Språksvårigheter hos elever med utländsk bakgrund och dessas påverkan på deras matematikinlärning

NATUR-MATEMATIK- SAMHÄLLE

Examensarbete inom fördjupningsämnet Matematik och lärande 15 högskolepoäng, grundnivå

Språksvårigheter hos elever med utländsk

bakgrund och dessas påverkan på deras

matematikinlärning

Language difficulties among students with foreign background and their effects on

mathematics learning

Falah Hassan Mohammed

Val, Vidareutbildning av lärare Examinator: Jöran Petersson Slutseminarium: 2021-05-31 Handledare: Per-Eskil Persson

2

Förord

Under mitt arbete i detta yrke har jag fått det som ett mål att göra så mycket som jag kan för att hjälpa mina elever att få en bekväm och lärorik skolgång. Detta har lett till mycket fundering på vad eleverna upplever för komplikationer i deras skolgång och vad jag som lärare kan göra för att hjälpa eleverna. Jag vill påbörja detta arbete och avsluta mitt förord, med att tacka all som har varit med mig och stöttat mig under denna utbildning och under skrivandet av detta arbete. Jag vill speciellt tacka min handledare Per-Eskil Persson för den konstruktiva kritiken på arbetet, tålamodet och all hjälp.

3

Sammanfattning

Språk är ett viktigt medel för tillförseln och upptagandet av fakta. Språkets roll inom elevernas lärande under deras skolgång, är därför en viktig aspekt som bör diskuteras och forskas på för att besvara vad brister i detta medel kan orsaka för konsekvenser för elevernas lärande. I mitt arbete genomförde jag en kvalitativ studie som har som mål att undersöka främst utifrån elevernas perspektiv följande ämnen: vad språksvårigheterna hos elever med utländsk bakgrund har för påverkan på lärande i ämnet matematik, ifall äldre kunskaper från hemlandet om eleven har studerat utomlands hjälper och vilka metoder eleverna anser avhjälper dessa svårigheter. Detta undersöktes genom att genomföra semistrukturerade intervjuer med fem elever med utländsk bakgrund och en lärare. Studien visade att eleverna anser att språksvårigheterna kan vara ett hinder i deras lärande samt utveckling i ämnet matematik. Det visades att dessa svårigheter upplevs ha störst påverkan på begrepps- och problemlösningsförmågorna. Ifall äldre kunskaper från hemlandet hjälper hade eleverna olika svar på. Eleverna anser att olika metoder krävs för att bekämpa dessa svårigheter och därmed hindra mer negativ påverkan på deras utveckling och betyg inom matematikämnet.

Nyckelord: Elever med utländsk bakgrund, lärande, matematik, språksvårigheter och svenska som andraspråk.

5

Innehållsförteckning

1. Inledning 7

1.1 Bakgrund 7

1.2 Val av problemområde 8

2. Syfte och frågeställningar 10

2.1 Syftet 10

2.2 Frågeställningar 10

3. Teoretiska Perspektiv 11

3.1 Konstruktivism och socialkonstruktivism 11

3.2 Det sociokulturella perspektivet 11

3.3 Begrepp i studien 12

4. Tidigare forskning 13

4.1 Flerspråkiga matematikklassrum-diskurser i grundskolans matematikundervisning 13

4.2 Elever med utländsk bakgrund berättar-Möjligheter att lära matematik 14

4.3 The relationship between mathematics and language: Academic implications 14

for children with specific language impairment and English Language learners 4.4 To halve a fraction: An issue for second language learners 15

4.5 Second language students’ mathematics education history and their 16

knowledge in linear expressions 4.6 Jämförelse mellan studierna 17

5. Metod 19

5.1 Val av forskningsmetod 19

5.2 Urval och utförande av intervjuerna 20

5.3 Intervjuguide och intervjufrågor 20

5.4 Validitet och tillförlitlighet 21

6

5.6 Analysmetod 22

6. Resultat 24

6.1 Resultat 24

6.1.1 En beskrivning av matematikämnet och språksvårigheternas påverkan på 24 matematikinlärandet

6.1.2 Språksvårigheternas påverkan på matematikinlärandet 24 6.1.3 Språksvårigheternas påverkan på elevernas prestation, utveckling 25 samt betyg

6.1.4 Användning av äldre kunskaper och hemspråket 26 6.1.5 Metoder för utveckling av elevernas språk och matematiska kunskaper 26

7. Slutsats och diskussion 28

7.1 Slutsats 28

7.2 Diskussion 28

7.3 Kritiskt perspektiv på arbetet 33

7.4 Vidare forskning inom ämnet 34

Referenser 35

7

1.Inledning

1.1 Bakgrund

Klassrummen i svenska skolor, innehåller en stor variation i bakgrunden för eleverna. Enligt SCB så har invandringen följt en ökande trend från 2006, med en stor grad av invandring under 2016. En markant minskning av invandringen kan avläsas i statistiken i aktuella decenniet i jämförelse med föregående decenniet, men i 2020 framkom det fortfarande en invandring till Sverige på över 82 000 personer trots minskningen (SCB, 2021). Den här invandringen och den ökande kulturella variationen den ger upphov till, framträder tydligt i den svenska skolan, likasåväl som det gör i resterande delar av samhället.

”I utbildningen ska hänsyn tas till barns och elevers olika behov. Barn och elever ska ges stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt. En strävan ska vara att uppväga skillnader i barnens och elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen.” (SFS 2010:800, 2010). Detta är en del utav skollagens definition av syftet med utbildningen i skolan. Uppfyllelsen av detta mål är redan svårt, men försvåras ytterligare på grund av variationerna som tillkommer bland eleverna på grund av invandringen. Detta gäller både variationer som är rent kunskapsmässiga eller språkmässiga variationer. Det här ställer skolväsendet inför stora utmaningar. De olika variationerna bland eleverna gör anpassningen av undervisningen till elevernas behov ännu svårare, men samtidigt så understryker dessa variationer, innebörden av att diskutera och forska i detta område.

I dagens skolor framkommer stora utmaningar för att behålla ett lärorikt och fungerande skolväsende och den kunskapliga och språkliga variationen bland eleverna har en roll i uppkomsten av dessa utmaningar. Elever inom kategorin ”elever med utländsk bakgrund” varierar mycket både inom kategorin och i jämförelse till andra elever. Den här variationen kan ganska sannolikt bland annat bero på kategorins språkliga brister. Detta kan bevisas av en undersökning som TIMSS som visar följande ” Elever födda i Sverige med minst en svenskfödd förälder presterar högre än såväl elever med utlandsfödda föräldrar som elever som själva är födda utomlands” (Skolverket, 2020). Högstadiet spelar en avgörande roll för

elevers utbildning framöver och främst för deras behörighet till nästa steg i deras utbildning, vilket är gymnasiet. I en rapport från Skolverket visade sig att svenska elevers behörighet till gymnasiet har sjunkit en hel del under de senaste decennierna, rapporten nämner att mer än

8

hälften av den här sänkningen i behörigheten kan bli förklarad av den ökande graden av invandring som sker efter skolstart (Skolverket, 2016). Dessa elever genomgår flera utmaningar, språkmässigt, kunskapsmässigt, kulturmässigt och socioekonomiskt, därav alla är faktorer som kan leda till en negativ påverkan på deras skolsituation. Fokusen i detta arbete kommer dock att ligga på det språkliga perspektivet av dessa utmaningar.

1.2 Val av problemområde

Ett av de viktiga kommunikationsmedlen som kan anses vara en självklarhet i vår vardag, och inte kan betraktas ha en lika stor avgörande roll som den egentligen har inom lärandet, är språket. Detta medför därmed en underskattning av hur stor omfattningen på problemen som kan förekomma vid brist av goda kunskaper i språket är. Språk spelar en central roll i dagens samhälle. Rollen av språket utvecklades över tid, från en form av kommunikation som krävdes för att bedriva ens liv till ett nödvändigt redskap för att föra vidare information och erfarenheter. Språket utvecklades till att bli ett av de viktigaste redskapen för lärande i dagens samhälle.

