Personlighetens påverkan för upplevelsen av stress
En kvantitativ studie om sambandet mellan personlighetsdrag inom Femfaktormodellen och upplevd stress bland universitetsstudenter
Nathalie Funck Harnesk
Psykologi, kandidat 2021
Luleå tekniska universitet Institutionen för hälsa, lärande och teknik
Sammanfattning
Precis som personligheten skiljer sig från person till person, skiljer sig upplevelsen av stress mellan olika personer. Hur mycket personligheten påverkar upplevelsen av stress varierar. Forskning visar på att det finns kopplingar mellan personligheten och höga stressnivåer. Syftet med denna studie var att undersöka femfaktormodellens grundläggande personlighetsdimensioner (neuroticism, extraversion, vänlighet, samvetsgrannhet och öppenhet) och dess relation till upplevd stress. Totalt deltog 105 universitetsstudenter i undersökningen genom att besvara en webbenkät som bestod av Big Five Inventory (BFI) samt Perceived Stress Scale-14 (PSS-14).
Resultatet visade att personlighet har betydelse för upplevd stress. En korrelationsanalys visade att neuroticism korrelerade positivt med upplevd stress, ett resultat som tyder på att högt neurotiska personer upplever högre stress. Dimensionen extraversion korrelerade negativt med upplevd stress, ett resultat som tyder på att högt extroverta personer upplever mindre stress.
Studien visade en könsskillnad gällande upplevelsen av stress. Kvinnor upplevde stress i högre utsträckning än män.
Nyckelord: personlighet, femfaktormodellen, stress, studenter, könsskillnader
Abstract
Just as the personality differs from person to person, the experience of stress also differs. How much the personality affects the experience of stress varies. Research shows that there are connections between personality and high levels of stress. The purpose of this study was to investigate the Five-factor model’s basic dimensions, i.e. neuroticism, extraversion, agreeableness, conscientiousness, openness, and their relationship to stress. 105 university students participated by answering a survey consisting of the Big Five Inventory (BFI) and the Perceived Stress Scale-14 (PSS-14). The results of the investigation showed that there are significant associations between the dimensions. A correlation analysis showed that neuroticism correlated positively with perceived stress, a result which suggests that highly rated neuroticism involves high perceived stress among students. Even the extraversion dimension correlated negatively with perceived stress. Independent t-tests showed a gender difference regarding the experience of stress. Women were more likely to experience higher stress than men.
Keywords: personality, five-factor model, stress, students, gender differences
4
Personlighet är ett komplext begrepp som kan definieras på olika sätt beroende på teoretiskt perspektiv. En generell definition som de flesta personlighetsforskare använder är att personligheten är de psykologiska egenskaper som bidrar till en individs bestående och distinkta mönster i form av tankar, beteenden, känslor, attityder och uppfattningar (Kajonius & Dåberman, 2020). Dessa tankar, känslor och beteenden innefattar alla aspekter av personligheten och skiljer sig från person till person (Cervone & Pervin, 2014). Personlighetsegenskaperna anses dessutom vara relativt konstanta i olika situationer och över tid. Trots att personligheten anses vara konstant över tid finns det ändå en medvetenhet om att människor faktiskt förändras. Dessa förändringar som sker i personligheten är ofta omedvetna och sker under en längre tidsperiod innan förändringen noteras (Kajonius & Dåberman, 2020).
Precis som varje individs personlighet skiljer sig från person till person, varierar upplevelsen av stress (Schneiderman et al., 2005). Cohen et al. (1983) definierar stress som en känsla av att inte ha tillräckligt med resurser eller förmågan att hantera krav och påfrestningar man utsätts för. Stress är människans biologiska och psykologiska svar på en händelse eller situation som uppfattas som hotfull eller utmanande (Cohen et al., 1983). Flertal studier har gjorts där man har undersökt stress bland studenter. I dessa studier har fokus legat på upplevd stress, olika stressorer för studenter samt beteende för att hantera stress och depressiva symptom (Memmott-Eliason et al., 2020; Onieva-Zafra et al., 2020; Van Berkel & Reeves, 2017). Det finns även en del forskning om arbetsrelaterad stress och personlighetsdrag (Mirhagi & Sarabian, 2016; Zhang, 2012). Antalet studier om personligheten och upplevd stress är betydligt färre, särskilt sådana utförd på gruppen studenter. Trots den redan existerande forskningen kring personligheten och upplevd stress, finns det fortfarande utrymme för vidare forskning. Målet med denna studie är därför att ta reda på hur studenter upplever stress beroende på hur de skattar sig enligt femfaktormodellens personlighetsegenskaper.
Femfaktormodellen
Personlighet kan studeras på flera olika sätt. Ett sätt som dominerat inom personlighetsforskning är egenskapsteorin och faktoranalys. Egenskaper, liksom det motsvarande engelska uttrycket trait, är deskriptiva kluster av attribut hos en individ, som är tendenser att reagera på ett visst sätt i olika situationer (Cervone & Pervin, 2014). I grunden handlar teorin om att beskriva och förklara personlighetsmönster, mönster som anses vara karakteristiska för individen (Fahlke & Johansson, 2007). Femfaktormodellen eller på engelska Big Five, är en modell inom egenskapsteori som förklarar en individs personlighetsegenskaper genom fem övergripande dimensioner (McCrae &
John, 1992). Dessa fem personlighetsegenskaper är: neuroticism, extraversion, vänlighet, samvetsgrannhet och öppenhet (Kajonius & Dåberman, 2020). En individs personlighet är en kombination av dessa fem dimensioner. Det är även viktigt att påpeka att femfaktormodellen innebär att varje individ besitter unika nivåer av respektive personlighetegenskap. Ingen person är antingen eller avseende en given egenskap, utan alla har istället mer eller mindre av de olika egenskaperna (Costa & McCrae, 2003). Användningen av femfaktormodellen ger möjlighet till att kartlägga individers personlighet då dessa egenskaper utgör grunden för personliga motivationsdrifter, vilket därmed ger möjlighet att förutsäga känslor, tankar och beteenden (McCrae & John, 1992).
