Barns säkerhet i bil : en enkätundersökning i västra Sverige

VTI' notat 20-1999

Barns säkerhet i bil

En enkätundersökning i västra Sverige

Författare

Anna Anund, Gunilla Sörensen,

Mohammad-Reza Yahya

FoU-enhet

Trafik och trafikantbeteende

Projektnummer

40244

Projektnamn

Skyddsutrustning för barn i bil.

En marknadsundersökning

i Region Väst.

Uppdragsgivare

Vägverket, Region Väst

Distribution

Fri

Väg- och

transport-farskningsinstitutet

Förord

Arbetet har utförts på uppdrag av Vägverket, Region Väst. Kontaktperson har varit Thomas Boström.

Vi vill tacka Thomas för det engagemang och intresse som han har visat för det arbete vi utfört.

I de flesta av momenten i projektet har samtliga tre författare medverkat, detta gäller i synnerhet vid analysen. Ansvarsfördelningen har varit följ ande:

Projektledare och huvudansvarig för enkätkonstruktionen och rapportmanus har varit Anna Anund. Mohammad-Reza Yahya har ansvarat för Skanning, vikt-ning av datamaterialet och resultatkörvikt-ningar. Gunilla Sörensen har ansvarat för ut-skick, påminnelser, bortfallsanalysen, kontakt med respondenter och sammanställ-ning av de öppna frågorna. Gunilla Sjöberg har redigerat detta notat.

Underlaget till kunskapsfrågorna har framtagits i samarbete med Jan Wenäll, VTI.

Linköping i april 1999

Innehållsförteckning

Tre åldersgrupper

Bortfall och svarsfrekvens

Viktningsförfarande

Resultat och analys

lnnehåH

Lagkrav och rekommendationer Väst

Bakgrundsdata

Hur sitter barnen när de åker med i bilen?

Vilken information har föräldrarna fått eller skaffat sig?

Föräldrarnas önskemål och förslag

Vilken kunskap har föräldrarna om rekommendationer,

regler och normer?

Jämförelser mellan kommungrupper samt analys av

bakgrundsfrågorna.

Bakgrundsdata

Hur sitter barnen när de åker bil?

Vilken information har föräldrarna fått eller skaffat sig?

Hur ska man göra? Bortfallsredovisning Bortfallsbeskrivning Hypoteser

Telefonintervjuer

Sammanfattande slutsatser och diskussion

Bilaga 1: Enkäten

Bilaga 2: Population, svarsfrekvenser och vikter Bilaga 3: Underlag vid telefonintervjuerna

VTI notat 20- 1999

Sida

1

Bakgrund

För att ett barn som åker bil ska kunna sägas åka säkert, krävs att rekommenderad skyddsutrustning används. Utrustningen ska användas på rätt plats och på rätt sätt, dessutom ska bältet som håller fast barnet sitta rätt.

Dessa aspekter förutsätter att barnens föräldrar vet vad som är rätt. Vet föräld-rarna det? Olika studier tyder på att så inte är fallet. Cirka 40% av barnen färdas inte enligt de lagkrav och rekommendationer som finnsl.

I en nationell marknadsundersökning genomförd av VTI under 19982 visar resultaten att föräldrarna i flera avseenden har bristande kunskaper om såväl lag-krav som rekommendationer gällande hur barn ska skyddas för att de ska åka säkert i bilen. Detta kunde också konstateras i Blekinge, där en liknande studie just avslutats3.

Beskrivningen av varifrån föräldrarna erhållit sin befintliga kunskap talar för

att det, generellt i Sverige, återstår en hel del arbete för att förbättra utbudet av

in-formation/hjälp till föräldrarna. Detta gäller såväl sådan inin-formation/hjälp som föräldrarna erhåller, utan att själva efterfråga den, som den information/hjälp som föräldrar sj älva söker rätt på.

Vägverket Region Väst bedrev under perioden 1996-1998 ett projekt kallat Barnskydd i trafik . Projektet skedde i samarbete med de sex trafiksäkerhetsför-bunden4 som verkar inom regionen. I projektet sades att det inom varje kommun skulle ges information om barnskydd. Informationen till nyblivna föräldrar skulle ges i varje kommun vid minst fyra tillfällen per år. De olika förbunden har arbetat på varierande sätt med frågan.

1 Anna Anund. Skyddsutrustning för barn i bil i ett användarperspektiv, en studie i tre delar. VTI notat 50-1998.

2 Anund, Yahya och Sörensen. Marknadsundersökning, Skyddsutrustning för barn i bil, VTI notat 51-1998,

3 Anund, Sörensen och Yahya. Barns säkerhet i bil. En enkätundersökning genom-förd i Blekinge. VTI notat 13-1999. Statens Väg och transportforskningsinstitut.

4 De sex trafiksäkerhetsförbunden är Hallands läns Trafiksäkerhetsförbund, NTF

Bohuslän, Göteborgs trafiksäkerhetsförening, Trafiksäkerhetsförbundet Älvsborg, NTF Skaraborg, NTF Värmland.

2

Syñe

Resultaten från studien i Region Väst var primärt avsedda att ligga till grund för kommande arbete med att förbättra säkerheten för barn i bil i regionen.

Undersökningen har omfattat en lägesbeskrivning av hur barn, i olika grupper av kommuner inom Region Väst, skyddas när de åker bil. Grupperingen av kom-muner har baserats på områden som motsvarar trafiksäkerhetsförbundens verk-samhetsområden.

Vägverket i Region Väst var intresserat av vilken utrustning som används, hur den används, vilken kunskap föräldrarna har om lagkrav och rekommendationer samt varifrån föräldrarna har erhållit/sökt informationen.

En jämförelse har gjorts mellan resultaten i hela region Väst och resultaten i Sverige 19985. Dessutom har resultaten från kommungrupperna jämförts med varandra. Avsikten med studien var inte att utvärdera de insatser som trafiksäker-hetsförbunden utfört.

3

Metod

3.1 Enkätundersökning

En postal enkät, se bilaga 1, skickades ut till målsmän inom Region Väst. Enkäten innehöll ett 40-tal frågor. Frågorna gällde såväl bakgrund som beteende och kun-skap om hur barn i bil bör skyddas. Enkäten skulle till stora delar överensstämma med den enkät som användes vid marknadsundersökningen av barn i bil, omfatt-ande hela lomfatt-andet. För att kunna se sambomfatt-anden mellan särskilda utvalda bakgrunds-faktorer och visst beteende eller viss kunskap utvidgades bakgrundsdelen något.

För att uppnå acceptabel svarsfrekvens skickades två påminnelser ut. Den första påminnelsen utformades som ett vykort och den andra påminnelsen bestod av en ny enkät med följebrev. Dessutom informerades målsmännen om att 50 av de svarande, via slumpning, skulle erhålla en biobiljett som tack för hjälpen.

Enkäten skickades ut i början av november 1998. Den första påminnelsen skickades i mitten av månaden och den andra påminnelsen i slutet av samma månad. Alla enkäter som inkommit fram till och med den 1 mars 1999 inkludera-des i analysen.

3.2 Bortfallsintervjuer

Telefonintervjuer genomfördes med ett slumpmässigt urval av de som inte be-svarat enkäten. Intervjuerna avsåg att ge ett underlag för bedömningar av om bort-fallsindividerna systematiskt avvek från svarsindividerna vad beträffade bak-grund, beteende, informationsinhämtning och kunskap.

3.3 Population och urval

Undersökningen baserades på svar från målsmän bosatta inom ansvarsområdet för Vägverket Region Väst. Urvalsenheten var barn i åldern två månader till och med nio år. Enkäten adresserades till målsman för utvaltbarn.

5 Se fotnot 2.

Region Väst omfattar länen Halland, Bohuslän, Skaraborg, Värmland och

Västra Götaland. Länen omfattar sammanlagt 71 kommuner. I analysarbetet grupperades kommunerna i åtta grupper.

Nationalföreningen för trafiksäkerhetens främjande, NTF, har sex lokala för-bund i regionen. Utgångspunkten vid grupperingen var, till viss del, de olika trafiksäkerhetsförbundens geografiska upptagningsområden. Det namn som vi för enkelhetens skull valt att ge respektive kommungrupp har markerats med fet stil. Följ ande indelning i kommungrupper gjordes:

1. Laholm, Halmstad, Hylte, Falkenberg, Varberg och Kungsbacka

(Hallands län)

2. Mölndal, Härryda, Partille, Kungälv och Öckerö (kranskommuner till

Göteborg) 3. Göteborg

4 Bollebygd, Borås, Mark, Svenljunga, Tranemo, Ulricehamn, Lerum,

Alingsås, Vårgårda och Herrljunga

5. Mellerud, Färgelanda, Dals-Ed, Bengtsfors, Åmål, Ale, Lilla Edet,

Trollhättan och Vänersborg

6. Karlsborg, Tibro, Hjo, Tidaholm, Falköping, Gullspång, Töreboda,

Mariestad, Götene ochSkövde, Lidköping, Vara, Grästorp, Skara och

Essunga (Skaraborgs län)

7. Stenungsund, Tjörn, Orust och Uddevalla, Lysekil, Sotenäs, Munkedal, Tanum och Strömstad

8. Karlstad, Kristinehamn, Hammarö, Grums, Kil, Forshaga, Säffle, Årjäng, Eda, Arvika, Sunne, Torsby, Munkfors, Hagfors, Filipstad och Storfors kommun (Värmlands län).

