Sida 1 av 30
Självständigt arbete (15 hp)
Författare Program/Kurs
Jessie Langhard OP SA 17–20
Handledare Antal ord: 11903
Kristin Ljungkvist Beteckning Kurskod
Jerker Widén 1OP415
THE SPEED OF PRECISION
– HOW THE OODA LOOP BENEFITS FROM ACCURATE TECHNOLOGY
ABSTRACT:
This paper examines how precision resources, such as Precision Guided Munitions (PGM) and Unmanned Aerial Systems (UAS), can affect the OODA loop decision making cycle. PGMs add precision and force to kinetic strikes, whilst UASs bring precision and endurance to the Intelligence, Surveillance and Reconnaissance (ISR) field.
The research is conducted as a qualitative case study with two cases - the first one being Operation Desert Storm (1991) where precision weapons were first introduced in a large scale operation, and the second one being Operation Iraqi Freedom (2003) which was conducted in a similar environment and organization, but with a huge technological advancement when it came to PGMs and UASs. The four phases of the OODA loop are examined separately, and the two cases are compared to reveal any similarities or differences.
The results indicate that precision resources have a beneficial impact on the speed and accuracy of all four phases, as well as the overall efficiency of the OODA loop. The results also indicate the importance of having sound intelligence (which cements John Boyd’s claim that Orientation is the most important part of the loop) and that the next challenge after precision and ISR-capabilities might be successful coordination of the joint forces on tactical and operational levels to gain speed even further.
Nyckelord:
John Boyd, OODA-loop, Precision Guided Munitions, Desert Storm, Iraqi Freedom, Unmanned Aerial Systems, UAV
Sida 2 av 30
Innehållsförteckning
AKRONYMER OCH BEGREPP ... 3
1. INLEDNING ... 4
1.1 Problemformulering... 5
1.2 Forskningsöversikt ... 6
1.3 Syfte och frågeställning ... 9
1.4 Avgränsningar ... 9
1.5 Disposition ... 10
2. TEORI ... 10
2.1 OODA-loopen ... 11
2.2 Kritik mot teori ... 13
3. METOD ... 14
3.1 Forskningsdesign ... 14
3.2 Val av fall ... 15
3.3 Metodval ... 16
3.4 Kritik mot metod ... 16
3.5 Forskningsetiska överväganden ... 17
3.6 Materialdiskussion och källkritik ... 17
3.7 Operationalisering ... 17 4. ANALYS ... 19 4.1. Observe ... 19 4.2 Orient ... 20 4.3 Decide ... 21 4.4 Act ... 22 5. AVSLUTNING ... 23
5.1 Sammanfattning och diskussion ... 23
5.2 Slutsatser ... 25
5.3 Vidare forskning ... 25
5.4 Relevans för yrkesutövningen ... 26
LITTERATUR- OCH REFERENSFÖRTECKNING ... 28
Artiklar... 28
Hemsidor ... 29
Litteratur ... 29
Sida 3 av 30
Akronymer och begrepp
BDA – Battle Damage Assessment, bedömning av skada och resultat efter en attack. Drönare – ett vardagligt ord som används om obemannade flygfarkoster. Termen
drönarkrigföring för tankarna till obevakade vapen som utför attacker utanför slagfältet utan åtskillnad på mål och civila. Det amerikanska försvaret har därför lämnat den benämningen alltmer eftersom farkosten styrs aktivt av en tränad besättning.1
ISR- Intelligence, Surveillance, and Reconnaissance (underrättelse, övervakning och
spaning). De system som utför ISR-uppgifter för USA är RQ-11 Raven och Scan Eagle på taktisk nivå, MQ-1 Predator på operativ nivå, och RQ-4 Global Hawk på strategisk nivå. Ofta kombineras dessa resurser med varandra för att få en mer heltäckande bild.2
ODS – Operation Desert Storm (1991), fall 1. OIF – Operation Iraqi Freedom (2003), fall 2.
OODA-loop – En beslutsfattningscykel som består av Observe, Orient, Decide och Act. PGM – Precision Guided Munitions, ”smarta bomber”. Department of Defense (DoD)
definierar PGM som ett guidat vapen vars syfte är att förstöra ett punktmål och samtidigt minimera överflödig skada. Detta inbegriper robotar mot luftmål, markmål, och sjömål. De använder oftast GPS eller laserguidning, och har en noggrannhet på ca 3m.
RPA – Remotely Piloted Aircraft. En officiell benämning på obemannade farkoster som
används av det amerikanska flygvapnet eftersom det fortfarande krävs en pilot, dock på marken istället för i luften.3
UAS – Unmanned Aerial Systems. Det obemannade flygsystemet som helhet, inklusive
farkost, pilot, underrättelseoperatörer och vapentekniker, som alla kan befinna sig på geografiskt spridda platser.4
UAV – Unmanned Aerial Vehicle, syftar endast på farkosten i sig. De allra flesta UAV:er är
obestyckade och används inom spaning och övervakning. År 2010 utgjordes 41 procent av alla DoD:s flygfarkoster av UAV:er, och mindre än en procent av dessa var bestyckade.5
1 McCaskey, Kevin, Unmanned Aerial Systems, Burke, Ryan, Fowler, Michael W. & McCaskey, Kevin (red.),
Military strategy, joint operations, and airpower: an introduction, Georgetown University Press, Washington,
DC, 2018, s. 237
2 McCaskey, Unmanned Aerial Systems, Burke, Fowler & McCaskey (red.), Military strategy, joint operations,
and airpower: an introduction, s. 238
3 Asaro, Peter (2013), The Labor of Surveillance and Bureaucratized Killing: New Subjectivities of Military Drone Operators, Parks, Lisa & Kaplan, Caren (red.), Life in the age of drone warfare, Duke University Press, Durham, s. 305
4 McCaskey, Unmanned Aerial Systems, Burke, Fowler & McCaskey (red.), Military strategy, joint operations,
and airpower: an introduction, s, 237
Sida 4 av 30
1. Inledning
“We prohibit under anathema that murderous art of crossbowmen and archers, which is hateful to God…”
“Happy and blessed were the ages that lacked the dreaded fury of those devilish instruments of artillery—whose inventor I’m convinced must be in hell as a reward for his diabolical invention—with which it’s possible for a despicable and cowardly arm to take the life of a
brave knight, who—without knowing how or from where…”
Det första citatet kommer från andra Laterankonciliet (1139), ett kyrkomöte där påve Innocentius II förbjöd användningen av armborst, vilket ansågs vara en styggelse mot Gud. Dock gällde förbudet i detta fall endast mot att skjuta på kristna och katoliker.6 Armborstet hade funnits länge men teknik och material hade nyligen förbättrats för att få mycket mer kraft och precision, och gav därför en stor fördel på slagfältet.
Det andra citatet kommer från den spanska romanen Don Quixote (1605–1615) efter uppfinningen av krut och artilleri, som gjorde de förut så framgångsrika pilbågarna helt obsoleta. Artilleriet var alltså nästa revolutionerande militära uppfinning, som återigen gav användaren en stor fördel gentemot fiendesidan som inte hade tillgång till samma vapen. Länge ansågs det vara ett vapen för den fege eftersom den avfyrades på avstånd.
Citaten ovan visar att vapenteknisk innovation som medför stora förändringar alltid har kantats av debatt, och det har funnits motståndare och anhängare genom hela krigets historia. Från pilbågar och krut till stridsvagnar och flygplan - det är många uppfinningar som har ändrat sättet som väpnat våld bedrivs på. En gemensam nämnare för dessa uppfinningar är att de tillfört alltmer kraft och precision till den befintliga vapenarsenalen.
Att enbart inneha tekniskt avancerade vapen innebär dock inte per automatik seger, utan de behöver kombineras med en militär strategi som tar hänsyn till krigets ständigt skiftande miljö, interaktionen med motståndaren, och ”the fog of war”.
Att kunna applicera en militär strategi kräver alltså förståelse för krigets natur, men även förståelse för nyttjandet av krigets vapen. Arthur F. Lykke skriver att en strategi handlar om olika tillvägagångssätt att använda sina medel för att uppnå målen.7 I denna uppsats tolkas
definitionen till att nyttja militära medel med kraft och precision för att uppnå seger över motståndaren i en väpnad konflikt, och eftersom resurser och personal är ändliga är det en snabb seger som efterfrågas snarare än ett utnötningskrig.
Det gäller att utföra sin handling vid rätt tidpunkt för att uppnå maximal effekt, med precision i både tid och rum. Därför syftar denna uppsats till att öka kunskapen för hur användningen av precisionsteknik kan påverka hastigheten av en besluts- och handlingsprocess i form av OODA-loopen.
