Hur väl stämmer jämställdhetsplaner
överens med idrottslärares val och
handlande i praktiken?
En systematisk litteraturstudie utifrån ett genusperspektiv på idrott och hälsa i gymnasieskolan
How well do the plans for gender equality
in the curriculum correspond with
teachers’ choices and actions in practice?
A systematic literature study on physical education at secondary school level using a gender perspective
Författare: Amanda Lindblom Sandin och Sarah
Pettersson
Termin 8, VT 2020
Examensarbete: Självständigt arbete, 15hp Huvudområde: Idrottsvetenskap
Ämneslärarprogrammet, Idrott och hälsa IVb
Institutionen för hälsovetenskap, Örebro universitet.
Handledare: Natalie Barker-Ruchti, Universitetslektor, Institutionen för hälsovetenskap
Sammanfattning
Forskningen visar att det finns en stor problematik beträffande den bristande kunskapen för hur idrottslärare bör implementera ett genusperspektiv och jämställdhetsplaner i praktiken, vilket leder till att flickor värderas utifrån sitt kön, precis som att de underskattas och ofta måste delta i idrottsundervisningen på andra villkor än pojkar. Syftet med studien är att genom tidigare forskning undersöka hur frågorna kring jämställdhet och genus förankras och kommer till uttryck i gymnasieskolans ämne idrott och hälsa, utifrån pedagogers didaktiska val och utmaningar. Vi har valt att utgå från tre forskningsfrågor i vår studie: 1) Hur arbetar svenska gymnasielärare med idrott och hälsa utifrån jämställdhet- och genusfrågor? 2) Hur arbetar internationella gymnasielärare med idrott och hälsa utifrån jämställdhet- och genusfrågor? och 3) Vilka metoder har visat mest lovande resultat för främjandet av jämställdhet inom idrott och hälsa på gymnasieskolan?
För att besvara dessa frågor har vi valt ut 20 vetenskapliga artiklar inom området. Artiklarna valdes ut genom databassökning samt ut efter inklusions- och exklusionskriterier. I dataanalysen sammanfattades varje vetenskaplig artikel i en artikelmatris (se bilaga, B). Därefter kategoriserades artiklarnas olika huvudfynd utifrån de tre forskningsfrågorna.
Resultat visar att både svenska och internationella idrottslärare upplever svårigheter med att implementera ett genusperspektiv och jämställdhetsplaner i praktiken. Huvudfynden som identifierades utifrån svenska lärares arbetssätt är 1) lärares bristande medvetenhet
2) spontan könsuppdelning och 3) föreningsidrottens påverkan på idrott och hälsa. Huvudfynden som identifierades utifrån internationella lärares arbetssätt är 1) kritik mot lärarutbildningen och 2) hänsynstagande till flickor. Slutligen visar forskningen att de metoder som visat mest lovande resultat för att främja jämställdhet inom idrott och hälsa är 1) elevinflytande och 2) dekonstruktion av genus.
Vår slutsats är att lärare upplever svårigheter kring hur jämställdhetsuppdraget bör förankras i praktiken, vilket leder till pojkars dominans och flickors underprestation.
Innehållsförteckning
1. INTRODUKTION………...………..…4
1.1 SYFTE………...5
1.2 FRÅGESTÄLLNING……….…..5
1.3 BAKGRUND………5
1.3.1 Socialkonstruktivismen för att förstå genus och jämställdhet………...6
1.3.2 Socialkonstruktivistiskt perspektiv på genus och jämställdhet och vad det har för betydelse inom idrott och hälsa………7
1.3.3 Jämställdhet i svenska gymnasieskolor………..8
1.3.4 Jämställdhet i internationella gymnasieskolor………...9
1.3.5 Sammanfattning………10
2. METOD……….11
2.1 URVALSKRITERIER………11
2.2 URVALSPROCESS………12
2.3 DATAINSAMLING………13
2.4 DATAANALYS OCH REDOVISNING………14
2.5 KVALITETSGRANSKNING……….16
2.6 ETISKA ÖVERVÄGANDEN………17
3. RESULTAT………...18
3.1 HUR ARBETAR SVENSKA GYMNASIELÄRARE MED IDROTT OCH HÄLSA UTIFRÅN JÄMSTÄLLDHET- OCH GENUSFRÅGOR?...18
3.1.1 Lärares bristande medvetenhet……….………...18
3.1.2 Spontan könsuppdelning………...20
3.1.3 Föreningsidrottens påverkan på idrott och hälsa………22
3.1.4 Sammanfattning svenska lärares arbetssätt……….23
3.2 HUR ARBETAR INTERNATIONELLA GYMNASIELÄRARE MED IDROTT OCH HÄLSA UTIFRÅN JÄMSTÄLLDHET- OCH GENUSFRÅGOR?...23
3.2.1 Kritik mot lärarutbildningen………23
3.2.2 Hänsynstagande till flickor………...25
3.2.3 Sammanfattning internationella lärares arbetssätt ……….25
3.3 VILKA METODER HAR VISAT BÄST RESULTAT FÖR FRÄMJANDET AV JÄMSTÄLLDHET INOM IDROTT OCH HÄLSA PÅ GYMNASIESKOLAN?...26
3.3.1 Elevinflytande………..……….26
3.3.2 Dekonstruktion av genus………...………...27
3.3.3 Sammanfattning metoder för bäst resultat………...28
4. DISKUSSION………...29
4.1 RESULTATDISKUSSION………...29
4.1.1 Huvudfynd 1: Lärares bristande medvetenhet, spontan könsuppdelning och föreningsidrottens påverkan på idrott och hälsa………29
4.1.2 Huvudfynd 2: Kritik mot lärarutbildningen och hänsynstagande till flickor………...31
4.1.3 Huvudfynd 3: Elevinflytande och dekonstruktion av genus………..32
4.1.4 Jämställdhetsarbetet i Norden och internationellt………...………33
4.2 METODDISKUSSION………..……….34
5. SLUTSATS……………….……….……….37
5.1 STUDIENS KUNSKAPSBIDRAG………...……….38
6. REFERENSLISTA………...39
7. BILAGOR……….44
6.1 BILAGA A: SÖKMATRIS DATABAS………..…...44
1. Introduktion
I Sverige strävar skolväsendet efter att varje elev ska få en likvärdig utbildning, vilket ställer krav på idrottslärare att kunna tolka kursplanen och planera lektioner därefter (Skolverket, 2011). Trots att genus- och jämställdhetsfrågor genomsyrar läroplanen visar forskning att det finns brister vid förankring av dessa, utifrån idrottslärares didaktiska val och handlingar i praktiken (Franck, 2007). Bristen tycks ligga i att lektionsinnehållet systematiskt bidrar till att stärka uppfattningar kring kön och därmed bekräfta det maskulina som det “normala” inom idrotten (Skolverket, 2010; Grahn, 2008). Skolverket förtydligar vikten av att förankra jämställdhet inom ämnet idrott och hälsa för gymnasieelever men fallerar till viss del i sin kommunikation kring hur pedagoger bör förankra detta i verksamheten, vilket lämnar en någorlunda öppen tolkning av begreppen samt hur en förankring kan tänkas ske (Skolverket, 2011). Konsekvensen av detta blir att idrottslärare uppfattar genus- och jämställdhetsuppdraget olika, vilket ofta medför att uppdraget inte bedrivs på det sättet som det borde, alternativt att det inte bedrivs överhuvudtaget (Grahn, 2008). Trots att Sverige är ett land som ständigt arbetar för ett mer jämställt samhälle och som är högt rankad bland världens mest jämställda länder, förekommer fortfarande brister inom landet varav skolan är ett område som kräver förbättring (Grahn, 2008; Socialdepartementet, 2017).
Det finns vidare ett gap mellan bristen på genus- och jämställdhetsmedvetenhet inom idrott och hälsa och forskningen. Det saknas ett större forskningsområde som behandlar hur genus- och jämställdhetsfrågor förankras inom idrott och hälsa, vilket innebär att problemet inte kan diskuteras och problematiseras på samma sätt som om det funnits mer forskning. Skolverket (2011) som utgör kärnan i den svenska skolans verksamhetsarbete förklarar att utbildningen ska gestalta och förmedla “[...]jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet mellan människor[...]” (Skolverket, 2011, s.1). Den svenska gymnasieskolan ska således arbeta för att bli en skola för alla, där jämställdhet förankras i den dagliga verksamheten. Dock är riktlinjerna för hur pedagoger bör arbeta med jämställdhet i praktiken väldigt diffusa. På grund av bristen av forskning kring genus- och jämställdhetsmedvetenhet inom idrott och hälsa i den svenska gymnasieskolan väljer vi att bredda vår studie och även använda oss av internationell forskning som rör ämnet. Vi gör detta dels för att få en bredare förståelse för hur andra länder arbetar med genus- och jämställdhetsfrågor i jämförelse med den svenska skolan, och dels för att täcka upp gapet/bristen mellan den svenska forskningen och ämnet. Problematiken som beskrivs
utgör en grund för denna studie, det vill säga bristen på forskning inom området, avsaknaden av tillräckliga resonemang för hur en gemensam undervisning ska bedrivas samt konkreta metoder för pedagoger att skapa en likvärdig idrottsundervisning för alla elever, i syfte att nå en mer jämställd idrottsundervisning på gymnasieskolan.
