ett yrke- ett lärande- en identifikation

Malmö högskola

Lärarutbildningen

Skolutveckling och ledarskap

Examensarbete

ett yrke - ett lärande - en identifikation

Yrkeslärarens syn på sin yrkesroll

a profession – a learning- an identification

The vocational trainers understanding of her professional role

Katarina Hartmann

Ulrika Wenster

Lärarexamen 90 hp Lärarutbildning 90 hp 2008-11-04

Examinator: Elisabeth Söderquist Handledare: Marie Leijon

3

Sammanfattning

Avsikten med vår studie har varit att undersöka vilken yrkesroll eller vilka yrkesroller några yrkeslärare på Hotell- och restaurangprogrammet kan identifiera sig med samt vad som ligger till grund för denna identifiering. Dessutom har vi velat ta reda på möjligheten att kombinera tidigare yrkesidentitet med läraridentiteten. För att nå vårt syfte har vi använt metoden intervjuer, där sex yrkeslärare intervjuats. Det vi funnit i intervjumaterialet är att undervisningen på HR-programmet genomsyras av yrkeslärarens båda yrkesroller. Vi har kunnat se att yrkesläraren fortfarande har en stark yrkesidentitet tillhörande restaurangbranschen. Vi har också funnit att yrkesläraren har en annan bild av restaurangbransch, skola och lärande idag jämfört med då hon själv var aktiv inom branschen.

Nyckelord:

Katarina Hartmann Handledare: Marie Leijon

5

Förord

Ett varmt tack till vår handledare Marie Leijon och våra informanter för den tid och energi Ni lagt ner för att göra denna studie möjlig att genomföra.

6

Innehållsförteckning

1. Inledning ... 8

1.1 Syfte med problemformulering ... 10

2. Litteraturöversikt... 11

2.1 Det mångsidiga yrkeskunnandet ... 11

2.1.1 Yrkeskunskap... 11

2.1.2 Yrkeskultur... 12

2.1.3 Yrkespraxis ... 13

2.1.4 Kompetens ... 13

2.2 De olika kunskapsbegreppen... 14

2.2.1 Praktisk och teoretisk kunskap... 14

2.2.2 Implicit och explicit kunskap ... 15

2.2.3 Mästare- lärling pedagogik ... 16

2.3 De olika lärartyperna... 17 2.4 Läraruppdraget ... 18 2.5 Yrkessocialisation ... 19 2.6 Sammanfattning av litteraturöversikt ... 21 3. Metod... 23 3.1 Undersökningsgrupp ... 23 3.2 Tillvägagångssätt... 25 3.3 Analysmetod... 27 3.4 Tillförlitlighet ... 27 3.5 Etiska övervägande ... 28 4. Resultat... 29 4.1 Tema Yrkeskunnande... 29

4.1.1 Lärarens syn på yrkeskompetens... 29

4.1.2 Teoretisk kunskap som krävs av eleven... 30

4.1.3 Övrig yrkeskompetens som krävs av eleven ... 31

7

4.2.1 Lärarens syn på egna skolgången... 32

4.2.2 Lärarens yrkesval ... 33

4.2.3 Att vara lärare... 33

4.2.4 En kluven yrkesroll ... 35

4.3 Tema Skolutveckling... 36

4.3.1 Förändringsarbete... 36

4.3.2 Fortbildning... 37

4.4 Summering ... 38

4.4.1 Lärarens upplevelser av branschen ... 39

5. Diskussion ... 42 5.1 Sammanfattning ... 42 5.2 Tema Yrkeskunnande... 42 5.3 Tema Läraryrket... 43 5.4 Tema Skolutveckling... 45 6. Referenslista... 47 6.1 Tryckta källor ... 47 6.2 Internetadresser ... 48

7. Bilaga 1: Brev till informanterna... 50

8

1. Inledning

År av yrkesverksamhet lägger en grund för specifika värderingar, föreställningar och åsikter när det gäller synen på vad ett yrkeskunnande innebär. Mångårig erfarenhet inom servicesektorn, som sjuksköterska och kock, har gett en för oss ganska tydlig bild över vad yrket kräver. Under vår verksamhetsförlagda tid, VFT, på lärarutbildningen för yrkesförberedande program har vi upplevt att den yrkesidentitet man har med sig från tidigare yrke är stark, oftast kanske mer påfallande än läraridentiteten. Så var står hon, denna yrkeslärare som innehar dubbel kompetens? Hon med en profession från ett tidigare arbetsliv som sedan har tagit klivet in i skolvärlden. Yrkesläraren som har lämnat ett yrke för ett annat och kommit till en arbetsplats som kräver att den tidigare kompetensen formuleras om. Arbetslivserfarenhet ger yrkesläraren en etablerad yrkesidentitet. En yrkesidentifikation som ska kopplas samman med identiteten som lärare. Vi föreställer oss att denna kombination kan kännas konfliktfylld i vissa fall.

Som blivande lärare på Omvårdnadsprogrammet, OP, samt Hotell- och Restaurangprogrammet, HR, har vi noterat att då läraren kliver in i sin tidigare yrkesroll i klassrummet blir bilden inte helt självklar för eleven. Den kultur vi skaffat oss genom mångårig erfarenhet i yrket som yttrar sig i språk, uttryck, oskrivna regler, beteenden etc. har inte samma utseende som i elevens föreställningsvärld.

Under utbildningens gång har vi stött på olika forskningsrapporter med återkommande tankar kring yrkeslärarens yrkesroll. Dessa har gett upphov till diskussioner oss emellan, bekräftat en del av de upplevelser vi haft under VFT och gett oss ytterligare incitament att gå vidare i sökandet efter material kring yrkesläraren och hennes yrkeskunnande. Det har framförallt varit två avhandlingar som väckt vårt intresse;

Lärande under samma hatt, (Jernström, 2000) och Varför fick jag bara G? (Tsagalidis,

2003). Tsagalidis (ibid.) studie fick oss att öppna ögonen för hur mångfacetterat ett yrkeskunnande är. Författaren berör olika kunskapskvaliteter och tar upp begreppen yrkeskultur, yrkespraxis och yrkeskunskap, utifrån vilka läraren bedömer eleven. Hon visar att det framförallt är den rådande yrkeskulturen som premieras vid bedömningen. Jernströms (2000) avhandling behandlar hur själva lärandet går till, vad som krävs för att kunskap ska kunna överföras från en mästare till en lärling. Dessa två studier

9

öppnade upp intresset kring yrkeslärarens egen bild av sin yrkesroll och det uppdrag hon har.

En av fördelarna med att ha en stark yrkesidentitet från tidigare bransch är att läraren fyller en funktion som representant för elevens framtida yrkesområde, från en gren utanför skolvärlden.Våra styrdokument säger att skolan skall vara en del av det verkliga livet samt förbereda eleven för vuxen- och arbetslivet (Lpf, 1994). I HR: s programförklaring kan man läsa att "Eleven ska kunna arbeta på egen hand på ett yrkesmässigt sätt…" (Skolverket, 2000). För att detta skall vara möjligt krävs den förmåga en skicklig lärare besitter som expert, och som dessutom är uppdaterad i branschen.

Lärarens uppdrag är komplext. En lärare ska visa ett intresse både för sitt ämne, för undervisningen och för eleverna. Elevens olika behov måste tillgodoses enligt styrdokumenten i syfte att åstadkomma en skola för alla (Lpf, 1994), vilket naturligtvis ställer stora krav på läraren. Hon måste ha en bred kompetens för att kunna utgå från varje elevs förutsättningar. En lärare ska vara den coachande vuxne som visar vägen till framgång som människa genom att använda värdegrunden som fundament. Därmed ses inte yrkeserfarenheten i sig som tillräcklig för att arbeta som yrkeslärare.

Området kring yrkeslärarens yrkesidentitet är bristfälligt undersökt. Då vi själva representerar yrkesgruppen finner vi det ytterst intressant att försöka förstå hennes personliga resonemang kring sin yrkesroll samt det som ligger till grund för hennes yrkesidentitet. I form av intervjuer vill vi synliggöra yrkeslärarens berättelse. Att känna till lärarens uppfattning om sitt uppdrag är en förutsättning för att kunna göra meningsfulla förändringar i skolan menar Goodson (2005). ”För att kunna förstå något så ytterst personligt som undervisning är det absolut avgörande att känna till vilken person läraren är” (ibid., s. 44) .

10

1.1 Syfte med problemformulering

Vi vill med den här studien undersöka vilken yrkesroll eller vilka yrkesroller några yrkeslärare kan identifiera sig med samt vad som ligger till grund för denna identifiering. Yrkesläraren har lämnat en profession för en annan och den nya arbetsplatsen kräver en omformulering av den tidigare kompetensen. Är det möjligt att kombinera sin tidigare yrkesidentitet med läraridentiteten eller kan man bara vara det ena eller det andra?