Hur stor roll språket spelar skiljer sig en hel del beroende på vilket typ av lärande det syftas på, men dess roll kan inte förnekas oavsett vilket ämne lärandet sker i. Detta berör självklart även matematiken som ämne. Språkets roll kan underskattas i en viss utsträckning vid undervisningen i matematik. Språkliga förmågorna både av enkel och avancerade nivåer har en betydelse för utveckling i ämnet matematik hos både elever som talar språket och elever som har språket som ett andraspråk. (Kleemans & Segers, 2020). Svårighet med språket och ett komplext språk kan eventuellt även ha en påverkan på elevernas prestation i prov och deras framtida betyg. Studier som har gjorts på elever som lär sig engelska, har visat en korrelation mellan komplexiteten av språket och elevernas prestation i provet (Abedi & Lord, 2001; Alt et al., 2014). Språkets stora innebörd för matematikämnet behöver bevisas och argumenteras för att förhindra en underskattning av dess roll och detta är enbart möjligt via mer forskning i detta ämne, vilket var syftet bakom valet av just detta problemämne som ett fokusområde i examensarbetet.

Elevernas perspektiv bör tas hänsyn till i större utsträckning för att verkligen kunna utvärdera olika förändringar och arbeten som utförs i dagens skolor för att förbättra skolmiljön och kvaliteten på undervisningen. Elevernas nuvarande liv och deras framtid sitter på de olika

9

reformerna som görs och därför bör de vara den främsta källan för information, kring vilka problem som förekommer i skolväsendet och vad som bör göras åt problemen. De ovan nämnda anledningarna motiverade valet av språk allmänt, samt varför en studie där fokusen sätts på elevernas perspektiv valdes.

Trots den mer elevinriktade ansatsen bakom studien, så kan denna studie beskrivas och betraktas utifrån ett professionsperspektiv också. Ur ett lärarperspektiv så kan elevernas resultat samt tidigare forskning bland annat, anses vara de främsta källorna för verifikation av att undervisningen är av god kvalitet och fungerande. Användningen av kvalitativa studier där studierna har eleven som källa för information och resultat, kommer att erbjuda oss lärare en ytterligare tillförlitlig källa och garanti som andra typer av studier kan sakna utifrån många aspekter. Elevernas åsikter ger mycket information som kan analyseras och studeras vidare. Detta kan användas för att genomföra reformer och förbättringar i undervisningen, som verkligen gynnar eleverna och förbättrar deras skolsituation.

10

2. Syfte och frågeställningar

2.1 Syftet

Syftet med detta examensarbete är att undersöka elevernas syn kring vilka komplikationer bristande kunskaper i svenska språket medför i matematikinlärningen, hur samt var dessa komplikationer uttrycks i inlärningsprocessen, vad för konsekvenser dessa komplikationer medför och hur att dessa komplikationer kan behandlas på bästa sätt.

2.2 Frågeställningar

Frågeställningarna som kommer att behandlas inom detta arbete är följande:

- I vilken grad och hur anser eleverna att de bristande kunskaperna i svenska språket har en negativ påverkan på deras lärande och prestation inom ämnet matematik? Anser eleverna att deras kunskaper från hemlandet, om de har läst utomlands, påverkar deras lärande och prestation?

- Vilka typer av stöd, och vilka metoder, anser eleverna vara mest lämpliga för att avhjälpa de komplikationer som uppkommer ur ett språkligt perspektiv respektive ett matematiskt perspektiv?

11

3. Teoretiska perspektiv

3.1 Konstruktivism och socialkonstruktivism

”För Piaget uppkommer kunskap just genom barnets eget manipulerande av objekt och av upptäckandet av relationerna mellan dessa” (Säljö, 2000). Enligt konstruktivismen lägger individen grunden för vägen mot mer lärande genom att undersöka och förstå genom detta omvärlden. (Säljö, 2000) Individens interaktioner med omgivningen i kombination med redan tillgodogjorda kunskaper skapar mer förståelse (Sellbjer, 2002). I Sellbjers (2002) bok beskrivs detta som en konstruktion som utförs. Individen är en maskin som redan har programmerats med data och mer data programmeras in för att skapa mer utförliga och innovativa kunskaper. Konstruktivism indelas i två delar, en radikal och en social (Sellbjer, 2002). I detta arbete kommer fokusen att sättas på det sociala perspektivet av konstruktivism. Socialkonstruktivismen har en nära koppling till det sociokulturella perspektivet, där kommunikation och kontakt med samhället och omgivningen anses vara av stor vikt för lärandet hos individen (Sellbjer, 2002).

3.2 Sociokulturella perspektivet

”Lärandet har en viktig position i vår kultur och är knutet till våra föreställningar om ekonomisk och social utveckling och till en önskan att förbättra våra levnadsvillkor” (Säljö, 2000). På ovanstående citat, kan det sociokulturella perspektivets grundläggande syfte och definition sammanfattas. Ett sociokulturellt perspektiv fokuserar på att lärande inte sker på några specifika sätt som är beroende av enbart en bok, skola eller lärare, som vi själva söker och lär oss, utan är något som är beroende av flera faktorer som samspelar med varandra och sker socialt (Säljö, 2000). Säljö nämner i sin bok ett begrepp som framkommer konstant i diskussioner om det sociokulturella perspektiv är begreppen redskap eller verktyg. Dessa verktyg kan vara av språklig karaktär såväl som fysisk karaktär. Dessa medel spelar en central roll i vår perception av samt interaktioner med vår omgivning (Säljö, 2000). En av de största anledningarna till valet av just det sociokulturella perspektivet är fokusen som detta perspektiv sätter på språket och dess roll inom lärande. Detta perspektiv har därmed en stor

12

anknytning till detta arbetes mål, vilket är att kunna bevisa och ifrågasätta språkets roll i matematiken utifrån elevernas perspektiv. ”Det mänskliga Språket är således en unik och oändligt rik komponent för att skapa och kommunicera kunskap” (Säljö, 2000). Detta sammanfattar anledningen bakom valet av denna teori som en grundläggande bas i detta arbete.

Ett intressant perspektiv, angiven av Vygotsky (1986 refererad till i Säljö, 2000), som verkligen är av intresse inom det sociokulturella perspektivet, är hur han nämner språkligamedels indikativa funktion. Detta har en viktig anknytning till matematiken som ämne allmänt och d. Matematik i dagens skola, består inte enbart av tal som ska adderas till varandra eller multipliceras med varandra, utan är ett ämne där det krävs flera färdigheter för att uppnå mål inom både den traditionella matematiska räkningen och olika former av problemlösning och matematisk kommunikation. Språket är därför en väldigt viktig resurs som är av stor betydelse för att kunna kommunicera matematik samt återspegla olika matematiska problem i verkligheten. En uppgift som till exempel frågar hur stor andel av en korg med 10 äpplen är uppäten om 5 har ätits, visar tydligt den indikativa funktionen på språk. Som Säljö nämner i sin bok, ”Vi kan föreställa oss denna indikativa funktion hos ord och uttryck som en ersättning för (eller möjligtvis rival till) hur pekfingret fungerar” (Säljö, 2000). I matematiken kan språket ge en visualisering av orden och talen som är mer nära verkligheten i vår omgivning och därmed förenkla förståelsen för en viss uppgift.

3.3 Begrepp i studien

Under studien finns en del begrepp, som en upprepning kan förekomma av, såsom ”elever med utländsk bakgrund”. Eleverna som refereras till som elever med utländsk bakgrund i denna kvalitativa studie är alla födda utomlands och har tillbringat en period på mindre än 10 år i Sverige. Enligt skollagen anses elever som har gått i en svensk skola på en period på mindre än 4 år vara nyanlända (SFS, 2010). Då denna studie intervjuar vissa elever som har gått i skolan i Sverige längre än så, ansågs ”elever med utländsk bakgrund” vara det mest passande begreppet att använda.

