Önskeschema - ett verktyg för jämvikt eller en källa till obalans? : En kvalitativ studie kring subjektiva och kontextuella aspekters betydelse för balans mellan arbetsliv och privatliv

Önskeschema - ett

verktyg för jämvikt eller

en källa till obalans?

En kvalitativ studie kring subjektiva och kontextuella aspekters

betydelse för balans mellan arbetsliv och privatliv

KURS: Examensarbete i företagsekonomi, 15 hp PROGRAM: HR-programmet

FÖRFATTARE: Anton Ek, Christel Almlöw EXAMINATOR: Ulf Larsson-Olaison

Förord

Denna studie är ett examensarbete inom företagsekonomi som skrevs vårterminen

2020 vid Jönköping University.

Tack till våra respondenter för den tid ni har avsatt och det engagemang ni har visat.

Ert deltagande och era erfarenheter har varit avgörande för att vi skulle kunna

genomföra denna studie.

Tack till vår handledare Jean-Charles Languilaire för ditt engagemang och den

inspiration du har förmedlat. Din förmåga att få oss att utveckla våra resonemang har

utöver ovärderlig hjälp vid vår studie även lett till en personlig utveckling hos oss.

JÖNKÖPING UNIVERSITY

Högskolan för lärande och

kommunikation

Examensuppsats, 15 hp

i Företagsekonomi

HR-programmet

Vårterminen 2020

SAMMANFATTNING

Christel Almlöw, Anton Ek

Önskeschema - ett verktyg för jämvikt eller en källa till obalans?

En kvalitativ studie kring subjektiva och kontextuella aspekters betydelse för

balans mellan arbetsliv och privatliv

Antal sidor: 34

Organisationers till synes ostrukturerade användning av önskeschema och skilda åsikter kring arbetssättets påverkan på medarbetarens balans mellan arbetsliv och privatliv, har utgjort grunden för denna studie. Ett sätt att förklara dessa åsiktsvariationer är genom individuella skillnader i medarbetarens värderingar och prioriteringar i livet vilket ledde fram till studiens kunskapsgap, att nivån av maskulinitet skulle kunna vara en faktor som har betydelse för individens balans. Studiens syfte är att förklara vilken betydelse nivån av maskulinitet har för medarbetarens balans mellan arbetsliv och privatliv vid användning av önskeschema.

Semistrukturerade kvalitativa intervjuer med respondenter som använder eller har använt önskeschema den senaste tiden genomfördes för att skapa ett underlag för att förklara vilken betydelse nivån av maskulinitet har för medarbetarens balans. Med anledning av vårt positivistiska förhållningssätt och studiens deduktiva ansats genomfördes en tematisk analys utifrån syftets grundläggande begrepp.

Respondenterna uppvisade en generellt låg maskulinitet samt en generell uppfattning om att önskeschema bidrar positivt till balans mellan arbetsliv och privatliv. Vid djupare analys kunde vi gruppera respondenterna i grupper med olika nivåer av maskulinitet, och fann att ju lägre nivå av maskulinitet medarbetaren har, desto mer anser medarbetaren att önskeschema har positivt effekt på deras balans. För detta samband krävs dock att individen uppvisar en grundläggande acceptans för arbetsvillkoren. Vi har funnit tre tänkbara skäl till detta: en tidskonflikt hos individen, en diskrepans mellan upplevd och verklig tid samt basala arbetsvillkor kallade hygienfaktorer.

Denna studie har visat att medarbetare med en lägre nivå av maskulinitet upplever att användning av önskeschema i högre grad hjälper dem att nå balans mellan arbetsliv och privatliv, än vad människor med en något högre maskulinitet upplever. Sambandet har dock endast studerats i olika nivåer av låg maskulinitet.

Nyckelord:

JÖNKÖPING UNIVERSITY

Högskolan för lärande och

kommunikation

Bachelor Thesis, 15 hp

in Business Administration

HR-program

Spring 2020

SUMMARY

Christel Almlöw, Anton Ek

Önskeschema - ett verktyg för jämvikt eller en källa till obalans?

En kvalitativ studie kring subjektiva och kontextuella aspekters betydelse för

balans mellan arbetsliv och privatliv

Number of pages: 34

Organizations seemingly unstructured use of self-rostering and differing views on how it impacts employees work-life balance, has formed the basis for this study. One way of explaining these variations is through individual differences in the employee’s values and priorities in life, which led to the research gap of this study: the level of masculinity could be a factor affecting the individuals balance. The purpose of this study is to explain the effect that the level of masculinity has on the employee’s work-life balance when using self-rostering.

Semi-structured qualitative interviews of respondents who currently use or have used self-rostering recently, have been conducted to create a basis for assessing their level of masculinity and whether they feel that self-rostering is positive for their balance. Due to our positivistic and deductive approach, we made a thematic analysis based on the clear concepts of the purpose. The respondents generally showed a low level of masculinity as well as a general perception that the self-rostering has a positive impact on work-life balance. Through further analysis, we were able to divide the respondents into groups with different levels of masculinity. Respondents with a lower level of masculinity showed that they consider self-rostering more positive for their work-life balance. This connection requires the individual to have a basic acceptance of the working conditions. We have found three possible reasons for this: time conflict in the individual, discrepancy between psychological and actual time, and basic working conditions called hygiene factors.

This study has shown that a lower level of masculinity leads to a more positive experience of work-life balance when applying self-rostering. However, the relationship has only been studied at different levels of low masculinity.

Keywords:

Business Administration

Innehåll

1 Inledning ... 1

1.1 Medarbetarens möjlighet att balansera sitt arbetsliv och privatliv vid användning av önskeschema... 1

1.2 Kontextens betydelse ... 2

1.3 Nivån av maskulinitet, vilken betydelse har den? ... 2

1.4 Syfte ... 3

1.5 Speciella begränsningar pga. av Covid-19 ... 4

2 Metodologi och forskningsplan ... 5

2.1 Realistisk ontologi och positivistisk epistemologi ... 5

2.2 Forskningsplan ... 5

3 Teoretisk referensram ... 7

3.1 Balans mellan arbetsliv och privatliv   ... 7

3.1.1 Balans och konflikt mellan individens olika roller    ... 7

3.1.2 Tidsbaserad konflikt ... 8

3.2 Kontroll av tid genom önskeschema   ... 9

3.2.1. Individens möjlighet till kontroll över tiden ... 9

3.2.2 Kontroll av tid genom önskeschema    ...10

3.3 Maskulinitet   ...11

3.4 Sammanfattning och hypotes  ...12

4 Metod ...14 4.1 Skrivbordsundersökning ...14 4.2 Litteraturundersökning ...14 4.3 Insamlingsmetoder ...16 4.3.1 Semistrukturerade intervjuer ...16 4.3.2 Val av respondenter ...16 4.3.3 Intervjufrågor ...17

4.3.4 Genomförande av semistrukturerade intervjuer ...18

4.4 Ansatsmetoder ...19

4.5 Kvalitet och etiskt förhållande i forskningen ...20

4.5.1 Kvalitet ...20

4.5.2 Etiskt förhållande i forskningen ...22

5. Empirisk analys ...23

5.1 Respondenter som grupp ...23

5.1.1 Respondenternas generella nivå av maskulinitet ...23

5.1.2 Respondenternas generella upplevelse av önskeschemas påverkan på balans mellan arbetsliv och privatliv ...24

5.2 Gruppering av respondenter ...25

5.2.1 Respondenternas olika nivå av maskulinitet ...25

5.2.2 De olika gruppernas upplevelser av önskeschemats påverkan på balans mellan arbetsliv och privatliv ...26

5.3 Delvis bekräftad hypotes ...29

6. Slutsats ...31

6.1 Slutsats ...31

6.2 Teoretiska bidrag ...32

6.3 Praktiska bidrag ...33

Tabell- och figurförteckning

Figur 1.1: Nationell nivå av maskulinitet 3

Figur 3.1: Hypotes 13

Tabell 5.1: Vad tycker du är viktigt på ett arbete och en arbetsplats? 21 Figur 5.1: Gruppering utefter nivå av maskulinitet 23 Figur 5.2: Gruppering utefter önskeschemas påverkan 25 Figur 5.3: Delvis bekräftad hypotes 27 Figur 6.1: Delvis uppfyllt kunskapsgap 30