11

2. Litteraturöversikt

Vald referenslitteratur kan uppfattas som något spretig. Men vi anser att detta har varit nödvändigt för oss för att dels kunna förstå informanterna och dels öka kvaliteten och få djup i intervjuerna. Vi har tittat på själva yrkeskunskapen och dess kunskapsöverföring för att lära ett yrke samt yrkesidentitetsbildning. Frågan är komplex, då det handlar om en mångårig yrkessocialisation hos yrkesläraren som lämnat ett yrke för ett annat.

Forskning kring det aktuella området, avseende yrkesidentiteten hos yrkesläraren som lämnat ett yrke för ett annat, har varit magert. Däremot finns såväl nationell som internationell forskning kring lärarens yrkessocialisation. Även avhandlingar rörande yrkesläraren och vilka kompetenser hon besitter går att finna. En undersökning, som gjorts inom vårdpedagogik, ligger tämligen nära området. Lagström (1998) beskriver i sin studie nyblivna vård- och yrkeslärares övergång till ett nytt yrke. Hon påpekar att denna lärargrupps professionella identitet formas i en alldeles egen kontext, mot bakgrund av både generella och specifika faktorer. Såväl yrkeskompetensen som identitetsbildningen är unik och kan inte jämföras med den generella lärarsocialisationen. Författaren beskriver olika faktorer som påverkar lärarens yrkessocialisation. Studien visar att det primära hindret för identitetsbytet hos yrkesläraren är motsättningen mellan att bli lärare och samtidigt inge trovärdighet och upprätthålla en viss status till sitt tidigare yrke.

Vi vill påpeka att vissa resonemang från källmaterialet inte helt överensstämmer med dagens läraruppdrag, då både styrdokumenten samt lärarutbildningen förändrats genom åren.

2.1 Det mångsidiga yrkeskunnandet

2.1.1 Yrkeskunskap

Det finns skilda uppfattningar inom forskningen om vad man skall lägga i begreppet yrkeskunskap och yrkeskompetens. Yrkeskunskap, yrkeskultur, samt yrkespraxis är nyckelbegrepp för yrkeskompetens som används inom det yrkespedagogiska området. I publikationen, Från Wittgenstein till degknådning (Höghielm, 1998), framförs dessa nyckelkvalifikationer och dess väsentliga betydelse för de didaktiska val läraren använder sig utav i yrkesutbildningen.

12

Då yrkeskunnandet är mångfacetterat och rymmer så många innebörder vill vi klargöra begreppen genom att lyfta fram några forskares perspektiv på dessa. Enligt Schön (1983) står yrkeskunskap för den praktiska kunskapen som baseras på en teori du först förstått och som sedan övas i sin rätta kontext samt utvecklas med reflektion och erfarenhet. Höghielm (1998) menar att ett yrkeskunnande dvs. en yrkesskicklighet, innebär att man utnyttjar både sina egna erfarenheter men även andras exempel. "Yrkeskunskapen och yrkesskickligheten består i att handlingen utförs så att man vet vad man gör, gör det med avsikt efter reflektion och övning" (ibid., s.10). Ett yrkeskunnande innefattar dels teoretisk faktakunskap, där yrkeskultur och tradition inte har någon relevant betydelse. Dels en förståelsekunskap, som handlar om en förståelse och ett samband i det man gör, vilken kan relateras till tradition. Dessutom innefattar kunnandet en förtrogenhetskunskap som innebär att du vet hur du skall lösa en uppgift för att du känner igen situationen, vilket kan relateras till praxis. Författaren menar att om förtrogenhet skall kunna benämnas som kunskap krävs först en koppling från såväl fakta- som förståelsekunskap. Ovanstående begrepp bildar tillsammans med en yrkesskicklighet slutligen en komplett yrkeskompetens. Liknande resonemang finner vi i läroplanen. ”Kunskap kommer till uttryck i olika former - såsom fakta, förståelse, färdighet och förtrogenhet – som förutsätter och samspelar med varandra. Undervisningen får inte ensidigt betona den ene eller den andra kunskapsformen” (1 kap. 2 §, Lpf, 1994).

2.1.2 Yrkeskultur

Enligt vår tolkning av begreppet så handlar det om ett beteende, ett sätt att agera eller tänka utifrån ett kollektivs uppfattningar och värderingar, vilka vuxit fram under en längre tid. Det kan även röra sig om inbördes koder t.ex. i hur man utför en uppgift eller vilket beteende som är lämpligt. En yrkeskultur kan vara såväl dold som synlig. En individ som identifierar sig med sin yrkeskultur upplever en känsla av samhörighet med andra inom samma profession och besitter därför en yrkesstolthet.

Med begreppet yrkeskultur menar Höghielm (1998) att:

Det är fråga om en överföring av både tekniskt kunnande och normativa moment som vuxit fram under en viss tidslängd. Det handlar således om ett överförande av kollektiva erfarenheter (ibid., s.9) .

13

Tsagalidis (2003) menar i sin avhandling gällande yrkeslärares bedömning av elever på HR-programmet att den starka restaurangkultur som råder på arbetsplatsen har byggts upp av de förhållanden som hållit såväl normer som handlingsmönster vid liv under lång tid. ”Det är kollektivet och inte individen som har mandat att omdefiniera normer, uppfattningar och värderingar ” (ibid., s.141). Vidare menar författaren att den betydelsefulla yrkesstoltheten som finns hos läraren har sitt ursprung ifrån den yrkesidentitet hon skapat sig genom kulturen på arbetsplatsen. Yrkesidentiteten är även förknippad med etik. Därför känns yrkeskulturen så viktig för läraren, varför hon prioriterar detta nyckelbegrepp, yrkeskultur, i bedömningen av eleverna på HR-programmet.

2.1.3 Yrkespraxis

Vi anser att till skillnad från yrkeskultur handlar detta begrepp om regler och rutiner gällande olika sysslor på arbetsplatsen, vilka är upparbetade under en längre tid i gällande yrkeskultur.

Med begreppet yrkespraxis menar Höghielm (1998) att:

… följa vissa regler och procedurer som man i yrket har funnit fungera bra i olika situationer…men de är också sådana kunskaper som kan förändras genom fortgående process (ibid., s.9) .

Tsagalidis (2003) tillägger att en yrkespraxis innebär konkreta handingar i en arbetsprocess och dessutom kan inte praxis existera om det inte vore för yrkeskulturen.

2.1.4 Kompetens

Vi har använt oss utav Ellströms (1992) definition i syfte att klargöra ytterligare relevanta begrepp rörande kunskapskvaliteter som är av betydelse inom yrkeslivet. Kompetens är ett familjebegrepp med ett flertal definitioner kopplat till sig.

Med kompetens avses här en individs potentiella handlingsförmåga i relation till en viss uppgift, situation eller kontext. Närmare bestämt förmågan att framgångsrikt (enligt egna eller andras kriterier) utföra ett arbete, inklusive förmågan att identifiera, utnyttja och, om möjligt, utvidga det tolknings-, handlings- och värderingsutrymme som arbetet erbjuder (ibid., s.21) .

14

Det finns skilda uppfattningar inom forskningen angående de förmågor som man efterfrågar hos en individ. Ellström (1992) inkluderar följande påverkansfaktorer:

Psykomotoriska faktorer s.k. fingerfärdighet, Kognitiva faktorer dvs. förmåga att lösa

problem och fatta beslut, Affektiva faktorer dvs. motivation, engagemang eller värderingar, Personlighetsfaktorer dvs. självförtroende och självuppfattning, Sociala

faktorer dvs. ledarskap samt samarbetsförmåga.

Att vara kvalificerad och yrkeskunnig innebär att man är kompetent till en viss uppgift, alltså är kompetensen situationsbunden. Det som skiljer kvalifikation från kompetens är när man talar om en kompetens som efterfrågas av arbetsgivaren.

Kompetens kan delas upp i formell respektive reell. Med formell kompetens menas den kompetens man förvärvats genom en formell utbildning. Reell kompetens innebär den kompetens man besitter för att kunna lösa en uppgift (ibid.).

