Sambandet mellan personlighetsdrag och kostval bland universitetsstudenter

(1)

Christopher Lindell & Angelica Thunell Örebro Universitet

Sammanfattning

Femfaktormodellen är en personlighetsteori som används för att beskriva och utvärdera människors personligheter. Denna studie utgick från Femfaktormodellen och undersökte sambandet mellan personlighetsdrag och kostval, vilka könsskillnader som fanns av-seende personlighetsdrag och kostval samt vilka de främsta självrapporterade anledningarna till att avstå eller minska kött-konsumtion var. Deltagarna (N=274) var universitetsstudenter över 18 år gamla vid ett svenskt universitet. Deltagarna rekryte-rades via Internet och besvarade en digital enkät. Resultaten av bivariat korrelationsanalys samt variansanalyser visade att per-sonlighetsdraget ”Öppenhet” korrelerar med kostval och att det finns könsskillnader i en människas kostval beroende på grad av personlighetsdragen ”Känslomässig instabilitet” och ”Vänlig-het”. Resultaten visade även att de främsta självrapporterade an-ledningarna att avstå eller minska köttkonsumtion beror på kön, kostval samt grad av ”Känslomässig instabilitet”. Sammanfatt-ningsvis har denna studie bidragit med ny kunskap beträffande sambandet mellan personlighetsdrag och kostval.

Nyckelord: Femfaktormodellen, personlighetsdrag, kostval, en-kät

Handledare: Mats Liljegren Psykologi, kandidatkurs

(2)

The relationship between personality traits and food choices among university students Christopher Lindell & Angelica Thunell

Örebro University

Abstract

Big-Five personality is a personality theory that is used to de-scribe and evaluate people's personalities. This study was based on the Big-Five personality theory and examined the relationship between personality traits and food choices, what gender differ-ences that existed regarding personality traits and food choices and which the primary self-reported reasons to abstain or de-crease meat consumption were. The participants (N=274) were university students over 18 years old at a Swedish university. The participants were recruited through Internet and answered a dig-ital survey. The results from bivariate correlational analysis and analysis of variance showed that the personality trait ”Open-ness” correlates with food choices and that there are gender dif-ferences in a person's food choice depending on the level of the personality traits ”Neuroticism” and ”Agreeableness”. The re-sults also showed that the primary self-reported reasons to ab-stain or decrease meat consumption depends on gender, food choices and level of ”Neuroticism”. In summary this study has contributed new knowledge regarding the relationship between personality traits and food choices.

Keywords: Big-Five personality, personality traits, food choices, survey

(3)

Sambandet mellan personlighetsdrag och kostval bland universitetsstudenter En del människor väljer att exkludera animaliska produkter ur sin kost, medan andra konsumerar livsmedel från djurriket. Vad ligger bakom ett beslut om ett specifikt kostval? Det har uppmärksammats att några av de mest förekommande anledningarna till att människor konsumerar en köttfri diet är hälso- och miljöskäl, djuretik, sociala och ekonomiska skäl (Ro-senfeldt & Burrow, 2017; Ruby, 2012) samt utbud, kultur och socioekonomiska tillgångar (Folkhälsomyndigheten, 2019). Personlighet är en underliggande struktur för kognition och ambition som leder till handling (Revelle, 2013) och trots att antalet människor som väljer att inte äta kött uppgavs vara cirka 75 miljoner år 2010, är kunskapen om skillnaderna avseende personlighet mellan de som äter kött och de som aktivt avstår bristfällig (Leahy, Lyons, & Tol, 2010). Således är vidare forskning behövd för att förstå hur en människas personlighets-drag påverkar dennes kostval.

Personlighetsdrag kan beskrivas genom personlighetsteorin Femfaktormodellen (eng. Big-Five personality). Femfaktormodellen menar att personlighet har urskiljbara och univer-sella drag som inte är beror på kultur eller situation (McCrae & Costa, 2007). Enligt fem-faktormodellen finns fem övergripande personlighetsdrag som delas upp i faktorerna “Känslo-mässig instabilitet”, “Utåtriktning”, “Öppenhet”, “Vänlighet” och “Målmedvetenhet” (Berg-man, Källmén, & Wennberg, 2014). N-faktorn: “Känslomässig instabilitet” (eng. “Neurotic-ism”): karaktäriseras av negativa och destruktiva sinnesstämningar som nedstämdhet, vrede, ångest, förbittring och rädsla. Faktorn handlar om känslomässig stabilitet eller instabilitet, samt anpassning av känsloreglering. Hög grad av “Känslomässig instabilitet” innebär mer neuroticism och låg grad innebär ett stabilt känsloliv, med hög förmåga till funktionell stress-hantering och impulskontroll. E-faktorn: “Utåtriktning” (eng. “Extraversion”): faktorn känne-tecknar ett spektrum från att vara social, aktiv och föredra stora grupper, till att vara introvert,

(4)

blyg, reserverade och föredra mindre grupper. De förstnämnda karaktärsdragen beskriver en person med höga poäng på faktorn “Utåtriktning” och den mer inåtvända personen får låga poäng. O-faktorn: “Öppenhet” (eng. “Openness”): faktorn kategoriseras av estetiska sinnen och emotioner, såsom färgstark tankeförmåga och stort känsloliv. De som har höga värden på “Öppenhet” har ofta ett äventyrligt liv och är mottagliga för sinnesintryck som gör dem pro-gressiva och öppna för nya tankemönster och värderingar. Motsatsen är de som har låga po-äng på “Öppenhet”, som tenderar vara mer konservativa och saknar samma rymd för det este-tiska och det intellektuella, men ska inte misstas för att vara tråkiga, fientliga eller känslo-mässigt innehållslösa. A-faktorn: “Vänlighet” (eng. “Agreeableness”): faktorn handlar om godhet, som bottnar i altruismen. Personer med höga värden på “Vänlighet” är vänskapliga, sympatiska, hjälpsamma och godhjärtade. De tenderar att bli mer socialt omtyckta än de som har låga värden. Personer med låga värden är inte ovänliga, utan mer tävlingsinriktad än upp-offrande och mer egocentriska än tillmötesgående. C-faktorn: “Målmedvetenhet” (eng. “Conscientiousness”): karaktäriseras av förmågan att planera och hantera impulskontroller mot oförmågan att planera och motstå impulser. Höga värden innebär att personer kan struk-turera sin vardag, sätta mål och fullfölja dem, som är typiska egenskaper av beslutsamhet och personlig prestation. Låga värden innebär motsatsen, där personer omedvetet eller aktivt har en oorganiserad vardag, med en mindre disciplinär agenda (Bergman et al., 2014).