1.1 Syfte
Syftet med studien är att genom tidigare forskning undersöka hur frågorna kring jämställdhet och genus förankras och kommer till uttryck i gymnasieskolans ämne idrott och hälsa, utifrån pedagogers didaktiska val och utmaningar.
1.2 Frågeställning
1. Hur arbetar svenska gymnasielärare med idrott och hälsa utifrån jämställdhet- och genusfrågor?
2. Hur arbetar internationella gymnasielärare med idrott och hälsa utifrån jämställdhet- och genusfrågor?
3. Vilka metoder har visat mest lovande resultat för främjandet av jämställdhet inom idrott och hälsa på gymnasieskolan?
1.3 Bakgrund
Med hänsyn till den teoretiska utgångspunkten socialkonstruktivism diskuteras och definieras genus och jämställdhet inom gymnasieskolans ämne idrott och hälsa. Genom att förankra socialkonstruktivism har vi det redskap som behövs för att syftet ska kunna besvaras. Perspektivet ger en inblick i hur idrottslärare på gymnasieskolan konstruerar könsmönster och hur de arbetar för jämställdhet- och genusmedvetenhet i sin undervisning samt hur de bemöter eleverna.
1.3.1 Socialkonstruktivismen för att förstå genus och jämställdhet
Begreppet socialkonstruktivismen är ett samhällsvetenskapligt perspektiv vilket antyder att samhället är en social konstruktion, det vill säga något som skapas och upprätthålls av att människor individuellt, eller tillsammans, annonserar deras existens (Berger & Luckmann, 1967). Enligt perspektivet konstrueras innebörder av exempelvis könsroller, genus och maskulinitet av de som använder begreppen, i den tid begreppen används (Berger & Luckmann, 1967). Utifrån ett socialkonstruktivistiskt perspektiv betraktas verkligheten och sanningen som överenskommen, vilket innebär att uppfattningar konstrueras av människor i interaktion med varandra (Jönson, 2010). Det är därför av intresse att studera hur dessa verklighetsuppfattningar skapas och de konsekvenser som medföljer.
Begreppet jämställdhet har sin betydelse i att alla individer, oavsett kön, ska ges samma rättigheter, skyldigheter, möjligheter och inflytande (Lif, 2008). Utifrån socialkonstruktivismen förklarar Eidevald (2009) att begreppet jämställdhet i många år använts som brännpunkt för arbetet med att hindra orättvisor mellan pojkar, flickor, kvinnor och män. Ordet har sin koppling till att flickor och kvinnor ska få mer rättvisa i dagens samhälle än förr i tiden. Med detta menas att kvinnor ska ha större rätt till utbildning, politik och arbetsliv än tidigare (Eidevald, 2009). Begreppet genus sätter istället fokus på sociala konstruktioner av kön, där könstillhörighet kopplas till bestämda förväntningar och normer som inte är av naturen givna eller strikt biologiska. Hirdman (2001) förklarar att genus står för våra föreställningar, normer och tankar om kön och könsroller. Vidare definierar Butler (2007) genusbegreppet genom att göra åtskillnad på biologisk och socialt kön, där det sociala könet anses både socialt och kulturellt skapat. Genus kan vidare beskrivas som den maktordning i relation till föreställningar om manligt och kvinnligt, vilket är kulturellt skapat (Butler, 2007). Ett begrepp som är starkt förknippat med Butlers (2007) tankar om genus är performativitet, vilket innebär att alla handlingar och yttringar människan utför i linje med sitt givna genus hela tiden är med och upprätthåller genusidentiteten (Butler, 2007). Performativitetsbegreppet kan således användas för att synliggöra hur exempelvis människors handlingar i sociala sammanhang är med och skapar kategorier som tidigare betraktats ”naturliga”. Butler (2007) menar vidare att kön inte bestäms av vare sig av natur eller av uppväxt, utan konstrueras i det dagliga handlandet och görandet där normer om kvinnligt och manligt diskuteras och sedan formuleras. I interaktion med sociala normer utnämner och organiserar således individer innebörden av att
vara kvinna eller man (Butler, 2007). Den genuspräglade kroppen existerar alltså endast på grund av att människan ständigt är med och återskapar den.
1.3.2 Socialkonstruktivistiskt perspektiv på genus och jämställdhet och vad det
har för betydelse inom idrott och hälsa
Säljö (2005) förklarar utifrån det socialkonstruktivistiska perspektivet att det är det talade språket som främst ligger till grund för ett socialt kunskapsförråd, vilket inbegriper ett skapande av rutiner för ett språk och olika utföranden inom sociala interaktioner. Säljö (2005) påpekar även att det verbala språket är den viktigaste utgångspunkten för att kunskaper ska kunna konstrueras. De samtal som sker i interaktion mellan människor kommer alltid vara den viktigaste utgångspunkten för lärande, vilket blir tydligt inom idrott och hälsa där många olika former av språk används, så som det verbala, kroppsliga och skriftliga, precis som dans och musik (Liberg, 2007; Säljö, 2005). När det gäller musik i undervisningen är det dock väldigt viktigt att som idrottslärare innan reflektera över musikens egentliga budskap samt dess textinnehåll (Liberg, 2007).
Jönson (2010) påpekar, liksom Säljö (2005), att det talade språket är det mest väsentliga redskapet människor använder sig av när de formar sin verklighet. Inom idrott och hälsa uppstår det dock även en meningsskapande kommunikation i det kroppsliga och skriftliga språket samt genom bild, dans och musik (Liberg, 2007). Kommunikationen mellan människor kan således ske på många olika sätt vilket gör att det måste uppmärksammas hur individer faktiskt kommunicerar. Konsekvensen av att förbli omedveten kring hur sin kommunikation sker är att risken för reproducering av stereotyper och traditionella könsmönster ökar (Liberg, 2007; Jönson, 2010). Språket är hela tiden föränderligt vilket gör det högst relevant för idrottslärare att uttrycka och formulera sig neutralt, genom att exempelvis undvika benämningar som “pojkar” och “flickor” i undervisningen (Jönsson, 2010).
Vidare förklarar Alvesson och Sköldberg (2008) att människan hela tiden skapar nya sociala relationer, vanor och rutiner. Dessa vanor och rutiner uppkommer exempelvis i handlingsmönster inom familjen, religionen eller idrotten, och som sedan blir till kunskap (Alvesson & Sköldberg, 2008). Kunskapen som konstruerats i social interaktion mellan människor blir sen till tradition, vilket innefattar vanor och rutiner som vidare blir till ett fast
handlingsmönster. Denna kunskap existerar inte enbart mellan individerna i samhället, utan även under tiden som finns mellan generationerna, och på så vis uppstår traditionerna (Alvesson & Sköldberg, 2008). Det är således av största vikt att idrottslärare använder sig av ett genuskorrekt språk i sin undervisning, precis som vikten av att hålla sig uppdaterad i sin lärarprofession kring jämställdhetsbegreppet, dess innebörd samt hur det kan förankras i yrkesverksamheten.
1.3.3 Jämställdhet i svenska gymnasieskolor
I Sverige och inom det svenska skolväsendet har det länge lagts stort fokus på jämställdhet. Utifrån Skolverkets (2011) kapitel om värdegrund är det lätt att förstå varför den svenska skolan riktar in sig på att vara en skola för alla. Med uttryck som att gymnasieskolan strävar efter och arbetar för att “[…]se till att undervisningen till innehåll och uppläggning präglas av ett jämställdhetsperspektiv[…]” (s.6) uppstår en stark förespråkning för främjandet av elevers och idrottslärares genusmedvetenhet. Huruvida den svenska gymnasieskolan verkar som en skola för alla är dock något som borde diskuteras.
På pojkarnas planhalva? (2010) är en rapport av Skolverket (2010) som förklarar att om undervisningen inom idrott och hälsa enkelriktat bygger på fysisk aktivitet kan en sådan undervisning upprätthålla och förstärka könsmönster, samtidigt som det uppstår en risk för att läraren utformar sin undervisning till just till denna grupp av elever, även om det egentliga syftet för undervisningen var att grundas på individuell kommunikation och handledning (2010). Vidare understryker Grahn (2008) att idrotten bygger på en olikhet samtidigt som den konstruerar olikhet. Detta innebär att idrott och hälsa könsmärks genom den genusregim som underbygger ämnet. Sport har överlag dominerats av män och pojkar vilket idrott och hälsa inom gymnasieskolan ofta återspeglar och upprätthåller (Grahn, 2008). Ytterligare hävdar Fagrell, Larsson och Redelius (2011) att främjandet av jämställdhet inom ämnet många gånger förbises utifrån idrottslärares passivitet under exempelvis bollspelslektioner, där flickor tenderar att underprestera på grund av manlig dominans. En viss förvridning av uppfyllandet av Skolverkets genus- och jämställdhetsplaner verkar således finnas, därav intresset för denna studie och för att få en ökad förståelse av problemet. Med utgångspunkt i detta är det av stort intresse att undersöka varför det ser ut på det här sättet samt undersöka hur idrottslärare
förankrar jämställdhetsfrågorna i sin praktik, och därmed se vilka metoder som bäst tillämpar jämställdhetsarbetet i undervisningen.
