Av: Emmie Andersson
Handledare: Jaakko Turunen
Södertörns högskola | Institutionen för samhällsvetenskaper Kandidatuppsats 15hp
Examensarbete i socialt arbete| Höstterminen 2018 Socionomprogrammet
Jämställdhet och jämlikhet i den
svenska riksdagspolitiken
En studie om vilken form av lika villkor mellan
kön som produceras inom vänsterdiskursen
Abstract
The purpose of this study has been to investigate the possible formation of a new leftdiscourse on the consept of equality regarding the context of "equal conditions between sexes". To find answers to this, a discourse analysis was carried out based on the theoretical framework of discourse theory and the linguistic tropics metonymy and metaphor. Vänsterpartiet has stood as a representative of the leftdiscourse and their pronounced opposite, the "right" has been used to define the leftdiscourse. The analysismaterial has above all consisted of partyleader debates, partyleaders speeches in Almedalen, parliamentary motions and election manifesto from the election movements in 2014 and 2018. The result shows a change from 2014 to 2018 in the leftdiscourse. The left-wing exchange rate failed to articulate a class analysis through the concept of gender equality and 2018 now including the majority of political demands for "equal terms between sexes" during the left equalitydiscourse. The result shows that the left-hand scale appears to create a new equalitydiscourse that includes more requirements regarding the context of "equal conditions between sexes" and as collections as described as an increased class distinctions community in Sweden. The conclution is that within the leftdiscourse gender equality, requires equality.
Title: Jämställdhet och jämlikhet i den svenska riksdagspolitiken – En studie om vilken form av lika villkor mellan kön som produceras i en vänsterdiskurs
Auther: Emmie Andersson Number of words: 12 271
Key words: discourse, discourse theory, discourseanlysis, gender equality, equality, feminism,
Sammanfattning
Syftet med denna studie har varit att undersöka det eventuella bildandet av en ny
vänsterdiskurs under begreppet jämlikhet gällande kontexten om ”lika villkor mellan kön”. För att söka svar på detta genomfördes en diskursanalys med utgångspunkt i det teoretiska ramverket diskursteori och de retoriska troperna metonymi och metafor. Vänsterpartiet har stått som representant för vänsterdiskursen och deras uttalade motsats, ”högern”, har används för att definiera vänsterdiskursen. Analysmaterialet har bestått av framförallt
partiledardebatter, partiledartal i Almedalen, riksdagsmotioner samt valmanifest från valrörelserna 2014 och 2018. Resultatet visar på en förändring från 2014 till 2018 i
vänsterdiskursen. Vänsterdiskursen lyckades inte artikulera en klassanalys genom begreppet jämställdhet och 2018 inkluderades nu flertalet politiska krav om ”lika villkor mellan kön” under vänsterdiskursens jämlikhetsdiskurs. Resultatet visar att vänsterdiskursen verkar skapa en ny jämlikhetsdiskurs som inkluderar fler krav gällande ”lika villkor mellan kön” och som samklingar med vad som beskrivs som ett ökat klassamhälle i Sverige. Slutsatsen är att vänsterdiskursen anser att jämställdhet förutsätter jämlikhet.
Titel: Jämställdhet och jämlikhet i den svenska riksdagspolitiken – En studie om vilken form av lika villkor mellan kön som produceras inom vänsterdiskursen
Författare: Emmie Andersson Antal ord: 12 271
Innehållsförteckning
1. Inledning……….….1
1.2 Problemformulering………...2
1.3 Syfte och frågeställningar………..3
1.4 Avgränsningar och förtydligande………..3
1.5 Relevans för socialt arbete………5
2. Bakgrund……….5
3. Forskningsläge………7
3.1 Nyliberalism och globalisering……….8
3.2 Kritik mot gender mainstreaming……….9
3.3 ”Numeriskt jämt” reproducerar könsmaktsordning………..11
4. Teoretiskreferensram………11
4.1 Diskursteori………...12
4.1.1 Antagonism och Artikulation………12
4.1.2 Ekvivalenslogik och olikhetslogik………14
4.1.3 Tomma signifikanter……….15
4.2 Sammanfattning………16
5. Metod………..16
5.1 Metodval………...16
5.2. Metoddiskussion……….18
6. Material och design………...19
6.1 Materialavgränsningar och urval………..19
6.2 Materialpresentation……….20
6.3. Tillvägagångssätt och datainsamling………..20
6.4 Reflexivitet, trovärdighet och intersubjektivitet……….21
6.5 Etiska ställningstagande………..22
7. Resultat & Analys………22
7.1 Högerdiskursen 2014………23
7.1.1 Vänsterdiskursen 2014………..27
7.1.2 Sammanfattning………30
7.2 Vänsterdiskursen ”lika villkor mellan kön” 2018……….……31
8. Slutsatser………35
8.1 Diskussion………..………..…….37
1. Inledning
Sverige toppar listan över Europas mest jämställda länder 20171, men vad innebär
jämställdhet egentligen? Vänsterpartiet år 2014 pratar om jämställdhet i en kontext gällande lika villkor mellan män och kvinnor, men 2018 om jämlikhet i en likadan kontext. Hur kan ordvalet hos vänsterpartiet förstås? Begrepp som feminism, jämlikhet och jämställdhet har haft olika betydelser under historiens gång och jämställdhet skapades som kritik mot jämlikhets snävhet angående maktskillnader.Det finns ordboksdefinitioner av jämställdhet och jämlikhet, men definitionen är inte fixerad utan den beror på av vem, var och när
begreppen används. WinterJørgensen & Philips (2000) menar att olika aktörer strider om att få tillskriva begrepp betydelser och det pågår en ständig kamp om vilken diskurs som ska få härska. En diskurs kan beskrivas som ett strukturerat mönster över hur vi talar om och förstår en specifik del av världen. Det finns en växelverkan mellan diskursers förmåga att konstruera den sociala världen och samtidigt spegla den. Språket påverkar hur människor ser på världen, men världen påverkar också hur människor använder språket och agerar.2 Diskurser är viktiga att studera då de ger konsekvenser som påverkar individers och gruppers makt- och sociala ställning i samhället.3 Den feministiska rörelsen har länge för kämpat en maktbalans mellan kön, för kvinnans rättigheter och sociala ställning i samhället. Feminismen kan sägas vara grunden för det politiska arbetet för lika villkor mellan män och kvinnor som i dagens svenska politiska sfär vanligtvis benämns som jämställdhetspolitik. Även globalt är strukturerna för den manliga dominansen under förändring till stor del på grund av feminismens arbete. 4
Begrepps definitioner är som sagt föränderliga. I forskningsrapporten Kvinnors liv och arbete (1962) talades det om jämlikhet mellan könen. Resultatet visade att den formella och rättsliga jämlikheten inte var tillräcklig för att arbeta mot ojämna villkor mellan kön i arbetslivet och inom familjen. Därför ansågs det viktigt att även maktstrukturer och diskriminering mellan könen också skulle bekämpas.5 Dåvarande stadsminister Olof Palme höll ett tal 1972 som annonserade avsikten att tillsätta en Delegation för jämställdhet mellan kvinnor och män. Yvonne Hirdman (2014) för en diskussion om varför Palme nu valde ordet jämställdhet för att tala om lika villkor mellan kön istället för jämlikhet. Hirdmans resonemang bottnar i att
1Regeringskansliet, 2017
2 Boréus, 2015:177, Winter Jørgensen & Phillips, 2000: 7, 13,67-68 3 Winter Jørgensen & Phillips, 2000: 16
4 Gemzöe, 2015:28 5 Hirdman, 2014: 10-12
begreppet jämlikhet redan var upptaget och sen länge associeras med klasskampen män emellan. Att istället välja jämställdhet som begrepp innebar att män och kvinnor kan ”stå bredvid” varandra utan att det absolut innebär att vi är lika, då lika i detta sammanhang är ett ord som skapar nervositet.6 Jämställdhet etablerades i den svenska politiska sfären som samlingsbegrepp för att beskriva de skilda villkoren mellan kön och på ett tydligare vis inkludera även de maktstrukturer som skapar sociala hierarkier. Under 1990-talet och början av 2000-talet präglas den svenska politiken av nyliberalism och maktbegreppet genomsyrar jämställdhetspolitiska frågor. Allt mer fokus riktas mot kvoteringar och löneskillnaden mellan kön.7 Under 1995 skapades den nu globalt etablerade strategin om att införa ett
jämställdhetsperspektiv i policyskapande, Gender mainstreaming.8 Samtidigt börjaren kritik mot jämställdhetspolitiken växa fram. I Vänsterpartiets valplattform 2002 går det att läsa:
”Trots all jämställdhetspolitik minskar inte löneskillnaderna mellan könen”..9 Gender
mainstreaming kritiseras av flera forskare10 för att bortse från det feministiska konceptet och könsmaktsordningen. Skribenten Laurie Penny är en av dem som ifrågasätter den globalt etablerade fokuseringen inom jämställdhetspolitiken på kvinnors tillträde i toppositioner och huruvida det är något som bidrar till det bättre för kvinnor i alla samhällsskikt. I New
Statesman (2011) skrev hon följande:
The problem with a glass ceiling is that nothing trickles down. While we all worry about the glass ceiling, there are millions of women standing in the basement - and the basement isflooding. 11
Det kan tolkas som att det finns ett visst missnöje med jämställdhetspolitikens förmåga att nå meningsfulla förändringar för kvinnor på flera plan. Så hur kan då Vänsterpartiets
användande av begreppet jämlikhet i en kontext om ”lika villkor mellan kön” under 2018 förstås ur ett diskursanalytiskt perspektiv?