De vetenskapliga definitionerna för kostvalen vegan, vegetarian och pescetarian är otydliga. Dessutom har definitionerna förändrats över tid i takt med att fler underkategorier erkänts och namngetts. I denna studie användes definitionerna från General Eating Habits (GEH) och från Forestell, Spaeth och Kane (2012) som kategoriserar kostval enligt: Vegan: en person som inte äter några animaliska produkter alls. Vegetarian (även lakto-ovo-vegeta-rian): en person som inte äter kött, fisk, skaldjur eller fågel, men äter ägg och mejeriprodukter. Pescetarian (även pesco-vegetarian): en person som inte äter kött eller fågel, men äter fisk,

(5)

skaldjur, ägg och mejeriprodukter. Köttätare: en person som äter animaliska produkter inklu-sive kött (nöt, fläsk, vilt, lamm), och/eller fågel samt mejeriprodukter (Forestell & Nezlek, 2018; Forestell et al., 2012; Mullee et al., 2017). Forskning har visat att vissa människor som identifierar sig som vegetarianer ändå till viss mån äter kött, fisk och/eller fågel. I en kanaden-sisk studie uppgav 78% av de som sade sig vara vegetarianer att de åt fisk/skaldjur emellanåt och 61% uppgav att de åt kyckling ibland. Kvinnor i sydvästra USA visade liknande siffror. Där uppgav 40% av vegetarianerna att de åt kött vid vissa tillfällen (Ruby, 2012). För att sä-kerställa validitet vid studier, alltså att de som uppger sig vara exempelvis vegetarianer, fak-tiskt är det och därmed inte konsumerar kött, fisk, och/eller fågel emellanåt, är det viktigt med tydliga definitioner av kostval vid forskning om ämnet.

Personlighetsdrag kan vara anledning till att en människa gör ett visst kostval. I en stu-die undersöktes hur personlighetsdrag var relaterade till människor generella nivå av köttkon-sumtion. Resultatet visade att “Öppenhet” var negativt korrelerad med rött kött, men positivt korrelerad med fiskkonsumtion och att “Utåtriktning” korrelerade med mer konsumtion av all typ av kött. Vidare framhöll författarna att “Vänlighet” och “Öppenhet” var positivt associerat med konsumtion av frukt och grönsaker (Pfeiler & Egloff, 2018). Liknande fynd har gjorts i andra studier där hög grad av personlighetsdraget “Vänlighet” har visats kunna leda till att människor undviker animaliska produkter (Keller & Siegrist, 2015). “Målmedvetenhet” har funnits vara associerat med hälsosamt ätande och hälsosamt beteende (Raynor & Levine, 2009). Dessa personlighetsdrag kan alltså vara orsak, eller bidragande faktor, till att en person fortsätter konsumera kött i samma utsträckning, minskar eller helt exkluderar köttkonsumtion.

Vegetarianer är i större utsträckning deprimerade än köttätare, men tenderar ändå att ha högre grader av personlighetsdraget “Öppenhet” (Forestell & Nezlek, 2018). Depressiva symtom bland vegetarianer, semi-vegetarianer och köttätare beräknades i en studie. Här

(6)

defi-nierades vegetarianer som personer som undvek kött och/eller fisk och semi-vegetarianer per-soner som konsumerade måttligt med kött och/eller fisk. Studien fann att vegetarianer och semi-vegetarianer var mer neurotiska och deprimerade än köttätare. Detta trots att vegetaria-ner och semi-vegetariavegetaria-ner hade högre grad av “Öppenhet” (Forestell & Nezlek, 2018). I en tidigare undersökning identifierades att kvinnliga vegetarianer var mindre reserverade för ny kost och hade högre värden på “Öppenhet” än kvinnliga köttätare (Forestell et al., 2012). Att människor med lite eller ingen köttkonsumtion har höga nivåer på öppenhet är ett återkom-mande fynd i studier, vilket tyder på att det personlighetsdraget kan vara en betydande faktor för vegansk, vegetarisk eller pescetarisk kosthållning.

Antalet människor med vegansk och vegetarisk kosthållning har ökat under de senaste årtionden, vilket bland annat beror på det växande intresset för kost och hälsa (American die-tetic association & Dietitians of Canada, 2003). Forskning har visat att risken för diabetes, hjärtsjukdomar och fetma minskar av en helt växtbaserad kosthållning, där animaliska pro-dukter utesluts fullständigt (Mishra, Xu, Agarwal, Gonzales, Levin & Barnard, 2013). Detta stärks av forskning som funnit att höga nivåer av “Känslomässig instabilitet” korrelerar med höga intag av socker och fett, samt högre BMI och ökad risk för fetma, medan låga nivåer av “Känslomässig instabilitet” är associerat med en kost som består av mer grönsaker och mindre kött (Booth-Kewley & Vickers, 1994; Sutin & Terracciano, 2016). Detta skulle kunna tyda på att en person som är känslomässigt stabil, generellt sett konsumerar mindre kött än den som är känslomässigt instabil.

Kostfaktorer är den näst största riskfaktorn för sjukdomsbörda enligt en studie genom-förd av Folkhälsomyndigheten (2019), där kostrisken i Sverige främst utgörs av konsumtion av för mycket salt och för lite fibrer, grönsaker och frukt. Författarna fann att under år 2018 åt kvinnor mer hälsosamt än män; 29% av de som rapporterade ett intag av frukt och grönt mer

(7)

än tre gånger om dagen var kvinnor, medan 14% var män. I Sverige har kvinnor ett högre me-delvärde på “Känslomässig instabilitet” (kvinnor: M=20.4, män: M=16.9) vilket skulle kunna vara en förklaring till att kvinnor generellt äter mer frukt och grönt, och mindre kött, än män (Bergman et al., 2014).

Personlighetsdrag tycks inte bara inflytande över kostval, utan även på miljöintresse. I en studie undersöktes femfaktormodellens samband mellan personlighetsdrag och engage-mang i att skydda och bevara miljön, där författarna fann att engageengage-manget var mycket sam-hälls- och attitydberoende, samt att “Vänlighet”, ”Målmedvetenhet” och “Öppenhet” var mest starkt korrelerat till miljöengagemang (Milfont & Sibley, 2012). Samma personlighetsdrag som funnits påverka kostval, “Vänlighet”, “Öppenhet” och “Målmedvetenhet” antas alltså även ha effekt på engagemang för miljöfrågor, som i sin tur kan tänkas påverka kostvalet.

En del människor väljer att avstå att konsumera kött på grund av etiska skäl. Att sam-mankoppla djur med kött kan leda till kognitiv dissonans (Apple & Prunty, 2013). Köttätare upplever den så kallade “köttparadoxen”, vilket är den inre moraliska konflikten hos dem som bryr sig om djur, men ändå aktivt väljer att äta dem (Bastian, Bratanova & Loughnan, 2011). Vegetarianism och veganism är inte bara en del av en rörelse för kropp och hälsa, utan även för djurens välmående samt politiska attityder för djurens rättigheter.

