Sambandet mellan personlighetsdimensioner och upplevd stress på arbetsplatser
Skogberg, Jeanette Örebro Universitet
Sammanfattning
Syftet med studien var att undersöka samband mellan personlighetsdimensioner och upplevd stress på arbetsplatser utifrån fem-faktormodellen samt krav-kontrollmodellen. 128 deltagare deltog i enkätundersökningen; 58 män och 66 kvinnor mellan åldern 20-69 år. Studien var en tvärsnittsstudie med självskattningsfrågor och urvalet gjordes genom ett bekvämlighetsurval. Enkäterna besvarades på arbetsplatser i Örebro, Eskilstuna, Västerås och Stockholm. Tidigare forskning påvisar samband mellan personlighet och stress, men få undersöker detta utifrån krav-kontroll-stödmodellen. Föreliggande studie undersöker detta utifrån graden av krav och kontroll. T-test visade skillnader utifrån kön, envägs ANOVA visade skillnader i yrkestitel och ålder. Korrelationsanalyser visade positivt samband mellan krav och upplevd stress samt negativt samband mellan kontroll och upplevd stress. Resultatet visade positivt samband mellan agreeableness, openness, conscientiousness och krav samt positivt samband mellan openness och kontroll.
Nyckelord. Personlighetsdimensioner, fem-faktormodellen, upplevd stress, krav-kontrollmodellen.
Handledare: Mats Liljegren Psykologi C
The Correlation Between Personality Traits and Perceived Stress at work places
Skogberg, Jeanette Örebro University
Abstract
The purpose of the study was to examine correlations between personality traits and perceived stress at work places based upon the Five Factor model and demand-control model. 128 participants attended; 58 men and 66 women aged 20-69 years. The study was cross-sectional with self-report measures and convenience sampling. Surveys were answered at work places in Örebro, Eskilstuna, Västerås and Stockholm. Previous research show correlations between personality and stress, but few examine this through the demand-control-support model. Present study examine this through the demand-control model. T-test showed differences between gender, one-way ANOVA showed differences in occupation and age. There was a positive correlation between demand and perceived stress and a negative correlation between control and perceived stress. The results showed positive correlations between agreeableness, openness, conscientiousnness and demand, positive correlations between openness and control.
Keywords: Personality traits, Five Factor model, perceived stress, demand-control model.
Sambandet mellan personlighetsdimensioner och upplevd stress på arbetsplatser Stress är idag en av de vanligaste åkommorna uppkomna i arbetslivet. För att minska risker för stress behövs en ökad förståelse och kunskap över de förhållanden som kan leda till stress (Arbetsmiljöupplysningen, 2014). Trots samma nivå av stress på arbetsplatser finns det individuella skillnader i hur denna upplevs (Auerbach & Gramling, 1998), där av ämnar denna studie att undersöka faktorerna personlighet och upplevd stress på arbetsplatser.
Arbetsrelaterad stress har fysiologiska, psykologiska och beteendemässiga konsekvenser. Fysiologiska symtom innefattar bland annat trötthet, magproblem, huvudvärk och oregelbundna hjärtslag. Psykologiska symtom är exempelvis ångest, depression, panikattacker och sömnlöshet. De beteendemässiga symtomen innefattar sämre prestation och koncentration på arbetsplats, ökad röknings- och alkoholkonsumtion, isolation och uppsägningar (Wainwright & Calnan, 2002). Dessa konsekvenser leder till en sämre arbetsmiljö (Cooper, Dewe & O’Driscoll, 2001). Då stress på arbetsplatser leder till fysiologiska, psykiska och beteendemässiga konsekvenser för individen behövs på så vis ytterligare kunskap för att kunna förbättra hälsan på arbetsplatser och arbetsmiljön.
Stress definieras som en negativ emotionell upplevelse med fysiologiska reaktioner på grund av stressfyllda stimuli, så kallade stressorer (Taylor, 2012). Detta uppkommer genom en upplevd obalans mellan de krav som ställs och de resurser som behövs för att handskas med situationen, där arbetsuppgifter är ett exempel på vardagliga stressorer (Karasek & Theorell, 1990). Stressorer kategoriseras ytterligare som akuta eller kroniska. De akuta sker med en tydlig start- och slutpunkt och de kroniska pågår utan återhämtning (Auerbach & Gramling, 1998). Genom kognitiva värderingar bedömer individen huruvida situationen är betydelsefull samt överlägger vilka konsekvenser som kan uppstå (Folkman, Lazarus, Dunkel-Schetter, De-Longis & Gruen, 1986). Stress upplevs då som en obalans mellan individen och omgivningen (Kaufmann & Kaufmann, 2010). Den fysiologiska reaktionen av
stress sker direkt när nervsystemet reagerar på stressande eller hotande stimuli (Auerbach & Gramling, 1998). Vid stress förbereder sig kroppen på att fäkta eller fly, vilket är en fysiologisk försvarsmekanism mot yttre hot (Taylor, 2012). Hjärtat, lungorna, hjärnan och blodet förses med adrenalin för att kunna konfrontera dessa situationer (Wainwright & Calnan, 2002). Beroende på mängden stressorer, hur de är relaterade i tid, hur betydelsefull situationen är samt utifrån ”fäkta eller fly”-responsen upplever därmed individen stress som fysiologisk reaktion i olika grad.