1

1 Inledning

Önskeschema är ett arbetssätt för schemaläggning där medarbetaren ges möjlighet till att själv kontrollera sin arbetstid genom att göra ett förslag på sitt eget schema för en viss schemaperiod, med utgångspunkt i organisationens behov. Vi har funnit att tidigare forskning kring önskeschema inte har tagit hänsyn till vilken betydelse nivån av maskulinitet har för medarbetarens balans mellan arbetsliv

1.1 Medarbetarens möjlighet att balansera sitt arbetsliv och privatliv vid

användning av önskeschema

Vid praktik på kommunala HR-avdelningar observerade författarna att det inom organisationerna fanns en splittrad bild bland både chefer och medarbetare kring användning av önskescheman i relation till att kunna planera och balansera sin tid. Även om avdelningarna inom organisationen hade liknande verksamhetsområden, observerades en till synes osystematisk användning av önskeschema där vissa avdelningar använde arbetssättet och andra inte. Av individerna som använde önskeschema beskrevs det av somliga som ett ”bra sätt att kunna kontrollera sin arbetstid i relation till sitt privatliv” (personlig kommunikation, u.d.)1 och att de upplevde att balansen mellan privatliv och arbetsliv blev bättre än vid vanlig schemaplanering. Andra hade åsikter kring att de ändå inte alltid fick det schema som de önskade (personlig kommunikation, u.d.)1 och många kände sig ”mer stressade än tidigare” (personlig kommunikation, u.d.)1

. Det senare berodde på att användningen av önskeschema gör att medarbetarens schema står klart relativt sent i processen jämfört med andra sätt att hantera scheman och att det därmed blev svårt att planera och balansera sin tid kring både arbetsliv och privatliv på lite längre sikt. Det fenomen vi identifierat och som i denna studie benämns som önskeschema innebär ett arbetssätt där personalen ges möjlighet till att själv kontrollera sin arbetstid genom att göra ett förslag på sitt eget schema för en viss schemaperiod, vilket därefter granskas och fastställs av ansvarig chef. Vi förbryllades av de olika uppfattningarna och funderade kring om detta kunde bero på skillnader i individernas värdering och prioritering av livets olika delar. För att kunna förstå hur önskeschema påverkar individens balans mellan arbetsliv och privatliv behöver vi förstå vad denna balans innebär vilket vi presenterar i nästa stycke. Balans mellan arbetsliv och privatliv handlar om hur individen kan finna balans mellan sina olika roller. Det handlar om att individen ska kunna vara tillfreds med sin roll i både i sitt arbetsliv och i sitt privatliv (Bambra, Whitehead, Sowden, Akers & Petticrew, 2008; Greenhaus & Beutell, 1985). Ett sätt att förklara balans mellan olika delar i livet är att det är en frånvaro av konflikter mellan dessa delar (Greenhaus & Beutell, 1985). Om individen upplever konflikter mellan arbetsliv och privatliv uppstår en obalans för individen. Arbetslivet kan alltså påverka privatlivet likväl som privatlivet kan påverka arbetslivet, och bägge delar av livet kan bidra till att obalans uppstår (Byron, 2005; Mansour & Tremblay, 2018). Denna obalans kan uppstå i tre olika grundläggande typer, som alla tre dessutom även kan påverka varandra (Greenhaus & Beutell, 1985). Den första typen är obalans i form av att det är svårt för individen att planera sin tid så att den räcker till båda delar. En annan typ är obalans som kan uppstå på grund av för hög belastning vilket kan medföra att stress från ena delen påverkar den andra. Den sista är obalans som uppstår genom att ett beteende överförs från en del av livet till en annan där det ger upphov till bekymmer (Greenhaus & Beutell, 1985). I förhållande till önskeschema är det i denna studie tidsfaktorn och individens relation till tid, som är den mest relevanta av dessa tre typer av konflikter. Tid är på flera sätt väsentligt

1

2 både för individen och för organisationer. Organisationer består av människor som ägnar sin tid åt organisationen. Begreppet “Human Resources” beskriver människorna i organisationen som en resurs, som organisationen ständigt måste förhålla sig till och arbeta med för att säkerhetsställa sin tillgång på resursen (Heery & Noon, 2008). Hur önskeschema påverkar individens balans samt hur detta påverkas av kontexten presenterar vi i nästa stycke.

1.2 Kontextens betydelse

Likt våra observationer visar tidigare forskning en splittrad bild kring huruvida önskeschema har en positiv eller negativ påverkan på individens upplevda balans mellan arbetsliv och privatliv. Nijp, Beckers, Geurts, Tucker och Kompier (2012) menar att arbetstidskontroll påverkar individens balans mellan arbetsliv och privatliv positivt. Önskeschema är en form av arbetstidskontroll som har visats förbättra individens balans mellan arbetsliv och privatliv genom möjligheterna att själv kunna planera sin tid (Albrecht, Kecklund, Rajaleid & Leineweber, 2017; Barret & Holme, 2018; Albertsen, Garde, Nabe-Nielsen, Hansen, Lund & Hvid, 2014). Nijp et al. (2012) förklarar att låg arbetstidskontroll ofta kopplas till konflikter mellan arbetsliv och privatliv samtidigt som hög arbetstidskontroll snarare kopplas ihop med bättre möjligheter och färre konflikter vad gäller balans mellan arbetsliv och privatliv. Dock brskriver Nabe-Nielsen, Lund, Ajslev, Hansen, Albertsen, Hvid och Garde (2013) istället att det med önskeschema finns en potentiell negativ effekt för individens balans eftersom arbetstidens regelbundenhet och förutsägbarhet minskar och att detta istället kan påverka balans mellan arbetsliv och privatliv negativt.

Kaushal (2019) menar att balans mellan arbetsliv och privatliv berör alla som jobbar oavsett om de har egen familj eller inte, och att även de som främst har sig själva att ta hänsyn till ofta upplever en viss nivå av obalans mellan arbetsliv och privatliv. Kossek, Ruderman, Braddy och Hannum (2012) menar att värderingen av livets olika roller är en individuell bedömning som skiljer sig åt mellan olika individer. Ett annat sätt att se på livets olika delar är att det inte bara består av arbetsliv och privatliv, utan att det istället kan delas upp i fyra områden; arbetsliv, familj, socialt liv och den egna privata sfären (Languilaire, 2009). För att hantera detta finns två huvudsakliga strategier, integrera eller segmentera delarna vilket kan ske på sju olika sätt där tid är en aspekt (Languilaire, 2009). Languilaire, (2009) menar vidare att tid är någonting subjektivt och att ett sätt är att se på tid är utefter den mätbara tiden som individen ägnar åt en viss aktivitet, alltså den faktiska tiden och ett annat sätt att se på tiden är i förhållande till hur mycket tid individen själv uppfattar att den spenderar på en viss aktivitet, den uppfattade tiden. Detta innebär att såväl upplevelse av tid som individens livsbalans är beroende av subjektiva bedömningar och individens egna värderingar och prioriteringar avseende användningen av sin tid. Ollier-Malaterre (2013) menar att nationell kultur påverkar hur individen ser på familj och arbetsliv. Beroende på vilken nationell kultur individen lever i värderas familj och arbetsliv på olika sätt. Ett sätt att beskriva kultur är som en människas mentala programmering som innehåller känslor, tankar och agerande i olika situationer (Hofstede, 2011). Dessa känslor och tankar går att dela upp och kategorisera i olika dimensioner som utgår från olika delar av människors grundläggande behov (Hofstede, 2011) vilket vi diskuterar i nästa stycke.