Tidigare forskning har undersökt angränsande variabler, men ingen tidigare studie har undersökt sambandet mellan personlighetsdrag och de fyra kostvalen veganism, vegetarian-ism, pescetarianism och köttätande. Att konsumera en köttfri diet är en växande trend och att det finns stora könsskillnader i kostval, där kvinnor äter mer vegetariskt än män i Sverige (Sifo, 2018). För att öka förståelsen för hur personlighetsdrag och könsskillnader påverkar människors kostval samt anledningar att avstå eller minska sin köttkonsumtion behövs vidare forskning.

(8)

Syftet med denna studie är att undersöka sambandet mellan personlighetsdrag och kostval, vilka skillnader som föreligger mellan könen avseende personlighet och kostval samt vilka de främsta självrapporterade anledningarna till att avstå eller minska köttkonsumtion är. Med utgångspunkt i syftet är forskningsfrågorna:

1. Vilket samband finns mellan personlighetsdrag och kostval?

2. Föreligger det skillnader mellan könen avseende personlighetsdrag och kostval? 3. Vilka är de främsta självrapporterade orsakerna till att minska eller avstå

köttkonsumtion?

Metod Deltagare

Deltagarna rekryterades genom Facebook, mer specifikt Facebook-gruppen “Dom kal-lar oss studenter”, vilket är Örebro Universitets Facebook-grupp för nuvarande, tidigare och blivande studenter. “Dom kallar oss studenter” hade i november 2019 mer än 21 000 medlem-mar och den digitala enkäten delades där för att nå ut till studenter på olika program, kurser, områden och institutioner.

För att kunna delta i studien behövde medverkande vara minst 18 år gamla och vid da-tainsamlingstillfället studenter vid Örebro Universitet. Det innebar att de som svarade “nej” vid kontrollfrågan “Studerar du vid Örebro Universitet just nu?” och de som rapporterade en ålder yngre än 18, räknades som bortfall och exkluderades ur studien. Den sammantagna de-mografiska information som insamlades var kön, ålder och utbildning. Totalt 327 responden-ter svarade på enkäten. Av de 327 respondenresponden-terna svarade 53 stycken “nej” vid frågan “Stude-rar du vid Örebro Universitet just nu?”, varpå de exkluderades. Deltagarantalet för studien blev därför 274 (se Tabell 1). Av de medverkande i studien var 204 kvinnor (74.5%) och 70 män (25.5%). Deltagarna studerade vid 25 olika kurser/program på Örebro Universitet. Nedan

(9)

finns de fem utbildningsval (se Tabell 2) som hade högst svarsfrekvens, samt övrig deltagar-information.

Tabell 1. Deltagarinformation (N=274). Kön och kostval i antal och i procent.

Variabel Antal Procent

Kön Kvinna 204 74.5 Man 70 25.5 Totalt 274 100.0 Kostval Vegan 11 4.0 Vegetarian 26 9.5 Pescetarian 27 9.9 Köttätare 210 76.6 Totalt 274 100.0

Tabell 2. Deltagarinformation (N=274). De fem mest svarade utbildningsvalen i antal och procent (procent av hela urvalet).

Utbildning Antal Procent

Socionom 30 10.9

Ekonomi 28 10.2

Juridik 26 9.5

Psykologi 26 9.5

(10)

Material/mätinstrument

NEO-FFI-3. I denna studie mättes deltagarnas personlighet med självskattningsinven-toriet NEO-FFI-3. Instrumentet omfattar 60 frågor där de fem personlighetsdragen (“Känslo-mässig instabilitet”, “Utåtriktning”, “Öppenhet”, “Vänlighet” och “Målmedvetenhet”) mäts genom tolv frågor graderade mellan 0 till 4 (extremt lågt, lågt, genomsnittligt, högt eller ex-tremt högt). Respondenterna får totalpoäng mellan 0–48 på respektive personlighetsdimens-ion. NEO-FFI-3 är utformat för unga vuxna och vuxna över 16 år (Bergman et al., 2014). Med risk för bortfall vid en för lång enkät, samt att instrumentet är väl beprövat, gjordes bedöm-ningen att NEO-FFI-3 var ett lämpligt verktyg att använda för att besvara studiens syfte (Bry-man, 2012; McCrae & Costa, 2007; Trost, 2012).

Kostval. Respondenterna fick frågor beträffande deras kostval där de skulle skatta på en femskalig likertskala från “stämmer inte alls” till “stämmer precis”. De olika kostval utgick från definitionerna som angavs i Forestell et al (2012). Deltagarna skattade om kostval på en likertskala från 1–5, förutom vid frågan om vilket kostval de tillhör (som var kategorisk och ömsesidigt uteslutande). För köttätare och pescetarianer ställdes frågan “Hur ofta äter du kött/fisk?” med fem svarsalternativ som löd “mindre än en gång i veckan”, “någon gång i veckan”, “flera gånger i veckan”, “nästan varje dag” och “varje dag”. För vegetarianer och ve-ganer ställdes frågan “Vilka är dina främsta anledningar till att du väljer att inte äta kött/fisk alls?” med fem alternativ där respondenten skulle skatta dessa från 1 till 5 där 1 = främsta or-sak och 5 = minsta oror-sak. Dessa fem anledningar var “miljöskäl”, “etik/moral/djurrätt”, “mina närstående är vegetarianer/veganer”, “ekonomiska skäl” och “hälsoskäl”, vilket var baserat på tidigare forskningsresultat om anledningar att avstå kött (Bastian et al., 2011; Booth-Kewley & Vickers, 1994; Folkhälsomyndigheten, 2019; Milfont & Sibley, 2012; Mishra et al., 2013; Prunty & Apple, 2013; Rosenfeldt & Burrow, 2017; Ruby, 2012; Sutin & Terracciano, 2016).

(11)

Vidare fick köttätare och pescetarianer samma fråga med samma alternativ, men formulerad som “Vilka är de främsta anledningar till att du väljer att inte äta kött/fisk varje måltid?”. Procedur

Webbenkät. Enkäten skapades i enkättjänsten Google Forms och publicerades däref-ter i Facebook-gruppen “Dom kallar oss studendäref-ter”. Enkäten inleddes med ett informations-stycke som förklarade studiens syfte, hur lång tid den skulle ta att genomföra, etiska övervä-ganden samt kontaktuppgifter till författarna (se Bilaga). Enkäten fanns tillgänglig att besvara under en tvåveckorsperiod.

Etiska överväganden. Innan enkäten påbörjades fick deltagarna information om stu-diens syfte; att de var och förblev helt anonyma; hur materialet skulle användas; att delta-gande var frivilligt och när som helst kunde avbrytas; samt gav samtycke till att deras svar fick användas till studien. Om samtycke inte gavs på första sidan kunde respondenten inte fullfölja enkäten. Detta för att säkerställa att studien genomfördes på ett etiskt sätt (Etikpröv-ningsmyndigheten).