6 https://www.papalencyclicals.net
Sida 5 av 30
1.1 Problemformulering
Teknologiska innovationer uppkommer oftast för att lösa ett befintligt problem, och syftar till att ge en eller flera fördelar över din motpart. Attackerar du med ett vapen din fiende inte har, exempelvis en soldat med pilbåge mot en soldat med spjut, kan du skada din fiende utan att själv ta skada.
Den part i en konflikt som tar med en teknisk innovation till slagfältet åtnjuter oftast en stor fördel gentemot den andra parten. Så länge monopolet håller i sig lyfts moralen och påverkar soldaternas beteende både på och utanför slagfältet. Ett exempel på detta är USA:s innehav av atombomben under andra världskriget. Amerikanerna var de enda som hade detta från 1945 (då de attackerade Japan) fram till 1949, då Sovjetunionen lyckades med sina tester. Under dessa fyra år åtnjöt USA stora diplomatiska fördelar på grund av sin kärnvapenpolicy, men inom kort kom fler och fler länder ikapp.8
Vid en väpnad konflikt vill inget land vara i underläge genom att ha förlegad teknologi. Ju större teknikglapp, desto färre misstag kan begås av den lågteknologiska parten, och desto allvarligare blir konsekvenserna av varje misstag.9 Den högteknologiska parten å andra sidan, kan begå fler misstag innan det visar sig vara ödesdigert, och detta kan vara en av
anledningarna till att teknologiska kapplöpningar mellan stater sker - ingen part vill hamna långt efter. Ny teknik ökar dessutom möjligheten att först upptäcka och bekämpa fienden, vilket är det bästa skyddet.10
Så är nu fallet med precisionsvapen, både med smarta bomber och Unmanned Aerial Vehicles – UAV:er. USA var en av de första att beforska och använda obemannade farkoster i strid, men nu har många andra länder följt i samma fotspår och införskaffat både tunga och
medeltunga UAV:er, däribland Storbritannien, Kina, Tyskland, Italien, Indien, Ryssland och Israel.11
Även Sverige använder UAV:er. Armén har ett fåtal farkoster som handhas av K3 – Svalan och Korpen som väger 0,5 kg, respektive 6 kg (stridstekniska UAV:er) samt Örnen på 170 kg (taktisk UAV).12 UAV:erna används främst till det nationella försvaret, men har tidigare även använts till spaning, övervakning och underrättelseinhämtning i Mali och Afghanistan. I modern tid har de väpnade striderna förflyttat sig från de traditionella slagfälten till nya konfliktområden där kravet på ökad precision är en nödvändighet. Att det blir allt färre
mellanstatliga konflikter är positivt, eftersom det är färre som dör när inte hela staters resurser ställs emot varandra i ett krig.13 Däremot uppkommer nya svårigheter i att motståndaren inte är en stat utan kan vara en grupp människor utan uniform eller utmärkande insignier, som gömmer sig bland civilbefolkningen. I jakten på terrorister och insurgenter är det nödvändigt med långvarig övervakning och underrättelseinhämtning innan det beslutas om eventuell attack. Därför krävs det högkvalitativ Intelligence, Surveillance and Reconnaissance (ISR) för att bli helt säker på målet men också undvika så mycket civila dödsoffer som möjligt.
8 Recommendations and report of the Task Force on US Drone Policy, s. 63
9 Biddle, Stephen D., “Victory misunderstood”, International security., 1996(21 ):2, s. 172
10 Smedberg, Marco, Om luftkriget: från luftballonger till systemflygplan, Page One, Stockholm, 1998, s. 68 11 www.iiss.org - International Institute for Strategic Studies
12 www.forsvarsmakten.se
Sida 6 av 30 Hur man använder sina resurser på bästa sätt för att nå framgång är ett omdebatterat ämne med lika många svar som teoretiker, eftersom det är en komplex fråga som behöver ta hänsyn till både egna och motståndarens ständigt varierande förutsättningar. Med internet och
internationalisering går samhället allt fortare, och tekniken gör att farkoster, flygplan och vapensystem får allt högre hastigheter och bättre uthållighet. Allt detta, samt motståndarens rörlighet, leder till kortare tid för beslut och handling.14
Hur passar precisionstekniken in i detta? Det är viktigt att vara snabb, men också att göra rätt, det vill säga hinna få riktig (och tillräcklig mängd) information innan man agerar. Svårigheten ligger således i att göra en korrekt avvägning mellan tidsaspekten och bra underrättelse.15 Medger användningen av precisionsteknik att bättre och snabbare beslut kan fattas?
1.2 Forskningsöversikt
1.2.1 Precisionsteknik
Den första precisionsbomben började beforskas redan under första världskriget. Dock fanns inte de tekniska och vetenskapliga förutsättningarna för att infria visionärernas målbild. En mycket rudimentär variant dök upp under andra världskriget, och sedermera även under konflikterna i Korea och Vietnam. Det är tack vare dessa erfarenheter och vidare teknisk forskning som många länder har precisionsbomber i sin vapenarsenal idag.16
Det finns även en skillnad i bombningsstrategierna från förr till nu. Under första och andra världskriget utfördes massiva bombkampanjer för att ödelägga hela städer, medan man nuförtiden vill kunna utföra punktuppdrag (exempelvis ett hus, en bil eller en person) och endast åsamka den skada som ingår i uppdraget. PGM:er (Precision Guided Munitions) har en träffsäkerhet på ca 90% medan ”dumma bombers”17 träffsäkerhet ligger på ca 25%.18
På senare år har UAV:er debatterats inom en mängd olika områden, och för detta finns det flera anledningar. En första anledning är att det forskas mycket i fält som rör autonomi, robotar och digitalisering – ett fält där UAV:er ingår. En andra anledning är att USA har använt sig av UAV:er i flertalet insatser för att utföra attacker i andra länder, i jakten på terrorister, vilket belyser frågor om suveränitet, etik och krigets lagar. En tredje anledning är att tekniken medger ”krig på avstånd” med fjärrpiloter, vilket väckt intresse för
UAV-piloternas välmående, och huruvida det är jämförbart med dataspel.
Fjärrpiloter ger många fördelar. Mänskliga behov såsom hunger, törst, trötthet, koncentration och stress försvinner ur bilden, och eftersom det inte längre behövs en cockpit eller
livsuppehållande system blir uthålligheten mycket längre (RQ-4 Global Hawk kan vara i luften över 30 timmar19).
14 Krepinevich, Andrew F., Operation Iraqi Freedom: A First-Blush Assessment, Center for Strategic and Budgetary Assessments, Washington D.C., 2003, ii
15 Breton, Richard & Rousseau, Robert, The C-OODA: A Cognitive Version of the OODA Loop to Represent C2
Activities, DRDC Valcartier, Quebec, 2020, s. 3
16 Hallion, Richard P., Precision Guided Munitions and the New Era of Warfare, Air Power Studies Centre, 1995 17 En bomb som inte kan styras efter fällning.