Dessa fem personlighetsdrag är alla olika till sin karaktär. Neuroticism kännetecknas av känslomässig reaktivitet (Kajonius & Dåberman, 2020), vilket innebär att personer med detta personlighetsdrag är benägna att uppleva negativa affekter såsom ilska, skam, ångest och depression. De tenderar även att tolka, ibland övertolka, situationer och blir lätt oroliga jämfört med personer med andra dominerande personlighetsdrag (McCrae & John, 1992). Neurotiska personer har dessutom svårare att hantera stress samt besitter en sämre förmåga att kontrollera sina impulser (McCrae & John, 1992). Eftersom neurotiska personer tenderar att bedöma situationer som hotfulla, vilket i kombination med mindre effektiv copingförmåga leder ofta till att stressen blir påtaglig (Vollrath, 2001). Låg grad av neuroticism innebär en mer känslomässigt stabil personlighet (Kajonius & Dåberman, 2020). Dessa personer är trygga i sig själva, tillitsfulla och mer jämna i humöret (McCrae & John, 1992).
Den andra personlighetsdimensionen är extraversion som kännetecknas av att personen är utåtriktad med en vilja att vara en del av sin omgivning (Kajonius & Dåberman, 2020). Extroverta personer är benägna att vara energiska och optimistiska. De tenderar att gilla andra människor samt föredrar att vara i större grupper. Extroverta anses vara uppmärksamma på andra, aktiva, pratsamma och ambitiösa (McCrae & John, 1992). Låg grad av extraversion är motsatsen, ofta synonymt med introversion. Introverta personer är mer inåtvända, reserverade och allvarliga samt föredrar att vara ensamma (McCrae & John, 1992).
Tredje personlighetsdimensionen är vänlighet som kännetecknas av motivationen att bygga relationer och viljan att komma överens med andra (Kajonius & Dåberman, 2020). Personer med denna egenskap är mer benägna att vara osjälviska, välvillig, sympatiska och hjälpsamma. De tenderar att förvänta sig att andra hjälper och är ivriga att samarbeta för att undvika konflikt.
Personer med låg grad av vänlighet är mer kritiska, skeptiska, stolta och tävlingslystna (McCrae
& John, 1992).
Fjärde personlighetsdimensionen är samvetsgrannhet som kännetecknas av uppgiftsfokusering och ansvarstagande (Kajonius & Dåberman, 2020). Personer med denna egenskap är benägna att genomföra planering och organisering samt slutföra uppgifter som de en gång påbörjat.
Samvetsgranna personer är mer benägna att vara viljestarka, prestera och ha hög självkontroll (McCrae & John, 1992). De tenderar även att vara målmedvetna och välorganiserade. De har höga ideal och strävar alltid efter att uppnå sina mål (Kajonius & Dåberman, 2020). Personer med låg grad av samvetsgrannhet kännetecknas av en lättsamhet, de är inte särskilt organiserade och ses ibland som slarviga (McCrae & John, 1992).
Slutligen, personlighetegenskapen öppenhet kännetecknas av ett intresse och nyfikenhet för omvärlden (Kajonius & Dåberman, 2020). Egenskapen innebär en benägenhet att uppskatta nya idéer och icke-konventionellt tänkande. Personer med egenskapen öppenhet är nyfikna och experimenterande (McCrae & John, 1992). De är fantasirik och har många intressen, i synnerhet konstnärliga intressen (Kajonius & Dåberman, 2020). Personer med låg grad av öppenhet är mer konservativa, traditionella och fast i sina vanor (McCrae & John, 1992).
Stress
6
Stress är ett begrepp som kan betyda olika saker för olika personer (You et al., 2020). Stress uppstår när det finns en obalans mellan de krav som omgivningen ställer och individens förmåga att bemästra dessa krav (Lazarus & Folkman, 1984). Eftersom stress är individuellt betingad kan en persons upplevelse av stress i en viss situation helt skilja sig från en annan individs upplevelse i samma situation (Almeida & Kessler, 1998). Samtidigt som en stresssor kan vara ett hot mot en människas hälsa, är inte alla stressorer negativa. Positiv stress innebär att stressoren bemästras på ett konstruktivt sätt vilket leder till att personen växer, dvs. personen lär sig nya färdigheter samtidigt som tilltron till den egna förmågan ökar (Lazarus & Folkman, 1984). Skadlig stress är förknippad med långvarig stress som kan leda till stressrelaterade sjukdomar såsom oro, nedstämdhet och utmattningssyndrom, speciellt om personen saknar tilltro till sin egen förmåga (Bolger & Zuckerman, 1995). En stressor kan beskrivas som en förändring eller ett hot som har kapaciteten att belasta eller överskrida de resurser som en person har (Wiklund Gustin, 2015).
Under en lång tid har den ledande modellen inom psykologisk stressforskning varit Lazarus transaktionsmodell. Modellen förklarar varför personer reagerar olika på stress och ses som en transaktion mellan individen och omgivningen (Lazarus & Folkman, 1984). Svaret ligger i hur personen tolkar och värderar stressorer samt sina möjligheter att handskas med dem, inte stressorerna i sig. Värderingen ligger till grund för hur personen sedan agerar. Alla de handlingar som någon gör för att bemästra stress, oavsett hur väl de fungerar, kallas för coping (Wiklund Gustin, 2015). Fokus i Lazarus transaktionsmodell ligger på individens kognitiva värderingar och tolkningar samt sättet att hantera situationer som upplevs vara stressande, även kallad coping (Andersson, 2009). Coping har ingen bra svensk översättning, men Lazarus och Folkman (1984) definierar coping som kognitiva och beteendemässiga ansträngningar att klara av specifika krav som bedöms svåra eller överstiga personens resurser. Transaktionsmodellen anses vara grunden till den forskning som bedrivs idag kring stress och stresshantering inom olika sammanhang (Vollrath, 2001). Lazarus och Folkman (1984) tar upp fyra olika copingstrategier som används för att hantera stressfulla situationer. Första strategin är problemfokuserad coping som handlar om att direkt försöka lösa eller minimera den stressfyllda situationen. Andra strategin är emotionsfokuserad coping, här försöker man minimera fysiska och mentala effekter av stressen genom att motionera eller fokuserar på avslappning. Tredje copingstrategin är omdefinierande coping, vilket innebär strategier som förändrar upplevelsen av problemet genom att stärka självförtroendet eller med hjälp av terapi förändra negativa tankar genom en kognitiv omstrukturering. Fjärde och sista copingstrategin som de lyfter är undvikande copingstrategier, dvs. strategier som verkar distraherande. Man ignorerar eller vägrar att tänka på problem eller låtsats som om de inte existerar. Detta kallas även för flyktbeteende och innebär att man vänder sig till överdriven konsumering av mat, rökning, alkohol eller andra droger för att hantera stressen (Lazarus & Folkman, 1984).
