Postadress: Besöksadress: Telefon:
EN JÄMFÖRELSESTUDIE MELLAN
MANUELL UPPMÄTNING OCH
LASERSKANNING VID OMBYGGNATION
A COMPARISON STUDY BETWEEN TRADITIONAL BUILDING
SURVEY AND LASER SCANNING IN RENOVATION
Al-yousifi, Yani
Deniz, Mustafa
EXAMENSARBETE
2020
Detta examensarbete är utfört vid Tekniska Högskolan i Jönköping inom Byggnadsteknik. Författarna svarar själva för framförda åsikter, slutsatser och resultat. Examinator: Géza Fischl
Handledare: Bengt Erlandsson Omfattning: 15 hp
Abstract
Abstract
Purpose: In a survey from the Swedish National Board of Housing, Building and
Planning, important causes for deficiencies, faults and damage in renovation projects has been identified. Lack of time proved to be the most cause, which also entails large costs of action to remedy the faults/damages. Digital tools provide opportunities for streamlining time and costs. Laser scanning is one such tool. However, the knowledge of laser scanning is not extensive in the construction industry and/or is assumed to cost a lot. The aim of the work was to compare laser scanning against traditional building surveying method to know which method is more advantageous regarding profitability.
Method: To achieve the objectives of the work, a survey strategy was used that was
both qualitative and quantitative. Literature study and interviews gathered knowledge about the advantages/disadvantages of the two building surveying methods (laser scanning and traditional) and factors that affect the profitability when using them. Calculations were performed to compare the costs of the methods regarding the complexity of the project.
Findings: The generated result shows that laser scanning has more advantages than
traditional building surveying. Laser scanning takes less time to perform in bigger projects and results in greater accuracy in the as-built documents than traditional building surveying, among other things. From a cost-benefit perspective it is important that for each specific project calculations should be made separately for the two building surveying methods to see which one is less expensive. The project used in this thesis would have been more profitable with laser scanning as a surveying method, while for other projects it might be more profitable with traditional building surveying.
Implications: The study indicates that laser scanning is more profitable in terms of
time and cost savings. Laser scanning should be chosen as a surveying method if you want to save time and get better accuracy, which results in less errors in the project planning. For larger projects, laser scanning is also recommended from a cost perspective. The survey also gives clients and contractors a better view of the benefits from using laser scanning.
Limitations: The study was limited to treating only terrestrial laser scanning when
surveying existing buildings prior to renovations, hence the result cannot be generalized to other types of laser scanning.
Keywords: Laser scanning, Traditional building surveying, BIM, Profitability,
Sammanfattning
Sammanfattning
Syfte: I en undersökning från Boverket i Sverige har man inom byggnadsbranschen
kartlagt viktiga orsaker för brister, fel och skador vid bland annat ombyggnationer. Tidsbrist visade sig vara den största orsaken som även medför stora åtgärdskostnader för avhjälpande av fel/skador. Digitala verktyg medför möjligheter för effektivisering av tidsåtgång samt kostnader. Laserskanning är ett sådant verktyg med likadana möjligheter. Kunskapen om laserskanning är emellertid inte omfattande inom byggnadsbranschen och/eller så antar man att det kostar mycket. Målet med arbetet var att jämföra laserskanning gentemot manuell (traditionell) uppmätning för att veta vilken metod som är mer fördelaktig med avseende på olika faktorer ur ett lönsamhetsperspektiv.
Metod: För att uppnå arbetets mål användes en undersökningsstrategi som var både
kvalitativ samt kvantitativ. Med litteraturstudie och intervjuer samlades kunskap om fördelar/nackdelar för de båda uppmätningsmetoderna (laserskanning och manuell uppmätning) samt faktorer som påverkar lönsamheten vid användning utav dessa. Beräkningar genomfördes för att jämföra kostnader för metoderna beträffande projektets komplexitet.
Resultat: Det genererade resultatet visar att laserskanning har fler fördelar än manuell
uppmätning. Laserskanning tar mindre tid att utföra vid större projekt och medför en större noggrannhet på relationshandlingar än manuell uppmätning bland annat. Ur ett kostnadsmässigt lönsamhetsperspektiv är det viktigt att för varje specifikt projekt göra egna beräkningar för att se vilken uppmätningsmetod som blir billigast. Det projektet som användes i detta arbete hade varit mer lönsam med laserskanning som uppmätningsmetod, medan det för andra projekt eventuellt kan vara mer lönsamt med manuell uppmätning.
Konsekvenser: Studien indikerar på att laserskanning är mer lönsam vad det gäller tid.
Laserskanning bör väljas som uppmätningsmetod om man vill spara tid vid större projekt samt få bättre noggrannhet vilket medför mindre fel i projekteringen. Undersökningen ger även beställare och entreprenörer en bättre syn på vilka fördelar man får genom att använda sig av laserskanning.
Begränsningar: Undersökningen var begränsad till att endast behandla markbunden
laserskanning vid uppmätning av befintliga byggnader inför ombyggnationer, därför kan inte resultatet generaliseras till andra typer utav laserskanning.
Nyckelord: Laserskanning, Manuell uppmätning, BIM, Lönsamhet, Ombyggnation,
Innehållsförteckning
Innehållsförteckning
1
Inledning ... 1
1.1 BAKGRUND ... 1 1.2 PROBLEMBESKRIVNING ... 1 1.3 MÅL OCH FRÅGESTÄLLNINGAR ... 2 1.4 AVGRÄNSNINGAR ... 2 1.5 DISPOSITION ... 32
Metod och genomförande ... 4
2.1 UNDERSÖKNINGSSTRATEGI ... 4
2.2 KOPPLING MELLAN FRÅGESTÄLLNINGAR OCH METODER FÖR DATAINSAMLING ... 4
2.2.1 Vilka fördelar/nackdelar finns med laserskanning jämfört med manuell uppmätning vid ombyggnationer i projekteringsskedet? ... 5
2.2.2 Vilka faktorer påverkar lönsamheten för användning utav laserskanning för uppmätning vid ombyggnationer? ... 5
2.2.3 Vid vilken nivå av komplexitet är det mer kostnadsmässigt lönsamt att använda laserskanning än manuell uppmätning vid ombyggnationer? ... 5
2.3 LITTERATURSTUDIE ... 5
2.4 VALDA METODER FÖR DATAINSAMLING... 5
2.4.1 Litteraturstudie ... 5 2.4.2 Intervjuer ... 6 2.4.3 Beräkningar ... 6 2.5 ARBETSGÅNG ... 6 2.5.1 Litteraturstudie ... 6 2.5.2 Intervjuer ... 7 2.5.3 Beräkningar ... 7 2.6 TROVÄRDIGHET ... 7
3
Teoretiskt ramverk ... 9
3.1 KOPPLING MELLAN FRÅGESTÄLLNINGAR OCH OMRÅDE/FÄLT/ARTIKEL ... 9
3.2 OMBYGGNAD ... 9
Innehållsförteckning 3.3.1 Manuell uppmätning ... 10 3.3.2 Laserskanning... 10 3.4 LÖNSAMHET ... 11 3.5 KOMPLEXITET ... 11 3.5.1 LOD ... 11 3.5.2 Storlek ... 11
3.6 SAMMANFATTNING AV VALDA TEORIER ... 12
4
Empiri ... 13
4.1 INTERVJUER ... 13
4.1.1 Konsult 1 Zynka Group (A) ... 13
4.1.2 Konsult 2 Zynka Group (B) ... 14
4.1.3 Arkitekt 1 DeFyra (C) ... 15
4.1.4 Arkitekt 2 (D) ... 16
4.2 BERÄKNING... 16
4.2.1 Storlek ... 17
4.2.2 LOD ... 18
4.3 SAMMANFATTNING AV INSAMLAD EMPIRI ... 20
5
Analys och resultat ... 21
5.1 ANALYS ... 21 5.1.1 Uppmätningsstrategi ... 21 5.1.2 Lönsamhet ... 22 5.2 FRÅGESTÄLLNING 1 ... 22 5.3 FRÅGESTÄLLNING 2 ... 23 5.4 FRÅGESTÄLLNING 3 ... 24
5.5 KOPPLING TILL MÅLET ... 26
6
Diskussion och slutsatser ... 27
6.1 RESULTATDISKUSSION ... 27
6.2 METODDISKUSSION ... 28
Innehållsförteckning
6.5 FÖRSLAG TILL VIDARE FORSKNING ... 30
Referenser ... 31
Bilagor ... 34
Inledning
1 Inledning
Följande undersökning om laserskanning och manuell uppmätning utförs av två högskolestudenter på Tekniska Högskolan i Jönköping i samarbete med konsultbolaget Zynka Group och byggentreprenaden Jonsons Bygg. I detta kapitel ges en bakgrund till ämnet samt därefter en problembeskrivning som förklarar varför forskning är aktuellt för området.