Invånarantalet i kommunerna varierade stort. Samma antal barn (51) valdes

slumpmässigt ut i 70 av kommunerna, oavsett kommunens storlek. I Göteborgs kommun valdes däremot 200 barn slumpmässigt ut. Totalt skickades 3768 enkäter ut. Det likafördelade urvalet hade fördelen att samtliga kommuner blev represen-terade i urvalet och att jämförelser mellan grupper av kommuner blev möjliga.

Urvalet gjordes av SEMA Group Info Data AB (tidigare SPAR). Urvalet genomfördes 1998-11-01. Barn yngre än 2 månader fanns inte med i registret.

3.4 Tre åldersgrupper

I samband med urvalet delades barnen i varje kommun in i tre åldersgrupper: 2-11 månader (0 år), 12-35 månader (1-2 år) och 36-119 månader (3-9 år). Gruppe-ringen i de tre åldersgrupperna baserades på de rekommendationer som finns för skyddsutrustning till barn i bil. Det totala antalet barn i varje kommun och ålders-grupp hämtades från Statistiska Centralbyrån (SCB, Sveriges folkmängd 31 december 1997 efter ålder i ettårsklasser per kommun) och presenteras i bilaga 2, tabell 1.

Av barn i åldern 0-9 år i Sverige var ca 8% 0 år, 18% 1-2 år och 72% 3-10 år6.

Vi antog att situationen var den samma i kommunerna. Om ett slumpmässigt urval av barn dragits i varje kommun hade risken varit stor att de riktig små barnen inte varit representerade överhuvudtaget (8% av 51 = 4 barn). För att motverka detta 6 Statistiska Centralbyrån (SCB), Sveriges folkmängd 31 december 1997 efter ålder i ettårsklasser per kommun.

drogs ett likafördelat urval ur var och en av de tre åldersgrupperna i varje kommun.

3.5 Bortfall

Två typer av bortfall hanterades i analysen.

0 Objektbortfall, dvs. när svaren på alla frågor för en individ saknades.

0 Partiellt bortfall, dvs. när svar på vissa frågor saknades för en individ som i Övrigt besvarat enkäten.

Det totala borfallet i undersökningen bestod av såväl objektbortfallet som det partiella bortfallet.

Vi beslutade i förväg att alla individer som besvarat mindre än hälften av frågorna skulle klassificeras som objektbortfall. När data analyserades var det fem individer som hänfördes till objektbortfall av denna anledning. Ett 20-tal enkäter

kom tillbaka med så kallad postretur, varav ca hälften var adresserade till barn

med invandrarnamn. De klassificerades som objektbortfall. Det samma skedde med den enkät som kom tillbaka för att föräldrarna inte ville delta och de fyra enkäter som skickades tillbaka med kommentaren kan ej svenska .

Det fanns inga starka skäl att misstänka att de som svarade direkt, skiljde sig systematiskt åt från de som svarade efter första eller andra påminnelsen. Vi valde därför att behandla alla svar som likvärdiga och tog i analysen inte hänsyn till när svaren kommit in.

Objektbortfallets storlek redovisas som procenttal av urvalet. Med hänvisning till projektets syfte valde vi att endast presentera ett ovägt mått på objektbortfallet. Det innebär att vi redovisar hur datainsamlingen fungerade i det aktuella urvalet men inte i relation till populationen.

Partiella borfallets storlek redovisas för de viktigaste variablerna och redovis-ningsgrupperna. För de variabler där det partiella bortfallet var stort gjordes ett försök att beskriva den troliga orsaken till bortfallet.

Objektbortfall

Antalet föräldrar som svarade på enkäterna i varje kommun och åldersgrupp presenteras i bilaga 2, tabell 2.

Av tabellen framgår att Hagfors kommun hade ett totalt bortfall på 59% och därmed det största bortfallet i hela region Väst. Det lägsta bortfallet återfanns i Svenljunga och Tibro. Där var bortfallet ca 20%. Totalt i hela undersökningen var bortfallet 37% (1 411 individer). Detta var en något lägre andel än i den nationella

studien (40%), som skickades ut till 2 400 målsmän under semestertid. Dock var

objektbortfallet lägre för den del av den nationella undersökningen som omfattade

Region Väst (33%) än i föreliggande studie (37%). Skillnaderna var inte

signi-fikanta. '

Det kan misstänkas att bortfallet i viss mån varit systematiskt. En subjektiv iakttagelse som gjordes var att barn med namn av utländsk härkomst var över-representerade i listan över de som ej besvarat enkäten

Partiellt bortfall

Bortfallet på de enskilda frågorna kan delas in i fem delar: bakgrund (fråga 1-7) socioekonomiska frågor (8-11) beteendefrågor (12, 13, 15-29) Öppna frågor (14, 30, 31) kunskapsfrågor (32-43) .U M-'ÄP JN E

Det lägsta partiella bortfallet, ca 1%, återfanns bland frågor om familjens bak-grund. På de socioekonomiska frågorna var bortfallet betydligt större, 10-16%. Beteendefrågorna hade ett bortfall som ej översteg 5%. De öppna frågorna hade, som väntat, det största bortfallet (34-38%). På kunskapsdelen var bortfallet lägre än 10%.

Till detta kan läggas att ungefär var fjärde förälder utnyttjat den möjlighet som gavs att skriva ner synpunkter och idéer i slutet av enkäten.

I de flesta frågor var bortfallet 0-5%. Det partiella bortfallet får således anses

som relativt litet, vilket talar för att det objektbortfall som finns, inte direkt kan

hänföras till de frågor som ställdes i enkäten. Allra mest förvånande var det låga bortfallet på frågorna om barnets och föräldrarnas födelseland. Endast 0,3-0,5% av föräldrarna hade avstått från att besvara dessa frågor.

3.6 Viktningsförfarande

Antalet invånare i varje kommun varierade stort. För att resultaten skulle kunna generaliseras krävdes det att svaren viktades. Därför kom varje svar att representera olika antal barn beroende på kommun. Av tabellerna 1 och 2 i bilaga 2, framgår t ex att de 12 barn som fanns i åldersgruppen 0 år i Falkenberg kom-mun fick representera 457 barn medan 15 barn från Halmstad i gruppen 0 år fick representera hela 869 barn.

Urvalsstorleken för varje åldersgrupp, i varje kommun, var 17 barn. I Göteborg var det ca 70 barn. Detta gav sammanlagt 3 768 enkäter.

I tabell 3, i bilaga 2, presenteras vikterna för varje åldersgrupp, i varje kom-mun. Vikterna beräknades enligt formeln nedan:

N,..

Wij = _J

ny'

Wij = vikten för barn i åldersgrupp i från kommunj

NU- : antal barn i populationen inom åldersgrupp i från kommun j nij = antal barn som har svarat inom åldersgrupp i från kommun j

1' = 1,2 och 3

j = varje enskild kommun (1,2, ... 71)

4

Resultat och analys

4.1 Innehåll

Kapitlet innehåller tabeller som redovisar vad föräldrarna i Region Väst har svarat. Värdena i tabellerna är, om inte annat uttryckligen anges, viktade med de vikter som angivits i tabell 3 i bilaga 2. I vissa av tabellerna redovisas även resultaten från den nationella studien som genomfördes i Sverige sommaren 1998.

Det bör poängteras att Göteborg avviker på flera sätt från Övriga kommun-grupper. Eftersom Göteborg är den grupp som har högsta invånarantal kommer re-sultaten att påverkas av detta, vilket man bör komma ihåg när rere-sultaten studeras.

På vissa av frågorna har flera svarsalternativ kunnat anges. Resultaten presen-teras då i form av en rangordning. Rangordningen baseras på frekvensen svar på varje alternativ, ju lägre rangnummer desto högre svarsfrekvens.

Analysen kan sägas bestå av två olika delar, dels jämförs resultaten från region Väst med resultaten från hela Sverige-98 (kapitel 4.3), dels jämförs resultaten från de åtta olika grupperna av kommuner (kapitel 4.4). I de fall det inte funnits jäm-förbara data från Sverige har vi valt att jämföra med resultat från den nyligen genomförda studien i Blekinge7. För vissa frågor redovisas resultaten i form av tabeller eller diagram. I anslutning till tabellerna och figurerna ges en analys och diskussion kring resultaten. För andra frågor görs endast en verbal beskrivning av utfallet och de eventuella avvikelser som kan förekomma i jämförelse med resul-taten från den nationella undersökningen.

Vi vill göra läsaren uppmärksam på risken för så kallad massignifikans. När många tabeller analyseras finns alltid risken att det förr eller senare dyker upp sig-nifikanta skillnader som inte är egentliga signifikanserg.

I analysarbetet har vi inte gjort generella signifikanstester av resultaten. Vi har valt att signifikanstesta i de fall det funnits anledning att misstänka skillnader. Signifikanstesterna har genomförts med så kallat chi-två-test9 och med så kallat binomialtestlo. Testerna är genomförda på 5%-nivå.

Om värdena i en rad (eller kolumn) i tabellerna summeras med sina

heltals-värden kan det i enstaka fall erhållas ett värde som skiljer sig från den angivna summan. Detta beror på att värdena i tabellen är avrundade till heltal medan summan är beräknad med flera decimalers noggrannhet, först därefter har den av-rundats.