1.2 Problemformulering
Under 2018 driver det fackliga idéinstitutet Katalys och ABF en kampanj för att återinföra ”klass” som relevant begrepp i dagens politiska analyser genom projektet ”Klass i Sverige”
6 Hirdman, 2014: 33-35 7 Hirdman, 2014: 78-79 8 Hirdman, 2014:82-83
9 Vänsterpartiet valplattform, 2002:4
10 Andersson (2015) och R. Tolhurst et al., (2012) 11 Laurie Penny, 2011
lett av Göran Therborn.12 Therborn beskriver sin personliga politiska ideologi som
hemmahörande åt vänster och menar att de klassklyftor som han glatt såg minska i Sverige på 1980-talet, nu har ökat och Sverige verkar vara mer ojämlikt än någonsin.13 En delrapport i projektet riktar fokus till jämställdhetspolitiken och dess avsaknad av klass- och
etnicitetsperspektiv.14 En kan fråga sig om det kan vara så att det pågår en trend inom det politiska vänster som strävar efter ett bredare perspektiv gällande lika villkor mellan kön? Under valrörelsen 2018 har jämlikhet, i kontexten om lika villkor mellan kön, används vid flertalet tillfällen inom Vänsterpartiet. Vänsterpartiets partisekreterare Anton Etzler påminde att: ”1996 blev vi ett feministiskt parti det ger oss en möjlighet att beskriva varför män och kvinnor inte ännu är jämlika”. 15 Hur ska då återuppkomsten av jämlikhet som begrepp i kontexten om ”lika villkor mellan kön” hos Vänsterpartiet tolkas? Återgår Vänsterpartiet till 1960-talets formulering av jämlikhet mellan kön, eller genomför Vänsterpartiet en om-identifiering av begreppet för att matcha vad som kan kallas ”post-gender
mainstream-samhället”? Har jämställdhet som samlingsbegrepp gjort sitt och är det jämlikhet som återigen bäst fångar den existerande maktskillnaden mellan kön på flera plan?
1.3 Syfte och frågeställningar
Syftet med den här uppsatsen är att undersöka om en ny vänsterdiskurs i kontexten ”lika villkor mellan kön” har börjat bildas under begreppet jämlikhet samt att undersöka vilken form av ”lika villkor mellan kön” denna nya diskurs i så fall verkar producera.
Undersökningen genomförs genom en diskursanalys av valrörelsen 2014 samt valrörelsen 2018 med den teoretiska referensramen diskursteori.
För att söka svar på syftet används följande frågeställningar:
• Vilka krav artikuleras i jämställdhetsdiskursen i den svenska riksdagspolitiken 2014 och 2018?
• Vilken form av ”lika villkor mellan kön” producerar vänsterdiskursen i riksdagspolitiken 2014 och 2018?
1.4 Avgränsning och förtydligande
12 Katalys hemsida, 2018 13 Therborn, 2018: 11-‐12 14 Jordansson & Lene, 2018:3
I avsnittet nedan följer ett tydliggörande för valet av Vänsterpartiet som analysenhet och en beskrivning av uppsatsens avgränsningar i forskningsfältet.
I Laclau & Mouffes diskursteori är utgångspunkten att vår sociala omvärld skapas ur de politiska artikulationerna eftersom de påverkar hur vi agerar och tänker.16 Därav är det av intresse att analysera riksdagspartiernas diskurser då de bidrar till maktfördelningen i
samhället. Det finns argumenten för varför Vänsterpartiet kan få stå som representant för den svenska politiska vänsterdiskursen i kontexten ”lika villkor mellan kön” i den här uppsatsen. Vänsterpartiet placerar sig nämligen längts till vänster av alla riksdagsparti i den klassiska politiska vänster-högerskalan17 och Vänsterpartiet var det första av riksdagspartierna i Sverige med att utropa sig som ett feministiskt parti 1996.18 Även Katalys och ABF:s kampanj om att
återinföra ”klassbegreppet” i samhällsanalyser har påverkat valet av just Vänsterpartiet, då ”klass” och ”klassklyftor” är begrepp som förknippas med Vänsterpartiets grundideologi.19 Därför är det intressant att undersöka hur Vänsterpartiets vänsterdiskurs artikulerar relationen mellan klass och feminism. Uppsatsens syfte är inte att utforska varje riksdagspartis säregna diskurs gällande ämnet ”lika villkor mellan kön” utan att undersöka vänsterdiskursen i den här kontexten och då är det nödvändigt att vänsterns motståndare identifieras. Det existerar skillnader alla riksdags partier emellan, men i exempelvis Centerpartiets valmanifest står det vid flera ställen: ”Vi tar strid mot vänsterpolitiken för att /…/ ”.20 Detta kan tolkas som att Centerpartiet är vänstern motsats och det, tillsammans med vänsterpartiets placering av sig själva längst till vänster, motiverar att ”högern” i den här uppsatsen representeras av partierna från mitten till högerkanten. Det vore intressant att även tillföra jämförelser mellan partierna på mitten och högersidan eftersom även dessa partier också skiljer sig åt sinsemellan, men i den här uppsatsen är utgångspunkten att dessa partier gemensamt representerar ”högern”. För att minska uppsatsförfattarens inverkan på när, hur och i vilken kontext de olika
begreppen jämlikhet eller jämställdhet används, representerar frasen ”lika villkor mellan kön” dessa och begrepp där det inte är citerat. I de fall där referenskällan är skriven på engelska används ”gender equality” eftersom det engelska språket inte har två begrepp som motsvarar jämställdhet och jämlikhet.
16 Winter Jørgensen & Philips, 2000: 42-43 17 Anton Eltzer, #partirösten, 2018
18 Vänsterpartiets hemsida 19 Vänsterpartiets hemsida, 2018 20 Centerpartiet valmanifest, 2014
1.5 Relevans för socialt arbete
För att tydliggöra hur uppsatsen kan relateras till det sociala arbetet följer här en definition av det sociala arbetet samt resonemang om hur uppsatsen kan kopplas till det.