1.1 Bakgrund
En slutbesiktning görs av en besiktningsman innan en entreprenad avlutas. Den personen avgör därefter om entreprenaden godkänns eller inte. Om det inte finns väsentliga fel eller några fel alls så godkänns entreprenaden, annars så sker det vid upptäckta fel avhjälpande som normalvis entreprenören är skyldig att utföra. Därefter sker en ny slutbesiktning, på bekostnad av entreprenören, efter att man har åtgärdat felen (Independia, 2019). Bland annat därför kan det bli kostsamt med fel i ombyggnationer.
I en rapport utförd av Boverket (2018a) på regeringens begäran så skulle det kartläggas fel, brister och skador inom byggsektorn. Där nämns det att ett viktigt mål i Sverige är att bygga långsiktigt hållbara byggnader. Dagens höga byggtakt kan leda till att byggföretag prioriterar att genomföra projekt på kortare tid. Ökade risker för fel kan uppstå under bland annat projektering med följande konsekvenser:
Höga kostnader för att åtgärda byggskador
Fastigheten får ett lägre värde
Ökade energi, drift och underhållskostnader
I samma rapport utfördes en undersökning (Boverket, 2018a) av olika aktörers syn på viktiga orsaker till brister, fel och skador orsakade inom respektive fas (projektering och produktion) genom enkätundersökningar. För projekteringsfasen visade det sig att mer än hälften av både besiktningsmän och projektörer ansåg tidsbrist vara en viktig orsak för problem som uppstår under projekteringsskedet.
För att effektivisera ombyggnationer krävs det att man minskar felen som uppkommer inom byggskedet. Genom en väl utförd projektering, med hjälpmedel som till exempel laserskanning, kan risken minskas. Under 2016 investerades 61 miljarder kronor på ombyggnadsprojekt, åtgärdskostnaderna för att rätta till felen uppskattades till 5 %, vilket motsvarar ungefär 3 miljarder kronor. Tidsbrist är den största orsaken för dessa byggfel (Boverket, 2018a) som då orsakar höga åtgärdskostnader.
1.2 Problembeskrivning
Digitala verktyg har tagits fram av olika aktörer i byggbranschen för att underlätta och effektivisera arbetet. Forskning visar på effektivisering med avseende på både tid och kostnader enligt Lisstrand och Lundin (2017). Traditionellt har man även använt manuell uppmätning vid ombyggnationer där man istället använder material såsom måttband, lod och tumstock (Ringh, 2013).
Inledning
digitala verktyg. Laserskanning, en modern teknik, är ett exempel på ett sådant verktyg som kan användas i t.ex. ombyggnationer där man behöver nya relationshandlingar innan man börjar ändra byggnaden. Med laserskanning kan man även skapa 3D-modeller av den verkliga befintliga byggnaden (Rask, 2017). Då får man noggranna värden på relationshandlingar samt så ges möjligheten att mäta och analysera byggnaden utan att vara på plats fysiskt.
Detta ger möjligheten att spara både tid och samtidigt får man bra noggrannhet som kan minska chanserna för bygg fel. För 3D-modellen, som laserskanningen skapar, används ibland konceptet “Level of Detail” (LOD). Begreppet LOD beskriver om hur man i en 3D-modell hanterar information och i vilken detaljeringsgrad eller nivå av komplexitet modellen ska vara (Mavreli, 2018). Med hjälp av detta får man mer information om modellen.
Vid äldre byggnader förekommer ändringar och ombyggnationer, utan att det dokumenterats i bygglovshandlingarna. När underlaget för byggnaden inte stämmer överens med verkligheten, blir äldre ritningar mindre pålitliga. Med hjälp av 3D-laserskanning kan dessa ändringar upptäckas menar Sezer och Bröchner (2016). Problemet är att många beställare/entreprenörer antingen är obekanta med denna möjlighet (laserskanning) eller så kan det även vara svårt att övertyga användning utav skanning med tanke på kostnaden (Rask, 2017). Kostnader är en viktig faktor som påverkar lönsamhet (Fredriksson, 2012). Manuell uppmätning är ett annat sätt att då få fram relationshandlingar (Sjömar, 2000).
1.3 Mål och frågeställningar
Arbetets mål var att jämföra användning utav laserskanning gentemot manuell uppmätning inom ombyggnation för att se när det är mer lönsamt att använda den ena metoden framför den andra. Med detta som underlag kan man presentera eventuella möjligheter för beställaren/entreprenören. Syftet arbetades fram med hjälp av svar på följande frågeställningar:
Vilka fördelar/nackdelar finns med laserskanning jämfört med manuell uppmätning vid ombyggnationer i projekteringsskedet?
Vilka faktorer påverkar lönsamheten för användning utav laserskanning för uppmätning vid ombyggnationer?
Vid vilken nivå av komplexitet är det mer kostnadsmässigt lönsamt att använda laserskanning än manuell uppmätning vid ombyggnationer?
1.4 Avgränsningar
Inom undersökningen kommer inte ombyggnationer till anläggningar att beröras. De typer av laserskanning som detta arbete berör inkluderar inte handburen-, flygburen-handburen-, fordonburen- eller marina laserskanners utan behandlar främst terrester laserskanning (markbunden).
Inledning
tillräckligt underlag för att redovisa hela byggnaden i form av relationshandlingar. V- och VS-ritningar samt andra installationsritningar ingår inte heller då det inte kan dokumenteras genom laserskanning direkt.
1.5 Disposition
I Metod och genomförande (kapitel 2) redovisas undersökningsmetoder som används för datainsamlingen. Kopplingen mellan frågeställningarna och metoderna som använts redovisas i det kapitlet. Slutligen diskuteras trovärdigheten i studiens datainsamling. Under rubriken Teoretisk ramverk (kapitel 3) beskrivs vilka teoriområden som ska studeras. Där finns även beskrivning om hur de kopplas till frågeställningarna. I kapitel 4 redovisas insamlade data (empiri) med beräkningar som genomförts. I 5:e kapitlet analyseras empirin och arbetets resultat. Därefter avlutas examensarbetet med först diskussion och slutsatser (kapitel 6), sedan källförteckning/referenser samt bilagor.
Metod och genomförande
2 Metod och genomförande
I detta kapitel redogörs studiens tillvägagångssätt och vilka metoder som använts för att samla in data. Datainsamlingsmetoden gjordes med hjälp av vedertagna metoder. Slutligen diskuteras de valda metodernas validitet och reliabilitet.
2.1 Undersökningsstrategi
Studien utfördes med en kvalitativ samt en kvantitativ forskningsmetod. Med en kvalitativ metod skapas en större förståelse för ämnet som till största del redovisas i textform (Patel & Davidsson, 2011). En kvantitativ forskningsmetod användes främst för att besvara den sista frågeställningen (se under rubrik 1.3). Genom den kvantitativa metoden samlades data in samt redovisades med hjälp av tal och värden. Vidare användes värden från datainsamlingen till beräkningar för att redogöra den kostnadsmässiga lönsamheten vid användning av laserskanning eller manuell uppmätning.
En fallstudie genomfördes för att få en större förståelse inom ämnet. Med en fallstudie undersöks en avgränsad grupp eller organisation (Patel & Davidsson, 2011). Undersökningen baseras främst på intervjuer med konsulter som arbetar med laserskanning och arkitekter med erfarenhet av manuell uppmätning. Även litteraturstudier utfördes för att kunna besvara frågeställningarna. Genom intervjuer samlades primärdata som ökar informationsvärdet (Patel & Davidsson, 2011). Med hjälp av tidigare litteratur som omfattar artiklar, böcker, publikationer, rapporter samt tidskrifter hittades innehåll och teorier som ger en grund för denna studie. Med andra ord gjordes en litteraturstudie.
2.2 Koppling mellan frågeställningar och metoder för
datainsamling
Nedan redovisas metoderna som valts för att besvara frågeställningarna. I figur 1 redovisas koppling mellan metoder och frågeställningar.
Metod och genomförande
2.2.1 Vilka fördelar/nackdelar finns med laserskanning jämfört med manuell uppmätning vid ombyggnationer i projekteringsskedet?