Personlighetens betydelse för stress
Hur mycket personligheten påverkar upplevelsen av stress varierar. Psykologisk stressforskning har länge varit en tradition inom personlighetspsykologin, där ett av de mest undersökta problemen berör personlighetsdimensioner som förutsäger ökad känslomässig reaktivitet under stressiga förhållanden (Vollrath, 2001). Tidigare studier visar att det finns kopplingar mellan personlighet och höga nivåer av stress (Bolger & Zuckerman, 1995). En koppling mellan
personlighetsdimensionen neuroticism och upplevd stress har även påvisats i ett flertal studier (Frost Ebstrup et al., 2011; Vollrath, 2001; You et al., 2020). Även en kombination av hög respektive låg grad av olika dimensioner kan påverka upplevelsen av stress (Vollrath, 2000).
Högskole- och universitetsåren anses vara en av de mest stressfulla perioderna i en persons liv och stressorer för studenter kan vara överdriven arbetsbelastning, press att uppnå höga betyg, ekonomiska påfrestningar liksom övergången från gymnasieskola till eftergymnasial utbildning, som till exempel högskole- eller universitetsutbildning (Eisenbarth, 2019). Vad gäller könsskillnader i upplevelsen av stress visar flertal studier att kvinnor upplever stress i större utsträckning än män (Eisenbarth, 2019; Frost Ebstrup et al., 2011; You et al., 2020). Detta kan kopplas till det faktum att kvinnor i allmänhet runtom i världen rapporterar högre nivåer av kronisk stress samt bedömer sina livshändelser som mer negativa än vad män gör (Almeida &
Kessler, 1998; Lavoie & Douglas, 2011). Det finns inte lika mycket tidigare forskning kring huruvida personlighetsdimensioner inom femfaktormodellen korrelerar med upplevd stress, beroende på kön. Denna studie kan därför bidra till en ökad förståelse över hur upplevelsen av stress påverkas av personligheten beroende på kön, bland studenter.
Syfte
Syftet med denna studie är att undersöka om det finns något samband mellan personlighetsdimensioner inom Femfaktormodellen (neuroticism, extraversion, vänlighet, samvetsgrannhet samt öppenhet) och upplevd stress bland studenter.
Frågeställningar:
• Finns det ett samband mellan de fem personlighetsdimensionerna och upplevd stress rörande studenter?
• Hur ser ett eventuellt samband ut mellan de fem personlighetsdimensionerna och upplevd stress rörande studenter?
• Finns det några skillnader i upplevd stress beroende på kön?
Metod Respondenter
Ett strategiskt urval (Howitt, 2013) tillämpades då respondenterna var studerande vid Luleå tekniska universitetet (LTU). Det var sammanlagt 105 studenter från LTU som deltog i studien genom att besvara en webbaserad enkätundersökning. Respondenterna var både män (N=28) och kvinnor (N=77) i åldrarna 18 upp till 65 år. Studien drabbades inte av något externt bortfall då enkäten administrerats på internet och medverkan var frivillig. Studien drabbades inte heller av något internt bortfall då enkäten var formad på ett sätt där alla frågor var obligatoriska att besvara för att kunna gå vidare vilket medförde att respondenterna besvarade enkäten fullständigt eller avbröt/icke bevarade.
Enkät
Enkäten skapades genom Google Formulär. Den webbaserade enkätstudien bestod av en förstasida med kort bakgrundsinformation om examensarbetet och enkäten (se Bilaga), följt av
8
en inledande del med bakgrundsfrågor där kön och ålder efterfrågades. Därefter följde två frågebatterier, en mätning för personlighetsegenskaper och en mätning för upplevd stress.
För att mäta personlighetsegenskaper användes mätinstrumentet Big Five Inventory (BFI;
Zakrisson, 2010), vilket mätte egenskaperna (extraversion, öppenhet, samvetsgrannhet, vänlighet och neuroticism). Versionen av BFI som använts i denna studie har blivit utprövad för svenska förhållanden (Zakrisson, 2010) samt översatts från engelska till svenska vid Uppsala universitet (Claesson, Persson & Akrami, 2001, refererad i Zakrisson, 2010). Testet består av 44 påstående:
8 för extraversion, 9 för vänlighet, 9 för samvetsgrannhet, 8 för neuroticism och 10 för öppenhet.
Respondenten fick besvara varje påstående på en femgradig Likertskala från (1) ”stämmer absolut inte” till (5) ”stämmer absolut”. Ett exempel på ett påstående: ”Jag ser mig själv som någon som… Är pratsam” (se Bilaga). Beroende på skattningen representerar påståendet en grad av en viss dimension, i exemplet ovan: extraversion. För att sammanställa poängen vändes responsskalan på 16 av påståendena, därefter summerades poängen ihop på de påstående som utgör respektive personlighetsdimension.
För att mäta upplevd stress användes mätinstrumentet Perceived Stress Scale 14 (PSS-14; Cohen et al., 1983), vilket mätte i vilken grad respondenten den senaste månaden upplevt sitt liv som stressande. PSS har översatts från engelska till svenska av Institutet för Stressmedicin, Västra Götalandsregionen (Västra Götalandsregionen, 2012). PSS består av 14 frågor som handlar om hur ofta vissa känslor och tankar förekommit den senaste månaden. Ett exempel på en fråga:
”Hur ofta har du under den senaste månaden känt dig upprörd på grund av att något oväntat har inträffat?”. Respondenten besvarade varje fråga på en femgradig Likertskala från (0) ”Aldrig” till (4) ”Väldigt ofta” (se Bilaga). Svaren på varje fråga ges poäng från 0 till 4 där vissa frågor berör positiva upplevelser, medan andra berör negativa upplevelser. Svaren kodades sedan omvänt för positiva upplevelser på ett sådant sätt att höga poäng alltid motsvarar hög stress. Skalans psykometriska egenskaper har undersökts i ett antal studier och den ursprungliga engelska versionen har visat på god validitet och reliabilitet (Cohen et al., 1983).