Krav-kontroll-stödmodellen
Krav-kontroll-stödmodellen (hädanefter krav-kontrollmodellen) är en stressmodell som består av tre faktorer: krav, kontroll samt socialt stöd. Dessa interagerar med varandra och påverkar individens upplevda stressnivå utifrån kombinationen av arbetskrav, kontroll över arbetsuppgifter samt socialt stöd på arbetsplatser (Karasek, 1979; Karasek & Theorell, 1990). Arbetskrav står för de krav som ställs på individen såsom oförutsedda arbetsuppgifter, mängden arbetsuppgifter, arbetstimmar och deadlines. Kontroll innebär inflytande över arbetet, utveckling samt möjlighet att fatta beslut i arbetet (Karasek & Theorell, 1990). Socialt stöd på arbetsplatser syftar på social interaktion som upplevs hjälpande av både arbetskamrater och chefer. Detta begrepp innefattar sociala interaktioner som motverkar psykologiska stressorer på arbetsplatser vilket främjar hälsoeffekterna av stress (Johnson & Hall, 1988).
Arbetet delas in i fyra olika kategorier enligt krav-kontrollmodellen: högstressarbete, aktivt arbete, lågstressarbete samt passivt arbete (Karasek & Theorell, 1990). Höga krav och låg kontroll leder till hög stress, vilket definieras som ett högstressarbete. Individen utsätts för svåra arbetsuppgifter och har inte möjlighet att påverka arbetssituationen. Arbetet uppfattas som påfrestande och leder till psykiska och fysiologiska symtom av stress såsom depression, oro och sömnsvårigheter. Höga krav och hög kontroll leder däremot till ett aktivt arbete där
individen har en arbetsmiljö som är stimulerande och motiverande. Ett aktivt arbete innebär att individen kan planera sitt arbete och har hög kontroll över de krav som ställs trots krävande arbetsuppgifter. Låga krav och hög kontroll skapar låg stress där individen inte får tillräckligt med utmanande arbetsuppgifter. Detta definieras som ett lågstressarbete där individen upplever mindre stress. Låga krav och låg kontroll beror på brist av motiverande arbetsuppgifter och utmaningar, vilket leder till ett passivt arbete med låg produktivitet. Tidigare färdigheter och kunskaper glöms bort och på grund av låg kontroll kan inte individen möta eventuella krävande arbetsuppgifter (Karasek & Theorell, 1990). Utifrån interaktionen mellan krav, kontroll och socialt stöd upplever individen därmed mer eller mindre stress på arbetsplatser där en hög grad av socialt stöd främjar stress. Enligt krav-kontrollmodellen leder höga krav och låg kontroll till stress, höga krav och hög kontroll upplevs som ett motiverande arbete, låga krav och hög kontroll upplevs som mindre stressande samt låga krav och låg kontroll leder till ett passivt arbete.
Fem-faktormodellen
Fem-faktormodellen, FFM, utvecklades av McCrae och Costa (1987) vilket har blivit en välanvänd modell för att undersöka individens personlighet (Györkös, Becker, Massoudi, de Bruin & Rossier, 2012). Personlighet definieras som dimensioner av individuella skillnader utifrån tankar, känslor och beteenden (McCrae & Costa, 1990). De är hypotetiska psykologiska konstrukt vilka har en biologisk grund. Dessa dimensioner utvecklas över tid och anpassas efter miljön (McCrae, 2010; McCrae & Costa, 1995). Människans personlighet definieras enligt fem olika dimensioner utifrån fem-faktormodellen (Kaufmann & Kaufmann, 2010). Dessa benämns som neuroticism (emotionell instabilitet), extraversion (utåtriktning), agreeableness (vänlighet), openness to experience (öppenhet, intellektuell stimulans) samt conscientiousness (samvetsgrannhet) (McCrae & Costa, 1987).
Individer med hög grad av neuroticism upplever ofta negativa emotionella tillstånd såsom oro, ångest, nervositet och negativa tankar. De lider ofta av lågt självförtoende och osäkerhet, även depression är vanligt (McCrae & Costa, 1987). Vid hög grad av neuroticism upplever individer mer stress på arbetsplatser då det är svårare att hantera stressfyllda situationer (Györkös et al., 2012). Låg grad av neuroticism innebär att individen är lugn, avslappnad, självsäker och emotionellt stabil (Kaufmann & Kaufmann, 2010). Neuroticism mäts utifrån graden av stresstålighet, självförtroende samt humörinstabilitet. En neurotisk individ har därmed låg grad av stresstålighet, lågt självförtroende samt hög grad av humörinstabilitet (Bäccman & Carlstedt, 2010).
Hög grad av extraversion avser individer som är sociala, utåtriktade och optimistiska (McCrae & Costa, 1987). Till skillnad från neuroticism står det för positiva emotionella tillstånd. Låg grad av extraversion, introversion, tyder på att individer är reserverade, lugna, mer tillbakadragna och tystlåtna (Kaufmann & Kaufmann, 2010).
Agreeableness mäter medkänsla och samarbetsvillighet. Hög grad av agreeableness innebär att vara godtrogen, hjälpsam, snäll och tillitsfull (McCrae & Costa, 1987). Vid låg grad av agreeableness är individer manipulerande, misstänksamma, hänsynslösa och mindre samarbetsvilliga (Kaufmann & Kaufmann, 2010).
Individer med hög grad av openness karaktäriseras som toleranta, nyfikna, originella samt fantasifulla med breda intressen. Intresse för teoretiska idéer är förknippat med openness, vilket även präglas av kreativitet och förmågan att lösa problem (McCrae & Costa, 1987). Vid låg grad av openness har individen få intressen och beskrivs som traditionell, jordnära samt få egna idéer (Kaufmann & Kaufmann, 2010).