Innan enkäten publicerades godkändes de etiska överväganden av handledare samt kursansvarig. Inga personuppgifter hanterades och därav behövde inget GDPR-formulär ifyll-las. Databehandling skedde anonymt där svaren inte kunde kopplas till den medverkande och rapporterades på överindividuell gruppnivå. Enskilda individers svar gick inte att identifiera i det sammanställda resultatet. Resultaten nyttjades bara för att svara på studiens syfte och de enda som tog del av den insamlade datan var studiens författare där ingen extern person kunde tolka resultaten. Informationen makulerades efter brukandet.

Analyser

Analyserna i studien genomfördes i Statistical Package for Social Sciences (SPSS), version 26. Initialt genomfördes en poweranalys för att beräkna och motivera storleken på stu-dien (Field, 2018). Poweranalysen gav resultatet 150 stycken enkäter, som alltså innebar den

(12)

minsta nivån av insamlade enkätsvar för att få robust data. För att ta reda på sambanden mel-lan personlighetsdrag och kostval användes korrelationsanalys, variansanalys Multivariate analysis of variance (MANOVA), chi² och t-test. Korrelation nyttjades för att undersöka sam-band. MANOVA, chi² och t-test nyttjades för att undersöka skillnader mellan variablerna (Fi-eld, 2018).

Vid analyser vändes svaren från fråga 63 samt 64, beträffande anledningar att avstå kött/fisk, så att ett högre värde istället indikerar en främre anledning. Detta för att vara konse-kvent gentemot NEO-FFI-3 och dess skattningssystem och således göra det enklare för läsa-ren att följa. Resultaten av dessa frågor påverkades inte vid reversering eftersom responden-ternas svar lades in i analysprogrammet enligt enkätens utformning. Fråga 63 och 64 lades även samman i analysprogrammet då bedömningen gjordes att de mäter samma konstrukt och endast består av en semantisk skillnad där bedömning gjorts att validiteten bibehålls, samt för att underlätta jämförelser mellan de olika kostvalen.

NEO-FFI-3 har uppvisat hög reliabilitet och validitet, där “Känslomässig instabilitet”, α=.88. “Utåtriktning”, α=.84. “Öppenhet”, α=.78. “Vänlighet”, α=.76. “Målmedvetenhet”, α=.82 (Bergman et al., 2014). Vid genomförande av analys för intern konsistens av de olika personlighetsdragen visar även denna studie hög reliabilitet för instrumentet, där “Känslo-mässig instabilitet”, α=.88. “Utåtriktning”, α=.83. “Öppenhet”, α=.68. “Vänlighet”, α=.79. “Målmedvetenhet”, α=.83.

I enkäten inkluderas en fråga om respondentens utbildningsval för att säkerställa att de medverkande hade spridning bland olika utbildningsval. Ingen analys genomfördes på datan.

Eftersom deltagarnas ålder var så pass homogen (M=24.51, SD=4.74) och med kun-skap att en människas personlighet är tämligen stabil över tid (Costa, McCrae & Löckenhoff, 2019), förelåg det ingen anledning att inkludera variabeln ålder i analyserna.

(13)

Resultat

Syftet med studien var att undersöka sambandet mellan personlighetsdrag och kostval, vilka skillnader som förelåg mellan könen avseende personlighetsdrag och kostval samt vilka de främsta självrapporterade anledningarna till att minska eller avstå köttkonsumtion var.

För att besvara första forskningsfrågan genomfördes bivariat korrelationsanalys mel-lan personlighetsdrag och kostval (se Tabell 3). Pearson korrelation visade en signifikant kor-relation mellan “Öppenhet” och kostval, (M=27.07, SD=6.58), r(272)=.135, p=.026.

Tabell 3. Bivariat korrelationsanalys och deskriptiv data.

Personlighetsdrag Kostval M SD Känslomässig instabilitet .063 24.64 9.37 Utåtriktning -.031 26.28 7.66 Öppenhet .135* 27.08 6.58 Vänlighet .028 33.81 6.78 Målmedveten .030 31.77 7.50 * p<.05. (N=274).

För att besvara den andra forskningsfrågan, vilka skillnader som förelåg mellan könen avseende personlighetsdrag och kostval, genomfördes inledningsvis ett chi²-test mellan kön och kostval. Detta visade att det fanns signifikanta skillnader X²(3)=13.103, p=.004 (se de-skriptiv data i Tabell 4), mellan personlighetsdrag och kostval.

(14)

Tabell 4. Kostval och kön i kvinnor, män, antal och procent. Kostval Kvinnor Män Antal % Antal % Köttätare 147 72.1 63 90.0 Pescetarian 27 13.2 0 0.0 Vegetarian 20 9.8 6 8.6 Vegan 10 4.9 1 1.4 Total 204 100.0 70 100.0

Vidare genomfördes ett oberoende t-test mellan personlighetsdrag och kön, där resul-tatet visade signifikanta skillnader mellan “Känslomässig instabilitet” (M= 24.64, SD= 9.37) och kön, t(272)=6.68, p<.001, “Vänlighet” (M=33.81, SD=6.78) och kön, t(272)=4.55, p<.001, samt “Målmedvetenhet” (M=31.77, SD=7.50) och kön, t(272)=2.26, p=.022 (se de-skriptiv data i Tabell 5). Resultatet visar att det fanns skillnader mellan personlighetsdragen “Känslomässig instabilitet”, “Vänlighet” och “Målmedvetenhet” beroende på respondenternas kön.

Tabell 5. Medelvärde och standardavvikelser för män, kvinnor och totalgrupp.

Personlighetsdrag Kvinnor Män Totalgrupp

M SD M SD M SD Känslomässig instabilitet 26.70 8.60 20.4 16.9 24.64 9.37 Utåtriktning 26.24 7.53 29.1 28.2 26.28 7.66 Öppenhet 26.73 6.33 27.7 26.2 27.08 6.58 Vänlighet 34.87 6.15 35.1 31.7 33.81 6.78 Målmedveten 32.36 7.54 33.2 32.9 31.77 7.50

(15)

Därefter, i syfte att undersöka om personlighetsdrag och kostval skiljde sig vid juste-ring för könseffekt, genomfördes en MANOVA med kön som kovariat variabel. Resultatet vi-sade signifikanta skillnader på “Känslomässig instabilitet”, (M= 24.64, SD= 9.37), F(4,269) = 11.69, p<.001, samt på “Vänlighet”, (M=33.81, SD=6.78), F(4,269) = 5.22, p<.001. Således fanns, även när analysen var justerad för kön, signifikanta skillnader mellan personlighetsdra-gen “Känslomässig instabilitet” och “Vänlighet” och kostval.