4.2 Lagkrav och rekommendationer

I undersökningen utgick vi från de lagkrav och rekommendationer som fanns. Re-kommendationerna kan sägas vara mer specificerade och noggranna än lagkraven.

De lagkrav som fanns var de som beskrivs i Vägtrafikkungörelsen (VTK) . Enligt Vägtrafikkungörelsen ska barn . . .t.o.m. det år varunder barnet fyller sex

år istället för eller tillsammans med bilbältet använda bilbarnstol, bälteskudde

eller annan särskild skyddsanordning för barn . Med särskild skyddsanordning

7 Se fotnot 3

8 Miller, R. G. Jr (1966) Simultaneous statistical inference. McGraW-Hill, New York.

9 Körner, Statistisk dataanalys, s 341.

19 Körner, Tabeller och formler för statistiska beräkningar, s 50.

11 Vägtrafikkungörelsen §1 17a

avses babyskydd, bakåtvända respektive framåtvända bilbarnstolar, bältesstolar samt bälteskuddar . Dessutom står det i Vägverkets tillämpningsanvisningar, VVFS,12 att skyddsutrustningen ska vara lämplig för användaren och användas på avsett sätt , dvs. användas i rätt viktklass och monteras på det sätt som till-verkaren anvisat. Skyddsutrustning tillverkad efter 1:a januari 1990 ska dessutom vara godkänd och användas i enlighet med godkännandet.

I Sverige finns det två typer av godkännande. T-godkännandet13 är ett svenskt godkännande och E-godkännandet14 är ett europeiskt godkännande. T-godkännan-det är inte bunT-godkännan-det till någon viktklass, T-godkännan-detta till skillnad från E-godkännanT-godkännan-det. Rent praktiskt definieras E-godkännandegrupper med avseende på vikt och i någon mån på barnets ålder15. De utrustningar som. testas idag, för att erhålla ett godkännande, testas enligt normen ECE R 44/03.

4.3 Väst

4.3.1 Bakgrundsdata

Inledningsvis presenteras data över sammansättningen av respondenterna. Om resultaten från region Väst skall gå att jämföra med resultaten från den nationella undersökningen är det nödvändigt att sammansättningen av respondenterna i de två undersökningarna något så när liknar varandra.

Sammanfattningsvis kan vi konstatera att det inte var några stora skillnader i svaren på bakgrundsfrågorna i region Väst jämfört med i Sverige. Jämförelser mellan svaren från Väst och genomsnittet i Sverige 1998 har därför gjorts. Det är dock viktigt att påpeka att i den undersökning som genomfördes i Sverige-98 inkluderades även barnen i Väst. Eventuella skillnader vid jämförelserna mellan Sverige och Väst är därför svårare att upptäcka än om barnen i region Väst, vid jämförelserna, hade exkluderats i Sverigeundersökningen.

De enskilda resultaten på bakgrundsfrågorna presenteras nedan. I tabell 1 presenteras vem i familjen som besvarade enkäten. Tabell 1 Könsfördelningpå de svarande i Väst, oviktaa'e värden.

Fördelningen mellansvarande män respektive kvinnor var ungefär den samma som vid undersökningen i Sverige 1998 (Mån 26%, Kvinnor 74%).

Kvinnor och män använder troligen olika informationskanaler när det gäller så-väl att få som att söka information. Exempelvis är det övervägande kvinnor som

besöker mödravårdscentraler och barnavårdscentraler, åtminstone när barnen är

sma.

12 VVFS 1993:5

13 VVFS 1993:18

14 ECE R 44/03

Av de som besvarat frågan om barnets födelseland uppgav mer än 96% att barnet var fött i Sverige. Det partiella bortfallet på denna fråga var, mot förmodan, mycket litet (mindre än 1%). Om vi tittar på de olika åldersgrupperna, ser vi som väntat att ju yngre barnen var desto högre var andelen barn som var födda i Sverige.

På en av frågorna fick föräldrarna uppge i vilket land de var födda. Ungefär 21% av barnen hade någon förälder med invandrarbakgrund (11% av barnen hade en förälder som var född utomlands och 10% av barnen hade två föräldrar som var

födda var utomlands).

Nära hälften (48%) av alla familjer hade en bil, nästan lika många (cirka 47%)

hade tillgång till fler än en bil medan cirka 5% saknade bil. Dessa värden avviker ej nämnvärt från de som redovisades i den nationella studien.

De flesta bilar är utrustade med två trepunktsbälten i framsätet och två tre-punktsbälten och ett tvåpunktsbälte i baksätet. Om det är många medlemmar i familjen kan det vara svårt att bälta samtliga enligt rekommendationerna. Vi frågade: Hur många personer bor det i familjen? . Ca 71% av de som besvarade enkäten angav att det bodde 4 personer eller färre i familjen, i 22% av familjerna bodde det 5 personer och i 7% av familjerna bodde det 6 eller fler personer. Detta talar för att det i sammanlagt ca 30% av familjerna finns extra behov av bil-bälten och utrymme.

För att erhålla en bild av hurmånga barn i familjen som har behov av skydds-utrustning bad vi föräldrarna besvara frågan: Hur många av barnen är yngre än 10 år? . Resultaten visade att antal barn yngre än 10 år, i familjerna i Väst och i Sverige fördelade sig på likartat sätt. I Väst var det dock något större andel av familjerna som hade minst tre barn yngre än 10 år (29% jämfört med 22% i Sverige). Skillnaden var signifikant.

Barn i olika åldersgrupper åker bil olika ofta. I tabell 2 redovisas hur ofta barnen i Väst åkte bil.

Tabell 2 En beskrivning av hurofta barn i Väst åker bil. Värdena i tabellen är procentana'elar.

Åldersgrupp Väst

Antal tillfällen

I genomsnitt i Sverige 1998 åkte 91% av barnen bil minst någon gång per vecka. Även i Region Väst åkte 91% av barnen bil minst någon gång per vecka. Färre än vart fjärde barn i åldersgrupp 0 år åkte bil dagligen. Bland de äldre barnen åkte ganska precis hälften bil varje dag. Dennaskillnad mellan åldersgrupper kunde

också noteras nationellt. '

4.3.2 Hur sitter barnen när de åker med i bilen?

Denna del av redovisningen syftar till att beskriva var i bilen barnen sitter, om de använder skyddsutrustning och vilken typ av skyddsutrustning de i så fall an-vänder. Frågor om placering, val av utrustning, montering och bältets placering ställdes var för sig.

Sammanfattningsvis kan nämnas att uppemot 10% av de barn som åkte bil hem från BB, gjorde detta utan att någon skyddsutrustning användes. Fram till dess att barnen fyllt ett år färdades 6% av dem utan skyddsutrustning vid minst en av tjugo bilresor. I åldern 1-2 år åkte fortfarande 6% utan skyddsutrustning vid minst en av tjugo resor. Andelen som åkte utan att använda rekommenderat skydd var dock dubbelt så hög, ca 12%. Det största problemet i denna åldersgrupp var dock att barnen vändes framåt. Detta gällde ungefär vart fjärde barn. I åldern 3-9 år Ökade andelen som åkte utan skyddsutrustning. Bland dessa färdades tre av tio barn utan skyddsutrustning, vid minst en av tjugo bilresor.

Andelen bältade barn uppvisade däremot likartat mönster för samtliga ålders-grupper. I genomsnitt åkte 83% aldrig utan bälte,w

För att spegla i vilken utsträckning föräldrar beaktat och planerat för den första bilresan med babyn ställde vi frågan Vilket färdmedel användes för att få hem barnet från BB ? I denna analys ingår endast de barn som är födda i Sverige. Resultaten presenteras i tabell 3a.

Tabell 3a Färdsa'tt hem från BB för barn födda i Sverige. Värdena i tabellen är pracentana'elar.

Totalt I 00

Ca 97% av barnen färdades hem i bil eller i taxi. Föräldrarna till dessa barn ombads besvara frågan: I vad satt/låg barnet ? Resultaten presenteras i tabell 3b. Vad som kan anses vara ett säkert färdsätt är markerat med pilar.

Tabell 3b Skyddsutrustning använd vid färd i bil/taxi hem från BB. Värdena i tabellen är procentandelar och är beräknade för barn födda i Sverige.

Skyddsutrustning Väst

Nära nog vart tionde barn åkte helt oskyddat i bil/taxi hem från BB, medan rekommenderad skyddsutrustning användes till nio av tio barn. I den nationella undersökningen ställdes motsvarande fråga, men svarsalternativen såg något annorlunda ut. För att en jämförelse ska vara möjlig har vi för Väst även räknat med de som angivit att de rest på annat sätt än med bil/taxi och även de barn som fötts utomlands, varför procentandelarna inte är desamma som i tabellen ovan. Resultaten presenteras i tabell 3c

Tabell 3C Skyddsutrustning använd vidfärd hem från BB. En jämförelse mellan Region Väst och Sverige. Värdena i tabellen är procentandelar och är beräknade för samtliga barn. Skyddsutrustning Väst Sverige

%

%

Vid jämförelse mellan resultaten från Sverige och Väst fanns det inga större skill-nader i hur barnen färdas hem från BB.

Rekommendationerna säger att barn som är yngre än 10 år ska använda skyddsutrustning när de åker bil. En av frågorna var avsedd att beskriva i vilken utsträckning skyddsutrustning överhuvudtaget användes. Denna fråga löd: Ibland händer det att barn åker bil utan att sitta i babyskydd, bilbarnstol eller på kudde/bältesstol. Hur ofta händer det att ditt barn gör det? . Resultaten presen-teras i tabell 4.