Nationalencyklopedins definition av det sociala arbetet är följande; ”Socialt arbete/…/har till syfte att förhindra att samhällsförändringar och andra förhållanden får förtryckande eller på andra sätt problemskapande sociala eller psykosociala konsekvenser för grupper eller individer”.21 Definitionen visar att det sociala arbetet är ett brett fält men med en central utgångspunkt om motverka social utsatthet och att arbeta för lika rättigheter. Diskurser ger som ovan nämnt sociala konsekvenser och påverkar gruppers makt och sociala ställning i samhället.22 Uppsatsens utgångspunkt är således att ”lika villkor mellan kön” påverkas av
diskurser vilket leder till uppsatsens syfte. Det kan dras paralleller mellan vilken mening riksdagspartier tillskriver ”lika villkor mellan kön” och vilka välfärdspolitiska reformer som prioriteras och som i sin tur inverkar i det sociala arbetets praktik. Riksdagen kan kännas avlägsen i ett klientmöte på socialtjänsten, men socionomens riktlinjer som påverkar
klientmötet kan härledas uppåt till beslut från Riksdagen. Bengtsson & Melke (2014) menar att regeringen och riksdagen fastslår viktiga områden som kommunen ansvarar som sen kan härledas till exempelvis socialtjänsten. 23
2. Bakgrund
För att skapa en förståelse kring föränderligheten inom diskurser kopplat till diskursen om ”lika villkor mellan kön” följer nedan en kortare beskrivning av begreppet jämställdhets nutida politiska utveckling.
1990-talet var en politiskt händelserik tidsepok och då förändrades både det svenska och globala samhället från det mer social-liberala samhället till ett samhälle starkt påverkat av nyliberalism. Inom den kvinnodominerade offentliga sektorn lanserades en styrmodell inlånad från den privata mansdominerade sektorn, nämligen New Public Management. Syftet var att effektivisera, dra ner på kostnader och marknadsanpassa en vad som kallades ”tärande” offentlig sektor, vilken domineras av kvinnor.24 Under samma tidsepok menar Hirdman
21 Swärd & Hessle, 2018 Nationalencyklopedin, socialt arbete. 22 Winter Jørgensen & Philips, 2000:16
23 Bengtsson & Melke, 2014:136 24 Hirdman, 2014: 78
(2014) att synden på att jämlikhet och jämställdhet förutsätter varandra ändrades och fokus ändades inom begreppet Jämställdhet. Hirdman beskriver det på följande vis:
Den förändringen avspeglas mycket tydligt när det gäller jämställdhetsarbetet på arbetsmarknaden. Det var som om blickarna gled bort från förhållandena på golvet upp mot ledningen, in i styrelserummen och från offentlig sektor till det privata näringslivet.25
Under slutet av 1990-talet hade de flesta riksdagspartier från vänster till mitten och några högerpartier uttalat sig som feministiska partier.26 Gemzöe (2015) menar att vad feminism innebär och hur en feminist är, är något som olika aktörer kämpar med att få definiera. En kortfattad beskrivning av en feminist enligt Gemzöe (2015) är någon som anser att kvinnor som grupp är underordnade män som grupp och att det är ett förhållande som ska ändras.27
Nancy Fraser (2003) menar att teori följer politiken och att i takt med att nyliberalismen fick grepp om samhället ändrade även feministisk teori tyngdpunkt, från arbete och våld till att fokusera på identitet och representation, trots hopp om en samverkan mellan dessa
riktningar.28 Även Hirdman (2014) lyfter denna förändring, ”Sociobiologiskadiskursen hamnade inom jämställdhetens domän då ’lika’ och ’samma’ byttes ut mot olika och
särskilda.”29 Fraser (2003) menar att flera olika samhällsförändringar har skett samtidigt, trots eller på grund av varandra; ”Resultatet är en tragisk historisk ironi. Förskjutningen från omfördelning till erkännande har inträffat samtidigt som en aggressivt globaliserande USA-ledd kapitalism förvärrar den ekonomiska jämlikheten.” 30 Förskjutningen kan förklaras genom globalisering i takt med nyliberalismens intåg, starka kapitalistiska vindar och en politisk omvärdering från omfördelning till erkännande av identiteter grundade i form av exempelvis sexualitet, etnicitet eller nationstillhörighet. Identitetspolitiken har kritiserats för att bortse från klassfrågan och fördelningen av materiella resurser och snarare fokuserat på makt som generas av symboliska och kulturella fenomen via normer, diskurser och kultur.31
Fraser (2003) menar att Jämställdhet ur identitets- och erkännandepolitiska förståelsen anser att kvinnors deltagande i politiska sfären kan lösas genom kvoter och missar således
fördelningspolitikens betydelse i form av exempelvis omstrukturering av arbetsdelningen i vardagen. Fraser menar att jämställdhet snarare bör handla om att vara likar och hävdar att 25 Hirdman, 2014:79 26 Gemzöe 2015: 14 27 Gemzöe, 2015: 16-19 28 Fraser, 2003: 230 29 Hirdman, 2014:96 30 Fraser, 2003: 231 31 Fraser, 2003: 230, Gemzö, 2015: 194-195
representation och numerisk jämlikhet inte automatiskt leder till detta.32 Fraser (2003) menar att en politik som verkligen arbetar för jämna villkor mellan könen måste kombinera
omfördelningspolitik och erkännandepolitik och att det är av stor förlust som det ena utesluter det andra. 33
Under valåret 2002 pågick en kamp om att få tillskriva begreppet feminism sin innebörd och betydelse. Att begreppet blir etablerat och positivt uppmärksammat kan ses som
betydelsefullt, men samtidigt varnas det om att begreppets betydelse kan bli försvagad och inte leda till de politiska förändringar som det ursprungligen hoppats på.34 De olika villkoren mellan kön kan förhålla sig olika till andra ojämlikheter beroende på hela kontexten
människorna befinner sig i och Gemzö (2025) menar det är viktigt att inte glömma att all feminism ”/…/ inte utgår ifrån västerländska, vita medelklasskvinnor som är privilegierade på alla sätt man kan vara i den här världen, utom just i förhållande till mäktiga vita män.” 35
Hirdman (2014) menar att i ett demokratiskt samhälle sker förändring förankrat i politiska reformer, men genusordningen, kvinnans underordnande mannen, är en del i de processer som skapar en seghet i samhällets institutioner gällande arbetet om lika villkor mellan kön. Att innebörden i begrepp som jämställdhet ständigt omformuleras och även görs mindre laddat bidrar även till segheten i strukturerna.36 Forskare visar i dagsläget en etablerad kritik mot strategin Gender mainstreaming och exempelvis menar Reneé Andersson (2015) att det feministiska konceptet saknas i strategin och att hur jämställdhetsbegreppet används tystar ner konflikten mellan kön.37
3. Forskningsläge
Forskningen som presenteras nedan utgår ifrån perspektivet om att diskurser både konstrueras av, konstruerar och speglar samhället samt att både samhället och diskurser är föränderliga. 38 Med den utgångspunkten består första delen av forskningen nedan om hur nyliberalismen och globaliseringen förändrade det politiska läget både i Skandinavien och globalt och hur denna förändring har inverkat på arbetet med ”lika villkor mellan kön”. En strategi sprungna ur det 32 Fraser, 2003: 238-240 33 Fraser, 2003: 230-231 34 Gemzöe, 2015: 14 35 Gemzö, 2015: 30 36 Hirdman, 2014:10-12 37 Andersson, 2015:215
beskrivna samhällsklimatet är i dagsläget utsatt för en etablerad kritik, vilken presenteras i den andra delen. I den tredje delen presenteras forskning som visar kopplingen mellan strategier, diskurser och reproducering av könsmaktsordningen.
