Fortsätt idrotta : En high-five till elitlagidrotten

Fortsätt idrotta- En high-five till

elitlagidrotten

Emilia

Aldengård

Amanda Hodzic

Förord

Idag vet vi att fysisk aktivitet bidrar med hälsofrämjande effekter och att organiserad idrott, så som lagidrott, utgör en stor del av den fysiska aktiviteten för många. Den fysiska aktiviteten och den sociala kontexten som utgör lagidrottens miljö främjar individers hälsa och

välbefinnande, men många avslutar sitt deltagande inom idrottsverksamheten i tidig ålder. Vi som författar den här uppsatsen har personliga erfarenheter av lagidrottens hälsofrämjande effekter då båda är aktiva lagidrottare sedan många år tillbaka. Vår syn på lagidrotten är att den är otroligt viktig för att människor i olika samhällsklasser ska ha möjlighet att inkluderas i ett sammanhang. Vi ser däremot ett problem bland föreningar i att behålla sina utövare vilket gör det svårt att fortsätta bedriva idrottsverksamheter.

En grupp som stannat kvar inom idrottsrörelsen även efter ungdomsåren är lagidrottare på elitnivå. Som hälsovägledare finner vi ett värde i att undersöka vad som motiverar dem till fortsatt idrottande samt vilka hälsofrämjande effekter de upplever av idrotten. Vår

förhoppning är att studien ska bidra till ny kunskap om hur idrottsverksamheter kan utvecklas för att skapa möjlighet till att behålla fler idrottare genom att arbeta hälsofrämjande i en motiverande miljö.

Den här studien är byggd på en laginsats. Vi vill börja med att tacka alla kurskamrater som på ett eller annat sätt bidragit under genomförandet av studien. En high-five och ett speciellt stort tack riktas till alla lagidrottare som deltagit i studien och delat med sig av sina personliga erfarenheter som elitidrottare. Vi vill även tacka vår handledare, Glenn Hall, som gett oss spelregler att förhålla oss till och som genom coachning och stöttning väglett oss mot vårt mål. Ett sista tack till alla idrottsföreningar runt om i landet som gör det möjligt för så många människor att vara en del av något som alla vinner på.

Abstrakt

Forskning tyder på att lagidrotten kan utgöra en hälsofrämjande arena som uppfyller en viktig samhällsfunktion. Trots detta väljer många att lämna idrottsrörelsen i ung ålder medan

elitlagidrottare utgör en grupp som valt att fortsätta satsningen vidare. Syftet med studien var att undersöka elitidrottares upplevelse av lagidrottens hälsofrämjande egenskaper och vilka faktorer som bidrar med motivation till fortsatt idrottande. Metoden var av kvalitativ karaktär och datainsamlingen bestod av intervjuer i fokusgrupp. Tjugo deltagare rekryterades från fyra olika idrottsföreningar och idrottsgrenar. Datamaterialet analyserades med hjälp av en

manifest innehållsanalys där fyra underkategorier “Någonting större”, “Kropp och knopp”, “Professionella förutsättningar” och “Spelets drivkraft” skapade huvudtemat “Elitlagidrott- att tillsammans drivas av något hälsofrämjande”. Resultatet visar att elitlagidrotten kan bidra med hälsofrämjande egenskaper som också tillsammans med föreningens arbete och

tävlingsmomenten skapar förutsättningar för motivation till fortsatt idrottande. Slutsatsen är att de hälsofrämjande egenskaperna inom elitlagidrott kan utgöra någonting större än bara idrott och främjar både psykisk och fysisk hälsa som tillsammans med idrottsföreningens arbete samt tävlingsmomentet utgör motivationsfaktorer till det fortsatta idrottandet. Nyckelord: Hälsopromotion, Hälsa, Lagidrott, Elitidrott, Socialt Stöd, Motivation