1.3.4 Jämställdhet i internationella gymnasieskolor
Enligt FN:s barnkonvention ska gymnasieskolan utgå från elevens bästa och se till att eleverna uppfostras till medborgare som respekterar de mänskliga rättigheterna (UNICEF Sverige, 2009). FN:s barnkonvention består av 54 artiklar, vilka alla länder bör följa efter de valt att skriva under. Artiklarna är skrivna med utgångspunkten ”barnets bästa” där ett av uppdragen som FN:s kommitté för barnets rättigheter har är att konventionsstaterna lever upp till åtagande inom konventionen (UNICEF Sverige, 2009). Vidare är en av fyra allmänna principer Diskrimineringsprincipen vilket innebär att alla elever ska ha samma rättigheter, menat att ingen elev får diskrimineras utifrån exempelvis kön (Hobohm, 2003; UNICEF Sverige, 2009). Precis som i Sverige finns det i andra länder en läroplan som läraren måste förhålla sig till i sin yrkesverksamhet. Det finns ingen större skillnad i värdegrunden mellan Sverige och andra länder som ingår i FN eller gällande de grundläggande rättigheter som eleverna har i gymnasieskolan (Core Curriculum, 2010; Skolverket, 2011). Skillnaden ligger istället i utformandet av värdegrunden och läroplanerna, likväl som i utförandet och arbetet med värdegrunderna (Core Curriculum, 2010). De etiska principerna om alla människors lika rätt är dock fortfarande väldigt lika. Däremot finns vissa mindre skillnader i exempelvis New Yorks Character Education (2010) gällande frågan kring genus, vilket benämns mycket oftare och starkare i den svenska läroplanen (Core Curriculum, 2010; Skolverket, 2011). En anledning till detta kan tänkas vara att Sverige kommit betydligt längre i frågan kring genus och jämställdhet. Ståhlberg (2001) förklarar detta och menar att det finns en nordisk jämställdhetsmodell som innebär att de nordiska ländernas har ett liknande jämställdhetsarbete. Därför är det även av intresse att undersöka hur den nordiska forskningen, främst norska, ser ut i förhållande till genus och jämställdhet i och med att Sverige och Norge har liknande syn på ämnet.
1.3.5 Sammanfattning
Utifrån socialkonstruktivism diskuteras jämställdhet och genus där en av de viktigaste faktorerna är den språkliga kommunikationen, eftersom idrottslärare varje dag kommunicerar
med sina elever. I och med språket kan lärare arbeta för att dekonstruera könsstereotyper samtidigt som det finns en risk att de istället konstruerar könsstereotyper. Jämställdhet och genus är viktigt inom skolväsendet både nationellt och internationellt då det handlar om mänskliga rättigheter, men trots detta återfinns manlig dominans och olika könsordningar i idrottsundervisningen (Grahn, 2008). Därav används det socialkonstruktivistiska perspektivet på genus och jämställdhet i denna studie, för att få en inblick i hur idrottslärare på gymnasieskolan arbetar för jämställdhet- och genusmedvetenhet i sin undervisning samt hur de bemöter eleverna.
2. Metod
Syftet med studien är att genom tidigare forskning undersöka hur frågorna kring jämställdhet och genus förankras och kommer till uttryck i gymnasieskolans ämne idrott och hälsa, utifrån pedagogers didaktiska val och utmaningar. För att nå syftet har vi granskat och samlat tidigare forskningslitteratur. Till föreliggande studie valdes en systematisk litteraturstudie som metod vilket innebär att systematiskt söka litteratur, välja ut artiklar, kritiskt granska, analysera och diskutera resultatet samt att göra en sammanställning av litteraturen inom ett ämne (Eriksson Barajas, Forsberg & Wengström, 2013).
2.1 Urvalskriterier
Den systematiska litteraturstudien har utgått från inklusions- och exklusionskriterier, vilka framgår i figur 1, som sedan övergick i fyra huvudsakliga steg vilka framgår i figur 2.
Figur 1: Inklusions- och exklusionskriterier
Inklusionskriterier för studien var att artiklarna skulle innehålla studiens nyckelord genus/gender, jämställdhet/equality, physical education och gymnasium, för att få fram relevanta artiklar för studien. Ett inklusionskriterium var även att samtliga artiklar var publicerade mellan år 1994 och år 2020, dels för att forskningen skulle vara så pass ny som möjligt, men även på grund av att läroplanen för gymnasieskolan uppdaterades år 1994 respektive 2011. I både läroplan för de frivilliga skolämnena (Lpf94) och läroplan för gymnasieskolan (Lgy11) framhålls jämställdhetsbegreppet likväl som motverkandet av könsstereotyper (Skolverket, 1994; Skolverket, 2011). Trots att dessa läroplaner genomsyrar
INKLUSIONSKRITERIER •Innehålla nyckelord som
-Gender/genus -Equality/jämställdhet -Physical education -Gymnasium
•Artiklar publicerade mellan 1994-2020
EXKLUSIONSKRITERIER •Forskning på låg- och
mellanstadieskolor •Specialskolor
begreppen finns ändå brister vid förankring av dessa i praktiken, utifrån idrottslärares didaktiska val och handlingar (Franck, 2007).
I studien exkluderades forskning från låg- och mellanstadiet då denna studies syfte var att genom tidigare forskning undersöka hur frågorna kring jämställdhet och genus förankras och kommer till uttryck i gymnasieskolans ämne idrott och hälsa, utifrån pedagogers didaktiska val och utmaningar. Specialskolor såsom dövskola och särskola exkluderades då de ofta har andra förutsättningar inom idrott och hälsa.
2.2 Urvalsprocess
Urvalsprocessen genomfördes i tre steg, se figur 2 nedan.
Figur 2: Urvalsprocess
Första steget i urvalsprocessen var att utesluta artiklar som inte uppfyllde inklusionskriterierna vid läsning av titeln. De titlar som innehöll något eller några av nyckelbegreppen var av relevans. Vid andra steget lästes abstrakten där de artiklar som inte uppfyllde inklusionskriterierna valdes bort, men om abstrakten innehöll inklusionskriterierna gick de vidare till tredje steget. I det tredje steget lästes artiklarna i fulltext och de artiklar som uppfyllde inklusionskriterierna valde vi att inkludera i studien. I fjärde steget jämfördes artiklarna mot våra forskningsfrågor för att få fram studier av relevans. De kategoriserades utifrån medel, hög eller mycket hög relevans. Sammanlagt inkluderades tjugo artiklar i litteraturstudien.
Steg 1
•Läsa titel
•Utesluta artiklar som inte uppfyllde inklusionskriterierna
Steg 2
•Läsa abstrakten
•Utesluta artiklar som inte uppfyllde inklusionskriterierna
Steg 3
•Läsa artiklarnas fullständiga text
•Utesluta artiklar som inte uppfyllde inklusionskriterierna
Steg 4
De artiklar som exkluderades ansåg vi inte kunna hjälpa att besvara de forskningsfrågor som tidigare presenterats samt att artiklarna inte innehållit de nyckelord vi hade. Exempelvis har vi på våra sökningar fått många träffar rörande genus och jämställdhet på låg- eller mellanstadiet, vilket var irrelevant för vår studie i och med att vi valde att beröra frågorna i kombination till gymnasieskolan. Dock framgick det i sökningsprocessen att det fanns relativt lite forskning rörande gymnasieskolan specifikt, därav breddade vi vår sökning vilket bidrog till att en studie som berörde högstadieskolan inkluderades.
2.3 Datainsamling
Genom Örebro universitetsbibliotek ges det tillgång till ett flertal databaser. De databaser som användes vid sökning av artiklar till föreliggande systematiska litteraturstudie var Eric (EBSCO), Libris, Primo, Diva och SwePub. Dessa databaser valdes eftersom de innehar artiklar som är pedagogiskt inriktade samt är relevanta för studiens syfte och ger en bred översikt kring kunskapsläget. Eric och Primo är databaser vilka sträcker sig utanför Sveriges gränser, vilket innebär att studier från hela världen kan hittas. Diva, Swepub och Libris är databaser där det publiceras uppsatser från alla universitet och högskolor i Sverige. För att hitta passande och relevanta artiklar för vår studie genomfördes sökningarna med olika ordkombinationer.
Huvudsökorden vi använde oss av var “physical education”, “PE” “gender”, “jämställdhet”, “sport pedagogy” “sweden”, “secondary school” och “equality”. Vi utökade även sökningen med andra ord eftersom det fanns för lite forskning som berörde vårt område. Sökorden vi utökade sökningen med var ”co-educational”, “school sport”, “ idrott och hälsa”, “education”, “pedagogy”, “masculinity” “swedish curriculum”, “gender equality”, “genus”, “idrott”, “gymnasi”, “equality”, “construction of gender”, “male”, “female”, “teacher”, “student”, “equal” och “equity”. Figur 3 innehåller sökprocessen och i bilaga A finns en mer utförlig förklaring för hur sökprocessen gått tillväga i urvalsprocessen med sökord, databas och antal träffar.