Frågeställningen besvarades med hjälp av intervjuer och litteraturstudier för att få en klarare bild av hur laserskanning och manuell uppmätning fungerar vid ombyggnationer samt dess fördelar/nackdelar. Genom intervjuer av respondenter med erfarenhet i respektive område gavs flera pragmatiska fördelar/nackdelar. Litteraturstudier stärker det som sägs i intervjuer men ger även fler perspektiv och vice versa.
2.2.2 Vilka faktorer påverkar lönsamheten för användning utav laserskanning för uppmätning vid ombyggnationer?
Denna frågeställning besvarades med hjälp av intervjuer och litteraturstudier. Intervjuerna har genomförts med respondenter som tidigare arbetat med laserskanning och/eller manuell uppmätning vid ombyggnationer. Respondenterna har förklarat och motiverat till varför de nyttjat laserskanning samt vilka faktorer som påverkar lönsamheten. Återigen stärks det som sägs på intervjuer av litteraturstudie samt så ges det fler perspektiv och vice versa.
2.2.3 Vid vilken nivå av komplexitet är det mer kostnadsmässigt lönsamt att använda laserskanning än manuell uppmätning vid ombyggnationer?
Denna frågeställning besvarades främst genom beräkningar med hjälp av prisuppgifter från anonyma företag som utför laserskanning eller manuell uppmätning. Litteraturstudie medförde definiering av vad komplexitet i ett projekt kan innebära. Även från intervjuerna samlades data in som hjälper till att besvara denna frågeställning.
2.3 Litteraturstudie
För att skapa större förståelse i denna studie kring laserskanning samt manuell uppmätning har vetenskaplig litteratur studerats. Olika databaser användes för detta ändamål såsom SwePub, Diva-portal samt Primo. Därifrån hittades olika böcker, avhandlingar, uppsatser, artiklar och andra vetenskapliga material med information som samlades in i form av sekundärdata. För detta gjordes sökningar med sökord såsom:
project complexity, manuell uppmätning, laserscanning, building surveying, LOD, level of detail, lönsamhet, ombyggnation, uppmätning. Genom att göra på detta vis har även
ett teoretiskt ramverk (kapitel 3) blivit skriven som en vetenskaplig grund till denna studie.
2.4 Valda metoder för datainsamling
2.4.1 Litteraturstudie
En litteraturstudie har utförts för att ge en vetenskaplig grund till denna studie. För att få bättre perspektiv om aktuell kunskap för det studerade området är litteraturstudie ett hjälpmedel. Det innebär att man granskar litteratur som är vetenskaplig, till exempel avhandlingar och vetenskapliga tidskriftsartiklar (Håman, Prell & Lindgren, 2015). Genom att läsa flera olika publikationer och genom urval av dessa har författarna av
Metod och genomförande
disponibla kring fördelar och nackdelar med laserskanning gentemot manuell uppmätning. Olika definitioner av begrepp såsom lönsamhet och ombyggnad har även gjorts genom litteraturstudien. Problemområdet tillsammans med problembeskrivning har också sin grund i en genomförd litteraturstudie, detta för att ha en god kunskap innan man kan formulera en bra problembeskrivning.
2.4.2 Intervjuer
Intervjuer är en vanlig datainsamlingsmetod som används för att samla information ifrån andra personer. Med denna metod skapas en djupare förståelse för ämnet man undersöker. Standardisering syftar på hur frågorna formuleras och i vilken ordning de följer, med detta menas om det finns en struktur eller om frågorna ställs mer utefter intervjuns gång. Standardiserade intervjuer används i sammanhang där man vill jämföra och generalisera resultatet. Vid en hög grad av standardisering är frågorna förutbestämda och ordningen på frågorna likadana för varje intervju. (Patel & Davidsson, 2011).
Med en semistrukturerad intervju är frågorna förutbestämda och öppna, detta ger intervjun en röd tråd och intervjupersonen ett större svarsutrymme. I en semistrukturerad intervju kan följdfrågor ställas för att få mer kunskap om ämnet (Alvehus, 2013). Intervjuerna i denna undersökning var semistrukturerade.
2.4.3 Beräkningar
För att besvara tredje frågeställningen som handlar om kostnadsmässig lönsamhet har författarna bland annat valt att göra beräkningar för jämförelse mellan de två olika metoderna som studeras. Lönsamhet mäts i form av kronor som relation mellan kostnader och intäkter (Fredriksson, 2012), därmed utfördes beräkningar på kostnader.
2.5 Arbetsgång
2.5.1 Litteraturstudie
För mer om arbetsgången för litteraturstudie, se kapitel 2.3.
Litteraturstudie var bland de första momenten som utfördes för denna studie. Det krävde förberedelser utifrån syftet med arbetet samt dess frågeställningar. Arbetet ska tidigt avgränsas och därmed gjordes en förberedelse om vilket område litteratursökningen skulle behandla. Sedan gjordes en inledning till kunskap om ämnet genom att läsa översiktliga informationskällor. Detta för att i ett tidigt skede ge en vetenskaplig bas för arbetet att utgå ifrån. Därefter skulle lämpliga sökverktyg användas för vidare litteratursökning och genom föreläsningar hade information fåtts om olika databaser som var lämpliga att använda. Det som då gjordes var att söka upp olika vetenskapliga källor genom databaser såsom SwePub. Det var en tidskrävande process att finna lämplig teori som kunde användas och teorin begränsades inte till bara svenska språket utan även engelska språket. Detta gav bredare perspektiv samt mer stöd inför urval av källor. Urvalet bestod utav att använda de källor som kunde ge arbetet mest relatering till frågeställningarna och syftet. De källor som därefter användes skrevs även ned som källförteckningar/referenser.
Metod och genomförande
2.5.2 Intervjuer
För att få en djupare förståelse för ämnet som behandlas i undersökningen, intervjuades olika aktörer inom byggnadsbranschen som har en erfarenhet av att arbeta med ombyggnationer där man har använt manuell uppmätning eller laserskanning. Innan intervjuerna, formulerades och utformades alla frågor i ett dokument för att vara förberedda så att intervjuerna håller sig inom ämnet. Intervjuerna var standardiserade och semistrukturerade med frågor som anpassades utefter rapportens frågeställningar. Tre respondenter intervjuades på plats och en person intervjuades genom telefonsamtal. Intervjuerna spelades in med respondenternas tillåtelse och sedan transkriberades allt i ett dokument. Efter intervjuerna bearbetades all data för att kunna ge underlag till analysen. Frågor som användes kan ses i bilagorna 1 – 4.
2.5.3 Beräkningar
Den sista delen av empirin bestod utav att göra beräkningar för att besvara sista frågeställningen. För denna studie har författarna enligt det teoretiska ramverket valt att låta konceptet LOD (Level Of Detail) och storlek (area) utgöra innebörden av komplexitet. Med kostnadsmässig lönsamhet innebär, också enligt det teoretiska ramverket, den metod som medför minst kostnader vid för ett visst projekt beroende på LOD och storlek. Dessa två typer av komplexitet har separerats och studerats var för sig för att få en mer utvecklad förståelse för hur de påverkar kostnaden separat.
Beräkningarna (se avsnitt 4.2) utfördes med hjälp av en vanlig kalkylator och Microsoft Excel. Prisuppgifter erhölls från olika företag som väljer att vara anonyma i rapporten. Med Excel ritades olika grafer upp för att visa olika samband mellan de två uppmätningsmetoderna med avseende på storlek (area) och LOD.
2.6 Trovärdighet
För att säkerställa en hög trovärdighet i denna studie har studien tagit hänsyn till begreppen validitet och reliabilitet. Validitet betyder att man mäter det man har till avsikt att mäta. Reliabilitet handlar om pålitlighet och om man kan lita på svaren man fått från datainsamlingen (Patel & Davidsson, 2011). Om undersökningen görs med samma förutsättningar som tidigare så bör det ge samma resultat. Intervjuer har endast genomförts med respondenter som är kunniga inom ämnet, där bland annat laserskannings konsulter från Zynka Group har intervjuats. Sedan har även två arkitekter intervjuats med erfarenhet av manuell uppmätning. Litteratur som anses vara relevanta och trovärdiga har använts vid datainsamlingen, även riktiga prisuppgifter av konsult/arkitekt bolag har samlats in för att göra en beräkning till sista frågeställningen. Genom att ha samarbetat med konsultbolaget Zynka Group och byggentreprenaden Jonsons Bygg, har en starkare trovärdighet av arbetet uppnåtts.