18 Gilmore, Danielle L. & Australia. Royal Australian Air Force, Precision guided munitions and the law of war, Air Power Studies Centre, 1995, s. 17
Sida 7 av 30 Arash Heydarian Pashakhanlou skriver i en artikel från 2019 om fördelarna med fjärrpiloter. Det råder brist på piloter i många länder (så även i Sverige) och det är svårt att rekrytera eftersom kraven är höga både när det gäller fysik och personlighet. Därför är det bra att fjärrpiloter sitter på en säker plats, och att kompetenser bibehålls om färre piloter dör i strid eller olyckor.20 Peter Asaro belyser dock detta som ett problem då det för närvarande är olika prestige beroende på om du är ”riktig pilot” eller UAS-pilot, vilket kan leda till konflikter och en inre stress.21
Etik, moral och lag är heta ämnen, och både Linda Johansson och Maja Zehfuss skriver om dessa frågor i samband med precisionsvapen. Johansson, vars artikel rör drönare, menar att nuvarande lagstiftning (folkrätten och krigets lagar) inte har möjlighet att reglera
användningen av UAV:er eftersom lagarna är förlegade. På grund av för stort
tolkningsutrymme medger de befintliga lagarna att tröskeln för att inleda en konflikt blir lägre vid användning av obemannade farkoster. De kan även ge en orättvis fördel för den part som använder UAV:er, vilket skulle kunna ses som omoraliskt.22 Gloria Shkurti argumenterar
dock för en annan sida. Hon menar att eftersom en drönare endast är ett vapen är det människan bakom spaken som är moralisk eller omoralisk. Det är fel att föra diskussionen enbart från den dominerande (amerikanska) sidan, eftersom amerikanerna bryter många internationella lagar i sitt användande, och dessutom inte ger drönarpiloterna ordentlig utbildning. Det amerikanska sättet borde alltså inte vara normen.23 Tittar man på resten av världens UAV-användning blir det en helt annan historia, och UAV:er kan istället ses som både lagliga, moraliska och effektiva.24
Zehfuss, å sin sida, skriver om precisionsbomber, och menar att användningen av PGM:er inte nödvändigtvis leder till färre döda. En förbättrad träffsäkerhet medger att färre enskilda bomber behöver användas för att träffa ett mål jämfört med antalet bomber som tidigare behövdes för att uppnå samma effekt. Detta ger fler bomber som ”blir över” och kan användas till ytterligare mål.25 Zehfuss hävdar, precis som Johansson, att PGM:er är moraliskt
tveksamma enligt krigets lagar eftersom piloten som sitter i sin bunker inte är möjlig att nå för en fiendesoldat - piloten kan alltså tillfoga skada utan att skadas själv. Detta håller dock inte Asaro med om, som menar att UAS-piloter visst skadas, om än inte fysiskt. De riskerar att få PTSD (posttraumatiskt stressyndrom) eftersom de med mycket hög upplösning kan övervaka en och samma person över lång tid, vara delaktig i varje aspekt av personens liv, och sedan se på när de dödas. Dessutom krävs det att operatören kvarstannar efter en eventuell attack för att kunna bekräfta resultatet.26 4,3 % av 1,094 tillfrågade UAS-piloter år 2012 rapporterade
20 Heydarian Pashakhanlou, Arash, “AI, Autonomy and Airpower [Elektronisk resurs] the End of Pilots?”,
Defence Studies., 19:4, 337-352, 2019, s. 347
21 Asaro (2013), The Labor of Surveillance and Bureaucratized Killing: New Subjectivities of Military Drone Operators, Parks, Lisa & Kaplan, Caren (red.), Life in the age of drone warfare, s. 304
22 Johansson, Linda, Is It Morally right to Use Unmanned Aerial Vehicles (UAVs) in War?, Springer-Verlag, 2011, s. 290
23 Shkurti, Gloria, “Making Drones Illegal Based on a Wrong Example: The U.S. Dronified Warfare”, Turkish
Journal of Middle Eastern Studies, Vol:3, No:1, 2016, s. 64
24 Shkurti, “Making Drones Illegal Based on a Wrong Example: The U.S. Dronified Warfare”, s. 68 25 Zehfuss, Maja, “Targeting: Precision and the production of ethics”, European Journal of International
Relations, 2010, s. 553
26 Asaro, Peter (2013), The Labor of Surveillance and Bureaucratized Killing: New Subjectivities of Military Drone Operators, Parks, Lisa & Kaplan, Caren (red.), Life in the age of drone warfare, Duke University Press, Durham, s. 289
Sida 8 av 30 PTSD-symptom, och utöver dessa var det många med sömnsvårigheter och andra
stressymptom.27
1.2.2 Beslutsfattning
Två saker som är tätt kopplade till beslutsfattning i militära sammanhang är risk och bias (partiskhet). Risktagning är oundvikligt i krig, och börjar redan i planeringsskedet för en operation, där en ledare behöver komma fram till hur stor chansen är att något lyckas (eller riskerar att misslyckas), och hur stora förluster som är acceptabla för att nå målet. Att
medvetandegöra vilka bias-fallgropar som finns inom beslutsfattning är ett steg mot att mildra konsekvenserna av dem.28
Laura Resnick-Samotin skriver om ett antal olika sorters partiskhet, bland annat Confirmation bias där en beslutsfattare endast tar till sig information som stöder den egna tesen, Expert bias där det är svårare för en person att ta in ny information om rådande läge ju mer av en ”expert” personen är, och Groupthink där en grupp som ska fatta beslut tillsammans ofta följer
gruppens eller ledarens vilja, trots att de enskilda personerna har avvikande åsikter.
Uncertainty bias, där beslutsfattaren undviker att fatta beslut om det saknas underrättelse, är en stor utmaning i beslutsfattning eftersom krig alltid är behäftat med osäkerhet, och är en komplex väv där allting påverkar varandra. Tidsaspekten kommer in här därför att man inte kan vänta i all oändlighet på att få bättre underrättelse, vilket kanske inte ens finns. Väntar man för länge kan man få helt korrekt information, men då kanske det är
efterhandsinformation och därmed för sent att agera på. Ju längre man väntar, desto säkrare och osäkrare blir situationen i balansen mellan relevant information och relevant handling. Att skaffa sig bra beslutsunderlag är inte det lättaste i tider med sociala medier och snabbt flöde i nyheter och massmedia. Det finns alltid risk för förvanskningar, både avsiktligt och oavsiktligt, och med så mycket mer tillgänglig information gäller det att kunna sålla rätt – annars blir resultaten att det fattas snabba men felaktiga beslut.29
Vad gäller beslutsfattning i kontexten av precisionsvapen menar Peter Asaro att de system vi har idag är automatiska men inte helt autonoma. Han argumenterar för att människor alltid bör vara med i beslutsfattningscykeln, speciellt när det gäller uppdrag med dödlig utgång. Asaro hävdar att autonoma vapensystem borde förbjudas eftersom framväxten av ny teknologi möjligtvis försämrar människors moral.30
Bengtsson, Bergström & Bernebring skriver i en artikel från 2004 att teknologisk överlägsenhet är en nyckel till att kunna sakta ner motståndarens beslutsprocess, såsom innehavet av precisionsteknik för att kunna bekämpa de viktiga strategiska målen.31
27Chappelle, Wayne L., McDonald, Kent D., Prince, Lillian, Goodman, Tanya, Ray-Sannerud, Bobbie N.,
Thompson, William, “Symptoms of Psychological Distress and Post-Traumatic Stress Disorder in United States Air Force “Drone” Operators”, Military Medicine, Volume 179, Issue suppl_8, August 2014, Pages 63–70
28 Resnick-Samotin, Laura, Flawed Reasoning and Bias in Decision Making, McCaskey, Kevin, Unmanned Aerial Systems, Burke, Ryan, Fowler, Michael W. & McCaskey, Kevin (red.), Military strategy, joint
operations, and airpower: an introduction, s. 225
29 Arméreglemente Taktik: AR Taktik: 2013, Försvarsmakten, Stockholm, 2013, s. 27
30 Asaro, Peter, “On banning autonomous weapon systems: human rights, automation, and the dehumanization of lethal decision-making”, International Review of the Red Cross, Volume 94, Issue 886, June 2012, pp 687-709 31 Hofvander, Bo & Rekkedal, Nils Marius (red.), Luftmakt: teorier och tillämpningar, 2., rev. uppl.,
Sida 9 av 30 Det finns en del forskning som berör beslutsfattning, men däremot finns det
en forskningslucka när det kommer till precisionsteknologi i kombination med OODA-loopen, och hur man kan utnyttja sina vapentekniska resurser för att fatta korrekta beslut och agera i rätt tid.
1.3 Syfte och frågeställning
Eftersom det finns en forskningslucka när det kommer till kombinationen av precisionsvapen och beslutsfattning syftar den här uppsatsen till att öka kunskapen för hur användning av precisionsteknik påverkar processen och utfallet i militär beslutsfattning med OODA-loopen. Precisionsteknik antas effektivisera de olika stegen och därmed leda till att beslut och
handling tar kortare tid.
Studien görs i form av en jämförande tvåfallsstudie av mest lika-design. John Boyds konceptualisering av besluts- och handlingsprocesser i form av OODA-loopen kommer att användas som teoretiskt ramverk för att undersöka hur precisionstekniken påverkar de olika delarna inom beslutsfattning.
Resultaten tolkas sedan för att bedöma överförbarhet, och för att ge mer kunskap om vilka faktorer som samspelar för att uppnå framgång inom besluts- och handlingsprocesser. Uppsatsens frågeställning är:
Hur påverkas de olika stadierna i OODA-loopen av användningen av precisionsvapen i form av PGM:er och UAV:er?
1.4 Avgränsningar
På grund av den korta tidsramen som satts för den här uppsatsen kommer ett antal avgränsningar att göras.
John Boyds teorier om krigföring kan användas på alla nivåer - taktisk nivå, operativ nivå, strategisk nivå, och grand strategy, men den här uppsatsen kommer endast att förhålla sig till taktisk nivå och operativ nivå.