Procedur
Enkäten administrerades som en länk på en hemsida avsedd för studenter som studerar vid LTU i april 2021. För att nå ut till fler respondenter tillfrågades några studenter om att vidarebefordra enkäten till studiegrupper, vänner och bekanta som studerar vid LTU. Enkäten publicerades som en länk där studenterna själva gick in och besvarade enkäten. Enkäten fanns tillgänglig att besvara i lite mer än två veckor. Datainsamlingen avslutades ungefär fyra veckor efter utskick. Innan deltagandet i enkäten fick respondenterna möjlighet att läsa en introduktion av undersökningen där syftet redogjordes för liksom en instruktion hur enkäten skulle fyllas i. Vidare informerades respondenterna om konfidentialitetsprincipen samt att deltagande var frivilligt.
Dataanalys
Datainsamlingen bearbetades i statistikprogrammet IBM SPSS Statistics version 25 (IBM Corp, 2017). Data studerades först genom beräkningar av medelvärde, standardavvikelsen, max- och minvärdet för att kunna generera en deskriptiv analys. Utifrån syftet att undersöka samband genomfördes Pearsons korrelationsanalys som beräknades mellan samtliga
personlighetsdimensioner och upplevd stress samt mellan kön och personlighetsdimensioner.
Avslutningsvis genomfördes ett t-test för att undersöka om det fanns någon skillnad mellan män och kvinnors upplevelse av stress. Resultaten ur korrelationsanalysen och t-test har beaktats med statistisk signifikans på p<.05.
Forskningsetiska övervägande
Denna studie grundar sig på Vetenskapsrådets (2002) fyra forskningsetiska principer;
informations-, samtyckes, konfidentialitets- och nyttjandekravet. Dessa fyra principer är enligt Vetenskapsrådet ett huvudkrav för forskning (Vetenskapsrådet, 2002). I enlighet med informationskravet fick respondenterna möjlighet att läsa en introduktion där syftet med studien redogjordes. Informationen innefattade beskrivning av arbetet: att detta är ett examensarbete som syftar till att undersöka om det finns ett samband mellan personlighetsdrag och upplevd stress.
Innan deltagandet i undersökningen fick respondenterna även beskrivet att medverkan är frivilligt. Vidare, enligt samtyckeskravet godkände respondenterna deras medverkan genom att gå in där enkäten blivit publicerad och frivilligt besvara den. På detta sätt godkände respondenten sitt deltagande och samtycke garanterades. I enlighet med konfidentialitetskravet upplystes respondenterna att medverkan var anonym samt att svaren från enkäten kommer behandlas med sekretess. Respondenten garanterades att svaren inte kommer att kunna kopplas till enskild person samt att data inte kommer spridas till obehöriga. Nyttjandekravet belystes genom att deltagarna blev informerad om att svaren från enkäten endast kommer vara till för denna studie.
Resultat
I Tabell 1 visas en översikt av den deskriptiva statistiken, där antal respondenter, min-, max-, medelvärden och standardavvikelse redovisas för upplevd stress samt för varje personlighetsegenskap.
Tabell 1
Deskriptiv statistik över studenternas skattningar på personlighetsdimensionerna och deras stressnivå.
N Min. Max. Medel Standardavv.
Upplevd stress 105 6 50 28,64 8,60
Neuroticism 105 12 37 24,50 5,57
Extraversion 105 14 40 25,93 6,04
Öppenhet 105 17 48 34,21 6,40
Vänlighet 105 18 43 34,76 5,02
Samvetsgrannhet 105 20 45 32,98 5,20
N=Antalet respondenter, Min.= lägsta totala skattningspoängen, Max.= största totala skattningspoängen
För att undersöka sambandet mellan personlighetsdimensionerna och upplevd stress genomfördes en korrelationanalys som redovisas i Tabell 2. Som går att avläsa, fanns det en positiv signifikant
10
korrelation mellan dimensionen neuroticism och upplevd stress (r=.662, p<.01). Vidare fanns det en personlighetsdimension som visade på en negativ signifikant korrelation med upplevd stress, det var extraversion (r=-.217, p<.05).
Tabell 2
Korrelationerna mellan studenternas upplevda stress och personlighetsdragen Upplevd
stress N E Ö V S
Upplevd stress
Neuroticism .662**
Extraversion -.217* -.300**
Öppenhet .077 -.201* .144
Vänlighet -.112 .017 .286** .213*
Samvetsgrannhet -.052 -.131 -.021 -.071 .073
*p <.05, **p <.01, N= Neuroticism, E=Extraversion, Ö= Öppenhet, V=Vänlighet, S=Samvetsgrannhet
För att närmare undersöka personlighetens betydelse för upplevd stress när det gäller kön undersöktes även dimensionerna och upplevd stress för män och kvinnor, var för sig.
Korrelationerna för kvinnorna redovisas i Tabell 3 och korrelationerna för männen redovisas i Tabell 4.
Tabell 3
Korrelationer för upplevd stress och personlighetsdimensioner bland kvinnor Kvinnor
(N=77) Upplevd
stress
N E Ö V S
Upplevd stress
Neuroticism .661**
Extraversion -.222 -.283*
Öppenhet .101 .206 .090
Vänlighet -.129 .068 .190 .206
Samvetsgrannhet -.134 -.227* -.029 -.113 .082 *p <.05, ** p <.01, N= Neuroticism, E=Extraversion, Ö= Öppenhet, V=Vänlighet, S=Samvetsgrannhet
Tabell 3 visar att det fanns en positiv signifikant korrelation mellan dimensionen neuroticism och upplevd stress (r=.661, p<.01). En korrelation som tyder på att kvinnor med hög neuroticism upplever hög stress.
