1
Källkritiskt tänkande angående nyhetsinslag
Sammanfattning
Syftet med uppsatsen är att genom litteratur- och intervjustudier, problematisera och belysa källkritiskt tänkande angående nyhetsinslag på ett mångsidigt sätt. Vid intervjun fick 16 deltagare se tre
nyhetsinslag med bristande källkritik gjorda av SVT. Stor vikt lades vid de resonemang som deltagaren spontant förde. Studien är
explorativ och har genererat ett antal hypoteser och uppslag till vidare forskning i ämnet. Bl.a. antyder studien att tidigare åsikter påverkar hur individen tänker källkritiskt, att individen kan tänka källkritiskt om den påminns om det och att förtroendet för källan och mediet påverkar om individen tänker källkritiskt.
Nyckelord. Explorativ, källkritiskt tänkande, nyhetsinslag.
Författare: Philip Rudolfsson & Jonas Wilson Psykologi C, C-uppsats 15 p
Handledare: Bo Edvardsson Höstterminen 2007
Critical mindedness in relation to news features1
Philip Rudolfsson & Jonas Wilson
Department of Behavioural, Social and Legal Sciences Psychology, Örebro University
Abstract
The purpose of the study is, through literature and interview studies, to analyze and draw attention to critical mindedness regarding news features in a multilateral way. In the interview 16 participants got to see three SVT news features with lack of criticism. Great importance was given to the spontaneous reasoning of the participant. The study is explorative and has given a number of hypotheses and ideas for further research concerning the subject. Among other things the study shows that previous beliefs affect the critical mindedness of the individual, that individuals have the ability to think critically if reminded and that the trust of the source and medium affects the critical mindedness of the individual.
Keywords: Explorative, critical mindedness, news features. 1Psychology C, autumn 2007. Supervisor: Bo Edvardsson.
Inledning... 4
Vad är källkritik?... 4
Varför är källkritik av intresse?... 6
Teoretiska utgångspunkter ... 8
Syfte och problemformulering ... 12
Metod ... 12
Deltagare ... 13
Material ... 13
Procedur ... 15
Före första visningen... 15
Efter första visningen ... 15
Efter andra visningen ... 16
Procedur för kontrollgrupp... 16
Hur redovisas resultaten? ... 17
Resultat... 18
Spontant källkritiska resonemang och resonemang under intervjuns gång ... 18
Hur resonerade deltagarna källkritiskt?... 19
Vilken typ av inslag granskas källkritiskt? ... 23
Hur påverkar förtroende det källkritiska resonamanget? ... 26
Deltagarnas källkritiska tänkande påverkas av tidigare åsikter och uppfattningar ... 28
Uppvisar deltagarna truth bias?... 30
Deltagarna anser att källkritik är en aktiv handling som kräver energi ... 31
Nyheter i tidningar granskas mer källkritiskt än nyheter i tv av deltagarna ... 32
Har media eller tittarna ansvaret för källkritisk grnaskning?... 32
Vad anser studenterna om sin egen förmåga till källkritiskt tänkande efter intervjun?... 33
Resultatsammanfattning och diskussion ... 34
Hypoteser ... 34
Diskussion ... 37
Studiens styrkor och svagheter... 39
Fortsatt forskning ... 40
Källkritiskt tänkande angående nyhetsinslag
Ett alternativ när vi människor vill söka kunskap och förståelse för världen omkring oss är att följa den nyhetsrapportering som presenteras i tv. Genom att lita på bilder och reportage om viktiga händelser i världen tar vi till oss en bild av verkligheten som skulle ha varit svår att skaffa på egen hand. Utelämnade till andra källor än oss själva blir det viktigt att kunna avgöra om det som rapporteras är sant, annars riskerar vi att exempelvis bli påverkade av enskilda aktörers intressen. Hur bra är vi på att källkritiskt granska nyhetsrapportörernas journalistiska arbete i syfte att nå en så rättvisande verklighetsbild som möjligt?
Studien ämnar att, utifrån psykologiska teorier, problematisera och belysa källkritiskt tänkande angående nyhetsinslag på ett mångsidigt sätt. Inledningsvis presenteras ett flertal teorier utifrån tidigare litteratur som är av intresse för studien. Dessa kompletteras sedan med resultat från ett antal intervjuer som gjorts med studenter på Örebro Universitet om
källkritiskt tänkande angående nyhetsinslag. Intervjuerna är till stor del genomförda utifrån de tidigare perspektiv som presenterats av litteratur, men förhoppningen är att intervjuerna också ska komplettera tidigare perspektiv och ge en bred bild av källkritiskt tänkande angående nyhetsinslag. Studien är explorativ och meningen är att den ska ligga till grund för hypoteser.
Vad är källkritik?
Källkritiken har sitt ursprung i historieforskning där den används som metod för att sortera bort påståenden och berättelser som inte håller för kritisk granskning (Thurén, 2005). Idag anförs begreppet ofta i samband med att exempelvis propaganda, skvaller och otillförlitliga nyhetsuppgifter förs in i media, trots medias medvetenhet om behovet av kontroll av uppgifter. Främsta intresset vid källkritisk granskning berör uppgifters eller påståendens korrekthet. Det är inte källan som står i fokus, utan uppgifterna därifrån (dock är granskning
av källan del i granskningen av uppgifternas korrekthet). Metodiken innebär att en uppgift eller ett påstående skall förkastas om det finns goda skäl eller saklig grund för att misstänka att uppgiften är felaktig (Edvardsson, 2007).
Flertalet frågor angående uppgifters korrekthet kan ställas utifrån ett källkritiskt perspektiv. En är om uppgifterna är äkta, dvs. att de inte beror på lögner eller omedvetna misstag hos uppgiftslämnaren. Vidare kan ifrågasättas om uppgiftslämnaren är i sådan position att dennes utsaga har något värde, både utifrån kompetenskriterier och utifrån personens intressen. Genom att belysa tendenser i uttalanden, och i nyhetsinslag i sin helhet, undersöks om uppgiftslämnaren eller nyhetsmakaren har en partisk åsikt. Typiska frågor som bör ställas är om någon uppgift eller alternativa tolkningar saknas (Edvardsson, 1998). Nyhetsinslag kan vara skevt vinklade vid presentation av helt sanna uppgifter, genom att urvalet av uppgifter ger en falsk, eller åtminstone ofullständig bild av vad som verkligen har hänt (Edvardsson, 2003).
Vid källkritik bör makt- och intresse-fältet kartläggas genom undersökning av om uppgiftslämnaren är påverkad av egna eller andra aktörers intressen (Edvardsson, 2003). Finns det aktörer som vinner på budskapet som undersökningen visar? Kan dessa ha påverkat undersökningens utgång? Frågor som dessa söker svar på om någon aktörs personliga,
ekonomiska, politiska eller andra intressen ligger bakom ett budskap och om budskapet kan ha blivit påverkat av dessa.
Under intervjun fokuseras på följande typiskt källkritiska frågor: • Hur ställer du dig till uppgifterna som presenteras i inslagen?
• Vilka intressen kan källan tänkas ha i att uppgiften och nyheten presenteras på ett visst sätt?
• Presenteras några alternativa tolkningar till händelseförloppet eller undersökningen?
• Anser du att nyhetsmakaren är objektiv i sättet som denne presenterar inslaget på?
Varför är källkritik av intresse?
Det är intressant att fråga sig varför man har vissa uppfattningar, varifrån man har fått dem och om de är riktiga. Det är också intressant att fundera kring de följder som källkritiskt tänkande, eller brist därpå, leder till i samhället i stort.
Individens sätt att se på världen kan förklaras med begreppet pseudoomgivning som avser den bild av världen som finns i varje människas medvetande, en bild som alltid är ofullständig och ofta även felaktig i förhållande till en objektiv verklighet. Vårt beteende är ett svar på pseudoomgivningen snarare än den faktiska omgivningen (Lippmann, 1997). När dagens händelser under tidspress behandlas av nyhetsföretagen blir resultatet en bild av omvärlden, en pseudoomgivning, som inte stämmer överens med mer systematiska
bedömningar av samma omgivning. Konsekvensen blir att tittaren, genom media, bildar sig en verklighetsuppfattning som inte stämmer överens med den faktiska omvärlden (McCombs, 2006).
En invändning kan vara att eftersom en pseudoomgivning inte är objektivt sann förloras meningen med att anstränga sig. Vad tjänar det till att ifrågasätta nyheter om den slutgiltiga uppfattningen ändå inte är sann? Popper talade om just detta och poängterade att all mänsklig kunskap är just mänsklig, uppblandad med fördomar, misstag, drömmar och förhoppningar (Popper, 1997; ref i Stenbock-Hult, 2004). Det som kan göras är att genom kontinuerlig kritik eftersträva den objektiva sanningen, även om den ligger utanför vår räckvidd. Genom kritiskt tänkande utvecklas ett självständigt omdöme som ger en känsla av självtillräcklighet och
frihet (Stenbock-Hult, 2004). Kanske handlar källkritiskt tänkande om att i största möjliga mån kunna förstå, förutse och kontrollera sitt eget liv?