Det finns mycket skrivet om de båda fallen, men analysdelen av den här uppsatsen kommer endast att fokusera på de delar av empirin som är relevanta för studien, det vill säga de delar som behandlar precisionsresurser och beslutsfattning.
Avgränsningen i tid kommer att varaOperation Desert Storm mellan 17 januari och 28 februari 1991, samt Operation Iraqi Freedom mellan 20 mars och 1 maj 2003. De händelser som ledde upp till första krigets utbrott kommer inte att behandlas, och inte heller de utdragna konsekvenserna av andra kriget. I tidsperioden mellan operationerna bedrevs en hel del militär aktivitet i Persiska gulfen, men dessa händelser kommer inte studeras närmre i denna uppsats.
Irak kommer att nämnas, men tonvikten ligger främst på USA:s agerande. Anledningen till detta är att USA har varit ledande inom både utveckling och användning av precisionsvapen
Sida 10 av 30 sedan 1991, och är obestridda inom detta användningsområde i Irak, Afghanistan, och även sydvästra Asien.32
För en större yrkesanknytning hade det varit fördelaktigt att även undersöka stater som är mer lika Sverige till storlek och förutsättningar, men avvägningen har gjorts med bakgrunden att tillräckliga mängder öppna, empiriska data ska finnas tillgängliga för att studien ska kunna uppnå fullgoda resultat.
1.5 Disposition
Den här uppsatsen består av fem kapitel. Första kapitlet redogör för uppsatsens
forskningsområde. Det ges en översikt av tidigare forskning både i precisionsfältet och beslutsfattning, och forskningsfrågan presenteras. Andra kapitlet går igenom vald teori (OODA-loopen) och kritik mot teorin såsom bristen på förstahandskällor och
missuppfattningar. Därefter kommer ett tredje kapitel som avhandlar uppsatsens metod, vilket är jämförande tvåfallsstudie av mest lika-design med kvalitativ ansats. Där motiveras även val av fall, och operationaliseringen av OODA-loopens olika faser presenteras. Fjärde kapitlet består av analys som genomförs med hjälp av operationaliseringen och empiri av de två fallen. Femte och sista kapitlet inleds med en sammanfattning, och resultaten diskuteras innan slutsatsen presenteras. Till sist ges förslag på vidare forskning, och det förs en diskussion om resultatens relevans för militär yrkesutövning i svenska Försvarsmakten.
2. Teori
Machines don't fight wars. Terrain doesn't fight wars. Humans fight wars. You must get into the mind of humans. That's where the battles are won.
-- Colonel John Boyd
Överste John Boyd menade att det bästa sättet att uppnå framgång i en väpnad konflikt inte är genom våldet i sig, utan genom ett psykologiskt övertag i motståndarens sinne. Maskiner, terräng och vapen är endast hjälpmedel för att komma till den slutpunkten, och om vinst kan uppnås utan strid kan det vara att föredra.
John Boyd anses av många vara en av 1900-talets största militärstrateger. Han förespråkade manöverkrigföring och uppdragstaktik, och skapade OODA-loopen.33 Alla teoretiska observationer baserades på historiska fall och ”lessons learned”, och han var mycket påläst om tidigare militärstrateger som gjort avtryck i historien.Exempelvis var Boyd inspirerad av kinesiske Sun Zi. Zi menade att det ultimata inte var att vinna över en armé på slagfältet utan redan innan, genom att lamslå fienden i planeringsfasen.34
Boyds teori används som ramverk i den här studien eftersom den är vedertagen, välkänd, och används i många militära sammanhang och handböcker. Exempelvis använder sig US
32 Recommendations and report of the Task Force on US Drone Policy, second edition, Stimson 2015, s. 63 33 Osinga, Frans P.B., Science, Strategy and War: the Strategic Theory of John Boyd, Routledge, London, 2007, s. 3
Sida 11 av 30 Marines mycket av hans teorier35 (både OODA-loop och manöverkrigföring), den är med i
remissen för Handbok Flygvapnets Säkerhetsförband, och är också en populär strategi inom företagsvärlden.
Exempel på andra hjälpmedel för militär beslutsfattning är Effects-Based Approach to Operations (EBAO) som fokuserar på motståndarens reaktioner på händelser istället för bekämpning genom förstörelse och utnötning. En annan kallas Military Decision Making Process (MDMP) och består av sju steg för beslutsfattning både i strid och i fredsmiljö. Nackdelen med andra teorier är att de ofta är alltför snäva eller endast fungerar i vissa situationer. EBAO skapades till exempel efter Operation Desert Storm och är till stor del baserad på händelserna där, och MDMP används endast på högre nivåer, vilket gör att de inte är relevanta för den här studien.
Boyds teori är mer generell – vilket öppnar upp för tolkning för olika situationer och nivåer av krigföring. Teorin färdigställdes långt innan de båda operationerna, och han förordar vikten av teknologiska framsteg, vilket är relevant för uppsatsens forskningsfråga. Antagandet i uppsatsen är att precisionsvapen snabbar upp olika faser i kriget, och Boyds teorier syftar till att avsluta kriget snabbt genom att skapa överväldigande psykologiska effekter hos
motståndaren, och strategisk paralys uppnås genom att vika motståndaren in i sig själv. I OODA-loopens viktigaste steg (Orient) ingår även en hel del egenskaper som påverkar ens personlighetssammansättning och lägger grunden för bias och moral, som tidigare lyfts i forskningsöversikten.
2.1 OODA-loopen
OODA-loopen är en processorienterad teori som syftar till psykologisk paralysering. Syftet är att skapa en så föränderlig och förvirrande miljö för motståndaren att denne viker sig in mot sig själv och tappar kontakten med verkligheten.36
37
35 MCDP 6 - Marine Corps Doctrinal Publication, Command and Control, 1996
36 Fadok, David S., John Boyd and John Warden - Air Power's Quest for Strategic Paralysis, Air University Press Maxwell Air Force Base, Alabama, 1995, s. 22
Sida 12 av 30 Illustrationen ovan är det vanligaste, mest simplifierade sättet att se konceptet. De olika
delarna består av Observe, Orient, Decide, och Act (observera, orientera, besluta, agera) och syftar till att göra motståndaren handlingsförlamad genom att utsätta dem för snabba skeenden och förvirrande situationer så de tappar verklighetsuppfattningen.
John Boyd menade att man ska genomföra OODA-loopens besluts- och handlingscykel på ett sammantaget snabbare sätt än motståndaren för att uppnå seger, inte endast delarna i sig. Målet är att ta sig ”innanför” motståndarens OODA-loop genom att den egna sidan genomför de olika stadierna snabbare än motståndaren, antingen genom att snabba upp sin egen cykel, genom att sakta ner motståndarens cykel, eller en kombination av båda. Dock är bilden så enkel att den är missvisande, eftersom alla delar i cykeln påverkar varandra och inte endast går i en riktning.
Boyds namn nämns ibland i samband med John Warden, en luftmaktsteoretiker som skrivit om parallella attacker och Center of Gravities (CoG - tyngdpunkter), dels eftersom parallella attacker kan vara ett led i att skapa flertalet svårtydda situationer under en begränsad tidsrymd för att förvirra motståndaren, dels eftersom snabbhet är en nyckel till CoG - att slå till i rätt tid eftersom något som är en tyngdpunkt idag kanske inte är det imorgon, eller ens om en timme. Båda lägger stor vikt vid informationsinsamling och fiendens informationshantering, vilket kan vara framgångsfaktorn till att fälla motståndarens hela system.38 Parallella attacker är dessutom mer tidseffektiva än sekventiella attacker.
De samtida attackerna Boyd förespråkar är en blandning av hotfulla och icke hotfulla situationer, där man noga valt ut motståndarens viktiga punkter (CoG). Detta bidrar till att sänka hastigheten i deras beslutscykel, och bryter deras vilja samtidigt som egna förluster undviks.39
40
Den här illustrationen är mer informativ än föregående bild och speglar verklighetens komplexitet bättre.
38 Fadok, John Boyd and John Warden - Air Power's Quest for Strategic Paralysis, s. 45 39 Hofvander, Bo & Rekkedal, Nils Marius (red.), Luftmakt: teorier och tillämpningar, s. 292 40 Boyd, John, A Discourse on Winning and Losing, 1995
Sida 13 av 30
Observe är fasen då du tar in omgivningen, tar del av underrättelser och nytillkomna
omständigheter, Orient är fasen då du med bakgrund av bland annat tidigare erfarenheter, traditioner och uppväxt bedömer och analyserar den nya informationen du just tagit till dig och bildar en omvärldsuppfattning. Decide är fasen du fattar beslut om vad du ska göra med informationen du analyserade, kommer fram till vad det bästa alternativet för handling är, och
Act är fasen då du utför din handling.