2.2 De olika kunskapsbegreppen

2.2.1 Praktisk och teoretisk kunskap

Orden teoretisk respektive praktisk anger olika vägar till kunskap. Dessa kunskapsbegrepp står inte ensamma utan fungerar som ett komplement till varandra. (Jernström, 2000; Carlgren, 1997) . Teoretisk betyder att betrakta. Med den teoretiska kunskapen kan man förklara och sätta ord på, varför man gör på ett visst sätt samt hur det hela hänger ihop i ett sammanhang, men det kan vara svårare att veta hur man skall göra. Praktisk betyder att vara utövande. Den praktiska kunskapen är huvudsakligen tyst och man kan inte läsa sig till den. Inlärning sker genom att lärlingen kopierar sin mästare. Den praktikgrundade kunskapen värderas oftast lägre än den vetenskapsbaserade teoretiska kunskapen, då denna skulle vara mer tillförlitlig menar Carlgren (1997).

Även Jernström (2000) lyfter i sin avhandling fram att teoretisk- och praktisk kunskap fortfarande värderas väldigt olika av samhället. I skolvärlden visar det sig genom det färre antal undervisningstimmar praktiska ämnen har och genom den lägre lön pedagoger som undervisar i karaktärsämnen får ut. Kärnämnen och lärare som är inriktade mot dessa har fått en högre status. Dessa värderingar anses gå tillbaka till den

15

tid då det endast var slavar som behövde arbeta med sina händer och kunskap ansågs som enbart teoretisk. Den tidigare bilden ”att ha det i händerna” måste revideras. Vi har gjort det enkelt för oss och kategoriserat genom påståendet att antingen vara teoretiker eller praktiker. Ett bra hantverksresultat förutsätter intellektuell förståelse dvs. ett praktiskt kunnande kräver en förmåga att först kunna forma en teoretisk bild i huvudet över det som ska skapas. Detta förutsätter dock att eleven får möjlighet att experimentera, prova och få feedback på sina resultat.

2.2.2 Implicit och explicit kunskap

Begreppen explicit- respektive implicit används flitigt i litteraturen när man talar om praktisk samt teoretisk kunskap.

Den explicita kunskapen är densamma som den teoretiskt vetenskapliga, alltså en påståendebaserad kunskap (Josefson, 1988; Ellström, 1992). Man har därmed förmåga att förmedla genom ord, exempelvis föremåls egenskaper samt orsak och verkan till normer och regler. Knowing-that är ett annat uttryck för denna form (Ellström, 1992).

Med implicit kunskap, även kallad för Knowing-how (ibid.), menas främst den kunskap en person besitter, men inte riktigt kan förklara rent verbalt. Denna faller oftast under den praktiska kategorin, såväl som begreppet tyst kunskap. Den implicita baseras ofta på erfarenhet, varför uttrycket erfarenhetsbaserad kunskap även används i litteraturen (Josefsson, 1988; Ellström, 1992; Rolf, 1995). Bedömningar kan alltså göras grundade på att man känner igen någonting och kan se mönster. Tacit knowledge är ytterligare ett begrepp för tyst kunskap som används frekvent i litteraturen (Ellström, 1992; Rolf, 1995).

Jernström (2000) diskuterar tyst kunskap som varit ett begrepp i Sverige sedan 80-talet i de praktiskt inriktade yrkeskretsarna. Enligt flera forskare handlar tyst kunskap om ett förhållningssätt, en kunskap rotad i kroppen som innefattar klokhet, kunnighet, färdighet och sunt förnuft. Man menar att det här specifika kunnandet är svårt att verbalisera eftersom dessa färdigheter innehåller mer än vad man kan sätta ord på. Den tysta kunskapen går att fånga genom erfarenhet men också i ett mästare- lärling förhållande. Författaren ifrågasätter begreppet tyst kunskap, som enligt hennes studier både hörs och syns i mästarens och lärlingarnas språk genom mimik och gester.

16

Carlgren (1997) menar att även lärarens yrkeskunskap kan anses som tyst. Den tysta kunskapen kan bli problematisk i en relation mellan lärare där den kan hindra ett utbyte av erfarenheter.

2.2.3 Mästare - lärling pedagogik

Med tanke på att den pedagogik som används när ett yrke skall läras är unik i sin form, finner vi det lämpligt att belysa ovanstående begrepp. Dessutom förekommer uttrycket ”mästare - lärling” frekvent i såväl folkmun som i litteraturen.

Hur sker då lärandet i en mästare - lärling situation? Berner (1989) visar i sin studie exempel på att mästaren visar handfast och konkret hur uppgiften skall lösas. Det finns ingen tid för reflektion samt diskussion. ”inlärning sker genom innötning, upprepning och efterhärmning snarare än genom resonemang kring principer” (ibid., s.103). I läroplanen (Lpf, 1994) uppmuntras eleven till att vara kreativ och att experimentera, vilket skiljer sig från ovan beskrivna tillvägagångssätt genom lärlingens sätt att lära, alltså att observera och imitera.

Jernström (2000) ifrågasätter och avfärdar delvis den vanligt förekommande uppfattningen att lärandet i praktisk verksamhet till stor del bara handlar om att lärlingarna imiterar sina mästare. I stället visar hon i sin avhandling att experimenterande, reflektioner och självständigt agerande är viktiga delar i det lärande som sker mellan mästare, gesäller och lärlingar. Hon menar även att lärandet är ett givande och tagande från båda parter. Lärlingen tar initiativ till handlande, mästaren demonstrerar, mästaren överlåter till lärlingen, lärlingen handlar, mästaren övervakar, mästaren övertar, mästaren demonstrerar, lärlingen reflekterar, mästaren överlåter och lärlingen begrundar handling.

Det finns forskning som visar på att det som främjar lärande i praktiken är just att lärandet sker gradvis. Först när eleven behärskar de enkla uppgifterna går hon vidare mot de mer avancerade. Eleven upplever ett sammanhang, ser helheten och kan dessutom identifiera sig med yrkesgruppen (ibid.).

17

2.3 De olika lärartyperna

Berner (1989) beskriver i sin studie yrkesläraren från verkstadstekniskt gymnasieprogram. Hon klassificerar dessa lärare i två grupper, ”den verkstadsinriktade” respektive ”den skolinriktade” läraren.

Författaren menar att ”den verkstadsinriktade” lärarens karaktär identifierar sig starkt med sitt verkstadsyrke men inte läraryrket. Den akademiska världen förknippas med något negativt. Läraryrket definieras som ”att dominera elever, styra och bestämma i klassrummet, eller att syssla med teorier, administration eller annat pappersarbete” (ibid., s.101). Den sanna undervisningen definieras som ”det praktiska arbetet, den manuella skickligheten i att hantera verktyg och maskiner” (ibid., s.101). Det finns definitivt en yrkesstolthet som läraren gärna vill dela med sig och man ställer sig inte främmande till att återgå till sitt tidigare yrke. Det främsta sättet att hålla sig uppdaterad som yrkeslärare är att periodvis gå ut i industrin och jobba, pedagogisk fortbildning är inte intressant. Yrkeslärarens huvudsakliga roll skall vara en arbetsledare som formar en kompetent produkt, färdig till arbetslivet. Fostran ingår inte i uppdraget. Kunskapssynen och lärandeprocessen kan liknas vid lärlingsutbildning som kopierar ett hantverk.

Vidare menar Berner (1989) att ”den skolinriktade” lärarens karaktär identifierar sig mer med läraryrket och ser sitt uppdrag att förmedla sitt tidigare yrke utifrån pedagogens ögon. Kunskapen kan uttryckas verbalt på ett sätt eleven förstår. Hon har både rollen som den yrkesmässiga förebilden, men även den fostrande vuxna med tillhörande värdegrundsfrågor. Det ingår i lärarrollen att ta hand om diverse problematik även svårmotiverade och studiesvaga elever. Skolvärlden är inte densamma som arbetslivet. Yrkesläraren menar att undervisningen är allsidigt och systematiskt ordnad, som ger rum för såväl teori som lärorika misstag. Utbildning ska vara utbildning, inte produktion. Denna lärare kritiserar mästare - lärling pedagogiken på så sätt att hon prioriterar att förmedla en bred kunskapsbas framför att förmedla sina personliga färdigheter och tips. Det medför att eleven blir mindre beroende av den enskilde lärarens kompetens. Ett annat kännetecken för denna lärarkaraktär är viljan att komma bort från det yrke hon faktiskt undervisar i, vilket också förmedlas till eleverna indirekt eller direkt. En öppenhet finns för vidare studier eller till exempel branschbyte. Det främsta sättet att hålla sig uppdaterad som yrkeslärare är genom fortbildning i

18

pedagogik samt teoretiska kunskaper i karaktärsämnet.

2.4 Läraruppdraget

Att vara lärare idag är att ständigt ifrågasättas. Skilda grupper i samhället som till exempel föräldrar, elever, kollegor, chefer och politiker, alla har vi åsikter kring hur arbetet skall eller borde bedrivas. Arbetet i skolan påverkas av och speglar många olika faktorer i samhället som till exempel lagar, ekonomi, politik och sociala förhållanden, och kommer i högsta grad att inverka på landets framtid. Därför är skolan och lärarkåren ständigt under debatt.