Figur 3: Sökprocess (n= vetenskapliga artiklar)
Databaserna med internationellt sökomfång innebar att bredden av artiklar blev desto vidare. För att smalna av omfånget valde vi, som tidigare nämnt, att sortera utefter nyare publikationer, och efter sortering och vidare läsning av abstract, resultat och diskussion, fann vi lämpliga texter för vår systematiska litteraturstudie. Sorteringen vi gjorde var exempelvis efter fulltexter, nyare publikationer och typer av publikation, då vi helst önskade artiklar mellan år 1994 och 2020 samt sådana som var peer-reviewed. Av de valda artiklarna har nio studier gjorts i Sverige, varav resterande 11 har gjorts internationellt. Den internationella forskningen kommer från Australien, USA, Grekland, Rumänien, Spanien, Storbritannien och Norge.
2.4 Dataanalys och redovisning
Analysen av datan genomfördes efter urvalsprocessen. De vetenskapliga artiklarna analyserades med en kvalitativ innehållsanalys, vilket är en metod för att tolka texters innehåll
Databassökning (n= 569) ERIC (EBSCO) (n= 390) Libris (n= 2) Primo (n= 110) Diva (n= 54) SwePub (n= 13) Urval 1
Efter läsning av titel (n= 76) Exklusionskriterier:
Specialskolor
Urval 2
Efter läsning av abstraken (n= 43) Exklusionskriterier:
- Specialskolor
- Forskning på låg och mellanstadieskolor
Urval 3
Efter läsning av hela texten (n= 23) Exklusionskriterier:
- Specialskolor
- Forskning på låg och mellanstadieskolor
Urval 4
Efter läsning av hela texten, val av de artiklar som är av mest relevans för
studien. (n= 20) Exklusionskriterier:
- Specialskolor
(Eriksson Barajas, Forsberg & Wengström, 2013). Efter att ha gjort våra sökningar och beslutat oss för lämpliga artiklar läste vi därefter igenom dem mer noggrant för att få en bredare bild av vad artiklarna säger. Under läsningens gång antecknade vi i en tabell sådant som vi upplevde kunde vara relevant för vår studie. Utifrån våra forskningsfrågor har vi sedan sökt efter faktorer som besvarar studiens syfte (Eriksson Barajas, Forsberg & Wengström, 2013). För att kunna koda och på så sätt få en litteraturöversikt av de 20 artiklarna skapade vi en artikelmatris (se bilaga, B). Rubrikerna vi använde oss av var referens, syfte och mål, metod, resultat och relevans. Utifrån artikelmatrisen kunde olika teman urskiljas utifrån traditionella samhällsstrukturer gällande genus och jämställdhet som fortfarande lever kvar. Dessa samhällsstrukturer har en inverkan på idrottslärares förankring av jämställdhetsplaner och genusmedvetenhet, vilka har identifierats i forskningsfråga ett och två.
Studierna som ingår i artikelmatrisen har analyserats utifrån det socialkonstruktivistiska perspektivet, vilket är ett av förhållningssätten när det talas om genusperspektiv inom idrott och hälsa, och socialkonstruktivismens relevans för denna studie återfinns i kopplingen till genus och jämställdhet. I och med att det är genom interaktion med andra människor den subjektiva verkligheten uppfattas, blir kommunikationen en viktig faktor för hur verkligheten kring genus konstrueras inom skolväsendet (Franck, 2007; Berger & Luckmann, 1967). Socialkonstruktivism som utgångspunkt passar även in i denna systematiska litteraturstudie då det går att jämföra hur olika lärare arbetar och bemöter elever, utifrån exempelvis språket. Ett problem som poängterats i och med språket är att manlighet konstrueras som ett motsatspar till kvinnlighet, vilket gör att det ofta skapas “manligt” och “kvinnligt” som rotmetaforer (Herz & Johansson, 2011). Konsekvensen av detta blir att det lätt faller tillbaka till det polariserade språket (Herz & Johansson, 2011). Språket är således inom socialkonstruktivismen en nyckelfaktor för att människan ska kunna integrera med andra människor, inte minst i skolan, och det är anledningen till valet av detta perspektiv för denna studie.
I första forskningsfrågan (Hur arbetar svenska gymnasielärare med idrott och hälsa utifrån jämställdhet- och genusfrågor?) har tre förklaringsfaktorer identifierats 1) lärares bristande medvetenhet, 2) hänsynstagande till flickor och 3) spontan könsuppdelning. Den andra forskningsfrågan (Hur arbetar internationella gymnasielärare med idrott och hälsa utifrån jämställdhet- och genusfrågor?) har identifierat två förklaringsfaktorer 1) kritik mot lärarutbildningen och 2) hänsynstagande till flickor. Den tredje och sista forskningsfrågan (Vilka metoder har visat mest lovande resultat för främjandet av jämställdhet inom idrott och
hälsa på gymnasieskolan?) har identifierat två förklaringsfaktorer 1) elevinflytande och 2) dekonstruktion av genus. I figur 4 erbjuds en resultatöversikt över de huvudfynd som har identifierats i den tematiska analysprocessen.
Figur 4: Resultatöversikt
Forskningsfråga Huvudfynd
Hur arbetar svenska gymnasielärare med idrott och hälsa utifrån jämställdhet- och genusfrågor?
→ Lärares bristande medvetenhet → Spontan könsuppdelning → Föreningsidrottens påverkan
Hur arbetar internationella gymnasielärare med idrott och hälsa utifrån jämställdhet- och genusfrågor?
Kritik mot lärarutbildningen → Hänsynstagande till flickor
Vilka metoder har visat mest lovande resultat för främjandet av jämställdhet inom idrott och hälsa på gymnasieskolan?
→ Elevinflytande
→ Dekonstruktion av genus
2.5 Kvalitetsgranskning
För att kvalitetsgranska de 20 utvalda artiklarna använde vi oss av kvalitetsgranskade databaser samt hade som krav att studierna skulle vara peer-reviewed. Vi kollade även efter tidskrifter som återkommer och upprepas, vilket mer ofta än sällan innebär att studierna är av hög kvalitet (Eriksson Barajas, Forsberg & Wengström, 2013). Vi analyserade även framsidan av varje vetenskaplig artikel för att kontrollera dess äkthet samt kontrollerade att författarna till respektive studie haft fler än en publicering, i och med att detta anses inneha expertis inom området vilket gör att kvaliteten på artiklarna kan påvisas (Eriksson Barajas, Forsberg & Wengström, 2013).
2.6 Etiska överväganden
Vid sortering av artiklar för vår systematiska litteraturstudie hade vi ett flertal etiska överväganden i åtanke. Enligt Eriksson Barajas, Forsberg och Wengström (2013) bör etiska överväganden göras vid systematiska litteraturstudier vid främst urval och presentation av resultat. Studier ska väljas som har tillstånd från etisk kommitté eller där det gjorts noggranna etiska överväganden (Eriksson Barajas, Forsberg & Wengström, 2013). Även presentation av samtliga resultat som stödjer och inte stödjer forskarens egen åsikt ska göras, då det är oetiskt att endast presentera de resultat som stödjer forskarens åsikt (Eriksson Barajas, Forsberg & Wengström, 2013). Vi har i vår studie utgått från artiklar som är godkända från en etisk kommitté, eller att artiklarna är peer-reviewed. I och med att genus- och jämställdhetsfrågor är ett område som kan ligga till grund för diskriminering är det även viktigt att veta att de etiska riktlinjerna upprätthållits i denna studie. De artiklar som denna litteraturstudie vilar på har samtliga diskuterat och övervägt de etiska dilemman som deras studier stått inför. Studierna har på så sätt visat att de är väl medvetna om hur de förhållit sig till personerna i studien. Efter att ha läst publikationerna har vi som författare till denna studie heller inte upptäckt något som tyder på författarna brustit i sitt agerande var det gäller detta.
3. Resultat
Nedan presenteras resultatet utifrån de tre forskningsfrågorna, där faktorer som beskriver studiens resultat för respektive fråga har identifierats. De två första forskningsfrågorna har identifierat orsaker och förklaringar för på vilket sätt idrottslärare arbetar med genus- och jämställdhetsfrågor i praktiken, både nationellt och internationellt. Den tredje forskningsfrågan har identifierat faktorer och metoder som visat bäst resultat för främjandet av jämställdhet inom idrott och hälsa på gymnasieskolan. För en mer detaljerad bild av varje vetenskaplig artikel, se bilaga B för artikelmatris samt figur 4 för resultatöversikt.
3.1 Hur arbetar svenska gymnasielärare med idrott och hälsa utifrån
jämställdhet- och genusfrågor?