Alla faser hör ihop med varandra, så att du ständigt observerar och tar in ny information som du sedan bearbetar. Varje gång en handling utförs måste du observera och analysera
konsekvenserna för att eventuell ändra tillvägagångssätt till nästa gång.
Orientering är den viktigaste fasen eftersom den är utgångspunkten för dina beslut och dina handlingar - inkorrekt orientering kan leda till felaktiga eller irrelevanta beslut med digra konsekvenser. Hur du orienterar dig beror på många saker, såsom uppväxt, utbildning, kultur, tidigare erfarenheter, traditioner, och värderingar (moral). Eftersom värderingar skiljer sig åt mellan individer, och även på institutionell nivå, är det inte konstigt att debatten om etik och moral sällan är självklar eller svartvit.
Dr. Donald Maccuish skriver om ett exempel av felorientering, nämligen president Bushs övertygelse om Saddam Husseins innehav av massförstörelsevapen. Denna övertygelse grundade sig i bristande underrättelse och var en av anledningarna som föranledde Irakkriget 2003.41 Några massförstörelsevapen hittades inte.
Ett annat exempel på en felorientering var ett irakiskt beslut grundat på tidigare erfarenheter – trots tydliga indicier om motsatsen trodde de att koalitionen skulle genomföra operationen 2003 såsom den 1991. Därför blev det inget luftkrig att tala om från irakiernas sida, och eftersom de många sprängda broarna 1991 bidrog till folkuppror sprängdes inga broar denna gång. Detta spelade koalitionen rakt i händerna och underlättade deras framfart enormt.42
Helmuth von Moltke myntade det kända uttrycket att ingen plan överlever första
stridskontakten.43 Med tanke på hur många stridskontakter det är i en militär operation så är det potentiellt många planer som går i stöpet. Krig är en högst dynamisk process, och därför är det essentiellt att fort kunna omvärdera läget varje gång det förändras – det spelar ingen roll om du beslutar dig snabbt för en handling om det beslutet grundar sig på ett icke-aktuellt läge. Det är en svår balansgång eftersom det gäller att å ena sidan handla snabbare än din
motståndare, men å andra sidan samla tillräckligt med underrättelser så beslutet blir välgrundat.44
2.2 Kritik mot teori
Kritik som framförs mot teorin är att den är alltför uppenbar eftersom den säger att du kommer vinna kriget om du fattar beslut fortare än din motståndare, vilket är en självklarhet.
41 Maccuish, Donald A., “Orientation: the key to the OODA loop”, Journal of Defense Resources Management, No. 2 (2), 2011, s. 31
42 Olsen, John Andreas (red.), A History of Air Warfare, 1st ed., Potomac Books, Washington, D.C., 2010, s. 284 43 Matisek, Jahara W., Multidomain Airpower Strategy, McCaskey, Kevin, Unmanned Aerial Systems, Burke, Ryan, Fowler, Michael W. & McCaskey, Kevin (red.), Military strategy, joint operations, and airpower: an
introduction, s. 90
Sida 14 av 30 Motargumentet för detta är att många saker är självklara efter att den första personen kommit på det, och att OODA-loopen nämns i många sammanhang som är felaktiga. Det finns också kritik mot att teorin enbart kan användas i så kallade ”dog fights” (jaktstrid, en mot en), eftersom Boyd själv var pilot och även var med och designade jaktflygplan. Denna kritik kommer ur en missuppfattning om vilken nivå modellen är tänkt att användas på. Den var från början inte stridsteknisk, utan för högre nivåer.
David S. Fadok tar upp att motståndaren kan vägra att spela enligt våra regler, att de helt enkelt inte nappar på OODA-loopens förutsättningar.45 Fienden sitter inte bara och väntar, de går också igenom en beslutsfattningscykel, men den kanske baseras på utnötning snarare än snabbhet. Sverige är till exempel ett litet land med begränsade resurser. Möter vi en
motståndare med mer tillgångar har de råd att nöta ut oss genom att spela ett långsamt spel och dra ut på kriget.
Som tidigare nämnt valdes Boyds teorier till del på grund av att den är generell och mer öppen för tolkning. Detta kan även vara en nackdel - generell kan innebära ospecifik, alltså att den är svår att konkretisera till de empiriska fallen.
Boyd skrev inga egna böcker utan åkte runt och föreläste med hjälp av
PowerPoint-presentationer. Det innebär att de nedskrivna källorna är andrahandskällor – nedtecknat av forskare, författare och officerare som har tolkat Boyds talade ord och försökt reda ut vad han egentligen menade. Det föreligger en risk i att det blivit feltolkningar, men källorna bedöms trovärdiga eftersom författarna har utgått ifrån Boyds material och gjort gedigna
efterforskningar, eller varit nära vän med honom och haft djupa diskussioner om innehållet. Det finns nyare versioner av OODA-loopen, exempelvis M-OODA som fokuserar på komplexiteten i Command and Control, och C-OODA som är en kognitiv variant med ännu högre upplösning på de olika lagren.46 Båda dessa teorier är på sätt och vis mer konkreta, men
eftersom de har andra infallsvinklar väljs Johns Boyds original-loop. Den är också mest vedertagen och bedöms passa forskningsfrågan bäst.
3. Metod
3.1 Forskningsdesign
Den här studien kommer att genomföras som en teoriprövande tvåfallsstudie av mest lika-design. Syftet är att kunna göra en empiriskt grundad jämförelse för att kunna lyfta fram olikheterna i de två fallen.47
De valda fallen är snarlika men skiljer sig åt på en avgörande punkt – variationen på den oberoende variabeln. En förutsättning för att genomföra studien är att inte på förhand veta värdet på både beroende och oberoende variabler, då det annars endast blir en sammanfattning av redan kända fakta och ingen ny forskning.48
45 Fadok, David S., John Boyd and John Warden - Air Power's Quest for Strategic Paralysis, s. 18
46 Breton & Rousseau, The C-OODA: A Cognitive Version of the OODA Loop to Represent C2 Activities, s. 9-10 47 Johannessen, Asbjørn & Tufte, Per Arne, Introduktion till samhällsvetenskaplig metod, 1. uppl., Liber, Malmö, 2003, s. 57
48 Esaiasson, Peter, Gilljam, Mikael, Oscarsson, Henrik, Towns, Ann E. & Wängnerud, Lena, Metodpraktikan:
Sida 15 av 30 I denna undersökning är precisionstekniken den oberoende variabeln, och
beslutfattningsprocessen den beroende variabeln. Eftersom vi inte känner till värdet av den beroende variabeln är det den som ska undersökas – det vill säga om beslutfattningsprocessen påverkades, och i så fall hur.
I teoriprövande studier är teorin i centrum, i motsats till teorikonsumerande studier där fallet är i centrum och resultaten inte behöver kunna generaliseras.49 Förhoppningen är att studiens resultat ska kunna ge klarhet även i de fall som inte tas upp här, och därmed uppnå extern validitet.
3.2 Val av fall
Många militära teorier är omöjliga att pröva i laboratoriemiljö, utan behöver appliceras på historiska fall för att få fram empiriska data.50 Den här studien ska jämföra två fall – Operation Desert Storm och Operation Iraqi Freedom.
Operation Desert Storm valdes som första fall eftersom det var den första operationen då precisionsbomber och UAV:er testades på allvar. Den tekniska forskningen har gått vidare efter 2003 både ifråga om PGM:er och UAV:er, men en nyare operation innebär också mindre empiriska data. För att resultaten ska bli tillförlitliga, bra textmaterial finnas, och för sin likhetsgrad i utförande valdes Operation Iraqi Freedom som andra fall.
Andra militära operationer som hade kunnat väljas med hänsyn till ökad användning av precisionsvapen är exempelvis Operation Allied Force (1999) eller Operation Enduring Freedom (2001–2014), men dessa bedömdes skilja sig åt på för många punkter för att vara relevanta. Iraqi Freedom är den operation som bedöms vara mest lik det första fallet. Operation Desert Storm utspelade sig år 1991 och Operation Iraqi Freedom år 2003. Det skiljer 12 år mellan operationerna, men händelserna år 2003 var i många hänseenden direkta konsekvenser av konflikten 1991, och Operation Desert Storm gav i förlängningen upphov till Operation Iraqi Freedom.
Likheter mellan operationerna:
- Organisationen var uppbyggd på snarlikt sätt då båda koalitionerna leddes av USA. - Motståndaren var Irak, med Saddam Hussein i spetsen.