För att besvara den tredje forskningsfrågan, vilka de främsta självrapporterade anled-ningarna till att minska eller avstå köttkonsumtion är, undersöktes inledningsvis medelvärden baserat på kön och kostval. Medelvärdesanalysen visade att kvinnliga köttätare och pescetari-aner skattade hälsoskäl (M=3.22, SD=1.38) som sin främsta anledning (se Tabell 6) och att de köttätande männen skattade hälsoskäl (M=3.27, SD=1.65) som sitt främsta skäl (se Tabell 7). Analysen visade även att bland de kvinnor som var vegetarianer/veganer var den främsta an-ledningen att inte äta kött/fisk alls etik/moral/djurrätt (M=3.31, SD=1.49), medan vegetaria-ner/veganer bland män skattade ekonomiska skäl (M=3.71, SD=1.50) som sina främsta anled-ningar att inte konsumera kött/fisk alls.

Tabell 6. Främsta anledningar att minska eller avstå köttkonsumtion bland kvinnor.

Kvinnor Köttätare/Pescetarian Vegetarian/Vegan

M SD M SD Miljöskäl 3.20 1.42 3.00 1.14 Etik/moral/djurrätt 3.21 1.47 3.31 1.49 Närstående... 2.56 1.62 2.75 1.78 Ekonomiska skäl 3.17 1.45 2.96 1.53 Hälsoskäl 3.22 1.38 2.93 1.18

(16)

Tabell 7. Främsta anledningar att minska eller avstå köttkonsumtion bland män. Män Köttätare/Pescetarian Vegetarian/Vegan M SD M SD Miljöskäl 3.22 1.63 2.71 0.95 Etik/moral/djurrätt 2.74 1.45 3.14 1.46 Närstående… 2.63 1.72 3.14 1.57 Ekonomiska skäl 3.22 1.64 3.71 1.49 Hälsoskäl 3.27 1.65 3.57 1.51

I syfte att undersöka om det förelåg några skillnader mellan orsaker till att minska el-ler avstå kött, beroende på respondenternas kostval och kön, genomfördes en MANOVA. Analysen fann signifikanta skillnader i variabeln etik/moral/djurrätt (M=3.11, SD=1.47), F(4, 233)=2.541, p=.041. Därefter lades personlighetsdragen in i analysen, där signifikanta skillna-der fanns i “Känslomässig instabilitet” (M=24.69, SD=9.39), F(11, 226)=4.33, p<.001. Såle-des antyder resultaten för den tredje forskningsfrågan att det fanns skillnader i orsaker till att minska eller avstå köttkonsumtion baserat på individens kön, kostval samt grad av “Känslo-mässig instabilitet”.

Diskussion

Denna studie har genomförts för att undersöka hur sambandet ser ut mellan personlig-hetsdrag och kostval, vilka skillnader som föreligger mellan könen avseende personlighets-drag och kostval samt vilka de främsta självrapporterade anledningarna till att avstå eller minska sin köttkonsumtion är. Resultaten visar att personlighetsdraget “Öppenhet” har ett sig-nifikant samband med kostval, att det föreligger könsskillnader mellan personlighetsdragen

(17)

“Känslomässig instabilitet” och “Vänlighet” och kostval, samt att de främsta självrapporte-rade anledningarna till att en person avstår eller minskar köttkonsumtion varierar beroende på dennes kön, personlighetsdrag och kostval.

Den här studien bekräftar tidigare forskning - att det finns skillnader i män och kvin-nors kostval och köttkonsumtion. Resultatet visar även att det finns skillnader i människors grad av personlighetsdragen “Känslomässig instabilitet” och “Vänlighet” såväl som på kost-val, beroende på individens kön. Det finns även skillnader mellan grad av “Målmedvetenhet” beroende på könstillhörighet. Kön är en variabel som ger återkommande signifikanta resultat i olika analyser, vilket talar för att könsskillnader spelar stor roll i undersökningar om person-lighetsdrag och kostval. Kön tycks således vara en viktig variabel att ta hänsyn till även vid framtida studier.

Vidare har den här studien identifierat ytterligare ett signifikant resultat där variabeln kön togs i beaktande. Studien har funnit att de undersökta anledningarna för att minska eller avstå köttkonsumtion kan förklaras av individens kön, kostval samt grad av “Känslomässig instabilitet”, vilket är ett nytt fynd inom forskningsämnet. Det kan vara så att karaktärsdrag som förknippas med “Känslomässig instabilitet”, såsom högre grad av ångest och nedstämd-het, är en bidragande faktor till hur individen skattar orsaker att avstå eller minska sin kött-konsumtion. Det skulle spekulativt kunna bero på att en människa avser sänka sina egna ång-estnivåer eller känna sig mindre nedstämd genom att göra något som känns bra ur miljö- eller djurrättsperspektiv. Vidare forskning om ämnet kan behövas för att skapa djupare förståelse samt kontrollera för andra variabler med förklaringsvärde.

Genom att studien undersökte främsta anledningar att avstå eller minska köttkonsumt-ion har den funnit ett nytt bidrag av kunskap till forskningsämnet. Tidigare studier har identi-fierat vanligt förekommande anledningar att minska eller avstå köttkonsumtion, men ingen

(18)

annan studie har, till författarnas kännedom, använt sig av en skattningsskala av vanliga orsa-ker för att identifiera skillnader och främsta anledningar baserat på personlighetsdrag och kostval.

En oväntad tendens i denna studie, om än icke-signifikant, ett resultat som inte går i linje med tidigare forskning, är att männen i populationen har högre grad av “Öppenhet” än kvinnorna. Forskning menar att personlighetsdraget “Öppenhet” påverkar kostvalet genom att fler individer väljer en köttfri diet och högre konsumtion av frukt och grönsaker, där kvinnor nationellt är i majoritet. I denna studie är fler kvinnor än män pescetarianer, vegetarianer och veganer, detta trots att de har lägre poäng på “Öppenhet” än männen. Fortsättningsvis är män-nens medelvärde på “Öppenhet” i denna studie högre än på nationell nivå. Således kan det an-tas att svenska män som studerar på universitet har högre värden av “Öppenhet” än svenska män som inte studerar på universitet. Detsamma gäller för “Känslomässig instabilitet”, där låga nivåer enligt tidigare forskning är associerat med en kost som består av mer grönsaker och mindre kött. Denna studie fann istället att män uppvisar lägre värden än kvinnor på “Känslomässig instabilitet” men att kvinnor i betydligt högre utsträckning väljer en pesceta-risk, vegetarisk eller vegansk kost. Det går dock i linje med svensk forskning som menar att kvinnor i Sverige generellt äter mer hälsosamt än män (Folkhälsomyndigheten, 2019) och har högre grad av “Känslomässig instabilitet” (Bergman et al., 2014). I denna studie har kvinnor som är köttätare och pescetarianer skattat att hälsoskäl är deras främsta anledning till att avstå eller minska sin köttkonsumtion. Kvinnor som är vegetarianer och veganer har däremot skat-tat hälsoskäl som fjärde orsak att avstå eller minska köttkonsumtion, efter etik/moral/djurrätt, miljöskäl och ekonomiska skäl, vilket av tidigare forskning att döma är förvånande. Manliga köttätare och pescetarianer i den här studien har skattat hälsoskäl som sin främsta orsak att av-stå eller minska kött, och manliga vegetarianer och veganer som sitt näst främsta. Därför finns det anledning att tro att när män äter vegetariskt, gör de det av hälsoskäl.