Tabell 4 Beskrivning av hur ofta barn åker bil utan att använda någon skyddsut-rustning, uppdelatpå barnets ålder. Värdena i tabellen är procentandelar.

Väst Sverige Antal resor 0 -9 år 0 -9 år 50 48 26 27 8 7 3 4 3 3 2 2 8 1 0 100 1 00

Ca 24% av alla barn i Väst åkte vid minst en av 20 resor utan skyddsutrustning. Detta var ungefär samma andel som för hela Sverige (26%). Tabellen visar att det även bland de små barnen förekom att barnen reste utan skyddsutrustning. Ca 6% av barnen yngre än ett år färdades utan skyddsutrustning vid minst en av 20 resor. Detta var en något lägre andel jämfört med de små barnen i Sverige (10%). Skill-naden var dock inte signifikant.

I åldersgrupp l-2 år var det också 6% som emellanåt färdades utan skydds-utrustning. För Sverige låg motsvarande andel på 11%. Av barn i åldern 3-9 år färdades ca 30% utan skyddsutrustning under minst en av 20 resor, vilket var ungefär samma andel som i resten av Sverige.

Fråga 9 handlade om vilken skyddsutrustning barnet använder i bilen. Frågan löd: Vilken typ av skyddsutrustning använder barnet vanligtvis ? I beräkning-arna har, under Inget , inkluderats de som i fråga 8 angivit att barnet alltid åker utan skyddsutrustning, även om de inte besvarat fråga 9. Resultaten presenteras i tabell 5.

Tabell 5 Beskrivning av vilken typ av skyddsutrustning som barnet använder, uppdelat på barnets ålder. Värdena i tabellen a'r procentandelar.

Väst 0-9 år Åldersgrupp Skyddsutrustning 27

A19

*40

Totalt var det 46% av O-åringarna som satt i någon form av babyskydd, 53% satt i bilbarnstol. Enligt rekommendationerna ska barn som är yngre än 1 år färdas i någon formav babyskydd så länge de ej är för långa och/eller för tunga för detta. Gränsen när ett barn blivit för stort för babyskyddet går vanligtvis vid ca 9 måna-ders ålder. Om man tar hänsyn till det faktum att cirka 30% av barnen som var 0 år kan ha vuxit ur babyskyddet, så är det ändå för stor andel av barnen som sitter i bilbarnstol i stället för i babyskydd. Dessutom angav 1% att barnet vanligtvis åkte utan skyddsutrustning.

Barn 1-2 år rekommenderas att sitta i bakåtvänd bilbarnstol. Ungefär 88% av dessa satt vanligen i rekommenderad bilbarnstol, 10% satt på bältesstol eller kudde medan 2% uppgav att barnet vanligtvis åkte bil utan att särskild skydds-utrustning användes. I Blekinge uppgav 84% av föräldrarna att barnet satt i bil-barnstol. Denna skillnad var signifikant.

Barn 3-9 år rekommenderas att sitta på bältesstol eller kudde om de blivit för långa eller för tunga för att sitta i bakåtvänd bilbarnstol. I denna åldersgrupp var det 12% som angav att de alltid åkte utan skyddsutrustning. 1 Blekinge var mot-svarande andel 18%. Även denna skillnad var signifikant. Av återstående 88% satt så gott som samtliga barn i denna åldersgrupp (3-9 år) i Väst på rekommenderad utrustning, 23% satt på bältesstol, 54% på bilkudde och 9% i bilbarnstol.

I enkäten ombads föräldrarna att skriva ner det T- eller E-godkännande som fanns på utrustningen. Det partiella bortfallet på frågan (38%) var betydligt större i denna undersökning än i den nationella undersökningen (27%), där frågan varit något annorlunda formulerad. I Blekinge hade frågan samma formulering som i Väst. Där var det partiella bortfallet 37%. Frågan löd nu: Någonstans på skyddet står det ett nummer som börjar på B eller T. Vad står det på den utrustning som barnet använder ? Resultaten presenteras i tabell 6.

Tabell 6 Märkningen av använda skyddsutrustningar. Värdena i tabellen a'r pro-centana'elar.

Förekomst av godkännandenummer [ Väst

Av de som besvarat frågan var det 45% som angivit att de ej hittat något god-kännandenummer. Drygt hälften (56%) hade angivit E- och/eller T-godkännande-nummer på den skyddsutrustning som barnet använde. Denna andel var något lägre än för de som besvarat frågan i den nationella undersökningen (61%).

De, vars barn använder någon form av skyddsutrustning fick besvara frågan: Hur har utrustningen skaffats? . Resultaten presenteras i tabell 7.

Tabell 7 Beskrivning av hur föräldrarna har Skaffat skyddsutrustningen. Värdena i tabellen är procentana'elar. Sverige 0-9 år 74 N W Q Q M N

Majoriteten (64%) hade köpt ny utrustning. Genomsnittet i Sverige låg något högre, 74%. Denna skillnad var signifikant. I de högre åldersgrupperna var det vanligare att utrustningen köpts ny än vad det var bland O-åringarna. Noteras kan att ungefär var fjärde förälder till de yngsta barnen hade hyrt skyddsutrustning.

De föräldrar som köpt eller hyrt utrustning fick följdfrågan: Om utrustningen har köpts eller hyrts: var gjordes det? . Resultaten presenteras i tabell 8.

Tabell 8 Rangora'ning av källa för inköp/hyra av skyddsutrustning.

Källa för inköp Väst 0-9 år H W O O Q O N U I -ÄU J N

I Region Väst var leksaks- och barnvagnsaffärer de vanligaste ställena för inköp/hyra av skyddsutrustning. Stormarknader/varuhus angavs ungefär hälften så ofta, följt av bilförsäljare på tredje och biltillbehörsförsälj are på fjärde plats. Detta överensstämmer väl med övriga Sverige. Noteras bör att frågan egentligen gällde utrustning som köpts/hyrts. Trots det har vissa föräldrar som lånat utrustning be-svarat frågan.

I en amerikansk studie16 hävdas att utrustning som ofta flyttas löper större risk att felmonteras. I region Väst var det cirka 17% av föräldrarna som angav att den skyddsutrustning barnet använder monteras ur eller flyttas minst en gång i veckan. En av orsakerna till detta kan vara att nästan hälften av alla familjer hade tillgång till fler än en bil. Det finns anledning att fundera på om dessa föräldrar är en grupp som behöver mer information än andra föräldrar om montering av ut-rustning.

Barn som är yngre än 3 år rekommenderas att sitta bakåtvända. Vi ställde frågan: I vilken riktning åker barnet? . Resultaten presenteras i tabell 9.

Tabell 9 Antal barn som färdades bakåtvända, framåtvända och liggande. Va'r-a'ena i tabellen a'r procentana'elar.

Åldersgrupp , Väst Sverige 0 -9 år 0 -9 år 25 24 75 76 0 0 I 00 1 00

Cirka 1% av barnen som var yngre än ett år och 24% av barnen som var 1-2 år åkte framåtvända. Detta är i strid med rekommendationerna som säger att barn yngre än tre år ska åka bakåtvända. Totalt sett åkte vart fjärde barn bakåtvänt, vilket var ungefär detsamma som i Sverige. Ett visst samband kunde ses med en del av bakgrundsfrågorna, se kapitel 4.4.2.

Föräldrarna till de barn som färdades framåtvända fick besvara frågan: Vad var huvudanledningen till att barnet vändes? . Resultaten presenteras i tabell 10. Tabell 10 Anledningar till att barnen vandes framåt. Värdena i tabellen a'r rang-ordnade efterfrekvensen. Åldersgrupp Rang nr. Väst

Anledning

0-9 år

16 UMTRI, Research review, University of Michigan Transportation Research

Institute, April-June 1997, Volume 28, number 2.\

Den överlägset vanligaste anledningen till att barnen vändes var att fötterna inte fick plats. Detta gällde såväl 1-2 åringar som 3-9 åringar. Bland barn 1-2 år var en annan vanlig orsak att barnet var missnöjt . Det som är farligast från säkerhetssynpunkt är om huvudet sticker upp för mycket över kantenpå skyddet. Detta angavs något oftare som skäl än att barnet var missnöjt eller att barnet fått syskon.

Ur krocksäkerhetssynpunkt är den säkraste platsen för de små barnen i mitten bak, i en bakåtvänd bilbarnstol. Om detta är den säkraste platsen, ur trafiksäker-hetssynpunkt, kan man ha olika åsikt om. Det kan vara både för- och nackdelar med att inte kunna kommunicera med/hjälpa barnet i samband med körning.

För att få en bild av var barnen placeras i bilen fick föräldrarna besvara frågan: Var i bilen sitter barnet vanligast? . Resultaten presenteras i tabell 11.

Tabell 11 Tabellen visar barnens placering i bilen uppdelat på barnens ålder. Värdena i tabellen är procenrana'elar.

Äldersgrupp Väst Sverige

0 -9 år 0 -9 år

i 24

18

Skillnaderna mellan var i bilen barnen i Väst och barn i genomsnitt i Sverige satt var signifikant. Med tanke på vilken plats som är krocksäkrast kan nämnas att endast 2% av barn under ett år och 4% av barn 1-2 år placerades i mitten bak.