- Miljön var identiskt då båda operationerna utspelade sig i Persiska viken. Skillnader mellan operationerna:
- I Operation Desert Storm användes ca 8 % PGM:er och ett fåtal UAV:er. - I Operation Iraqi Freedom användes ca 75 % PGM:er och många fler UAV:er. - Planeringen och det uttalade syftet av de båda operationerna skiljde sig åt.
Eftersom ökningen av både PGM:er och UAV:er var så dramatisk på bara 12 år antas det att konceptet för större precision för bomber och ISR var en succé, och att det skapades en stor efterfrågan.
49 Esaiasson, Gilljam, Oscarsson, Towns & Wängnerud, Metodpraktikan: konsten att studera samhälle, individ
och marknad, s. 89
Sida 16 av 30 Ett problem med mest lika-designen är dock att det är svårt att hitta fall som är exakt lika förutom i ett enda avseende, ofta är det fler punkter än så som skiljer åt.51 Författaren har försökt hitta de två militära operationer som är mest lika varandra, men det finns ändå en överhängande risk att alltför många saker skiljer sig. Det ultimata scenariot hade varit att forska på ett och samma fall, där de ena gången använde sig av precisionsvapen, och andra gången inte, för att eliminera andra avvikande parametrar eller störmoment. Tyvärr är detta inte möjligt att genomföra, då det inte går att forska på kontrafaktiska situationer52, förutom i simuleringar.
3.3 Metodval
Det metodologiska ramverket för denna studie kommer att vara textanalys med kvalitativ ansats. Kvalitativ textanalys bedöms här vara ett rimligt angreppssätt eftersom
precisionsvapen, och UAS i synnerhet, är ett så pass nytt forskningsområde där fördelar och nackdelar fortfarande debatteras friskt, och forskningen är spekulativ angående framtidens möjligheter. Texterna läses på ett djupare sätt för att få fram en underliggande mening och analyseras i en kontext.53 Istället för att studera ett kausalt varför kommer studien fokusera på hur, vilket gör att en kvalitativ textanalys passar väl in i detta sammanhang.54
Textanalysen görs genom att läsa utvalda böcker, artiklar och rapporter, och sedan lyfta fram och jämföra de delar ur empirin som är relevanta för PGM, UAS och beslutsfattning. Enligt de operationella indikatorer som presenteras i operationaliseringen knyts empirin till de olika stadierna i OODA-loopen. I analysen kommer varje indikator analyseras för sig och jämföras i båda fallen för att likheter och skillnader ska bli tydligare att utläsa.
3.4 Kritik mot metod
Eftersom kvalitativ textanalys använder mjuka data och går på djupet för att finna meningssamband istället för att räkna på hårda data kan resultatet av undersökningen eventuellt bli mindre överförbart (generaliserbart). Avvägningen som gjordes var att det på grund av kort tid inte var möjligt att kombinera kvalitativ och kvantitativ metod.
Det föreligger också en fara i reliabiliteten eftersom kvalitativ ansats förlitar sig på
författarens tolkning när materialets delar (och helhet) ska analyseras.55 Därför har författaren genom arbetet försökt förhålla sig så objektiv och saklig som möjligt för att inte erhålla ett vinklat resultat.
För större överförbarhet hade studien kanske tjänat på att göras som simuleringar på ett av fallen för att kunna isolera en enskild variabel. Textanalysen hade även kunnat genomföras med ett fall i taget där samtliga indikatorer i OODA-loopen gås igenom för fallet innan nästa fall påbörjas. På det sättet skulle analysen för det enskilda fallet kunna fördjupas och
förtydligas, men eftersom det är just de distinkta jämförelserna fallen emellan som eftersöks
51Esaiasson, Gilljam, Oscarsson, Towns, & Wängnerud, Metodpraktikan: konsten att studera samhälle, individ
och marknad, s. 103
52Ibid., s. 91 53 Ibid., s. 211 54Ibid., s. 212
Sida 17 av 30 bedöms tillvägagångssättet för analysen vara adekvat. Tillvägagångssättet ger en bättre
översikt för varje indikator, och det blir lättare att se sammanhangen.
3.5 Forskningsetiska överväganden
Forskningsetik ska tas särskild hänsyn till när datainsamlingsmetoden berör enskilda personer och förhållanden mellan personer, såsom vid intervjuer eller experiment. Eftersom den här uppsatsen endast använder sig av skriven text berör det inga mellanmänskliga situationer. Dock är det viktigt även vid andra sorters studier att upprätthålla god forskningsetik och objektivitet. Författaren har inte haft några preferenser för utfallet i studiens analysdel, och har inte fabricerat några resultat. Det anses inte heller föreligga några hinder för uppsatsens val av ämne, då det inte får några etiska konsekvenser för enskilda människor eller
samhällen.56
3.6 Materialdiskussion och källkritik
Materialet består av text i form av böcker och forskningsartiklar på svenska och engelska. Huvuddelen av empirin är skriven av amerikanska forskare och är sedd ur amerikansk synvinkel. Ytterligare material om det irakiska perspektivet hade varit önskvärt för att se utfallet från båda sidor. Dessvärre finns det inte många texter översatta, och författaren kan inte på ett fullgott sätt ta till sig skriven text på andra språk än svenska och engelska. För att komma så nära källan som möjligt har flera officiella rapporter utgivna av
amerikanska militären använts. Dessa har valts för sin samtidighet med operationerna och därmed inkluderat de omedelbara analyserna. Materialet innehåller även nyare artiklar för att få en bredd och ta hänsyn till nya forskningsrön där man omvärderat tidigare analyser och siffror.
Det finns mycket material om både de två fallen och de tekniska fälten, och det har inte varit möjligt att gå igenom allt. Risk finns att viktiga ståndpunkter förbisetts, men i det strategiska urvalet har författaren strävat efter att täcka in ett större område.
Vid jämförelse mot tryckta böcker kan artiklar på nätet riskera att inte vara helt tillförlitliga. Däremot kan de också ge en fördel genom att vara mer aktuella och ha nyare
forskningsresultat. Risken för förfalskning eller vinkling föreligger både på tryckt material och nedladdat material, men de författare och forskare som har skrivit texterna är välkända inom sitt område och citeras även flitigt vid andra instanser. Författaren har varit extra
noggrann med att försäkra sig om att rapporter och forskningsunderlag kommer från betrodda hemsidor, är referentgranskade, och att nyhetsartiklar kommer från oberoende och vedertagna källor för att uppnå hög nivå av kvalitet och tillförlitlighet.
3.7 Operationalisering
Som tidigare nämnt anses Boyds teorier vara generella, och därmed öppna för tolkning. I litteraturen har OODA-loopen tolkats olika beroende på författare, och detta har visat sig vara
Sida 18 av 30 en nackdel eftersom det inte finns en konkret eller självklar operationalisering. Således har författaren skapat egna operationella indikatorer utifrån tidigare teoriavsnitt. Indikatorerna har skapats så att de ska vara relevanta för forskningsfrågan, och för att likheter och skillnader mellan de två fallen ska vara mätbara.
De fyra faserna i OODA-loopen har brutits ner till en eller flera indikatorer som sedan ska studeras i kontexten av precisionsresurser i de båda fallen.
Observe:
• Sensorer - eftersom Observe-fasen handlar om hur du får information om din omvärld syftar denna indikator till att jämföra sensorerna som används i de båda fallen. Det som studeras är vad tekniken klarar av och vilka begränsningar de har, såsom väderlek, ljusförhållanden, eller rörelsedetektering.
Orient:
• Etik och moral - eftersom en stor del av Orient-fasen handlar om hur information bearbetas baserat på uppväxt, tidigare erfarenheter, kultur, och traditioner (både egna och institutionens) syftar denna indikator till att undersöka båda sidors villighet att följa krigets lagar, samt collateral damage – det vill säga skador på civila personer och samhällsstrukturer.
• Korrekta slutsatser - Orient-fasen är enligt Boyd den viktigaste fasen eftersom du baserar alla beslut och handlingar på informationen du bearbetar. Denna indikator syftar till att studera huruvida underrättelserna var bra eller dåliga.
Decide:
• Planering - i Decide-fasen fattas beslut för handling med Observe och Orient som underlag. Denna indikator syftar till att studera tidsförhållanden för planeringen på operativ nivå.
• Risktagning - denna indikator syftar till att studera huruvida obemannade flygfarkoster utsätts för hög risk och kan ”offras”.
• Uppdragstaktik - John Boyd förespråkar uppdragstaktik för att lyckas med en snabb OODA-loop. Denna indikator syftar till att studera om nivån av beslutsfattning påverkar snabbheten i operationen.