13

4. Tidigare forskning

4.1 Flerspråkiga matematikklassrum-diskurser i grundskolans

matematikundervisning

Noréns avhandling, (Norén, 2010) består av fem artiklar. Avhandlingen undersöker samt diskuterar de olika former av praktiker som förekommer i de så kallade flerspråkliga klassrummen under matematiklektionerna. Elevgruppen som studerades i studien är elever med utländskbakgrund, vilket definieras som att eleverna är födda utomlands eller har föräldrar som är det inom studien. Flerspråkigheten i klassrummen det hänvisas till i studien beskrivs som klassrum där användningen av svenska språket i klassrummet sker i kombination med minst ett annat språk. Det främsta syftet med den här avhandlingen är att undersöka diskurser i dessa flerspråkiga klassrum som undersöktes, ytterligare syften som benämns av forskaren är hur dessa diskurser yttrar sig i klassrummen och vilken påverkan dessa har på elevernas identitetsskapande. Arbetet med studien bestod av fyra fältarbeten, som innefattade deltagande observationer som kombinerades med olika former av datainsamling. Datainsamlingen i den studien skedde i form av anteckningar som utfördes, intervjuer, informella diskussioner samt enkäter. Diskurserna som från de fem artiklarna som presenteras i studien är för det första skolmatematisk diskurs, som indelas i reformorienterad och traditionellt orienterad diskurs. Den traditionella innebär en mer traditionell form av arbete under lektionerna där fokusen sätts på läroböcker, medan det andra fokuserar mer på arbete där kommunikativa metoder och samarbete med mera är förekommande. Här nämns även språkutvecklingsdiskursen och flerspråkighetsdiskursen, där det ena handlar om utvecklingen av elevernas språk i samband med matematiklärandet vilket kan vara positivt men samtidigt kan ha en negativ påverkan och det andra fokuserar på användningen av elevernas kunnigheter i flera språk som en form av ett hjälpande redskap som kan utnyttjas och användas inom den reformorienterade diskursen. Den andra diskursen är en social relationsdiskurs, som förklarar fenomenet där elevernas och lärarnas sociala relation till varandra och inverkan på elevernas identitetsskapande benämns och där den anses ge en positiv påverkan på elevernas lärande. Det tredje är normaliserande diskursen som forskaren beskriver är en viss form av praktik som framträder i klassrummet där svenska språket eller

14

en viss form av agerande eller beteende föredras eller framhävs i jämförelse till andraspråk och andra beteende, detta därmed leder till ett visst negativt intryck av eleverna med utländsk bakgrund och förminskar förväntningarna som sätts på dessa elever i jämförelse till andra elever och samtidigt har en negativ påverkan på elevernas identitetsskapande. Detta leder till att en viss skiljning och favorisering sker bland elevernas beteenden.

4.2 Elever med utländsk bakgrund berättar-Möjligheter att

lära matematik

Svenssons studie (Svensson, 2014) valdes för dess fokusering på elevernas perspektiv. Syftet med denna uppsats är att undersöka elevernas perspektiv på hur de anser att deras potentialer ser ut i lärandet inom ämnet matematik. Elevgruppen som valdes för denna studie har en utländsk bakgrund och går i skolor som innefattar en stor grad av mångkulturellhet och är belägna i områden som anses vara utsatta ur en socioekonomisk syn. Metoden i denna uppsats fokuserar på elevernas perspektiv och innefattar därför intervjuer. Resultatet redovisas i uppsatsen genom en indelning efter teman som har påbyggts med elevernas berättelser som bas. Dessa teman som benämns i studien är följande: Matematik och framtiden, skolmiljö och segregation samt slutligen föräldrar och matematik. Det första temat ger en bred syn över elevernas syn kring matematik som ett ämne, deras planer inför framtiden samt deras syn kring matematikens roll i dessa planer, där eleverna anser att matematiken är ett komplicerat ämne som kan påverka deras framtid negativt. Det andra temat handlar om elevernas syn över deras skolmiljö och hur deras skolsituation ser ut, där eleverna betraktar deras skolor, atmosfären i skolan med mera som svår och att det ger en negativ påverkan på deras lärande i ämnet matematik. Det tredje och sista temat redovisar ämnen som läxor och föräldrarnas roll i elevernas utveckling och hur eleverna anser att de befinner sig i en dålig situation när det gäller dessa perspektiv av lärande.

4.3 The relationship between mathematics and language:

Academic implications for children with specific language

impairment and English Language learners

15

Studien inom internationell forskning som valdes att tas upp, diskuterar och testar allmänt språkets anknytning till matematikämnet (Alt et al., 2014). Studien innefattade 61 elever, varav majoriteten går i årskurs 2. En tredjedel av eleverna tillhör en grupp med engelska som förstaspråk, en annan tredjedel tillhör en grupp med specifika språkstörningar och där den tredje gruppen tillhör eleverna som lär sig det engelska språket. Studien utfördes genom användning av uppgifter med olika grader av komplexitet på det engelska språket, där testandet påbörjades med ett komplext språk och sedan fortsatte med enklare språk i uppgifter. Studien visade att för elever som lärde sig engelska språket fortfarande, så upptäcktes inte stora skillnader vid jämförelsen med gruppen med engelska som förstaspråk, när det gäller uppgifter med enklare språklig karaktär. Forskningen konkluderar att genom studien och tidigare studier så menas det att ett enklare språk i matematiska uppgifter förenklar för dessa elever och ger bättre resultat.

4.4 To half a fraction: An issue for second language learners

Peterssons och Noréns studie (Petersson & Norén, 2017) undersöker testresultat för 4 elevkategorier. Fokusen i studien sätt på enkla matematiska begrepp som att halvera en fraktion och sedan matematiska användning av fraktion, decimal eller procent. Eleverna som deltog tillhörde 5 olika skolor och 12 klasser. Dessa elever gick i årskurs 9 och deras ålder låg mellan 15 och 16 år. Eleverna som nämndes ovan indelades i fyra kategorier, därav tre kategorier hade svenska som andraspråk och en kategori hade svenska som förstaspråk. Indelningen av eleverna med svenska som andraspråk baserades på när eleverna immigrerade till Sverige. Dessa tre kategorier är elever som har nyligen immigrerat till Sverige under årskurs 8–9, elever som har immigrerat till Sverige tidigare under årskurs 1–7 och sedan en tredje kategorier som benämndes andra elever med svenska som ett andraspråk. Elever som tillhör den tredje kategorin av elever med svenska som andraspråk är elever som har immigrerade till Sverige innan de påbörjade skolan eller vars föräldrar har immigrerat till Sverige. Studien resultatet baseras på två frågor utifrån ett test som genomfördes av eleverna som innehåller en mix av olika matematiska ämnen och har likheter till nationella provet. Frågorna som representeras i studien handlar om fraktioner, och är följande:

16

- Vad är 2

3 av 60?”

Svaren av eleverna sparades därefter i en databas, kategoriserades och analyserades. Studien redovisar slutligen tre observationer som har erhållits från resultaten. Den första är att andelen av elever som korrelerade ”hälften av” med att dela med två, sjönk parallellt med antalet år sen eleverna hade immigrerat till Sverige. Andra observationen var att konversionen mellan fraktion och procent ökade parallellt till antalet år som eleverna hade studerat matematik i Sverige. Den tredje observationen visade att antalet elever av den övriga kategori med svenska som andraspråk som hade spenderat en längre tid i svenska skolan hade en bättre förståelse för ”hälften av” och förstod att det innebär att dela med två men hade problem med matematiken. Petersson och Norén (2017) menar att komplikationerna som eleverna med svenska som andraspråk bemöter ska betraktas utifrån olika vinklar beroende på hur länge elever har varit i Sverige. De nyligen immigranterna visade en bra matematisk förmåga men hade språkliga komplikationer, medan kategorin som hade levt i Sverige längre och studerat mer matematik i etta andraspråk hade matematiska komplikationer.

4.5 Second language students’ mathematics education history

and their knowledge in linear expressions

Målet med Petersson (2017) är att undersöka och besvara frågan ifall det finns några skillnader bland eleverna beroende på hur länge eleverna hade studerat matematiks i ett andraspråk. Detta testades genom användning av algebra uppgifter som kräver att eleverna löser uppgifter med linjära uttryck. Denna studie genomfördes med 259 elever som går i årskurs 9. Eleverna indelades i kategorier med samma indelning som genomfördes Petersson och Norén (2017). Datainsamlingen för studien innefattade både enkäter och elevernas svar på dessa två äldre nationella provs frågor:

” Item A: Solve the equation 2x+3=11. (Original formulation in 2009 mathematics national test in school year 9, item B7 was “Solve the equation 17=3x+5”).

Item B: 4x+5y=11. What is 12x+15y? (Original formulation in 2009 mathematics national test in school year 9, item B15 was “How much is 4x+6y if 2x+3y=12?).”

Enkäten frågade om vilket språk eleverna använde hemma respektive is i skolan samt vilken årskurs eleverna började gå i en svenska skola på. Studien visade främst att elever som tillhörde kategorin som immigrerade till Sverige under årskurs 1–7 presenterade sämre än

17

andra kategorierna av elever med svenska som andraspråk i det mer komplicerade uppgiften, B. Det framkom dock inte stora skillnader i svaren för A uppgiften.