1.3 Nivån av maskulinitet, vilken betydelse har den?

En av dessa dimensioner är maskulinitet vilket handlar om att individer med en låg nivå av maskulinitet i högre grad värdesätter fritid, relationer och livskvalitet, än individer med en hög nivå av maskulinitet som värdesätter arbetsliv, ambition, rikedom och konkurrens högst (Hofstede, 1983). Viljan att göra karriär och att bli chef på sin arbetsplats är markant lägre vid en låg nivå av maskulinitet (Hofstede, 1998). Vid en låg nivå av maskulinitet är det vidare viktigt att söka samförstånd och förståelse för andra människor, medan tävling och

3 konkurrens är viktigt vid en hög nivå maskulinitet (Hofstede, 2011). I ett generellt perspektiv jobbar människor med en låg nivå av maskulinitet för att kunna leva, medan människor med en hög nivå av maskulinitet lever för att kunna jobba (Hofstede, 2011). Utifrån detta skulle vi kunna anta att individens balans mellan arbetsliv och privatliv prioriteras på olika sätt beroende på i vilken nivå av maskulinitet frågan ställs i. En del av vår skrivbordsundersökning kring befintlig forskning om önskeschema och dess påverkan på balans mellan arbetsliv och privatliv utgjordes av en genomgång av 17 relevanta fallstudier. Av dessa 17 fallstudier var 13 gjorda i i USA eller Storbritannien. Till exempel beskriver Barret och Holme (2018) hur önskeschema kan påverka balans mellan arbetsliv och privatliv hos NHS vilket är Storbritanniens sjukvård. Enligt Hofstedes index har båda dessa länder en relativt hög nivå av maskulinitet till skillnad från exempelvis Sverige som har låg nivå av maskulinitet (Hofstede insights, 2020) vilket visualiseras i figur 1.1, Nationell nivå av

maskulinitet.

Figur 1.1: Nationell nivå av maskulinitet

Vi har observerat skillnader kring hur balans mellan arbetsliv och privatliv påverkar individen vid användning av önskeschema. Vid genomgång av befintlig forskning kring användande av önskeschema har vi funnit att denna till stor del är genomförd i högt maskulina kulturer. Nivån av maskulinitet skulle kunna vara något som påverkar individens upplevelse. Ett kunskapsgap har identifierats eftersom tidigare forskning inte tagit hänsyn till vilken betydelse nivån av maskulinitet har för medarbetarens balans mellan arbetsliv och privatliv vid användning av önskeschema. Vi kommer i vår studie att fokusera på medarbetarens nivå av maskulinitet och huruvida det finns skillnader om användning av önskeschema sker i lågt eller högt maskulina kulturer. Ökad kunskap kring betydelsen av nivån av maskulinitet i relation till önskeschema och balans mellan arbetsliv och privatliv kan hjälpa arbetsgivare vid beslutsfattning kring val av strategier och policys gällande hantering av arbetstid inom organisationen. Detta har lett oss fram till studiens syfte.

1.4 Syfte

Vårt syfte är att förklara vilken betydelse nivån av maskulinitet har för medarbetarens balans mellan arbetsliv och privatliv vid användning av önskeschema.

4

1.5 Speciella begränsningar pga. av Covid-19

Denna forskning har genomförts under våren 2020 när världen drabbades av den så-kallade Covid-19 krisen. Covid-19 är ett virus som ledde till att det globala samhället pausade. Rekommendationer från WHO (World Health Organisation) och myndigheter i Sverige uppmanade till att hålla ett socialt avstånd och undvika att träffa andra i större grupper samt under längre perioder. Det ledde till att distansarbete rekommenderas för många anställda samt att ett antal organisationer stängde dörrarna för externa partner. Allt detta ledde också till en oro hos många.

Covid-19 kontexten kan ha påverkat denna forskning på ett indirekt sätt men idag kan det vara svårt för oss att utvärdera detta och diskutera indirekta konsekvenserna. Eftersom samtliga respondenter var verksamma inom vård- eller omsorgsverksamhet och att restriktioner gällande besök gällde inom dessa verksamheter, var det inte möjligt för forskarna att kunna träffa respondenterna fysiskt. På ett direkt sätt har Covid-19 påverkat studien genom att forskarna genomförde intervjuer via telefon istället för att vara på samma plats som respondenterna.

5

2 Metodologi och forskningsplan

En grundläggande vetenskapsteori är nödvändig för att fastställa synen på verklighetens beskaffenhet samt förhållandet till kunskap (Blomkvist, Hallin & Lindell, 2018). En realistisk ontologi och en positivistisk epistemologi gör det möjligt för oss att studera fenomenet önskeschema som det är och på ett relativt objektivt sätt, vilket är lämpligt i förhållande till syftets tre tydliga och grundläggande begrepp likväl som fenomenets karaktär. Valet att genomföra en kvalitativ fallstudie med en deduktiv ansats gör det möjligt att studera önskeschema i verkligheten och förstå dess komplexitet.

2.1 Realistisk ontologi och positivistisk epistemologi

Balans mellan arbetsliv och privatliv består av flera olika delar där tid, som kan hanteras med önskescheman som denna studie handlar om, är en av dem. Individens balans är subjektiv och alltid beroende av såväl individuella som kontextuella skillnader och omständigheter, vilket vi anser är oberoende av hur det observeras. En realistisk ontologi utgår från att verkligheten är som den är oberoende av om den betraktas eller ej (Blomkvist et al., 2018). Att önskescheman används som ett verktyg för organisationens arbete med personalplanering oavsett vår betraktelse eller ej, är ett rimligt antagande vid förklaring av dess betydelse för medarbetarens balans mellan arbetsliv och privatliv och gör det naturligt för oss att anta ett realistiskt ontologiskt perspektiv. Människor har olika syn på tid och vi finner det realistiskt att utgå från att synen på önskeschema och dess påverkan är subjektiv. Denna studie syftar till att förklara vilken betydelse medarbetarens nivå av maskulinitet har för upplevelsen av balans mellan arbetsliv och privatliv vid användning av önskeschema. Studiens syfte består av tydliga begrepp och fenomen, och en tydlig koppling finns mellan dem. Denna studie utgår från en positivistisk epistemologi eftersom vi som forskare har ett lågt behov av att tolka och bedöma relevansen i syftets olika delar på grund av dess tydlighet, utan att vi istället kan studera fenomenet som det faktiskt är. Ett positivistiskt synsätt fokuserar på att beskriva saker objektivt med minimal påverkan och tolkning av forskaren (Bryman & Bell, 2017). Vidare menar vi att ett positivistiskt synsätt är fördelaktigt för att minska risken att forskarens egna tolkningar och bedömningar får en alltför stor påverkan på resultatet.

2.2 Forskningsplan

Deduktiv ansats

Enligt det kunskapsgap vi identifierat saknas forskning kring vilken betydelse nivån av maskulinitet har för medarbetarens balans mellan arbetsliv och privatliv vid användning av önskeschema. För att kunna svara på detta anser vi att en deduktiv ansats är fördelaktig eftersom vår studie har tre tydliga grundläggande begrepp där det redan finns en omfattande mängd befintlig teori. En deduktiv ansats innebär att relevanta teorier kring ämnet först studeras och därefter genomförs en empirisk undersökning vars resultat tillsammans med teori svarar på syftet (Bryman & Bell, 2017). Genom en deduktiv ansats kan vi försäkra oss om att vi har en tillräckligt teoretisk grund för att förstå dessa tre grundläggande begrepp och deras betydelse för varandra, innan datainsamling påbörjas. I vår teoretiska referensram presenterar vi teori kring begreppen var för sig men också kring deras betydelse för varandra vilket sedermera också hjälper oss att ta fram frågor som är relevanta i relation till vårt syfte. I vårt fall med syftets tydliga begrepp och tydlighet i vad som ska förklaras anser vi att det är positivt att ansatsen fokuserar på det som vi som forskare letar efter. Detta ligger också i linje med vårt positivistiska förhållningssätt. Den deduktiva ansatsen har mottagit mycket kritik för

6 att den tenderar att endast fokusera på sådant som forskaren letar efter (Bryman & Bell, 2017). Trots vår deduktiva ansats avser vi av denna anledning att vid eventuellt påträffande av relevanta och viktiga nya aspekter som bidrar till förklaring av det observerade fenomenet, att ta med även dessa i vår analys.