Act:
• Psykologi - OODA-loopens mål är att få fienden att vikas in i sig själv och vinst uppnås i motståndarens sinne. Denna indikator syftar till att studera de psykologiska effekterna, såsom stridsmoral och desertering.
• Tempo - cykelns hastighet kan förändras genom att egna sidan agerar snabbare, eller genom att sakta ner motståndaren. Denna indikator syftar till att studera om endera sida försöker påverka sin egen eller motståndarens OODA-loop genom att angripa logistik, kommunikation, ledning eller beslutsfattning.
I operationaliseringens inledande skede fanns fler indikatorer med, såsom en jämförelse av kvaliteten på underrättelse beroende på om uppdraget var bemannat eller obemannat, och hur
Sida 19 av 30 insatsbesluten fattades, men flera av dessa bedömdes för komplicerade att mäta. Andra
indikatorer förkastades på grund av obefintlig empiri, och för att studien riskerade att bli alltför omfattande.
4. Analys
4.1. Observe
4.1.1 Sensorer
Fall 1: Under ODS hade koalitionen endast en sorts UAV - Pioneer. Den hade infraröda
sensorer, kunde streama video, och kunde användas både dagtid och nattetid. Pioneer användes till Close Air Support (CAS), identifiering av fartyg, spaning efter
robotavfyrningsplatser och irakisk materiel, och motståndarens positionering. Pioneer kunde även användas till skadebedömning (BDA). Dock fanns det endast ett fåtal UAV:er, och de hade inte kapaciteten eller räckvidd för storskaliga spaningsuppdrag.57
Brist på resurser och koordination inom underrättelseskrået ledde till att piloter tidvis fick genomföra uppdrag med antingen förlegade bilder på målet eller inga bilder alls. Fanns det inga bilder att tillgå fick de nöja sig med en textbeskrivning. För vissa uppdrag krävdes ingen bild, men många gånger var detta undermåligt.58
Inledningsvis utfördes alla bombattacker på låg höjd eftersom det ökade träffsannolikheten. Däremot var det högre risk att bli träffad av luftvärn. Ostyrda bombers effektivitet
försämrades en hel del av en högre fallhöjd medan precisionsbomber inte berördes nämnvärt av altitudförändringar, utan kunde träffa ändå.59 För att minska egna förluster ändrades därför taktiken och piloterna flög över 4 000 meters höjd vid användning av PGM:er - Iraks luftvärn kunde nämligen inte nå högre än så.60 De ostyrda bomberna släpptes på medelhöjd, men detta satte också krav på lämpligt väder. Ungefär hälften av alla flygningar tvingades ändras eller ställas in på grund av dåligt väder,61 vilket kan anses som ineffektivt.
Fall 2: Under OIF hade koalitionen tillgång till tio olika sorters UAV:er, nu med långt bättre
sensorer. Exempelvis fanns RQ-4 Global Hawk som kunde se igenom både moln och sandstormar.62 Andra farkoster kunde direktsända video, och använda Moving Target Indicator (MTI) för att finna och följa fordon. Fem dagar in i kriget fastnade irakiernas 3:e Division i en sandstorm och var tvungna att vänta ut den.63 Eftersom koalitionen hade moderna system hade de bra koll på var irakierna befann sig, och kunde fortsätta anfalla. De
57 Ibid., s. 195
58 Keaney, Thomas A. & Cohen, Eliot A., Gulf War Air Power Survey Summary Report, 1993, s. 136 59 Keaney & Cohen, Gulf War Air Power Survey Summary Report, s. 92
60 Smedberg, Om luftkriget: från luftballonger till systemflygplan, s. 92 61 Keaney & Cohen, Gulf War Air Power Survey Summary Report, s. 16
62 Cordesman, Anthony H., The Lessons of The Iraq War – The Main Report, Center for Strategic and International Studies, 2003, s. 233
63 Budiansky, Stephen, Air power: the men, machines, and ideas that revolutionized war, from Kitty Hawk to
Sida 20 av 30 nya precisionsbomberna var till skillnad från förut okänsliga mot dåligt väder64, så i ett anfall
under stormen förstördes 30 irakiska stridsvagnar med endast fyra PGM:er.
Ett annat exempel på överlägsna sensorer var från 4 april 2003 när en UAV upptäckte en gruppering ur irakiska armén som lämnade Baghdad i skydd av nattens mörker. Upptäckten och koordinater sändes live till operationscentret och skickades vidare till attackflygplan. BDA visade att ett 80-tal fordon förstördes.
4.2 Orient
4.2.1 Etik och moral
Fall 1: Koalitionen hade en uttalad ambition om att hålla nere civila dödsoffer och påverkan
på civil infrastruktur, vilket till stor del berodde på hård internationell mediebevakning. Precisionsbombning av irakiernas förstärkta flygplanshangarer krossade i princip Iraks flygvapen. Irakierna försökte rädda de kvarvarande flygplanen genom att dels flytta dem till Iran eller gräva ner dem i öknen, dels genom att placera planen nära arkeologiska platser och moskéer eftersom de visste att koalitionen undvek att bomba där.65 Irakierna hade alltså inte samma betänkligheter som koalitionen.
Fall 2: Även i detta krig fanns en målsättning att minimera skada och dödsoffer på båda sidor,
men precis som förra gången endast från koalitionens sida. Irakier kunde låtsas att de gav upp, för att sedan återuppta stridandet.66 Koalitionen å sin sida, använde sig av flygande ISR för att kunna finna och angripa militära enheter under omgruppering. Hade de istället försökt hindra irakiernas rörelser genom att spränga broar och leder hade det påverkat civilbefolkningen på ett allvarligt sätt.67 Med precisionsvapen kunde istället strategiska mål väljas för att förstöra
de irakiska truppernas kommunikations- och försörjningsleder, snarare än att anfalla infrastruktur som användes att hela befolkningen.
4.2.2 Korrekta slutsatser
Fall 1: Bristfällig underrättelse ledde till att attackerna mot irakiska ledningen misslyckades.
Koalitionen visste helt enkelt inte var bland alla ledningscentraler ledningen befann sig, eftersom de förflyttade sig ofta. Inte heller kommunikations- och sambandssystem kollapsade på önskvärt sätt. Av de 163 irakiska stridsvagnarna hade 15 % träffats av PGM:er, och 50 % hade inte träffats alls. 68 Detta visade att även fast precisionsbomberna hade högre sannolikhet
att träffa än ostyrda bomber träffades inte alla mål som det var tänkt.
Befintlig underrättelse spreds inte i alla led, och de som ledde planeringen för
flygstridskrafterna klagade på att målen som önskades av marktrupperna ofta redan blivit utslagna i tidigare attacker.69 De saknade alltså information om BDA, vilket saktade ner målvalsprocessen ytterligare.
64 Lambeth, Benjamin S., American Carrier Air Power at the Dawn of a New Century, RAND Corporation, 2005, s. 39
65 Keane & Cohen, Gulf War Air Power Survey Summary Report, s. 18
66 Van Creveld, Martin, The Age of Airpower, 1st ed., PublicAffairs, New York, 2011, s. 267 67 Hofvander & Rekkedal, Luftmakt: teorier och tillämpningar, s. 294
68 Smedberg, Om luftkriget: från luftballonger till systemflygplan, s. 156-157 69 Keaney & Cohen, Gulf War Air Power Survey Summary Report, s. 155
Sida 21 av 30
Fall 2: Redan tidigt i kriget ville koalitionen eliminera Saddam Hussein och hans ledning, och
flera försök gjordes. Baserat på information från amerikansk underrättelsetjänst utfördes först en precisionsattack inne i Baghdad. Attacken i sig gick enligt plan men ledarna befann sig inte på platsen. Kort därefter utfördes en andra attack på en restaurang, och inte heller denna gång uppfylldes målet.70 Båda attackerna kunde utföras i bebyggda områden tack vare PGM:er, vilket snabbade på händelseförloppet. Med endast ostyrda bomber hade de annars behövt vänta tills målgruppen befann sig i ett mer öppet område, då det var ett uttalat mål från koalitionen att minimera skada på båda sidor. Attackerna uppnådde den planerade nivån av precision men bristen på korrekt ISR gjorde att de ändå var verkningslösa.
4.3 Decide
4.3.1 Planering
Fall 1: I ODS tog en normal målvalscykel 72 timmar. Målvalscykeln som användes hade inte
förändrats nämnvärt sedan Vietnamkriget, och att planera en precisionsattack var en komplex process som krävde att en Air Tasking Order (ATO) genererades. Eftersom det inte fanns digitala kommunikationslänkar att tillgå var ATO:n tvungen att levereras till berörd part via budbärare (flygplan).71 Eftersom förlegade arbetssätt användes, där de olika
underrättelsegrenarna inte samarbetade med varandra, gick planeringen långsamt.