Validiteten i intervjuerna stärktes genom att dels intervjua personer med rätt erfarenhet till ämnet studien behandlar, men dels även genom en låg grad av strukturering på frågorna så att respondenterna kunde prata mer “fritt” utifrån deras erfarenheter. Dessa frågor granskades dessutom innan intervjuerna utav gruppens handledare för att säkerställa att det som ska “mätas” verkligen mäts. Enligt Patel & Davidsson (2011) kan man räkna med en god reliabilitet vid standardiserade intervjuer. Våra intervjuer hade samma frågor, utom ett par enstaka beroende på om personens erfarenhet var baserad på laserskanning eller manuell uppmätning samt var ordningen på frågorna likadan för varje intervju, därmed en hög grad av standardisering.
Metod och genomförande
Innehållsvaliditeten stärks även genom att flera faktorer/begrepp från litteraturstudier återkommer vid intervjuer (Patel & Davidsson, 2011). Frågeställningarna satte sin prägel på intervjufrågorna för att stärka validiteten. Litteraturstudien bestod mestadels av vetenskapliga artiklar/rapporter för att öka pålitligheten. Tidskriftsartiklar och företagshemsidor uteslöts dock inte helt från studien vilket till en viss grad kan sänka pålitligheten.
Teoretiskt ramverk
3 Teoretiskt ramverk
Med hjälp av tillämpliga teorier och källor, som är kopplade till problembeskrivningen samt frågeställningarna så ges arbetet en vetenskaplig grund.
3.1 Koppling mellan frågeställningar och område/fält/artikel
I figur 2 redovisas koppling mellan valda teorier och frågeställningar.Figur 2. Koppling mellan frågeställningar och teorier
3.2 Ombyggnad
Ombyggnad innebär att en byggnad ändras. För att benämnas ombyggnad och inte bara en ändring så ska ändringen omfatta antingen hela byggnaden eller “en betydande och avgränsbar del av byggnaden”. Exempel på det senare är ett trapphus tillsammans med intilliggande lägenheter eller lägenheterna på en hel våning av en byggnad (Boverket, 2018b).
Projektering genomförs både vid nybyggnation samt ombyggnation. Det innebär bland annat att en byggnad (framtida eller befintlig) redovisas i form av ritningar och beskrivningar. Med de bygghandlingarna ges underlag för ombyggnationen till byggentreprenörer (Nordstrand, 2008). Relationshandlingar innebär ritningar och andra handlingar/dokument som visar en byggnads (eller anläggnings) aktuella status (Månsson, 2004).
Teoretiskt ramverk
3.3 Uppmätningsstrategi
Vid en uppmätning av en byggnad undersöks dess nuvarande tillstånd i form av strukturella element (konstruktion) och arkitektoniska särdrag. Detta görs ofta inför ombyggnationer. Uppmätningen redovisas i form av bland annat planritningar, elevationer och sektioner. Därmed kan skiljaktigheter med äldre handlingar påträffas (Noy, 2005).
3.3.1 Manuell uppmätning
Manuell (eller traditionell) uppmätning sker med hjälp av måttband, lod och tumstock (Ringh, 2013). När man gör uppmätning på ett traditionellt sätt så tar det längre tid än om man gör uppmätningen genom laserskanning, enligt Ringh.
Vid manuell uppmätning så försöker man rita planprojektioner som är skalenliga och då framställer man bilder av olika ytor, konstruktioner och rum. Två faktorer som spelar stor roll är noggrannhet och detaljering. Vid det här tillfället kan det ske att man prioriterar den ena faktorn på bekostnad av den andra. Noggrannheten beror bl.a. på förmågan att rita/mäta hos uppmätaren och detaljeringsgraden beror på personens iakttagelser. Det senare är beroende av uppmätarens kunskaper om byggnadstekniken för den uppmätta byggnaden (Sjömar, 2000).
Vid större projekt behövs det oftast två personer som samarbetar för att göra uppmätningen. Ändå sker det ofta fel i noggrannheten men dessa blir då sällan signifikanta (Noy, 2005).
Om man ska göra en 3D-modell utifrån en manuell uppmätning så behövs det ibland kompletteras med laserskanning när det gäller komplexa delar som man inte kan modellera utifrån endast ritningar (CIPA, 2005). När man utför en manuell uppmätning så kan vissa mätpunkter vara svåra att komma åt p.g.a. en byggnads plan komplexitet. Då krävs det antingen en uppskattning, vilket ger mindre noggrannhet, eller hjälp av mer avancerad teknik. Vid skeva planlösningar behövs det därför mer tid för uppmätaren att få lika bra noggrannhet jämförelsevis med planlösningar utan skevheter. (Sjömar, 2000).
3.3.2 Laserskanning
Terrester (markburen) laserskanning (TLS) är en metod för att samla in 3D-dokumentation av olika miljöer samt objekt i t.ex. en byggnad. Ett objekts geometri avbildas som punktmoln med hög detaljnivå och hög precision på dess läge. Denna metod kan användas både inomhus och utomhus. Det är därmed en lämplig uppmätningsteknik inför en ombyggnation. Man kan med insamlade punktmoln göra 3D-modeller, 2D-ritningar och sektioner (Lantmäteriet, 2015).
Med TLS samlar man in punktmoln på kort tid vilket bl.a. är viktigt när man dokumenterar komplicerade miljöer. Med sådan snabb datainsamling kan man spara tid på ett projekt (Reshetyuk, 2017).
Ett förslag från Boverkets rapport (2018a) är att använda mer 3-d modellering för att minska misstag som sker vid projektering. BIM (Building Information Modelling), eller digital strukturerad informationshantering gör det enklare att följa upp ombyggnationer (Sezer och Bröchner, 2016). Beställarens krav kan då spela en viktig
Teoretiskt ramverk
roll om en laserskanning skall genomföras eller inte med tanke på bland annat grundinvesteringen.
I komplexa planlösningar behövs ibland fler än en laserskanning för att skapa en komplett 3D-modell. Vissa rum och utrymmen kan man inte nå med laserskanning och då kan det behövas komplettering med gamla ritningar eller med manuell uppmätning. Att skapa 3D-modeller av laserskannings data kan ta längre tid på komplexa byggnader än byggnader med enklare planlösningar (CIPA, 2005).
3.4 Lönsamhet
Lönsamhet, eller ekonomisk effektivitet, mäts som en relation mellan erhållna överskott och värdet av investeringarna/resurserna som i det sammanhanget utnyttjats (Nationalencyklopedin, 2020). Detta kan beskrivas som en relation mellan intäkter och kostnader. Dessa två begrepp utgör tillsammans med tillgångar och finansiering de fyra grunderna för lönsamhet (Fredriksson, 2012). Man kan till exempel öka intäkter eller sänka kostnader för att öka lönsamheten. Fredriksson menar även att ökad utnyttjande av resurser/tillgångar leder till mer intäkter.
Onödiga kostnader och felaktig information är två faktorer bland andra som kan påverka lönsamhet negativt. Att undvika onödigt dubbelarbete är en faktor som istället ökar lönsamhet (Visma, 2017). Den mänskliga faktorn (erfarenhet bland annat) kan påverka noggrannhet vid en uppmätning vilket kan medföra felaktig information (Sjömar, 2000).
3.5 Komplexitet
I en studie av vad ett byggnadsprojekts komplexitet innebär var två utav faktorerna storleken på ett projekt, samt vilken detaljerings skala projektet utförs i (Xia och Chan, 2012). LOD kan ses som en skala på detaljering och storlek kan vara i form av area.
3.5.1 LOD
LOD, eller “Level of Detail” (nivå av detalj), innebär i huvudsak hur mycket detaljer som finns inkluderat på ett element i en modell.
LOD innefattar sex olika nivåer, där LOD 100 är den lägsta nivån och LOD 500 den högsta nivån. LOD nivåerna som kan uppnås med hjälp att laserskanning är LOD 200 till LOD 300.
LOD 200 innebär att byggnadens modell modelleras med ungefärliga mått med parametrar som storlek, form, plats och orientering. Byggnadsdelar representeras grafiskt inom modellen.
LOD 300 innebär exakt modellering och ritningar där byggnadsdelar definieras med specifika enheter, exakt kvantitet, storlek, form, plats och orientering (BIMForum, 2013).
3.5.2 Storlek
Byggaktörer använder olika areabegrepp för att beskriva storleken i en byggnad. De vanligaste begreppen är byggnadsarea (BYA), bruttoarea (BTA), bruksarea
Teoretiskt ramverk
insidor och det är den vanligaste areatypen som används vid uppmätningar (Löfvenberg & Oresten, 2009).