Kvalitativ studie

För att förstå studiens begrepp som kan uppfattas olika beroende på i vilken kontext individen lever och vilka förutsättningar individen har krävs att denna får presentera sina subjektiva upplevelser. Balansen mellan arbetsliv och privatliv är komplex och består av olika delar, och påverkar olika människor på olika sätt. Kontroll av arbetstid genom önskeschema kan uppfattas på olika sätt av olika individer likväl som deras nivå av maskulinitet påverkar medarbetarens upplevelse. Detta innebär att förståelsen för individen och för individens situation är högst central för oss som forskare. Det har lett oss till att göra en kvalitativ studie för att få möjlighet till en djupare förståelse kring individens subjektiva bild av önskeschema och balans mellan arbetsliv och privatliv samt vilken betydelse nivån av maskulinitet har. En kvalitativ metod använder sig i huvudsak av ord (Bryman & Bell, 2017) vilket vi menar kan hjälpa oss att få denna förståelse.

Fallstudie

Denna studie syftar till att förklara vilken betydelse nivån av maskulinitet har för medarbetarens balans mellan arbetsliv och privatliv vid användning av önskeschema. Hur önskeschema påverkar individens balans mellan arbetsliv och privatliv är beroende av flera olika faktorer och är dessutom individuell från person till person. För att kunna se dessa faktorer och individuella skillnader i verkligheten har en fallstudie valts som typ av forskning, vilket Blomkvist et al. (2018) säger är fördelaktigt i förhållande till ett förklarande syfte. En fallstudie ger forskaren en god möjlighet att studera ett fenomen i verkligheten (Blomkvist, et al., 2018) vilket är fördelaktigt för att kunna svara på studiens syfte och det fenomen det innehåller. Blomkvist et al. (2018) menar vidare att det vid en fallstudie är viktigt att tillräcklig mängd information samlas in för att kunna förklara det fenomen som studien syftar till att förklara. Detta passar denna studie väl då syftet innehåller önskeschema som ett fenomen och består av tydliga begrepp.

En bra och detaljerad beskrivning av verkligheten ligger även väl i linje med vårt positivistiska förhållningssätt och hjälper oss att svara på studiens syfte. Vid en fallstudie finns det bättre möjlighet att få fram en empiri som beskriver hur verkligheten ser ut och dess komplexitet, än till exempel genom ett experiment (Blomkvist et al., 2018).

Sammanfattningsvis leder vår realistiska ontologi och vårt positivistiska förhållningssätt till att vi ur ett relativt neutralt perspektiv kan observera och studera de existerande begreppen som beskrivs i studiens syfte. I en fallstudie kan vi studera önskeschema som fenomen i dess verkliga miljö och en kvalitativ metod gör det möjligt för oss att förstå hur detta fenomen påverkar människor genom ord och beskrivningar.

7

3 Teoretisk referensram

För att förklara vilken betydelse nivån av maskulinitet har för medarbetarens balans mellan arbetsliv och privatliv vid användning av önskeschema har vi i vår forskningsplan valt en deduktiv ansats. Det innebär att först identifiera teorier och idéer från befintlig litteratur för att sedan utifrån dessa formulera hypotes som ska bekräftas eller förkastas (Bomkvist et al., 2018). Studiens syfte har tre grundläggande begrepp som är till grund för detta kapitels avsnitt och beskrivs var för sig i de tre första kapitlen. Detta kopplas sedan samman i det fjärde kapitlet vilket leder fram till studiens hypotes. I avsnitt 3.1 beskriver vi balans mellan arbetsliv och privatliv, i avsnitt 3.2 beskriver vi önskeschema och i avsnitt 3.3 beskriver vi maskulinitet.

3.1 Balans mellan arbetsliv och privatliv  

Det första grundläggande begreppet i studiens syfte är balans mellan arbetsliv och privatliv. För att presentera balans mellan arbetsliv och privatliv på ett tydligt sätt presenterar vi först bakgrunden till ämnet samt hur individens olika roller kan orsaka konflikter. Sedan går vi djupare kring den konflikt som är mest relevant för vårt ämne, tidskonflikten.

3.1.1 Balans och konflikt mellan individens olika roller   

Forskare har studerat balans mellan arbetsliv och privatliv i decennier (Greenhaus & Beutell, 1985; Grzywacz & Carlson, 2007). Arbetsmarknaden har med tiden förändrats och de traditionella rollerna som fanns till en början, där kvinnorna var hemma och ansvarade för hushållssysslor och familj medan mannen gick till jobbet, är inte självklara längre. Dessa har istället ersatts av en arbetsmarknad där både män och kvinnor i högre grad förväntas ha ett arbete och ta ansvar för såväl familj och fritidsaktiviteter som hemmets sysslor (Breaugh & Frye, 2008; Byron, 2005). I en litteraturöversikt beskriver Allen, Herst, Bruck och Sutton (2000) hur begreppet balans mellan arbetsliv och familjeliv togs upp så tidigt som år 1964 av Kahn, Wolfe, Quinn, Snoek och Rosenthal och att detta då främst handlade om att individen skulle kunna kombinera arbetsliv och familjeliv utan att uppleva konflikter dem emellan. För dagens arbetskraft där arbetsmarknaden är mer jämställd är både karriär, familj och fritid viktigt för båda parter (Byron, 2005; Ehrhart, Mayer & Ziegert, 2012). Det som från början handlade om att individer med familj sökte balans mellan arbetsliv och familj har utvecklats till att handla om individens balans mellan arbetsliv och privatliv och innefattar alltså även de som lever utan familj (Ehrhart et al., 2012). Dagens arbetskraft har olika roller att uppfylla vilket lett till utmaningar i att räcka till i de olika delarna (Byron, 2005), detta diskuteras i nästa stycke. Forskningen har i decennier fokuserat främst på hur arbetslivet påverkar privatlivet utan att ta hänsyn till att privatlivet också kan påverka arbetslivet (Byron, 2005). Allen et al., (2000) och Byron (2005) menar att individen kan uppleva inre konflikter kring sina roller oberoende av vilken roll som påverkar den andra. Vidare fokuserar mycket av forskningen kring ämnet på negativa konsekvenser som konflikter och obalans mellan arbetsliv och privatliv, men det är samtidigt viktigt att påpeka att arbetsliv och privatliv också kan ha en positiv effekt på varandra eftersom de är så nära sammankopplade och att positiva upplevelser från den ena delen kan spilla över på den andra

Balans mellan arbetsliv och privatliv handlar om hur individen kan finna balans mellan sina olika roller. Som vi tidigare nämnt är ett sätt att se på livets olika delar att det inte bara består av arbetsliv och privatliv, utan att det istället kan delas upp i fyra områden; arbetsliv, familj, socialt liv och den egna privata sfären. Även om alla dessa delar påverkar individens balans så finns det en skillnad mellan arbetslivet och övriga delar i och med att de faktiska förutsättningarna för arbetslivet ofta fastställs av en arbetsgivare och därmed är svårare för individen själv att påverka. Vi kommer i vår studie att hantera balans mellan arbetsliv och privatliv som att individen finner balans mellan arbetslivet och övriga delar av livet. Grzywacz

8 och Carlson (2007) beskriver hur Greenhaus och Allen menar att balans mellan arbetsliv och privatliv uppnås när individens ”effektivitet och tillfredställelse i arbets-och familjeroller är förenlig med individens livsprioriteringar” (Grzywacz & Carlson, 2007, s. 457, egen översättning). Detta tenderar till att inte ta hänsyn till att individen har en begränsning vad gäller energi och resurser. När resurserna inte räcker till, till exempel när tiden att dela mellan de olika rollerna inte är tillräcklig, försvårar det för individen att finna balans (Grzywacz & Carlson, 2007). När individen inte hittar en balans mellan sina roller i arbetslivet och privatlivet uppstår inre konflikter (Allen et al., 2000; Greenhaus & Beutell, 1985). Dessa inre konflikter definieras som: “en form av inre rollkonflikt där rolltrycket från arbets- och familjedomänerna är ömsesidigt inkompatibla i något avseende” (Greenhaus & Beutell, 1985, s. 77, egen översättning). Genom att ha olika roller att förhålla sig till tenderar många att känna sig vilsna och uppleva det tvetydigt hur de ska hantera dessa roller vilket gör att de upplever inre konflikter vad gäller balansen mellan arbetsliv och privatliv (Byron, 2005). Detta riskerar att påverka både individen och organisationen negativt. Att inte ta hänsyn till obalansen kan ha ödesdigra konsekvenser både för organisationen i form av bland annat sjukfrånvaro och som ohälsa hos individen (Breaugh & Frye, 2008). I vår studie ser vi på balans mellan arbetsliv och privatliv som något subjektivt där endast individen kan avgöra om denna upplever balans eller konflikter dem emellan. Vidare tar vi även hänsyn till att detta kan påverkas både av arbetsliv och privatliv.