Abstract

Research suggests that team sports can constitute an arena for health promotion and

encompass an important societal function. Despite this, many choose to leave the team sport context at a young age, whereas elite athletes form a group that has chosen to continue participating. The purpose of this study was to investigate elite athletes’ experiences of the team sport’s health promotion characteristics and which factors can contribute to the motivation to continue with sports participation. The research method was of a qualitative nature and the data collection consisted of interviews with focus groups. Twenty participants were recruited from four different sporting clubs, each in a different field of sport

respectively. The data was analyzed using a manifest content analysis method, where four categories - “Something bigger’’, “Body and mind’’, “Professional conditions’’ and “The motivation of the game” - created the main theme “Elite team sport - to be driven together by something health promotive’’. The result shows that elite team sports can contribute with health promotive qualities, that together with the work of the sports clubs and the element of competition creates motivation for continuing sports participation. The conclusion is that health promotive qualities in elite team sports can constitute something bigger than just the sport itself and promote both mental and physical health. This effect, together with assistance from the sports club, as well as the element of the competition, constitute motivational factors for continued sports participation.

Key words: Health Promotion, Health, Team Sports, Elite Athletes, Social Support, Motivation

Innehållsförteckning

INTRODUKTION ... 1

HÄLSA OCH HÄLSOPROMOTION ... 1

FYSISK AKTIVITET ... 2 LAGIDROTT ... 2 ELITIDROTT ... 3 SOCIALT STÖD ... 4 MOTIVATION ... 4 RATIONALE ... 5 SYFTE ... 6 METOD ... 7 DESIGN ... 7 DELTAGARE ... 7 DATAINSAMLING ... 8 DATAANALYS ... 8 ETIK ... 9 RESULTAT ... 11

ELITLAGIDROTT- ATT TILLSAMMANS DRIVAS AV NÅGOT HÄLSOFRÄMJANDE ... 11

Något större än bara idrott ... 12

Kropp och Knopp ... 14

Professionella förutsättningar ... 16 Spelets drivkraft ... 18 RESULTATDISKUSSION ... 21 METODDISKUSSION ... 26 FRAMTIDA FORSKNING ... 28 SLUTSATS ... 29 REFERENSER ... 30 BILAGA 1-INFORMATIONSBREV ... 39 BILAGA 2–INTERVJUGUIDE ... 40 BILAGA 2–SAMTYCKE ... 41

Introduktion

Hälsa och hälsopromotion

Hälsa definieras enligt Världshälsoorganisationen [WHO] (1948) som ett tillstånd av totalt fysiskt, psykiskt och mentalt välbefinnande. Kostenius och Lindqvist (2006) fördjupar hälsans innebörd som ett jämviktstillstånd och inkluderar begreppen fysiskt, psykiskt, emotionellt, socialt och andligt välmående. Jämviktstillståndet utgör inte bara ett tillstånd i sig utan fungerar även som en resurs och förutsättning för våra liv (Kostenius & Lindqvist, 2006). En god hälsa utgör en kraftfull resurs för utveckling såväl personligt, socialt och ekonomiskt samt utgör även en viktig faktor för en god livskvalitet (WHO, 1948). Sociala, miljömässiga, politiska, ekonomiska, kulturella och beteendemässiga faktorer kan bidra till hälsa, men dem kan också hindra en god hälsa (WHO, 1948).

Hälsopromotion utgör en process att möjliggöra förbättring av hälsa samt en ökad kontroll av den egna hälsan bland individer (WHO, 1986). Processen innebär handlingar riktade mot den enskilda individens hälsa men också mot sociala, miljömässiga och ekonomiska förhållanden med syfte att förbättra individers hälsa samt folkhälsan (WHO, 1986). Folkhälsa syftar till att förbättra hälsan, förlänga livet och förbättra livskvaliteten på samhällsnivå genom

hälsoprevention, hälsopromotion och andra hälsointerventioner (WHO, 1998). Till skillnad från hälsopromotion innebär prevention att förebygga sjukdom, sjukdomsförlopp och minska konsekvenserna vid redan etablerat sjukdomstillstånd (WHO, 1984). Båda metoderna fyller en viktig funktion i arbetet för en god hälsa (WHO, 1998).