Conscientiousness mäter graden av motivation och målmedvetenhet. Hög grad av conscientiousness innebär att vara välorganiserad, punktlig, pålitlig och självdisciplinerad medan en låg grad av conscientiousness beskriver individer som opålitliga och oorganiserade
(Kaufmann & Kaufmann, 2010). Samtliga fem dimensioner beskriver individens personlighet utifrån graden av neuroticism, extraversion, agreeableness, openness samt conscientiousness. Genom att undersöka sambandet mellan personlighet och upplevd stress visar resultatet vilka individer med en viss personlighet, beskriven utifrån fem-faktormodellen, som har en ökad benägenhet att uppleva en situation som stressande.
Resultat av tidigare forskning (Cohen & Wills, 1985; Daniels & Guppy, 1994; Jonge, van Veghel, Shimazu, Schaufeli & Dormann, 2010; Luchman & González-Moralez, 2013) har visat att höga krav, låg kontroll över arbetsuppgifter samt lågt socialt stöd har ett samband med upplevd stress på arbetsplatser, där socialt stöd främjar stress och leder till välmående (Cohen & Wills, 1985). Tidigare forskning (Törnroos et al., 2013) har påvisat samband mellan personlighetsdimensioner och upplevd stress. I studien deltog 1372 deltagare på arbetsplatser och resultatet visade utifrån enskilda personlighetsdimensioner att hög neuroticism, låg extraversion, låg agreeeableness, låg conscientiousness samt låg openness var relaterat till hög upplevd stress. Hög neuroticism, hög openness och låg agreeableness var relaterat till höga krav. Däremot hade hög neuroticism, låg extraversion, låg agreeableness, låg conscientiousness samt låg openness ett samband med lägre kontroll. Utifrån interaktionen av personlighetsdimensionerna visade resultatet samband mellan hög neuroticism, låg openness samt låg conscientiousness och hög upplevd stress.
En tidigare studie (Grant och Langan-Fox, 2006) har undersökt sambandet mellan interaktionen av personlighetsdimensioner och upplevd stress. I studien deltog 211 chefer med resultat att låg neuroticism och hög extraversion predicerar lägre upplevd stress, medan hög neuroticism och låg conscientiousness predicerar högre upplevd stress. Detta ligger i linje med studien av Törnroos et al. (2013). Tidigare forskning (Györkös et al., 2012) har ytterligare undersökt sambandet mellan interaktionen av kultur, samtliga
personlighetsdimensioner och upplevd stress, vilket visade att det finns individuella skillnader i upplevd stress där personlighet var en påverkande faktor.
Det finns inte tillräckligt många studier som undersöker sambandet mellan personlighetsdimensioner utifrån fem-faktormodellen och upplevd stress utifrån krav-kontroll-stödmodellen (Törnroos et al., 2013). Då tidigare forskning (Cohen & Wills, 1985) har visat samband mellan upplevd stress och socialt stöd undersöker föreliggande studie endast personlighetsdimensioner och upplevd stress utifrån graden av krav samt kontroll.
Syftet med denna studie är att undersöka sambandet mellan personlighetsdimensioner och upplevd stress på arbetsplatser utifrån fem-faktormodellen och krav-kontrollmodellen. Frågeställningarna i föreliggande studie är om det finns samband mellan personlighetsdimensioner och upplevd stress, personlighetsdimensioner och krav samt personlighetsdimensioner och kontroll. Ytterligare frågeställning är om individer med hög grad av neuroticism upplever hög grad av stress på arbetsplatser.
Metod Deltagare
128 deltagare på arbetsplatser i Sverige deltog i enkätundersökningen. En av enkäterna exkluderades på grund av ofullständiga uppgifter då mer än fler än hälften av påståendena var obesvarade. Två deltagare besvarade inte ålder och en deltagare besvarade inte kön. Sammanlagt deltog därmed 127 i undersökningen med 58 män och 68 kvinnor mellan åldrarna 20 till 69 år (M = 44,51, SD = 11,43). Enkäterna besvarades av anställda på arbetsplatser i Örebro, Eskilstuna, Västerås samt Stockholm. Ett bekvämlighetsurval gjordes på grund av tidsbegränsning där arbetsplatser kontaktades utifrån författarens närhet samt kännedom.
Frågeformuläret som användes i studien härstammar utifrån två redan utformade och valida mätinstrument: QPSNordic (General Nordic Questionnaire for psychological and social factors at work) (Dallner et al., 2000) och PQ (Personality Questionnaire) (Bäccman & Carlstedt, 2010) med totalt 74 frågor och påståenden. Frågeformuläret bestod av tre delar där det första formuläret behandlade personuppgifter såsom kön, ålder, yrkestitel och anställningsform samt bestod av 11 frågor och påståenden hämtade från QPSNordic (Dallner et al., 2000). Det andra formuläret behandlade stress på arbetsplatser utifrån QPSNordic (Dallner et al., 2000). Det tredje formuläret behandlade personlighetsdimensioner med påståenden hämtade från PQ (Bäccman & Carlstedt, 2010). Reliabilitet mättes utifrån Cronbach’s alpha med samtliga resultat: krav (a = ,74), kontroll (a = ,83), positiva utmaningar (a = ,70), “stress resistance” (a = ,76), “self-confidence” (a = ,87), “temper instability” (a = ,89), extraversion (a = ,89), agreeableness (a = ,88), openness (a = ,85) samt conscientiousness (a = ,85). Upplevd stress operationaliserades utifrån interaktionen mellan höga krav och låg kontroll där 1 = låg upplevd stress och 5 = hög upplevd stress. Vidare operationaliserades upplevd stress utifrån medianvärde av variablerna krav (Md = 3,2) och kontroll (Md = 3,56) till kategorierna hög och låg där 1 = inte stressad och 2 = stressad. Neuroticism operationaliserades som låg grad av “stress resistance”, låg grad av “self-confidence” samt hög grad av “temper instability” där 1 = låg grad av neuroticism och 6 = hög grad av neuroticism. Vidare operationaliserades låg och hög grad av neuroticism utifrån medianvärde (Md = 4,68) till variabeln neurotisk där 1 = inte neurotisk och 2 = neurotisk. Den oberoende variabeln var personlighet och beroende variabeln upplevd stress.