3.1.2 Tidsbaserad konflikt

Som vi tydliggjort tidigare fokuserar denna studie endast på konflikten kring individens tid vilket innebär att endast den konflikten presenteras djupare. Tid är något som finns i begränsad mängd för alla människor och tid som spenderas på en viss roll är omöjlig att spendera på en annan. En tidskonflikt kan uppstå på två olika sätt, dels där den ena rollen kräver fysisk närvaro av individen och detta upptar tid som egentligen ska läggas på den andra rollen. Dels då individen fysiskt finns på plats men mentalt spenderar sin tid i den andra rollen. Balans mellan arbetsliv och privatliv är avhängande av hur tiden delas upp mellan dessa. Ofta finns ett visst antal timmar som är förväntade att spenderas på arbete respektive privatliv och när detta inkräktar på varandra uppstår en konflikt (Greenhaus & Beutell, 1985). Det kan till exempel vara när en deadline stundar på arbetet och individen måste jobba mer än förväntat vilket påverkar mängden tid som är möjlig för individen att spendera på privatlivet. Likaså kan händelser i privatlivet som exempelvis sjuka barn som behöver omvårdnad av en förälder, göra att dennes arbetsliv blir påverkat och problem uppstår som exempelvis svårigheter med att hinna klart med arbetsuppgifter i utsatt tid (Jones, Burke & Westman, 2006). Den mängd tid som läggs på arbetslivet påverkar privatlivet (Geurts et al., 2009) vilket Jansen, Kant, Nijhuism, Swaen och Kristensen (2004) menar handlar om att långa arbetsdagar, mycket övertid och pendling till och från arbetet leder till ökade konflikter för individen mellan arbetsliv och privatliv i relation till tid.

Som vi nämnt tidigare menar Languilaire (2009) att det finns två olika sätt att se på tid och tidsgränser, faktiskt tid och upplevd tid. Den uppfattade tiden är inte nödvändigtvis densamma som den faktiska tiden utan är beroende av individens uppfattning och bedömning. Ett exempel på detta kan vara pendling till och från jobbet som rent faktiskt inte är arbetstid men som uppfattas som det av vissa individer och inte av andra. Människor som har svårt att mentalt släppa sitt arbete efter arbetstidens slut kan uppleva arbetstid även efter sitt arbetspass, även om arbetstiden rent faktiskt är slut. Det är av vikt att ta hänsyn till den uppfattade arbetstiden vid undersökning av balans och arbetsliv eftersom den nödvändigtvis inte är samma som den faktiska arbetstiden. Den tid som uppfattas som privatliv kan handla om att gå ut och äta på lunchen och därmed koppla bort arbetslivet en stund. Det kan också handla om tiden på kvällen tillsammans med familjen eller den lediga helgen där arbetslivet inte påverkar. Det handlar om möjligheten att mentalt ägna sin tid åt sådant som inte anses vara arbete, att tänka på annat. För att individen ska känna att tiden räknas som privatliv, är

9 det mest avgörande att individen inte anser att det den gör är relaterat till arbetslivet. I denna studie ser vi på tid som en resurs som individen fördelar mellan arbetslivet och privatlivet, och när problem med denna fördelning uppstår ökar risken för konflikter och obalans mellan arbetsliv och privatliv. Vi kommer ta hänsyn både till den faktiska och den uppfattade tiden. Ett sätt att minska tidskonflikten mellan arbetsliv och privatliv kan vara genom att ge individen ökad kontroll över sina arbetstider vilket vi presenterar i nästa avsnitt.

3.2 Kontroll av tid genom önskeschema  

Syftets andra grundläggande begrepp som ingår i studiens teoretiska referensram är önskeschema. För att förstå detta presenterar vi först ett avsnitt om hur kontroll över tiden påverkar individen genom arbetstidskontroll och genom gränsdragning. Detta kopplar vi sedan till önskeschema och hur detta är en form av kontroll över tiden.

3.2.1. Individens möjlighet till kontroll över tiden

Önskeschema är en form av arbetstidskontroll och för att förstå hur önskeschemat påverkar en individ presenterar vi här teori kring arbetstidskontroll. Arbetstidskontroll handlar om medarbetarens möjligheter att kontrollera när och hur arbetstiderna ska förläggas (Karhula et al., 2019). Begreppet arbetstidskontroll är ett brett begrepp som innebär flexibla start- och sluttider, flexibla arbetspass, möjlighet att påverka arbetets innehåll, flexibla raster samt även planering av semester och dylikt (Ala-Mursula, Vehtera, Kivimäki, Kevin & Pentti, 2002; Beckers, Kompier, Kecklund & Härmä, 2012). Endast vissa av dessa delar används vid önskeschema. Vid framtagning av vår teoretiska referensram har vi tagit hänsyn till att begreppet arbetstidskontroll kan innebära flera saker och fokuserat på det vi anser vara relevant i relation till tid och önskeschema. Vi har därför inte tagit med ämnen som istället berör andra former av arbetstidskontroll, till exempel flextider med varierande start och sluttider på arbetspassen. Vikten av att ha kontroll och att kunna påverka sin egen situation är något som Karasek (1979) har som utgångspunkt i sin modell. Karaseks grundläggande modell behandlar krav och kontroll och innebär att ju högre kontroll en individ har desto bättre klarar den av att möta kraven från sin omgivning. Låg kontroll i kombination med höga krav ökar risken för ohälsa och dålig prestation, medan en högre kontroll leder till en bättre möjlighet att möta kraven på ett bra sätt (Karasek, 1979). Vi fokuserar i denna studie på hur ökad kontroll av tid kan gynna individen. Att få kontroll över sin situation har visats positivt för individens balans mellan arbetsliv och privatliv.

Vad som är balans mellan arbetsliv och privatliv eller konflikter kring individens olika roller är subjektivt och endast individen själv kan avgöra huruvida den upplever ett problem eller inte. Det är inte situationen som avgör utan individens upplevelse och kontroll kring den. Både kontroll över sin arbetstid men också kontroll över vilka arbetspass man jobbar leder till mer balans (Clutterbuck, 2003). Greenhaus och Betuell (1985) menar att när individen själv kan påverka och kontrollera hur denne delar upp sin tid, minskar riskerna för inre konflikter. På en arbetsplats där två grupper jobbade olika många timmar per vecka upplevde den gruppen som jobbade flest timmar färre konflikter än gruppen som jobbade färre timmar. Detta visade sig bero på att individerna med längre arbetsdagar hade full kontroll över hur många timmar de skulle arbeta jämfört med de som jobbade färre timmar som inte hade kontroll utan fick jobba då det krävdes. De sistnämnda upplevde då inre konflikter kring tiden till skillnad från de första (Greenhaus & Beutell, 1985). Detta tydliggör att det inte är situationen utan en subjektiv upplevelse och bedömning från individen som avgör huruvida det uppstår konflikter eller inte. Om individen själv tar beslut att jobba extra många timmar inför stundande deadline tenderar detta alltså att upplevas mer kontrollerat och mindre jobbigt än om denna blir tvingad till det eftersom individen själv tagit beslutet och därmed har kontroll över sina arbetstider. Detta innebär vidare att trots att tid från privatlivet lagts på arbetslivet är individen

10 ändå tillfreds med utfallet vilket innebär att konflikt mellan rollerna inte blir lika omfattande alternativt uteblir (Clutterbuck, 2003).