3.6 Sammanfattning av valda teorier
Vid en ombyggnation så ändras en byggnad (Boverket, 2018b). Då görs det projektering för att föra fram nya bygghandlingar (Nordstrand, 2008) men innan det så behövs det relationshandlingar som visar byggnadens aktuella status (Månsson, 2004).
Vid uppmätning av en byggnad undersöks dess tillstånd och detta redovisas ofta i form av ritningar (Noy, 2015). Detta kopplas till att man med uppmätning kan föra fram relationshandlingar inför ombyggnation. Detta kan göras med manuell uppmätning (traditionell) som enligt Ringh (2013) tar längre tid, eller med laserskanning (terrester/markbunden) som utöver 2D ritningar även kan skapa en 3D modell genom punktmoln (Lantmäteriet, 2015). Det går även snabbt att samla in data med laserskanning så att man kan spara tid på ett projekt som har en komplicerad miljö (Reshetyuk, 2017). Detta kan kopplas till bakgrunden där det nämns att tidsbrist är en stor orsak för fel som uppstår vid ombyggnationer. Åtgärdskostnaderna ökar därmed när felen ökar. I Boverkets rapport (2018a) så nämns ett förslag; att använda mer 3D modellering för att minska misstag vid projektering.
När man utför manuell uppmätning av en byggnad kan man ibland behöva komplettera med laserskanning i komplexa delar. Detsamma gäller när primära uppmätningsmetoden är laserskanning, då behöver man istället komplettera med manuell uppmätning vid delar som inte kan nås med en laserskanner (CIPA, 2005). En plans komplexitet i form av skevheter kan även påverka den manuella uppmätningen på så vis att där det finns skevheter kan det krävas uppskattningar vilket minskar noggrannheten. För att inte minska noggrannheten krävs det mer uppmätningstid (manuell) där det finns skevheter än där det finns mindre skevheter (Sjömar, 2000). För att skapa en komplett 3D-modell med laserskanning behövs det i mer komplexa planlösningar flera laserskanningar vilket tar längre tid än ifall det hade varit enklare planlösningar (CIPA, 2005).
När man minskar felen ökar även lönsamheten vilket är kopplingen mellan lönsamhet och noggrann uppmätning. Lönsamheten mäts som relation mellan intäkter och kostnader, när kostnaderna minskar ökar lönsamheten (Fredriksson, 2012). Detta kopplas också till bakgrunden där misstag vid ombyggnationer medför åtgärdskostnader.
För sista frågeställningen ingick att undersöka vad komplexitet i ett byggprojekt kan innebära. Genom litteraturstudie hittades det att två faktorer som kan utgöra komplexiteten är storlek samt skala på detaljering (Xia och Chan, 2012). Detta kopplas inte direkt till resterande teoriavsnitt men indirekt kopplas det genom att mer komplexa samt större storlek på projekt kan kräva mer kostnader för ombyggnation och påverkar därmed lönsamhet. Storlek kan vara i form av area (Löfvenberg & Oresten, 2009) och detaljerings skala kan vara i form av konceptet ”LOD” det vill säga ”level of detail” som i huvudsak innebär hur mycket detaljer som inkluderas (BIMForum, 2013).
Empiri
4 Empiri
I följande kapitel redovisas all insamlade empiriska data. Empirin samlades in genom de valda metoderna intervjuer, litteraturstudier och beräkningar.
4.1 Intervjuer
I detta avsnitt redogörs all insamlade data från genomförda intervjuer. Intervjuerna utfördes tillsammans med fyra respondenter som är kunniga inom uppmätningsmetoderna som berör undersökningen. Respondenterna besvarade frågorna utifrån sina egna erfarenheter. Deras personliga åsikter tas med i empirin men studiens författare tar inte med sina egna åsikter utan det sker först vid analysen. Samtliga intervjuer finns bifogade (se bilaga 1–4).
4.1.1 Konsult 1 Zynka Group (A)
Personen som intervjuas har två tjänster, den första är projektledare inom laserskanning, den andra rollen är datahanterare av laserskanning. Konsulten har ingen egen erfarenhet av manuell uppmätning och anser att tekniken med laserskanning är mycket bättre. Laserskanning innebär att man använder en laserskanner för att samla in antingen strukturerade data genom en tripod eller ostrukturerad genom att köra en vagnskanner. Dessa båda är precisa metoder som båda bildar punktmoln. Vidare arbetar konsulterna på Zynka Group med att processa samt kvalitetssäkra data som sedan importeras in i Revit där 3D-modell skapas. Utifrån modellen och punkterna projekteras nya ritningar som de sedan kan skicka ut till kunden.
Den största fördelen som konsulten ser med laserskanning är att man får en millimeterprecision på hur byggnaden faktiskt ser ut. Det är vanligt att ritningar ifrån gamla byggnader inte stämmer överens med vad som faktiskt är byggt. Tidsmässigt är laserskanning en fördel också, om man jämför med att mäta upp manuellt för att få en uppfattning om hur byggnaden ser ut.
Konsulten förklarar att en nackdel med laserskanning skulle kunna vara att man inte får med information om vilka material som finns bakom väggen, eftersom man bara ser ytskiktet. Informationen om materialet i väggarna behöver man få ifrån något annat håll. Om man är på plats så kan man borra ett hål i väggen för att se vad för material som finns där.
Vid manuell uppmätning blir det svårare att få en bra precision, för man behöver vara väldigt koncentrerad och noggrann. Det tar längre tid att mäta upp och människor gör fler misstag än vad en dator gör.
Faktorerna som påverkar valet av metod för uppmätningen av en befintlig byggnad är till största delen tillgängligheten. För laserkonsulterna handlar det om vilka ytor som man kommer in med skannrar. Det finns olika skannrar och de är olika stora, om det är för dålig tillgänglighet så kan det leda till att man får ta en annan skanner, som kan klara av att skanna rummet men det kan också leda till att kostnaden för en sådan skanner ökar. Tid är en annan faktor som har stor betydelse för val av metod vid uppmätningar.
Empiri
När man har liten budget och inte kan använda dyr teknik är det lämpligare med manuell uppmätning. I projekt som inte är stort i form av kvadratmeter, är det bättre att använda manuell uppmätning istället för laserskanning.
Faktorerna som definierar lönsamhet vid en laserskanning är till största del kvadratmeter i öppen yta, med detta menar konsulten en “öppen planlösning”. Vid en öppen planlösning går det fort att mäta och det är enkelt att skanna vilket medför att man sparar tid.
Vid en mer detaljerad byggnad så föredrar personen laserskanning före manuell uppmätning. För att få en mer detaljrik modell, kan det vara svårt att bara använda sig av laserskanning, ibland behöver man riva ner väggar och ta bort innertak, för att få mer information om vart installationer, ventilationsrör och elkablar ligger i rummet.
4.1.2 Konsult 2 Zynka Group (B)
Respondenten har stor erfarenhet med laserskanning, är kontorschef och har arbetat i företaget sedan det grundades för sex år sedan.
Manuell uppmätning innebär att en person använder tumstock, ritningar som kladdunderlag och eventuellt någon mindre handburen lasermätare för att måttsätta. Personen har tidigare arbetat med manuell uppmätning och anser att det är väldigt tidskrävande. Det är lätt att missa något under tiden man är på plats och gör uppmätningen vilket kan leda till att man får åka tillbaka ofta.
Konsulten anser att kvaliteten ofta blir mycket bättre med laserskanning som uppmätningsstrategi. En skanning ger en mer exakt bild på hur det faktiskt ser ut, så om någon byggnadsdel skulle vara sned med 0,5 graders vinkel i verkligheten så blir det också det i punktmolnet. På en ritning kommer det se dumt ut om allt är lite snett, så därför behöver en bedömning göras om man ska modellera det exakt så som det är, eller ta avsteg ifrån det som är snett några grader. Med laserskanning kan även all data bevaras till framtida ändringar.
En nackdel med laserskanning skulle vara om ett rum skulle vara väldigt komplext med små utrymmen så kan det bli tidskrävande. En annan nackdel kan vara om man inte skannar båda sidorna av en vägg, så kan man inte veta exakta tjockleken på en vägg. Respondenten har svårt att se några fördelar med manuell uppmätning, det är dyrt och tar lång tid att genomföra en uppmätning med den manuella metoden. Det är lätt att missa något, den mänskliga faktorn är inblandat.
Tid är en faktor som påverkar lönsamheten, ofta så vill man att det ska projekteras och byggas om snabbt så att man kan få in en hyresgäst som kan betala hyra. Med en effektiv projektering och att det blir rätt ifrån början så kan man spara en hel del tid och pengar. Vid uppmätning med laserskanning så vill man uppnå en LOD nivå på 300, men det kan vara svårt att uppnå det, eftersom man inte får en ordentlig definition på vad saker och ting är. Men LOD 200 räcker för att man ska få ett bra resultat.