4.6 Jämförelse av studierna

Dessa tidigare studier kan bedömas vara av olika betydelse för närvarande arbetet, beroende på olika aspekter. Två aspekter som dessa studier kan bedömas är studiernas innehåll och resultat respektive metodiken. När det gäller studiernas motivation och deras resultats anknytning till frågeställningarna ovan så anses alla ovannämnda studier vara relevanta för studien. Studierna där fokus sattes på resultat från tester ger en bra bild över hur stora skillnader språkkunnighetsvariationerna ger upphov till bland eleverna. (Petersson & Norén, 2017; Petersson, 2017; Alt et al., 2014). Den fjärde studien, (Alt et al., 2014), anses vara av stor betydelse när det gäller innehållet, då det visar ett tydligt samband mellan språkkomplexiteten och ämnet matematik. Denna studie visar en anknytning redan vid en sådan ung ålder. Detta ger en motivation för att utforska hur dessa komplikationer kan utvecklas med ökande komplexitet i språket och matematikämnet i senare årskurser. Studien kan dock från en annan aspekt anses vara mindre relevant på grund av elevernas unga ålder i studien. Petersson och Norén (2017) har mindre variation i språket i uppgifterna, där enbart uppgift A innehåller ord, men är av betydelse för det visar hur sådana enkla ord kan upplevas som problematiska. Studien är också genomförd med elever som går i årskurs 9 som är relevant för min studie. Petersson (2017) ger ungefär samma resultat som den föregående studien. Dessa två sistnämnda studier (Petersson & Norén, 2017; Petersson, 2017) har inte en stor anknytning till det språkliga perspektivet direkt i frågeformuleringen. Dessa två studier diskuterar dock effekten av perioden som eleverna studerar ämnet matematik i ett andraspråk på och dess effekt på deras prestation, vilket är ett väldigt relevant och viktigt ämne som kommer att tas upp under diskussion.

Ur ett metodologiskt perspektiv dock så är studierna där intervju med elever utfördes, och där studierna är genomförda ur en mer kvalitativ syn, mer relevanta. Sådana studier svarar på hur eleverna uppfattar svårigheterna och vilka former av diskurser som framkommer i klassrummen där dessa svårigheter i språket framträder (Norén, 2010; Svensson, 2014). Anledningen till val av just kvalitativ studie var för att få en detaljerad syn över dessa elevers vardag och hur svårigheterna framträder i matematiklektionerna, vilket innebär då att studier

18

med fokus som sätts på diskurser som framträder i matematikklassrummet kommer att vara av stort värde. Ett problem som förekommer här dock är att studierna inte belyser det språkliga perspektivet enbart utan tar hänsyn till andra faktorer som socioekonomisk bakgrund, skolans situation med mera som inte tas hänsyn till i stor utsträckning i denna studie.

19

5. Metod

Studien i detta arbete utfördes kvalitativt. Metoden som användes i den kvalitativa studien var enskilda intervjuer, där fokus sattes på elevernas perspektiv. En intervju utöver elevintervjuerna genomfördes med en lärare och betraktades som ett stödjande medel till den ursprungliga studien.

I boken ”Hur genomför man undersökningar? -Introduktion till samhällsvetenskapliga metoder”, nämns en viktig punkt med just kvalitativa studien som i hög grad argumenterar för valet av just kvalitativa studie för detta arbete, vilket är att samling av kvalitativa data ger en verklig och tydlig förståelse samt spegling utav vad som verkligen sker, då det är respondenternas egna ord som insamlas och som beskriver ett visst fenomen till exempel (Jacobsen, 2017). I detta arbete är målet att få fram elevernas upplevelser och problem och redovisa dessa problem utifrån deras perspektiv. Denna studie har elevernas upplevelser och svårigheter i centrum. Målet är inte att få en hel populations betyg eller svar på vissa frågor och jämföra dem med varandra för att dra en slutsats kring frågeställningarna, utan att lyssna på denna elevgrupps åsikter och problem och bedöma ifall ett problem uppstår enligt deras syn, hur de anser det problemet framträder i deras skolvardag samt hur de anser problemet ska behandlas. För denna anledning har utförandet av en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer som en metod för datainsamling valts.

5.1 Val utav forskningsmetod

Intervjuer i ett kvalitativt arbete ska innehålla en viss form av öppenhet, som varierar mycket beroende på studien, men som måste finnas för att intervjuerna ska antas vara kvalitativa (Jacobsen, 2017). Semistrukturerade intervjuer valdes som en lämplig metod för datainsamlingen i detta arbete. Intervjuer ansågs vara det främsta resursen av så öppna och okontrollerade svar som möjligt av elevernas åsikter och upplevelser. Med tanke på alla respondenternas bekvämlighet under intervjuns gång, valdes en form av intervjuer där intervjun är enbart kontrollerad till en viss grad. Ett par frågor skrevs på förhand för att hålla en struktur på intervjun och förenkla både för intervjuaren och respondenterna under intervjuns gång, men samtidigt valdes en semistrukturell form på intervjuerna för att inte påverka respondenternas svar och ge de en så stor öppenhetsgrad under intervjuns gång som

20

möjligt. Frågorna avspeglar enbart en viss form av riktlinjer och betraktas som teman istället för konkreta frågor som måste besvaras, men intervjuerna inleddes av introducerande frågor till deltagarna såsom: vad du tycker om matematik allmänt?, vad tycker du är svårast i matematikämnet? och samtidigt ställs individanpassade följdfrågor som är specifika och anpassade för varje deltagare i studien efter deras perspektiv och åsikter, för att förtydliga deras insikter kring olika fenomen, så en lagom grad av öppenhet och icke-strukturell karaktär på intervjuerna bevaras fortfarande.

5.2 Urval och utförande av intervjuerna

En viss begränsning uppkom till att börja med på grund av pandemin. Denna kategori av elever i detta arbete är en specifik kategori som kräver en viss grundlig information om eleverna. Att välja slumpmässigt utav en skola vars elever är inte bekanta, är tidskrävande och kräver mer tid än angivet för arbetet. Urvalet gjordes med målet att hitta elever som inte har tillbringat alltför lång tid i Sverige, men samtidigt hade ett tillräckligt utvecklat språk för att kunna uttrycka sig och resonera kring språkets koppling till sitt lärande i matematikämnet. Initialt var målet att enbart ha nyanlända elever, men sedan förkastades denna tanke både på grund av det minimala antalet av elever kan betraktas som nyanlända elever och problem som kan uppkomma då eleverna uttrycker sig på svenska. Den andra anledningen, kan vara problematisk i en kvalitativ studie som sätter all fokus på elevernas ord. Läraren valdes med hänsyn till fördjupningsämnet, matematik. Läraren undervisar i matematik på högstadiet i samma skola som eleverna, vilket var viktigt för att kunna få en sammanhängande åsikt. Tre av dessa elever undervisas av denna lärare i ämnet matematik.

5.3 Intervjuguide och intervjufrågor

Dessa frågor tilldelades respondenterna i förväg för att förenkla förståelsen och erhålla en stressfri karaktär under intervjuns gång. Detta utfördes främst med elevernas språksvårigheter i åtanke, då vissa kan behöva lite mer tid för att tänka på frågorna och då frågor kan förekomma och behöva en form av förklaring gällande språket i förväg. Som det nämns nedan under validitet och tillförlitlighet, så är en av faktorerna som kan ha en påverkan på tillförlitligheten i en kvalitativ studie, utformningen av själva intervjun (Jacobsen, 2017).

21

För att inte ha stress och missuppfattning av frågorna som ett problem som kan påverka elevernas svar under intervjun, så tilldelades frågorna på förhand. Frågorna gavs till eleverna på förhand med en muntlig förklaring av att intervjun kommer att vara mer öppen och inte bindas av en direkt struktur, och att följdfrågor kan förekomma (Bilaga 3). Samma frågor används som en guide i intervjun med läraren, men lärarens perspektiv kring ämnet efterfrågas istället (Bilaga 4).