Arbetet med folkhälsan i Sverige utgår från åtta målområden där ett av dem handlar om att sträva efter goda uppväxtvillkor för alla vilket främjar hälsan både under uppväxten men också senare i livet (Folkhälsomyndigheten, 2019). Att arbeta med människors

handlingsutrymme och hälsofrämjande vanor utgör ett annat målområde för folkhälsan där tillgängligheten av hälsofrämjande miljöer och aktiviteter är av stor vikt

(Folkhälsomyndigheten, 2019). Ett av de globala målen för hållbar utveckling är enligt Agenda 2030 att för alla trygga och främja hälsosamma liv och välbefinnanden

(Regeringskansliet, 2018). Att satsa på idrottsrörelsen främjar fred och utveckling, ökar kvinnors-, ungas- och enskilda individers egenmakt, hälsomässiga målsättningar, utbildning samt social inkludering vilket i sin tur främjar en jämlik hälsa (Regeringskansliet, 2016).

Fysisk aktivitet

Fysisk aktivitet och idrott kan användas som en strategi för ökad hälsa, socialt välbefinnande och ekonomiskt tillstånd (Cunningham och Kwon, 2003). Caspersen, Powell och Christerson (1985) definierar fysisk aktivitet som all kroppslig rörelse skapad av skelettmuskulaturen som leder till energiförbrukning. Vidare definieras begreppet träning med samma definition som fysisk aktivitet med tillägg att träning är planerad, upprepad och strukturerad då syftet är att bibehålla eller förbättra individens fysik. Träning blir därmed en underkategori till fysisk aktivitet och inte en synonym (Caspersen et al., 1985). Idrott blir slutligen en underkategori till träning och något som kan utföras individuellt eller i lag (Khan et al., 2012). Inom idrotten utförs träning målinriktat, med bestämda regler och en strävan mot definierade mål (Khan et al., 2012). Warburton, Nicol och Bredin (2006) anser att regelbunden fysisk aktivitet bidrar med effekter som främjar vår hälsa samtidigt som det både är förebyggande för många folkhälsosjukdomar och minskar risken för att dö i förtid (Warburton et al., 2006). Fysisk aktivitet fungerar även förebyggande mot högt blodtryck, övervikt och fetma samt ökar livskvalitet, välmående och den mentala hälsan (WHO, 2018).

Fysisk inaktivitet är den fjärde största risken för förtidig död (WHO, 2010). Fenomenet är ökande och berörde år 2018 70 % av befolkningen i vissa länder (WHO, 2018). Detta på grund av förändrade beteenden kring transport, ökad användning av teknologi, kulturvärden och urbanisering (WHO, 2018). WHO:s (2010) rekommendationer för fysisk aktivitet är för barn mellan 5-17 år minst 60 minuter medel- till hög intensitet per dag. Bland vuxna mellan 18-64 år är rekommendationen för fysisk aktivitet varje vecka att utföra minst 150 minuter medelintensiv aktivitet, minst 75 minuter högintensiv aktivitet eller en kombination av både medel- och högintensiv aktivitet (WHO, 2010). Khan et al. (2012) redogör för att regelbundet deltagande i idrott minst en gång i veckan bidrar mer 20-40 % lägre risk för att dö i förtid. Idrott har inte enbart direkta fördelar på hälsan utan även indirekta fördelar där exempelvis hälsopedagogiska program och hälsokampanjer inkluderas. Dock finns en negativ konsekvens

av deltagande i idrott vilket innebär en ökad risk för skador(Khan et al., 2012).