Empiri
samt besparing av tid. Men skulle man välja laserskanning, som sparar tid, så skulle det kunna vara mer värt det.
4.1.3 Arkitekt 1 DeFyra (C)
Denna respondent är arkitekt och har i företaget ansvar för arbeten med äldre byggnader. Företaget DeFyra arbetar med manuell uppmätning och den intervjuade personen har mellan 35 och 40 års erfarenhet vad gäller den typen av uppmätning. Flera utav uppdragen som personen arbetat med har varit äldre byggnader. Ofta är byggnadernas ritningar inte pålitliga eftersom de inte stämmer överens med verkligheten. Ifråga om laserskanningen har personen inte någon större erfarenhet utan har endast varit inblandad i någon enstaka projekt där det har använts.
Manuell uppmätning beskrivs som: “att man så nära som möjligt ska fånga hur en byggnad ser ut med skevheter, höjder, måttsättningar, bredder, öppningsmått”. Detta redovisas oftast som 2-dimensionella ritningar. De verktygen som då används är till exempel snören, avvägningsinstrument och ibland handhållen laserskannare men utan något punktmoln (alltså ej 3-dimensionell). Man använder program också såsom Revit och Archicad. Man tar även fotografier på plats. Personen nämner att arbete på detta vis ofta innebär att man flera gånger kan behöva gå tillbaka till den undersökta byggnaden för att ta nya mått.
Ett projekt nämns där laserskanning användes och där menar arkitekten att det inte blev något vidare på grund utav att det blev mycket skuggpartier och i många delar inte kunde göra skillnad på till exempel vad som är vägg eller träfoder eller karm.
Personen säger att laserskanning kan vara intressant på grund av att man kan bilda punktmoln. Däremot kan det bli problem när man ska överföra informationen och göra traditionella arkitektritningar. Det är också svårt att göra skillnad på olika material. Fördelarna med manuell uppmätning är bland annat de snitt/sektioner/fasader som väljs ut blir noggranna om uppmätaren gör sitt jobb ordentligt. Sedan finns det ingen överföring till först punktmoln utan man får underlag direkt till 2-dimensionella CAD ritningar. De ritningarna man får är “vackra” samt traditionella.
Några nackdelar med manuell uppmätning som benämns i intervjun är till exempel att man inte får med 3-dimensionella variationer som ofta finns på väggar eller murar. Det kan också vara svårt att få geodetiska förhållanden mellan olika våningar.
Det tar minst 100 arbetstimmar att göra en fullständig uppmätning (ritningar inkluderat) av en “medelstor” kyrka och själva uppmätningen på plats tar 25–30 % av den tiden menar respondenten. Den kyrkan har då en exemplarisk storlek på 10 x 30 horisontalt. Arean blir då 300 kvadratmeter. De projekt som personen har jobbat med har varit allt från 20–6000 kvadratmeter.
Personen säger att laserskanning kan föredras om man vill ha en snabb överblick utav en byggnad utan att ta hänsyn till detaljrikedom, exakt material, skifte mellan olika skikt/delar och man vill “gå runt” i byggnaden i form av 3-dimensionell modell.
Empiri
4.1.4 Arkitekt 2 (D)
Respondenten är arkitekt som har en fyrtio år lång erfarenhet med att arbeta som arkitekt. Personen är numera pensionerad, men driver ett eget konsultbolag och har både erfarenhet av manuell uppmätning och lite laserskanning.
Manuell uppmätning beskrivs som att man går ut med ritningar och sedan har man med sig en lasermätare, tumstock samt, måttband, alltså traditionella verktyg. Sedan tar man de måtten man vill ha och skriver ner dem direkt på ritningarna. Sedan ritar man om på nytt med de nya måtten man tagit på plats. När man sitter vid datorn och projekterar ser man vilka mått man har samt vilka som saknas. Har man missat något mått, så får man åka tillbaka och mäta igen.
Laserskanning är framtiden, det är så det måste gå till. Det är en teknik som är mera precis och den klarar av mått, som man kanske inte klarar av med manuell metod säger personen. Fördelarna med laserskanning är att det kan vara mer exakt och att det går snabbare. En laserskanner kan ta hur många mått helst, vilket gör att man får mycket data som man kan rita efter. En nackdel kan vara att om man missar något med laserskanningen, blir det svårare att komplettera det. Den måste stå på precis samma punkt och börja mäta för att det ska bli rätt. Därför kan man ibland behöva komplettera manuellt.
Faktorerna som påverkar valet av metod för uppmätningen är omfattningen och storleken. Om det är en mindre byggnad eller om man har ritningsmaterialet som är bra, så kan man vara trygg med att använda den manuella metoden. Ur ett lönsamhetsperspektiv skulle det vara mer lönsamt att använda laserskanning om man har dåligt ritningsmaterial berättar arkitekten.
4.2 Beräkning
Beräkningar utfördes för att få fram svar på tredje frågeställningen: “Vid vilken nivå av
komplexitet är det mer kostnadsmässigt lönsamt att använda laserskanning än manuell uppmätning vid ombyggnationer?”.
För de två metoderna, laserskanning och manuell uppmätning, erhölls prisuppgifter från olika företag för en rimlig prissättning inför beräkning. Företagen hade en vilja att förbli anonyma vid utgivande av prisuppgifterna. För den manuella uppmätningen var det olika priser per timme. Dessa låg mellan 800 kronor per timme till 1000 kronor per timme arbetad tid. Då är det alltså inte bara själva uppmätningen utan även arbetet som sker därefter det vill säga om man behöver besöka arbetsplatsen (uppmätta byggnaden) för att ta nya mått och även arbete på kontor som omfattar till exempel att göra relationsritningar.
När det gäller laserskanning fick författarna även där prisuppgifter från tre olika företag. Till skillnad från företagen som arbetar med manuell uppmätning tar “laserföretagen” pris per kvadratmeter och inte per arbetad timme. De priserna som erhölls var en startavgift på 20 000 kronor plus 15–20 kronor per kvadratmeter. I detta pris ingår då uppmätning, punktmoln och 3D-modellering med ritningar.
För att kunna jämföra priserna omvandlades priset per timme av arbetad tid (manuell uppmätning) till pris per kvadratmeter. Detta genomfördes genom ett exempel (från ett utav företagen som gav prisuppgift) på ett projekt (se bilaga 5) där man gjorde en
Empiri
Den byggnaden var ungefär 300 kvadratmeter och priset var 900 kronor per timme, det tog 120 timmar att utföra arbetet (uppmätning plus relationshandlingar). Dessa uppgifter ger ett pris på 360 kronor per kvadratmeter. Det innebär också att man teoretiskt sätt arbetar in 0,4 timmar per kvadratmeter. Observera att detta är ett ungefärligt pris, för just detta specifika projekt, per kvadratmeter och i verkligheten kan den vara högre eller lägre för andra projekt. För beräkningarna antas att man ska uppmäta och redovisa hela byggnaden i form av relationshandlingar.
4.2.1 Storlek
För beräkning med ett manuell pris på 360 kr/kvm som räknades ut enligt föregående stycke fås en graf enligt figur 4. Korsning av linjerna sker vid 58–59 kvm.
Figur 3. Graf för storlek med manuell pris 360 kr/kvm
För att få en korsning av linjerna vid 100 kvadratmeter behövs ett pris på manuell uppmätning som är 217,5 kr/kvm enligt grafen nedan (se figur 4). Det innebär att arbetad timme per kvadratmeter är 0,24 vilket är cirka 40 % fortare än första exemplet för just detta projekt.
Empiri
Figur 4. Graf för storlek med manuell pris 217,5 kr/kvm
4.2.2 LOD
När en laserskanning görs kan man uppnå LOD 300. Oftast görs endast laserskanningen upp till nivå LOD 200 vilket enligt respondent B räcker för ett bra resultat. Då får man mått med storlek (ej volym), form, plats och orientering. Största skillnaden till LOD 300 är att man lägger till vilken kvantitet som byggnadsdelarna har i byggnaden. I båda nivåerna kan man lägga till information om material för varje byggnadsdel.