Lärarens huvuduppgift är att förmedla kunskap och att skapa förutsättningar för att eleverna ska tillägna sig dessa och främja barnets sociala utveckling. Skollagen uttrycker följande: ”Alla barn och ungdomar skall, oberoende av kön, geografiskt hemvist samt sociala och ekonomiska förhållanden, ha lika tillgång till utbildning som ska vara likvärdig” (Skollagen 1985: 1100). I läroplanen (1994) står det att hänsyn skall tas till elevernas olika förutsättningar, behov och kunskapsnivå. Särskild uppmärksamhet måste ägnas åt de elever som av olika anledningar har svårigheter att nå målen för utbildningen. Läraren behöver ha kunskap om etnicitet samt identitet som kan tillgodose de särskilda krav som finns i den kulturella och etniska mångfalden i dagens globaliserade samhälle (Nordheden, 1996).

Enligt skollagen (1985: 1100) ska verksamheten i skolan utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. Undervisningen ska bedrivas i demokratiska arbetsformer och eleverna ska ha möjlighet att utöva inflytande på undervisningen. Lärarens uppgift är också att förankra de grundläggande värden som vårt samhälle bygger på: människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet med svaga och utsatta (Lpf, 1994). Läraren har alltså också en fostransroll. Läraren ska påverka eleverna, men påverka dem på rätt sätt. Etik-, moral- och värdefrågor har blivit viktiga. En lärare ska också hjälpa eleverna närma sig ett vetenskapligt sätt att tänka och arbeta. Eleverna ska träna sig på att tänka kritiskt, granska fakta och förhållanden och att inse konsekvenserna av olika alternativ (ibid.). Eleverna ska få möjlighet att se samband och få sammanhang och också kunna tillämpa sina kunskaper.

19

2.5 Yrkessocialisation

Vår identitet skapas i den sociala värld vi ingår i och i samspelet med andra individer (Taylor, refererad i Rhöse, 2003). Denna åsikt delas med de flesta nutida forskare. Ovanstående definition har vi som grundläggande utgångspunkt i hur vi ser på lärarens yrkessocialisation dvs. där tyngdpunkten ligger på det interpersonella planet snarare än det intrapersonella. Med begreppet yrkessocialisation menar vi vägen in i ett yrke samt den konstanta identitetsprocess som följer individen under hennes yrkesliv.

I studien, Nyutbildade lärares yrkessocialisation i mötet mellan praktik teori, lyfter Anderson (2005) upp forskaren Louises beskrivning av tre socialiseringsfaser som den nyanställde går igenom vid ett företag. Fas ett innebär de förväntningar individen har på sitt kommande arbete och arbetsplats. Nästa steg varar omkring ett halvår till ett år och är av allra största betydelse. I denna fas befinner sig individen i ett tillstånd av förvirring, då hon förväntas utföra ett gott jobb samtidigt som hon överöses av nya intryck. Gradvis acklimatiseras hon till rådande arbetsplatskultur och hon avancerar till den slutliga nivån, där hon är fullt integrerad. Louises modell kan enligt Andersson (2005) appliceras hos samma individ vid ett flertal tillfällen under förvärvslivet.

Det ovan beskrivna tillstånd av tillfällig förvirring i yrkeslivet tar även Rhöse (2003) upp då hon i sin avhandling hävdar att ett flertal forskare visar på att lärarens socialisationsprocess framstår som tämligen negativ i jämförelse med andra yrken. Anledningen till detta menar författaren kan vara den ”verklighetschock” som den nyanställde läraren råkar ut för då hon möter den yrkespraxis som råder på skolan samt inser komplexiteten i yrket.

I en annan studie, Läraryrket ett andra yrke - en studie om vård- och yrkeslärares

förändrade perspektiv, beskrivs tre faser som påverkar lärarens yrkessocialisation av

författaren Lagström (1998). Den första påverkansfaktorn finns med redan tidigt i vår uppväxt. Då formas våra föreställningar om läraryrket. Den studerande har oftast en relativt klar bild över hur en lärare kan vara och känner sig relativt insatt i skolvärlden. Detta gör just att läraridentiteten blir mer homogen som grupp jämförelsevis med en annan yrkesgrupp. Lortie lyfter enligt Lagström (1998) upp att det är just den

20

”välartade” eleven som trivts i skolvärlden som ofta väljer läraryrket. Dessa lärare är måna om att bevara skolan som institution och har förmågan att konservera den.

Vidare tar författaren upp forskning som behandlar aspekter kring vad som sker med identitetsbildningen under pågående lärarutbildning. Jodell visar enligt Lagström (1998) att det inte sker så mycket. Enligt Lagström (1998) har Pilhammar studerat sjuksköterskestuderande och menar att det är främst när studenten blivit medveten om sina föreställningar av yrket samt vilket uppdrag hon har som en förändring är möjlig. Säll (refererad i Lagström, 1998) visar i sin studie på att det faktiskt sker en förändring med studentens syn på kommande yrkesroll under grundskolelärarutbildningen. Studenten flyttar fokus från sig själv som kunskapsförmedlare till eleven istället. Genom en didaktisk medvetenhet förändras hennes kunskapssyn då hon ser sig själv som ett stöd i elevens lärande.

Efter lärarutbildningen fortsätter socialisationsprocessen under hela yrkeslivet. Men Lagström (1998) lyfter fram studier av till exempel Jodell och Arfwedson som visar att den erfarenhet läraren får samt yrkesskicklighet hon uppbringar de första åren i yrkeskarriären som lärare är den mest betydelsefulla för det framtida yrket. Den rådande yrkestraditionen bedöms vara den viktigaste för utvecklandet av yrkesidentiteten. Vidare visar Arfwedson enligt Lagström (1998) att yrkessocialisationen påverkas av när läraren väljer sin första arbetsplats. Då utser hon en skola som tycks överensstämma med hennes egna värderingar och tankar kring uppdraget. Det är just så skolan får sin unika prägel, där liknande lärare dras till samma skola. Läraren väljer även var hon vill finna sin yrkesidentitet, som till exempel storstadsläraren eller läraren i byskolan. En annan viktig aspekt rörande faktorer som spelar in är att läraren skall bygga relationer och hitta sin plats i kollegiet och den lokala kulturen. Elevrelationen är av stor betydelse då läraren tillbringar stor del av sin arbetstid med eleverna. Lärarens ålder spelar även stor roll i relationen med eleverna. Förhållandet är föränderligt med åren.

Berner (1989) beskriver socialisationen hos yrkesläraren i Kunskapens vägar. Författaren visar att yrkesläraren vid verkstadstekniskt gymnasieprogram representerar två olika yrkesvärldar med tillhörande värderingar. Denna yrkeslärare har sin bakgrund från arbetarklassen. Hon har efter flera års arbete på marken avancerat genom studier till nästa socialgrupp, som ingenjör eller motsvarande på sin arbetsplats. Därifrån söker hon

21

sig till den korta lärarutbildningen och under denna tid blir arbetaren ”akademiker”. Yrkeslärarutbildningen är den kortaste av alla lärarutbildningar (Yrkesläraren, NR 01/2005). Anledningen till karriärbytet kan antingen vara en önskan att komma bort från sitt nuvarande arbete eller att studerandet ses som en stimulerande utmaning. Berners studie visar att valet att börja studera ofta är slumpmässigt och yrkesläraren vill inte kännas av att hon lämnat en värld för en annan. ”Klassresan” innebär dels en förändrad kunskapssyn hos individen och dels en utveckling av den tidigare implicita kunskapen till explicit kunskap för att passa in i läraruppdraget. En del yrkeslärare anser denna förändring som utvecklande, andra anser att den dialogpedagogik man studerat under lärarutbildningen ligger allt för långt från verkligheten (Berner, 1989).

2.6 Sammanfattning av litteraturöversikt

Genomgången litteratur visar att kompetens och yrkeskunnande är mångfacetterat och det finns ett flertal olika tolkningar kring vad som ska läggas i begreppet. Först efter att man genom reflektion och övning i samspel med andra omsatt sin teoretiska kunskap till praktiskt tillvägagångssätt kan det kallas för yrkeskunskap. Det ska dessutom finnas en avsikt med ens handlande. Kunskap delas i litteraturen upp som teoretisk och praktisk. Den teoretiska kunskapen, även kallad påståendebaserad, kan oftast förmedlas genom ord alltså är den explicit. Den praktiska kunskapen innebär ett kunnande som ofta är byggt på erfarenhet och som är svår att förklaras verbalt. Denna implicita kunskap, även kallad för ”tyst”, nämns ofta i sammanhang kring de praktikgrundade yrkena. Det kan konstateras att praktisk kunskap värderas lägre än teoretisk i samhället. De yrken som klassas som praktiska lärs till viss del genom en mästare-lärlingsituation, som ser annorlunda ut jämfört med den renodlade studieförberedande utbildningen.