Ett annat sätt att kontrollera sin arbetstid är gränsdragning mellan olika roller. Individer separerar och integrerar arbetsliv och privatliv i olika utsträckning och på olika sätt. Languilaire, (2009) menar att det finns sju olika aspekter kring hur individen kan dra sina gränser, tid, plats, relationer, känslor, tankar, beteenden och stress och energi, vilka samtliga påverkar på olika sätt eftersom alla integrerar och separerar på olika sätt. Det är individuellt hur mycket individen tillåter integrering och separation i de olika aspekterna (Languilaire, 2009) vilket innebär att det är subjektivt huruvida individen upplever kontroll över sin tid eller inte. Kossek et al., (2012) finner att individer med lägre kontroll över sin gränsdragning upplever mer konflikter och har svårare att finna balans mellan arbetsliv och privatliv än de med hög kontroll över sin gränsdragning. I vår studie anser vi att individen kan påverka sin balans mellan arbetsliv och privatliv genom att ges kontroll över både arbetstider och privatliv. Detta påverkas utav individens förmåga till gränsdragning mellan olika roller vilket återigen bekräftar att det är subjektivt och att olika individer har olika uppfattningar. Önskeschema är som tidigare nämnts ett sätt att kunna kontrollera både arbetsliv och privatliv vilket presenteras vidare i nästa avsnitt.

3.2.2 Kontroll av tid genom önskeschema   

“Self-scheduling" och “self-rostering" är två ord som beskriver ett arbetssätt där personalen arbetar med att planera sina egna arbetstider. Hung (1992) och Teahan (1998) beskriver “self scheduling” som arbetssättet när en grupp av medarbetare utvecklar sitt eget schema utefter de direktiv kring organisationens personalbehov och andra gällande förutsättningar som de fått. Varje individ skapar sitt eget schema genom att välja olika pass. Individen har då möjlighet att lägga sina arbetstider så att dessa passar ihop med övriga prioriteringar i privatlivet förutsatt att det också överensstämmer med de krav som organisationen har (Hung, 1992; Teahan, 1998). När samtliga medarbetare skapat sitt individuella schema ska detta sedan studeras, eventuellt korrigeras och godkännas av ansvarig chef (Bailyn, Collins & Song, 2007). Chefens roll i schemaläggningen minskar avsevärt då denna endast behöver tillse att organisationens behov är uppfyllda istället för att pussla och tillse individernas olika behov och önskemål (Teahan, 1998). “Self-rostering” beskrivs av Silvestro och Silvestro (2000) som en grupp av medarbetare som får direktiv gällande organisationens behov samt gällande regler kring exempelvis raster och övertid, och med hänsyn till detta skapar sitt eget schema i perioder om oftast fyra till sex veckor. Self-scheduling är ett begrepp som används främst i forskning från USA och Self-rostering ett begrepp som används främst i europeisk forskning. “Self-scheduling och “self-rostering” menar vi är samma sak som svenskans önskeschema. I vår studie kommer vi därför att hantera dem som att de har samma betydelse. I denna studie förhåller vi oss utifrån ovanstående forskning till önskeschema utifrån följande definition: Önskeschema är ett arbetssätt där personalen skapar sitt eget

individuella schema med utgångspunkt ifrån organisationens ställda krav kring bemanning och andra gällande förutsättningar, och som innan det fastställs godkänns av ansvarig chef.

Användning av önskeschema som schemaläggningsmetod leder till att medarbetarna upplever en högre grad av kontroll och möjlighet att påverka sin arbetstid (Jennings, 2005; Scholarios, Hesselgreaves & Pratt, 2017; Wortley & Grierson-Hill, 2003). Önskeschema kan också öka förutsägbarhet och flexibilitet i schemat samt bidra till bättre samarbete mellan kollegor (Bailyn et al., 2007). För att uppnå ännu bättre balans mellan arbetsliv och privatliv spelar kontroll över privatlivet också en viktig roll. När individen själv får möjlighet att styra och planera sitt privatliv minskar riskerna till konflikter. Att individen ges möjlighet att få kontroll över sin lediga tid leder till bättre balans och färre konflikter (Albrecht et al., 2017; Clutterbuck, 2003). Önskeschema ger möjligheten att själv kunna planera och kontrollera sina arbetstider utefter egna prioriteringar, vilket ökar chanserna för att arbetstiderna motsvarar de tider som individen föredrar i relation till privatlivet. Detta leder till att

11 personalen är mer engagerad och vill att den dagliga driften ska fungera, än om chefen lägger schemat (Hung, 1992). Att kunna kontrollera lediga dagar och semester leder till färre konflikter mellan arbetsliv och privatliv eftersom detta innebär bättre möjligheter att räcka till även för familjen (Geurts et al., 2009). I denna studie väljer vi att fokusera på tiden och hur individen genom att kontrollera sin arbetstid med hjälp av önskeschema kan påverka balans mellan arbetsliv och privatliv. Hur individen ser på tid, familjeliv och arbetsliv värderas olika och som vi nämnt tidigare menar Ollier-Malaterre att en anledning till detta kan vara kulturella skillnader. Detta diskuterar vi vidare i nästa avsnitt.

3.3 Maskulinitet  

Det tredje och sista grundläggande begreppet i studiens syfte är maskulinitet. I detta avsnitt beskriver vi maskulinitet som en kulturdimension som handlar om människors värderingar och prioriteringar kring livets olika delar.

Schein (2004) menar att kultur består av strukturer, regler, rutiner och normer som påverkar och begränsar individens beteende. Kulturen är ett dynamiskt fenomen som ständigt finns runt omkring oss och är skapat genom interaktion med andra människor. Schein (2004) menar att kulturen kan beskrivas i tre nivåer. Längst upp finns artefakter och beteenden vilket innebär det vi kan se utifrån, på mellannivån finns individens värderingar och längst ned hittar vi de underliggande antagandena (Schein, 2004). Tid, och individernas prioritering av tid, är en artefakt som påverkas av människors värderingar och grundläggande antaganden. Hur dessa värderingar och grundläggande antaganden påverkar prioritering och hantering av arbetsliv och privatliv diskuterar vi vidare i nästa avsnitt.

Hofstede har i sin omfattande forskning studerat kultur och skillnad i kultur mellan människor i olika nationer (Hofstede, 1983). Skillnader i kultur kan beskrivas i olika kulturdimensioner som bottnar i problemställningar som människor i alla kulturer har, men som de har olika syn och olika lösningar på (Hofstede, 1983). Som tidigare nämnts är en av Hofstedes kulturdimensioner maskulinitet, vilken benämns som antingen hög eller låg maskulinitet eller maskulinitet respektive femininitet. Även om denna dimension utgår från klassiska kvinnliga respektive manliga värden handlar den inte om könsroller utan om värderingarna hos människorna i samhället (Hofstede, 2011b). Det är viktigt att inte blanda ihop maskulinitet och femininitet med feminism (Hofstede, 2011b), även om nivån av maskulinitet i kulturen påverkar synen på feminism. När en enskild individ studeras stämmer det att individen kan vara både maskulin och feminin på en gång, men studerar man en organisation eller en nation är kulturen antingen övervägande maskulin eller övervägande feminin (Hofstede, 2011).

Precis som vi tidigare presenterat är det för människor i en låg maskulin kultur viktigt med samförstånd och ett väl fungerande samarbete med andra människor. Motsatsen råder i en högt maskulin kultur där konkurrens och tävling är viktigt. Viljan att söka kompromisser och att förhandla är också högre i en lågt maskulin kultur än i en högt maskulin kultur (Hofstede, 2011b). I en kultur med låg maskulinitet är den generella viljan att bli chef på sin arbetsplats markant lägre än i en kultur med hög maskulinitet (Hofstede, 1998). I lågt maskulina kulturer är individerna generellt mer benägna att ta hänsyn till sin familj och deras behov, än i kulturer med högre maskulinitet (Hofstede, 1998). Livskvaliteten är det som är högst prioriterat i en lågt maskulin kultur, medan pengar och en god ekonomi är av högsta vikt i en högt maskulin kultur (Hofstede, 1983). En person som mer eller mindre arbetar dygnet runt och har hela sitt fokus på sitt arbete betraktas i en kultur med låg maskulinitet ofta som en arbetsnarkoman som inte har en sund balans i livet, medan samma person ofta betraktas som en förebild i en kultur med hög maskulinitet (Hofstede, 2011b). Dessa skillnader i människors värderingar och prioriteringar mellan hög respektive låg maskulinitet finns hos både män och kvinnor. Dock är skillnaderna generellt sett större på män än de är på kvinnor (Hofstede, 2011).