Tabell 4
Korrelationer för upplevd stress och personlighetsdimensioner bland män Män
(N=28) Upplevd
stress
N E Ö V S
Upplevd stress
Neuroticism .621**
Extraversion -.250 -.398*
Öppenhet -.012 .169 .289
Vänlighet -.184 -.255
.538**
.224
Samvetsgrannhet -.020 -.058 -.052 .035 -.118
*p <.05, ** p <.01, N= Neuroticism, E=Extraversion, Ö= Öppenhet, V=Vänlighet, S=Samvetsgrannhet
I Tabell 4 går det att se en positiv signifikant korrelation mellan dimensionen neuroticism och upplevd stress (r=.621, p<.01). En korrelation som också tyder på att män med hög neuroticism upplever hög stress.
Vidare visade ett oberoende t-test att det fanns en signifikant skillnad mellan män (M=25.86, SD=9.30) och kvinnors (M=29.65, SD=8.15) medelvärden för upplevd stress (t =-2,029, DF=103, two-tailed p=.045). Resultatet visar att kvinnor skattade högre på upplevd stress än vad män gjorde.
Diskussion
Den här studien har behandlat personlighetsegenskaper utifrån femfaktormodellen och dess relation till upplevd stress. Målet för denna studie var att studera om och i så fall vilka egenskaper på dimensionsnivå som visar på ett samband med upplevd stress bland universitetsstudenter.
Resultatet från undersökningen visar att det finns signifikanta samband mellan personlighetdimensionerna och upplevd stress. Enligt korrelationsanalyserna finns det ett signifikant positivt samband mellan dimensionen neuroticism och upplevd stress, ett resultat som innebär ju högre grad av neuroticism, desto högre blir upplevelsen av stress. Korrelationsanalysen visar även ett svagt signifikant negativt samband mellan dimensionen extraversion och upplevd stress, ett resultat som innebär ju högre grad av extraversion, desto lägre upplevelse av stress.
Resultatet visar en skillnad mellan könen gällande upplevelsen av stress, kvinnor skattade högre i större utsträckning än vad män gjorde.
12
Resultatdiskussion
Resultatet visar att personligheten påverkar upplevelsen av stress. Neuroticism var den personlighetsdimensionen som visade ett tydligt samband med hög upplevd stress bland både män och kvinnor. Detta är ett intressant resultat eftersom tidigare forskning visar på liknande tendenser. Resultatet ligger i linje med Frost Ebstrup et al. (2011) studie som beskriver att neuroticism verkar vara ha den största effekten på upplevelsen av stress. Frost Ebstrup et al. menar att neuroticism fungerar som en medlare till stress, det vill säga uppstår negativa händelser i livet blir dessa händelser en drivkraft till stress. Motsatsen verkar för personlighetsdimensionen samvetsgrannhet, ju högre samvetsgrannhet en individ besitter desto lägre blir upplevelsen av stress. Detta menar Frost Ebstrup et al. kan bero på att samvetsgranna personer har bättre copingförmågor och därmed kan hantera stressen bättre (Frost Ebstrup et al., 2011). I och med att neuroticism kännetecknas av att vara känslomässigt instabil (Kajonius & Dåberman, 2020) och har en låg tolerans för stress (Zhang, 2012), kan detta vara en anledning till att individer med hög neuroticism är mer benägna till att uppleva stress (Kajonius & Dåberman, 2020). Sårbarheten mot stress kan leda till att stressen upplevs som överväldigande och svårhanterlig. Att stress upplevs som svårhanterlig kan bero på att neurotiska personer inte har tillräckligt med resurser för att hantera stressen. Detta skulle kunna förklaras utifrån att neurotiska personer använder undvikande copingstrategier som Lazarus och Folkman (1984) beskriver. Istället för att bemöta stressen med olika hanteringsförmågor väljer de istället att ignorera eller vägrar att tänka på problemet som orsakat stressen. Upplevelsen av stress kan variera beroende på tidpunkt i livet.
För studenter kan stressen vara påtaglig då deras vardag kan präglas av höga krav, press på akademisk prestation (You et al., 2020) och andra faktorer kopplat till studietiden.
Personlighetsdimensionen extraversion uppvisade en negativ signifikant korrelation med upplevd stress vilket innebär att personer med hög extraversion upplever mindre stress. Detta resultat kan tyda på att extroverta är bättre på att hantera stress än neurotiska individer. Extraversion kännetecknas av att vara bland annat utåtriktad och ambitiös samt ha bättre copingförmåga (Kajonius & Dåberman, 2020; McCrae & John, 1992). Egenskaper hos extroverta individer gör att de upplever situationer på ett annat sätt. De har mer positiva känslor (Mirhagi & Sarabian, 2016) vilket kan tolkas som en faktor till att de inte upplever situationer lika hotfulla och därmed inte blir lika stressade. Extroverta anses besitta mer aktiva copingstrategier jämfört med neurotiska. Detta kan tolkas som en anledning till att personer med personlighetsdraget extraversion inte är lika benägna att uppleva stress och om de upplever stress är dessa individer bättre på att hantera den på ett sätt att den inte blir överväldigande. En viktig faktor i upplevelsen av stress är precis som Lazarus och Folkman (1984) beskriver en persons kognitiva värderingar och tolkningar av stressorer. Varje person reagerar olika på stress och därför kan personlighetsegenskaper spela en stor roll i hanteringen av den. Då extraversion korrelerade negativt med upplevd stress kan detta vara kopplat till extrovertas optimism och ambitiösa egenskaper (Kajonius & Dåberman, 2020). Detta resultat skulle kunna tyda på att extroverta använder sig av problemfokuserad coping eller emotionsfokuserad coping (Lazarus & Folkman, 1984), de försöker direkt lösa eller minimera den stressfyllda situationen.
Sett till skillnader mellan könen är kvinnorna i denna studie en aning mer stressade än män. Detta överensstämmer med tidigare forskning (Almeida & Kessler, 1998; Frost Ebstrup et al., 2011;
Lavoie & Douglas, 2011; You et al., 2020) som visar att kvinnor i allmänhet upplever mer stress än män. I denna studie skattade kvinnliga studenter högre på upplevd stress. Könsskillnader i denna studie skulle kunna bero på att män och kvinnor uppfattar en stressande situation på olika sätt. Det skulle kunna vara att män generellt inte upplever de stressorer som existerar inom universitets- och högskolemiljöer lika allvarligt som kvinnor gör eller att män på ett mer effektivt sätt klarar av att hantera de stressande situationerna (Almeida & Kessler, 1998; Eisenbarth, 2019;
Lazarus & Folkman, 1984). Vad detta kan bero på har inte undersökts i denna studie men det kan finnas ett flertal orsaker.