(19)

Vid eventuell replikering av denna studie bör det göras ett övervägande gällande ran-kingen på svaren i fråga 63 och 64. Det har kommit till författarnas kännedom, utanför resul-tatet, att flera respondenter missuppfattat hur svarens värden skulle anges. De angav att “5” är deras främsta anledning till att avstå kött, trots att det i instruktionen står att “1” ska anges som främsta anledning. Det kan ha resulterat i att dessa svar inte återspeglar verkligheten. Å andra sidan är detta svårt att påvisa med säkerhet då omfattningen av missuppfattningen inte är känd för författarna. Många respondenter har även missuppfattat att de skulle ranka de fem skälen, inte skatta dem separat. De har skattat varje enskild anledning 1-5, vilket gjort att flera anledningar haft samma värde. Att respondenter missuppfattat skulle kunna bero på att de inte noggrant läst instruktionerna för varje fråga. Det kan fortsättningsvis också bero på att de 60 frågor som bedömer personlighetsdragen har en ordning som gick från “stämmer inte alls” till “stämmer precis” och att respondenten därför antagit att samma upplägg förelåg hela enkäten, där rankingen 1 skulle betyda “stämmer inte alls” och 5 “stämmer precis”. Det kan således finnas anledning att spegelvända rangordningen på fråga 63 och 64 för att undvika att respon-denter potentiellt missuppfattar dessa. Det kan även finnas anledning att instruera om skatt-ning snarare än ranking, alternativt vara tydligare med att respondenterna ska ranka sina an-ledningar, exempelvis genom att bara tillåta ett svar per kolumn och rad vid enkätens utform-ning.

En styrka i enkäten är definitionerna av de olika kostvalen. De var tydligt definierade och att respondenterna ombads att svara utifrån dessa definitioner har sannolikt lett till att re-spondenterna inte bara angivit det kostval som de själva definierar sig som, utan det kostval som de enligt enkätens definitioner tillhör, vilket har stärkt den interna validiteten. Vidare stu-dier om ämnet bör använda sig av tydliga definitioner likt denna studie, då tidigare forskning visat att många som själva säger sig tillhöra ett visst kostval i egentligen inte gör det (Ruby, 2012). Trots de tydliga definitionerna och instruktioner om att följa dessa är det dock ingen

(20)

garanti för att samtliga respondenter i denna studie följt de definitioner som angetts. Det finns således en risk att även denna studie haft respondenter som angett att de är pescetarian, vege-tarian eller vegan, men som vid tillfällen äter kött eller fågel.

Bara studenter med Facebook kunde delta i studien. Detta kan ha lett till att alla som hade intresse av deltagande inte kunde delta, eller ens kände till studiens existens. Även om studien totalt fick många fler deltagare än vad som på förhand ansågs vara tillräckligt för att besvara studiens syfte, var antalet pescetarianer, vegetarianer och veganer lågt i jämförelse med antalet köttätare, vilket gjorde urvalet skevt. Å andra sidan speglar det skeva urvalet verkligheten eftersom det finns mycket färre pescetarianer, vegetarianer och veganer än köttä-tare i samhället och därmed är det ett representativt urval, vilket ökar den externa validiteten. Fler kvinnor än män deltog i studien. Det hade varit önskvärt att ha en jämnare fördelning mellan manliga och kvinnliga respondenter. Dock uppvisar studiens analyser flertalet signifi-kanta resultat beträffande könseffekter, vilket antyder att den skeva könsfördelningen inte har påverkat utfallet eller styrkan i resultatet.

En av studiens styrkor var att den hade ett tämligen stort urval av respondenter, där de 274 deltagare som inkluderades i undersökningen hade spridning bland olika utbildningsval. På grund av spridningen bland respondenternas utbildningsval och homogenitet i ålder bör studiens resultat kunna generaliseras till andra medelstora svenska universitet, alltså andra studentpopulationer.

Studien använde sig av robusta statistiska analyser genom reliabla och validerade mät-verktyg för att besvara syftet, vilket ledde till att denna undersöknings medelvärden går i linje med tidigare forskning i de flesta fall. Detta förstärker dels trovärdigheten i hur NEO-FFI-3 bedömer personlighetsdrag och dels trovärdigheten av studiens resultat. Ett potentiellt hot mot

(21)

validiteten kan vara att individer vid självskattningsformulär förmedlar en bild av den de öns-kar vara (Krumpal, 2013), snarare än den de faktiskt är. I sådana fall blir resultatet inte repre-sentativt för populationen och således mindre generaliserbart.

Slutligen kan det konstateras att denna studie dels har bekräftat resultat från tidigare forskning och dels har frambringat ny kunskap med värde att vidare studera. En människas personlighetsdrag kan påverka dennes kostval. Dessutom har individens kön påverkan på per-sonlighetsdrag, på kostval och på anledning att avstå eller minska köttkonsumtion.

(22)

Referenser

American dietetic association & Dietitians of Canada. (2003). Position of the American die-tetic association and Dietitians of Canada: Vegetarian diets. Journal of the American dietetic association, 103(6), 748-765. doi: 10.1053/jada.2003.50142

Apple, K. K., & Prunty, J. (2013). Painfully aware: The effects of dissonance on attitudes to-ward factory farming. Anthrozoös, 26(2), 265-278. doi:

10.2752/175303713X13636846944367

Bastian, B., Bratanova, B., & Loughnan, S. (2011). The effect of categorization as food on the perceived moral standing of animals. Appetite, 57, 193-196. doi:

10.1016/j.ap-pet.2011.04.020

Berman, H., Källmén, H., & Wennberg, P. (2003) NEO-PI-3. Manual: svensk version. Stockholm: Hogrefe Psykologiförlaget AB.

Booth-Kewley, S., & Vickers, R. R., Jr. (1994). Associations between major domains of per-sonality and heart behavior. Journal of perper-sonality, 62(3), 281-298. doi:

10.1111/j.1467-6494.1994.tb00298.x

Bryman, A. (2012). Social research methods. New York: Oxford University Press.

Etikprövningsmyndigheten. (u.å). Vad säger lagen? [Informationssida]. Hämtad 2019-10-30 från https://etikprovning.se/for-forskningsperson/

Field, A. (2018). Discovering statistics using IBM SPSS statistics. London: SAGE Publicat-ions Ltd.