5.4 Validitet och tillförlitlighet

Två begrepp som är av betydelse och viktiga att ha åtanke i all form av forskning, är validitet och tillförlitlighet. Vid forskning är målet att undersöka samt beskriva ett visst fenomen i verkligheten. Med validitet eller giltighet beskrivs ifall den utförda studien och materialet som har samlats ger en korrekt spegling utav verkligheten. Giltigheten kan indelas till två delar, en intern och en extern. Den interna fokuserar mer på det som fås ut utav studien och hur pass lik den är verkligheten, medan det externa fokuserar mer på hur pass generaliserbar detta resultat är (Jacobsen, 2017). I Jacobsen (2017) beskrivs till att börja den interna giltigheten genom att använda sig av ett så kallad ”trestegsraket”, där processen mellan verkligheten och det presenterade resultatet, ifrågasättas på tre olika nivåer, därav det första ifrågasättandet är ifall objektet som har studerats beskriver det studerande fenomenet, det andra är ifall en korrekt tolkning har utförts av det samlade materialet och sedan slutligen ifall de presenterade slutsatserna och resultaten i den slutliga studien ger en korrekt bild om det man undersöker. En viktig punkt som kan diskuteras av Jacobsen (2017) kring den externa giltigheten som är av betydelse, är begreppet mättnad. Mättnad inom kvalitativ forskning beskrivs av en situation där samling av mer data, genom genomförandet av ytterligare forskning och ytterligare intervjuer av personer sannolikt inte tillkommer med ny information än det som redan är upptäckt. Möjligheten att uppnå en form av mättnad är mer sannolik, ju flera intervjuer det utförs till exempel.

Tillförlitlighet å andra sidan beskriver ifall studien som utfördes och de angivna resultaten är tillförlitliga, och inte har orsakats av eller påverkats av andra faktorer och fel i studien (Jacobsen, 2017). Det finns flera faktorer som kan påverka tillförlitligheten av en studie, därav vissa är kontrollerade och andra kan förekomma okontrollerat och leda till ett visst missvisande resultat. Vissa faktorer som nämns av Jacobsen är utformningen av själva

22

studien som kan leda till en viss form av svar av deltagarna, intervjuaren kan också spela en viss roll i hur deltagaren svarar och slutligen kan felen ske vid insamling eller analys av det insamlade materialet (Jacobsen, 2017). En stor del av dessa faktorer som Jacobsen också nämner i sin bok, är sådana faktorer som inte kan kontrolleras. Dessa kommer att ge en viss påverkan på deltagarnas svar eller beteenden oavsett graden av försiktighet, men för att bevara en så liten felmarginal som möjligt har dessa studerats och undersökts tydligt för att utforma en intervju och en studie som innehåller en så liten felmarginal som möjligt under denna studie.

5.5 Det etiska perspektivet

Arbetet utfördes med hänsyn till de fyra huvudkraven som måste följas inom forskning för att skydda de deltagande individerna. Dessa krav är samtyckeskravet, informationskravet, nyttjandekravet samt konfidentialitetskravet (Vetenskapsrådet, 2002). Dessa fyra krav har studerats väl i förhand och arbetet utformades med hänsyn till dessa fyra krav. Alla deltagare i studien har fått utförlig information kring arbetets syfte, karaktären av deras deltagande, vad för materialinsamling kommer att ske, vem som har tillgång till all denna information, hur stor andel av den kommer att bli publicerad i det slutliga arbetet samt hur länge informationen kommer att sparas i samtyckesblanketterna (Bilaga 1). Samtyckesblanketter delades till deltagare vars samtycke eller vårdnadshavares samtycke krävdes. Både den deltagande läraren samt vårdnadshavarnas elever vars ålder understiger 15 år har tilldelats dessa blanketter. I blanketterna nämndes all form av information som nämns ovan med en referens till Vetenskapsrådets rapport för en utförligare och tydligare beskrivning kring vad varje av dessa krav innebär.

5.6 Analysmetod

Ett viktigt synsätt som har en central och oundviklig roll i all form av kvalitativ forskning är det naturalistiska paradigmet (Ryen, 2004). Detta synsätt fokuserar på ett forskningssätt där respondentens ord och skildringar, används som ett medel för att bygga upp en förståelse för och avbilda elevens verklighet. Analysen av de genomförda intervjuerna i detta arbete utfördes ur en naturalistisk synvinkel. Vid användningen av en naturalistisk analysprocess, är

23

det respondentens bild av sin omgivning som betraktas som verkligheten och vardagen denna person upplever (Ryen, 2004). Detta synsätt ansågs vara mest passande att utgå ifrån, då det är elevernas egna erfarenheter och perspektiv som undersöks i detta arbete.

Ezzy (2002) menar att analysprocessen inte utförs efter att all datainsamling utförs, utan är något som sker löpande under forskningens gång. Detta är utan tvekan något som har utförts av mig under detta arbete. Analysen som beskrivs i detta kapitel är inget som genomfördes enbart efter intervjutranskriberingen, utan något som uppkom redan under intervjuerna. Detta har varit positivt för datainsamlingen, för att det har hjälpt i konstruktionen av följdfrågor som i fortsättningen har gett tydlig respons. Det här kan dock innebära en negativ påverkan på hur tillförlitligt resultatet är. Försiktigheten vid utförandet av studien för att inte påverka respondenternas svar, hindrar därmed inte faktorn att kvalitativa arbeten och analys av dess data utförs till en stor del efter ett valt tema. Analys som sker kontinuerligt och dessa teman som påbyggs i förhand, kontrollerar delvis vad för data som förväntas uppkomma och hur denna data uppfattas och interpreteras.

Analysen påbörjades under intervjuerna, då anteckningar utfördes och en kontinuerlig analys skedde under intervjuns förlopp för att se till så att alla åsikter är tydliga. Därefter genomfördes transkriberingar av intervjuinspelningarna. Intervjufrågorna och följdfrågorna indelades därefter i kategorier. Indelningen fokuserade på att samla alla svar och följdfrågor som beskriver samma ämne, under kategorin som de tillhör. Kategoriseringen utfördes i två former, en kategorisering efter guidefrågorna som betraktades som teman i detta arbete och en annan mer bred kategorisering som fokuserar främst på de två ovannämnda frågeställningar. Den typ av analys som sedan användes för en utförlig analys av innehållet i respondenternas svar är innehållsanalys (Ezzy, 2002). Nedan visas resultaten från intervjuerna, indelade efter den första kategoriseringen som utfördes. Eleverna behålls anonyma och benämns elev 1–5 i resultatdelen och läraren nämns som lärare.

24

6. Resultat

6.1 Resultat

6.1.1 En beskrivning av matematikämnet och språksvårigheternas

påverkan på matematikinlärandet

Intervjuerna inleddes av en allmän fråga om elevernas och lärarens syn på matematiken som ämne. Svaren på denna fråga var en blandning av åsikter, där eleverna upplevde matematiken som både ett svårt och ett roligt ämne. Elev 1 påpekade:

”Jag tycker om själva ämnet men jag har svårt med matte ibland.”

Det här sammanfattar allmänt flera av de intervjuade elevernas åsikter om matematikämnet. Elev 2 och 3 uttryckte också hur de anser att matematiken är ett roligt och lärorikt ämne. Elev 5 tyckte att matematiken i sig inte är ett svårt ämne, utan problemet ligger i språket. Detta var något alla enades om, vilket är att ämnet blir svårare på grund av språksvårigheterna. Eleverna fortsatte sedan genom sina svar på följdfrågorna med att beskriva vilka delarna av matematik som främst drabbas av svårigheterna. De flesta höll med om att det är språkliga aspekter av matematik i deras fall. Läraren ansåg också att matematiken är ett komplex ämne och när läraren frågades varför matematiken betraktas som komplicerad, beskrevs det på följande sätt utav läraren:

” Jo, just för att det kräver så många olika delar av eleven att förstå sammanhanget”

6.1.2 Språksvårigheternas påverkan på matematikinlärandet

Eleverna ansåg att språket har en tydlig påverkan på deras matematiklärande och hur de uppfattar undervisningen. De anser att påverkan är mer synlig inom vissa områden av matematiken i jämförelse med andra delar. Elev 3 menar att beräkningen och användningen av rent sifferbaserade uppgifter inte upplevs som svår, men att problemet ligger i problemlösning och när man behöver läsa uppgifter. Eleven avslutade sitt svar med följande påstående:

25

Elev 2 uttryckte att svårigheterna upplevdes av eleven i tidigare åren av sin skolgång i Sverige, men nu när eleven har utvecklat sitt språk så har förståelsen förbättrats och detta har lett till att språksvårigheterna inte längre upplevs som hindrande i matematikämnet för eleven. Gällande var språksvårigheterna upplevs som hindrande i lärandet, var eleverna enade om att svårigheterna uppkommer vid problemlösning, begreppslära och allmän förståelse av den skriftliga matematiken hellre än den beräknade matematiken, där siffror används. Svårigheter, enligt dem, föreligger i förståelsen och användningen av den språkliga aspekten av matematiken och dess begrepp. Läraren uttryckte sig på följande sätt:

”När det gäller elever med svårigheter i språket så är det ju, man ser ju väldigt tydligt att det är begreppsförståelse, problemlösningen som de faller på och även i en del är det reflektionsförmågan.”