psykologiska och psykosociala effekter. Enligt Eime, Young, Harvey, Charity och Payne (2013) innehåller lagidrott fler hälsomässiga fördelar än individuell idrott, på grund av de sociala vinsterna från kontakt med bland annat lagkamrater. Författarna beskriver att lagidrott bidrar fördelar som högre självkänsla, högre självförtroende, förbättrade sociala färdigheter och minskade depressiva symptom (Eime et al., 2013). Holt et al. (2009) anser istället att det inte finns några skillnader gällande sociala fördelar bland deltagande i lagidrott kontra individuella idrotter. De förklarar att den individuella idrotten också består av sociala

relationer av olika slag, exempelvis “träningskompisar” och “stöttepelare” och att deltagande i all form av tävlingsinriktad lag- eller individuell idrott bidrar till att lära livsförmågor genom de sociala interaktionerna (Holt et al., 2009).

Hansen, Larson och Dworkin (2003) undersökte olika typer av ungdomsaktiviteter där de kunde se att idrott bidrar med fysiska fördelar ökad självkännedom och känslomässig

reglering, men också till negativa känslor som stress och prestationskrav. I en studie där unga kvinnliga handbollsspelare undersöktes visade resultatet att deras muskelmassa, uthållighet, bentäthet och prestation ökade efter 12 veckors träning två gånger i veckan (Hornstrup et al., 2018). En annan studie undersökte otränade män som efter tre månader med basketträning två till tre gånger per vecka visade på förbättringar när det exempelvis gäller maximal

syreupptagningsförmåga, fettprocent, fettfri kroppsmassa, hjärtfrekvens och gränsen för utmattning (Randers et al., 2018). Pacifico et al. (2018) redogör för att pojkar som idrottar under ungdomen har en högre fysisk aktivitet, bättre syreupptagningsförmåga och generellt sett en högre livskvalité än de som inte idrottar. Detsamma gäller bland flickor men bland dessa sågs även en bättre bålstyrka, styrka i överkroppen samt flexibilitet bland dem som idrottar jämfört med de som inte gör det (Pacifico et al., 2018).

Elitidrott

Swann, Moran och Piggott (2015) förklarar att det finns en stor variation på definitionen av

elitidrottoch presenterar åtta olika kategorier för definitionen där två av de mest

förekommande är "Erfarenheter" och "Professionalism". Dessa kategorier inkluderar bland annat erfarenhet av tävling och träning på elitnivå samt deltagande i professionella ligor (Swann et al., 2015). Lindfelt (2007) styrker svårigheten i att skapa en entydig definition av elitidrott, men förklarar att många utgår från att idrottaren tävlar inom sin idrotts högsta serie eller tävlar i nationella mästerskap. Definitionen är dock en förenklad bild av verkligheten och förklarar inte hela begreppet. Trots det används definitionen bland flera specialidrottsförbund i Sverige (Lindfelt, 2007). Elitidrott kan utgöras av olika karaktärer som individuell idrott och

lagidrott (Swann et al., 2015). Vidare menar Lindfelt (2007) att elitidrotten skiljer sig genom olika organisationsformer, antalet utövare och ligor samt allmänt intresse och massmedia vilket påverkar de olika förutsättningarna.

Att inneha en ständigt god hälsa är för elitidrottare av väldigt stor vikt, samtidigt som hälsan bland dessa individer i högre utsträckning är utsatt för risker (Mayer & Thiel, 2014).

Elitidrottare behöver hantera stressorer som både är vardagliga och kopplade till idrotten som höga träningsdoser och fysiska utmaningar, skador och sjukdomar samt konflikter på grund av olikartade förväntningar från föreningar och familj (Mayer & Thiel, 2014). Studier har dock visat på elitidrottens positiva effekter på hälsan, där Šmela, Pačesová, Kraček och Hájovský (2017) anser att den kan fungera som ett skydd mot ångest och Cosh, Crabb och Kettler (2013) förklarar att den även kan bidra med att utgöra en del av identiteten och livsstilen. Den här studien riktar sig mot lagidrottare på elitnivå där elitidrottare definieras utifrån att dem tävlar i den högsta respektive näst högsta ligan i respektive idrott i Sverige.