Enligt Hylland Erikssen förutsätter en demokrati upplysta individer. Dock är det för få som tillräckligt ofta ifrågasätter krafterna som styr deras liv, och som utvecklar strategier för att bemöta dessa. Populistiska förenklingar gynnas, något som politiker anammar genom övertygande one-liners snarare än långa utläggningar om komplexa problem. Därav blir den politiska diskussionen och demokratin lidande. Vid valet mellan skandalartade rubriker om kändisar och andra initierade artiklar av mer betydelsefullt slag väljer dagens människor i stor utsträckning den tidning som skildrar skandalerna (Hylland Erikssen, 2004). Av den
anledningen kan medierna knappast hållas ensamt ansvariga när det gäller källkritisk granskning. Det som ur ett övergripande perspektiv ser ut som en enorm makttillväxt för medierna handlar, ur de enskilda aktörernas perspektiv, tvärtom om en maktförlust. Aldrig förut har konkurrensen om publiken varit så hård som nu, och av central betydelse är det som publiken väljer att läsa, lyssna och se på. Tidspress går ut över journalistens research,
faktakontroll och referenser. På många sätt har journalisten idag för lite makt, i den meningen att kunna påverka sitt arbetes förutsättningar, för att kunna fullgöra sitt kritiska uppdrag (Glans, 2004).
Genom aktiv källkritisk granskning kartläggs vilka faktorer som styr det egna livet och vad som har spelat in i skapandet av den egna verkligheten. Vi kommer inte bara att växa själva, vi kommer även att skapa förutsättningar för en bättre och ärligare journalistik. Hylland Erikssen skriver: ”När något snabbt möter något långsamt vinner oundvikligen det snabba. Djup och förståelse förlorar; effektivitet och ytliga godbitar vinner. Såvida man nu inte har en på förhand uttänkt strategi för att se till att det inte händer.” (Hylland Eriksen, 2004, s. 104). Låt oss kalla den strategin källkritik.
Teoretiska utgångspunkter
Psykologi definieras som vetenskapen om mänskliga beteenden och tankar (Passer & Smith, 2004). Redan här kan sägas att källkritik är av intresse eftersom det inbegriper ett sätt att tänka. En tillåtande tolkning ger att det handlar om psykologi så fort människor är inblandade, för då finns samtidigt beteenden och tankar.
Det krävs träning och mod för att bli en bra källkritiker. Vi måste kunna koncentrera oss, lyssna, titta och rikta vår uppmärksamhet mot problemet. Många gånger är det enklare att rusa förbi än att verkligen börja tänka på problemet. Istället för att riskera att tvingas ta
ställning eller att upplevas besvärlig av vår sociala omvärld väljer vi att acceptera det vi möter (Stenbock-Hult, 2004). Det framgår av resonemanget att källkritiskt tänkande är av intresse utifrån flertalet infallsvinklar. Hur bra är vi på att koncentrera oss för att ta in ett budskap? Hur fungerar vår uppmärksamhet? Hur fungerar hjärnan när vi behandlar information? Hur påverkas vi av vår sociala omvärld? Har vi självförtroende nog att ifrågasätta andras åsikter? Har vi motivation till att ifrågasätta det som framförs? Dessa frågor ska, vissa mer och andra mindre, belysas genom litteraturstudien nedan.
Uppmärksamhet handlar om att vi selekterar i vår perception; vissa saker fokuseras, andra exkluderas (Bundesen & Habekost, 2005). I den informationsflod som var dag
kommuniceras genom media, på arbetsplatser och i sociala relationer tvingas vi exkludera allt mer. Vi klarar inte att uppmärksamma mer än en sak i taget oavsett hur mycket information som kommer. Bara att läsa textremsan nertill på tv:n och samtidigt förstå huvudnyheten gör att flera av oss känner att vi inte räcker till (Klingberg, 2007). Uttrycket ”Attention deficit trait” används för att ställa frågan om flödet skapar koncentrationssvårigheter för människor (Halowell, 2005; ref. i Klingberg, 2007). En grundförutsättning för att kritiskt värdera
hur bra vi människor är på att kunna ta in viktiga detaljer i nyhetsinslag (exempelvis källa, tendenser i nyhetens framläggning och eventuella intressen kring nyheten).
Den information som når in i medvetandet behandlas av arbetsminnet. Med arbetsminne avses ett system i hjärnan som kan hålla kvar och hantera information som är nödvändig för att utföra kognitiva uppgifter såsom inlärning, läsförståelse och logiskt tänkande (Klingberg, 2007). Arbetsminnet har en begränsad kapacitet. Antalet enheter som samtidigt kan behandlas har ofta sammanfattats som 7 +- 2 (Reisberg, 2001). I nyhetsinslag figurerar ofta betydligt fler än så många enheter information, så när vi efter inslaget ska förhålla oss till informationen har vi redan glömt en del av innehållet. Vanligtvis ges dessutom ingen tid att förhålla sig till inslaget eftersom det direkt dyker upp ännu en nyhet på tv:n som kräver uppmärksamhet. Följden blir att vi, när vi slutligen tar oss tid att reflektera kring inslagen, glömt de flesta detaljerna. Kvar finns kanske bara den helhetsbild nyheten lyckades förmedla.
I den mån vi lyckas behålla detaljerna i arbetsminnet och påbörjar bearbetningen finns det saker som påverkar hur vi kritiskt granskar dem. Människor i allmänhet lider av en s.k. truth bias. Med det avses att budskap ses som sanna i större utsträckning än vad de ses som falska, varpå sanna budskap identifieras oftare än falska budskap. Att vi gör det kan
exempelvis bero på att vi i livet utsätts för sanna påståenden i större utsträckning än falska och därför tenderar vi att tro att allt är sant (Vrij, 2000). Detta är att se som en typ av s.k. availiability heuristics; att vi uppskattar hur vanligt något är utifrån hur näraliggande det ligger i tanken (Myers, 2007). Följden av truth bias blir att vi misslyckas genomskåda mer eller mindre direkta felaktigheter vi ser nyheter.
Ytterligare ett problem med att förhålla sig kritiskt till nyheter är den egna objektiviteten. Mängder av forskning pekar på betydelsen av s.k. confirmation bias när människor ska bilda sig en uppfattning om information. Med begreppet avses människors tendens att leta efter information som styrker deras uppfattningar och ignorera information
som motsäger uppfattningarna (Wason, 1968; ref. i Esgate och Groome, 2005). Media bestämmer visserligen vad som visas på tv, men hur stor möjlighet att påverka människors åsikter har de? Forskning visar att tittarna tolkar medieinnehållet utifrån sina egna etablerade åsikter och tolkningar. När etablerade uppfattningar står emot mediernas budskap ignoreras medierna, medan budskap som överensstämmer med tidigare uppfattningar förstärks. Medias roll har visat sig viktig främst på de områden där tittarna ännu inte skaffat sig en åsikt
(Mathiesen, 1985). Samma fenomen påvisades i ett experiment om hur en viss statlig
bestraffning skulle gå till. När anhängare av två olika uppfattningar båda fick ta del av samma fakta visade det sig att de var ännu mer klara över sin övertygelse efteråt. Anhängarna
tenderade att ta till sig det de höll med om och motarbetade det som talade emot den egna uppfattningen. Klyftan hade blivit större mellan grupperna efter experimentet trots att de hade fått se samma fakta (Lepper, Lord och Ross, 1979; ref. i Myers, 2007). När vi källkritiskt granskar nyhetsinslag på tv drabbas vi av confirmation bias i den mån att vi bara väljer att ifrågasätta om det som sägs inte stämmer överens med vad vi redan tycker. Fenomenet skulle kunna förklaras av vår strävan efter en identitet. I begreppet ligger dels att vår identitet har en viss kontinuitet (att vi är stabila i vårt sätt att vara) och dels i att identiteten fungerar som en kontrast i jämförelse med andra människor (Larsen & Buss, 2005). Identiteten är det som gör individen unik. Att ständigt ifrågasätta sina egna uppfattningar och kunskaper när alternativa åsikter presenteras i tv skulle kunna upplevas som jobbigt. Resonemanget om källkritik kontra identitet är intressant och kan ses ur olika perspektiv. Utan en väl utvecklad egen identitet blir individen lätt påverkad av propaganda och påtryckningar från exempelvis media (Larsen & Buss, 2005), detta utan källkritisk granskning. Med en stark identitet litar individen kanske mer på sig själv och avvisar uppgifter i media som inte stämmer överens med den egna åsikten, även om uppgifterna är riktiga.