Med hänsyn till första forskningsfrågan visar litteraturen att svenska gymnasielärare har en brist på medvetenhet samt besitter för lite teoretisk förståelse gällande jämställdhet- och genusfrågor inom ämnet idrott och hälsa. De nio svenska artiklarna gav oss tre fynd för att besvara den första forskningsfrågan. Det första fyndet var den brist på medvetenhet och okunskap lärare har om hur genus och jämställdhet bör förankras i praktiken. Det andra fyndet var den spontana könsuppdelningen som blev till och det tredje och sista fyndet var föreningsidrottens påverkan på genus och jämställdhet inom skolidrotten. Litteraturen förklarar att det visas stor hänsyn till flickor i och med att många lärare upplever att flickor befinner sig i en utsatt position, dock låter lärare den manliga dominansen fortsätta styra i undervisningen. En av de faktorer som upprätthåller den manliga dominansen är idrottsundervisningens innehåll, som till stor del genomsyras av föreningsidrotten.
3.1.1 Lärares bristande medvetenhet
Forskning visar att svenska idrottslärare på gymnasiet upplever svårigheter med att utforma lektioner som aktivt motverkar stereotypa könsmönster (Olofsson, 2005). Likväl upplevs en svårighet med att utforma lektioner som främjar jämställdhet och medvetandegörandet av stereotypa föreställningar (Alsarve, Jakobsson & Helgesson, 2017; Larsson, Redelius & Fagrell, 2009; Olofsson, 2005). Lärare är viktiga nyckelfigurer för eleverna i deras
identitetsutveckling, menat att läraren mer eller mindre är avgörande för i vilken typ av miljö elevernas identitetsutveckling sker (Alsarve, Jakobsson & Helgesson, 2017; Larsson, Redelius & Fagrell, 2009). Det finns således en risk att läraren reproducerar traditionella könsmönstren istället för att bryta dem, genom att exempelvis ha en syn på hur flickor respektive pojkar “är” i idrotten. Risken ligger i lärares bristande medvetenhet om hur de ska arbeta med genus och jämställdhet, vilket vidare är det som reproducerar den traditionella synen på kön (Alsarve, Jakobsson & Helgesson, 2017). Detta kan i sin tur skada elevernas identitetsutveckling. Forskningen förklarar att staten förlitar sig på att idrottsläraren är konstruktören av en könsneutral undervisning, dock finns inga tydliga riktlinjer för hur lärare ska arbeta med detta i idrottsundervisningen (Olofsson, 2005). Litteraturen visar även att lärare arbetar på olika sätt när det gäller genus- och jämställdhet inom idrott och hälsa, då många lärare tror att de arbetar för att främja jämställdhet och genusmedvetenhet, samtidigt som vissa av metoderna som används är kontraproduktiva (Alsarve, Jakobsson och Helgesson, 2017; Olofsson, 2005). Ett exempel på sådan kontraproduktivitet blir när en lärare bryter ner lekar och använder sig av andra alternativ av bollar, så som mjukare bollar, för att flickor ska känna sig inkluderade. Alsarve, Jakobsson och Helgesson (2017) menar att detta är å ena sidan bra eftersom lärarna då arbetar med att motverka könsmönster och stereotyper, men å andra sidan uppstår en stigmatisering eftersom de gör förändringar anpassat till de “svaga” eleverna. De menar att detta dilemma är vanligt i lärares vardagliga didaktiska utmaningar för att motverka stereotyper (Alsarve, Jakobsson och Helgesson, 2017). En annan lärare uttryckte sig och menade “men nu ska ju alla vara hen helt plötsligt så det är ju inte enkelt att vara lärare längre” (s.210) och detta stärker teorin om att lärare upplever frågor kring jämställdhet och genus som svårt i undervisningen (Alsarve, Jakobsson och Helgesson (2017).
Ett problem som kan uppstå vid en situation där läraren brister i sin medvetenhet och förankring av ett genusperspektiv är att eleverna inte motstår könsstereotyperna som lärarna upprätthåller, vilket leder till att eleverna följer de traditionella föreställningarna (Larsson, Redelius & Fagrell, 2009). Larsson, Quennerstedt och Öhman (2014) förklarar att detta är ett relativt vanligt problem inom idrottsundervisningen och att det blir tydligt att lärare har en bristande medvetenhet rörande sina egna kön- och genusförväntningar. Detta kan vidare ses som ett resultat av att lärare inte har en aktiv och medveten genuspedagogik (Larsson, Quennerstedt & Öhman, 2014; Larsson, Redelius & Fagrell, 2012). Dock framgick det i en av studierna att det var anmärkningsvärt att en enda lärare valde att se eleverna som individer, och inte utifrån kön,
för att de skulle känna och uppleva att de klarar av allt i undervisningen, oavsett könstillhörighet (Alsarve, Jakobsson & Helgesson, 2017).
3.1.2 Spontan könsuppdelning
Idrottslärare visar stor hänsyn till flickor eftersom de inte antas ha lika goda fysiska förutsättningar inom idrottsundervisningen jämfört med pojkar. Konsekvensen av detta blir att flickorna tidigt lär sig att ha låg profil (Larsson, Redelius & Fagrell, 2007). Lärarnas arbetssätt med välvillighet gentemot flickorna respektive uppvaktningen av pojkarnas maskulinitet skapar en spontan könsuppdelning samtidigt som det reproducerar traditionella idéer om kön, vilket resulterar i att flickor och vissa pojkar hamnar utanför i idrottsundervisningen (Larsson, Redelius & Fagrell, 2007; Larsson, Redelius & Fagrell, 2009). I de allra flesta fall är dansundervisningen gemensam för pojkar och flickor, vilket gör att heteronormen upprätthålls, medan det i vissa bollektioner är uppdelat pojkar och flickor (Larsson, Redelius & Fagrell, 2007). I en av de klasser som observerades av Larsson, Redelius och Fagrell (2007) bedrevs en könsåtskild undervisningen där en manlig lärare undervisade pojkar och en kvinnlig lärare undervisade flickor (Larsson, Redelius & Fagrell, 2007). Istället för att debattera kring huruvida pojkar och flickor ska ha gemensamma lektioner eller inte bör det snarare talas om när det är rimligt med gemensam eller åtskild undervisning för att bryta, och inte förstärka, de heteronormativa mönstren (Larsson, Redelius & Fagrell, 2007).
Pojkarnas dominans i undervisningen är sällan något som lärare begränsar eftersom det maskulina beteendet ofta inte anses som någonting onormalt (Larsson, Redelius, & Fagrell, 2009; Larsson, Redelius & Fagrell, 2012). Forskning visar att idrottslärare har som ambition att bedriva en undervisning för alla och därmed utmana stereotypa könsföreställningar, men att de flesta förr eller senare faller tillbaka på traditionella föreställningar (Larsson, Redelius, & Fagrell, 2009). Det är oftast under tävlingsmoment eller bollsporter då detta fenomen uppstår och litteraturen påvisade att största delen av en lärares lektionsinnehåll var sportaktiviteter, vilket i regel gynnar pojkar då de oftast har större erfarenhet av föreningsidrott och bollsporter (Larsson, Redelius & Fagrell, 2009). När spel utgår från officiella regler och i kombination med lärares passivitet i en klass med hegemonisk maskulinitet, resulterar det ofta i att spelet domineras av pojkar samtidigt som flickorna placeras där de konsekvent underpresterar (Larsson, Redelius & Fagrell, 2012). En lärare hade exempelvis en stark syn på svaga
respektive starka elever, och försökte då arbeta med att balansera upp undervisningen för att vissa elever inte skulle kunna dominera lektionen (Alsarve, Jakobsson & Helgesson, 2017). Läraren gav exempel på anpassade övningar för att undvika tävlingsmoment, och ett exempel på sådan övning var att eleverna fick använda sig av varandra utifrån att binda ihop fötterna två och två (Alsarve, Jakobsson & Helgesson, 2017). Ett flertal lärare vittnar även om att det är just under bollspelslektioner problematiken kring tävling uppstår, i och med att pojkar får ett mer aggressivt förhållningssätt i utövandet som påverkar flickor negativt (Alsarve, Jakobsson & Helgesson, 2017). För att bryta detta beteende gav en lärare som exempel att man kan bryta spelet helt, alternativt dela upp pojkar på ena sidan och flickor på andra sidan. Andra problem lärare stött på är att pojkar saknar motivation om rörelsemönstret inte är traditionellt manligt, vilket innebär att endast rörelsemönster som erbjuder “manlighet” kan öka pojkars motivation (Alsarve, Jakobsson & Helgesson, 2017). Kontentan blir att lärare många gånger då väljer att anpassa lektionsinnehållet efter den manliga dominansen, och vid en sådan förändring kan föreställningar om en specifik stereotyp brytas ner, samtidigt som det kan uppstå en annan som innebär att pojkar endast bör göra saker som förknippas med manlighet (Alsarve, Jakobsson & Helgesson, 2017). Denna praktik identifierades som oklar och motsägelsefull eftersom det finns ideal som är starkt kopplat till maskuliniteter, men också då det även ofta finns alternativa representationer (Alsarve, Jakobsson & Helgesson, 2017). Kroppsövningens innehåll och pedagogik kan alltså vara avgörande för konstruktionen av könsmönster, vilket ofta sker i och med en bollspelsundervisning eller en övning som kräver en fysisk stark kropp (Joy & Larsson, 2019; Larsson, Redelius & Fagrell, 2012). I och med att pojkar vid sådana tillfällen kan ses som att befinna sig i sitt “naturliga” habitat, avstår ofta läraren från att bryta in och styra (Joy & Larsson, 2019). Detta innebär att dessa könsnormerande moment underskattas i sitt bidragande till skolans starka könsdiskurser kring feminint och maskulint, och maktförhållandet däremellan (Joy & Larsson, 2019). Detta tyder på att en medveten och aktiv genuspedagogik inte genomsyrar lärarnas lektionsplanering. Om lärarna inte är medvetna om att konstruktionen av kön bidrar till och förstärker könsordningen, blir det svårt för elever att ifrågasätta arbetssättet (Larsson, Redelius & Fagrell, 2012). Likväl menar Larsson, Redelius och Fagrell (2007) att eleverna genom läraren och idrottsundervisningen får socialt konstruerade föreställningar om hur flickor och pojkars olika roll i undervisningen, vilket även är normer och regler eleverna förhåller sig till. Den heteronormativa genusordningen kommer således mer ofta än sällan till uttryck (Larsson, Redelius & Fagrell, 2007). Dessa traditionella könsnormer och ideal bidrar till att skapa
ojämställdhet inom skolväsendets utbildningsmiljöer inom idrott och hälsa (Joy & Larsson, 2019). Larsson, Redelius och Fagrell (2009) understryker även detta och förklarar att lärare inom ämnet inte är fullt medvetna om den könsordning som råder. Det är inte konstigt att kompetenta pojkar dominerar under lektioner innehållande spel, dock är det anmärkningsvärt att lika kompetenta flickor låter pojkarna dominera, samtidigt som läraren är passiv och inte ingriper (Larsson, Redelius & Fagrell, 2012).