Socialt stöd

Begreppet socialt stöd kan beskriva formella och informella kontakter med grupper och individer som bidrar med tröst, stöd och information (Wallston, Alagna, DeVellis & DeVellis, 1983). Stödet kan innebära allt från att hjälpa någon med vardagliga sysslor till grupper där ensamma kan knyta nya kontakter (Wallston et al., 1983). Cohen och Wills (1985) menar att flera studier har visat på positiva psykiska och fysiska hälsoeffekter av socialt stöd, vilket även minskar risken att drabbas av ångest, depression och förtidig död.

Socialt stöd i form av sociala interaktioner med kamrater, föräldrar och tränare har visats vara bidragande till att lära livserfarenheter bland idrottare, där relationerna med kamraterna är av störst vikt (Holt, Tamminen, Tink & Black, 2009). Även Patrick et al. (1999) förklarar att kamratskap bland idrottande ungdomar är betydelsefullt, spelar en viktig roll i deras vilja till fortsatt idrottande och motiverar till utveckling.

motivation handlar om att vilja. Viljan behöver inte vara medveten men rotar sig i en önskan om förändring i sig själv eller i sin miljö. Motivation innebär ofta en benägenhet till

beteenden som underlättar förändring (Baumeister, 2016). Fenomenet har ofta en stark koppling till ett psykologiskt behov, exempelvis behovet av prestation, intimitet eller kontroll (Deci & Ryan, 2008). Behoven är inlärda och vissa människor utvecklar starkare behov än andra (Deci & Ryan, 2008). Gillet, Berjot och Gobancé (2009) har undersökt förhållandet mellan inre motivation och prestationer inom idrott och kommit fram till en positiv relation där högre grad av inre motivation leder till bättre prestationer. Kopplingar mellan

engagemang, nöje och motivation syns tydligt inom lagidrotten, där yttre motivation har en större effekt på nöjet medan inre motivation har en större påverkan på individens engagemang (Garcia-Mas et al., 2010).

Rationale

I dagens samhälle blir människor allt mer inaktiva och ensamma samtidigt som de flesta samhällsinsatserna för hälsa är preventiva. Socialt stöd och fysisk aktivitet är grundläggande aspekter för en god hälsa och det behövs fler promotiva insatser på både samhälls- och individnivå för att främja en jämlik hälsa. Det har visat sig att lagidrott har flera positiva effekter på hälsan, bland annat genom att främja fysiskt, psykiskt och socialt välmående. Trots lagidrottens många fördelar för hälsan väljer många att sluta i ung ålder. En grupp som stannat kvar inom idrottsrörelsen är lagidrottare på elitnivå som valt att fortsätta med sin idrott, trots att förutsättningarna förändrats i och med elitsatsningen. Det är därför viktigt att undersöka vad som motiverar elitidrottare till fortsatt deltagande samt vilka hälsofrämjande effekter lagidrotten ger. Författarna är hoppfulla om att den nya kunskapen ska kunna hjälpa lagidrottsföreningar att skapa ökad förståelse för vad som motiverar till fortsatt deltagande, samt hur lagidrotten fungerar hälsopromotivt. Som hälsovägledare är vi optimistiska till att studiens resultat ska kunna användas av lagidrottsföreningar med elitverksamheter för att främja ett långsiktigt idrottande.

Syfte

Syftet med studien är att undersöka elitidrottares upplevelser av lagidrottens hälsofrämjande egenskaper och vilka faktorer som bidrar med motivation till fortsatt idrottande.