En studie har lyft fram två olika yrkeslärartyper. ”Den verkstadsinriktade” läraren som identifierar sig starkt med sitt verkstadsyrke samt ”den skolinriktade” läraren som identifierar sig mer med läraryrket. De båda lärartyperna skiljer sig i såväl yrkesidentitet som kunskapssyn. I dagens skola är lärarens huvuduppgift att förmedla kunskap och att skapa förutsättningar så att alla elever ska tillägna sig dessa och främja elevens sociala utveckling. Detta ställer höga krav på bl.a. didaktisk medvetenhet hos läraren.

22

Yrkeskunskap, yrkeskultur och yrkespraxis är nyckelbegrepp inom den yrkespedagogiska världen. Forskning visar att dessa är viktiga för de didaktiska val läraren gör i sin yrkesroll. Yrkesstoltheten i restaurangbranschen bottnar i en stark yrkeskultur som tagit generationer att bygga upp. Denna är viktig för yrkeslärarens yrkesidentitet. En studie om nyblivna yrkeslärare inom vård- och omsorgsbranschen visade att det fanns ett motstånd till yrkesidentitetsbyte med den anledningen att läraren tappade sin status och trovärdighet gentemot sin tidigare profession.

Med yrkessocialisation menas vägen in i ett yrke, men även den beständiga identitetsprocess som följer individen under hela hennes yrkesliv. Litteraturen beskriver yrkessocialisationens tre faser. Forskning visar på att yrkesläraren, som kan ha gjort en ”klassresa”, generellt har en annan sociokulturell bakgrund än kärnämnesläraren. Dessutom påvisas att den yrkestradition som råder på arbetsplatsen bedöms vara den viktigaste för utvecklandet av yrkesidentiteten generellt.

23

3. Metod

För att få ett svar på vår frågeställning bestämde vi oss för att låta informanten själv berätta sin historia genom en intervju. På så sätt hoppades vi kunna få kännedom om delar av hennes livsvärld och också få förståelse för hur hon upplever sin situation. Genom att låta informanten resonera och reflektera över sin yrkesroll gav det oss möjlighet att få ta del av saker som hon ansåg vara betydelsefulla. Hartman (1998) definierar kvalitativa undersökningar på följande sätt: ”Kvalitativa undersökningar karakteriseras av att man försöker nå förståelse för livsvärlden hos en individ eller en grupp individer”(ibid., s.239).

En observation, som innebär att få vara närvarande mitt i en händelse, hade gett oss möjligheten att få veta vad som faktiskt sker, Merriam (1988) uttrycker det på följande sätt: ”I en observation kan man få höra och se sådant informanterna inte är villiga att tala om” (ibid., s. 115). Men vår avsikt har varit att låta informantens berättelse utgöra en sanning. En intervju skulle kunna förklara hennes egen syn på det upplevda. Vi har varit av den uppfattningen att en intervju ger historien ytterligare dimensioner genom nyanser i tal och kroppsspråk.

3.1 Undersökningsgrupp

För att anpassa antalet intervjuer efter den tid vi hade till förfogande bestämde vi oss att försöka få tag i sex informanter. Kvale (1997) menar att antalet intervjuer inte hänger ihop med kvalitén på studien, han pratar hellre om intervjuns kvalitet än dess kvantitet (ibid., s. 99). Då urvalet var ganska litet ville vi hålla oss till en kategori av yrkeslärare. Den akademiska bakgrunden för sjuksköterskor och kockar kan skilja sig ganska radikalt åt och en blandning av de två kategorierna kunde ha bidragit till ett spretigt material. Vår utgångspunkt var att försöka få tag i sex behöriga yrkeslärare på Hotell- och restaurangprogrammet med kock alternativt kallskänka eller kokerska som tidigare profession. I vårt sökande efter informanter använde vi oss av den vetskap vi hade om yrkeslärare på HR-programmet för att på så vis öka möjligheten att få passande personer till vår undersökning; ”Man söker en bestämd kunskap, och man väljer att intervjua dem som kan ge den kunskapen” (Hartman, 1998, s. 255). Men beslutet att vända oss till speciellt utvalda personer var inte helt självklart utan föregicks av en diskussion om att just denna kännedom skulle kunna leda till att vi förlorade förmågan till en rättvis

24

granskning av materialet. Men samtidigt skulle förmodligen en i förväg skapad relation till vissa av informanterna leda till en mer avslappnad intervjusituation och på så vis öka möjligheten till ett rikare material. Vår slutsats var den att de positiva faktorerna övervägde och vi bestämde oss för att utnyttja de kontakter vi hade sedan tidigare med yrkeslärare på Hotell- och restaurangprogrammet.

I södra delen av Sverige är Hotell- och restaurangprogrammen lokaliserade till centralorterna. Vi valde att ställa förfrågan till två skolor i två olika kommuner. Anledningen var delvis den som delgetts ovan men också att öka chansen att hitta intressenter och att få en så stor spridning som möjligt. Förhoppningar fanns att finna informanter med olika kön och i varierande ålder eftersom vi ansåg att det skulle bidra till ett bredare perspektiv och ge en bättre uppfattning om själva situationen. Efter en första kontakt med skolorna genom två yrkeslärare, per telefon och mejl, bestämdes det att förfrågan skulle gå ut i arbetslagen. Vi var tydliga med att vid denna första kontakt informera om syftet med studien, att intervjun skulle spelas in på bandspelare, tiden intervjun förmodades ta, att de fick vara anonyma, att de fick avbryta sin medverkan när som helst och slutligen under vilka veckor intervjun skulle kunna ske (Vetenskapsrådet, 2008). Det preliminära syftet med studien uttrycktes på följande sätt: ”Att ta reda på yrkeslärarens syn på sitt yrke och hur en omvandling från kock till lärare sker.” Det bör tydliggöras att i telefonsamtalet med den ena skolan framgick också vår önskan att ta reda på om läraren främst identifierade sig som kock eller yrkeslärare, vilket kan ha fått konsekvenser för den information som senare gick ut i skolans arbetslag och på så vis färgat informantens syn på och inställning till intervjun.

De två kontakterna vi hade sedan tidigare och som vi också använt oss av för att hitta fler informanter ställde båda upp för intervju. Den ena skolan gav oss ytterligare två namn på personer som var intresserade att ställa upp som informanter. Den andra skolan gav mejladresser till två yrkeslärare som vi själva kunde kontakta. Kontakt togs och tid för intervjuer avtalades. Sammanlagt intervjuades sex personer. Alla sex var behöriga yrkeslärare, varav tre anställda på skola 1 och tre på skola 2. Könsfördelningen var jämn och intervjupersonernas ålder låg mellan 33 och 45 år. Deras yrkeserfarenhet i restaurangbranschen varierade mellan 10 och 15 år och deras erfarenhet som yrkeslärare skiftade mellan 1 och 12 år. Intervjupersonernas akademiska bakgrund såg olika ut.

25

För att utbilda sig till kock hade två av informanterna gått en AMU-utbildning och fyra hade gått tvåårigt Livsmedelstekniskt gymnasium. Lärarbehörigheten hade fyra av informanterna erhållit genom att läsa 40p på lärarhögskolan och två genom att läsa 60p. Tre av yrkeslärarna hade inga karaktärsämnesstudier bakom sig medan de andra tre hade 80p vardera i ämnen relaterade till Hotell- och restaurangprogrammet. En av de sex informanterna hade ytterligare akademiska poäng i ämnen som låg utanför karaktärsämnena. Tidigare erfarenhet av arbetslivet inom skolvärlden hade två av informanterna och då som pedagoger på grundskolans högre stadium. Yrkeserfarenheten inom restaurangbranschen varierade, inte endast i antal år utan också i skilda befattningar. Två av informanterna hade haft anställning som kökschef såväl som souschef (chefskock underställd köksmästaren) och kock, två av informanterna hade arbetat som souschef och kock och två hade arbetat som kock. De manliga informanterna kommer till känna i resultatet som personerna M1, M2, M3 och de kvinnliga som K4, K5, K6.