Det finns anledning att misstänka att vuxna som avstår från att använda bilbälte i större utsträckning även låter sina barn åka obältade. För att kontrollera om detta antagande stämde ställdes dels en fråga om föräldrarnas bältesanvändning, dels en fråga om barnens bältesanvändning. Föräldrarna fick besvara frågan: Ibland åker vuxna utan att använda bilbälte. Hur ofta åker Du utan att använda bilbälte? Resultaten presenteras i tabell 12a.

Tabell 12a Tabellen visar i vilken utsträckningföräldrar åker utan bilbälte. Var-a'ena i tabellen a'r procentana'elar.

Väst

Totalt 1 00

Cirka 15% av föräldrarna färdas utan bilbälte vid minst en av 20 resor medan 67% alltid använder bälte.

Föräldrarna fick därefter besvara frågan: Ibland åker barn bil utan att sitta fast

med bälte (stolens eller bilens beroende på vilken utrustning som används). Hur

ofta åker Ert barn utan bälte? Resultaten presenteras i tabell 12b.

Tabell 12b Tabellen visar i vilken utsträckning barnen är obältade. Värdena i ta-bellen a'r procentana'elar.

Sverige

0-9 år

Cirka 83% av barnen färdades aldrig utan bälte. Motsvarande siffra för genom-snittet i Sverige var 78%. Denna skillnad var signifikant. På frågan om barn åker bil utan att sitta fast med bilbälte förekom det att föräldrar angav att deras barn all-tid åkte utan att använda bälte. Denna andel var dock bara bråkdelar av enpro-cent. Andel barn som vid minst en av 20 resor åkte utan bälte var 3%. Detta var en lägre andel än bland föräldrarna

Om vi korstabellerar föräldrarnas uppgifter om användning av bälte och upp-gifterna om barnens användning av bälte, så kan vi ej bekräfta misstanken att låg bältesanvändning hos föräldern leder till låg bältesanvändning för barnet. Det fanns dock föräldrar som uppgav att deras barn åker obältade ungefär var tionde

resa medan de angav att de själva alltid använder bälte. Kanske finns det ändå ett samband som inte går att visa med våra frågor. Vi vet ju t.ex. inte om dessa barn alltid åker bältade med denna förälder medan de tillåts slarva när de åker med någon annan vuxen.

Det var givetvis intressant att studera om det fanns skillnader i bältesanvänd-ning beroende på bakgrundsfaktorer, såsom föräldrarnas födelseland, utbildbältesanvänd-ning, bostad eller miljö. Vi har korstabellerat bältesanvändningen med dessa bakgrunds-frågor. Resultaten återfinns under kapitel 4.4.2. Vid analysen framkom att det enda samband som kunde skönjas fanns mellan bältesanvändning och föräldrarnas födelseland.

4.3.3 Vilken information har föräldrarna fått eller skaffat sig?

I detta kapitel redovisas svaren på frågorna gällande i vilken utsträckning föräld-rarna hade fått eller skaffat sig information om barn i bil.

Sammanfattningsvis kan sägas att ca 76% av föräldrarna hade fått information och 56% hade själva sökt information. Ca 26% av alla föräldrar hade fått informa-tion före det att barnet var fött och ca 18% hade sökt informainforma-tion innan barnet föddes.

Informationen handlade huvudsakligen om val av utrustning. Informationen kom i första hand från återförsäljare och i andra hand från barnavårdscentraler.

Den första frågan löd Har du fått någon information om hur barn ska sitta när de åker bil, för att det ska vara säkert? . Resultaten presenteras i tabell 13.

Tabell 13 Tabellen beskriver i vilken utsträckning föräldrarna fått information. Värdena i tabellen är procentana'elar

Åldersgrupp Väst Sverige 0 -9 år 0 -9 år 76 78 16 1 4 8 8 1 00 1 00

Cirka 76% av föräldrarna hade fått information. Genomsnittet i Sverige var 78%. Det bör nämnas att det endast är föräldrar till barn som är över 9 år som har haft möjlighet att få information under samtliga 0-9 år. Trots detta var det ingen större skillnad mellan föräldragrupperna med barn i åldern 0 år, 1-2 år och 3-9 år när det gällde den andel som hade fått information. Av de ca 76% av föräldrarna som fått information var det 34% som fick information före detatt barnet var fött.

De som fått information ombads besvara frågan : Vad handlade informationen om? . Resultaten presenteras i tabell 14. Föräldrarna kunde ange flera svar, varför vi valt att rangordna alternativen efter svarsfrekvensen.

Tabell 14 Rangordning av vad informationen handlade om.

Vad fick Du information om? Rang nr.

Val av utrustning var det alternativ som flest föräldrar angav att informationen handlade om. Rangordningen var i stort sett den samma som för genomsnittet i Sverige.

Föräldrarna ombads även besvara frågan: Av vem fick Du informationen? . Resultaten presenteras i tabell 15. Föräldrarna kunde ange flera svar, varför vi valt att rangordna alternativen efter svarsfrekvensen.

Tabell 15 Rangordning av varifrån föräldrarna fick informationen.

Av vem fick du information? Rang nr.

Väst 1 W O O Q m U l -B U J N

I första hand erhölls informationen från återförsäljare och i andra hand från barna-vårdscentraler (BVC). I tredje hand kom dagspress/tidningar och NTF återfanns först på en 10:e plats. NTF:s verksamhet bedrivs till viss del vid

mödravårds-centraler (MVC), BB och BVC. Med anledning av detta kan det vara svårt att

sär-skilja vem som faktiskt ligger bakom olika informationsinsatser. I Blekinge var BB den vanligaste källanföljt av BVC och återförsäljare. I Region Väst kom BB först på sjunde plats.

De frågor som ställdes med anledning av Om föräldrarna fått information, ställdes även med anledning av om de sökt information. Resultaten presenteras i kommande tabeller.

En av frågorna löd: Har Du själv sökt efter någon information om hur barn ska sitta, för att de ska vara säkra, när de åker bil? . Resultaten presenteras i tabell 16.

Tabell 16 Tabellen beskriver i vilken utsträckning föräldrarna själva Sökt inf0r-mation. Värdena i tabellen är procentana'elar.

Åldersgrupp Väst Sverige

0 -9 år

0 -9 är

Cirka 54% av föräldrarna hade sj älva sökt information. Detta stämmer väl överens med genomsnittet i Sverige 1998.

Bland de 54% föräldrar som sökt information var det 32 % som gjorde det före det att barnet föddes.

En korstabell av frågorna om man hade fått respektive sökt information visade att det var 7% som varken fått eller sökt information. Ca 43% hade både fått och sökt information. Svaren på frågan: Vad sökte Du information om? presenteras i tabell 17. Föräldrarna kunde ange flera svar, varför vi valtatt rangordna alterna-tiven efter svarsfrekvensen.

Tabell 17 Rangora'ning av vadföräldrarna sökt information om.

Vad sökte Du information om? Rang nr.

Föräldrarna sökte vanligtvis information om var val av utrustning, därefter kom montering och sedan placering av utrustningen. Om jämförelser görs med vad föräldrarna upplevde att de fick information om föreligger en viss skillnad. Resultaten var de samma som de som erhölls i den nationella undersökningen.

En av frågorna löd: Var sökte Du efter informationen? . Föräldrarna kunde ange flera svar varförvi valde att rangordna .svaren efter svarsfrekvens. Resultaten redovisas i tabell 18.

Tabell 18 Rangordning av varföräldrarna sökte information

Var har du sökt information? Rang nr.

Väst 1 W O O Q O ' NU I -I ÄU J N

Absolut vanligast var att föräldrarna sökte information hos återförsäljare, därefter kom barnavårdscentral och dagspress/facktidningar. Det var också från dessa källor man oftast fått information. I den nyligen genomförda studien i Blekinge angavs också återförsäljare som den vanligaste källan till sökt information, följt av dagspress/facktidningar och vänner medan BVC kom på fjärde plats.

Vi bad föräldrarna att ta ställning till om de kände sig säkra eller osäkra på om de valt rätt utrustning, monterat den rätt och bältat barnen rätt. Resultaten presen-teras i tabell 19.

Tabell 19 Tabellen beskriver i vilken utsträckning föräldrarna känner sig säkra eller osäkra. Värdena i tabellen är procentana'elar.

Monterat rätt Väst

Totalt 100

Ca 74% av föräldrarna kände sig mycket eller ganska säkra på att de valt rätt ut-rustning. Ca 89% kände sig mycket eller ganska säkra på att de monterat utrust-ningen rätt och ca 82% kände sig mycket eller ganska säkra på att de satt fast bältet rätt på barnet. Resultaten stämmer väl överens med genomsnittet i Sverige.

För att föräldrarna ska vara mottagliga för denna typ av information krävs det

att de efterfrågar den och anser sig ha behov_ av den. I detta fall var det endast

4-8% av föräldrarna som upplevde att de var ganska osäkra eller mycket osäkra. Ca 8-18% svarade att de varken var säkra eller osäkra. Det finns därför anledning att misstänka att det kan vara lämpligt att i ökad utsträckning medvetandegöra kun-skapsluckorna för föräldrarna.

4.3.4 Föräldrarnas önskemål och förslag

Av de 2 358 föräldrar som besvarat enkäten var det drygt 60% som besvarade de öppna frågor vi ställt om information. Fråga 30 gällde vilken typ av information föräldrarna ville ha eller saknade, fråga 31 gällde dels var informationen skulle tas

fram, dels vilka som skulle distribuera den.