Ytterligare något som skulle kunna ha påverkat resultatet är just de olika stressorerna som Eisenbarth (2019) lyfter fram bland studenter. En av stressorerna är överdriven arbetsbelastning.
Under mer intensiva studieperioder kan studenter känna av denna stressor mer och under lugnare studieperiod skulle de kunna känna av denna stressor mindre. Det är därför en möjlighet att de undersökta respondenterna skulle ge andra svar under andra delar av studietiden för att de upplever stressen annorlunda.
Sammantaget bekräftar resultatet från den här undersökningen idén om att personlighetsdimensioner påverkar upplevelsen av stress, i synnerhet dimensionen neuroticism.
Neuroticism utgör en sårbarhet mot stress vilket kan göra att upplevelserna av stress uppfattas som mer påtaglig och okontrollerad.
Metoddiskussion
Valet av insamlingsmetod innebär många fördelar men även en del begränsningar. Fördelar med enkätundersökning är möjligheten till en bredare urvalsgrupp. Enkäter medför inte heller en intervjuareffekt, i synnerhet om enkäten är webbaserad (Bryman, 2018). Intervjueffekten innebär att svaren skulle kunna påverkas av intervjuarens egenskaper eller identitet, en effekt som försvinner vid webbaserade enkäter (Bryman, 2018). En annan fördel med webbenkät är att respondenterna inte av misstag hoppar över någon fråga. Enkäten i denna studie var utformad på ett sätt så att alla frågor för varje frågebatteri hamnade på samma sida, detta för att göra besvarandet enklare och för att frågorna skulle besvaras i rätt ordning. Hemsidan för enkäten fungerade även på mobiltelefoner vilket kan ha gjort att fler studenter valde att svarade på den. Enkäter kommer också med en del begränsningar. Med enkäter som insamlingsmetod förloras djupet av innehållet då möjligheten till att ställa följdfrågor försvinner, det vill säga respondenten får inte möjligheten till att förklara eller fördjupa sina svar. En annan begränsning med enkäter som administreras via internet är att man aldrig kan veta riktigt säkert vem som besvarar enkätfrågorna. Detta är ett problem då vissa webbanvändare är benägen att anta olika identiteter på nätet (Bryman, 2018). I och med att denna enkätundersökning har administrerats på en hemsida avsedd för studenter via LTU är förutsättningen att det är den gruppen som har besvarat enkäten, även om enkäten inte innehöll någon fråga om respondenterna studerade.
Eftersom enkäten har självskattningsskalor baseras resultaten på respondenternas subjektiva upplevelse. Självskattningsskalor ger i många fall de bästa svaren på en personlighet men dessa skalor medför också en del begräsningar. Det finns en möjlighet att respondenten svarar mer önskvärt än sanningsenligt. Detta kan innebära att respondenten besvarade mer hur man vill
14
framstå än hur man egentligen är, därför kräver självskattning god kunskap om en själv men besitter alla den förmågan? En fråga man bör ha i åtanke vid användning av självskattningsmetoder.
Styrkor med den här studien är att välbeprövade instrument har använts i enkätundersökningen, BFI (Zakrisson, 2010) och PSS (Cohen et al., 1983). Både BFI och PSS anses vara lämpliga instrument för studier lik den föreliggande studien, då tidigare forskning har visat att dessa instrument är stabila över flera grupper (Cohen et al., 1983; Zakrisson, 2010). Det talar för att instrumenten uppnår både validitet och reliabilitet. BFI bedöms även ha en god validitet då påståendena för varje personlighetsdimension mäter egenskaper för varje dimension (Zakrisson, 2010). Zakrisson (2010) förklarar i sin utprövning av BFI för svenska förhållanden, att reliabiliteten för BFI är tillräckligt god för att användas på gruppnivå, men är dock inte tillräckligt god för att kunna göra individuella prediktioner och använda som underlag för beslut om enskilda individer. Däremot går det att diskutera mätningen av personligheten i studien då det finns flertal andra mått att använda vid studier som denna. McCrae och John (1992) menade att dessa egenskaper utgör en grund för personliga motivationsdrifter och är konsekventa mönster i personligheten vilket i sin tur är direkt kopplad till beteende, att de till grunden härstammar från specifika respons i specifika situationer (McCrae & John, 1992). Detta innebär att resultatet från personlighetstester i denna studie skulle möjligen kunna tänkas härledas till andra bakomliggande variabler. Beroende på dagsform, kurs, läsperiod eller andra händelser i undersökningen skulle svaren kunnat sett annorlunda ut om undersökningen hade ägt rum vid en annan tidpunkt eller i ett annat sammanhang. Något som skulle vara troligt bland studenter eftersom arbetsbelastningen varierar beroende på tidpunkt i utbildning.
Andra styrkor med att använda utarbetade formulär som BFI och PSS, är att de är lämplig att använda när stickprovet är stort eftersom tidsåtgången att samling in data blir kortare jämfört med insamling av intervjuer. Stickprovet i den här studie var relativt stort (N = 105), däremot var fördelning av män och kvinnor inte lika jämn vilket påverkar generaliserbarheten. Fördelningen mellan könen skulle kunnat ha förbättrats genom att skicka ut enkäten till lika många studenter av varje kön för att öka möjligheten till att generalisera resultatet till en större population.
Slutsatser
Svaret på första forskningsfrågeställningen i denna studie om det finns ett samband mellan de fem personlighetsdimensionerna och upplevd stress rörande studenter blir att det finns ett samband.
Korrelationstudier visar endast samband och inte kausalitet vilket gör det omöjligt att förklara vilka variabler som påverkar eller påverkades av andra i denna studie. Detta samband visade däremot att personlighetsdimensionen neuroticism hade starkast samband med upplevd stress bland studenter. Vad gäller forskningsfrågan om könsskillnader, finns det skillnader vad gäller upplevelsen av stress. I denna studie upplevde kvinnliga studenter stress i större utsträckning än manliga, ett resultat som kan bero på flera faktorer men som inte har undersökts i den här studien.