Aspekter av arbete. Andra delen av formuläret bestod av 22 påståenden i en femgradig likertskala (1-5) och benämndes som aspekter av arbete där 1 = mycket sällan eller aldrig och 5 = mycket ofta eller alltid. Frågorna hämtades från formuläret QPSNordic (Dallner et al., 2000) och mätte upplevd stress utifrån krav-kontrollmodellen. Frågorna 12-21
mätte arbetskrav med påståenden som ”Måste Du arbeta i mycket högt tempo?”, 22-24 mätte positiva utmaningar i arbetet med påståenden som ”Tycker Du att ditt arbete är meningsfullt?” och 25-33 mätte kontroll i arbetet med påståenden som ”Kan Du själv bestämma din arbetstakt?”. Frågorna om positiva utmaningar i arbetet valdes att inte användas i analysen då detta inte var relevant för frågeställningarna.
Personlighet. Den tredje delen mätte de fem personlighetsdimensionerna utifrån fem-faktormodellen och påståendena hämtades från formuläret PQ (Bäccman & Carlstedt, 2010). Det bestod av 41 påståenden i en sexgradig likertskala (1-6) där 1 = instämmer inte alls och 6 = instämmer helt. Frågorna 34-74 behandlade de fem personlighetsdimensionerna med påståenden som “Kan arbeta under hård press.” (neuroticism), “Vill forma mina egna åsikter.” (openness), “Tar mig tid för andra.” (agreeableness), “Trivs i stora sällskap.” (extraversion) samt “Gör planer och håller mig till dem.” (conscientiousness). Frågorna 34-52 mätte neuroticism där 34-38 behandlade “stress resistance”, 39-45 “self confidence” och 46-52 “temper instability”. Frågorna 53-57 mätte openness, 58-62 agreeableness, 63-67 extraversion och 68-74 conscientiousness.
Procedur
En kvantitativ metod användes vilket undersöktes genom en tvärsnittsstudie. Deltagarna fick inledningsvis ett missivbrev där de informerades om studiens syfte och etiska aspekter, såsom att deltagandet var frivilligt och kunde avslutas när denne vill, anonymitet samt konfidentialitet i studien. Enkäten delades ut till totalt 128 deltagare på arbetsplatser, antingen personligen eller via mail genom en webbenkät med en anonymiserad kod för varje deltagare. Enkäten presenterades med information om frågeformuläret, syftet med studien, information om samtliga skalor och instruktioner över hur det skulle besvaras. Beräknad tid för att besvara enkäten var 10 till 15 minuter med en svarstid på en till två veckor. Testledaren samlade besvarade formulär i kuvert för att inte kunna identifiera svarsalternativ och
webbenkäter sammanställdes i Excel med tidpunkter som anonymiserad kod då de skickades in.
Statistiska analyser
De statistiska analyserna av det insamlade data analyserades kvantitativt i SPSS version 22. T-test användes för att jämföra eventuella skillnader mellan variablerna utifrån kön. Envägs ANOVA och post hoc tester genomfördes för att jämföra eventuella skillnader mellan variablerna utifrån ålder och yrkestitel. Korrelationsanalyser användes för att undersöka samband mellan variablerna, samt partiell korrelation utifrån kön. Chi2-test genomfördes för att undersöka neuroticism och upplevd stress.
Resultat
Frågeställningarna i föreliggande studie var om det finns samband mellan personlighetsdimensioner och upplevd stress, personlighetsdimensioner och krav samt personlighetsdimensioner och kontroll. Ytterligare frågeställning var om individer med hög grad av neuroticism upplever hög grad av stress på arbetsplatser. I studien användes variablerna upplevd stress, krav, kontroll samt neuroticism, extraversion, agreeableness, openness och conscientiousness.
Personlighetsdimensioner och upplevd stress
Utifrån Pearson’s r (se Tabell 2) visade resultatet inget signifikant samband mellan personlighetsdimensioner och upplevd stress.
Ytterligare signifikanta resultat: resultatet visade ett positivt signifikant samband mellan krav och upplevd stress (r = ,55, p < ,01) (se Tabell 2). Detta innebär att ju högre krav, desto högre upplevd stress har individen. Det förelåg även ett negativt signifikant samband mellan kontroll och upplevd stress (r = -,74, p < ,01). Ju högre kontroll, desto lägre stress upplever individen. Utifrån samtliga variabler visade endast krav och kontroll samband med upplevd stress.