Att gå igenom samtliga svar ansågs orimligt, med hänsyn till kostnad och tids-åtgång. Vi nöjde oss därför med att gå igenom ett urval på 237 enkäter. Urvalet skedde av praktiska skäl bland de svar som inkom efter andra påminnelsen. I efterhand kan vi konstatera att det hade varit bättre att göra ett slumpmässigt urval bland samtliga inkomna svar. Förhoppningsvis föreligger det inte systematiska skillnader i de svar som tidigt svarande respondenter har gett jämfört med de svar som erhölls efter två påminnelser.

Sammanfattningsvis kan sägas att i mångt och mycket lämnades samma typer av svar i denna undersökning som i den nationella undersökningen. En skillnad som ändå framstod var att det här, i betydligt större utsträckning än nationellt, efterfrågades resultat från krocktester och haveriundersökningar.

Beträffande den information föräldrarna vill ha var det svårt att avgöra om

föräldrar som fått den information de önskade, alltid skrivit ned denna. Vi vet att

vissa föräldrar nöjde sig med att skriva att den information de fått varit tillfredsställande. Det fanns troligtvis även desom avstod från att besvara frågan av denna anledning.

Informationens innehåll

Vad föräldrarna ville ha information om varierade. Det fanns föräldrar som ansåg

att de behövde få ta del av de senaste rönen, men det fanns också de som ansåg att

de redan visste hur barnen skulle skyddas. Några skrev att de ville ha information om allt som rörde barns säkerhet i bil, andra valde att specificera vissa problem. Frågor om vad som är rätt stol beroende på ålder, vikt eller längd återkom ofta, liksom frågor om montering och var i bilen barnet/skyddet borde placeras. En annan vanlig fråga var när det är dags att byta skydd och när man kan vända barnet framåt.

För att spegla vilken information föräldrarna kunde tänkas se som trovärdig frågade vi efter vilka som borde ta fram information om skyddsutrustning för barn i bil. Svaren visade att en stor del av föräldrarna ville att informationsunderlagen skulle tas fram av experter och oberoende instanser. En fjärdedel av alla förslag gällde Vägverket, inklusive TSV , en femtedel gällde NTF.

Andra ansåg att tillverkarna av skyddsutrustningen eller biltillverkarna skulle ta fram informationen. Förslag om att olika delar inom landstinget kunde sköta den uppgiften återkom, liksom förslag på att försäkringsbolagen borde sköta detta. Det fanns även de som ansåg att återförsäljarnag av skyddsutrustning, alternativt 17 Trafiksäkerhetsverket (TSV) ingår numera som en del av Vägverket.

bilförsälj arna, borde ta fram informationsunderlaget. Några andra förslag som dök upp var polisen, föräldratidningar, konsumentorganisationer, kommunala instan-ser och Räddningsverket.

En del skrev uttryckligen att informationen borde tas fram i samarbete mellan

olika intressenter, tex.:

0 läkare i samråd med tillverkare

0 Vägverket, landstinget och konsumentverket

0 NTF, försäkringsbolag, landsting, kommun, konsumentvägledare, barn- och

utbildningsnämnden och tillverkare

Slutligen fanns det de som skrivit att de ej visste vilka som borde ta fram informa-tionsunderlaget.

Distribution

När det gällde frågan om vem som ska distribuera informationen var det en del som skrev att de som tagit fram informationsunderlaget också borde distribuera det. Andra ansåg att det fanns de som var bättre lämpade för detta. Variationerna berodde till viss del på vilken typ av information man tänkt på: skriftlig, muntlig eller personlig instruktion.

Förslagen på vem som borde tillhandahålla informationen varierade också be-roende på hur gamla barn man hade. Informationskanaler som kändes naturliga för en relativt stor grupp av föräldrarna verkade vara:

0 MVC, för att barnet ska vara skyddat redan vid den första resan 0 BB, som en påminnelse/försäkran att barnet är rätt skyddat

0 BVC, (distriktssköterskan) under barnens fem första år, eftersom alla barn

kallas dit regelbundet

0 Förskola och skola för de större barnen.

Informationen borde enligt dessa föräldrar ges i god tid innan barnen vuxit ur respektive skydd.

Några efterlyste lättläst information i enkla broschyrer. Information i så kallade föräldragrupper nämndes av flera. Andra ville *få information via media, Lex. föräldratidningar av typen Vi Föräldrar och 'någon nämnde Internet som en tänkbar informationskanal. Sen fanns det givetvis de som föreslog en kombination av flera informationskanaler.

Föräldrarna ansåg att det borde gå att ställa krav på att försäljarna är kunniga och kan instruera hur barnet ska använda skyddet och hur skyddet monteras i bilen. Likaså ansåg föräldrarna att de som hyr eller lånar ut utrustning skulle vara skyldiga att försäkra sig om att föräldrarna vet hur utrustningen ska användas. Någon efterlyste information om vart man vänder sig med frågor och för att få

hjälp att kontrollera att man gjort rätt. \

Vissa ville att experter tillhandahöll information om vilka skydd som borde an-vändas, andra ville själva göra jämförelser med hjälp av marknadsöversikter. Det verkade finnas behov av sammanställningarav marknadsutbudet, men även tips på vilka bilar skydden passar/inte passar i, vilka skydd som borde väljas då bilen saknar nackstöd, liksom vilka skydd som är lättast att hantera. Föräldrarna ville också veta vilka skydd som var godkända och vilka som var säkrast eller bäst.

Någon tog upp problemet med åldrande skydd och ville veta hur länge ett skydd kunde anses säkert.

Något som ej får glömmas bort i sammanhanget är den ekonomiska faktorn. Ett flertal föräldrar efterlyste prisjämförelser för såväl inköp som hyra av skyddsut-rustning och någon förordade statligt subventionerad skyddsutskyddsut-rustning.

Problemet med krockkudde på passagerarplats fram togs upp av några. En förälder påpekade vikten av att information om ändrade regler och rekommenda-tioner kommer ut till alla föräldrar. Exemplet med farliga stolar av frigolit gavs.

Att tvillingföräldrar behöver särskild information påpekades av någon. Andra ville veta hur åksjuka barn kunde färdas säkert. Nedan följer några ytterligare exempel på vad föräldrarna skrivit för svar på frågorna.

0 Det skulle skickas ut lite mer reklam under graviditeten så man vet redan innan barnet kommer ut vad som gäller.

0 Monterings- och bruksanvisningar av baby- & barnsäkerhetsutrustningar är ju rena skämtet. Kraven skulle vara mycket högre på detta.

0 Utrustningen skulle kunna vara statligt 'subventionerad el. avdragsgill då jag tror att det många gånger blir en ekonomisk fråga. Det är ju dyra utrustningar & många slarvar säkert p.g.a. det, även om man önskar att det skulle ha största

prioritet.

I

0 Skulle gärna vilja att det informeras på t.ex. dagis, dagmamma, skola om hur viktigt det är med bälte.

0 Man måste se på hur barnet ser ut. Min son är lång och skulle hamna helt fel i bilen om han satt på en bilkudde.

Övriga synpunkter

Några föräldrar hade kompletterat sina svar i slutet av enkäten, där det fanns plats

att lämna kommentarer. Totalt lämnade 613 föräldrar (ca 26%) kommentarer till

enkäten. Ytterligare några föräldrar ringde upp och lämnade synpunkter.

De som i telefon ställde direkta frågor om skyddsutrustningen hänvisades till VTI:s krocksäkerhets grupp.

Följ ande stickprov visar hur de skriftliga kommentarerna kunde se ut: 0 Bra om det fanns lättare fastsättning av bakåtvända bilbarnstolar

0 Solskydd skall följa alla babyskydd och bilbarnstolar och ej säljas separat. Alla barn som sitter bakåtvända i framsätet får ju solen rakt i huvudet och det kan ju inte vara särskilt bra för den lilla hjärnan. Många varken vet el. bryr sig om att skaffa något solskydd.

0 Det skulle skickas ut lite mer reklam under graviditeten så man vet redan innan barnet kommer ut vad som gäller.

0 Utrustning som är enkel att montera vore bra. Sedan borde priset sänkas drastiskt. I Frankrike tex. är priset mindre än hälften jämfört med Sverige. 0 Det skulle vara fler kontroller på hur barnfärdas i bil. Och absolut förbjudet

att ha barn rättvänd i framsätet före 15 år.

0 Alla bilar borde ha inbyggda bälteskuddar, dessutom borde det vara lag på tre-punktsbälte och nackstöd på samtliga platser i baksätet.

0 Jag tycker att det är en djungel med alla dessa bilbarnstolar enklare och en

konkret information hur barnet skall sitta, vilken plats i bilen är bäst, hur bältet

ska vara fastspänt.

4.3.5 Vilken kunskap har föräldrarna om rekommendationer, regler och normer?

Med hjälp av ett kunskapstest avsågs att belysa vilka kunskaper respektive kun-skapsluckor föräldrarna hade om vad som gäller för att barn ska kunna sägas åka säkert i bilen. För att erhålla en samlad bild av kunskapsnivån i Väst slogs resul-tatet samman på samtliga frågor och påståenden som var avsedda att beskriva föräldrarnas kunskaper. Totalt sett ansågs cirka 58% av de angivna svaren vara korrekta, 25% ansågs felaktiga och 17% av de angivna svaren löd vet ej .