Fall 2: Tidsspannet för målval och precisionsattack blev mycket kortare i OIF. Över 800
precisionsmål hade ett genomsnitt av 3,5 timmar från målval till attack, och mer än 78% av US Navy:s attackflygplan fick uppdrag när de var i luften.72
Om Global Hawk användes till ISR kunde data överföras direkt via satellit till ett analyscenter på 20 minuter. Där kunde informationen bearbetas och koordinater skickas via datalänk till ett attackflygplan efter ytterligare fem minuter.73 Under OIF genererades en daglig ATO på 800 sidor som nu kunde levereras elektroniskt, vilket ledde till att flygstridskrafter och
marktrupper kunde samarbeta på ett effektivare sätt.
4.3.2 Risktagning
Fall 1: För att få bukt med det stora hotet, vilket var det irakiska luftvärnssystemet, användes
två typer av UAV:er som lockbete. Dessa flög in för att få de irakiska radarsystemen att tändas upp, så att luftvärnsstationerna skulle bli sårbara för antiradarrobotar. När de väl tändes upp kunde stationerna attackeras metodiskt med PGM:er.74 UAV:er användes också i taktiska uppdrag som ansågs vara för farliga för bemannade farkoster. Detta sparade på egna soldaters liv, men nackdelen var kortare flygtid eftersom UAV:erna inte gick att lufttanka.75
70 Hofvander & Rekkedal, Luftmakt: teorier och tillämpningar, s. 290-291
71 Budiansky, Air power: the men, machines, and ideas that revolutionized war, from Kitty Hawk to Gulf War II, s. 432
72 Lambeth, American Carrier Air Power at the Dawn of a New Century, s. 53
73 Budiansky, Air power: the men, machines, and ideas that revolutionized war, from Kitty Hawk to Gulf War II, s. 439
74 Ibid., s. 420
75 Simonson, Erik W., Corps G-2 Staff Competencies: A Desert Storm Case Study, Gonzaga University, Spokane, Washington, 2006, s. 31
Sida 22 av 30
Fall 2: Även under 2003 användes två UAV:er som lockbete för irakierna. Denna gång var
det för att försöka snabba på händelseförloppet och locka fram motståndaren, men också för att få mer underrättelse om deras luftvärn, responsförmåga och kommunikation.76 I båda fallen ser vi alltså att UAV:erna används i situationer som bedöms alltför riskfyllda för egen personal, och där risken att förlora farkosterna är överhängande.
4.3.3 Uppdragstaktik
Fall 1: En precisionsattack som utfördes mot Al Firdos bunker tog av misstag livet av flera
hundra civila. Beslutet grundade sig i dålig underrättelse, och fick som konsekvens att general Schwarzkopf (befälhavare över koalitionens samlade styrkor) personligen var tvungen att godkänna alla attacker i Baghdad framöver, istället för att det godkändes på lägre nivåer.77 Detta ledde till en långsammare besluts- och planeringsprocess.
Fall 2: Till skillnad från ODS fanns nu tillgång till många slags UAV:er i olika storlekar och
med olika syften, allt från strategisk spaning till basskydd. De mindre UAV:erna kunde styras på bataljonsnivå, där befälhavaren kunde bestämma användningsområde och syfte utan inblandning av överordnade.78 Detta gav en högre taktisk effekt och ett snabbare tempo som
bättre kunde anpassas till striden.
4.4 Act
4.4.1 Psykologi
Fall 1: UAV:n Pioneer användes ofta till att spana ut möjliga landstigningsområden för
amfibieoperationer, och det hände att de irakiska trupperna som var stationerade vid kusten gav upp vid blotta anblicken av den eftersom de visste vad som väntade – en massiv attack.79 Under kriget gav många irakiska soldater upp utan strid – 160 000 deserterade och uppemot 87 000 blev krigsfångar.80 Det höga antalet vittnar om en stor psykologisk påverkan. De systematiska precisionsattackerna skar av försörjningsleder och kommunikation, och hindrade ledarna från att få fram order till de underställda. När koalitionen började attackera militär materiel och fordon undvek soldaterna att vara i närheten av dem, och de kunde därmed inte längre göra motstånd eller organisera sig.81
Fall 2: På grund av koalitionens överlägsna sensorer och precisionsvapen kände de irakiska
soldaterna att de inte kunde gömma sig någonstans. Stridsvagnar och fordon blev speciellt utsatta och därför höll sig soldaterna borta. Många deserterade eller gav upp efter att antingen ha hamnat i strid med koalitionen eller fått sin materiel förstörd. Resultatet blev att motståndet var sporadiskt, och att överraskande få irakiska soldater dog eftersom flertalet gav upp.82
76 Cordesman, The Lessons of The Iraq War – The Main Report, s. 252 77 Keaney & Cohen, Gulf War Air Power Survey Summary Report, s. 69 78 Cordesman, The Lessons of The Iraq War – The Main Report, s. 235 79 Van Creveld, The Age of Airpower, s. 274
80 Lambert, A.P.N., The Psychology of Air Power, Royal United Services Institute for Defence Studies, London, 1994, s. 1
81 Lambert, The Psychology of Air Power, s. 66
Sida 23 av 30
4.4.2 Tempo
Fall 1: Istället för att anfalla de militära styrkorna direkt fokuserade koalitionen på att slå mot
flygfält och hangarer, ledningsstrukturer, luftvärn och kommunikationscentra. Dessa målval sågs som en framgång - bara under de första dagarna sköts 35 irakiska flygplan ner, och resten av flygstridskrafterna flydde. Detta på grund av att det irakiska command and control-systemet slagits ut.83
Precisionsattackerna var så framgångsrika att de irakiska ledarna konstant var tvungna att hålla sig i rörelse – de var rädda för att bli upptäckta och utsedda till nästa mål. De förflyttade sig till den grad att det till slut inte fanns någon regering kvar att tala om.84 De kunde inte
kommunicera effektivt med soldaterna eller det irakiska folket, vilket ledde till en långsammare loop, och till slut desorientering och paralysering på den operativa nivån. Precisionsattackerna mot irakiska arméns logistik isolerade soldaterna och förhindrade åtkomsten till ny materiel.85 Detta ledde både till att deras handlingscykler blev långsammare och att de mer och mer tappade stridsmoralen. För att i sin tur försöka sakta mer koalitionens loop och försöka motverka effektiviteten i precisionsattackerna flyttade irakierna runt
flygplanen istället för att ha dem i hangarer. Detta tvingade koalitionen att använda fler bomber, kamma igenom ett större sökområde, och planera för ytterligare mål, vilket både tog längre tid och använde upp mer resurser.86
Fall 2: Eftersom koalitionens styrkor själva ville använda sig av Iraks infrastruktur för att ta
sig till Baghdad utfördes väldigt få attacker mot leder och broar. Det irakiska luftförsvaret var redan så försvagat att större delen av landet låg obevakat.87 Utan nämnvärt motstånd fanns
inget behov av att lägga tid och resurser på att sakta ner motståndares OODA-loop.
Koalitionen tog kontroll över luftläget tidigt i kriget och kunde koncentrera sig på att skapa gynnsamma förutsättningar för egen del. Med tillgången till fler PGM:er kunde flera attacker utföras samtidigt, vilket är mer tidseffektivt än sekventiella attacker.
Irakierna försökte sakta ner koalitionens loop genom militärt nyttjande av kulturplatser och sjukhus. De kände till koalitionens strävan att följa krigets lagar och utnyttjade denna ”svaghet” för att förhindra deras agerande.88
5. Avslutning
5.1 Sammanfattning och diskussion
I Observe-fasen visar resultaten att bättre sensorer för PGM:er både ledde till minskade egna förluster och att fortsatt bekämpning fungerade trots dåligt väder. Förbättrade sensorer för UAV:er ledde till snabbare upptäckt av mål i rörelse och mörker, och fortsatte att generera tillförlitlig ISR även under tuffa väderförhållanden. Användningen av precisionsvapen bedöms effektivisera Observe-fasen.
83 Van Creveld, The Age of Airpower, s. 322 84 Olsen, A History of Air Warfare, s. 200 85 Lambert, The Psychology of Air Power, s. 64
86 Keaney & Cohen, Gulf War Air Power Survey Summary Report, s. 63 87 Van Creveld, The Age of Airpower, s. 334