Metod

Design

Under studien användes en kvalitativ ansats som utformades ur ett hälsopromotivt perspektiv. Syftet med en kvalitativ forskningsmetod är att skapa en förståelse över den intervjuades synsätt genom att undersöka individens erfarenheter och upplevelser (Kvale & Brinkmann, 2014), vilket krävdes för att undersöka studiens syfte. Studien genomfördes i form av intervjuer i fokusgrupper vilket gav möjlighet att undersöka både individuella och

gemensamma perspektiv, som går i linje med Tong, Sainsbury och Craig (2007). En öppen diskussion med erfarenhetsutbyte efterfrågades och därför valdes fokusgrupper som metod då Kitzinger (1995) menar att det möjliggör undersökning av gruppnormer och kulturer. I och med den rådande situationen (Covid-19) genomfördes intervjuerna online i form av e-tjänsten Zoom (Version 4.6.12). Efter en genomförd pilotintervju skapades en halvstrukturerad

intervjuguide vilken innehöll olika fokusområden med ett antal frågor per område, vilket stämmer överens med Kvale och Brinkmanns (2014) beskrivning av en halvstrukturerad intervjuguide. ‘’Lagidrott’’, ‘’Hälsopromotion’’ och ‘’Motivation’’ utgjorde intervjuguidens fokusområden och frågorna var öppna för att främja en god diskussion. Dahlin-Ivanhoff och Holmgren (2017) uppger att både homogenitet och heterogenitet mellan deltagarna i

fokusgrupper är av stor vikt för att möjliggöra en god diskussion vilket beaktades i urvalet av deltagare där varje fokusgrupp inkluderade fyra till fem deltagare. Författarna har haft i åtanke att de egna erfarenheterna av lagidrott är positiva och har därför haft det i beaktning i analysen för att minska risken att de egna erfarenheterna påverkar studiens resultat.

Deltagare

Genom ett ändamålsenligt urval där tio elitsatsande lagidrottsföreningar kontaktades rekryterades tjugo deltagare till studien. Föreningar inom olika idrottsgrenar och län kontaktades för att få en vidare spridning bland deltagare. De idrottsverksamheter som kontaktades var verksamma inom lagidrotterna; basket, innebandy, handboll, hockey och fotboll. Eftersom studien strävade efter stor spridning mellan idrottsgrenar rekryterades endast ett lag per idrottsgren. De rekryterade lagen utgjorde två damlag och två herrlag för att även få en spridning mellan könen. De fyra första föreningarna som tackade ja till deltagande i

studien var verksamma inom idrottsgrenarna innebandy, handboll, fotboll samt hockey och var verksamma inom fyra olika län. Studiens kriterier var att deltagarna var aktiva elitsatsande

lagidrottare med minst fem års erfarenhet av elitidrott, var friska och skadefria, var över arton år gamla samt talade god svenska. Efter ett bortfall på två deltagare slutförde 18 stycken studien där tio deltagare identifierade sig som kvinnor och åtta som män. Deltagarna var mellan 19- 33 år gamla och utgjordes av fem fotbollsspelare, fem innebandyspelare, fyra hockeyspelare och fyra handbollsspelare.

Datainsamling

Datainsamlingen genomfördes genom fokusgrupper online utifrån en hälsopromotiv intervjuguide. Varje fokusgrupp inkluderade deltagare från samma lag inom fyra olika idrottsgrenar. Deltagarna fick tillgång till e-tjänsten Zoom (Version. 4.6.12) genom en länk som författarna sände ut. Varje intervju pågick mellan 50- 80 minuter och spelades in som ljud- och videofiler. Filerna sparades ner på en lösenordsskyddad dator. Båda författarna deltog under samtliga intervjuer och alternerade rollen som moderator respektive bisittare. Efter att intervjuerna genomförts påbörjades transkribering av materialet där författarna noga och återkommande gick igenom materialet tillsammans för att få en bra bild av helheten.

Dataanalys

Det insamlade datamaterialet analyserades genom en kvalitativ innehållsanalys av manifest ansats vilket Graneheim och Lundman (2004) förklarar betyder att författaren håller sig textnära det insamlade datamaterialet. Författarna lyssnade igenom datamaterialet flertalet gånger för att bilda sig en god uppfattning av samtalen vilket Bailey (2008) samt Graneheim och Lundman (2004) anser vara viktigt för att fånga upp vad som uttrycks. Efter att materialet transkriberats plockades viktiga meningsbärande enheter ut för att kunna komprimeras

textnära. Därefter kodades underliggande meningar i de komprimerade meningsbärande enheterna. Vidare grupperades koderna till underkategorier och kategorier och till sist skapades ett huvudtema (se tabell 1), allt i enlighet med Graneheim och Lundman (2004).