12 I vår studie ämnar vi studera vilken betydelse nivån av maskulinitet har för medarbetarens balans mellan arbetsliv och privatliv vid användning av önskeschema. Det finns de som menar att låg respektive hög maskulinitet borde vara två olika dimensioner och att de inte alls är motpoler på samma skala (Hofstede, 2011b). Generellt kan det dock inte ses som två dimensioner eftersom det är beroende av analysnivån. Kultur kan delas upp i nationell respektive organisatorisk kultur (van Oudenhooven, 2001). Den nationella kulturen är en gemensam kultur för individerna i en nation och en organisatorisk kultur är kulturen som individerna i en viss organisation har gemensamt (van Oudenhoven, 2001). Mcsweeney (2002) ser ett problem med synen på nationell kultur eftersom det ofta finns flera kulturer inom en nation och att en viss kultur även kan sträcka sig över nationsgränserna. Hofstede, (2011) instämmer i att nationer inte är kulturellt homogena, men att den nationella kulturen kommer av värderingarna som finns hos majoriteten av nationens invånare och att det ofta är det enda möjliga sättet att beskriva kultur i ett mer generellt perspektiv, även om individuella skillnader självklart finns. Enligt Hofstede finns ett grundläggande problem i hans forskning i och med att den inte gör skillnad på individ respektive samhällsnivå, men han menar att detta är nödvändigt för att kunna se de större mönstren i kulturskillnaderna. Hofstedes forskning har bidragit till förståelse kring kulturer och även om det finns kritik kring att denna inte gör skillnad på individ respektive samhällsnivå anser vi detta vara relevant för att förstå individen och dess uppfattning av tid vid användande av önskeschema.

3.4 Sammanfattning och hypotes 

Som vi presenterat finns det individuella skillnader mellan prioriteringen av den tid som individen lägger på arbetsliv respektive privatliv, och för att finna balans mellan dessa två behöver tiden inte vara jämnt fördelad mellan dem. Det handlar snarare om att individen finner en inre jämnvikt mellan delarna vilket kan innebära mer fokus på arbete än privatliv för en individ och det motsatta för en annan. Viljan till att hitta kompromisser och lösningar via förhandling är högre i en kultur med låg maskulinitet än i dess motsats. Hängivenheten och uppoffringarna individen gör för sitt arbete är lägre i en kultur med låg maskulinitet än i en kultur med hög maskulinitet.

Utifrån detta har vi förstått att nivån av maskulinitet kan ha betydelse för hur medarbetaren upplever balans mellan arbetsliv och privatliv vid användning av önskeschema. För människor med en låg nivå av maskulinitet är det rimligtvis lättare att finna balans mellan arbetsliv och privatliv vid användning av önskeschema eftersom tiden till större del kan kontrolleras och privatlivet till större utsträckning kan balanseras med arbetslivet vilket är i linje med prioriteringar och värderingar i en lågt maskulin kultur. För människor med en högre nivå av maskulinitet kan önskeschema antas ge mindre eller ingen positiv effekt på balans mellan arbetsliv och privatliv eftersom arbetslivet prioriteras högre än privatlivet och att effekten av önskeschema då inte blir den tilltänkta. Att privatlivet måste anpassas efter arbetstiden i den traditionella schemaläggningen kan däremot antas mer positivt i en högt maskulin kultur där arbetslivet prioriteras och värderas högt. Vi anser att det finns skäl att tro att nivån av maskulinitet har betydelse och att medarbetare med en lägre nivå av maskulinitet anser att önskeschema bidrar mer positivt till deras balans mellan arbetsliv och privatliv än vad medarbetare med en hög nivå av maskulinitet anser. Detta sammanfattas i studiens hypotes vilken också visualiseras i figur 3.1, Hypotes.

Hypotes: Medarbetare med en låg nivå av maskulinitet anser att önskeschema bidrar mer

positivt till deras balans mellan arbetsliv och privatliv, än vad medarbetare med en hög nivå av maskulinitet anser.

13

14

4 Metod

När studiens syfte fastställts efter en genomförd skrivbordsundersökning, togs en teoretisk referensram fram i enlighet med vår deduktiva ansats. Tydliga och väl definierade begrepp ansågs viktigt i förhållande till vår positivistiska epistemologi och ledde oss fram till att välja semistrukturerade intervjuer som insamlingsmetod. I linje med detta positivistiska förhållningssätt, att förklara saker som de faktiskt är, har vi i utifrån syftets olika begrepp formulerat elva frågor till vår intervjuguide. Dessa begrepp menar vi finns som fenomen oavsett om vi betraktar det eller ej vilket är i linje med studiens realistiska ontologi. Insamlade data kategoriserades utefter syftets tre grundläggande begrepp i en tematisk analys. I förhållande till vår deduktiva ansats var detta förfarande lämpligt för att förklara syftets begrepp och deras samband.

4.1 Skrivbordsundersökning

Efter våra observationer av organisationers till synes osystematiska användning av önskeschema ställde vi frågor inom organisationerna kring varför önskeschema användes inom vissa delar av verksamheten men inte inom andra. Svaren visade inte alls på någon logik, utan var istället vitt skilda åt med motstridiga argument där vissa tyckte att önskeschema var bra för medarbetarens balans mellan arbetsliv och privatliv medan andra tyckte tvärtom. Som vi tidigare presenterat funderade vi kring om de olika uppfattningarna kunde bero på skillnader i medarbetarnas olika värdering och prioritering av livets olika delar. Med detta som grund påbörjades en skrivbordsundersökning i syfte att kartlägga befintlig forskning gällande användning av önskeschema och balans mellan arbetsliv och privatliv. Två engelska begrepp påträffades som motsvarar svenskans önskeschema, self-scheduling och self-rostering, och i en mer systematisk sökning i databasen Primo kombinerades dessa begrepp med engelskans work-life balance. Sökningen begränsades till att innehålla vetenskapliga artiklar för att säkertställa att källorna hade god kvalitet. Resultatet vid sökningen blev 147 vetenskapliga artiklar varav 17 av dessa var fallstudier vi bedömde intressanta. Av dessa 17 studier fann vi att 13 av dem var utförda i USA eller Storbritannien. Genom tidigare inhämtad kunskap kring kulturella skillnader kände forskarna till att USA och Storbritannien har höga värden på nationell maskulinitet som är en av Hofstedes identifierade kulturdimensioner. Detta säkerställdes också via hemsidan Hofstede insights. Kort sammanfattat innebär en låg nivå av maskulinitet att individen prioriterar livsglädje, familj och relationer högt medan en hög nivå av maskulinitet innebär att karriär och status är viktigt. Längst ned på denna skala finns Sverige som har världens lägsta nivå av maskulinitet (Hofstede insights, 2020). Detta fick oss att fundera kring maskulinitet som kulturdimension och dess påverkan på balans mellan arbetsliv och privatliv, vilket gjorde att även maskulinitet införlivades i vår skrivbordsundersökning. Sökningar efter Hofstedes grundläggande artiklar kring kulturdimensioner och maskulinitet gjordes i databasen Primo, och hans böcker på samma tema söktes i Jönköping Universitys bibliotek. Detta ledde till att studiens kunskapsgap identifierades då tidigare forskning inte tagit hänsyn till vilken betydelse nivån av maskulinitet har för medarbetarnas balans mellan arbetsliv och privatliv vid användning av önskeschema.