För manuell uppmätning använder man egentligen inte konceptet LOD såvida man inte bildar en 3D-modell. Dock använder studiens författare detta koncept för att jämföra parametrarna som ingår i LOD och kan tillämpas i relationshandlingar. Man kan genom ritningar och sektioner se storlek, form, plats och orientering (LOD 200) av byggnadsdelar. Man kan även göra förteckningsritningar där kvantitet ingår (LOD 300). Respondent C nämnde att förteckningar görs ibland men inte på alla byggnadsdelar i byggnaden utan endast några få utvalda. För LOD 300 gäller däremot att alla byggnadsdelars kvantitet finns redovisade. Men för att göra det mer enkelt så antar vi att det behövs minst en förteckning endast.
För de som gör laserskanningen ändras inte priset, enligt prisuppgifterna, om LOD 300 erfordras istället för LOD 200. Priset förhåller sig fortfarande till kronor per kvadratmeter. Om ett företag som däremot gör manuell uppmätning, erfordras göra förteckningar på byggnadsdelar kommer total priset att öka eftersom man tar betalt per arbetad timme.
Att rita upp en graf på följande sätt, där X-axeln redovisar LOD nivå och Y-axel redovisar pris per kvadratmeter, är ogenomförbart om det ska generaliseras till varje projekt. Detta på grund av att “extra” tiden det tar för att göra olika antal förteckningar
Empiri
med manuell uppmätning blir olika från projekt till projekt och då ändras även priset per kvadratmeter olika mycket. Lutningen på “linjen” för manuell uppmätning är olika för varje projekt men för laserskanningens “linje” är lutningen noll eftersom den är konstant (se figur 5).
Start-nivån där konstanten för laserskanningens “linje” ligger på i Y-axeln varierar i verkligheten också beroende på antal kvadratmeter på projektet eftersom det finns en startavgift på 20 000 kronor men den (linjen) förblir ändå konstant när man byter LOD nivå. Därmed visar grafen nedan endast en teoretisk uppfattning för att visa lutningarna på linjerna. Den gröna linjen (laserskanning) är alltid konstant projekt till projekt men har olika startvärden på Y-axeln. Den blåa linjen (manuell uppmätning) har också olika startvärden projekt till projekt men lutningen från LOD 200 och LOD 300 varierar beroende på antal förteckningar som erfordras samt hur mycket extra tid dessa förteckningar tar att utföra.
Empiri
4.3 Sammanfattning av insamlad empiri
Insamling av empirin gjordes genom litteraturstudie, intervjuer och beräkningar. Syftet med litteraturstudie var att ge arbetet en vetenskaplig grund men även att kunna jämföra med intervjurespondenternas svar på frågor som berör arbetets mål och frågeställningar. Med intervjuer erhölls olika nackdelar och fördelar med respektive uppmätningsmetod som kan kopplas till det teoretiska ramverket. Därifrån erhölls även faktorer som påverkar metodvalens lönsamhet och detta kopplas till beräkningarna som påvisar när det är mer kostnadsmässigt lönsamt att använda den ena uppmätningsmetoden framför den andra för ett specifikt projekt.
Processen för datainsamlingen hade koppling mellan datainsamlingsmetoderna och även koppling till syftet för att därmed ge ett resultat med en helhetsbild som kan analyseras. Frågeställningarna har av den insamlade empirin blivit besvarade.
Från intervjun med konsult A framgick att det är bättre att använda manuell uppmätning när man har liten budget och i projekt där storleken i form av kvadratmeter är liten. Detta kopplas till beräkningen där det framkommer att laserskanning har en startavgift på cirka 20 000 kronor och manuell uppmätning har ingen sådan avgift utan tar pris per arbetad timme. Om det inte krävs många timmars arbete för manuell uppmätning då blir den metoden billigare än laserskanning.
Från den andra intervjun med konsult B framgår det att när man utför laserskanning brukar man sikta mot att få LOD 300 men att det egentligen räcker med LOD 200 för att få bra resultat. Detta kopplas till anledningen varför priset på laserskanning inte ändras när man varierar mellan LOD 200 och LOD 300.
Arkitekt C ger ett exempel på en ”medelstor” kyrka med 300 kvadratmeter och menar att det tar minst 100 timmar att göra en fullständig manuell uppmätning med ritningar. Detta kopplas till projektet i beräkningen som tog cirka 120 timmar att utföra. Arkitekt C säger även att cirka 25–30% av den tiden är bara själva uppmätningen. Konsult A, B och arkitekt D menar att det går fortare med laserskanning än manuell uppmätning och det kan kopplas till varför det hade varit billigare för just det beräknade projektet att använda laserskanning redan från 58–59 kvadratmeter medan projektet hade 300 kvadratmeter. Konsult A och arkitekt D menar även att vid mindre byggnader blir det lönsammare att använda manuell uppmätning än vid större byggnader där laserskanning blir lönsammare.
Konsult A menar att vid ”öppna” planlösningar som inte har större skevheter går det fortare att göra laserskanning. Konsult B menar att mer komplexa utrymmen kan bli mer tidskrävande istället. Detta kopplas till prisuppgifterna vid beräkning för laserskanning som innebär att det priset inte ändras beroende hur lång tid det tar utan snarare hur många kvadratmeter projektet består av. Samtidigt menar konsulterna A och B att det är mer lönsamt om det tar mindre tid till exempel av den anledning konsult B nämner om att ju snabbare ett ombyggnadsprojekt görs desto tidigare kan man ta in hyresintäkter.
Analys och resultat
5 Analys och resultat
I detta kapitel analyseras den insamlade empirin i relation till studiens teoretiska ramverk. Därefter har resultat för varje frågeställning presenterats separat. Syftet med analysen är att besvara frågeställningarna för att uppnå målet med undersökningen.
5.1 Analys
Analysen visar vilken uppmätningsmetod som är att föredra beroende på olika faktorer som påverkar lönsamheten i ett ombyggnadsprojekt.
5.1.1 Uppmätningsstrategi
Respondent A och C nämner i intervju att ofta så stämmer inte äldre ritningar från befintliga byggnader överens med hur byggnaden ser ut idag. Detta stämmer överens med det Noy (2005) menar, att det finns skiljaktigheter med äldre handlingar. Därför gör man inför ombyggnationer en uppmätning som redovisar byggnadens befintliga tillstånd (strukturellt och arkitektoniskt) i form av relationshandlingar.
Enligt Ringh (2013) tar det längre tid att göra manuell uppmätning av en byggnad än om man ska använda laserskanning. Detta påstår även respondenterna A, B och D. Två faktorer som spelar roll vid manuell uppmätning är noggrannhet samt detaljering och dessa är båda beroende av den mänskliga faktorn, menar Sjömar (2000). Noggrannhet i form av uppmätarens förmåga och detaljering i form av kunskap om byggnadsteknik. Respondenterna A, B och C nämner också att den mänskliga faktorn spelar roll vid den manuella uppmätningen. Människor gör fler misstag än datorer enligt respondent A. Respondent C menar även att ritningarnas noggrannhet är beroende av att uppmätaren gör sitt jobb bra. Därför behövs det vid större projekt ofta två personer som gör manuell uppmätning men ändå sker det fel i noggrannhet (Noy, 2005). Att det behövs två personer för att göra ett sådant arbete kan anses vara dubbel arbete vilket sänker lönsamheten (Visma, 2017) då det ökar kostnaderna i form av dubbel lön. Laserskanning skapar punktmoln som används för att skapa 3D-modeller och 2D-ritningar med hög detaljnivå och hög precision (Lantmäteriet, 2015) vilket gör metoden till ett lämpligt uppmätningsverktyg inför ombyggnationer. Respondenterna A, B och D styrker det Lantmäteriet påstår om laserskanningens höga precision och detaljnivå. Det bildas precisa punktmoln med millimeterprecision och även vinklar så små som 0,5 grader kan avbildas. Respondent A föredrar bland annat därför att använda laserskanning före manuell uppmätning om det är en detaljrik byggnad som skall uppmätas.
Laserskanning mäter upp en byggnad snabbt så att man kan spara tid på ett projekt menar Reshetyuk (2017). Detta styrks av respondent B som menar att man genom laserskanning får en effektiv projektering och på så vis sparar tid.
Boverket (2018a) rekommenderar att använda mer 3D-modellering för att minska misstag vid projektering. Det blir då även enklare att följa upp ombyggnationer (Sezer och Bröchner, 2016). Respondent C som själv jobbar med manuell uppmätning rekommenderar laserskanning om man vill ha 3D-modellering då detta är svårt med bara manuell uppmätning.