3.1 Nyliberalism och globaliseringen
Anu Pylkkänens (2007) analyserar skiftet från en socialdemokratisk välfärdskontext till en ökad rättighetsdiskurs i Finland kopplat till nyliberalism. Pylkkänen (2007) menar
utvecklingen som skett i Finland kan summeras som ett skifte från omfördelning till rättigheter, från offentligt tillhandahållande till privat ansvar och från jämlikhet till
individuella val. Reformer samt policys som utvecklats för att arbeta för lika villkor mellan kön har fått ge plats åt en ökad fokus på valfrihet och rättigheter. Samtidigt menar Pylkkänen (2007) att det finska rättsliga systemet har reformerats och anpassats till de individuella rättigheterna vilket skapar en variation i rättsystemet. För att granska hur olika individer handskas av det rättsliga systemet krävs en intersektionell ansats.39 Intersektionalitet efterfrågas även av Pylkkänen & Wennberg (2012) som menar att ett intersektionellt perspektiv kan utmana skillnaden mellan formell och materiell rättvisa, mellan erkännande och omfördelning och mellan det offentliga och privata. Pylkkänen & Wennberg (2012) menar att dessa sidor bör arbeta gemensamt under ett intersektionellt perspektiv för att både individen ska synliggöras och det materiella omfördelas på ett sätt som bekämpar sociala orättvisor.40 Pylkkänen & Wennberg (2012) hävdar att individernas situation bör ses i sin kontext och antidiskrimineringsrätten jämför individer med varandra utan att ta hänsyn till ett intersektionellt perspektiv och då gynnas exempelvis ”fria autonoma medelklassmän”.41 Pylkkänen (2007) ställer frågan om nordiska välfärdssamhällen nu är ”women-friendly welfare states” eller ett ”patriarkat förklätt till jämställdhetskämpar”? 42
Anette Borchorst and Birte Siim (2008) har utfört en studie angående den skandinaviska ”gender equality” relaterat till omfördelning, representation och erkännande. Utgångspunkten i studien är den norska politiska forskaren Hernes koncept från 1980-talet om ”women
friendly state” och ”state feminism”. Hernes koncept menar att de skandinaviska länderna har en ”kvinnovänlig” välfärdspolitik och där staten innehar en roll för utvecklingen av ett
39 Pylkkänen, 2007:335, 354
40 Pylkkänen & Wennberg, 2012: 12-13 41 Pylkkänen & Wennberg, 2012: 25-26 42 Pylkkänen, 2007:354
kvinnovänligt samhälle genom reformer och lagstiftning. 43 Borchorst & Siim (2008) kommer fram till att Skandinavien har lyckats utveckla signifikanta ”gender equality” framgångar men menar att Hernes underskattade motståndet som finns i strukturer som bland annat
könsmaktsordningen och genussystem. Studien hävdar att Hernes koncept lades under guldåren för Skandinaviens ”gender equality”- policys och att Hernes koncept nu utmanas av hur samhället har förändrats i takt med ökande skillnader mellan individer inte bara kön och – klassmässigt utan även i etnicitet, religion och nationalitet. Borchorst & Siim (2008) menar även att det uppkommit nya dimensioner av ”gender inequality” inom grupperna pensionärer och immigranter. Borchorst & Siim (2008) menar att Skandinavien har omfamnat ”gender equality” som norm och en huvudprincip i politiken men i relation till de nya
socioekonomiska och politiska förhållandena som påverkats av globaliseringen, efterfrågas ett intersektionellt perspektiv bland annat då det är viktigt att även lyfta skillnader kvinnor
emellan.44Även Tae Kuen Kim & Karen Zurlo (2009) lyfter globaliseringens inverkan på välfärdsstater och menar att välfärdsstater med en socialdemokratisk regim påverkades negativt medan i välfärdsstater med en liberal eller mer konservativ regim var påverkan endast marginell. 45
3.2 Kritik mot Gender mainstreaming
Gender mainstreaming är en strategi för att öka ”gender equality” genom att integrera
jämställdhetsperspektivet i alla former av policybeslutande. 46 Gender mainstreaming kom att bli huvudstrategi för att arbeta med ”gender equality” och förste undan andra policys och reformer som arbetade med frågan.47 R. Tolhurst et al. (2012) menar att det i dagsläget finns en etablerad kritik mot gender mainstreaming som strategi. R. Tolhurst et al. (2012) samt Reneé Andersson (2015) lyfter bland annat bristande riktlinjer för implementering,
avsaknaden av tydliga metoder, avsaknaden av feminism och att målet med jämställhetsarbete missas.48 R. Tolhurst et al. (2012) hävdar att det saknas en dialog mellan nationer och
organisationer om hur arbetet med gender mainstreaming ska fortskrida. 49 R. Tolhurst et al. (2012) menar att det radikala och kampen om förändring inom feminism som skulle
43Borchorst & Siim, 2008:207 44Borchorst & Siim, 2008: 220-222 45 Kim & Zurlo, 2009: 1
46 R. Tolhurst et al., 2012: 1826 47 Andersson, 2015: 204
48 R. Tolhurst et al., 2012: 1826, Andersson 2015: 215 49 R. Tolhurst et al., 2012: 1826
medverka till att gender mainstreaming gör skillnad, har blivit överkört av de byråkratiska och nyliberalistiska tankegångar som existerat sedan gender mainstreaming infördes. Det hävdas även att gender mainstreaming omvandlat feminismen och effektivt neutraliserat kraften i den feministiska diskursen och gett oss en åtgärd som gör att vi pratar om fenomenet ”gender equality” utan att använda mer laddade begrepp om kvinnors underordnande män50. Även Andersson (2015) lyfter problematiken kring gender mainstreamings förmåga att inkludera feminism och undersöker hur och varför gender mainstreaming som strategi undviker konfliktfrågan inom ”gender equality”. Andersson (2015) menar att de vaga riktlinjerna om hur gender mainstreaming som strategi ska genomföras öppnar möjligheten för ett uteslutande av det feministiska konceptet och konfliktfrågan. Det feministiska konceptet baseras på könsmaktsordningen samt konflikten mellan kön och eftersom feminism som begrepp förknippas med konflikt, undviks feministiska termer inom gender mainstreaming.51 Enligt
Andersson (2018) inkorporeras inte feministisk politik i den offentliga administrationen genom strategin gender mainstreaming. Vidare undviks problematiken kring maktstrukturer undviks till förmån för en vinn-vinn diskurs.52 R. Tolhurst et al (2012) menar att även ordvalet ”gender” är kritiserat då det anonymiserar ”kvinnan” i problematiken kring olika villkor mellan kön.53
Enligt Andersson (2015) skulle användandet av feministiska termer inom gender mainstreaming göra att konfliktaspekten inte kan förbises, men istället verkar gender mainstreaming lokalt som en strategi som tystar ner konflikten mellan kön.54 Andersson (2015) menar att gender mainstreaming verkar som en genväg för att nå ”gender equality” och som förbiser kontroversiella problem som jämlikhet, särskilda insatser för kvinnor och
problematiken kring mäns privilegier i samhället.55 R. Tolhurst et al. (2012) menar att en samsyn som tar hänsyn till det individuella, sociala, intuitioner, lagar, sociala diskurser och inkluderar statliga byråkratier är nödvändig för att nå ett meningsfullt förändringsarbete. R. Tolhurst et al. hävdar att gender mainstreaming har misslyckats och att det krävs nya strategier. Även här efterfrågas ett politiskt intersektionellt perspektiv med fokus på social rättvisa.56 50 R. Tolhurst et al., 2012: 1826 51 Andersson 2015: 203-204, 215 52 Andersson 2018:100 53 R. Tolhurst et al., 2012: 1826 54 Andersson, 2015:215 55 Andersson, 2015:204 56 R. Tolhurst et al., 2012: 1831
3.3 ”Numerisk jämt” reproducerar könsmaktsordning
Siv Fahlgren (2013) menar att Sverige har en extremt könssegregerad arbetsmarknad där exempelvis socionomyrket är kvinnodominerat och männens frånvaro ses som ett problem. Fahlgren menar att när ”gender equality” blir synonymt med numerisk jämt, som är vanligt i dagens Sverige, istället för att fokusera på att jämna ut maktskillnader, döljs
könsmaktsordningen där mannen är det privilegierade könet.57 Fahlgren (2013) utförde sin studie på en arbetsplats som har en medveten jämn fördelning mellan män och kvinnor. Fahlgrens syfte var att undersöka diskurserna som finns inom institutionen då de anställda pratar om sitt professionella arbete och hur denna diskurs bidrar till att konstruera kön.58 Fahlgren menar de kvinnor som arbetar i en mansdominerad bransch ofta utsätts för