4.2 Litteraturundersökning

Vid en deduktiv studie ska en teoretisk referensram upprättas med relevanta teorier för att kunna besvara studiens syfte (Blomkvist et al., 2018). Vi har när vi utformade vår teoretiska

15 referensram utgått från syftets tre grundläggande begrepp, önskeschema, balans mellan arbetsliv och privatliv samt maskulinitet. I skrivbordsundersökningen fann vi två engelska begrepp, self-rostering och self-scheduling som motsvarar svenskans önskeschema. När det gäller balans mellan arbetsliv och privatliv har vi utgått ifrån work-life balance vilket vi presenterar mer i nästa stycke. Vid vår litteraturunderundersökning utgick vi från de stora sökningarna som gjordes vid skrivbordsundersökningen och som resulterade i 147 vetenskapliga artiklar. Vid vår litteraturundersökning har författarna systematiskt gått igenom dessa var för sig för att uppnå en tillräcklig förståelse kring begreppet önskeschema och hur det påverkar medarbetarens balans mellan arbetsliv och privatliv. Vid genomgång av dessa studier fokuserade vi först på abstrakt och slutsatser av studierna, och de mest relevanta studierna lästes mer djupgående. Vid vår genomgång av dessa artiklar har vi även stött på begreppet work time control i bland annat Nijp et al., (2012) vilket vi anser är detsamma som arbetstidskontroll på svenska. Detta begrepp har inkluderats i vår litteraturundersökning för att ytterligare förstå och kunna förklara önskeschema och dess påverkan. Med hjälp av artiklarnas referenslistor har vi arbetat oss djupare inom våra grundläggande begrepp och läst fler vetenskapliga artiklar. Ett par av de artiklarna tog med Karaseks krav och kontroll-modell som en aspekt av arbetstidskontroll. Detta gjorde att vi valde att ha med även den för att tydliggöra hur önskeschema fungerar. Tillsammans har detta gett oss en större förståelse kring hur önskeschema kan påverka individen och dess balans mellan arbetsliv och privatliv när individen ges möjlighet till att själv styra över sin tid. Det har legat till grund för formulering av intervjufrågor kring önskeschema och hur det påverkat individens upplevelse av balans mellan arbetsliv och privatliv.

Vidare har vi studerat balans mellan arbetsliv och privatliv, främst tillsammans med önskeschema enligt ovanstående sökning men även djupare i fler sökningar. I den första sökningen blev det tydligt hur detta var ett mycket komplext och subjektivt ämne vilket ledde oss till att studerade ämnet än mer genom att fördjupa oss och studera hur komplexiteten påverkar. Vi fann hur balans mellan arbetsliv och privatliv kan delas upp i olika områden och ansåg att tiden är det som bäst överensstämmer med det vi i övrigt förstått i relation till önskeschema genom vår litteraturundersökning, därför valde vi att fokusera på den aspekten. Vi upplevde att det fortfarande fanns mer att förstå vilket föranledde oss att söka vidare på sådant vi fann intressant och relevant i forskningen genom artiklarnas referenslistor. Vid sökning kring balans mellan arbetsliv och privatliv och gränsdragningar i livet fann vi Kossek et al., (2012) som beskriver boundary management, vilket också lett oss vidare till Languilaire (2009) som beskriver hur tid kan uppfattas på olika sätt samt hur individer segmenterar och integrerar sina olika roller på olika sätt. Detta gav oss en djupare förståelse för ämnets komplexitet vilket hjälpte oss genom studien, bland annat genom att utforma relevanta frågor. På så sätt har vi kunnat tolka våra respondenter på ett annat sätt än om vi hade saknat den förståelsen.

Vi anser att nivån av maskulinitet kan ha en stor betydelse för hur individen värderar och prioriterar mellan sitt arbetsliv och privatliv. För att få en övergripande förståelse för värderingar och prioriteringar har vi genom vidare sökningar på databasen Primo studerat flera artiklar kring kultur. För att förstå vilken betydelse nivån av maskulinitet har för medarbetarens balans har vi systematiskt gått igenom flera utav Hofstedes artiklar och böcker. Dessa har samlats in via databasen Primo samt högskolans bibliotek. Den första artikeln vi använt oss av är Hofstedes ursprungsartikel kring olika kulturdimensioner, denna användes för att uppnå en grundläggande förståelse för begreppet. Sedan har vi systematiskt jobbat oss mer mot nutid och på det sättet utökat vår teoretiska referensram. Vi ville med detta skapa en förståelse kring hur nivån av maskulinitet påverkar individen och på vilket sätt nivån av maskuliniteten styr vilka värderingar och prioriteringar som finns hos olika kulturella grupper. Detta har legat till grund för de frågor som ställts i intervjun kring prioriteringar och värderingar. Genom denna förståelse har vi slutligen kunnat analysera respondenternas svar, vilket presenteras vidare i 4.4.2 Tematisk analys.

16

4.3 Insamlingsmetoder

I detta avsnitt beskrivs våra val av insamlingsmetod, urval och intervjufrågor samt hur datainsamlingen genomfördes

4.3.1 Semistrukturerade intervjuer

Studiens positivistiska epistemologi, att en oberoende kunskapsinhämtning är möjlig, tillsammans med studiens tydliga syfte har lett oss fram vårt val att välja semistrukturerade intervjuer som insamlingsmetod. I linje med vårt positivistiska förhållningssätt att förklara saker som de faktiskt är har vi i utifrån våra grundläggande begrepp i syftet formulerat elva frågor till vår intervjuguide. Dessa berör maskulinitet, önskeschema och balans mellan arbetsliv och privatliv som fenomen som finns oavsett om vi betraktar det eller ej vilket också är i linje med studiens realistiska ontologi.

Bryman och Bell (2017) beskriver hur semistrukturerade intervjuer är strukturerade utefter ett visst antal teman och syftar till att förstå mönster, beteenden samt det som intervjupersonen anser vara viktigt. Med anledning av den komplexitet som finns kring våra tre grundläggande begrepp har vi genom semistrukturerade intervjuer kunnat säkerställa att vi förstår våra respondenter likväl som att de förstår vad vi menar när vi berör de olika begreppen. Som positivister har det för oss varit viktigt att ha färdiga frågor som en grund, för att sedan ha möjlighet att utveckla resonemanget om det behövs. En ostrukturerad intervju kan leda in på fler och nya aspekter av begreppen, men det var inte vårt syfte. Vår studie har fokuserat på nivån av maskulinitet och tiden som en viktig faktor vad gäller balans mellan arbetsliv och privatliv vilket gjort att våra semistrukturerade intervjuer dragit lite åt det strukturerade hållet. Dock har vi genom detta kunnat använda oss av möjligheten i semistrukturerade intervjuer att ställa följdfrågor för att säkerställa att vi har förstått respondenter korrekt och därmed minska våra egna tolkningar och bedömningar av resultatet. Mycket handlar om subjektiva bedömningar och för att kunna förklara hur önskeschema påverkar individens balans mellan arbetsliv och privatliv på ett oberoende sätt har det varit viktigt för oss att nå en djupare förståelse kring individens upplevelse. I enlighet med vad Bryman och Bell (2017) beskriver har vi i våra semistrukturerade intervjuer kunnat ställa frågorna i den ordning som passat respektive intervju och dessutom haft möjlighet att ställa följdfrågor när det behövts, vilket har resulterat i nio följdfrågor. Dessa presenteras vidare i 4.3.4.

4.3.2 Val av respondenter

För att kunna svara på studiens syfte valde vi att genomföra en fallstudie kring fenomenet önskeschema med respondenter som använder önskeschema som arbetssätt eller har använt det som arbetssätt de senaste fem åren. Bryman och Bell (2017) beskriver att val av fall till en fallstudie ska utgå från det som forskarna vill lära sig. I denna studie är fokus nya lärdomar kring fenomenet önskeschema och om nivån av maskulinitet har någon betydelse för medarbetarens upplevelse av balans mellan arbetsliv och privatliv vid användning av önskeschema. Därför är vårt fall; individer som använder önskeschema. För att säkerställa ett korrekt urval ställde vi vid första kontakten frågan om önskeschema används eller har använts de senaste fem åren. Om en medarbetare inte hade använt önskeschema som arbetssätt under de senaste fem åren, menar vi att risken är allt för stor att individen har blandat ihop sina upplevelser kring önskeschema med andra upplevelser.

En kombination av två metoder för val av respondenter har använts i studien. Genom våra praktiker och vår skrivbordsundersökning hade vi funnit att önskeschema ofta används inom vård och omsorgsverksamhet. Inledningsvis fann vi de första respondenterna inom dessa verksamheter genom ett bekvämlighetsurval. Ett bekvämlighetsurval innebär att forskaren