Läraren tog även upp en annan punkt, vilket är att språkliga svårigheter inte enbart framträder med komplext språk, utan att ibland kan det handla om enkla ord, såsom ”från” och ”till”, som påverkar deras förståelse och gör det svårt för eleven att uppfatta vad uppgiften verkligen frågar efter.

6.1.3 Språksvårigheternas påverkan på elevernas prestation,

utveckling samt betyg

Flera av eleverna upplevde att svårigheterna i språket har en påverkan på deras förståelse av matematiska uppgifter och hur väl de kan förstå genomgångarna. Sedan ansåg de att svårigheterna har en eventuell effekt på hur väl de kan uppvisa sina kunskaper för läraren under prov, till exempel. Detta ansåg vissa kan leda till en sänkning av betyget och en svårighet att uppnå högre betyg. Elev 2 nämnde hur hens betyg i en redan genomgången årskurs påverkades och sänktes på grund av de bristande kunskaperna i svenska språket. Elev 3 nämnde hur det hindrar eleven för att få de högre betygen. Eleven menar att:

”…, till exempel på proverna finns det på slutet alltid, högre betyg det är problemlösningar, så om du vill ha högre betyg så du måste kunna svenska språket, att få till exempel upp betyget A.”

26

6.1.4 Användning av äldre kunskaper och hemspråket

Elev 1 ansåg att språket förenklar förståelsen utan tvekan, men gällande kunskaperna från hemlandet så ansåg eleven att beräkningsmetoderna som används i elevens hemland skiljer sig från metoderna som används här i Sverige. Elev 2 åt andra sidan, menade att hens matematiska kunskaper från hemlandet hjälpte eleven i Sverige.

Elev 2: ”…, när jag kom från min hemland jag lärde mig redan mycket om matematik eftersom de är lite svårare i mitt hemland de hade högre krav,”

Flera elever såsom elev 4 uttryckte även hur hemspråket kan utnyttjas genom en översättning eller att titta på videos på hemspråket kan utnyttjas för att lära sig matematik. Elev 4 uttryckte sig på följande sätt:

” Jag brukade använda mitt hemlandsspråk för att förstå matematik bättre genom att jag förstår frågan på mitt hemspråk, då blir det lättare för mig att översätta den till svenska eller jag söker efter olika video på mitt hemlandsspråk då blir det enklare för mig att förstå dessa på svenska”

Läraren hade ganska liknande åsikter med eleverna gällande dessa ämnen och sa följande: ”…vi har elever som har inte med sig det svenska språket men har ett språk från hemlandet, har också en bas i matte har en som jag sa innan en adekvat matte-kunskap till sin ålder då är det mycket lättare och lyckas med de eleverna…”

6.1.5 Metoder för utveckling av elevernas språk och matematiska

kunskaper

Elevernas svar på vilka metoder som hjälper dem mest var ganska lika fördelade mellan metoderna som hjälper dem i språket och metoderna som hjälper dem matematiskt. Flera elever under intervjuns gång uttryckte att en extra förklaring av läraren förenklar förståelsen. Andra medel som nämndes var hjälp av klasskamraterna och användningen av ett annat språk än svenska som man kan för att förenkla förståelsen genom en översättning av studiehandledaren till exempel. Elev 2 menar:

27

”…kanske någon från din hemland också kanske kan förklara på din språk, kanske om jag kan engelska de kan förklara på engelska eller på typ några annorlunda språk …”

Eleven beskrev även vad som hen själv kan utföra för att utveckla sitt språk, med följande: ”… om jag snackar med mina klasskamrater och försöker at undvika att prata i mitt språk med andra som kan min språk, att jag snackar mer svenska i skolan, …, ja som jag säger att när vi spelar till exempel fotboll eller basket att jag kommunicerar på svenska inte på mitt språk, på rasterna också att jag snackar inte, alltså att jag försöker att undvika mitt hemspråk när jag är i skolan så att jag kan lära mig lättare svenska språket. Ja.”

När det gäller matematik så ansåg eleverna studiehandledare enklare uppgifter med en gradvis ökning i svårighetsgrad att arbeta med hemma och samarbete med sina klasskompisar gav mest hjälp. Några elever tog även upp vikten av att själv plugga. När elev 3 frågades vad för metoderna som eleven anser vara hjälpsamma matematiskt, uppkom följande svar:

” … matematiken begrepperna, du kan alltid få hem begrepperna, till exempel du har föräldrar som kan svenska de kan hjälpa dig också, kamrater allting, du måste bara läsa på att kunna det för att ingenting kommer själv till dig, du måste kunna själv och plugga till det.” Läraren nämnde samma metoder som eleverna till stor grad, och nämnde även rollen av digitala medel som kan utnyttjas för att översätta till elevens hemspråk.

28

7. Slutsats och diskussion

7.1 Slutsats

Slutsatsen i denna studie är att elever med utländsk bakgrund upplever matematikämnet som roligt men komplicerat till en viss mån och att den här komplexiteten beror på språksvårigheterna. Intervjuerna har visat på ett stort bekymmer hos flera elever för hur deras lärande samt framtida betyg påverkas av språksvårigheterna. Elev 2 anser dock ur sin egen erfarenhet att dessa svårigheter inte var långlivade, och en förbättring skedde när elevens språkkunskaper utvecklades, vilket visar att dessa komplikationer går att motverka. Svårigheterna upplevs förekomma främst under olika examinationsformer. Områdena eleverna, och även läraren som intervjuades, upplever som påverkade av de här språkliga hindren är problemlösningsförmågan och begreppsförmågan. Eleverna anser att förståelsen på deras hemspråk är enklare och därmed kan användas som ett medel för att förstå matematiken på svenska språket genom en översättning eller till exempel användning av digitala medier, som till exempel Youtube videos på hemspråket. Kunskaperna som fås från hemlandet fanns det en viss variation kring, ifall den hjälper i matematikämnet i Sverige. Ifall kunskaperna från hemlandet hjälper fanns det lite varierande åsikter kring. Elev 2 menar att kunskaperna som har erhållits från hemlandet var på högre nivå än i Sverige, vilket förenklade för eleven. Det har dock framkommit en åsikt från elev 1 att räkningsmetoderna i sitt hemland skiljer sig från svenska metoder och därmed inte kan hjälpa mycket. Metoderna som anses vara till hjälp vid de språkliga svårigheter, enligt intervjuerna, är användning av resurser såsom studiehandledare, ämneslärares extrahjälp och samarbetet med skolkamrater. Matematiskt anses de bästa hjälpmedlen vara en förenkling av skoluppgifterna och gradvis utveckling av svårighetsgraden i kombination med studiehandledare och extra hjälptid av ämneslärare vid en möjlighet. Genomförandet av översättningar för att överkomma den språkliga hindren anses vara till hjälp allmänt i klassrummet och vid olika former av examinationer också.

29

Matematik är ett komplex ämne som kräver mycket arbete, många förmågor som eleverna får med sig genom skolåren och konstant utveckling som påbygger på äldre kunskaper. För att åstadkomma en bra förståelse i detta ämne finns flera metoder som måste användas också för att hjälpa elever som bemöter olika svårigheter. I dagens skolor kan det finnas en tendens att lärare sätter mer fokus på de ämnesspecifika kunskaperna och enbart diskuterar vad brister i dessa kunskaper kan leda till i elevens skolgång. Det här tankesättet leder till att redskapen som används för att tillgodogöra sig dessa ämnesspecifika kunskaper, kan ignoreras och inte ges lika stor uppmärksamhet. Språket är ett sådant redskap.