Resultatet av t-testet utifrån kön påvisade signifikanta skillnader i agreeableness (t (124) = -3,46, p < ,01) där kvinnor har högre grad av agreeableness än män (se Tabell 3). Partiell korrelation mellan personlighetsdimensioner och upplevd stress, krav samt kontroll utifrån kön visade signifikanta samband mellan agreeableness, openness och conscientiousness. Det förelåg signifikanta samband mellan agreeableness och krav (r = ,25, p < ,05), openness och krav (r = ,34, p < ,001) openness och kontroll (r = ,22, p < ,01) samt conscientiousness och krav (r =, 18, p < ,05). Det förelåg även signifikanta resultat mellan upplevd stress och krav (r = ,56, p < ,001) samt upplevd stress och kontroll utifrån kön (r = -,74, p < ,001). Resultatet av t-testet och partiell korrelation utifrån kön visade därmed skillnader i personlighetsdimensionerna agreeableness, openness och conscientiousness samt upplevd stress, krav och kontroll.
Variansanalysen mellan samtliga personlighetsdimensioner utifrån ålder visade signifikanta skillnader i neuroticism (F (4,120) = 3,52, p < ,01). Beroende på ålder har individen olika grad av neuroticism (se Tabell 4). Vid post hoc test (Bonferroni) framkom signifikanta skillnader mellan deltagare mellan åldrarna 20-29 och 40-49, 50-59 samt 60-69 år. Resultatet visade även signifikanta skillnader i upplevd stress utifrån ålder (F (4,120) = 3,21, p < ,05). Post hoc test (Bonferroni) påvisade signifikanta skillnader mellan deltagarna mellan åldrarna 30-39 och 60-69 år. Det förelåg signifikanta skillnader mellan samtliga personlighetsdimensioner och yrkestitel (se Tabell 5): extraversion (F (5,119) = 4,81, p < ,001), agreeableness (F (5,119) = 3,76, p < ,01) samt openness (F (5,119) = 3,63, p < ,01). Det framkom även signifikanta skillnader mellan krav och kontroll utifrån yrkestitel: krav (F (5,119) = 6,53, p < ,001) och kontroll (F = (5,119) = 10,68, p < ,001). Post hoc test (Bonferroni) visade att extraversion, agreeableness och openness samt krav och kontroll har signifikanta skillnader utifrån yrkestitel. Av de fem personlighetsdimensionerna var det
endast neuroticism och upplevd stress som visade skillnader utifrån ålder. Utifrån yrkestitel fanns det skillnader i extraversion, agreeableness, openness samt krav och kontroll.
Personlighetsdimensioner och krav
Korrelationsanalysen (Pearson’s r) visade att det förelåg ett positivt signifikant samband mellan agreeableness och krav (r = ,22, p < ,05) (se Tabell 2). Detta innebär att vid högre grad av agreeableness upplever individen högre krav. Det fanns ett positivt signifikant samband mellan openness och krav (r = ,35, p < ,01). Vid högre grad av openness upplever individen högre krav. Det fanns även ett positivt signifikant samband mellan conscientiousness och krav (r = ,18, p < ,05) vilket betyder att vid högre grad av conscientiousness upplevs högre krav. Av samtliga personlighetsdimensioner visade agreeableness, openness och conscientiousness samband med krav.
Personlighetsdimensioner och kontroll
Pearson’s r visade ett positivt signifikant samband mellan openness och kontroll (r = ,22, p < ,01) (se Tabell 2). Resultatet innebär att vid högre grad av openness upplever individen högre grad av kontroll. Av de fem personlighetsdimensionerna var det endast openness som visade samband med kontroll.
Neuroticism och upplevd stress
Korrelationsanalysen (Pearson’s r) påvisade inget signifikant samband mellan neuroticism och upplevd stress (se Tabell 2). Resultatet av Chi2-testet mellan neurotisk och upplevd stress visade inget signifikant resultat. Hög grad av neuroticism visade sig inte leda till hög grad av upplevd stress.
Tabell 1
Medelvärde och standardavvikelse för upplevd stress, krav, kontroll samt de fem dimensionerna i fem-faktormodellen Medelvärde Standardavvikelse Upplevd stress 2,84 0,41 Krav 3,08 0,52 Kontroll 3,43 0,72 Neuroticism 2,36 0,60 Extraversion 4,22 1,08 Agreeableness 4,72 0,91 Openness 3,93 1,03 Conscientiousness 3,84 0,85 Tabell 2
Pearsonkorrelationer mellan samtliga fem personlighetsdimensioner och upplevd stress, krav samt kontroll Upplevd stress Krav Kontroll Neuroticism -,06 ,06 -,02 Extraversion ,11 ,16 ,00 Agreeableness -,15 ,22* ,00 Openness -,05 ,35** ,22** Conscientiousness -,16 ,18* -,05 Krav ,55** ,14 Kontroll -,74** ,14 Not. *p < ,05; **p < ,01
Tabell 3
Medelvärdesjämförelse mellan män och kvinnor utifrån samtliga fem personlighetsdimensioner, upplevd stress, krav, kontroll samt totalskalan med t-test
Män Kvinnor n M SD n M SD fg t Neuroticism 58 2,30 0,59 68 2,42 0,61 124 -1,16 Extraversion 58 4,11 1,17 68 4,29 0,99 124 -0,92 Agreeableness 58 4,42 0,94 68 4,96 0,82 124 -3,46*** Openness 58 4,04 0,94 68 3,86 1,09 124 0,99 Conscientiousness 58 3,80 0,85 68 3,87 0,85 124 -,47 Upplevd stress 58 2,80 0,37 68 2,87 0,43 124 -0,90 Krav 58 3,10 0,53 68 3,07 0,52 124 ,30 Kontroll 58 3,52 0,76 68 3,35 0,68 124 1,29
Not. n = antal deltagare; M = medelvärde; SD = standardavvikelse; fg = frihetsgrader. ***p < ,001
Tabell 4
ANOVA utifrån ålder av samtliga fem personlighetsdimensioner, upplevd stress, krav och kontroll samt post hoc
fg F n p Neuroticism 20-29 och 40-49 år 20-29 och 50-59 år 20-29 och 60-69 år 4 3,52 125a ,01 ,01 ,02 ,01 Extraversion 4 ,92 125 ,45 Agreeableness 4 ,69 125 ,60 Openness 4 ,75 125 ,56 Conscientiousness 4 1,85 125 ,12 Upplevd stress 30-39 och 60-69 år 4 3,21 125a ,02 ,02 Krav 4 2,22 125 ,07 Kontroll 4 1,28 125 ,28
Not. fg = frihetsgrader; n = antal deltagare. Upphöjda bokstäver indikerar signifikanta gruppskillnader, p < ,05, påvisade genom Bonferroni post hoc test.