Folkhälsomyndigheten. (2019). Mat och fysisk aktivitet. Hämtad 2019-11-03 från

https://www.folkhalsomyndigheten.se/livsvillkor-levnadsvanor/fysisk-aktivitet-och-matvanor/

(23)

Forestell, A. C., & Nezlek, J. B. (2018). Vegetarianism, depression, and the five factor model of personality. Ecology of food and nutrition, 57(3), 246-259. doi:

10.1080/03670244.2018.1455675

Forestell, A. C., Spaeth, M., & Kane, S. A. (2012). To eat or not to eat red meat. A closer look at the relationship between restrained eating and vegetarianism in collage females. Ap-petite, 58, 319-325. doi: 10.1016/j.appet.2011.10.015.

Keller, C., & M, Siegrist. (2015). Does personality influence eating styles and food choices? Direct and indirect effects. Appetite, 84, 128-138. doi: 10.1016/j.appet.2014.10.003 Krumpal, I. (2013). Determinants of social desirability bias in sensitive surveys: A literature

review. Quality & Quantity, 47(4), 2025-2047. doi: 10.1007/s11135-011-9640-9

Leahy, E., Lyons, S., & Tol, R. (2010). An estimate of the number of vegetarians in the world. Hämtad 2019-10-30 från

https://www.researchgate.net/publicat-ion/254412281_An_Estimate_of_the_Number_of_Vegetarians_in_the_World

McCrae, R. R., & Costa, P. T., Jr. (2007). Brief versions of the NEO-PI-3. Journal of Individ-ual Differences, 28(3), 116-128. doi:10.1027/1614-0001.28.3.116

McCrae, R. R., Costa, P. T., Jr., & Löckenhoff, C. E. (2019). Personality across life span. An-nual review of psychology, 70, 423-448. doi: 10.1146/annurev-psych-010418-103244 Milfont, T. L., & Sibley, C. G. (2012). The big five personality traits and environmental

en-gagement: Associations at the individual and societal level. Journal of environmental psychology, 32(2), doi: 10.1016/j.jenvp.2011.12.006

Mishra, S., Xu, J., Agarwal, U., Gonzales, J., Levin, S., & Barnard, N.D. (2013). A multicen-ter randomized controlled trial of a plant-based nutrition program to reduce body weight and cardiovascular risk in the corporate setting: The GEICO study. European journal clinical nutritions, 67(7), 718-724. doi: 10.1038/ejcn.2013.92

(24)

Mullee, A., Mullee, L., Vermeire, B., Vanaelst, P., Mullie, T., Deriemaeker, S., … Huybrects, I. (2017). Vegetarianism and meat consumption: A comparison of attitudes and beliefs between vegetarian, semi-vegetarians, and omnivorous subjects in Belgium. Appetite, 114, 299-305. doi: 10.1016/j.appet.2017.03.052

Pfeiler, T. M., & Egloff, B., (2018). Personality and meat consumption: The importance of differentiating between type of meat. Appetite, 130, 11-19. doi:

10.1016/j.ap-pet.2018.07.007

Raynor, D. A., & Levine, H. (2009). Associations between the five-factor model of personal-ity and health behaviors among college students. Journal of the American college of health, 58, 73-82. doi: 10.3200/JACH.58.1.73-82.

Revelle, W. (1995). Personality processes. Annual review of psychology, 46, 295-328. doi: 10.1146.annurev.ps.46.020195.001455

Rosenfeld, L. D., & Burrow, A. (2017) Vegetarian on purpose: Understanding the motivations of plants-based dieters. Appetite, 116, 456-463. doi: 10.1016/j.appet.2017.05.039 Ruby, B. M. (2012). Vegetarianism. A blossoming field of study. Appetite, 58, 141-150. doi:

10.1016/j.appet.2011.09.019

Sutin, A. R., & Terracciano, A. (2016). Personality traits and body mass index: Modifiers and mechanisms. Psychology & Health, 31(3), 259-275. doi:

10.1080/08870446.2015.1082561

Svenska Institutet för Opinionsundersökningar (Sifo). (2018). Vegotrenden 2018: Mer och allt oftare. Hämtad 2019-12-05 från https://www.axfood.se/media-och-opinion/pressmed-delanden/2018/10/vegotrenden-2018-mer-och-allt-oftare/

(25)

Bilaga

Bilaga. Enkät

Personlighet och kostval Hej!

Vi är två studerande vid Örebro Universitet som läser kandidatkurs i Psykologi. Vår C-uppsats ämnar att undersöka hur sambandet mellan personlighetstyp och kostval ser ut. Vi söker dig som deltagare som för nuvarande studerar vid Örebro Universitet och är över 18 år gammal. Enkäten kommer att ta cirka 12 minuter att genomföra och vi skulle verkligen uppskatta din medverkan!

Dina svar kommer att behandlas konfidentiellt och du som svarar är helt anonym. Du kan när som helst avbryta enkäten och de frågor du hunnit besvarat kommer inte användas eller sparas. Informat-ionen som utlämnas vid genomförd enkät kommer enbart användas till studiens syfte. Om du har några frågor eller funderingar om studien, går detta att lämnas till oss via mejl: Christopher Lindell, brevtill-christopher@gmail.com eller Angelica Thunell, anchithunell@live.se.

Tack för din medverkan! Mvh

Christopher Lindell & Angelica Thunell

Samtycker du till deltagande?

Ja (kan inte gå vidare till enkäten annars)

Sektion demografi

(26)

Ja Nej

Vilket är ditt huvudsakliga studieämne/program? (lista där respondenten kan välja en) Jag studerar inte

Arbetsterapeut Biolologi Biomedicinsk analys Ekonomi Förskollärare Grundlärare Idrott Ingenjör Juridik Kemi Kriminologi Läkare Matematik

Medier, kommunikation och PR Musik Måltidsekolog Offentlig förvaltning Psykologi Retorik Rättsvetenskap Samhällsplanering Sjuksköterska Sociologi

(27)

Socionomi Sommelier Statistik Systemvetenskap Teater Ämneslärare Annat Kön? Kvinna Man Annat Ålder: (fritextsvar) Sektion om personlighet

Nedan följer 60 frågor beträffande personlighetsdrag. Svara så ärligt du kan.