Ur ett evolutionspsykologiskt perspektiv har lyfts fram att vissa sociala beteenden påverkar hur väl arten har lyckats föröka sig. Frågor som handlar om att höra till gruppen, såsom ”vem ska jag hjälpa?” och ”vem ska jag umgås med?” styr oss idag på samma sätt som de styrde våra förfäder (Myers, 2007). När vi egentligen borde ifrågasätta våra vänner väljer vi att acceptera det de säger av rädsla för att bringa irritation (Vrij, 2000). Att källkritiskt granska omvärlden handlar, i sin mest utvecklade form, om att ställa sig utanför den gängse uppfattningen om saker och ting i samhället. Visserligen behöver inte källkritisk granskning av enskilda nyhetsinslag betyda uteslutning ur samhället, men för den som väljer en
genomgående kritisk syn på omvärlden kan risken för visst utanförskap finnas.
För att kritiskt granska någonting krävs mod, inte bara av de anledningar som ovan presenterats om sociala följder, utan också för att våga ifrågasätta personer som utmålas som betydligt mer kunniga på området. Högt självförtroende leder till en upplevelse en kontroll över sig själv och över sin omgivning, öppenhet och en vilja att ta risker. Lågt självförtroende leder däremot till sårbarhet och rädsla för att göra misstag (Stenbock-Hult, 2004). När
experter av olika slag presenterar undersökningar kan det krävas högt självförtroende för att våga ifrågasätta budskapet.
Motivation kan definieras som en process som påverkar riktningen, uthålligheten och kraften i ett målinriktat beteende (Passer & Smith, 2004). Det finns flertalet teorier som belyser motivation ur olika synvinklar. Här väljs att belysa fenomenet med hjälp av den s.k. Expectency * Value teorin. Teorin betonar att motivation påverkas av individens
förväntningar på att beteendet ska leda till ett visst mål och att det målet av individen anses som tillräckligt värdefullt (Passer & Smith, 2004). Angående källkritiskt tänkande handlar det om att individen har en förväntning om att källkritiskt tänkande ska leda till ett mål som är tillräckligt attraktivt för att göra mödan värd. Om det inte ses som värdefullt att tänka källkritiskt kommer individen inte heller att göra det.
Tidigare forskning som presenterats här är inte hämtad från undersökningar som direkt rör källkritiskt tänkande angående nyhetsinslag. Därför kan det inte slås fast att de verkligen har påverkan på hur tänkandet fungerar i sådana situationer. Några liknande studier om källkritiskt tänkande har inte stått att finna, det material som finns handlar om människors förtroende för media. Då har det främst handlat om frågor i enkätformat (se exempelvis Holmberg & Weibull, 2007). Hur människor verkligen agerar och resonerar när de ser nyheter verkar vara ett outforskat område, vilket gör intervjustudien intressant.
Syfte och problemformulering
Studiens syfte är att, utifrån litteratur och intervjuer, problematisera och belysa källkritiskt tänkande angående nyhetsinslag på ett mångsidigt sätt. För att uppnå syftet har följande frågor formulerats:
• Vilka faktorer påverkar om och hur källkritiskt tänkande sker angående nyhetsinslag?
• Ägnar intervjudeltagarna spontant uppmärksamhet åt källkritiskt intressanta detaljer, och hur resonerar de kring dessa, när de ser på nyheter?
• Förändras intervjudeltagarnas sätt att uppmärksamma källkritiska detaljer, och sättet att resonera kring dessa, under intervjuns gång?
• Hur resonerar intervjudeltagarna om media och källkritik i vardagen?
• Hur skattar intervjudeltagarna sin egen förmåga till källkritiskt tänkande efter intervjun?
Metod
Undersökningen görs genom intervjuer med studenter på Örebro Universitet. Intervju som metod bidrar med kunskap om deltagarnas tankebanor och resonemang kring källkritik som inte hade varit möjliga att få genom exempelvis en enkätundersökning.
Deltagare
Studien omfattar 16 intervjudeltagare varav 3 ingick i en kontrollgrupp. Testgruppen innehöll 8 män och 5 kvinnor medan kontrollgruppen enbart bestod av män. Samtliga var studenter vid Örebro Universitet förvärvades genom bekvämlighetsurval. De fick förfrågan att delta i mån av tid och intresse. En anledning till att studenter användes vid intervjun var deras
lättillgänglighet vilket möjliggjorde ett stort antal intervjuer. Vidare är studenter en grupp med vana av och förståelse för undersökningssituationer vilket kan ha bidragit till en avslappnad intervju.
Material
Den intervjuguide som användes vid studien har utarbetats med hänsyn till källkritiskt typiska frågor. Dock har guiden inte följts i sin exakthet under intervjuerna eftersom stort värde har lagts vid de resonemang som deltagaren spontant för, snarare än resonemang framtvingade av frågor. Intervjuguiden är bifogad (bilaga 1).
De tre nyhetsinslag som visades för deltagarna är hämtade från SVT:s nyhetsarkiv och är använda med tillåtelse av SVT. Här följer korta beskrivningar av inslagen, dock kan den mängd information som förmedlas i ett nyhetsinslag (exempelvis bilder och ordval) inte återges rättvisande i text. Därför rekommenderas att se inslagen.
Inslaget om svenska skolan behandlar utvecklingen i matematik, NO-ämnen och
uppförande för svenska 8-klassare jämfört med andra EU och OECD-länder. Inslaget brister i ett flertal hänseenden, bl.a. återges inte hur jämförelsen mellan länderna har gått till. Inslaget om Migrationsverket beskriver, genom korta i smyg inspelade utdrag, ett möte där en
handläggare och dennes chef behandlar en asylsökande illa. Inslaget brister främst i att det inte presenterar en helhetsbild av mötet. I inslaget om utanförskap presenteras Folkpartiets undersökning om utanförskapsområden i Sverige och dess utbredning. Inslaget brister främst i
att Folkpartiet står oemotsagda. SVT:s godkännande (bilaga 2) och länkar till de tre nyhetsinslagen (bilaga 3) finns bifogade.
Intervjuerna spelades in med bandspelare och mikrofon. Inspelningen användes för en mer noggrann analys än vad som blivit fallet om enbart anteckningar hade förts under
intervjun. En nackdel med mikrofon är att den kan påverka intervjupersonerna på så sätt att de blir nervösa, men det är ändå befogat pga. den underlättande funktion inspelningen har för analysen av materialet.
Deltagaren hade tillgång till papper och penna under tiden de fick se inslagen.
Avvägningen i frågan var svår att göra. En aspekt av källkritiskt tänkande är, som presenterats ovan, att det är svårt att minnas tillräckligt med information för att kunna göra en kritisk granskning. Genom att låta intervjupersonerna anteckna förloras bilden av hur deltagarna ser på nyhetsinslag i verkligheten. Dessutom förlorades eventuellt visst fokus på nyhetens ord och bild.
Att deltagarna fick anteckna motiveras på olika sätt. Situationen som, i och med mikrofon och intervjuare, redan innehöll tänkbara stressmoment behövde avdramatiseras. Vidare skulle intervjun inte utveckla sig till ett minnestest där deltagaren försökte erinra sig inslagens innehåll. Ytterligare ett skäl var att deltagarna skulle skriva ner de tankar som de hade under inslagen så att de inte glömde att säga sådant som de verkligen tänkte på, exempelvis källkritiska tankar. Av dessa skäl beslutades att tillåta anteckningar. Det
betonades att deltagarna inte skulle anteckna i större utsträckning utan se det som ett stöd för egna tankar.
Procedur
Före första visningen
Inledningsvis gavs deltagaren förutsättningarna för hur intervjun skulle gå till, dock nämndes inte att ämnet i fokus var källkritiskt tänkande. De tre nyhetsinslagen presenterades till sina titlar (ett inslag om svenska skolan, ett inslag om ett ärende hos Migrationsverket och ett inslag om utanförskap). Deltagaren fick instruktionen att försöka förstå och förhålla sig till inslagen och det klargjordes att det inte var ett intelligens- eller minnestest. Deltagaren instruerades att den fick anteckna i den mån den önskade, men att det viktiga var att den fokuserade på nyhetsinslaget i sin helhet.
Efter första visningen
Här följdes block 1 i intervjuguiden. Huvudsyftet med dessa frågor var att låta deltagaren återberätta de tre inslagen och även beskriva de bestående intryck som deltagaren hade av varje inslag efteråt. Ett par ytterligare frågor formulerades angående varje inslag för att vid behov hjälpa intervjun framåt. Det är de slutsatser och bestående intryck som deltagaren här formulerar som senare i uppsatsen kommer att beskrivas som spontant resonerande.