diskriminering men manliga socialarbetare i en kvinnodominerad bransch sägs å andra sidan generera professionalism och påvisa könsneutralitet. Männens inträde i den annars
kvinnodominerade branschen socialt arbete leder generellt inte till diskriminering, utan snarare värderas vad som bedöms som manliga egenskaper högt i arbetet med klienterna. Samtidigt så lyfts de kvinnliga egenskaperna som otillräckliga bland annat då de kvinnliga socialarbetarna inte anses ha förmågan att förstå de manliga klienterna lika väl som de
manliga socialarbetarna gör. Kravet om jämn fördelning av kön på arbetsplatser bidrar till, om än tyst och ganska obemärkt, reproduktion av könsmaktsordningen.59
4. Teoretisk referensram
För att utforska en eventuell svängning i vänsterdiskursen gällande den här kontexten vänder sig uppsatsen till Laclaus och Mouffes diskursanalytiska riktning diskursteori, vilken används som både teoretisk referensram och metod.Diskursanalyser kan betraktas både som en vetenskaps och -samhällsteori och som en metod för att analysera texter. 60 Enligt Winter Jørgensen & Phillips (2000) är det möjligt att forma sitt eget ”diskursanalytiska paket”.61 I den teoretiska referensram som presenteras nedan redogörs således även för verktyg som används i metoden. Efterfrågan av ett intersektionellt perspektiv i forskningsutvecklingen i avsnittet ovan samklingar med Laclaus & Mouffes (2008) beskrivning av vad dem anser vara vänsterns uppgift de kommande åren. I förordet till den andra upplagan av deras verk
Hegemonin och den socialistiska strategin efterfrågar dem ett nytt hegemoniskt projekt som
57 Fahlgren, 2013: 19-20 58 Fahlgren, 2013:21 59 Fahlgren, 2013: 29-30
60 Bergström & Boréus, 2012: 355 61 Winter Jørgensen & Philips, 2000:10
artikulerar både klasskampen, motståndet mot sexism, rasism och som förenar erkännandets politik med fördelningspolitiken.62 Klas Gustavsson, som skrivit inledningen till den svenska upplagan, lyfter Laclau & Mouffes diskursteori som en teoretisk inspiration till ett
intersektionellt perspektiv i analys av olika maktordningar.63
4.1 Diskursteori
Genom att teori och metod är sammanlänkade är det viktigt att inte använda diskursanalysen utan hänsyn till dess ontologiska och metodologiska grunder, framförallt gällande språkets betydelse i konstruktionen av den sociala världen.64 Språket påverkar hur vi ser på världen, men världen påverkar också hur vi använder språket och hur vi agerar. En diskurs kan liknas med ett strukturerat mönster över hur vi talar om och förstår en specifik del av världen. Det finns en växelverkan mellan diskursers förmåga att konstruera den sociala världen och samtidigt spegla den.
Den ontologiska utgångspunkten för Laclaus & Mouffes diskursteori innebär att objekts existens utanför vårt tänkande inte förnekas, men att objektets mening inte kan vara
oberoende av diskurserna som konstruerar objekten.65 Diskursteorins centrala antagande är således att sociala fenomen kan förstås ur diskursiva konstruktioner och uppfattningen är att alla sociala fenomen är möjliga att studera ur ett diskursanalytiskt perspektiv. Inom
diskursteorin ses sociala fenomen inte som determinerade, utan de sociala fenomenen och dess betydelse påverkas av en ständigt pågående förändring. Denna föränderlighet öppnar för en social kamp om definitioner av samhället och identiteter.66 Gällande begreppet
jämställdhet går det att följa dess diskursiva förändring genom historien och länken med den samhälleliga förändringen där jämställdhetsdiskursen har förknippats med bland annat feministiska och nyliberalistiska diskurser.
4.1.1 Antagonism och artikulation
Vid en bestämd tid kan det råda en tydlig kamp mellan vissa diskurser och det blir tydligt att olika aktörer kämpar för just sitt sätt att forma samhället. Även om vi uppfattar ett begrepp
62 Laclau & Mouffe, 2008: 34-35 63 Gustavsson, 2001: 18-19
64 Winter Jörgensen & Philips, 2000:10 65 Laclau & Mouffe, 1985:108
och en diskurs som helt självklar idag, kan den ha haft en annan innebörd historiskt sätt.67 Detta kan liknas med feminismens betydelseutveckling där innebörden har förändrats i takt att samhället förändras, med att nya politiska krav formulerats och att nya aktörer kämpat för dess sak. Det blir även tydligt i exemplet om hur de nya politiska kraven i kontexten om ”lika villkor mellan kön” på 1960-1970-talet ledde till att jämlikhetsbegreppet i den här kontexten ersattes av jämställdhet. Inom diskursteorin anses dock inte samhället vara ständigt flytande, utan både strukturer och diskurser omfamnas av en viss tröghet som bromsar ständiga förändringar och som skapar tillfälliga relativt fixerade betydelser.68
Ingen diskurs är en sluten enhet utan diskurser omformas snarare ständigt i kontakten med andra diskurser. Därför är nyckelordet i diskursteorin enligt Winter Jørgensen & Philips (2000) diskursiv kamp. Winter Jörgensen & Philips beskriver det följande;
Olika diskurser – som var och för sig representerar ett bestämt sätt att tala om och uppfatta den sociala världen – kämpar hela tiden mot varandra för att uppnå hegemoni, alltså att låsa fast språkets betydelser på sitt eget sätt.69
Då det pågår en kamp där två diskurser gör anspråk på att definiera samma område uppstår antagonism vilket innebär att två motparter försöker ge sin respektive mening till samma tecken. Antagonism kan beskrivas som diskursteorins begrepp för konflikt.70 Inom diskursteori anses allt vara kontingent, vilket innebär att det alltid finns möjlighet för alla diskurser, artikuleringar och sociala praktiker att kunna vara eller bli annorlunda än vad de är.71 Det kan tolkas som att allt i politiken är kontingent eftersom tecken kan inte har en enda fixad betydelse. I politiken med alla dess olika krav och intressen är det således inte möjligt att hitta en lösning som alla accepterar och tror på. Av de anledningarna kan antagonism tolkas som grunden till all politik. Politiken kan ses som en kamp om att nå hegemoni men enligt Laclau & Mouffe (1985) är hegemonins mål om att stabilisera betydelsesystem en i princip en omöjlig uppgift. 72
Inom diskursteorin har de politiska processerna en central punkt och Laclau & Mouffe menar att samhället skapas ur de politiska artikulationerna eftersom de avgör hur vi agerar och
67 Winter Jørgensen & Philips, 2000:43 68 Winter Jørgensen & Philips, 2000:46 69 Winter Jørgensen & Philips, 2000:13 70Howarth, 2007:121
71 Winter Jørgensen & Philips, 2000: 62 72 Laclau & Mouffe, 1985: 142-143
tänker.73 Artikulation beskrivs som de processer där relationer mellan tecken skapas och instabila tecken, element, blir moment med en stabil och materiell betydelse inom en
diskurs.74 För att återgå till begreppet jämställdhets nutida historia så gör dess många möjliga betydelser att begreppet jämställdhet ensamt inte kan säga så mycket om dess mening, utan dess mening skapas genom just artikulation, då jämställdhet sätts i relation med andra tecken och får en mer stabil betydelse. Inom diskursteorin ses det sociala fältet som ett fält bestående av öppna tecken och ständigt pågående processer av betydelsebildande och artikulation av dessa tecken. 75 Betydelsebildandet kan således beskrivas som hur politiska krav kan formas i samhället. Vad jämställdhet innebär beror på vem som kräver det och i vilken kontext. Det innebär att begreppet jämställdhets betydelse inte är fixerad. Laclaus & Mouffes begrepp
flytande signifikanter innefattar särskilt viktiga element som dras mellan olika diskurser vilka
försöker tillskriva elementen sin särskilda betydelse. 76 I en partidebatt kan både en höger-
och vänsterpolitiker hävda att det ska göra det bästa för ”Sverige”. Men ”Sverige” som tecken kan ha olika betydelser för de olika politikerna samt att politikerna kan ha olika planer för ”Sverige”,77 i sådant fall kan ”Sverige” förstås som en flytande signifikant. Artikulering kan, utifrån Laclau & Mouffes resonemang, tolkas som politiska projekts sätt för att ge sin politik hegemonisk status. De politiska krav som artikuleras inom exempelvis vänsterdiskursen eller högerdiskursen bidrar till betydelsen av begreppet jämställdhet.
