. Detta eftersom han kan se svårigheterna med att klara det på egen hand. Han säger att han ser ju att andra narkomaner som kan hålla sig drogfria genom av att använda sig av mötesgående. Han säger också att det låter för enkelt för att han skulle kunna köpa hela behandlingskonceptet direkt, men menar att det förmodligen kommer med tiden. Han uppger att han har kamrater som uppnått drogfrihet via tolvstegsprogrammet, är nog de enda som han vet har förblivit drogfria. Men den som initierat hans behandling är hans frivårdsinspektör som föreslog en
behandling på en Minnesotabehandling, och det är så han fick sin kontraktsvård.
Vi ber John redogöra för sin syn på begreppet kemiskt beroende samt sjukdomsbegreppet och tillfrisknandebegreppet. När det gäller sin syn på
begreppet kemiskt beroende menar han att det skulle handla om att han
förmodligen aldrig mer skulle kunna använda sinnesförändrade droger. Detta då han tror att all kontakt med drogen kommer att ge honom konsekvens av ett eller annat slag. Han uppger att han jämför sitt användande och de konsekvenser det innebär är att ses som en allergisk sjukdom. Han uppger vidare att han kan tydligare se sina konsekvenser och förstå innebörden av dessa idag än tidigare. Men han menar att han redan tidigt i sitt missbruk förstod att han var en kemiskt beroende och att han hade en osund inställning till användandet av alkohol och droger. Då det gäller sjukdomsbegreppet ger John samma förklaring som då vi bad honom redogöra för sitt kemiska beroende. John uppger på frågan att han har svårt eller inte förstår skillnaden vad gäller begreppen kemiskt beroende och sjukdomsbegreppet. Med detta säger han att det är därför viktigt för honom att göra hela behandlingen för att detta skall klarna hos honom. Han menar att tids nog kommer förståelsen. När det gäller sitt tillfrisknande menar John att det handlar om att få in fasta rutiner i sitt liv att i dessa ingår ett regelbundet mötesgående. Annars tror inte John att han fått förklarat för sig vad som menas med begreppet tillfrisknande. Inte heller att det skulle vara stark sammankopplat med sjukdomsbegreppet, eftersom John tror sig bli frisk från den sjukdom som man menar att kemiskt beroende innebär för Minnesotabehandling. Men han förstår att det inte bara är att sluta använda droger, utan att man även måste göra andra förändringar för att tillfriskna.
Som vi skrivit tidigare kan John inte redogöra för strukturen på behandlingen, så när vi ber honom att redogöra för de olika behandlingsfaserna som primären, halvvägshuset och utsluss, samt eftervård kan han inte svara på detta. Förutom att han kan se att rörelsefriheten ökar med större eget ansvar. Ett av tre kriterier för få kalla sig Minnesota behandling är att det ingår en familjebehandling gör att vi ställer frågan om John blivit erbjuden familjebehandling och om han tror att denna är viktig. Han har inte hört något om någon familjebehandling där eller att några familjemedlemmar skulle bjudas in till någon sådan. Han säger att han tycker att det skulle vara viktigt, inte bara för egen del utan även för sina anhöriga. Han tycker att det kanske skulle vara viktigt för sina föräldrar att få ventilera den oron han och det som de blivit sårade av under hans aktiva period. Så nog tycker John att där skulle vara vinster med en familjebehandling, även utan några anhöriga som deltog. Vi avslutade intervjun med att fråga om John tyckte att det saknades någon fråga som han tyckte vi skulle ha ställt. Men på frågan säger han att han tyckte att vi nog hade fått med allt. Men däremot några dagar efter
intervjutillfället, kom han till oss och berättade att han ej tyckte om frågorna vi ställt. Detta var av anledningen att han kände att han tappade kontrollen då han inte kunde svara på frågorna vi hade ställt. Detta kan vi se så här i efterhand att det kan vara förknippat med att John vistas förhållandevis kort tid på
behandlingen. Men oron för kontrollförlust är signifikant för kemiskt beroende.
4:2.2 Intervju patient - Peter (halvvägshuset)
Peter säger att han inte visste något om tolvstegsbaserad Minnesotabehandling innan han kom. Han uppger i intervjun att han blev erbjuden en kontraktsvård och socialnämnden föreslog en tolvstegsbehandling, han tog emot erbjudandet och gick in i behandling med öppet sinne, men blev ändå överraskad av behandlingens innehåll. Han menar att det var annorlunda mot vad han hade förväntat sig. Han
upplever behandlingen djupare och svårare än vad han föreställt sig. Han kan inte definiera vad innehållet i sig innebär, men uppger att han har fått vissa verktyg för att kunna hålla sig drogfri. Idag tycker han att han förstår rätt så bra vad en tolvstegsbehandling innebär. Han har läst en del om programmet, om de olika stegen och hur man gör.
Peter har sedan tidigare försök förändra sitt förhållningssätt till drogerna genom familjehemsplacering men inte lyckats förändra sitt liv på ett varaktigt sätt. Han uppger att han måste ha hjälp från någon något för att stoppa honom i sitt destruktiva sätt att leva. Han uppger även att han får hjälp och förståelse om sin situation genom de arbetsuppgifter han får och de föreläsningar som är kopplade till dessa. Peter har även han svårt att beskriva strukturen och innehållet i en Minnesotabehandling, detta gör att på frågan om han kan beskriva vad som är skillnaderna eller innehållet i primären och halvvägshuset, kan han bara se att det skulle innebära en större frihet och att man lämnat de svåra bitarna bakom sig, såsom arbetet med kemiskt beroende och konsekvenserna.
På frågan om hur han ser på sig själv som kemisk beroende och vad begreppet innebär för honom, säger han att det är när man är beroende. Med det menar Peter att han är narkoman och använder sig av droger. Han menar att han att det har han förstått hela tiden, men att han fick ett annat perspektiv på det då han återföll i ett beroende av alkohol. Detta gjorde att han kom till insikt om att även alkoholen kom att räknas till drogerna och att det var en del av hans kemiska beroende. Han säger att från det att han började dricka alkohol igen gick det väldigt fort, det tog bara ett par månader sen menar han att han var maktlös och att han inte hade någon kontroll på sitt liv. Här relaterar Peter till första steget i
tolvstegsprogrammet.
Då vi pratar med Peter om sjukdomsbegreppet kopplar han det till sitt kemiska beroende, men han tycker att det fått en annan dimension i och med
sjukdomsbegreppet. Han säger att det var en stor lättnad när han förstod att det var en sjukdom och att det inte var något fel på honom. Han menar att det i och med det blev lättare att ta i tu med mycket av den skuld han bär på gentemot sina barn. Målet för Peter är att kunna förbli drogfri, så att skall kunna få hem sina barn igen, dessa är omhändertagna enligt LVU (lag med särskilda bestämmelser om vård av unga). Vi frågar Peter om AA/NA möten är ett alternativ att förbli drogfri och att använda om ett komplement för att uppnå sina mål. Han säger att han mest går på möten för att lyssna och för att det ingår i behandlingen. Han tycker inte att det är något för honom eftersom han inte tycker om att prata i grupp. Hans omdöme är att det inte är något för honom. Men kanske någon gång för att bli påmind så att man inte glömmer.
När vi ber Peter redogöra för tillfrisknandebegreppet och vad det innebär för honom, tycker han att det är svårt att svara på. Men han tillskriver sig nog själv som tillfrisknande eftersom han är på behandling och arbetar på sin drogfrihet, han är ju drogfri just nu. Han menar också att han kommer att bli frisk från sin