Tabell 5
ANOVA utifrån yrkestitel av samtliga fem personlighetsdimensioner, upplevd stress, krav och kontroll samt post hoc
fg F n p Neuroticism 5 1,80 125 ,12 Extraversion 5 4,81 125a ,00 Agreeableness 5 3,76 125a ,01 Openness 5 3,63 125a ,01 Conscientiousness 5 1,79 125 ,12 Upplevd stress 5 2,08 125 ,07 Krav 5 6,53 125a ,00 Kontroll 5 10,68 125a ,00
Not. fg = frihetsgrader; n = antal deltagare. Upphöjda bokstäver indikerar signifikanta gruppskillnader, p < ,05, påvisade genom Bonferroni post hoc test.
Diskussion
Syftet med studien var att undersöka sambandet mellan personlighetsdimensioner och upplevd stress, krav samt kontroll på arbetsplatser utifrån fem-faktormodellen och krav-kontrollmodellen. Denna studie visar att personlighet har ett samband med krav och kontroll på arbetsplatser. Beroende på personlighetsdimensioner, kön, ålder och yrkestitel upplever individen stress i olika grad. Där av finns det ytterligare faktorer än personlighet som påverkar upplevd stress utifrån graden av krav och kontroll på arbetsplatser.
Tidigare forskning (Törnroos et al., 2013) visar att hög neuroticism, låg extraversion, låg agreeableness, låg openness och låg conscientiousness har ett samband med hög upplevd stress. Utifrån denna studie visar resultatet endast att höga krav och låg kontroll har ett samband med upplevd stress. Enligt studien gjord av Törnroos et al. (2013) har hög neuroticism, hög openness och låg agreeableness ett samband med höga krav samt hög neuroticism, låg extraversion, låg agreeableness, låg openness och låg conscientiousness har
ett samband med låg kontroll. Denna studie påvisar positivt samband mellan agreeableness och krav, men utan något signifikant samband med kontroll. Det finns även medelvärdesskillader i agreeableness utifrån kön där kvinnor har högre grad av agreeableness än män. Det är möjligt att detta kan förklaras genom biologiska skillnader. Enligt stressteorin tend-and-befriend utsöndrar kvinnor högre grad av hormonet oxytocin vid stress genom att ta hand om andra (Taylor, 2012). Individer med hög grad av agreeableness definieras som samarbetsvilliga, tillitsfulla och lojala (McCrae & Costa, 1987). Tidigare forskning (Judge, Heller & Mount, 2002) visar att individer med hög grad av agreeableness upplever högre tillfredsställelse på arbetet. På så vis kan det vara så att individer med hög grad av agreeableness upplever mindre stress trots höga krav på arbetsplatser.
Resultatet i studien visar även ett positivt samband mellan conscientiousness och krav, men utan något signifikant samband med kontroll. Conscientiousness kan möjligtvis fungera som en skyddande faktor mot stress. Eftersom individer med hög grad av conscientiousness är organiserade, planerande och noggranna utför dem uppgifter de blir ombedda att göra i tid och upplever på så vis inte lika hög grad av stress (McCrae & Costa, 1987). Tidigare forskning (Bartley & Roesch, 2011) visar att conscientiousness har ett samband med problemfokuserad coping vilket även kan ha ett samband med upplevd stress.
Denna studie påvisar inget signifikant samband mellan openness och upplevd stress, dock har openness positiva samband med krav och kontroll. Enligt krav-kontrollmodellen (Karasek & Theorell, 1990) definieras detta som ett aktivt arbete där individen har hög kontroll över arbetsuppgifter trots höga krav, där av upplever individen inte arbetet som stressande. Individer med hög grad av openness definieras som toleranta, nyfikna samt med förmågan att lösa problem (McCrae & Costa, 1987).
Studien visar inget samband mellan neuroticism eller extraversion och upplevd stress, krav samt kontroll. Däremot kan skillnader ses i neuroticism utifrån ålder. Beroende på ålder
har individen olika grad av neuroticism vilket denna studie bidrar med. Detta kan kopplas till ytterligare forskning som visar att graden av neuroticism minskar med åldern efter ungdomsåldern (Soto, John, Gosling & Potter, 2011). Ytterligare skillnader utifrån ålder kan ses i upplevd stress. Även detta kan ha att göra med att graden av upplevd stress minskar med åldern. Det finns även samband mellan agreeableness, openness samt conscientiousness och krav samt kontroll utifrån kön vilket bidrar till tidigare forskning (Törnroos et al., 2013). Det finns ytterligare skillnader i personlighetsdimensionerna extraversion, agreeableness och openness samt krav och kontroll utifrån yrkestitel. Då deltagarna i studien var från olika arbetsplatser är detta en förklaring till skillnaderna i graden av krav och kontroll, vilket kan vara en orsak istället för personlighetsdimensioner i sig.