Den här studien anses bidra med en bättre förståelse för personlighetens betydelse för upplevelsen av stress, där neuroticism var den starkaste komponenten bland både män och kvinnor i deras upplevelse av stress.
Fortsatt forskning
Intressant fortsatt forskning inom detta område skulle vara att genomföra en inomgruppsdesign med samma urvalsgrupp för att studera personligheten och upplevd stress under en längre tid.
Studenterna skulle få besvara samma enkät vid två tillfällen under sin utbildning. I början av sin studietid samt vid slutet av sin utbildning. Då denna studie har undersökt personlighetsegenskaper på dimensionsnivå skulle det även vara intressant att gå djupare in och undersöka på facettnivå.
Detta skulle visa på personlighetens stabilitet samt personlighetens påverkan på stress under en längre period. Alternativ fortsatt forskning skulle vara att utföra semistrukturerade intervjuer som komplement till personlighetstester för att undersöka bakomliggande orsaker och stressorer till den upplevda stressen som studenter möjligen upplever.
16
Referenser
Almeida, D. M., & Kessler, R. C. (1998). Everyday stressors and gender differences in daily distress. Journal of Personality and Social Psychology, 75(3), 670-680.
https://doi.org/10.1037/0022-3514.75.3.670
Andersson, S. I. (2009). Hälsopsykologi (2 uppl.). Studentlitteratur.
Bryman, A. (2018). Samhällsvetenskapliga metoder (3 uppl.). Liber.
Cervone, D., & Pervin, L. A. (2014). Personality psychology (12 uppl.). Wiley.
Cohen, S., Kamarck, T. & Mermelstein, R. (1983). A gobal measure of perceived stress.
Journal of Health and Social Behavior, 24(4), 385-396. https://doi.org/10.2307/2136404 Eisenbarth, C. A. (2019). Coping with stress: gender differences among college students.
College Student Journal, 53(2), 151-162. Article 01463934
Frost Ebstrup, J., Falgaard Eplov, L., Pisinger, C., & Jørgensen, T. (2011). Association between the five factor personality traits and perceived stress: is the effect mediated by general self- efficacy? An international journal, 24(4), 407-419.
https://doi.org/10.1080/10615806.2010.540012 Gråberg, I. (29 april 2009). Stress. Psykologiguiden.
https://www.psykologiguiden.se/rad-och-fakta/symtom-och-besvar/psykisk-ohalsa/stress Howitt, D. (2013). Introduction to Qualitative Methods in Psychology (2 uppl.). Pearson.
IBM Corp. (2017). IBM SPSS Statistics for Windows, Version 25.0. Armonk, NY: IBM Corp.
Kajonius, P., & Dåberman, A. (2020). Vem är du? Den moderna forskningen om Big Five. Fri Tanke.
Lavoie, J. A. A., & Douglas, K. S. (2011). The perceived stress scale: evaluating configural, metric and scalar invariance across mental health status and gender. Journal of Psychopathology and Behavioral Assessment, 34(1), 48–57. https://doi:10.1007/s10862-011-9266
Lazarus, R. S., & Folkman, S. P. (1984). Stress, Appraisal, and Coping. Springer Publishing Company.
McCrae, R. R., & Costa, P. T. (2003). Personality in Adulthood: A five-factor theory perspective (2 uppl.). The Guilford Press.
McCrae, R. R., & John, O. P. (1992). An introduction to the five-factor model and its applications. Journal of Personality, 60(2), 172–215. https://doi.org/10.1111/j.1467- 6494.1992.tb00970.x
Memmott-Elison, M. K., Yu, M., Maiya, S., Dicus, J.L., & Carlo, G. (2020). Relations between stress, coping strategies, and prosocial behavior in US Mexican college students.
Journal of American College Health, Article 07448481.
https://10.1080/07448481.2020.1817035
Niazi, S., & Mehmood, B. (2017). Personality traits as predictor of self-esteem of university students: moderating role of openness to experience. Journal of Behavioural Sciences, 27(2), 102–119, Article 1028–9097.
Onieva-Zafra, M. D., Fernandez-Munoz, J. J., Fernandez-Martinez, E., Garcia-Sanchez, F. J., Abreu-Sanchez, A., & Parra-Fernandez, M. L. (2020). Anxiety, perceived stress and coping strategies in nursing students: a cross-sectional, correlational, descriptive study. BMC Medical Education, 20(1), Article 14726920. https://doi.org/10.1186/s12909-020-02294-z
Schneiderman, N., Ironson, G., & Siegel, S. D. (2005). Stress and health: psychological, behavioral, and biological determinants. Annual Review of Clinical Psychology, 1(1), 607- 628. https://doi:10.1146/annurev.clinpsy.1.102803.144141
Van Berkel, K., & Reeves, B. (2017). Stress among graduate students in relation to health behaviors. College Student Journal, 51(4), 498-510.
Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom samhällsvetenskaplig forskning.
Hämtad 14 april, 2021, från https://www.vr.se/analys/rapporter/vara-rapporter/2002-01-08- forskningsetiska-principer-inom-humanistisk-samhallsvetenskaplig-forskning.html
Vollrath, M. (2000). Personality and hassles among university students: a three-year longitudinal study. European Journal of Personality, 14, 199–215.
https://doi.org/10.1002/1099-0984(200005/06)14:3<199::AID-PER372>3.0.CO;2-B Västra Götalandsregionen (2012). PSS-14.
https://mellanarkivoffentlig.vgregion.se/alfresco/s/archive/stream/public/v1/source/available/
SOFIA/HOS1697-550018648-18871/SURROGATE/PSS-14%20ISM.pdf Wiklund Gustin, L. (2015). Psykologi för sjuksköterskor. Studentlitteratur.
You, M., Laborde, S., Dosseville, F., Salinas, A., & Allen, S. M. (2020). Associations of chronotype, Big Five, and emotional competences with perceived stress in university students.
Chronobiology International, 37(7), 1090–1098.
https://doi.10.1080/07420528.20.20.17.52.705
18
Zakrisson, I. (2010). Big Five Inventory (BFI): Utprövning för svenska förhållanden. Mid Sweden University, Avdelning för psykologi, Institutionen för samhällsvetenskap.
https://www.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A351828&dswid=-5147 Zhang, L.-F. (2012). Personality traits and occupational stress among Chinese academics.