Analys och resultat
Dessa båda uppmätningsmetoder kan behöva komplettera varandra när plankomplexiteten sätter stopp för den ena metoden. Manuell uppmätning behöver ibland kompletteras med laserskanning p.g.a. komplexa delar men även laserskanning behöver ibland kompletteras med manuell uppmätning vid vissa utrymmen som inte kan nås med laserskanning (CIPA, 2005). När det finns skevheter i planlösning på en byggnad så tar det längre tid att göra både manuell uppmätning (Sjömar, 2000) och laserskanning (CIPA, 2005).
5.1.2 Lönsamhet
När man sänker kostnader så ökar man lönsamheten (Fredriksson, 2012). Därför är det för lönsamhetens skull viktigt att välja den uppmätningsmetod som medför minst kostnader.
Genom beräkningar som genomfördes i empirin ser man att om man skall mäta upp en helt befintlig byggnad så kostar det för just det beräknade projektet mindre med laserskanning än manuell uppmätning om antal kvadratmeter var mer än 58–59 kvadratmeter och just den byggnaden var cirka 300 kvadratmeter. När det är projekt med mindre kvadratmeter så kan det vara mer värt att använda manuell uppmätning. Detta styrks av respondent A och D som påstår samma sak. Däremot är det viktigt att väga in att manuell uppmätning tar längre tid att genomföra vid större projekt och kan fördröja ett projekt mer än om man hade använt laserskanning. Respondent B nämner t.ex. att ju tidigare ombyggnations genomförs desto snabbare kan man få in hyra av hyresgäst. Hyran är en intäkt och ökade intäkter innebär ökad lönsamhet (Fredriksson, 2012). Tiden för uppmätning kan också påverkas om det finns skevheter i planlösning genom att det tar längre tid jämfört med om det inte hade funnits skevheter.
När man sparar tid på ett projekt så blir det mindre tidsbrist. Laserskanning kan medföra en effektiv projektering som enligt respondent B medför att man sparar tid. Tidsbrist var enligt Boverkets rapport (2018a) största orsaken för fel och skador på en byggnad i ett projekt. Fel och skador medför åtgärdskostnader. Därmed kan laserskanning även sänka åtgärdskostnader, det vill säga öka lönsamheten (Fredriksson, 2012), genom att minska tidsbrist.
Felaktig information är en faktor som påverkar lönsamhet negativt (Visma, 2017). Respondenterna A, B och D påpekar att laserskanning medför en hög precision med rätt information om måtten i en byggnad. Detta innebär därför att laserskanning i det avseendet inte påverkar lönsamheten negativt.
5.2 Frågeställning 1
Vilka fördelar/nackdelar finns med laserskanning jämfört med manuell uppmätning vid ombyggnationer i projekteringsskedet?
Studiens insamlade empiri visar att intervjurespondenterna nämner gemensamma fördelar och nackdelar med laserskanning jämfört med manuell uppmätning. Det stärks även av teoretiska ramverket.
Noggrannheten blir ofta mycket bättre med laserskanning som uppmätningsstrategi och man får en bättre precision på hur byggnaden faktiskt ser ut. Bra noggrannhet med manuell uppmätning är beroende av den mänskliga faktorn och människor gör oftast
Analys och resultat
mer fel än en dator. En ytterligare fördel med laserskanning är att man får en överblick av byggnaden i form av en 3D modell vilket är svårt att få med manuell uppmätning. Respondenterna A, B och D anser att det tar mindre tid att mäta upp med laserskanner, vilket kan ses som en stor fördel då man kan spara tid på ombyggnadsprojekt. Manuell uppmätning tar längre tid att göra om man skall göra en uppmätning av en hel byggnad vid större projekt. Med den manuella uppmätnings metoden är det även lätt att missa något under tiden man är på plats och gör uppmätningen vilket kan leda till att man får åka tillbaka ofta för att ta nya mått.
Respondenterna A och B förklarar att en nackdel med laserskanning är att man inte får med information om vilka material som finns bakom väggen, eftersom skanningen bara ser ytskiktet. Informationen om materialet i väggarna behöver man få ifrån något annat håll. Däremot kan inte heller en manuell uppmätare med egna fysiska ögon se igenom en vägg och se innehållet.
Det kan vara svårt att nå vissa utrymmen i en byggnad med laserskanner vilket är en nackdel. Man kan behöva byta skanner till en mindre för att fortsätta uppmätningen. Med manuell uppmätning räcker det med att personen får plats och kan arbeta i utrymmet.
Ibland kan en laserskanning medföra utrymmen med skuggpartier och då kan man till exempel inte göra skillnad på vägg eller karm. Det kan även bli svårt att se vad det är för material på ytor.
5.3 Frågeställning 2
Vilka faktorer påverkar lönsamheten för användning utav laserskanning för uppmätning vid ombyggnationer?
Tid är en faktor som påverkar lönsamheten, och respondent B sammanfattar detta genom att förklara vinsterna med att spara in tid vid ett projekt:
“Tid, är en väldigt stor faktor som påverkar lönsamheten, väldigt ofta också vid ombyggnation så är det ju att, det finns ju ett mål
varför det ska byggas om, ofta så handlar det om att, nu har en hyresgäst sagt upp sitt kontrakt och vi måste in med ny, och då vill
man ju ha så kort tid att bygga som möjligt, för vi vill ju få in en hyresgäst så att vi kan få in intäkter, så tror jag absolut att tiden är otroligt viktigt, för att går det fort och det blir naturligtvis rätt, men det hör nästan ihop, för att om det inte blir rätt så springer tiden iväg. Men om det blir rätt från början med kort tid och så att vi får en effektiv projektering, så tror jag absolut att det är en nyckel. För
kan du minska ner projekteringstiden, så har du också tjänat in eller sparat pengar, för att du lägger inte så mycket tid på en projektering, samtidigt som din beställare är nöjd för att du blir klar tidigt så att du kan få in en hyresgäst som behöver betala hyra”
Alltså om det går snabbare så är det mer lönsamt. En effektiv projektering och rätt från början fås med laserskanning genom hög precision/noggrannhet med möjlighet att
Analys och resultat
Respondent D säger följande:
“Ju sämre ritningsmaterialet är desto mer lönsamt är laserskanning”
Med detta menas alltså om en äldre byggnad har ritningsmaterial som ej stämmer överens med verkligheten och det finns mycket skiljaktigheter, så är det mer lönsamt att använda laserskanning än manuell uppmätning. Detta kan förklaras med att det går fortare med laserskanning och ju mer detaljer det finns desto längre tid tar det att göra en noggrann manuell uppmätning.
Andra faktorer som påverkar lönsamheten vid en laserskanning är omfattningen och storlek i kvadratmeter. Antalet kvadratmeter som man mäter upp är en faktor som påverkar lönsamheten, mest vad gäller pris. Detta förklaras mer under rubrik 5.4
Frågeställning 3.
Vad gäller laserskanningen går det även fortare att mäta ju mer “öppen” planlösning det är. Det vill säga ju färre rum det finns desto bättre för tidsåtgången. Lönsamheten i form av tidsfaktor påverkas därför även när det finns många skevheter i planlösning vilket gör att det tar längre tid att genomföra uppmätningen. Därtill ändras lönsamheten negativt. Det tar även längre tid om man behöver byta laserskanner för att kunna nå olika utrymmen p.g.a. plankomplexitet. Detta påverkar också lönsamheten negativt. Ibland behövs det, för en mer detaljrik modell av byggnaden, att man river ner väggar eller undertak för att se vart installationer går. Detta tar också längre tid att göra och påverkar därför lönsamheten.
Alltså är tid den viktigaste faktorn som i sin tur påverkas utav dessa andra faktorer som beskrivits. Pris blir också en viktig faktor som påverkar lönsamhet, mer om detta beskrivs under följande rubrik.
5.4 Frågeställning 3
Vid vilken nivå av komplexitet är det mer kostnadsmässigt lönsamt att använda laserskanning än manuell uppmätning vid ombyggnationer?
Komplexitet kan definieras som storlek på ett projekt (area) och/eller detaljeringsnivå (LOD). Beräkningar utfördes separat för varje definition för att se hur dessa påverkar priset och kostnadsmässiga lönsamheten var för sig.
Storlek
Utifrån beräkningar ser man att beroende på hur fort en manuell uppmätare (erfarenhet) gör arbetet så ändras även totala priset för manuell uppmätning då priset sätts enligt cirka 900 kr/timme. Laserskannings priset ändras inte beroende på hur fort det går att göra uppmätningen utan man har en startavgift på ungefär 20 000 kronor och därefter tar man cirka 17,5 kronor per skannad kvadratmeter. Olika grafer (se figurer 3 - 4) gjordes för olika priser på den manuella uppmätningen som jämfördes med