Tidigare forskning (Grant & Langan-Fox, 2006; Törnroos et al., 2013) påvisar positivt samband mellan neuroticism och upplevd stress. Denna studie visar dock inget signifikant samband mellan neuroticism och upplevd stress, krav samt kontroll på arbetsplatser. En anledning till detta kan vara studiens urval, samt få deltagare med personlighetsdimensionen neuroticism (M = 2,36, SD = 0,60). Denna studie påvisar inget signifikant samband mellan extraversion och upplevd stress, krav samt kontroll. Detta ligger inte i linje med tidigare forskning (Grant & Langan-Fox, 2006; Törnroos et al., 2013) där individer med låg grad av extraversion upplever högre stress, samt hög grad av extraversion lägre stress. Resultatet i föreliggande studie visar inget signifikant samband mellan personlighetsdimensioner och upplevd stress vilket inte ligger i linje med tidigare forskning (Grant & Langan-Fox, 2006; Törnroos et al. 2013), dock finns det samband mellan personlighetsdimensioner och krav samt kontroll.
På grund av tidsbegränsning användes ett bekvämlighetsurval, därmed kontaktades endast arbetsplatser utifrån författarens kännedom eller närhet, vilket inte är ett randomiserat urval. Detta gör att resultatet inte kan generaliseras eller visa orsak-verkan. Tvärsnittstudier
har även begränsningar då data endast samlas in vid ett tillfälle, till skillnad från longitudinell studie där data samlas in vid två eller flera tillfällen och kan undersöka utveckling över tid. Även i detta fall var tidsbegränsning anledningen till val av design. Deltagare besvarade enkäter både skriftligen och genom en webbenkät. Denna skickades ut till arbetsplatser i och med tidsbrist och svårigheter att hitta deltagare. Vissa av deltagarna har inte svenska som modersmål, vilket kan ha påverkat tolkningen av frågorna. Ett större urval med randomisering är önskvärt för att kunna generalisera resultatet, samt jämföra exempelvis två större arbetsplatser med samma antal deltagare för att arbetsplatserna i sig inte ska kunna påverka resultatet. För att kunna predicera utfall övervägdes även regressionsanalyser, men på grund av litet urval var detta mindre lämpligt för att upprätthålla hög reliabilitet.
Självskattad data har svagheter såsom att deltagare vill framställa sig själva som “bättre” än de egentligen är, så kallad self-serving bias. Deltagare kan även förstå vilka svarsalternativ som de bör fylla i för att framstå som socialt önskvärda, så kallad social desirability bias. En annan svaghet är att deltagare kan ha svarat utifrån den känslan de hade innan de fyllde i enkäten och där av inte angett ett generellt svar. Ytterligare en svaghet är att formuläret PQ endast innefattar två beskrivningar av skalorna där 1 = instämmer inte alls…, och 6 = instämmer helt. Svarsalternativen kan då ha tolkats olika vilket påverkar resultatet. Eftersom det är en etablerad skala användes den standardiserade skalan.
Variablerna analyserades utifrån Kolmogorov-Smirnov för att testa normalfördelning, samt utifrån plots för att visa fördelningen. Data var inte helt normalfördelad utifrån samtliga variabler enligt Kolmogorov-Smirnov testet, där av användes både parametriska och icke-parametriska korrelationsanalyser. Parametriska korrelationsanalyser användes på grund av litet urval vilket kan ha påverkat normalfördelningen, eftersom plots visade en godtagbar fördelning utifrån variablerna.
En av styrkorna i studien är skalorna som användes i enkätundersökningen. De är väletablerade skalor med hög validitet och reliabilitet. Samtliga skalor är standardiserade och de valdes för att mäta variablerna utifrån fem-faktormodellen samt krav-kontrollmodellen. Genom hög innehållsvaliditet mäter skalorna det de avser att mäta. Utifrån Cronbach’s alpha visade samtliga frågor en hög intern reliabilitet. Ytterligare styrkor med studien är att det finns få studier som undersöker sambandet mellan personlighetsdimensioner och upplevd stress på arbetsplatser. Studien bidrar med ny information inom ämnet och kan därmed användas för att få djupare förståelse för faktorerna som påverkar graden av stress på arbetsplatser.
För att kunna få en bättre arbetsmiljö är det av stor betydelse att öka förståelsen för faktorer som kan öka stress på arbetsplatser och på så vis få djupare kunskap om hälsa i organisationer. Syftet med denna studie var att undersöka personlighetsdimensioner och upplevd stress på arbetsplatser utifrån graden av krav samt kontroll. Föreliggande studie visar att det finns samband mellan personlighetsdimensioner och krav samt personlighetsdimensioner och kontroll på arbetsplatser. Beroende på kön, ålder samt yrkestitel upplever individer stress i olika grad. Där av är det inte endast personlighetsdimensioner som påverkar graden av upplevd stress på arbetsplatser. Detta är något som kan undersökas vidare i framtida forskning. Eftersom litteratursökningen visade att det finns få studier som undersöker sambandet mellan personlighetsdimensioner och upplevd stress utifrån fem-faktormodellen samt krav-kontrollmodellen bör detta undersökas vidare i framtida forskning. För att få djupare förståelse för personlighetsdimensioner och upplevd stress kan framtida forskning även undersöka interaktionen mellan samtliga personlighetsdimensioner och upplevd stress på arbetsplatser utifrån fem-faktormodellen samt krav-kontrollmodellen.