4.1.2 Ekvivalenslogik och olikhetslogik
De artikulerade politiska kraven sammankopplas genom vad Laclau & Mouffe benämner som ekvivalenslogik, vilket förklarar att det bildas länkar mellan annars isolerade samhälleliga krav(element) som knyts samman i ekvivalenskedjor. 78 Laclau & Mouffe (2008) menar att de politiska kraven (elementen) i ekvivalenskedjan måste ensamma vara olika varandra, men denna olikhet undergrävs av den gemensamma aspekt som lyfts då de bildar kedjan.79 Ett exempel relaterat till uppsatsens kontext är att hur kvinnor från olika etnicitet, klass och ålder samlas under begreppet feminister för att genom många olika samhälleliga krav föra kampen för kvinnors rättigheter. Trots att kvinnor emellan skiljer sig på flera aspekter finner de en gemenskap i negationen att de inte är män. Ekvivalenskedjorna har en betydande roll i
73 Winter Jørgensen & Philips, 2000: 42-43 74Winter Jørgensen & Philips, 2000: 36-37 75Winter Jørgensen & Philips, 2000:32
76 Laclau & Mouffe, 1985:105, Winter Jørgensen & Philips, 2000: 34-35 77 Winter Jørgensen & Philips, 2000:47
78 Laclau, 2007: 78
antagonismen som återfinns mellan diskurser.80 Relaterat till uppsatsens kontext kan det tolkas som att den politiska vänsterdiskursen och högerdiskursen kämpar om att få tillskriva begreppet jämställdhet dess betydelse och då befinner de diskurserna sig i ett antagonistiskt förhållande. I de båda diskurserna skapas ekvivalenskedjor av samhälleliga krav som samlas under begreppet Jämställdhet. Ekvivalenskedjorna representerar den politik som respektive diskurs anser beskriver Jämställdhet bäst.
Ekvivalenslogik och olikhetslogik samverkar i definitionen av en diskurs. Olikhetslogik innebär att identiteter skapas genom att vad den inte är, identifieras. För att kunna definiera krav måste man veta vad kraven inte är. Exempelvis nyliberalism relateras till dess krav om marknad och konkurrens i samhället och identifieras därmed av dess motstånd till statligt monopol. Olikhetslogik kan även användas för att bryta ner diskurser.81 En jämförelse kan
vara att vänsterdiskursen delvis får sin mening genom vad den inte är, det vill säga en högerdiskurs.
4.1.3 Tomma signifikanter
Tomma signifikanter räknas som tomma tecken som ensamma inte säger särskilt mycket om dess mening men ges innebörd då de sätts som representant för ekvivalenskedjor av andra tecken. En mångfald av politiska krav sätts samman i en ekvivalenskedja under en tom signifikant och ger denne dess mening.82 Laclau (2014) exemplifierar med hur begrepp
används vid en demonstration. Att kräva rättvisa eller sanning vid en demonstration säger inte särskilt mycket om vad det är som efterfrågas förrän andra krav artikuleras och sätts i
ekvivalenskedjor under begreppen. Därmed får vad som i detta fall kan tolkas som, de tomma signifikanterna, rättvisa och sanning den betydelsen de innehar i just den här kontexten. 83 Tomma signifikanter är öppna och diffusa i sin definition vilket möjliggör dragningar mellan olika politiska fält som vill tillskriva begreppet dess innebörd.84 En liknelse kan dras till 1960-1970-talets skiftning från jämlikhet till jämställdhet som samlingsbegrepp då olika politiska fält skapade ekvivalenskedjor av artikulerade krav och kämpade om att få definiera begreppet. Gällande den nutida kritiken mot Gender mainstreaming kan exempelvis en
feministiskdiskurs artikulera krav om en konfliktaspekt mellan kön och bristande 80 Howarth, 2007:123 81 Laclau, 2007: 78-79 82 Laclau, 2007: 77. 83 Laclau, 2014: 23-25 84 Laclau, 2007: 129-135
implementeringsmetoder under begreppet Gender mainstreaming, samtidigt som de aktörer som ser strategin som användbar artikulerar sina krav. I de beskrivna exemplen kan
jämställdhet och Gender mainstreaming förstås som tomma signifikanter. 4.2 Sammanfattning
Laclau & Mouffes diskursteori är som ovan nämnt uppsatsens teoretiska referensram. I förordet till andra upplagan av deras verk Hegemonin och den sociologiska strategin (2008) beskriver de hur vänsterns diskurs och identitet förändrats under åren av en nyliberalistisk hegemoni. Laclau & Mouffe (2008) menar att istället för att det socialistiska projektet omarbetades efter sovjetunionens fall hamnade projektet under 1980-1990-talet i en identitetskris och samtidigt lyckades den nyliberalistiska diskursen bli så stark att dess hegemoniska kraft även har påverkat vänsterns identitet.85 Laclau & Mouffe menar att under
början av 2000-talet kan de se att antagonismen, som i diskursteorin anses vara grunden för all politik, har under den nyliberalistiska hegemonin i princip utplånats. Gränserna mellan olika politiska projekt har snarare suddas ut och vänstern har gjort en rörelse mot den politiska mittfåran. Laclau & Mouffe menar att vänstern i under denna tid accepterat den nyliberalistiska hegemonin och avstått från att skapa ett nytt hegemoniskt politiskt projekt. Laclau & Mouffe menar att de liberalistiska värderingarna om jämlikhet och frihet för alla kan samklinga med vänstern värderingar. Problematiken existerar dock i maktsystemet som om identifierar begreppens mening och som drar gränser för deras verkan som därmed begränsar möjligheterna att verka på ett bredare socialt plan. 86
5. Metod
Efter den teoretiska referensramen följer ett avsnitt där det beskrivs hur diskursteorin används som praktisk metod i den här uppsatsen samt en metoddiskussion som lyfter metodens brister och fördelar, svårigheter som uppkommit under arbetets gång.
5. 1 Diskursteori som metod
Boréus menar att diskursanalys är en metod som kan besvara många olika former av forskningsfrågor men på grund av avsaknaden av detaljerade metoder krävs såväl
uppfinningsrikedom och fantasi som systematik.87 Winter Jörgensen & Philips (2000) menar
85 Laclau & Mouffe, 2008:29 86 Laclau & Mouffe, 2008: 29-31 87 Boréus, 2015:190
att Laclau & Mouffes diskursteori inte ger särskilt många detaljerade metodiska riktlinjer eller exempel.88 Griggs & Howarth (2012) menar att diskursteorin inte tillhandahåller en färdig mall att applicera på empirin utan metoden måste vara flexibel och diskursteorin är inte ute efter att jämföra empirin med teorin utan snarare problematisera empirin genom teorin, vilket blir tydligt genom dess ontologiska utgångspunkt.89
Metodiskt utgår uppsatsen ifrån Laclaus & Mouffes diskursteori gällande
artikulationsprocesser, ekvivalens- och olikhetslogik, tomma signifikanter och mål om hegemoni gemensamt med de språkliga troperna metonymi och metafor. Howarth (2007) menar att Laclaus & Mouffes ekvivalens – och olikhetslogik är en metod som är lämplig i diskursanalyser men menar samtidigt att diskursteorin behöver kompletteras med andra begrepp och logiker. Howarth menar att Laclau & Mouffe skapar en ekvivalens, en länk, mellan samhälle och språk, vilken skapar möjlighet för användningen av språkliga troper för att förklara sociala fenomen och händelser. 90 Vidare beskriver Griggs & Howarth (2013) hur de använt språkliga troperna metafor och metonymi i deras diskursanalys över
flygplansmottstånd i England. 91 Enligt Laclau (2014) kan metonymi och metafor ses som viktiga språkliga troper som språket formas runt. Förenklat kan metonymi beskrivas som att olika krav har koppling till varandra och metafor innebär att två olika krav är likaställda varandra.92 Laclau menar att bildandet av en politisk hegemoni förenklat beskrivet sker genom rörelsen från metonymi till metafor och från kontingent artikulation till fixerad artikulation.93 Metonymi och metafor kan tolkas som en konkretisering av
artikuleringsprocesserna. En artikulering kan empiriskt vara svår att ”se” men de synliggörs genom användandet av metonymier och metaforer. Metonymi används för att skapa en ekvivalenskedja och metaforen fixerar kedjan under en tom signifikant. 94
Gällande materialet som är i textform har det lästs flertalet gånger, med fokus på de stycken som innefattar begreppen Jämställdhet, jämlikhet eller skillnader mellan män och kvinnor. Då materialet i form av tal och partiledardebatter finns tillgängligt på video har det varit möjligt att studera materialet vid flertalet tillfällen. Vid dessa tillfällen har fokus varit att anteckna de
88 Winter Jørgensen & Philips, 2000:14 89 Griggs & Howarth, 2012:310 90Howarth, 2007: 18,133 91 Griggs & Howarth, 2013:27 92 Laclau, 2014: 59-60
93 Laclau, 2014:63 94 Laclau 2014: 53-78
diskussioner eller textstycken som behandlar uppsatsens ämne, det vill säga jämställdhet och dess innebörd samt hur begrepp artikuleras i relation till både jämställdhet och jämlikhet. För att undersöka vänsterdiskursen har även diskussioner som förts av ”högern” varit relevanta att anteckna.