När deltagaren hade svarat på frågorna i block 1 gavs informationen att studien behandlade källkritiskt tänkande. Källkritik definierades som ett sätt att värdera uppgifters korrekthet. Därpå ställdes en rad typiskt källkritiska frågor till deltagaren, dessa återfinns i intervjumallens block 2. Syftet med block 2 var att undersöka om deltagaren hade
uppmärksammat, och kunde resonera kring, källkritiskt intressanta detaljer som inte nämndes spontant.
Inför andra visningen av inslagen gavs deltagarna instruktionen granska inslagen så källkritiskt de kunde.
Efter andra visningen
Deltagarna fick först fritt resonera källkritiskt om inslagen. I den mån de inte besvarades vid det fria resonemanget ställdes därefter frågor enligt intervjumallens block 3 (som var närmast identiskt med block 2). Syftet med block 3 var att undersöka om deltagaren hade
uppmärksammat, och kunde resonera kring, fler källkritiskt intressanta detaljer än förut. Därefter avslutades intervjun med frågor enligt mallens block 4 som syftade till att ställa övergripande frågor om deltagarens syn på källkritik och media i vardagen.
Proceduren ger en bild av hur deltagaren resonerar med och utan instruktionen att tänka källkritiskt. Vid de avslutande frågorna hade deltagaren fått en bild av sitt eget källkritiska tänkande som inte utgick från tidigare föreställningar om hur detta kan ha sett ut, varför svaren förhoppningsvis blev mer intressanta än om proceduren inte hade varit upplagd på detta vis.
Procedur för kontrollgrupp
En frågeställning som presenterats är hur deltagarnas sätt att uppmärksamma källkritiskt intressanta detaljer, och sättet att resonera kring dessa, förändrades under intervjuns gång. Genom att få veta att intervjun handlade om källkritiskt tänkande, genom att få källkritiskt typiska frågor och genom att få se inslagen en gång till, undersöktes om deltagarna resonerade annorlunda än vad de gjorde spontant. Av intresse var att undersöka om deltagarna kunde resonera källkritiskt kring inslagen även om de inte fick instruktionen källkritiskt granska inslagen före andra visningen. Exempelvis skulle en eventuell effekt på det källkritiska
tänkandet kunna härledas från att deltagarna får stanna upp och tänka efter, eller enbart genom att de får se inslagen en gång till. Genom att skapa en kontrollgrupp, som inte fick några instruktioner eller källkritiska frågor förrän efter de fått se inslagen andra gången, visas om eventuell effekt på det källkritiska tänkandet ges bara av att deltagarna får tänka efter och se inslagen en gång till.
Kontrollgruppen fick samma instruktioner som testgruppen inför intervjun. Efter första visningen fick de frågor enligt intervjumallens block 5. Inför andra visningen fick de inga instruktioner mer än att de skulle få se inslagen igen. Efter andra visningen fick de
instruktionen att studien handlade om källkritiskt tänkande varpå de fick samma frågor som testgruppen, block 3 och 4. Precis som med testgruppen gjordes intervjuerna med
målsättningen att låta deltagarna resonera fritt utan fler frågor än nödvändigt.
Hur redovisas resultaten?
Resultaten belyses företrädesvis genom citat som uppvisar mönster, tendenser samt variationer mellan deltagare och inom deltagaren. Ordet ”citat” kan eventuellt vara
missledande eftersom det som återges inte alltid är deltagarens exakta formuleringar. Vi har förbehållit oss rätten att skriva om uttalanden i den mån deltagarnas formuleringar inte gör sig begripliga tagna ur sitt sammanhang eller om de brister i språket på sätt som skulle göra återgivelsen oförståelig.
Avsnittet som redogör resultaten innehåller vissa genererade hypoteser, slutsatser och även diskussioner, detta för att göra texten mer läsarvänlig. Diskussioner som berör det specifika området kommer därför att behandlas i anslutning till citaten.
I möjligaste mån presenteras frekvenser utifrån vår bedömning. Att det handlar om bedömningar av frekvenser istället för faktiska frekvenser motiveras med att det är svårt att klassificera uttalanden på ett visst sätt. Dessutom har inte intervjuerna sett identiska ut för alla deltagare eftersom stort värde har lagts vid deltagarnas egna resonemang. Genom att sätta ut frekvenser där det går ges en uppfattning om hur vanligt ett visst uttalande är. På platser där frekvenser inte är intressanta, utan snarare fenomenet i sig, har valts att inte presentera ens bedömningar av frekvenser.
Tillfällen där en deltagare har gett uttryck för en åsikt som går emot majoriteten av deltagarnas uttalande har eftersökts och presenteras där de har förekommit.
Resultat
Spontant källkritiska resonemang och resonemang under intervjuns gång
När deltagarna spontant fick förhålla sig till inslagen var det färre som granskade dem källkritiskt än vad som inte gjorde det. Dock skiljde sig mängden källkritiska resonemang åt mellan de olika inslagen. Inslaget om utanförskap och inslaget om svenska skolan föranledde källkritiskt resonerande i mindre utsträckning (vår bedömning är att 4 av 16 förde någon form av källkritiskt resonemang om respektive inslag), medan inslaget om Migrationsverket
föranledde granskning oftare (vår bedömning är att 8 av 16 förde någon form av källkritiskt resonemang). Mönstret visar att deltagarna inte granskade allting lika mycket, utan att
egenskaper hos nyhetsinslaget var avgörande för om inslaget granskades källkritiskt. Senare i resultatdelen kommer att redogöras tänkbara skäl till varför deltagarna spontant granskade inslaget om Migrationsverket mer.
Under intervjuns gång framkom källkritiska resonemang från fler deltagare och till slut hade alla deltagare källkritiska resonemang om åtminstone ett av inslagen (vår bedömning är att 14 av 16 deltagare hade källkritiska resonemang om samtliga inslag). Vi bedömer att 10 av deltagarna ansåg att de tänkte mer källkritiskt i slutet av intervjun, när de fått se inslagen igen och fått instruktioner och frågor om källkritik. Deltagarna resonerade på olika sätt om varför de resonerade mer källkritiskt mot slutet av intervjun:
”Det var stor förändring andra gången. Jag tänkte på, och såg, många fler detaljer.”
”När jag fick frågorna om källkritik… vad som saknas och så… kunde jag börja tänka i de banorna.”
Citaten belyser att deltagarna hade hjälp både av att få se inslagen igen och av att de fick källkritiska frågor om inslagen när de resonerade i slutet av intervjun. Frågorna var att
betrakta som källkritiska verktyg som visade vad deltagaren kunde resonera kring.
Emellertid är det intressant att 3-4 deltagare inte ansåg att de tänkte mer källkritiskt mot slutet av intervjun än vad de brukar göra, trots att flera av dem förde källkritiska resonemang i slutet av intervjun men inte spontant i inledningsskedet. Tänkbara förklaringar till det är att deltagarna inledningsvis inte ville framstå som ”jobbiga” deltagare eller för att de av sociala skäl inte ville kritisera inslagen. Det ligger nära till hands att tro att den sociala påverkan deltagaren kände från intervjuarna har påverkat hur deltagaren spontant resonerade kring inslagen.
De tre deltagarna som ingick i kontrollgruppen skiljde sig åt angående om de tänkte mer källkritiskt ju längre intervjun pågick. En var ungefär lika källkritisk spontant som mot slutet av intervjun, en blev betydligt mer källkritisk mot slutet av intervjun och en blev mindre källkritisk mot slutet av intervjun. Ingen av dem verkar ha påverkats att tänka mer källkritiskt av att de fick se inslagen en gång till, den deltagare i kontrollgruppen som resonerade mer källkritiskt gjorde så för att den genom intervjuguidens block 3 fick källkritiskt typiska frågor.
De slutsatser som kan dras är dels att deltagarna kan vara källkritiska om de påminns om och väljer att vara källkritiska och dels att deltagarna var betydligt mer källkritiska i slutet av intervjun än vad de spontant gav uttryck för.
Hur resonerade deltagarna källkritiskt?
Här presenteras olika resonemang som deltagarna förde om inslagen som på flera sätt är intressanta för hur källkritiska resonemang kan föras. Spontant var det främst inslaget om Migrationsverket som angreps och det för att inslaget inte gav en fullständig bild av händelseförloppet. De 8 deltagarna som spontant förde källkritiska resonemang ansåg att uppgifter saknades:
”Det finns säkert förklaringar till varför hon gör som hon gör, hon kanske är trött eller hungrig?” (Om den kvinnliga chefen och hennes dåliga beteende).