Resultaten på de enskilda frågorna presenteras nedan. Föräldrarna ombads kryssa det alternativ som de ansåg vara det riktiga svaret på frågan. Det svar som ansetts vara mest korrekt har markerats med en pil i högerkanten vid tabellerna.

Kunskapsdelen inleddes med frågan: Hur i bilen åker en baby (0-12 månader) normalt säkrast? . Resultaten presenteras i tabell 20.

Tabell 20 Tabellen beskriver M föräldrar tror att babyn åker säkrast. Värdena i

tabellen är procentandelar.

Hur åker babyn säkrast? Väst Sverige

% 8 1 82 4_-4 0 4 1 00

Ca 86% svarade korrekt på denna fråga. I undersökningen i Sverige svarade82% korrekt.

Föräldrarna fick besvara frågan: _Yar i bilen åker en baby (0-12 månader) nor-malt säkrast? . I frågan förutsattes att babyn åkte i babyskydd godkänt för före-slagen plats. Svaren presenteras i tabell 21.

Vi har tidigare nämnt att det från krocksäkerhetssynpunkt är säkrast att ha de små barnen placerade i bakåtvänt babyskydd/bilbarnstol i mitten bak. Däremot finns det delade åsikter om var i bilen som det är säkrast ur trafiksäkerhetssyn-punkt, i mitten bak eller i framsätet. Vissa anser att det är bra att kunna se babyn/barnet och kunna hjälpa det om så behövs. Andra anser att man skall stanna om barnet behöver uppmärksamhet/hjälp. I tabell 21 har vi markerat det som är säkrast från krocksäkerhetssynpunkt.

Tabell 21 Tabellen beskriver var föräldrarna tror att babyn sitter säkrast. Vär-dena i tabellen är procentandelar.

Placering Väst Sverige

%

%

Ca 15% av föräldrarna svarade i mitten ba . I genomsnitt i Sverige svarade 14% detta. Lika stor andel trodde att det var säkrast i baksätet, på sidoplats. Ca 64% svarade i framsätet. I undersökningen gällande Sverige svarade 62% att babyn

sitter säkrast i framsätet. _

Föräldrarna fick besvara frågan: Vad gäller för att man ska få sitta fram i bilar med krockkudde på passagerarsidan? . Resultaten presenteras i tabell 22.

Tabell 22 Tabellen beskriver vadföräldrarna tror gällerför att man skallfå sitta fram i bilar med krockkudde på passagerarsidan. Värdena i tabellen är

procent-andelar.

Krav på passagerare fram Väst Sverige

%

%

40

p 44

4_

Cirka 40% svarade korrekt på dennafråga. Andelen korrekta svar i Sverige var

44%. *

Föräldrarna fick besvara frågan Ska ett bakåtvänt babyskydd ligga an mot instrumentpanelen? . I frågan förutsattes att skyddet var monterat i framsätet. Resultaten presenteras i tabell 23.

Tabell 23 Tabellen visar om föräldrarna tror att ett bakåtva'nt babyskyda' ska ligga an mot instrumentpanelen. Värdena i tabellen a'r prooentandelar.

Ska babyskydd ligga an Väst Sverige % 26

56

4--2

Totalt 1 00 I 00

Ca 58% svarade korrekt på denna fråga. Andelen korrekta svar i Sverige var 56%. Föräldrarna fick besvara frågan: Ska en bakåtvänd bilbarnstol ligga an mot instrumentpanelen? . I frågan förutsattes att skyddet var monterat i framsätet. Resultaten presenteras i tabell 24.

Tabell 24 Tabellen visar om föräldrarna tror att en bakåtva'na' bilbarnstol ska ligga an mot instrumentpanelen. Värdena i tabellen a'r procentana'elar.

Ska en bilbarnstol ligga an Väst Sverige

mot instrument anelen'7 % %

70 71 4_.___

1 8 I4

1 2

1 1 1 3

Totalt 1 00 1 00

Cirka 70% svarade korrekt på denna fråga. Det är ungefär samma resultat som i Sverige, då 71% svarade korrekt.

Föräldrarna fick besvara frågan: Vilket är farligast: att diagonaldelen av bältet ligger långt ut på axeln eller nära halsen? . Resultaten presenteras i tabell 25. Tabell 25 Tabellen visar vilken alternativ placering av ba'ltetföräldrarna tror är farligast. Värdena i tabellen a'r procentana'elar.

Bältets placering Väst Sverige

%

%

Ca 29% av föräldrarna svarade korrekt på denna fråga. I Blekinge var det 34% som svarade rätt. Imarknadsundersökningen i Sverige 1998 var svarsalternativen

något annorlunda formulerade (för nära axeln respektive för nära halsen). Om vi

trots detta jämför resultaten så var det en avsevärt större andel som svarade korrekt i Väst än genomsnittligt i Sverige. Denna skillnad var signifikant.

Föräldrarna fick besvara frågan: Hur ska midjedelen av bältet vara placerat Över barnet? . Resultaten presenteras i tabell 26.

Tabell 26 Tabellen visar hur föräldrarna tror att miayedelen av ba'ltet ska vara placerat Över barnet. Värdena i tabellen a'r procentandelar.

Bältets placering Väst Sverige

%

%

Ca 81% av föräldrarna i Väst svarade korrekt på dennafråga. Motsvarande siffra för Sverige var 85%.

Föräldrarna fick besvara frågan: Om man är många i bilen, får man då hasmå barn i knät om man kopplar bilbältet om både barnet och den vuxne? . Resultaten presenteras i tabell 27.

Tabell 27 Tabellen visar om föräldrarna tror att det är tillåtet att ba'lta både en vuxen och ett barn med samma ba'lte. Värdena i tabellen a'r procentandelar.

Väst Sverige

%

%

Även om i stort sett alla föräldrar, i såväl Väst som i undersökningen i Sverige, svarade korrekt på denna fråga, förtjänar det att påpekas att det finns föräldrar som angett att man får ha små barn i knät om man kopplar samma bilbälte om både barnet och den vuxne.

Föräldrarna fick besvara frågan: När ett (kommunalt) dagis är ute och åker bil med barnen vilka regler gäller då? . Resultaten presenteras i tabell 28.

Tabell 28 Tabellen visar vilka regler föräldrarna tror gäller när ett kommunalt dagis åker bil med barnen. Värdena i tabellen är procentandelar.

%

%

78

76

10

I I

1

1

l 1

13

Totalt 1 00 1 00

Ca 78% av föräldrarna i Väst svarade korrekt på denna fråga. Genomsnittet i Sverige var 76%.

I detta sammanhang finns det anledning att påpeka att de kommunala skol-skj utsarna endast har bälteskrav i personbilsregistrerade fordon.

Föräldrarna fick besvara frågan: När en (kommunalt anställd) dagmamma är

ute och åker bil med barnen vilka regler gäller då? . Resultaten presenteras i tabell 29.

Tabell 29 Tabellen visar vilka regler föräldrarna tror gäller när barnen färdas med den kommunalt anställd dagmamma. Värdena i tabellen är procentandelar.

Krav på kommunalt anställd dagmamma i samband Väst Sverige

med bilfärd. % %

86

85

Ca 86% av föräldrarna svarade korrekt på dennafråga, vilket var ungefär samma resultat som för Sverige.

Förutom frågor har vi formulerat en mängd påståenden, dels om lagkrav, dels om rekommendationer. Vi har bett föräldrarna att ta ställning till om de tror att på-ståendena är sanna eller falska.

I tabell 30 följer en sammanställning av resultaten från påståenden om lagkrav.

Tabell 30 Föräldrarnas kunskaper om lagkrav gällande skyddsutrustning för barn i bil. Värdena i tabellen är procentandelar.

Svarade korrekt

Sverige

Det enda lagkrav som finns är att barnen ska an- 45

vända bilbälte.(falskt)

T.o.m. det år barnet fyller sex år ska särskild 37 19 4]

skyddsutrustning användas.(sant) '

Endast barn som är kortare än 100 cm och väger 64 24 Fanns ej

mindre än 15 kg behöver färdas på lämplig skydds- med

utrustning vid färd i bil. (falskt)

Bilbarnstolen skall vara CE-märkt. (falskt) 24 38 11

En bilbarnstol med bara ett tyskt TUV-godkännan- 33 55 15

de får användas i Sverige.(falskt) (negation)

Bilbarnstolen skall vara antingenT- eller E-god- 67 26 61

känd. (sant)

En i USA godkänd barnstol, men utan T- eller E- 32 53 27 godkännande får inte användas i Sverige. (sant)

Om barnstolen inte går att montera efter bruksan- 70 20 63

visningen, så är det tillåtet att använda alternativa (negation)

monteringssätt. (falskt)

En tekniskt kunnig person får själv montera barn- 74 17 78

stolen på annat sätt i sin privata bil än vad bruks-anvisningen anger. (falskt)

Barn mellan 1 och 3 års ålder får åka framåtvänt, 53 18 54 om barnstolen är godkänd för detta. (sant)

I en personbilsregistrerad kommunal skolskjuts får 73 20 72

barn aldrig åka obältade. (sant)

Taxichauffören i en personbilsregistrerad kommu- 66 23 63

nal skolskjuts måste använda bilbälte. (sant)

Resultaten pekar på att föräldrarna i stor utsträckning är okunniga om de krav som lagen ställer. Detta gäller även de krav som finns om märkning och godkännande av skyddsutrustningen. Mer än hälften (57%) av föräldrarna var okunniga om att lagen kräver mer än att barnen är bältade. Föräldrarna var i större utsträckning medvetna om att det inte är tillåtet att montera utrustningen på annat sätt än vad bruksanvisningen anger.