Referenser
Arbetsmiljöupplysningen. (2014). Stress. Hämtad den 2 november 2014, från
Arbetsmiljöupplysningen. http://www.arbetsmiljoupplysningen.se/Amnen/Stress/ Auerbach, S. M., & Gramling, S. E. (1998). Stress management: Psychological foundations.
Upper Saddle River, N.J; London: Prentice Hall.
Bartley, C. E., & Roesch, S. C. (2011). Coping with daily stress: The role of conscientiousness. Personality and Individual Differences, 50, 79-83. doi:10.1016/j.paid.2010.08.027
Bäccman, C., & Carlstedt, B. (2010). A construct validation of a profession-focused
Personality Questionnaire (PQ) versus the FFPI and the SIMP. European Journal of Psychological Assessment, 26, 136-142. doi:10.1027/1015-5759/a000019
Cohen, S., & Wills, T. A. (1985). Stress, social support, and the buffering hypothesis. Psychological Bulletin, 98, 310-357.
Cooper, C. L., Dewe, P. J., & O’Driscoll, M. P. (2001). Organizational stress: A review and critique of theory, research, and applications. London: SAGE.
Dallner, M., Lindström, K., Elo, A-L., Skogstad, A., Gamberale, F., Hottinen, V., Knardahl, S., & Ørhede, E. (2000). Användarmanual för QPSNordic: Frågeformulär om
psykologiska och sociala faktorer i arbetslivet utprovat i Danmark, Finland, Norge och Sverige. Arbetslivsinstitutet, Arbetslivsrapport: 2000:19.
Daniels, L., & Guppy, A. (1994). Occupational stress, social support, job control and psychological demands. Human Relations, 47, 1523-1545.
Folkman, S., Lazarus, R. S., Dunkel-Schetter, C., DeLongis, A., & Gruen, R. J. (1986). Dynamics of a stressful encounter: Cognitive appraisal, coping, and encounter outcomes. Journal of Personality and Social Psychology, 50, 992-1003. doi:10.1037/0022-3514.50.5.992
Grant, S., & Langan-Fox, J. (2006). Occupational stress, coping and strain: The combined/interactive effect of the Big Five traits. Personality and Individual Differences, 41, 719-732
Györkös, C., Becker, J., Massoudi, K., de Bruin, G. P., & Rossier, J. (2012). The impact of personality and culture on the job demands-control model of job stress. Swiss Journal Of Psychology, 71, 21-28. doi:10.1024/1421-0185/a000065
Johnson, J. V., & Hall, E. M. (1988). Job strain, work place social support, and cardiovascular disease: A cross-sectional study of a random sample of the Swedish working
population. Am J Public Health, 78, 1336-1342.
Jonge, J., van Veghel, N., Shimazu, A., Schaufeli, W., & Dormann, C. (2010). A longitudinal test of the demand-control model using specific job demands and specific job control. International Journal Of Behavioral Medicine, 17, 125-133. doi:10.1007/s12529-010-9081-1
Judge, T. A., Heller, D., & Mount, M. (2002). Five-factor model of personality and job satisfaction: A meta-analysis. Journal of Applied Psychology, 87, 530–541. doi:10.1037/0021-9010.87.3.530
Karasek, R., & Theorell, T. (1990). Healthy work: Stress, productivity and the reconstruction of working life. New York, NY, USA: Basic Books.
Karasek, R. A. (1979). Job demands, job decision latitude, and mental strain: Implications for job redesign. Administrative Science Quarterly, 24, 285-308.
Kaufmann, G., & Kaufmann, A. (2010). Psykologi i organisation och ledning. Studentlitteratur, Lund.
Luchman, J. N., & González-Morales, M. G. (2013). Demands, control, and support: A meta-analytic review of work characteristics interrelationships. Journal Of Occupational Health Psychology, 18, 37-52. doi:10.1037/a0030541
McCrae, R. R. (1994). Openness to experience: Expanding the boundaries of Factor V. European Journal Of Personality, 8, 251-272. doi:10.1002/per.2410080404 McCrae, R. R. (2000). Trait psychology and the revival of personality and culture studies.
American Behavioural Scientist, 44, 10-31. doi:10.1177/00027640021956062
McCrae, R. R., & Costa, P. T. (1995). Trait explanations in personality psychology. European Journal Of Personality, 9, 231-252. doi:10.1002/per.2410090402
McCrae, R. R., & Costa, P. T. (1987). Validation of the Five Factor Model of personality across instruments and observers. Journal of Personality and Social Psychology, 52, 81-90.
Soto, C. J., John, O. P., Gosling, S. D., & Potter, J. (2011). Age differences in personality traits from 10 to 65: Big Five domains and facets in a large cross-sectional sample. Journal Of Personality And Social Psychology, 100, 330-348.
doi:10.1037/a0021717
Taylor, E. S. (2012). Health psychology (8th ed.). New York, NY, USA: McGraw-Hill. Törnroos, M., Hintsanen, M., Hintsa, T., Jokela, M., Pulkki-Råback, L., Hutri-Kähönen, N.,
& Keltikangas-Järvinen, L. (2013). Associations between Five-Factor Model traits and perceived job strain: A population-based study. Journal of Occupational Health Psychology, 18, 492-500. doi:10.1037/t03609-000
Wainwright, D., & Calnan, M. (2002). Work stress: The making of a modern epidemic. Buckingham: Open University Press.