”Vi får ju aldrig veta om hon har rätt i sak.” (Om vilken rätt den asylsökande har till hjälp).
”Jag tycker det är vinklat, man saknar vad som har hänt innan.” (Om att inslaget tar sin början när samtalet pågått i 45 minuter).
”Vi får ingen helhetssyn, handläggarna får nog stå ut med en hel del på jobbet.”
”Jag tycker att någon högre chef borde ha intervjuats angående det inträffade.”
Även inslaget om svenska skolan granskades källkritiskt spontant, då av lärarstuderande som ansåg sig veta bättre än vad inslaget visade:
”Inslaget vill förmedla en varning till folket, men jag blir inte orolig för jag vet lite om hur det är i skolan.”
Inslaget om utanförskap kritiserades spontant för att källan inte var trovärdig:
Under intervjuns gång, när deltagarna fick veta att studien handlade om källkritik och de fick frågor om ämnet, blev resonemangen betydligt fler och mer innehållsrika. Många valde att kritisera de uppgifter och de undersökningar som presenterades:
”Jag sätter ett frågetecken för definitionerna, jag menar… arbetslöshet behöver inte betyda socialt utanförskap.” (Om de tre kriterier för utanförskap som anges i inslaget därom).
”Jag undrar om kriterierna är samma som första gången de mätte… en sån sak som valdeltagande har väl sjunkit i hela landet, men behåller man ändå samma gräns?” (Om att antalet utanförskapsområden har blivit fler mellan 1990 och 2002).
”Dessutom handlar väl valdeltagande om allmänt intresse, inte om utanförskap.”
”Man undrar ju om han var blind eller bara synskadad…” (Om den asylsökandes handikapp i inslaget om migrationsverket).
”Man kan fråga sig om en skola i Stockholm verkligen är representativ för hela Sverige.” (Om att vissa elevers uttalanden generaliseras i inslaget om svenska skolan).
”Jag tycker att reportern generaliserar dessa uttalanden mer än han kan.”
”De säger att svenska skolan har sämst ordning, det kan ju bero på att vi har störst frihet också. Jag tror eleverna mår bra av att kunna välja själva om de vill gå på toaletten.” (Om att Sveriges skolor uppges ligga i botten i undersökningen).
”Varför intervjuas egentligen eleverna? De kan ju inte jämföra med hur det varit förut.” (Om att elever intervjuas angående jämförelsen mellan olika länder och jämförelse över tid).
”Varför gör man en jämförelse om man inte vet att man kan hitta en skillnad, en
skillnad som är användbar? Annars finns det ingen anledning att jämföra. Jag är säker på att man inte kan göra rättvisande jämförelser mellan skolsystem, men jämförelserna kan förstås användas i speciella syften.” (Deltagaren är kritisk mot jämförelser mellan skolsystem).
När deltagarna ombads att redogöra för vad de saknade i inslagen fördes resonemang som följer:
”Man får inte veta om vi har blivit sämre i andra ämnen.” (Om att bara matte och NO föranleder alla negativa ord om svenska skolan).
”Varför lägger de bara fram dåliga saker? Vi i Sverige är ju exempelvis bra på språk.” (Om att det saknas helhetsbild av situationen i skolan).
”Reportern har tagit Folkpartiets vinkel lite för mycket. Jag saknar intervjuer med boende i områdena och andra partier.” (Om att endast Folkpartiet får tycka till om sin egen undersökning om utanförskap).
”Jag saknar en del… vad är egentligen ett bostadsområde?” (Om att det aldrig anges hur ett bostadsområde definieras i undersökningen om utanförskap).
”Jag saknar ett uttalande från ansvarig minister. Vad gör man åt problemet egentligen?” (Om inslaget om utanförskap).
När deltagarna ombads att resonera kring nyhetsmakarens objektivitet fördes bland annat dessa resonemang:
”Jag retar mig på att reportern använder ord som ‘förfall’ för att beskriva skolan.” (Om inslaget om den svenska skolan).
”Bilderna framställer kvinnan som aggressiv medan Irakiern är jättelugn.” (Deltagaren misstänker att de bilder som visas i inslaget inte är verklighetstrogna).
”Man har zoomat in migrationsverkets skylt för att tala om att det är hela verket man talar om.”
”Reportern är inte objektiv, framförallt med tanke på bilderna som verkar väljas för att få folk att tycka illa om att bo i området.” (Om inslaget om utanförskap).
Vilken typ av inslag granskas källkritiskt?
I undersökningen utmärkte sig inslaget om Migrationsverket som mer utsatt för spontan källkritisk granskning än inslagen om utanförskap och om svenska skolan. Följande citat belyser varför inslaget om Migrationsverket granskades i större utsträckning:
”Jag tänker nog inte aktivt källkritiskt, men innan jag låter mig uppröras av något tänker jag till. Jag tänkte källkritiskt direkt när jag såg inslaget om Migrationsverket för det berörde mig.”
”Man orkar inte vara källkritisk mot allt, då skulle man inte tro någonting. Källkritisk blir man först om man känner att man blir upprörd.”
”Om inslaget verkar neutralt bryr man sig inte om att granska, men när det är som i fallet med migrationsverket, där det är så tydligt vinklat, tänker nog de flesta källkritiskt.”
”Om någon ställs ut i dålig dager, då är det alltid intressant att fråga sig varför.”
”Reportern vill att man ska fråga sig om man kan lita på Migrationsverket, jag frågar mig snarare om jag kan lita på inslaget.” (Om att inslaget är så uppenbart vinklat).
”Gör man ett sånt här reportage är det lätt att få folk upprörda. Alla känner för en utskälld, blind asylsökande.”
Av citaten kan utläsas att nyhetsinslag granskas mer källkritiskt dels när de upprör, och dels när de är uppenbart vinklade, jämfört med inslag som upplevs neutrala. Inslaget om Migrationsverket upplevdes både som mer upprörande och mer vinklat än övriga inslag (med vinklat åsyftas att nyhetsreportern har presenterat ett skevt urval av uppgifter som inte belyser helheten). Följande citat pekar ytterligare på att uppenbart vinklade inslag behandlas mer källkritiskt:
”Reportaget skulle ju kunna använts som en väckarklocka, men det förlorar trovärdighet av att enbart elände diskuteras.” (Om inslaget om svenska skolan).
Det är emellertid inte säkert att upprörande inslag granskas mer källkritiskt än andra inslag, följande två citat är hämtade från samma deltagare:
(Spontant intryck av inslaget): ”Man blir jätteledsen på Migrationsverket. Det är som om polisen hade snattat, en motpol blir representant för verket.” ... ”Det bestående intrycket är att migrationsverket består av rabiata, halvrasistiska kärringar.” (det sista smått
ironiskt...)
(I slutet av intervjun): ”Jag har blivit förledd. Vi kommer inte in förrän efter 45 minuter av deras samtal, nyheten berättar bara ett fragment. Den asylsökande tar säkert tid av
personalen och andra asylsökande. Det skiter han i.”... ”Det är inget vidare inslag, det här. Det kanske inte borde ha sänts. Men jag vill framhålla att chefen ändå inte får säga såhär.”
Deltagaren var inledningsvis väldigt upprörd över hur migrationsverket behandlade den asylsökande. Ett par minuter senare hade deltagaren förändrat sin syn på inslaget betydligt. Citaten visar att upprördhet inte automatiskt leder till källkritisk granskning. Ungefär hälften av deltagarna valde att källkritiskt granska uppgifternas korrekthet när de blev upprörda, medan hälften valde att tro på uppgifterna och uppröras över dem. Engagemang verkar vara avgörande för att deltagarna ska sluta ”slötitta” och istället mer aktivt förhålla sig till det som sägs.
Hur påverkar förtroende det källkritiska resonamanget?
Vi bedömer att 8 av deltagarna tog upp förtroendet för nyhetsrapportören som viktigt för om de granskar inslag på tv källkritiskt:
”Framförallt Public Service, som framstår som, och anses vara, objektiva, har ett jätteansvar att vara objektiva. TV3 vet man ju är kommersiell och då tänker man på det.”
”Framförallt Public Service är jag inte alls källkritisk mot. TV3 tänker man efter mer, och i viss mån även TV4.”
”Är tilltron till nyhetsprogrammet högt tänker man inte på att det är viktigt att granska.”
”Det är jobbigt att granska allt i informationsfloden... Visserligen tänker man indirekt källkritiskt genom att selektera vilka informationskanaler man litar på.”