3.1.3 Föreningsidrottens påverkan på idrott och hälsa
När en idrott utövas av kvinnor används prefixet kvinnor innan själva sporten benämns, så som exempelvis damfotboll och damhandboll, och i föreningsidrotter ses sällan lag som inte är uppdelade efter pojkar och flickor (Larsson, Redelius & Fagrell, 2012). Dessa konstruktioner av kön och uppdelning påverkar idrottsundervisningens genusperspektiv. För att kunna arbeta mot en tävlingsinriktad idrott och hälsa är det viktigt att lärare känner till skolidrottens nya mening, för att därmed kunna problematisera den (Ferry, Meckbach & Larsson, 2013). Forskning visar att samhällsförändringar har möjliggjort idrottens påverkan på skolidrotten och att den svenska idrottsmodellen förändrats (Ferry, Meckbach & Larsson, 2013). I synnerhet har den ideologiska skillnaden mellan idrott och hälsa och konkurrensidrott utmanats (Ferry, Meckbach & Larsson, 2013). Föreningsidrotten är väl integrerad i många lärares undervisning, och många idrottslärare anser ofta sin kompetens inom föreningsidrotten som någonting “viktigt” och användbart för sin profession (Ferry, Meckbach & Larsson, 2013; Larsson, Redelius & Fagrell, 2012). Oavsett hur duktig eller kompetent en idrottslärare är inom föreningsidrotten är det inte samma sak som att besitta en god pedagogisk förmåga. Larsson, Redelius och Fagrell (2012) menar att hela konceptet för att skolan ska främja social integration och jämlikhet saboteras när lärare använder sig av spel där huvudkonceptet är att vinna. En lärare övervägde att separera flickor och pojkar för att flickorna inte skulle hamna i utkant, dock förklarar Ferry (2016) att lösningen inte är att ha en könssegregerad undervisning, utan att problemet ligger i att lärare använder sig av sportmodeller i skolundervisningen samt lärarnas bristande medvetenhet kring vilka effekter dessa modeller får i praktiken. Det måste istället finnas en tydlig skillnad mellan föreningsidrott och idrott och hälsa (Ferry, 2016). Vid spel i undervisningen bör lärare istället arbeta för att eleverna lär sig ”riktiga” spel och regler, där det går ut på att läsa spelet och lära sig rörelserna snarare än att vinna (Larsson, Redelius
& Fagrell, 2012). Dock kan även detta upplägg av spel i skolan påverka flickor negativt då de ofta är mindre aktiva än pojkar under spel och istället hamnar i utkanten, då hierarkiska förhållanden mellan könen redan är etablerade (Ferry, 2016).
3.1.4 Sammanfattning svenska lärares arbetssätt
Forskningen visar att svenska gymnasielärare verkar ha en ambition att bryta de traditionella könsmönstren. Dock pekar majoriteten av artiklarna på att det finns en stor problematik gällande den bristande kunskapen för hur arbetet med jämställdhetsplaner ska implementeras i praktiken. De primära faktorerna som påverkar hur svenska gymnasielärare arbetar inom idrott och hälsa utifrån jämställdhet- och genusfrågor är 1) lärares bristande medvetenhet 2) spontan könsuppdelning och 3) föreningsidrottens påverkan på idrott och hälsa. Dessa faktorer bidrar tillsammans till att flickor värderas utifrån sitt kön, precis som att de underskattas och ofta måste delta i idrottsundervisningen på andra villkor än pojkar.
3.2 Hur arbetar internationella gymnasielärare med idrott och hälsa
utifrån jämställdhet- och genusfrågor?
Med hänsyn till andra forskningsfrågan visar den internationella litteraturen att det inte finns ett lika stort samförstånd gällande jämställdhetsplaner, till skillnad från hur det ser ut inom det svenska skolväsendet. De internationella artiklarna är sammanlagt 11 stycken, varav tre är från Norge, två från Australien och Storbritannien samt en från USA, Rumänien, Grekland och Spanien. Den traditionella kulturen och de strukturella hindren är desto större i internationella idrottslärares arbetsliv, vilket gör att idrottslärarens roll för att skapa positiva upplevelser kring ämnet blir desto viktigare. En av de faktorer som bidrar till upprätthållandet av den traditionella strukturen är bristen på en teoretisk förståelse hos lärare, vilket i sin tur konstruerar stereotyper och ett hänsynstagande till flickor.
3.2.1 Kritik mot lärarutbildningen
Forskning från Grekland och Norge visar att lärarutbildningen måste förbättras när det gäller att förankra genus- och jämställdhetsfrågor (Zaravigka & Pantazis, 2012; Dowling, 2006;
Klomsten, 2016). Mycket tyder på att dagens lärare inte vet hur de ska arbeta med genus och jämställdhet vilket resulterar i att alla elever inte behandlas lika (Klomsten, 2016). Vissa lärare visar preferens för sporter och aktiviteter som spelas av pojkar och som anses vara maskulina, medan andra lärare inte krävde att pojkar behövde delta om undervisningen inte var maskulint orienterad eller relaterad (Zaravigka & Pantazis, 2012). Lärare på idrottslärarutbildningen har ett stort ansvar att förmedla kunskap angående genus och jämställdhet för att de framtida lärarna ska kunna arbeta med genus och jämställdhet i idrottsundervisningen (Zaravigka & Pantazis, 2012). Bristen på en teoretisk förståelse hos lärare på idrottslärarutbildningen resulterar att de tillsammans upprätthåller en diskurs som missgynnar kvinnor och vissa män på utbildningen, vilket resulterar i att de lärare som tar examen reproducerar stereotyper som lärarna på utbildningen upprätthåller (Dowling, 2006). Detta påpekar även Klomsten (2016) och menar att lärare i idrott och hälsa har lite teoretisk förståelse för kön vilket gör att de omedvetet överför deras reproduktion av kön till eleverna.
Forskningen visar att myndigheter måste reformera läroplaner och förtydliga jämställdhetsbegreppet då det inte är systematiserat (Zaravigka & Pantazis, 2012). Lärarutbildningen måste även förändra valet av undervisningsmetoder (Zaravigka & Pantazis, 2012). En studie från Australien poängterar även detta och förklarar att lärarutbildare ständigt behöver undersöka hur val av specifika aktiviteter och lektionsinnehåll privilegierar de som besitter ett större fysiskt kapital, på bekostnad av andra i klassen (Wright, 1997). I en studie från Spanien använde lärarna pojkar som demonstration av aktivitet eller övning och likaså delar manliga lärare in grupper utefter kön (Castillo Andrés, Romero Granados, González Ramírez & Carmen Campos Mesa, 2012). Lärare behöver kritiskt granska sig själva och sina didaktiska val i idrottsundervisningen för att uppnå jämställdhet mellan eleverna. Lärarnas språk är av stor betydelse och måste även behandlas för att det inte ska ske ojämlikheter mellan könen (Castillo Andrés et al., 2012). Exempelvis visade resultatet i en australiensk studie att kvinnliga och manliga lärare använder sig av olika språk beroende på om eleven var av manligt eller kvinnligt kön (Wright, 1997). En möjlig strategi för att arbeta mot detta och för att få lärare att istället reflektera över sin egen språkpraxis är att kontinuerligt uppmärksamma ett sådant beteende (Wright, 1997; Castillo Andrés et al., 2012). Genom att uppmärksamma en lärares vanor och val erbjuds ett erkännande av deras affektiva investeringar i särskilda positioner (Castillo Andrés et al., 2012). Lärarens beslut kring att antingen bryta eller upprätthålla könsnormer och jämställdhet i skolan styrs således inte bara beroende av krav eller styrdokument, utan även av personliga investeringar och subjektiva ståndpunkter ((Castillo
Andrés et al., 2012; Wright, 1997). Lärare måste förbättra sina undervisningsmetoder där samarbete och acceptans av skillnader framhålls. Det krävs en ökad förståelse för genus och jämställdhet redan på lärarutbildningen eftersom dagens lärare verkar ha lite kunskap och medvetenhet kring ämnet (Zaravigka & Pantazis, 2012).