3.2 Tillvägagångssätt

När väl tid och plats för intervjuerna var bokade skickade vi ut ett brev till informanterna per mejl. (Se bilaga 1) Brevet upprepade vårt syfte med studien och att intervjun skulle spelas in. Brevet delgav också möjligheten att läsa igenom den egna delen av intervjumaterialet om så önskades och att materialet skulle behandlas konfidentiellt. Vi ställde också tre frågor, som vi önskade svar på innan intervjun. Anledningen till att dessa frågor ställdes i brevet var att de endast berörde information så som födelseår, utbildningar och arbetslivserfarenhet. Ytterligare ett skäl att ställa dessa frågor per mejl var att vi ansåg att informanten skulle behöva tid att fundera kring frågorna om utbildning och arbetslivserfarenhet. Vi bestämde oss för att först efter vår tolkning och omskrivning av informantens uttalanden be om hennes samtycke för en publicering av citat.

Intervjun valde vi att delvis bygga på två stora öppna frågor. Vår önskan var att genom dessa få igång ett otvunget samtal med informanten kring hennes yrkesbakgrund och nuvarande yrkesroll. För att inte komma för långt från de ämnen vi ville behandla hade vi en intervjuguide med förslag till frågor. (Se bilaga 2) Dessa intervjufrågor hade till störst del karaktären av ”vad-” och ”hurfrågor”. Detta för att, som Kvale (1997)

26

uttrycker det: ”Målet är att framkalla spontana beskrivningar från intervjupersonerna snarare än att få deras egna, mer eller mindre spekulativa förklaringar till att något ägde rum” (ibid., s. 123). Vi hade avsatt en intervjutid mellan 30 och 60 minuter. På så vis ville vi ge informanten frihet att sätta gränsen. Vi bestämde oss också för att låta samtalet avslutas i lugn och ro även om det skulle betyda över utsatt tid.

Den första intervjun gjordes med en av de intervjupersoner som vi har en personlig relation till. Intervjun skedde i informantens hem. Anledningen till att vi aktivt sökt få just denna intervju tillstånd först var vår förhoppning att ovan nämnda kännetecken skulle bidra till en mer avslappnad situation och en möjlighet för oss att ”känna av” och pröva våra frågeställningar. Vår erfarenhet av att intervjua var endast ett tidigare tillfälle under vår utbildning. Tiden kändes för knapp för provintervjuer. Men intervjutillfället blev avspänt och intimt. Våra två öppna frågor gav just det informella samtal vi önskat. Samtalet rörde sig kring tänkta ämnen och vår intervjuguide fungerade som en bra back up. Intervjun varade i 52 minuter. Det som kan vara värt att anmärka på är den tidspress som fanns under intervjun. Anledningen var delvis att intervjun blivit försenad på grund av informantens arbete men också nödvändigheten att lämna tillbaka diktafonen inom utsatt tid.

Andra och tredje intervjutillfället skedde under en och samma dag på en av de utvalda skolorna. Informanterna var inte sedan tidigare kända för någon av oss. Den andra intervjun skedde i en tom lektionssal. Situationen kändes först lite avvaktande troligtvis på grund av att informanten inte riktigt visste vad som förväntades. Men då första frågan ställts blev stämningen genast obesvärad. Informanten tycktes inte känna något behov av att leta efter en ”dold agenda” och leverera ”önskade svar”. Intervju 2 varade i 56 minuter. Inför den tredje intervjun fick vi byta lektionssal. Informanten var öppen och nyfiken för våra frågor. Under sista delen av intervjun fick vi flytta från salen in i ett arbetsrum där kolleger till informanten satt och arbetade. Detta och det faktum att intervjun var den andra i direkt följd gjorde att vi till viss del tappade fokus och inte hade samma koncentrationsförmåga som under första och andra intervjun. Intervju 3 tog 58 + 14 minuter.

De tre följande intervjuerna skedde under tre olika dagar på en och samma skola. De tre informanterna hade vi tidigare haft närmre kontakt med vilket gjorde situationen mindre

27

främmande för alla inblandade. Stämningen var lugn och varm och klimatet kändes öppet under alla tre intervjuerna. Det som bör påpekas är att vi under intervju fyra missade att ställa en av de två stora öppna frågorna. Frågan diskuterades men ställdes aldrig rakt ut som för de andra informanterna. Upptäckten skedde dagen efter intervjun då bandet transkriberades, det åtgärdades med att frågan ställdes isolerad två dagar efter. Intervju 4 tog 1h + 14 minuter, intervju 5 tog 43 minuter och intervju 6 varade i 1h + 2minuter.

3.3 Analysmetod

Avsikten med studien har varit att undersöka vilken yrkesroll eller vilka yrkesroller några yrkeslärare på Hotell- och restaurangprogrammet identifierar sig med, vad som ligger till grund för denna identifiering och slutligen möjligheten att kombinera rollerna. Genom analys har vi haft som mål att komma fram till den enskilde yrkeslärarens uppfattning. För att skaffa oss en översikt av materialet började vi med att läsa det rakt igenom. Därefter gick vi igenom stoffet igen för att på så vis finna variationer och mönster. Det materialet gav oss kunde vi inordna under fyra olika teman (Malmqvist, 2007): Yrkeskunnande, Läraryrket, Skolutveckling, Påverkan. Varje tema fick sina underrubriker och stoffet som grupperats under dessa blev på grund av sin storlek mer tillgängligt för överblick och analys. Det blev på så vis också enklare att se relationen mellan kategorierna under varje tema, men också vilken relation kategorierna hade över de olika temana. Vårt fjärde tema Påverkan kändes slutligen mer som en sammanfattning av stoffet än ett tema. Vi beslutade att istället avrunda våra tre första teman med en Summering.

3.4 Tillförlitlighet

För att kunna ställa relevanta frågor bör man vara insatt i ämnet (Kvale, 1997). Den kunskap och den erfarenhet vi har inom branschen innefattar både ämnesstudier och arbetslivserfarenhet. Det har gett oss en förståelse för den yrkeskategori vi undersökt. Frågorna vi ställt har varit korta och enkla och framkallat igenkännande hos informanten. De öppna frågorna har tillåtit den intervjuade att prata om det som just hon har funnit intressant och viktigt. Det faktum att vi varit två under ett flertal av intervjuerna har underlättat att kontrollera tillförlitligheten hos svaren. En av oss har kunnat vara mer uppmärksam och också anteckna informantens tonfall, uttryck och

28

gester. Det som skulle kunna ha varit av negativ betydelse för intervjun i detta sammanhang är att vi blev ”två mot en” dvs. informanten hade kunnat känna sig

obekväm i den situationen. Vi upplevde dock samtalet som avspänt.Vid de tillfällen vi

varit osäkra på informantens uttalanden har vi antingen bett henne upprepa sig eller försökt tyda det vi hört och återgett vår tolkning till den intervjuade. Kvale (1997) uttrycker sin uppfattning om ledande frågor som ”ett sätt att kolla tillförlitligheten i en intervjupersons svar” (ibid., s. 146). Endast en av oss transkriberade materialet, vilket vi ansåg som positivt i den bemärkelsen att materialet enbart filtrerades genom en persons hjärna och händer. Forskaren har sitt egna sociokulturella bagage som hon tar med in i tolkningen. Det negativa blev då följaktligen att den första vaskningen av materialet tolkades endast av en av oss vilket begränsade sättet att se på materialet. Transkriberingen föregicks av en diskussion om hur vi skulle gå till väga. Avsikten med vår utskrift var att senare göra en analys genom kategorisering. Vi ansåg att en viss redigering kunde vara försvarbar vid de tillfällen då informanten gått utanför ämnet. Vi tog också beslutet att utesluta upprepningar och ge informantens uttalande en viss skriftspråklig karaktär. En till viss del omformulerad intervju tyckte vi oss kunna försvara genom att på så vis spara tid och energi till analysarbetet.

3.5 Etiska övervägande

Genom att lyfta yrkeslärarens röst är vår förhoppning att öka samhällets medvetenhet om hennes personliga resonemang kring sin yrkesroll och på så vis inverka på den pågående samhällsdebatten. Att vårt arbete skulle kunna innebära en nackdel för individen har vi svårt för att se. Vi har varit väldigt försiktiga med att utmärka våra intervjupersoner. Ett val som gjorts var att uppmärksamma informantens genus. Anledningen till detta var att vi tyckte oss kunna märka en gemensam syn på yrkeskulturen, vilket vi fann intressant ur ett genusperspektiv. Vi ansåg att risken för att avslöja informanten genom denna åtgärd var minimal.

29

4. Resultat

Resultaten av intervjuerna kommer att presenteras under varje övergripande tema. Citaten som visas upp kan relateras till vårt syfte med studien och ska belysa de åsikter intervjupersonerna delgett oss.