Deltagarnas förtroende för källan bakom uppgifterna eller undersökningen påverkas företrädesvis av om de anser att källan har något att vinna eller förlora på att presentera uppgifterna:
”De har ju politiska intressen, de vill svartmåla den sittande regeringens arbete.” (Om varför Folkpartiet som källa inte är tillförlitlig).
”Det kan ju tänkas att Skolverket försöker skaffa mer resurser.” (Om att Skolverket gjort en rapport som visar att svenska skolan har förändrats).
”Vågar en elev i åttan säga annat än att han är nöjd med undervisningen? Det ska ju gå på TV och han ska få betyg i ämnena.” (Om att reportern frågar elever vad de tycker om undervisningen).
Genomgående anses Skolverket vara en tillförlitlig källa (inslaget om svenska skolan är otydligt och preciserar aldrig vem som har gjort undersökningen, de flesta deltagare har dock pekat ut Skolverket som källa), även om det finns undantag. Här följer två olika resonemang om Skolverket som källa:
”Skolverket har gjort undersökningen, de vet säkert vad de sysslar med. Och så har självaste generaldirektören intervjuats, och han borde ju kunna sånt här.” (Här angrips inte undersökningen pga. stort förtroende för källan).
”Även en neutral källa kan vara politiskt påverkad.”... ”Det här har ju lyckats. Mer ordning, mer prov, av med kepsen, upp med byxorna.” (Deltagaren ifrågasätter till synes neutrala källor och anser att de också kan vara politiskt påverkade).
I den mån deltagarna upptäckte att Folkpartiet stod bakom undersökningen om Utanförskap så var de nästan uteslutande negativt inställda (vi bedömer att 10 var negativt inställda, 1 var positivt inställd och 5 upptäckte inte eller förde inga källkritiska resonemang om Folkpartiet som källa):
”Jag kan inte dra någon annan slutsats än att Folkpartiet har gjort en undersökning.” (Deltagaren vill inte ens ställa sig till själva undersökningen pga. dåligt förtroende för källan).
”De vill bara visa att de skulle göra allting bättre.”
En intressant avvikelse finns dock:
”Nu såg jag att det är Folkpartiet som har gjort undersökningen, då känner jag mig ännu tryggare i att alla siffror som presenteras är riktiga.”... ”Det är klart att Folkpartiet har politiska intressen i att visa att nuvarande regering inte sköter sitt jobb, men jag har
förtroende för partiet och litar fullständigt på detta resultat.”... ”Leijonborg njuter nog när han ser inslaget.”
Citatet belyser att förtroendet för källan har stor betydelse för hur deltagarna resonerade källkritiskt. Dessutom visar citatet att förtroende för källan kan vara viktigare för om
deltagaren tror på uppgifterna, än de faktiska brister som deltagaren har uppfattat.
Deltagarnas källkritiska tänkande påverkas av tidigare åsikter och uppfattningar Under intervjuerna resonerade deltagarna ofta utifrån att de redan var medvetna om uppgifterna som presenterades (vi bedömer att hälften nämnde att de redan kände till eller tyckte på ett visst vis om uppgifterna som presenterades). När reportaget bekräftade den egna åsikten valde deltagaren att inte granska inslaget källkritiskt och när reportaget gick emot den egna åsikten valde deltagaren oftare att granska det källkritiskt. Vi bedömer att 7 deltagare valde att spontant lyfta fram egna åsikter som något som påverkar om man är källkritisk och det finns inga uttalanden som pekar på motsatsen. Resultatet ligger i linje med tidigare forskning som finns om confirmation bias:
”Jag hade redan en dålig inställning till migrationsverket och det bekräftas. Man har ju hört att de firar med tårta när de lyckats utvisa människor.” (Deltagaren uppvisade inga källkritiska tendenser mot nyhetsinslaget om Migrationsverket).
”Jag som ser det ur socionomvinkel kan nästan förstå handläggarens reaktion. Jag kan nästan påminna mig om att jag har varit med vid en liknande situation.” (Deltagaren anser att nyheten inte ger en rättvis helhetsbild om ärendet hos Migrationsverket).
”Man påverkas ju av den egna åsikten. Tycker man att skolan är skit så är man inte kritisk mot sådana rapporter, jämfört med om man gillar skolan.” (om rapporten om att svenska skolan har försämrats).
”Jag tror inte man är alls lika källkritisk mot sådant man inte känner till. Jag tror att egna erfarenheter avgör hur källkritisk man är. Dessutom beror det på hur mycket kunskap man själv har i olika ämnen. Har man kunskap kan man säga när man ser att något är fel... samtidigt som... den kunskap man har har man ju från böcker och dem ska man också vara källkritisk mot...”
Att tidigare åsikter och uppfattningar påverkar exemplifieras ytterligare genom att endast två deltagare spontant resonerade mycket källkritiskt angående inslaget om den svenska skolan. De båda studerade till lärare och en av dem var dessutom påverkad av en övertygelse att det inte går att jämföra skolsystem:
”Inslaget vill förmedla en varning till folket, men jag blir inte orolig för jag vet lite om hur det är i skolan. Dessutom är jag övertygad om att man inte kan jämföra olika skolsystem på det här viset.”
Uppvisar deltagarna truth bias?
Det finns ett par uttalande som tyder på att deltagarna resonerar enligt teorin om truth bias:
”Det är nog en bra undersökning, jag litar på att den är sann.” (Om inslaget om svenska skolan).
”Nyheten är visserligen vinklad... men då är det väl så då.” (Om att det bara framkom negativa sidor om svenska skolan).
Uttalanden som dessa var emellertid få. När deltagarna fick värdera den generella sanningshalten i nyhetsinslag fanns en tendens att tro att det mesta som sägs är falskt (Vår bedömning är att 4 uppgav att de tror att flertalet av uppgifterna som presenteras är mer eller mindre felaktiga, medan 1-2 uppgav att de tror att det mesta är sant. Övriga deltagare hade svårt att bedöma sanningshalten):
”Det kanske inte handlar om direkta felaktigheter, men jag skulle säga att 100% av innehållet i nyhetsrapportering är saltade.”
”Felaktigheter finns alltid med, och används nog ofta medvetet för att passa ett syfte.”
”Jag utgår från att allt som sägs i nyheterna är felaktigt, sen får det komma som en överraskning om det stämmer.”
”Jag brukar vara skeptisk, men någon sanning tror jag nog det ligger bakom det mesta.” (Deltagaren tror snarare att det finns lite sanning i uppgifterna än lite felaktigheter).
Eventuellt är dessa citat inte rättvisande eftersom de har sagts i ett skede där deltagaren nyligen sett tre nyhetsinslag värda kritik. Frågan är hur deltagarna hade förhållit sig till den generella sanningshalten i nyhetsinslag före intervjun. Intervjuerna visade dock tendensen att deltagarna utgår från att det mesta är falskt, tvärtemot teorin om truth bias.
Deltagarna anser att källkritik är en aktiv handling som kräver energi
Flera deltagare gav uttryck för att källkritik är ett aktivt sätt att se på tv, något som normalt sett kanske inte sker:
”Det är bisarrt att tänka källkritiskt. Man måste tänka om och aktivt tänka, lyssna och titta. Det är tålamodskrävande.”
”En sådan sak som källor tänker man inte på om man inte aktivt tänker källkritiskt.”
”Jag slötittar mest, då är man inte källkritisk.”
”Man ser en nyhet, men sen fortsätter man bara med det man gjorde innan. Man är så uppe i sitt eget liv.”
Ett antal uttalanden belyser att källkritik blir särskilt jobbigt beroende av den stora mängden information i media:
”Informationsfloden gör att vi måste välja bort och man köper det man tar in. Det är jobbigt att ständigt granska, det är så mycket information hela tiden.”
”Man hinner inte med i informationsfloden, mycket av ansvaret för kritisk granskning hamnar på medborgaren och jag är inte säker på att de klarar av det.”
Nyheter i tidningar granskas mer källkritiskt än nyheter i tv av deltagarna
Vi bedömer att 4 deltagare resonerade kring att det är svårare att vara källkritisk mot nyheter som sänds i tv än mot nyheter som läses i tidningar eller på internet:
”Jag tänker mindre källkritiskt när det gäller tv än när jag läser. Då läser jag mer aktivt och tror nog att tidningarna är sämre än vad tv-nyheterna är.”
”Tidningar och internet kan man gå tillbaka och kolla igen, det kan man inte med tv.”
”Man reflekterar aldrig över källorna. Tv är ju svårare än en tidning att kontrollera, där kan man gå tillbaka. Kanske är det därför tidningar blir stämda oftare?”
”Jag är inte alls lika mycket på alerten när jag ser SVT som när jag läser tidningar.”
Har media eller tittarna ansvaret för källkritisk grnaskning?