3.2.2 Hänsynstagande till flickor
I likhet med forskningsresultat från Sverige visar även studier från Norge, USA, Storbritannien och Grekland att det visas stor hänsyn till flickor i idrottsundervisningen (Klomsten, 2016; Davis & Nicaise, 2011; Roberts, Gray, José & Minano, 2020; Zaravigka & Pantazis, 2012). Alla argument handlar om att “ta hand om” flickorna på grund av deras utsatthet istället för att ägna mer uppmärksamhet åt flickors socialisering (Klomsten, 2016). Lärare måste därför veta hur de ska hantera könsskillnader i undervisningen så att både pojkar och flickor får lika möjligheter att utvecklas (Roberts et al., 2020). Forskning från USA visar att orsaken till att kvinnliga elever inte får lika mycket uppmärksamhet av idrottsläraren tyder på den traditionella kulturen som funnits inom idrottsämnet, vilket kan leda till en brist på motivation till ämnet (Davis & Nicaise, 2011). Även forskning från Storbritannien visar på strukturella hinder som begränsar flickors möjlighet till lärande inom idrott och hälsa (Roberts et al., 2020). Några av dessa strukturella hinder som begränsar flickors möjlighet i ämnet är det begränsade utrymmet flickor får i diskussioner, ojämna resurser samt lärares bristande medvetenhet om sina egna könsförväntningar inom idrott och hälsa (Roberts et al., 2020). I en studie från Grekland hävdade flickor att de inte fick samma förutsättningar och möjligheter av läraren i idrottsundervisningen i jämförelse med pojkar (Zaravigka & Pantazis, 2012).
3.2.3 Sammanfattning internationella lärares arbetssätt
Första huvudfyndet (kritik mot lärarutbildningen) visar att stereotypa föreställningarna kring manliga och kvinnliga roller inom idrott och hälsa till stor del lever kvar. Trots detta finns ett stort fokus på genus- och jämställdhetsfrågor, men bristen uppstår då lärare saknar tillräcklig teoretisk förståelse vilket då leder till att en diskurs som missgynnar flickor i deras utveckling upprätthålls. Mot bakgrund av detta riktas en stor kritik mot lärarutbildningen och att den behöver förbättras. Andra huvudfyndet (hänsynstagande till flickor) visar att i och med lärares brist på förståelse kring genus och jämställdhet uppfattar lärarna att flickor behöver tas hand
om eftersom de hamnar utanför i idrotten. Detta leder i sin tur att lärare konstruerar stereotyper snarare än dekonstruerar dem.
3.3 Vilka metoder har visat mest lovande
resultat för främjandet av
jämställdhet inom idrott och hälsa på gymnasieskolan?
Med hänsyn till den tredje och sista forskningsfrågan presenteras både svensk såväl som internationell litteratur för att identifiera de metoder som fungerat mest lovande för att främja jämställdhet. Det litteraturen presenterar är lärares förhållningssätt till eleverna samt deras arbetssätt, och de faktorer som identifierats utifrån litteraturen är 1) elevinflytande och 2) dekonstruktion av genus. Dessa förklaringsfaktorer bidrar till de mest lovande resultaten för främjandet av jämställdhet inom ämnet idrott och hälsa.
3.3.1 Elevinflytande
Spel inom ämnet idrott och hälsa förutsätter traditionellt att pojkar ska vara starka och modiga, och denna maskulina diskurs är en förankrad kraft som utövas över andra (Bramham, 2003). Sådana former av dominans kommer även att genomsyra andra lektioner, vilket då sker på flickornas bekostnad (Bramham, 2003). För att motverka sådana könsklyftor inom gymnasieskolan visar forskning från Rumänien och Grekland att det är viktigt att arbeta med elevinflytande och blandade grupper, för att kunna bryta föreställningen om kvinnliga och manliga sportaktiviteter samt för att öka respekten mellan könen (Petracovschi et al., 2011; Zaravigka & Pantazis, 2012). Forskning visar även att blandade elevgrupper var önskvärt av eleverna själva samtidigt som det är viktigt för elevernas utveckling (Zaravigka & Pantazis, 2012). Genom att ha blandade klasser upplever eleverna att lektionerna blir mer intressanta och roliga (Zaravigka & Pantazis, 2012). Blandade elevgrupper förbättrar även pojkars uppfattning om flickor och den rumänska studien visar att pojkarna inte såg kön som något problem så länge det fanns kommunikation mellan pojkar och flickor (Petracovschi et al., 2011).
Den aktivistiska metoden är en metod som innebär elevcentrerad undervisning där eleverna har mycket inflytande under lektionen och i dess innehåll (Walseth, Engebretsen & Elvebakk, 2018). Denna metod visade sig ha positiv inverkan på både flickor som pojkar då en positiv
klassmiljö var avgörande vilket gjorde att eleverna kände sig trygga (Walseth, Engebretsen & Elvebakk, 2018). Utifrån majoriteten av de 20 artiklarna främjas jämställdhet av att integrera ett elevinflytande. Genom att integrera ett elevinflytande i undervisningen i Norge utvecklades elevernas känsla för meningsfullhet (Walseth, Engebretsen & Elvebakk, 2018). Idrottsundervisningen är en viktig plats för att arbeta med genus och jämlikhet i skolor samt arbete mot manlig dominans (Walseth, Engebretsen & Elvebakk, 2018; Walton-Fisette & Sutherland, 2018). Norsk forskning menar att lärarnas viktiga roll inte ska underskattas eftersom om lärarna är passiva kan det skapa allvarliga problem för flickor då deras upplevelser av meningsfullhet i ämnet kan komma att påverkas (Walseth, Engebretsen & Elvebakk, 2018). I och med att integrera ett elevinflytande visade en studie från Norge att förhållandet mellan elev och lärare förbättrades, både för flickor och pojkar. Dock visar forskningen att en könsuppdelning under lektionen föredrogs av flickorna då de kände sig mer bekväma utan pojkarnas närvaro, i och med att det annars skedde förödmjukelser (Walseth, Engebretsen & Elvebakk, 2018). Detta skedde vid ett flertal tillfällen trots att det är olagligt att ha regelbunden könsuppdelning i Norge eftersom det hämmar jämställdheten (Walseth, Engebretsen & Elvebakk, 2018). Forskarna menar att vid vissa tillfällen kan lektionen vara könsuppdelad beroende på vilken situation det handlar om, men att ha samutbildning i idrott och hälsa är viktigt för jämställdhetsarbetet. Snarare handlar det om att utmana den maskulina dominansen i idrott och hälsa (Walseth, Engebretsen & Elvebakk, 2018). Lärare måste vara tydliga med vad lektionen har för syfte och varför eleverna ska utföra det planerade innehållet. Det är även av stor betydelse att involvera elever i planeringen av lektionen för deras upplevelser av meningsfullhet inom idrottsämnet (Walseth, Engebretsen & Elvebakk, 2018).
3.3.2 Dekonstruktion av genus
Metoder som studier från Sverige och Rumänien har visat fungera för att främja jämställdhet inom idrott och hälsa är när lärare aktivt arbetar för att utmana könsstereotyper (Alsarve, Jakobsson & Helgesson, 2017; Larsson, Redelius, & Fagrell, 2009; Petracovschi et al., 2011). Genom att arbeta mot könsstereotyper utmanas även heteronormativiteten (Larsson, Redelius, & Fagrell, 2009). Forskning har vidare visat att ett arbete med blandade grupper i syfte att bryta föreställningen om kvinnliga och manliga idrottsaktiviteter har visat bra resultat för att främja jämställdhet (Petracovschi et al., 2011).
Andra metoder som forskning rekommenderar är exempelvis det Roberts et al. (2020) kallar för en “fokusförskjutning”. Med tanke på den inverkan som lärare, lektionsplanering och pedagogik verkar ha på flickors erfarenheter rörande idrott och hälsa, föreslår denna studie att uppmärksamheten riktas bort från flickorna för att på så sätt kunna lösa problemet (Roberts et al., 2020). Istället bör uppmärksamheten riktas mot läraren och hur läraren kan utveckla sin kunskap, pedagogiska praxis och genusmedvetenhet för en mer framgångsrik och jämställd undervisning (Roberts et al., 2020). Denna fokusförskjutning, från att fokusera på eleven till att fokusera på läraren, är viktig med tanke på att ansvaret ligger på läraren. Lärarnas medvetenhet om sina egna genusförväntningar inom idrott och hälsa är således något som blir väldigt påtagligt för eleverna (Roberts et al., 2020). Det är även viktigt att lärare kan problematisera föreningsidrottens integration inom idrott och hälsa, där den personliga utvecklingen ses som målet snarare än en kompetens inom föreningsidrotten (Ferry, 2016). Ferry, Meckbach och Larsson (2013) menar att för att kunna arbeta mot en tävlingsinriktad idrott och hälsa är det viktigt att lärare känner till föreningsidrottens påverkan på skolidrottens, för att därmed kunna problematisera den.