Om jämförelser görs mellan andelen korrekta svar i region Väst och i mark-nadsundersökningen i Sverige -98, så är kunskapsnivån densamma. Eventuellt kan en skillnad noteras när det gäller kunskapen om att utrustningen inte behöver vara CE-märkt. I Väst var det 24% som svarade rätt, jämfört med 11% i genom-snitt i Sverige.

För de frågor som ej är direkt jämförbara med den nationella undersökningen har en jämförelse i stället gjorts med resultaten från undersökningen i Blekinge. Jämförelsen visade inte på några skillnader i kunskap om lagkrav.

I tabell 31 redovisas resultaten från påståendena om rekommendationerna. Tabell 3] Föräldrarnas kunskaper om rekommendationer gällande skyddsut-rustning för barn i bil. Värdena i tabellen är procentandelar.

Svarade korrekt Sverige

Barn som är yngre än 3-4 år rekommenderas att 85 7 79

färdas bakåtvända. (sant) 7 (negation)

Barn som är yngre än 10 år rekommenderas att 90 4 Fanns ej

sitta på någon form av bälteskudde/bältesstol.

(sant)

Barn som är yngre än 10 år rekommenderas att 16 12 Fanns ej

sitta i baksätet. (falskt)

Barn som åker framåtvända rekommenderas att 12 15 Fanns ej

sitta i baksätet. (falskt)

När barnet år 9-10 månader är det normalt dags att 82 7 75

byta babyskyddet till en bilbarnstol. (sant)

Barn som är 5 år kan normalt sluta använda 82 10 91

speciell skyddsutrustning. (falskt) (ändrad)

Barn som är äldre än 3 år kan sitta på bältesstol 79 10 76

eller bälteskudde. Detta rekommenderas för att

barnet ska se bättre. (falskt)*)

Barn som är äldre än 3 år kan sitta på bältesstol 7 13 12

eller bälteskudde. Detta rekommenderas för att diagonaldelen'av bältet ska anpassas till barnets

längd. (falskt)*)

Barn som är äldre än 3 år kan sitta på bältesstol 77 10 64

eller bälteskudde. Detta rekommenderas för att midjedelen av bältet ska ligga runt höfterna på

barnet. (sant)*)

Föräldrarna visar sig vara förhållandevis väl medvetna om de rekommendationer som finns. De tror dock att barnen rent generellt färdas säkrast i baksätet. I de fall resultaten gick att jämföra mellan region Väst och genomsnittet i Sverige -98 visade sig inga större skillnader i kunskapen om rekommendationer. Föräldrarna i region Väst verkar dock i större utsträckning än genomsnittet i Sverige veta anled-ningen till att barn, äldre än 3 år, rekommenderas att sitta på bältesstol eller bälteskudde. Skillnaden var 13 procentenheter. Denna skillnad var signifikant.

*) Vi har endast godtagit svaren falskt, falskt, sant på dessa tre påståenden. Egentligen kan även svaren falskt, sant, sant anses som korrekta, däremot inte

falskt, sant, falskt.

Här har jämförelser gjorts med resultaten i Blekinge för påståendena 1-4 och 6. Av dessa skiljde sig resultatet på det första påståendet mest. I Blekinge angav 95% att barn yngre än 3-4 år rekommenderas sitta bakåtvända. I Region Väst var motsvarande andel 85%. Även denna skillnad var signifikant.

4.4 Jämförelser mellan kommungrupper samt analys av

bakgrundsfrågorna.

För att göra analysen och jämförelserna överskådliga har vi valt ut några av de centrala frågorna och jämfört resultaten på dessa för de olika kommungrupperna. Indelningen i kommungrupper finns beskriven i kapitel 3. Kommungrupperna gavs för enkelhetens skull följ ande namn:

Halland Kranskommunerna Göteborg Bollebygd Mellerud Karlsborg Stenungsund Värmland ? o åøP ' B P J E Q E

4.4.1 Bakgrundsdata

.

För att det skulle vara möjligt att jämföra resultaten i kommungrupperna krävdes det kunskap om sammansättningen av respondenter i varje grupper. Om det före-låg skillnader mellan grupperna, t.eX. att det i en kommungrupp fanns betydligt fler höginkomsttagare än i övriga grupper, så kunde eventuella skillnader i exem-pelvis andelen skydd som köpts begagnade bero på skillnader i inkomst snarare än skillnader i t.eX. informationsinsatser. Av den anledning studerades följande bak-grundsfaktorer, för varje kommungrupp:

Kön Bilinnehav Inkomst (hushåll) Utbildning Bostad Födelseland Bostadsortens storlek

Sammanfattningsvis kan vi konstatera att Göteborg (gr3) skiljde sig åt från majo-riteten av kommungrupper på en mängd bakgrundsfrågor, men att övriga kommungrupper i stort sett var jämförbara.

Kön

I de flesta grupperna var könsfördelningen bland de svarande ungefär den samma. I Göteborg (gr3) var det dock signifikant fler män som besvarade enkäten jämfört med i de andra kommungrupperna, vilket framgår av tabell 32 nedan.

Tabell 32 Könsfördelning bland de svarande föräldrarna. Tabellen redovisar grupperna varför Sig. Värdena i tabellen a'r proceniana'elar.

Väst

21 28 39 24 24 22 23 20 24

79 72 61 76 76 78 77 80 76

100 100 100 100 100 100 100 100 100

Bilinnehav

I Göteborg (gr3) var det betydligt vanligare att familjerna inte ägde eller hade till-gång till någon bil (22% jämfört med 5% i hela region Väst). Detta visar sig även i frågan om hur ofta barnen åker bil, se tabell 33.

Tabell 33 En beskrivning av hur ofta barn i de olika grupperna av kommuner åker bil. Värdena i tabellen är procentana'elar.

% 100 100 100 100 100 100 100 100 100

57

35

54

44

31

44

Bortsett från barnen i Göteborg (gr3) reste barnen i de olika kommungrupperna i stort sett lika ofta med bil. I Göteborg var detåcirka 75% av barnen som åkte bil minst en gång per vecka. Motsvarande andel i Övriga kommungrupper låg på 92-98%. För genomsnittet i Väst var andelen 91%. Andelen barn som åkte bil varje dag var endast31% i Göteborg medan den låg på 53-62% i Övriga kommun-grupper.

Inkomst

På frågan om hushållets sammanlagda inkomst hade ett stort antal svarande markerat två närliggande alternativ. Vid kodningen klassades dessa svar genom-gående i den lägre av detvå klasserna. Tabell 34 nedan visar således en under-skattning av hushållens inkomst.

Tabell 34 Hushållens inkomstfördelning i olika grupper av kommuner. Värdena i tabellen är proceniandelar och visar en underskaitning avfördelningen.

0/0 13 29 39 13 100 11 14 40 28 100 29 11 21 33 100 13 32 33 18 100 14 30 26 19 100 22 31 30 12 100 19 26 32 16 100 21 30 28 15 100 19 25 30 20 100

Inkomstfördelningen visade vissa skillnader mellan kommungrupperna. I Göteborg (gr3) var det, jämfört med Övriga kommungrupper, något mer vanligt att hushållen hade inkomster lägre än 200 tkr/år. Däremot var det inte lika vanligt med inkomster i intervallet 200-400 tkr/år för Göteborg, jämfört med Övriga kommungrupper. Vidare kan nämnas att det var vanligare med inkomster över 400 tkr i kranskommunerna (gr2) och i Göteborg (gr3). För hushåll med in-komster under 100tkr kan sägas att Mellerud (gr5) avvek.

Utbildning

Ett sätt att åskådliggöra respondenternas sociala situation är med hjälp av uppgif-terna om utbildning. Dessa uppgifter presenteras i tabell 35.

Tabell 35 Fördelning av de svarandes utbildning, uppdelat på de olika kommun-grupperna. Värdena i tabellen är proceniandelar.

%

Utbildnin

Av tabell 35 kan utläsas att andel föräldrar med högst treårig gymnasiekompetens var störst i Halland (grl, 82%), därnäst kom Bollebygd (gr4, 80%) och Karlsborg

(gr6, 80%). I kranskommunerna (gr2) återfanns störst andel akademiker (37%) och i Halland (grl) lägst andel (18%).

Bostad

Ytterligare en fråga som avsåg att beskriva den sociala situationen var den om bostadstyp. Resultaten presenteras i tabell 36.

Tabell 36 Fördelning av i vilken typ av bostad de svarande bodde. Värdena i tabellen a'r procentandelar.

% 100 100 100 100 100 100 100 100 100 22 16 60 30 22 47 51 21 28 18 23 58 23 17 59 16 21 63 15 28 56 19 22 58 26 21 52 N P -* F -* O O l -* O I -ÅN

Om vi bortser från Göteborg (gr3), så bodde de svarande föräldrarna ungefär i samma typ av bostäder oberoende av kommungrupp. I Göteborg bodde drygt hälf-ten (51%) i hyresrätt, motsvarande andel för genomsnittet i Väst var 26%. I hela Väst bodde i genomsnitt 52% i eget hus. I Göteborg (gr3) bodde däremot endast 28% i eget hus.