Flertalet av deltagarna anser att ansvaret är delat men det finns också citat som visar att ansvaret går att diskutera:
”Konsumentens ansvar är stort, media ändrar sig inte om inte vi konsumenter vill ha förändring.”
”Jag tror inte medborgarna klarar av att granska, de behöver hjälp. Visserligen skulle det kanske innebära att vi frångår demokratin… men jo, vi behöver lite hjälp.”
”Mest ansvar måste ligga på media. Det är deras jobb att vara objektiva.”
”Media både skapar och reflekterar en verklighet. Media är en produkt som samtidigt skapar en betingelse för sin egen fortlevnad. Det har ju visat sig att man måste skruva till nyheterna för att konkurrera om tittarens uppmärksamhet, verkligheten behöver
uppenbarligen piffas till.”
”TV har två minuter på sig att presentera sitt nyhetsinslag, vill man vara källkritisk får man väl gå in på internet.”
Vad anser studenterna om sin egen förmåga till källkritiskt tänkande efter intervjun? Deltagarna fick i en avslutande fråga skatta sin förmåga att tänka källkritiskt på en skala från 1-10. Majoriteten av dem satte betyg som var över 5 på sig själva med motiveringen att de ansåg sig vara bättre än genomsnittet. Självskattningen stämmer överens med teorin om Lake Wobegon effect, som gör gällande att människor tenderar att skatta sig själva över medel (Zuckerman & Jost, 2001). I de intervjuer där deltagarna gavs en andra chans att kritiskt granska inslagen skattade de tretton deltagarna sig till ett medelvärde av 5,92.
Resultatsammanfattning och diskussion
I avsnittet presenteras inledningsvis de hypoteser som studien har gett upphov till, varpå felkällor tas upp. Därefter förs en diskussion om hypoteserna, studiens styrkor samt svagheter lyfts fram och uppslag för framtida forskning ges.
Hypoteser
Studiens syfte var att, utifrån litteratur och intervjuer, problematisera och belysa källkritiskt tänkande angående nyhetsinslag på tv. Litteraturstudien har mynnat ut i följande hypoteser: • Begränsningar i arbetsminnet gör det svårt att granska tv-nyheter källkritiskt. • Individen lider av en s.k. truth bias som gör att den överskattar sanningshalten i
uppgifter som presenteras via tv:n.
• Tidigare erfarenheter och åsikter påverkar individen till att tänka källkritiskt om uppgifter som går emot den egna åsikten, men inte om uppgifter som bekräftar den egna åsikten.
• För att tänka källkritiskt krävs att individen är motiverad till det.
• Högt självförtroende gör att individen tänker mer källkritiskt eftersom den då vågar misslyckas.
• Rädsla för att anses besvärlig av andra påverkar om individen tänker och resonerar källkritiskt.
Intervjuerna gav upphov till följande hypoteser:
• Individen kan tänka källkritiskt om den påminns om källkritik och väljer att tänka källkritiskt.
• Tidigare erfarenheter och åsikter påverkar individen till att tänka källkritiskt om uppgifter som går emot den egna åsikten, men inte om uppgifter som bekräftar den egna åsikten.
• Individen tenderar att tro att flertalet av uppgifterna som presenteras i tv-nyheterna på något vis är felaktiga.
• Om nyhetsinslaget uppenbart presenterar ett skevt urval av uppgifter resonerar individen källkritiskt.
• Upprörande inslag leder till engagemang och ökar sannolikheten för källkritisk granskning.
• Individen tenderar att källkritiskt oftare granska nyheter i tidningar än nyheter i tv.
• Individen väljer att förenkla tillvaron genom att lita på vissa informationskanaler och vissa källor, men inte på andra.
• Informationsfloden i samhället gör det svårt och arbetsamt att tänka källkritiskt. • Individen tenderar att skatta sin förmåga till källkritiskt tänkande över
genomsnittet.
Hypoteserna som formulerades utifrån litteratur och hypoteserna som formulerades utifrån intervjuerna kompletterar varandra. Att tidigare erfarenheter och åsikter påverkar det källkritiska tänkandet lyfts fram både i litteratur och i intervjuer. Även att källkritik är svårt att genomföra i stora informationsflöden lyfts fram både i intervjuer och i litteratur där begränsningar i arbetsminnet belyses som orsaken.
Det finns anledning att tro att vissa intervjudeltagare pga. social påverkan från
intervjuarna valde att inte spontant kritisera nyhetsinslagen trots att de senare uppgav att de hade invändningar. Det skulle i så fall visa att rädsla för att anses besvärlig av andra har
påverkat deltagarna under intervjun, något som kan inträffa även utanför intervjusituationer. Hur individens källkritiska tänkande påverkas av den sociala omgivningen berördes annars aldrig uttryckligen av intervjudeltagarna, vilket inte heller betydelsen av självförtroende och motivation gjorde.
Den största motsägelsen mellan litteratur och intervjusvar är att litteraturen lyfter fram truth bias som en tänkbar påverkan på individen, medan intervjuerna snarare gav uttryck för att individen anser att majoriteten av uppgifterna som presenteras är felaktiga. Eventuellt kan denna åsikt ha formats genom att deltagarna nyligen hade fått se tre inslag som gick att kritisera. Dessutom kan svaren vara påverkade av vad deltagaren trodde att intervjuarna ville höra. Det är ändå motiverat att formulera en hypotes om upptäckten eftersom ytterligare forskning kan ge klarhet.
De flesta deltagarna uppgav att de tänkte mer källkritiskt i slutet av intervjun än vad de tänkte spontant. Detta kan bero på att deltagarna ville ge svar som intervjuarna förväntade sig, även om svaren vid analys också pekar mot att deltagarna tänkte mer källkritiskt.
Majoriteten av deltagarna i intervjun skattade sig själva över medel beträffande källkritiskt tänkande. Självskattningen kan vara påverkad av att deltagarna innan
självskattningen hade fått se bristande nyhetsinslag två gånger och fått källkritiska frågor om dem. Hur deltagarna hade skattat sig själva innan intervjun är oklart. Kanske hade inte den s.k. Lake Wobegon-effekten påträffats då.
Flera deltagare ansåg att de granskar tidningar mer än tv-nyheter. Ingen deltagare i studien talade om motsatsen. Emellertid är det svårt att veta vad deltagarna tänkte på för medier. Tänker deltagarna på Aftonbladet när de tänker på tidningar? Om de jämför
Aftonbladet och SVT blir jämförelsen inte rättvisande, eftersom bolagen har olika målgrupper och intressen. Frågan är om de skulle ha granskat en mer ansedd tidskrift mer än vad de granskar nyhetsinslag från SVT.
Diskussion
Syftet med uppsatsen var att söka förståelse för källkritiskt tänkande angående nyhetsinslag. Hypoteserna som har genererats kan dock tänkas gälla fler områden, exempelvis gäller flera av dem troligen vid föreläsningar på universitet. Men vart går gränsen för hur långt
hypoteserna kan generaliseras? Hade intervjudeltagarna resonerat på ett liknande sätt om de intervjuats om information som lämnats av chefen, eller om uppgifter som presenterats av en familjemedlem? Förtroendet för informationens källa är troligen avgörande för om
hypoteserna gäller även i andra situationer. Om uppgiftslämnaren är erkänt kunnig och förmedlar sitt budskap med karisma, kan människor vara beredda att ifrågasätta sina övertygelser.
Människor verkar förenkla sin tillvaro på flera sätt vilket återspeglas i studien. Kanske är det som påverkar källkritiskt tänkande mest att människor väljer att granska sådant som går mot den egna åsikten, men inte sådant som bekräftar den. Frågan är om fenomenet är att betrakta som lättja eller om det snarare är ett sätt för individer att skapa identitet. Det tycks täcka ett grundläggande behov av trygghet att ha en utgångspunkt som definierar vem man är som individ och vilken grupp man vill tillhöra och identifiera sig med. Att ständigt ifrågasätta de erfarenheter, åsikter och uppfattningar man har skulle kunna upplevas traumatiskt, något som förmodligen till stor del förklarar confirmation bias.
Ett annat sätt att förenkla gör individen genom att tro på vissa informationskanaler och vissa källor men inte på andra. Deltagarna ägnar sig åt typologisering och säger sig lita på SVT, men inte TV3, och de ser företrädesvis Skolverket som en mer tillförlitlig källa än Folkpartiet. Härigenom förenklar deltagarna verkligheten och bortser från ett steg i den
källkritiska granskningen, nämligen att granska själva uppgifterna. Bakom nyheterna finns det en reporter som kan vara mer eller mindre objektiv, oberoende av vilken organisation den representerar. Förmodligen har deltagarnas svar påverkats genom att de ser TV3 som en
mindre seriös nyhetsrapportör än SVT. Frågan är om de hade granskat ett inslag mer
källkritiskt för att TV3 angetts som rapportör jämfört med hur samma inslag hade granskats om SVT angetts som rapportör. I grunden bör dock nyheter inte granskas beroende av nyhetsrapportör, eftersom det är uppgifternas korrekthet som är central.