4.1 Tema Yrkeskunnande

I detta tema beskriver läraren sin syn på vilka kompetenskrav som gällde under hennes tid i restaurangbranschen. Vidare behandlas lärarens uppfattning om vilken teoretisk kunskap som är nödvändig för eleven samt vilka övriga yrkeskompetenser som eleven behöver.

4.1.1 Lärarens syn på yrkeskompetens

Det som nämns mest frekvent i fråga om yrkeskompetens var nödvändigheten att kunna handskas med stress, att ha tålamod och kunna bevara ett lugn. Att stressa är oundvikligt i yrket om man arbetar i ett restaurangkök runt lunch eller middag. Stressen nämns som det sämsta med yrket men även som det som gav yrket en puls. Det negativa var när det blev för mycket stress, när den inte gick att hantera. Det positiva var tempot och känslan av att kunna hålla många bollar i luften.

Man ska ha en förmåga att inte stressa upp sig. Även om det är stressigt så måste man kunna hantera det. Man ska vara extremt stresstålig, eller ta stressen på ett speciellt sätt. K5

Jag tycker om tempot, det är nog det jag mest tycker om. I restaurangen går det i 190, så kör vi och sen är det paus. Det tycker jag är det roliga med att vara kock. K6

Basala saker som att komma i tid, visa intresse och göra sitt jobb verkade inte helt

självklaraför läraren utan betecknades som viktiga kompetenser. Yrkesskicklighet och

tempo var något man kunde lära sig och arbeta upp på arbetsplatsen.

Att man kom i tid, gjorde sitt jobb och inte var hemma och var sjuk var det viktigaste. Sen lärde man sig nya saker på stället, det räckte. K4

Det som dock var betydelsefullt var att man hade grunderna när det gällde matlagning och matlagningstekniker men också ett handlag s.k. fingerfärdighet.

30

Det allra viktigaste är att du kan matlagningen, det finns många som efter många år inte kan tillämpa grunderna. Nummer ett är att kunna tillämpa alla matlagningsteknikerna. M1

Att kunna samarbeta var av central betydelse liksom att kunna visa respekt och ödmjukhet.

Samtidigt nämns bra självförtroende som ett måste och att vara rapp i munnen som en styrka, men då ur ett genusperspektiv.

Tjejer måste kämpa mer än killar för att komma lika långt. Killar är mer högljudda och syns mer än tjejer och är det så att man syns och hörs mer som tjej så tror jag att man tas mer på allvar. Jag tror folk försöker köra över dig på ett annat sätt om du är tyst och försynt. Kan du bita ifrån och har skinn på näsan så sätter du dig i respekt. Det låter fruktansvärt löjligt när jag säger det, men det är tyvärr så. Det är det jag tycker är tråkigt, det finns dom tjejer som är fantastiskt duktiga men som är tysta och bara jobbar på, och jag tror inte att dom skulle bli duktiga köksmästare för då måste du kunna säga till. Och det är dom tjejerna som kan säga till som stiger i graderna. M2

4.1.2 Teoretisk kunskap som krävs av eleven

Åsikterna går isär hos yrkeslärarna angående vilka teoretiska kunskaper elever på HR-programmet behöver när de avslutar sitt gymnasium. Vissa av lärarna är övertygade om att en bra teoretisk grund är nödvändig för att bli en riktigt bra kock. Att det krävs mer kunskap idag för avancemang. Och att en bra utbildning också leder till mindre provokationer på arbetsplatsen, till större respekt för varandra och på så sätt ett bättre arbetsklimat.

Det jag vill att dom ska känna är att vara kock är inte att bara laga mat, det finns så mycket runt omkring. Livsmedelskunskap, näringskunskap, engelska, matte, allt det där måste du få med dig. De måste veta mer än vad vi behövde, vi gick bara ut och gjorde vårt. Om de ska komma någonstans idag måste de ha mer kunskap, folk är mer bildade idag. Mer utbildning ger mer makt men också mindre trakasserier på arbetsplatserna. K4

En lärare menar att det hade räckt för elevens utbildning att läsa kärnämnena. Karaktärsämnena ser hon inte som nödvändiga. Vissa av dem skulle man möjligtvis kunna behålla, men i så fall starkt reducerade i timantal.

31

Ämnen som är viktiga? Ja det är väl svenska och engelska och kanske lite matematik också, alltså jag tror att dom ämnena hade räckt och så idrott så klart… Om dom ska gå här. Engelskan kan vara bra om man ska ta jobb utomlands. K5

En annan lärare uttrycker att eleven måste ha en valmöjlighet i framtiden. Yrket är fysiskt tungt vilket gör att man kan tvingas byta bana när man kommer upp i åldern. En annan anledning som hon nämner är att ens personliga åsikt om vad som är betydelsefullt växlar med tid, det val man gjorde som elev i årskurs 9 behöver inte kännas rätt efter avslutad gymnasieutbildning. Hon menar att alla ämnen eleven har är viktiga, för att just kunna läsa vidare.

Det är ju så att du väljer utbildning när du är 15 år, när du är 18-19 år så har du kanske inte alls samma mål med livet, och då ska inte den här utbildningen vara bortkastad. Det kan ju faktiskt vara så att du kan gå in i väggen och när man är 30 år är det inte så kul att läsa upp en massa ämnen för att sen läsa vidare. Så tipset för dessa elever är kör på, bit ihop i tre år för man vet aldrig. Kroppen håller inte heller hur länge som helst. M2

4.1.3 Övrig yrkeskompetens som krävs av eleven

Vad alla lärare understryker är nödvändigheten för eleven att lära sig rätt attityd. Rätt attityd krävs inte bara på arbetsplatsen utan även i skolan. Rätt attityd betyder att kunna uppföra sig, vara trevlig, vara positiv, vara lojal, visa vilja, kamratskap och intresse och komma i tid. Har man de kompetenserna kan man komma hur långt som helst. Elevernas attityd och inställning, menar flera har förändrats under senare år. De är barn högt upp i åldrarna och förväntar sig att någon ska ta hand om dem.

Den sociala kompetensen är viktigast, och inställningen och attityden. K6

Med trevlighet kommer man hur långt som helst. Man ska vara trevlig och lojal mot sina kolleger det är det absolut viktigaste. Men nu är man fjantig tills man är 22-23. Det är det man måste försöka plocka ur eleverna, mamma jobbar inte här!! M2

Andra nödvändiga kompetenser är att kunna samarbete och att kunna ta ansvar.

Det viktigaste som jag har tagit med mig och vill föra vidare till eleverna är just struktur, ordning, tid, samhörighet, kamratskap, man hjälper varande, ingen får sitta i skiten. Alla måste hjälpas åt, man står inte stilla i ett kök, ”mis en placen” är superviktig… det är väl från min egen tid som kock. K4

32

Ofrånkomligt är också att ha en grundläggande kunskap, både teoretisk och praktisk, som kan byggas på och utvecklas ute på arbetsplatserna. I detta sammanhang pratar lärarna om förmågan att se en helhet.

Matlagningsteknik och råvarukännedom, det är viktigt att de får med sig helheten, ekonomi, hygien. För min del är det viktigt att de kan använda matlagningsteknikerna på ett riktigt sätt. M1

4.2 Tema Läraryrket

I detta tema bearbetas yrkeslärarens uppfattning om läraryrket. Men allra först delger hon sin syn på den egna skolgången. Därefter behandlas hennes val att arbeta som yrkeslärare framför en anställning inom restaurangbranschen. Efter detta ges en beskrivning över yrkeslärarens syn på hur det är att arbeta som lärare. Avsnittet avslutas med att belysa den splittring som kan upplevas hos yrkesläraren, när kocken och pedagogen, två yrkeskulturer, möts.

4.2.1 Lärarens syn på egna skolgången

Grundskolans ”viktiga ämnen”, som flera av yrkeslärarna uttrycker det, var de samma som de svåra. Roliga ämnen var övervägande de praktiska.

Jag har alltid varit dålig på att stava och på matte, jag har varit dålig på de viktigaste ämnena. Jag var duktig i träslöjd och jag var duktig i gymnastik. M3

Rådande syn bland yrkeslärarna är att skolan först blev rolig och intressant efter de själva fått välja inriktning till, och börjat på sin gymnasieutbildning eller AMU-utbildning. Även om gymnasiets teoretiska ämnen tycks lågprioriteras av merparten av lärarna fanns en tydlig skillnad i inställning sen tiden på grundskolan. De teoretiska ämnen som gick att relatera till den praktiska undervisningen ansågs intressanta och användbara.