Educational Psychology, 32(7), 807–820. https://doi.org/10.1080/01443410.2012.746641
Bilaga
Enkätformulär
Hej!
Jag har påbörjat mitt examensarbete inom kandidatprogrammet i psykologi och kommer undersöka om det finns samband mellan personlighetsdrag inom Femfaktormodellen och upplevd stress bland studenter. Enkäten består av två delar: första delen berör personligheten och innefattar 44 påståenden där Du tar ställning till vad Du tycker. Andra delen berör stress och innehåller 14 påståenden, där Du tar ställning till hur du upplever stress i olika situationer.
Din medverkan är anonym och frivillig. Jag kommer att rapportera svar generellt och som statistik i mitt examensarbete. Dina svar kommer därmed inte kunna spåras tillbaka till dig som person och ingen kommer att kunna se vad just du har svarat.
Enkäten tar cirka 10 minuter att besvara. Vid frågor eller funderingar, mejla eller ring mig på:
nathar-7@student.ltu.se eller XXXXXXXXXX Med vänliga hälsningar,
Nathalie Funck Harnesk
Bakgrundsfrågor:
1. Kön 2. Ålder
Del 1 - The Big Five Inventory
Här är ett antal egenskaper som kanske eller kanske inte stämmer in på dig. Instämmer du till exempel i att du är någon som tycker om att umgås med andra? Vänligen ange hur mycket påståendet stämmer eller inte stämmer in på just dig. Svara utan att tänka efter för mycket.
1. Stämmer absolut inte 2. Stämmer ganska dåligt 3. Stämmer varken bra eller dåligt
4. Stämmer ganska bra 5. Stämmer absolut Jag ser mig själv som någon som….
1. Är pratsam 23. Tenderar att vara lat
2. Tenderar att hitta fel hos andra 24. Är känslomässigt stabil, blir inte upprörd så lätt 3. Gör ett grundligt jobb 25. Är uppfinningsrik
4. Är deprimerad, nere 26. Har en självhävdande personlighet 5. Är originell, kommer med nya idéer 27. Kan vara kall och distanserad
6. Är reserverad 28. Framhärdar tills uppgiften är slutförd 7. Är hjälpsam och osjälvisk mot andra. 29. Kan vara lynnig
8. Kan vara något vårdslös 30. Värdesätter konstnärliga, estetiska upplevelser 9. Är avspänd, hanterar stress väl 31. Är ibland blyg, hämmad
10. Är nyfiken på många olika saker 32. Är omtänksam och vänlig mot nästan alla 11. Är full av energi 33. Gör saker effektivt
12. Startar gräl med andra 34. Förblir lugn i spända situationer 13. Är pålitlig i arbetet 35. Föredrar rutinarbete
14. Kan vara spänd 36. Är utåtriktad, sällskaplig 15. Är sinnrik, en djup tänkare 37. Är ibland ohövlig mot andra 16. Sprider mycket entusiasm 38. Gör upp planer och fullföljer dem 17. Har en förlåtande läggning 39. Blir lätt nervös
18. Tenderar att vara oorganiserad 40. Tycker om att reflektera, leka med idéer 19. Oroar mig mycket 41. Har få konstnärliga intressen
20. Har livlig fantasi 42. Tycker om att samarbeta med andra 21. Tenderar att vara tystlåten 43. Blir lätt distraherad
22. Är i allmänhet tillitsfull 44. Har en utvecklad smak för konst, musik eller litteratur
Del 2 - Percieved Stress Scale (PSS-14)
Frågorna i den här delen av enkäten handlar om dina känslor och tankar under den senaste månaden. För varje fråga uppmanas du att ange ditt svar genom att ange det som motsvarar hur ofta du känt eller tänkt på ett särskilt sätt.
Även om en del av frågorna liknar varandra finns det skillnader mellan dem och du bör
behandla varje fråga separat. Det bästa är att besvara frågorna ganska snabbt. Det betyder att du inte ska försöka räkna antalet gånger du känt på ett särskilt sätt utan snarare ange det alternativ som känns som en rimlig uppskattning.
0. Aldrig 1. Nästan aldrig
2. Ibland 3. Ganska ofta 4. Väldigt ofta
Aldrig Nästan Ibland Ganska Väldigt
aldrig ofta ofta
0 1 2 3 4
1. Hur ofta har du under den senaste månaden känt dig upprörd på grund av att något oväntat har inträffat?
O O O O O
2. Hur ofta har du under den senaste månaden känt att du inte kunnat kontrollera viktiga saker i ditt liv?
O O O O O
3. Hur ofta har du under den senaste månaden känt dig
nervös och stressad? O O O O O
4. Hur ofta har du under den senaste månaden
framgångsrikt hanterat vardagsproblem och irritationsmoment?
O O O O O
5. Hur ofta har du under den senaste månaden känt att du effektivt kunnat hantera viktiga förändringar som inträffat i ditt liv?
O O O O O
6. Hur ofta har du under den senaste månaden känt tilltro till din egen förmåga att hantera personliga problem?
O O O O O
7. Hur ofta har du under den senaste månaden känt att saker
och ting gått din väg? O O O O O
8. Hur ofta har du under den senaste månaden tyckt att du inte kunnat klara av allt du skulle ha gjort?
O O O O O
9. Hur ofta har du under den senaste månaden kunnat kontrollera irritationsmoment i ditt liv?
O O O O O
10. Hur ofta har du under den senaste månaden känt att du har haft kontroll på saker och ting?
O O O O O
11. Hur ofta har du under den senaste månaden blivit arg på saker som har hänt och som du inte kunnat kontrollera?
O O O O O
12. Hur ofta har du under den senaste månaden kommit på dig själv med att tänka på saker som du måste göra?
O O O O O
13. Hur ofta har du känt under
den senaste månaden haft kontroll över hur du använder din tid?
O O O O O
14. Hur ofta har du under den senaste månaden tyckt att svårigheter har tornat upp sig så mycket att du inte kunnat hantera dem?
O O O O O
Öppen fråga:
Finns det något mer du vill tillägga?
Tack för din medverkan!