Ytterligare en aspekt som påvisar individers vilja till förenklingar är att många ser källkritiskt tänkande som arbetsamt och besvärligt. Många har dessutom gett uttryck för att de mest ”slötittar” på tv. Kanske fyller media idag tittarens efterfrågan av underhållning snarare än ger en reflekterande och rättvisande bild av verkligheten? Vill individen söka förståelse och sanning krävs en aktiv handling, till skillnad från om den bara vill låta sig hänföras.
Genom att kunna gå tillbaka och läsa igen tror sig deltagarna ha en större kontroll över den information de får; de tror sig granska mer källkritiskt. En annan aspekt skulle kunna vara att individen som läsare kan välja reportage efter intresse medan individen inte kan påverka ordningen när nyheterna sänds på tv. Det går dock att ifrågasätta deltagarnas val av att granska tidningar mer än tv. Utrymmet i en tidning ger betydligt mer utrymme för djupare analyser och korrekt återgivning av källor än tv som ofta har begränsad tid att presentera nyheten på. Vid tidningsläsning har läsare endast en text att behandla och med möjlighet att gå tillbaka för granskning. Vid tv-tittande ska individen lyssna och se samtidigt utan
möjlighet att pausa eller gå tillbaka för granskning. Kanske granskar deltagarna nyheter i tidningar i större utsträckning för att det är enklare än att granska nyheter på tv?
Vad beror det på att individen på flera sätt tenderar att förenkla tillvaron och är det förenklingar det handlar om? En förklaring kan vara att det handlar om brist på insikt både om källkritiskt tänkande och om psykologi. Genom att belysa källkritiskt tänkande och visa vilka frågor som kan ställas angående information skulle fler kunna engagera sig i källkritiskt tänkande. En intressant studie vore att undersöka om människor i allmänhet vet vad
och dess påverkan på det källkritiska tänkandet skulle kunna bidra till att fler lär sig att granska på ett bra sätt. Ändå är människor av idag är troligen mer medvetna om källkritik än vad människor var under större delen av 1900-talet. Vi är idag betydligt mer vana vid och nödgade till informationshantering än förut. Att högskoleutbildningar inte längre enbart är för samhällets toppskikt har troligen också bidragit till en högre medvetenhet. Men att
medvetenheten om källkritik är större idag innebär inte att vi är tillräckligt bra på det, ämnet är fortfarande relativt outforskat. Det krävs bättre kunskap om den källkritiska metoden för att möta det stigande informationsflödet.
Studiens styrkor och svagheter
En svaghet med studien är att den kontrollgrupp vid intervjustudien som inte fick
instruktioner om studiens syfte lika tidigt som testgruppen inte går att använda till hypoteser. En av orsakerna är att kontrollgruppen var få till antalet och känslig för vilka individer som deltog i den. En annan orsak är att det visade sig finnas alltför många variabler som kunde påverka det källkritiska resonemanget för att det skulle räcka med en kontrollgrupp. Är det intervjuarnas påverkan som gör att individen tänker/inte tänker källkritiskt? Är det själva instruktionen att studien handlar om källkritiskt tänkande? Är det de källkritiskt typiska frågorna som ställdes vid olika tidpunkter för de båda grupperna? Är det instruktionen före andra visningen av inslagen om att granska så källkritiskt som möjligt? Olika individer påverkades troligen olika mycket av dessa variabler. I kontrollgruppen kontrollhölls egentligen endast instruktionen inför den andra visningen om att tänka så källkritiskt som möjligt. Att kontrollgruppen ändå redovisas är för att tydligt visa hur varje intervju gick till eftersom citat som sagts av deltagare i kontrollgruppen också har varit värdefulla. Fler och större kontrollgrupper behövs i eventuell framtida forskning.
• Det finns en stor risk att vi som intervjuare har påverkat deltagarnas svar på olika sätt, även om vi målmedvetet arbetat för att undvika denna risk. • Deltagarnas svar kan vara påverkade av vad de tror att vi vill höra.
• Hypoteserna från intervjustudien är hämtade enbart från svar som getts av studenter. Eventuellt hade intervjuer med fler grupper i samhället kunnat ge andra uppslag.
Studiens styrkor:
• Studien har gett en omfattande presentation av källkritiskt tänkande och vad som påverkar detta.
• Studien är förhållandevis opåverkad av deltagarnas humör eftersom intervjuerna främst analyseras i termer av mönster och tendenser snarare än absoluta
mätningar.
Fortsatt forskning
Alla hypoteser som formulerats behöver vidare forskning. Här kommer ett par exempel på forskning som vi tycker är av intresse att presenteras.
Litteraturen lyfte fram att människan påverkas av truth bias. Flera av intervjudeltagarna gav tvärtom uttryck för att de utgick från att det mesta som presenteras i tv-nyheter på något sätt är felaktigt, något som skulle kunna förklaras av bristande förtroende för media. Vidare forskning skulle kunna undersöka om det finns en motpol till truth bias angående
nyhetsinslag. Detta skulle kunna göras genom att visa ett antal nyhetsinslag och sedan låta testpersoner skatta inslagens sanningshalt.
Flera deltagare i intervjustudien uppgav att förtroende för nyhetsrapportören och källan påverkar om källkritisk granskning sker. Studier skulle kunna göras genom att först mäta förtroendet för två källor eller nyhetsrapportörer. Därefter visas samma inslag för deltagare med olika instruktion om vilken källan eller nyhetsrapportören är. Då undersöks om den källa eller den nyhetsrapportör som har lägst förtroende också granskas mer källkritiskt.
Majoriteten av deltagarna skattade sin förmåga till källkritiskt tänkande som bättre än genomsnittet. En studie behöver göras som visar om det stämmer med fler grupper än studenter och om det stämmer även i olika situationer. Detta kan göras genom en kvantitativ studie.
Inledningsvis ställdes frågan hur bra vi människor är på att källkritiskt granska
nyhetsrapportörernas journalistiska arbete. Studien har gett en större insikt om vad som kan påverka när och varför vi källkritiskt granskar uppgifter och har dessutom visat att det inte räcker att granska nyhetsrapportören för att skapa en sann bild av omvärlden. Vi måste även granska oss själva och våra föreställningar för att komma närmre den objektiva sanningen.
Referenser
Bundesen, C., & Habekost, T. (2005). Attention. Lamberts, K., & Goldstone, L (Red.) The Handbook of Cognition (s. 105-129). London: Sage.
Edvardsson, B. (2007). Källkritik vid utredningsarbete. Örebro Universitet.
Edvardsson, B. (2003). Kritisk utredningsmetodik: begrepp, principer och felkällor. Stockholm: Liber.
Edvardsson, B. (1998). Källkritiska kriterier för teorier, forskning, utredande och bedömningar. Örebro Universitet.
Esgate, A., & Groome, D. (2005). An introduction to applied cognitive psychology. Hove: Psychology Press.
Glans, K. (2004). Att identifiera makten: medborgarens ansvar. Almqvist, I. K., & Linklater, A. (Red.), Medierna och mediernas makt (s. 35-45). Stockholm: Atlantis.
Holmberg, S., & Weibull, L. (2007). Det nya Sverige: trettiosju kapitel om politik, medier och samhälle. Göteborg: SOM-institutet, Göteborgs Universitet.
Hylland Erikssen, T. (2004). Mediernas hastighet: kommentarer om en accelererande kultur. I K. Almqvist & A.Linklater (Red.), Medierna och mediernas makt (s. 97-107).
Stockholm: Atlantis.
Jost, J.T., & Zuckerman, E.W. (2001). What makes you think you´re so popular? Self-evaluation maintenance and the subjective side of the “friendship paradox”. Stanford University.
Klingberg, T. (2007). Den översvämmade hjärnan: en bok om arbetsminne, IQ och den stigande informationsfloden. Stockholm: Natur & Kultur.
Larsen, R.J., & Buss, D.M. (2005). Personality Psychology: Domains of Knowledge About Human Nature. Boston: McGraw-Hill.
Lippmann, W. (1997). Public opinion; with a new introduction by Michael Curtis. New Brunswick & London: Transaction Publishers.
Mathiesen, T. (1985). Tittarsamhället: om medier och kontroll i det moderna samhället. Göteborg: Korpen.
McCombs, M. (2006). Makten over dagordningen; om medierna, politiken och opinionsbildningen. Stockholm: SNS förlag.