Huvudsakliga frågor som har ställts till materialet är följande
• Vilka begrepp artikuleras inom jämställdhetsdiskursen och jämlikhetsdiskursen gällande kontexten ”lika villkor mellan kön” av vänsterpartiet respektive ”högern” under valrörelserna 2104 och 2018?
• Vilka krav artikulerats och sätts ihop i ekvivalenskedjor då begreppen Jämställdhet och Jämlikhet används i respektive diskurs?
• När används begreppet feminism i samband med Jämställdhet och Jämlikhet? • När använder Vänsterpartiet jämlikhet där de tidigare använde jämställdhet i den här
kontexten?
Där efter har en form av tematisering genomförts där det sorterade materialet delas upp i relevanta teman. Utifrån dessa teman analyseras materialet med den teoretiska referensramen. 5.2 Metoddiskussion
Diskursteorin utsätts för en del kritik gällande dess lämplighet inom samhällsvetenskaplig forskning då den anses reducera den sociala världen till ett språk som kan uppfattats endast som text eller tal och därmed skapas svårigheter att göra anspråk på sanningar.95 Laclau & Mouffe tillbakavisar kritik om att dem reducerar världen till språk. De menar att objekt existerar oberoende individen, men diskursen ger objektet sin specifika mening;
/…/ en jordbävning eller en fallande tegelsten är händelser som förvisso finns, i den meningen att det sker här och nu, oberoende av min vilja. Men frågan om huruvida det specifika hos dem som objekt kommer att konstrueras som ’naturfenomen’ eller som ’uttryck för Guds vrede’ beror på det diskursiva fältets
struktur.96
Den här uppsatsens utgångspunkt delar Laclaus & Mouffes uppfattning om att det inte enkelt går att skilja på det diskursiva och icke-diskursiva utan att vårt språk och våra handlingar hänger ihop, vilket är ett argument för metoden som används. Svårigheten i metoden är att det inte finns en färdig mall att luta sig tillbaka på men uppsatsens metod vilar på den teoretiska
95 Howarth, 2007:21,142
referensramen och tidigare validerade utförda diskursanalysers ”diskursanalytiska paket” som stämmer överens med diskursteorins ontologiska utgångspunkt. Vidare menar Howarth (2007) att diskursteorin kan ses som en bra metod för social och politisk analys då
diskursteorin skapar en jämförelse mellan det språkliga och sociala system. Trots att Howarth menar att diskursteorin är användbar lyfter han även kritiken mot dess metodiska öppenhet och att det finns vissa svårigheter att tillämpa diskursteorins abstrakta logik på empiriska fall och dra vidare slutsatser. 97 Howarth menar att denna kritik löses genom att medvetandegöra diskursanalysens mening;
Diskursteoretikerna intresserar sig istället för hur, under vilka villkor och av vilka skäl som diskurser konstrueras, ifrågasätts och förändras. De söker därför beskriva, förstå och förklara särskilda historiska händelser och processer snarare än att etablera empiriska generaliseringar eller testa allmänna hypoteser, och deras begrepp och logiker är avsedda för detta syfte. 98
Howarths resonemang ovan stämmer överens med den här uppsatsens mål. Syftet är beskriva processen i den diskursiva förändringen inom den svenska politiken och hur diskursen konstrueras i kombination med hur samhället tycks se ut. Metoden är utförd systematiskt och ambitionen är att vara så transparant som möjligt för att läsaren ska kunna följa den analytiska processen. Johan Alvehus (2013) menar att metoden bidrar till att forskaren kan distansera sig från personliga åsikter och tyckande och att metoden bidrar till analytiskt grundade
ställningstaganden.99 Med det sagt är det ändå viktigt att påpeka forskarens roll och dess makt i en diskursanalys då forskaren är ”verktyget” och medverkar till att sätta gränserna för vad som ingår i en diskurs.
6. Material och design
För att ambitionen om en transparant forskning ska uppfyllas presenteras och redovisas i följande avsnitt de materialavgränsningar och urval som gjorts, aktuellt material,
tillvägagångssätt och datainsamlingsmetod, etiska ställningstagande samt en diskussion om studiens reflexivitet, trovärdighet och intersubjektivitet.
6. 1. Avgränsningar och urval
97 Howarth, 2007:21,142 98 Howarth, 2007: 148-149 99 Alvehus, 2013: 18-19
Avsnitten om bakgrund och forskningsläget har visat att 1990-talet och början av 2000-talets nyliberalistiska samhällsklimat gemensamt med globalisering lett till en förändring inom jämställdhetsdiskurserna där fokus hamnat på erkännande och identitetspolitik. Därav är det intressant att undersöka hur diskurserna i dagsläget ser ut. En avgränsning görs till valåret 2014, då partiet Feministiskt initiativs framgångar fick kontexten om ”lika villkor mellan kön” uppmärksammat, samt valåret 2018 då jämlikhet har dykt upp i vänsterdiskursen återigen relaterat till kontexten om ”lika villkor mellan kön”. Urvalet är således avgränsat inom en tidsram men är även anpassat till uppsatsens möjligheter i form av begränsat med utrymme och en tidsaspekt. Där av är det inte möjligt att studera alla uttalanden eller texter som vore relevanta analyseras men det valda materialet kan ses som representativt för uppsatsens syfte. Som tidigare nämnt får vänsterpartiets syn på vänsterdiskursen stå som representant för vänsterdiskursen i den här uppsatsen. Eftersom diskurser dels konstrueras genom antagonism och identifieras genom olikhetslogik, är det av relevans att beskriva Vänsterpartiets motsats, ”högern”, vilket redogörs för i ett avsnitt tidigare. Under valåren 2014 och 2018 innefattar ”högern”; Sverigedemokraterna, Moderaterna, Kristdemokraterna, Liberalerna och Centerpartiet vilka gemensamt får stå som representanter för högerdiskursen 2014 och 2018.
6.2 Materialpresentation
I en diskursanalys används både språkligt och icke-språkligt material som exempelvis tal, rapporter, manifest, historiska händelser eller politiska åtgärder.100 Aktuellt materialet i den här uppsatsen består av valmanifest från riksdagspartierna, riksdagspartiernas hemsidor, #partirösten, partiledardebatter, partiledartal i Almedalen samt riksdagsmotioner av Vänsterpartiet och Moderaterna. Allt material är från 2014 och 2018. Partiledardebatter, valmanifest och liknande är plattformar som når ut till en stor publik och då kan det antas att detta material representerar partierna väl och motionerna som används har tydliga kopplingar till begreppen jämställdhet och jämlikhet. Detaljerade hänvisningar till materialet återfinns i referenslistan under rubriken ”Material”.