3.3.3 Sammanfattning metoder för mest lovande resultat
Lärares medvetenhet är mer eller mindre avgörande i frågan om könsnormer konstrueras eller dekonstrueras. Genom att lärare aktivt utmanar stereotyper utmanas även heteronormativiteten, vilket i sin tur främjar jämställdhet i undervisningen och det traditionella genusperspektivet kan dekonstrueras. Det är viktigt att fokusera på läraren och dennes kunskap för att kunna arbeta och förbättra genus och jämställdhet i undervisningen. Forskningen visar även genom att låta eleverna ha inflytande i undervisningen ökar deras meningsfullhet och de kan vara med och påverka hur de vill att undervisningen ska bedrivas. Elevcentrerad undervisning visar sig vara en god metod för att alla elever ska känna sig trygga i undervisningen oavsett kön.
4. Diskussion
I följande avsnitt diskuteras resultatet och dess huvudfynd med utgångspunkt i det socialkonstruktivistiska perspektivet för att förstå genus och jämställdhet. Vi kommer presentera svaren på våra tre forskningsfrågor utifrån huvudfynden. I första forskningsfrågan är huvudfynden 1) lärares bristande medvetenhet 2) spontan könsuppdelning och 3) föreningsidrottens påverkan på idrott och hälsa. I andra forskningsfrågan är huvudfynden 1) kritik mot lärarutbildningen och 2) hänsynstagande till flickor. I tredje och sista forskningsfrågan är huvudfynden 1) elevinflytande och 2) dekonstruktion av genus. Vi kommer problematisera huvudfynden utifrån hur de påverkar idrottslärares praktik och arbetssätt. Avslutningsvis finns underrubriken (jämställdhetsarbetet i Norden och internationellt) där de svenska och internationella studierna jämförs i en diskussion, utifrån dess likheter och skillnader. Därefter diskuteras studiens metod.
4.1 Resultatdiskussion
Huvudfynden som presenteras nedan är både förklaringsfaktorer samt pekar på bakomliggande samhällsfaktorer som har en inverkan på hur elever bemöts av idrottslärare i undervisningen. Exempel på bakomliggande samhällsfaktorer är föreningsidrottens påverkan på skolidrotten och idrottslärares hänsynstagande till flickor. Resultatdelen har vidare kommit fram till att faktorerna kan verka var för sig men att det mer ofta än sällan finns ett samband mellan dem. Huvudfyndens konsekvenser kommer vi sedan att problematisera och resonera kring, bland annat utifrån socialkonstruktivismen samt hur konsekvenserna påverkar på idrottsundervisningens praktik.
4.1.1 Huvudfynd 1: Lärares bristande medvetenhet, spontan könsuppdelning och
föreningsidrottens påverkan på idrott och hälsa
Resultatet visar att lärares bristande medvetenhet, spontan könsuppdelning samt föreningsidrottens påverkan på idrott och hälsa är de faktorer som påverkar svenska idrottslärares arbetssätt (Ferry, Meckbach & Larsson, 2013; Joy & Larsson, 2019; Larsson, Redelius & Fagrell, 2012). Joy och Larsson (2019) menar att svenska idrottslärare har för lite
teoretisk förståelse för genus och jämställdhet vilket resulterar i en bristande genuspedagogik. Vidare menar Larsson, Redelius och Fagrell (2007) att det visas ett nästan för stort hänsynstagande till flickor då de i flesta fall hamnar utanför under lektioner, vilket ofta beror på lärares brist på medvetenhet samt att lärare inte vet hur de ska arbeta för att inkludera flickor. På så sätt reproducerar lärare de traditionella könsrollerna inom idrottsundervisningen. Alvesson och Sköldberg (2008) menar utifrån det socialkonstruktivistiska perspektivet att denna konstruktion sker genom lärares kommunikationsspråk där “[...]nya sociala relationer, vanor och rutiner skapas varje dag” (s.87). Dessa vanor och rutiner blir sedan till ett handlingsmönster och det är i detta handlingsmönster föreställningar om manligt och kvinnligt kan ta sitt fäste (Alvesson & Sköldberg, 2008). I och med att majoriteten av forskningen visar att det är lärares bristande medvetenhet som främst ligger till grund för den upplevda svårigheten i att bedriva en jämställd undervisning, uppstår en stor utmaning. För att handskas med detta problem skulle ett alternativ kunna vara att lärare kontinuerligt reflekterar över vilket handlingsmönster de har samt vilka vanor och rutiner som lärs ut till eleverna. Skolverket (2011) förklarar att “Undervisningen ska medvetandegöra och motverka stereotypa föreställningar om vad som anses vara manligt och kvinnligt [...]” (s.83). Det är således av största vikt att idrottsundervisningen och läraren belyser och behandlar dessa frågor genom att bryta ett traditionellt synsätt på genus och jämställdhet. Trots detta visar forskningen att flickors erfarenheter i skolan domineras av negativa erfarenheter och upplevelser, exempelvis flickors underprestation som är ett resultat av pojkars dominans.
Ett annat resultat värt att diskutera är pojkars dominans. Idrottsundervisningen domineras av en manlig diskurs och ett flertal forskare uttrycker att flickor upplever sig exkluderade i en verklighet som tycks vara skapad för män och pojkar. Detta upplevs som något negativt och bidrar således till att flickor underpresterar (Fagrell, Larsson & Redelius, 2012). Herz och Johansson (2011) förklarar att den manliga diskursen konstrueras som ett motsatspar till kvinnlighet, vilket gör att det ofta skapas “manligt” och “kvinnligt”. För att synliggöra hur dessa kategorier skapas kan socialkonstruktivismen tillämpas. Butlers (2007) performativitetsbegrepp kan appliceras, då hon menar att kön skapas i det dagliga handlandet och görandet, där normer om kvinnligt och manligt diskuteras och sedan formuleras. För att bryta detta krävs en interaktion mellan lärare och elev där innebörden av att vara man eller kvinna diskuteras, istället för att följa och acceptera de traditionella sociala normerna som utnämner och organiserar individers innebörder utifrån föråldrade könsstrukturer (Butler, 2007). I Läroplan för gymnasieskolan (Lgy11) står det även tydligt att eleverna ska ges
förutsättning att utveckla en “Förmåga att etiskt ta ställning i frågor om könsmönster, jämställdhet och identitet i relation till idrotts- och motionsutövande” (Skolverket, 2011, s.84). Alsarve, Jakobsson och Helgesson (2017) föreslår ett liknande argument då de anser att alla elever ska kunna delta och känna meningsfullhet i alla aktiviteter, oavsett kön. Idrottslärare har som ambition att bedriva en undervisning för alla och därmed utmana stereotypa könsföreställningar, men att de flesta förr eller senare faller tillbaka på traditionella föreställningar (Larsson, Redelius & Fagrell, 2009). Det är därför av största vikt att lärare aktivt arbetar för att begränsa att manliga diskursen får överhanden i undervisningen.
Vidare visar resultatet att idrottsundervisningen mer tydligt behöver framföra och klargöra skillnaden mellan skolidrotten och föreningsidrotten (Ferry, 2016; Larsson, Redelius & Fagrell, 2012). Skolverket (2011) menar att idrottsämnet ska skapa ett livslångt intresse samt formas efter varje enskild individs förutsättningar. Föreningsidrotten är mer specialiserad på en särskild idrott vilket innebär att det ofta krävs en specialisering av vissa färdigheter. I idrottsämnet ska istället flera träningsmöjligheter och olika färdigheter ges tid till utveckling, med ett underliggande fokus på hälsa snarare än färdigheter (Skolverket, 2011). Flickors attityd till sin egen förmåga behöver även utmanas av idrottslärare, för att därmed kunna förbättras. Säljö (2005) menar utifrån det socialkonstruktivistiska perspektivet att det är språket som ligger till grund för ett socialt kunskapsförråd, vilket då innebär att lärare har en viktig uppgift att bygga upp en rutin som skapar ett språk som innefattar en genus- och jämställdhetsmedvetenhet. Detta för att flickor ska kunna förbättra sin egen attityd till deras förmåga. Fagrell, Larsson och Redelius (2012) understryker att flickor ofta nedvärderar sina egna färdigheter och istället framhäver pojkarnas färdigheter, vilket reproducerar traditionella könsstrukturer och därmed gynnar den manliga dominansen. Både skolan och idrottslärare måste därför ta sig an denna utmaning utifrån styrdokumentens riktlinjer samt ur ett pedagogiskt perspektiv, för att kunna påvisa att skolidrotten inte kan styras av en maskulin diskurs.