Jag tyckte det praktiska var fantastiskt roligt, det teoretiska har jag alltid tyckt varit skitjobbigt. Det vi läste var svenska och engelska, och jag undrar om vi läste matte och så läste vi köksfranska, vi läste ju väldigt lite så... dom dagarna tyckte jag var väldigt jobbiga jag var ju alltid på skolan men jag tyckte nog att teori inte var min grej. Men sen när vi hade köksmatematik som svinn var det aldrig några problem för det var ju relaterat till det

33

praktiska man gjorde. Men svenska och engelska… nja. K5

En radikal vändning i lärarens uppfattning till de teoretiska ämnena tycks ske för de yrkeslärare som valde att gå vidare till universitet/högskola för att läsa in karaktärsämnen eller andra ämnen. Nu beskrivs tiden i skolan som spännande, rolig, intressant.

Nu på universitetet hade jag toppbetyg för då var det skitkul. Dom teoretiska ämnena är jätteroliga, jag behärskar dom, jag kan dom och jag kan lära ut dom. M3

4.2.2 Lärarens yrkesval

Majoriteten anser att det inte var ett direkt aktivt val att bli lärare. Skälen grundar sig istället i stress, sjukdom, dåliga arbetstider och ett för tungt arbete när man kommer upp i åldern. Med bytet av yrkeskarriär kommer också nya möjligheter. Den privata familjesituationen förenklas genom yrkets bättre tider, lediga helger och lov. Tillfällen för utveckling skapas. Olika sätt att förkovra sig formas beroende på person och intresse.

Visst kan jag tänka mig att jobba inom restaurangbranschen igen… Men ledig sommar passar bra nu med tanke på mina små barn. K5

Det är först när jag börjat som yrkeslärare jag har haft tid att fullt ut kunna utveckla alla mina tankar och idéer kring mat, i den rollen jag har nu kan jag fortfarande laga hur mycket mat jag vill men det är hundra procent på mina egna premisser. M1

Som lärare får jag tid att utveckla min kunskap, jag har alltid varit mer intresserad av den andra delen, vad som händer med maten när den tillagas, den kemiska biten… K4

4.2.3 Att vara lärare

Att vara lärare ses, enligt samtliga lärare, framförallt som en förmån eftersom det ger en möjlighet att få vara med ungdomar varje dag och få vara delaktig i deras utveckling samt se dem växa i sin roll som människa. Lärarna verkar se sitt arbete främst som ett roligt och kreativt yrke, något som ger dem stor frihet.

Det är en utmaning, kul, kreativt, en stor frihet. Det handlar om många goda möten, av varje elev kan du lära dig något nytt. K4

34

Gemensamt för lärarna är att avsikten med deras arbete främst ligger i att fostra och hjälpa eleverna i sin sociala utveckling för att klara sig ute i vuxen- och arbetslivet. Läraryrket ger dem också möjligheten att få lära ut ett hantverk.

Mitt ansvar är att fostra dom till så bra kockar och kallskänkor som möjligt… fast egentligen inte, utan det handlar väl om att se till så att de blir så bra samhällsindivider som möjligt, det är vårt största mål… man skulle inte behöva ha den rollen men man får ha den i alla fall. M2

Men läraryrket ses generellt också som tungt och krävande. Anledningen är att det åligger läraren i en skola för alla att se till hela människan och hennes behov, vilket innefattar att ta tag i social problematik. En lärare uttrycker sin frustration över sin otillräcklighet relaterat till detta.

För mig är de människor först och främst, elever i andra hand. Därför tror jag inte att jag kommer att stanna i det här yrket i så många år. Jag kommer att komma i en situation där jobbet äter upp mig. M3

När läraren talar om kollegiet blir det tydligt att det finns klara grupperingar i lärarkåren. Resonemanget utvecklas inte närmre men det handlar om relationen mellan kärnämnesläraren och karaktärsämnesläraren, där det råder delade meningar vad gäller uppdraget.

Att vara lärare är totala motsatsen till att vara kock. Det tas inga snabba beslut och det tas

inga stora beslut. Och besluten tas av politiker man aldrig träffar… Det sämsta är lärarna, de som aldrig har haft med restaurangbranschen att göra, som hellre ser ett problem än en lösning. M2

Något annat som framkommer, från en lärare, är det spänningsförhållande som kan finnas mellan karaktärsämneslärarna. Då handlar det om maktstrukturer som bottnar sig i ålder, kön och yrkeserfarenhet.

Här på skolan kan man känna att ens arbete inte värderas lika för att man är tjej. Därför ens ord väger inte lika mycket som andras, det beror också på ålder och tid man varit här. Här finns otroligt många starka viljor att slåss med. K5

35 4.2.4 En kluven yrkesroll

I HR-programmets pedagogiska verksamhet ingår det att parallellt bedriva en autentisk restaurang. Lärarnas uppfattning i allmänhet är att det ska finnas tid för upprepningar och misslyckanden i praktiken, vilket det också finns.

Dom får misslyckas här, det är ju det som är så himla bra, det går ju göra det här… K5

Men stressen i ”restaurang verkligenheten” tvingar pedagogen att ta på sig kockmössan när klockan börjar närma sig lunchtid. Läraren verkar känna sig ansvarig för och identifierar sig med det eleverna presterar.

Jag känner att jag har ansvaret för att det ska komma fram. Man vill att dom ska men man kan heller inte låta det gå hur långt som helst. När ingenting funkar då är det jag som ryker. Som lärare sätter man upp ett mål, så här ska det bli, så blir det kris och panik och inget bra resultat. K5

Den lärandesituation som läraren eftersträvat försvinner, men å andra sidan kommer en annan form av lärande in, en mästare-lärlingsituation, uppkommer. Nu finns det en köksmästare, en expert, som kräver absolut uppmärksamhet och lydnad.

När jag går ner till köket, efter jag tagit på mig yrkeskläderna, blir jag i ett läge köksmästare. I början när jag undervisar är jag väldigt pedagogisk. Sen när klockan är halv tolv och maten ska vara klar, och samma fråga kommer, då är jag inte pedagog längre, då pekar jag med hela handen. Jag har två roller i det här och det är väldigt tydligt att det är så. M3

I köket finns det ingen demokrati, det finns en chef och det är jag. M2

Eleven förvandlas till lärling som i denna situation ska tränas och luttras i att jobba under stress. Under dessa timmar kommer verkligheten och hälsar på i skolan. Det infinner sig en genuin känsla hos läraren. Merparten av lärarna anser denna situation som nödvändig för att lära sig yrket.

I köket är det produktionen som styr på gott och ont för det är det dom ska jobba med när dom är klara. Dom behöver tempot dom behöver verklighetsanknytningen med sig i bagaget. Någon timme per dag, när vi har öppnat i matsalen, då är det roligt, då är det som

36

på krogen. M1

Det finns en lärare som avviker från den gängse uppfattningen. Hon menar att stressen inte sätter igång den serviceinriktade och tidseffektive köksmästaren i henne, utan förblir pedagogen som skiljer på skolvärlden och arbetslivet även under dessa omständigheter.

Jag går bara ut och säger att det blir ingen mat förrän halv ett idag. För detta är en skola. Jag hade ju kunnat säga ”Flytta på er, ur vägen för nu ska jag göra klart det!” Men det lär dom sig inget av. M2

4.3 Tema skolutveckling

Detta tema kommer att behandla lärarens uppfattning om förändringsarbete och fortbildning sett från en pedagogs men även en yrkesmans ögon.

4.3.1 Förändringsarbete

I olika sammanhang ger merparten av lärarna uttryck för ett pågående förändringsarbete eller en önskan om det. Det handlar om att följa med i samhällsutvecklingen både ur branschsynpunkt och ur pedagogisk synpunkt. Det råder en uppfattning att skolan måste hålla sig uppdaterad och anpassa sig till yrkeslivet både vad gäller trender och jargong i branschen.

När dom har varit ute på praktik så kommer dom och säger ”man kan göra si eller man kan göra så” och så kommer dom in här med dom nya teknikerna. Man får inte vara rädd för att prova de nya grejerna, som lärare är det så att man bara måste! M1

En lärare upplever att det är nödvändigt att skolan hänger med i den positiva utveckling som håller på att ske ute i restaurangvärlden vad gäller serverings- och kökspersonals attityd till varandra.

Uppdelningen kök och servis försöker man bli av med på krogen, vi är ett lag inte två. Jag är här för att skola dom som ska ta över där ute efter mig. För det är så att elever utbildas till inställningen ”kök mot servis”, det är det gamla gardets sätt att se på saken. Köket och servisen ska hata varandra och göra livet svårt för varandra. Jag lär inte mina elever det, för det tycker jag är fruktansvärt. M2