6.3 Tillvägagångsätt och datainsamling
Datainsamlingen av motioner har skett genom att sökningar gjorts på Riksdagens hemsida med sökorden Jämställdhet + Jämlikhet, samt Jämställdhet + Jämlikhet följt av namnet på
relevant riksdagsparti. Partiernas valmanifest finns tillgängliga via partierna hemsidor, partiledardebatterna återfinns på Aftonbladets samt Tv4s hemsidor och #Partirösten samt talen i Almedalen kan ses via SvT Play. Insamlingen av material är utförd med uppsatsens avgränsningar och tidsram i åtanke men urvalet har även följt en mättnadsprincip, det vill säga att om det varit nödvändigt att tillföra ytterligare material för att få en empiri som var informationsmässigt tillräcklig hade det gjorts.
6.4 Reflexivitet, trovärdighet och intersubjektivitet
Winter Jørgensen & Philips (2000) menar att gällande relativiteten i diskursanalyser är det viktigt att vara medveten om betydelsen för forskarens förförståelse för ämnet, subjektiva egenskaper, erfarenheter och åsikter som försvårar forskarens objektiva utgångspunkt. Då en diskursanalys genomförs är även forskaren som en individ i samhället också omringad av och påverkad av dessa diskurser, varpå fullständig objektivitet är nästintill omöjlig att uppnå. Det finns en svårighet för forskaren att sätta sina förkunskaper om diskursen som studeras åt sidan men det underlättas genom att påminna sig om att diskursanalysen inte handlar om att värdera vad som sägs som riktigt eller falskt, utan fokuserar på vad som faktiskt har sagts och vilka få sociala konsekvenser det kan få.101 Under arbetet med uppsatsen har därför ambitionen varit att så gott det går åsidosätta den egna politiska riktningen och fokusera på diskurserna, utan att värdera dessa.
Gällande trovärdigheten eller med ett annat begrepp, validiteten, i diskursanalytiska forskningar tittar man på sammanhanget, transparens samt fruktbarheten. 102 I den här uppsatsen är ambitionen att sammanhanget och transparensen ges genom en utförlig
beskrivning av den teoretiska referensramen som lägger grunden för metoden och möjliggör för läsaren att se kopplingen mellan teorin och materialet i analysen. I analysen är målet att skapa transparens genom att använda citat och objektivanalys om vartannat för att läsaren ska kunna förstå de analytiska tolkningarna. Även beskrivningen av metoden och
tillvägagångsättet ska generera transparens för läsaren. Gällande fruktbarheten anses frågeställningarna vara besvarade och det går att argumentera för att uppsatsen påvisar ett resultat där ytterligare forskning kan ta vid.
Resultatet bör inte avvika nämnvärt om en annan forskare skulle genomföra samma studie med samma material vid en annan tidpunkt, vilket benämns som intersubjektivitet.
101 Winter Jørgensen & Philips, 2000: 28-29, 111-112 102 Winter Jørgensen & Philips, 2000: 122-123
Diskursanalysens öppna syn över analysverktygen anses kunna gå ut över
intersubjektiviteteten men att lösa genom transparens och tydlighet.103För att stärka intersubjektiviteten och reflexivitet har materialet bearbetats, lästs om och tittats på flera gånger med tid emellan för att avgöra om analysen blev densamma.
6.5 Etiska ställningstagande
Gällande uppsatsen i fråga består materialet av motioner, valmanifest som personer förvisso står bakom men som representerar ett riksdagsparti. Även i debatter och tal representerar partiledarna partiet i fråga och uppsatsens syfte är inte att analysera vad en enskild partiledare uttrycker utan citaten som används står som representanter för delvis deras parti men även en vänster- eller högerdiskurs. Vetenskapsrådet menar att forskaren har ett ansvar både mot individer som medverkar i forskningen men också ha i åtanke om forskningsresultaten kan nyttjas av andra och påverka andra. Ytterligare etiska aspekter att tänka på som forskare är att inte bedriva forskning å privata eller vissas ärende.104 Dessa uppförande krav har hafts i åtanke under uppsatsarbetets gång och det har strävats efter objektiv utgångspunkt utan inverkan av egna åsikter eller ideologiska ståndpunkter. I uppsatsen görs inga politiska ställningstaganden men ämnet och materialet gör uppsatsen politiskt laddad. Vidare påtalar även vetenskapsrådet vikten av att tala sanning om sin forskning, vara rättvis i sin bedömning av andras forskning, medvetet granska och redovisa utgångspunkten för forskningen samt öppet redovisa metoder och resultat.105 Då analysmaterialet finns i den offentliga sfären är därmed den etiska aspekten om att tala sanning särskilt relevant. Genom hela uppsatsen har ambitionen varit att vara så transparant och tydlig som möjligt för att de etiska kraven samt särskilt med tanke på de metodologiska svårigheterna som diskursteori och diskursanalyser överlag medför.
7. Resultat & Analys
I avsnittet nedan analyseras materialet genom diskursteori samt de retoriska troperna metonymi och metafor. Analysen ämnar svara på vilka krav som artikuleras under
vänsterdiskursen jämställdhetsdiskurs 2014 och 2018, respektive i högerdiskursen 2014. För att kunna urskilja en eventuell svängning från jämställdhet till jämlikhet i vänsterdiskursen undersöks även hur vänstern artikulerar jämlikhet under 2018 i kontexten ”lika villkor mellan
103 Bergström & Boréus, 2012: 405-406 104 vetenskapsrådet, 2011: 12
kön”. Avsnittet är indelat i två delar efter valåren 2014 samt 2018. I analysdelen för 2014 presenters först högerdiskursens jämställdhetsdiskurs följt av vänsterdiskursens
jämställdhetsdiskurs för 2014.
7.1 Högerdiskursens Jämställdhetsdiskurs 2014 Högerns Löner, företagande och arbetsrätt
Högerdiskursens jämställdhetsdiskurs inleds med ett sammanfattande uttalande av Annie Lööf (c) som i en partiledardebatt beskriver vad hon menar är de jämställdhetsframsteg som Alliansen har lyckats med under sina åtta år vid regeringsmakten;
Lönegapet har minskat med 2 procentenheter. Vi har aldrig haft så många heltidsarbetande kvinnor som nu. Vi har fler företagare som är kvinnor idag än 2006. Det är inte tillräckligt vi måste göra mer men då kan vi inte stänga ner kvinnodominerade branscher. Vi kan inte spela rysk roulett med kvinnors inflytande, möjlighet att driva företag, möjlighet att göra lönekarriär.106
I ovan nämnda citat artikuleras krav om minskade löneskillnader, heltidsarbete för kvinnor, kvinnors företagande, kvinnors inflytande och kvinnors lönekarriär. Genom att dessa krav sätts i relation till varandra i en ekvivalenskedja, utan att något är överordnad den andra, undertrycks olikheterna som återfinns i dessa krav då de står ensamma. Lööf pratar här om ”möjlighetens politik”, om framtidens möjligheter. Att just möjligheter står i centrum är naturligt för en liberalistisk diskurs där individens valmöjligheter prioriteras. Alla artikulerade krav bidrar till möjligheten att välja fritt vilket kan tolkas som att det skapas en metonymisk relation mellan kraven, då inget krav är överordnat den andra, utan kraven står som en del av helheten, det vill säga möjligheten. Möjligheten här kan förstås som en metafor för
jämställdheten. Något som också bidrar till hur högerdiskursens jämställdhetsdiskurs kan förstås är uttalandet om ”kvinnodominerade branscher”. Det artikuleras inga krav som argumenterar för att förändra strukturer i samhället, istället verkar det som att rätten till heltidsarbete och lönekarriär i kvinnodominerade branscher ses som lösningen för de flesta kvinnor. Om det argumenteras för att möjligheter är en metafor för jämställdhet är det
naturligt att alla inte kan få ”lika” eftersom för att skaffa incitament för att utvecklas förutsätts det att det finns möjligheter och skillnader. Därför är den lågavlönade kvinnobranschen viktig eftersom den fungerar som incitament för företagandet för kvinnor.