1.Jag är inte en sån som går och oroar mig. Stämmer inte alls

Stämmer inte särskilt väl Stämmer delvis/delvis inte Stämmer ganska bra Stämmer precis

2.Jag tycker om att ha massor av folk omkring mig. Stämmer inte alls

(28)

3.Jag tycker om att koncentrera mig på en fantasibild eller dagdröm, och låta den utvecklas. Stämmer inte alls

4.Jag försöker vara artig och tillmötesgående mot alla jag träffar. Stämmer inte alls

5.Jag håller mina tillhörigheter rena och snygga. Stämmer inte alls

(29)

Stämmer inte alls Stämmer inte särskilt väl Stämmer delvis/delvis inte Stämmer ganska bra Stämmer precis

7.Jag har lätt för att skratta. Stämmer inte alls

8.Jag tycker det är intressant att sätta mig in i och utveckla nya fritidsintressen. Stämmer inte alls

9.Ibland pressar eller smickrar jag folk för att få dem att göra som jag vill. Stämmer inte alls

(30)

10.Jag är ganska bra på att driva på mig själv för att få saker och ting uträttade i tid. Stämmer inte alls

11.När jag är utsatt för mycket stress känns det ibland som om jag skulle gå i bitar. Stämmer inte alls

12.Jag föredrar arbeten som jag kan utföra ensam utan att bli störd av andra. Stämmer inte alls

13.Jag fängslas av de former jag finner i konst och natur. Stämmer inte alls

(31)

14.En del människor tycker att jag är egoistisk och självupptagen. Stämmer inte alls

15.Jag hamnar ofta i situationer där jag inte är ordentligt förberedd. Stämmer inte alls

16.Jag känner mig sällan ensam eller nere. Stämmer inte alls

17.Jag tycker mycket om att prata med människor. Stämmer inte alls

Stämmer inte särskilt väl Stämmer delvis/delvis inte Stämmer ganska bra

(32)

Stämmer precis

18.Jag tror att det bara kan förvirra och vilseleda ungdomar att lyssna på kontroversiella personer. Stämmer inte alls

19.Om någon börjar bråka är jag beredd att ge igen. Stämmer inte alls

20.Jag försöker fullgöra mina uppgifter på ett samvetsgrant sätt. Stämmer inte alls

21.Jag känner mig ofta spänd och nervös. Stämmer inte alls

Stämmer inte särskilt väl Stämmer delvis/delvis inte

(33)

Stämmer ganska bra Stämmer precis

22.Jag vill vara med där det händer saker. Stämmer inte alls

23.Poesi lämnar mig ganska likgiltig. Stämmer inte alls

24.Jag är bättre än de flesta människor, och det vet jag om. Stämmer inte alls

25.Jag har bestämda mål som jag konsekvent arbetar mot. Stämmer inte alls

(34)

Stämmer delvis/delvis inte Stämmer ganska bra Stämmer precis

26.Ibland känner jag mig helt värdelös. Stämmer inte alls

27.Jag undviker folksamlingar. Stämmer inte alls

28.Jag har svårt för att bara låta tankar komma och gå utan kontroll eller styrning. Stämmer inte alls

29.När jag blivit förolämpad försöker jag glömma och förlåta. Stämmer inte alls

(35)

30.Jag slösar bort mycket tid innan jag tar itu med en uppgift. Stämmer inte alls

31.Jag känner mig sällan rädd eller ängslig. Stämmer inte alls

32.Jag känner mig ofta sprickfärdig av energi. Stämmer inte alls

(36)

34.Jag har en tendens att tro det bästa om folk. Stämmer inte alls

35.Jag arbetar hårt för att uppnå mina mål. Stämmer inte alls

36.Jag blir ofta arg på andra människors sätt att behandla mig. Stämmer inte alls

(37)

37.Jag är en glad och livad person. Stämmer inte alls

38.Jag kan uppleva en mängd olika känslor och stämningar. Stämmer inte alls

39.En del människor tycker att jag är kall och beräknande. Stämmer inte alls

40.När jag åtar mig något kan man alltid lita på att jag fullföljer det. Stämmer inte alls

(38)

41.När någonting går galet, blir jag alltför ofta nedslagen och vill ge upp. Stämmer inte alls

42.Jag får inte ut så mycket nöje av att småprata med folk. Stämmer inte alls

43.Ibland när jag läser poesi eller tittar på konst kan jag få rysningar av vällust. Stämmer inte alls

44.Jag har ingen sympati för tiggare. Stämmer inte alls

Stämmer inte särskilt väl Stämmer delvis/delvis inte Stämmer ganska bra

(39)

Stämmer precis

45.Ibland är jag inte så pålitlig som jag borde vara. Stämmer inte alls

46.Jag är sällan ledsen eller deprimerad. Stämmer inte alls

47.Jag lever i ett högt tempo. Stämmer inte alls

48.Jag är inte särskilt intresserad av att spekulera över universums uppkomst eller människans villkor. Stämmer inte alls

Stämmer inte särskilt väl Stämmer delvis/delvis inte

(40)

Stämmer ganska bra Stämmer precis

49.Jag försöker i allmänhet vara omtänksam och hänsynsfull. Stämmer inte alls

50.Jag är en produktiv person som alltid får jobbet gjort. Stämmer inte alls

51.Jag känner mig ofta hjälplös och vill att någon annan löser mina problem. Stämmer inte alls

52.Jag är en mycket aktiv person. Stämmer inte alls

(41)

Stämmer delvis/delvis inte Stämmer ganska bra Stämmer precis

53.Jag har stor intellektuell nyfikenhet. Stämmer inte alls

54.Om jag inte tycker om en person, låter jag honom eller henne få veta det. Stämmer inte alls

55.Jag tycks aldrig riktigt kunna organisera min tillvaro. Stämmer inte alls

56.Ibland har jag skämts så att jag har velat gömma mig. Stämmer inte alls

(42)

57.Jag vill hellre gå min egen väg än vara ledare för andra. Stämmer inte alls

58.Jag tycker ofta om att leka med teorier eller abstrakta begrepp. Stämmer inte alls

59.Om det behövs är jag beredd att manipulera andra människor för att få som jag vill. Stämmer inte alls

(43)

Sektion om kostval

Nedan följer frågor rörande kostval. Vänligen följ dessa definitioner när du svarar på fråga 61: Köttätare: En person som äter animaliska produkter inklusive kött (ex nöt, fläsk, vilt,lamm) och/eller fågel.

Pescetarian: En person som inte äter kött eller fågel, men äter fisk, skaldjur, ägg och mejeriprodukter. Vegetarian: En person som inte äter kött, fisk, skaldjur eller fågel, men äter ägg och mejeriprodukter. Vegan: En person som inte äter några animaliska produkter alls.

61. Jag är: Köttätare Pescetarian Vegetarian Vegan

62. Om du svarat köttätare/pesctarian på fråga 61 (annars hoppa över): Hur ofta äter du kött/fisk? Mindre än en gång i veckan

Någon gång i veckan Flera gånger i veckan Nästan varje dag Varje dag

(44)

63. Om du svarat att du är vegan/vegetarian på fråga 61 (annars hoppa över frågan): Vilka är dina främsta anledningar till att du väljer att inte äta kött/fisk alls? Ranka från 1 till 5 där: 1=främsta orsak och 5=minsta orsak.

Miljö

Etik/moral/djurrätt

Mina närstående är vegetarianer/veganer Ekonomiska skäl

Hälsoskäl

64. Om du svarat att du är köttätare/pescetarian på fråga 61 (annars hoppa över frågan): Vilka är dina främsta anledningar till att du väljer att inte äta kött/fisk varje måltid? Ranka från 1 till 5 där:

1=främsta orsak och 5=minsta orsak. Miljö

Etik/moral/djurrätt

Mina närstående är vegetarianer/veganer Ekonomiska skäl

Hälsoskäl