I resultatet har det visat sig att eleverna inte direkt har ett hat för ämnet matematik utan att problemet som uppstår, är att deras språksvårighet står i vägen och leder till att ämnet upplevs som svårt. Som läraren nämner under intervjun så är matematikämnet redan ett komplext ämne som kräver mycket från eleverna och dess komplexitet blir därmed utan tvekan högre för elever som redan påbörjar sitt lärande i varje nytt matematikämne med ett hinder som fördröjer deras förståelse och kunskapsutveckling. Dessa åsikter kring hur matematikämnet upplevs av eleverna framkommer även i resultatet av Svenssons studie, där eleverna också upplever att matematikämnet är ett svårt ämne som kan medföra en negativ påverkan på deras framtid (Svensson, 2014). Likheterna i elevernas svar och lärarens svar tyder, på att komplexiteten av ämnet matematik är något som båda sidor av undervisningen upplever och därför bör alla hinder som förvärrar komplexiteten avlägsnas.

Elever som upplever svårigheter med svenska språket, som det har redovisats i resultatdelen, upplever att språket är ett stort hinder i matematiklärandet och deras utveckling om det inte behandlas och om de inte får hjälpen de behöver. Den internationella studien som nämns ovan är också ett bevis på att språket verkligen har en påverkan på elevernas förståelse av matematikämnet och att detta framkommer redan i en ung ålder. Studien gjordes med elever som går framför allt i årskurs två, men trots detta visade det sig att gruppen som lär sig engelska presterade bättre på uppgifter med en mer förenklad engelska (Alt et al., 2014). Detta tyder på att språkutvecklingen och dess roll även i naturvetenskapliga ämnena bör tas hänsyn till redan i en ung ålder, då det kan medföra större komplikationer när skolämnena försvåras med åren och de språkliga kunskaper som krävs för lärandet av dessa ämnen kompliceras.

Konstruktivismen, som nämnts ovan, fokuserar på hur nya kunskaper bygger på redan erhållna baser. Ett intressant perspektiv av Piaget, som bland annat nämns av Stendrup

30

(2001), är elevens roll. Skribenten diskuterar samspelet mellan vad som betraktas som lärarens roll och vad som eleven måste själv göra. Inom konstruktivismen är det personen själv genom sitt utforskande av omgivningen som utgör ett viktigt redskap för lärande. Anledningen denna teori valdes att tas upp i detta arbete är att matematiska färdigheter och kunskaper inte erhålls på en kort period. Det är ett ämne som kräver år av arbete med användning av redan erhållna kunskaper för att kunna utvecklas mer, och elevens roll i denna lärandeprocess är stor. Några av eleverna under intervjuerna visade en viss reflektionsförmåga över vad som förväntas av dem som elever och vad deras roll som elever är, vilket är väldigt positivt, då det visar på deras vilja att utvecklas. Elevernas utveckling och lärandet i matematiken sker i en viss ordning, där tidigare kunskaper vare sig från elevernas hemländer, kunskaper i deras hemspråk eller kunskaper i det svenska språket som lärs under elevens skolgång ska användas av eleven som medel för att lära sig mer. Eleverna måste se sig själva som ett redskap för mer lärande.

I resultatet redovisas elevernas svar på hur de anser att sina äldre kunskaper från hemlandet anses hjälpa. Här var det en liten blandning av åsikter som uppkom. Som nämnt ovan i resultat delen så menar elev 1 att skillnader finns i metoderna som används i elevens hemland i jämförelse till metoderna som används i Sverige inom ämnet matematik. Elev 2 åt andra sidan nämnde att det var enklare för eleven matematiskt då eleven hade lärt sig matematik på en högre nivå i sitt hemland. Elev 2 ansåg även att matematiska svårigheterna försvann när elevens språk utvecklades. Påståendena från elev 2 visar på att språket är främsta problemet för vissa elever och inte matematiken direkt. Detta har även nämnts i inledningen av resultatet där flera elever ansåg att matematiken är ett roligt ämne, men svårt på grund av språkliga hinder. Resultatet i Peterssons och Noréns (2017) studie är av intresse här. Som det visades i studien så fanns det en korrelation mellan elevernas förståelse av ”hälften av” och när de immigrerade till Sverige. Detta visar på att nya elever i Sverige verkligen möter på ett förståelseproblem på grund av språket som det nämns av eleverna i resultatet i min studie. Detta kan kopplas till påståendena av elev 3 i resultatet som påpekade att språket är problemet och inte matetikämnet. Både Petersson och Norén (2017) och Petersson (2017), visade dock att ju längre period som eleverna hade studerat matematik i ett andraspråk desto svårare de hade det matematiskt. Eleverna som hade nyligen immigrerat till Sverige i årskurs 8–9, visade i båda dessa studier bättre resultat matematiskt än elever som hade studerat i ett andraspråk under en längre period. I min studie uppkommer liknande svar av eleverna. Elev 2 var en av eleverna hade kunskaper som hjälpte trots svårigheterna i språket. Detta kan bero

31

på att eleven hade som i dessa studier möjligtvis studerat i sitt hemland och skaffat sig en bra grund. Detta nämns även av läraren i min studie som hjälpsamt. En annan intressant punkt som kan kopplas från mitt resultat till Petersson och Norén (2017) specifikt, är det som läraren i min studie nämnde i intervjun. Läraren menade att det inte behöver vara svåra begrepp som försvårar förståelsen för eleverna, utan även enkla ord som från och till kan orsaka problem. ”Hälften av” i Petersson och Norén (2017) är inte svåra ord, men behöver en bra förståelse av språket för att eleverna ska förstå vad det innebär i ett matematiskt sammanhang. Den här förståelsen är inte något som kan enkelt skaffas.

Att se lärandet inom matematik ur ett konstruktivistiskt synhåll är viktigt, dock behövs ett annat viktigt synhåll att tas hänsyn till i just denna form av arbeten som fokuserar på språkets påverkan på lärandet, vilket är hur detta lärande av ämnet sker med språket som ett redskap. Socialkonstruktivismen och sociokulturella perspektivet specifikt visar en större fokus på just den språkliga aspekten av lärande och diskuterar samt tar upp hur lärande sker i samband med omgivningen runt om oss, (Sellbier, 2002; Säljö, 2000) vilket är ett viktigt koncept att tänka utifrån för just elever med utländsk bakgrund. Språket är ett av de viktigaste redskapen för lärande inom dessa teorier, vilket är just därför de valdes som nödvändiga i denna studie. Precis som dessa teorier anser att språket är ett viktigt redskap, kan det påpekas att samma teori förekommer bland svaren i intervjuerna. Eleverna och läraren, som det framgår i resultatet, anser att språket är både ett redskap för mer lärande där elevernas hemspråk och begränsade svenska kunskaper kan användas som ett redskap för mer utveckling, och att språket också kan vara ett huvudproblem i elevernas lärande och hindra dem från att lära sig matematik och visa deras kunskaper. Den indikativa funktionen som nämns ovan under det sociokulturella perspektivet, framkommer och understryks under intervjuerna, då språket anses som ett medel för att förstå uppgifterna. Som läraren nämnde så är det heller inte alltid svåra begrepp som försvårar förståelse, utan även enklare begrepp kan ställa till det, vilket bevisar hur viktigt den här indikativa funktionen av språket är i lärandet av matematik. Anledningen sociokulturella perspektivet också anses vara viktigt att diskutera, är på grund av den här teorins fokus på att det är flera faktorer som påverkar lärandet och att lärandet sker i samspel med vår omgivning. Detta kan enkelt kopplas till flera av elevernas åsikter, där eleverna ansåg att samarbete med sina kamrater, användning av språken de kan, kommunikationen med omgivningen leder till bättre kunskaper inom det svenska språket och matematiken som ett ämne.

32

Elevernas åsikter kring hur deras språk kan utvecklas och vad de anser vara lämpliga språkutvecklingsmetoder, uppvisar en blandning av språkutvecklingsdiskursen och flerspråklighetsdiskursen, som nämns i Noréns avhandling (2010). Eleverna anser att deras kunskaper utvecklas mer genom att få hjälp av en studiehandledare eller enklare uppgifter och genom kommunikationen med deras vänner. Detta är i likhet med språkutvecklingsdiskursen. Flera elever nämnde även hur översättning till deras språk och användning av videos som förklarar matematiken på deras språk kan användas som medel för att utveckla sig matematiskt. Detta å andra sidan är i likhet med flerspråklighetsdiskursen. Genom datainsamlingen har det även upptäckts att eleverna verkar föredra den reformorienterade diskursen i matematiklärandet som nämns i Noréns avhandling (2010), då de anser att samarbete med elever som har högre kunskaper i det svenska språket och extra förklaring av läraren anses vara till hjälp, i stället för det traditionella ”pluggandet i en bok”, som inte nämns av eleverna.

Matematiskt är metoderna som nämns av eleverna ganska lika metoderna som uttrycks av dem i den språkliga utvecklingen. En metod som dock specifikt nämns för matematiken är förenklade uppgifter. Eleverna anser att genom att börja med enklare uppgifter och förklaringar av läraren så blir det enklare för dem i matematikämnet. Detta påpekas i den internationella studien som nämndes ovan där elevernas prestation är lik elever med goda engelska kunskaper, i de enklare uppgifterna, vilket tyder på att problemet verkligen uppstår då språket blir mer komplext (Alt et al., 2014). Genom användning av enklare uppgifter får eleverna både chansen att träna sig på uppgifterna och inte hamna efter matematiskt, men samtidigt tränas de i grunderna i det matematiska språket som sedan kan utvecklas och byggas på.

Trots svårigheterna som nämns ovan och allt som diskuterades ur en pessimistisk synvinkel, så finns det fortfarande väldigt positiva punkter i intervjuerna som utfördes. Nyckeln till att lyckas med något är en vilja för att utvecklas och lyckas, och den här viljan fanns bland vissa av dessa elever. Flera elever nämnde att de tyckte om ämnet matematik och att det var ett lärorikt ämne. Elevernas resonemang och skildringar under intervjuerna visade att eleverna ägnar sin tid på att fundera över sin skolgång och vad de behöver för att utvecklas mer, vilket gör det ännu viktigare för oss som lärare att höra på deras bekymmer och behov för att möjliggöra dessa drömmar och mål.

33

7.3 Arbetet ur en kritisk syn

Detta problemområde valdes utifrån min erfarenhet som gav en inblick i vilka svårigheter eleverna upplever. Dock finns det ett viktigt koncept som inte kan förnekas, och det är att svårigheterna vi som lärare ser är påbyggda i vårt perspektiv och av våra förväntningar på vad som anses gå bra i elevens skolgång och vad som går mindre bra. Ett stort problem som kan förekomma här är att vår syn som lärare och dessa temafrågor i någon utsträckning får eleverna att se något som problematiskt när det kanske inte är det. Detta leder då till ett bristfälligt arbete som inte är tillförlitligt, då resultatet är påverkat av mig som lärare, intervjuaren. ”Om det inte finns någon verklighet ”där ute” som man kan enas om, är det inte heller möjligt att uppnå direkt kunskap om den” (Ryen, 2004). Detta är ett väldigt viktigt motargument mot just valet av kvalitativa metoder och intervjuer, som tyvärr inte kan anas i förväg. För att kunna få någon skildring om verkligheten så måste ju dessa intervjuer utföras, oavsett vilken resultat som uppkommer. För att kunna verkligen undersöka sådana fenomen krävs det kanske en större omfattning av studier som fokuserar på elevernas syn. Det krävs en större omfattning på dessa studier, och större anonymitet kanske, för att ge dessa elever en stor frihet att verkligen uttrycka deras åsikter. Dock så återstår ett problem här och det är att påverkan av intervjuerna då intervjuer anses ge bäst data, kan inte negligeras helt och kommer alltid finnas i bakgrund till ett visst mån.

Andra faktorer som nämns kort av skribenten är språket och variationen bland respondenterna (Ryen, 2004). Dessa är andra faktorer som inte går och kontrollera i förhand, specifikt inte i denna utförda studie. Det har utan tvekan funnits stunder där eleverna på grund av deras bristande språkkunskaper inte kunnat framföra sina åsikter väl eller har framfört sina åsikter på ett otydligt sätt. Här har följdfrågor använts för mer förtydligande. I just denna studie har det även behövts dela ut guidefrågorna till eleverna i förhand för att motverka språkliga missförstånd som kan försvåra besvarandet av frågorna för eleven under intervjun. Även detta kan antas vara en bristfällig punkt av denna studie, då elevernas intervjuer inte kunde utföras med öppenheten som planerades initialt.

Denna studie utfördes på en enda skola. Detta medför en instabil grund för hur pass generaliserbar studien är. Arbete ger enbart en syn över hur dessa specifika elevers och lärares åsikter och behandlar inte hur det ser ut i andra områden och andra skolor. Ett annat problem som framkommer här är antalet elever som intervjuades. Här är mättnaden som nämndes

34

ovan problematiskt. Studiens längd gav inte en möjlighet för utförandet av tillräckligt många intervjuer för att uppnå en viss mättnad, vilket gör att generaliseringsgraden på studien kan betraktas som låg. Att ha fem elever i ett sådan snabbt utförd studie kan verka lagom, men för en studie som är generaliserbar där validiteten är hög krävs ett större antal av elever från olika förhållanden, årskurser och skolor. Slutsatsen som beskrivs i denna studie representerar därför enbart elevernas syn i denna studie och kan inte med säkerhet antas representera hela den kategorin av elever. Dock så kan det användas som en ledtråd för att bevisa att komplikationer finns och för att forska vidare i detta ämne med detta som bas.

7.4 Vidare forskning inom ämnet

Den tidigare forskningen som beskrevs introduktionsmässigt visar en tydlig bild över vilka diskurser samt svårigheter som uppkommer och vilken problematik som bör behandlas för att förbättra dessa elevers skolsituation. Trots de tydliga och givande studierna som finns, som sätter ljuset på elevernas perspektiv, finns det fortfarande en brist på dessa typer av studier som det nämns under val av problemområde. För att verkligen få en bättre inblick över dessa elevers svårigheter och utvecklingsmöjligheterna för en bättre skola där undervisningen är mer anpassad till elevernas behov och förutsättningar krävs det mer utförlig forskning i större omfattning. Studier där fokusen sätts på ett specifikt område, till exempel utsatta områden, och intervjuar ett litet antal av eleven, ger inte en fullständig bild av verkligheten. Därför bör detta arbete med fokus på elevernas perspektiv och deras interpretation av deras verklighet undersökas mer i framtiden. Förutom de ovannämnda och diskuterade ämnen inom språksvårigheter så finns det andra ämnen och vidare komplikationer som kan uppkomma, där till exempel lärandet av ett nytt språk kan förekomma i kombination med vissa svårigheter med språket allmänt såsom dyslexi, eller svårigheter med ämnet, i detta fall matematik, såsom dyskalkyli. Dessa områden där dessa faktorer kommer parallellt är ännu mer sällsynt utforskade och kan behöva mer forskning i.

35

Referenser

Abedi, J., & Lord, C. (2001). The language factor in mathematics tests. Applied Measurement

in Education, 14(3), 219–234. https://doi.org/10.1207/S15324818AME1403_2

Alt, M., Arizmendi, G. D., & Beal, C. R. (2014). The relationship between mathematics and language: Academic implications for children with specific language impairment and English Language Learners. Language, Speech, and Hearing Services in Schools, 45(3), 220-233.

Ezzy, D. (2002). Qualitative analysis: practice and innovation. London: Routledge.

Jacobsen, D.I. (2017). Hur genomför man undersökningar?: introduktion till samhällsvetenskapliga

metoder. (Upplaga 2:1). Lund: Studentlitteratur.

Kleemans, T., & Segers, E. (2020). Linguistic precursors of advanced math growth in first-language and second-first-language learners. Research in Developmental Disabilities, 103, 10.

doi:http://dx.doi.org.proxy.mau.se/10.1016/j.ridd.2020.103661

Norén, E. (2010). Flerspråkiga matematikklassrum: Diskurser i grundskolans matematikundervisning (PhD dissertation, Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas

didaktik, Stockholms universitet). Retrieved from http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-43510

Petersson, J., & Norén, E. (2017). To halve a fraction : An issue for second language learners. Education Inquiry, 8(3), 173–191. https://doi.org/10.1080/20004508.2016.1275187 Petersson, J. (2017). Second language students’ mathematics education history and their knowledge in

linear expressions. Presented at the The Eighth Nordic Conference on Mathematics Education, NORMA 17, Stockholm, Sweden, 30 May - 2 June, 2017. Retrieved from

http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-146186

Ryen, A. (2004). Kvalitativ intervju: från vetenskapsteori till fältstudier. (första upplagan). Malmö: Liber ekonomi.

SCB. (2021). Invandring till Sverige. Hämtad 2021-04-16 från: https://www.scb.se/hitta-statistik/sverige-i-siffror/manniskorna-i-sverige/invandring-till-sverige/