Meningsbärande enheter Koder Underkategorier Kategorier

Vi är som en familj, vi träffas så jävla många timmar om dygnet och många dar om året så det blir ju en familj

Laget blir som en familj

Gemenskap Någonting

större

Lagidrotten påverkar mig positivt för att har man haft en dålig dag och få åka ner och träna och träffa folk man tycker om så blir det att man kan släppa all stress

Lagidrotten fungerar stressreducerande Psykiskt välmående och glädje Kropp och knopp

Alla ska kunna få så bra förutsättningar man kan för att kunna prestera och det är klart att om man inte har ett jobb kan det påverka ens prestation på fotbollsplan rent motivationsmässigt Praktiska förutsättningar ökar motivationen till fotbollen Praktiska förutsättningar Professionella förutsättningar

Man vill bli bättre varje dag och då tar man alltid rygg på nån som är starkare, då blir man bättre själv

Viljan att utvecklas genom att tävla mot varandra Utveckling, konkurrens och mål Spelets drivkraft

Tabell 1. Översikt av dataanalys

Etik

Vetenskapsrådets (2013) riktlinjer användes i den här studien där informationskravet tillämpades genom att deltagarna informerades skriftligt om vad som gällde för deras

deltagande, innan studien påbörjades. Information om att deltagandet var frivilligt och att det när som helst var möjligt att avbryta medverkan utan att uppge orsak delgavs, med hänsyn till autonomiprincipen. Samtycke inhämtades av samtliga deltagare digitalt via Google Forms innan fokusgruppintervjuerna ägde rum, vilket är i enlighet med samtyckeskravet.

Tystnadsplikt och avidentifiering av personuppgifter applicerades, för att uppfylla konfidentialitetskravet. Endast författarna hade tillgång till de inspelade ljudfilerna som förvarades i vardera författares lösenordsskyddade dator och raderas efter att studien var slutförd. Deltagarna i fokusgrupperna uppmanades att inte sprida information om andra deltagare, men författarna kunde inte lämna någon garanti att sådan spridning inte skulle ske. Vidare applicerades nyttjandekravet genom att uppgifterna endast användes i den här studien för att handla förenligt med Vetenskapsrådets (2013) riktlinjer. Till sist togs hänsyn till den etiska principen att göra gott och diskussion kring eventuella konsekvenser av deltagandet fördes innan studien genomfördes, vilket går i linje med Kvale och Brinkmanns (2014) rekommendationer.

Resultat

Det analyserade datamaterialet ledde utifrån viktiga meningsbärande enheter och koder fram till tolv underkategorier vilka skapade kategorierna “Någonting större”, “Kropp & knopp”, “Professionella förutsättningar” och “Spelets drivkraft”. Utifrån dessa underkategorier skapades huvudtemat “Elitlagidrott- att tillsammans drivas av något hälsofrämjande” (se tabell 2).

Elitlagidrott- att tillsammans drivas av något hälsofrämjande

Någonting större Kropp & knopp Professionella förutsättningar

Spelets drivkraft

Livsstil & identitet Fysiskt

välbefinnande Praktiska förutsättningar Utveckling, konkurrens & mål Socialt stöd & trygghet Psykiskt välmående & glädje

Kommunikation Framgång, prestation,

tävling & vinst Gemenskap &

sociala relationer

Personlig utveckling

Mental coachning Viktiga matcher &

perioder under säsongen

Tabell 2. Resultatöversikt

Elitlagidrott- att tillsammans drivas av något hälsofrämjande

Resultatet visade att den elitsatsande lagidrotten besitter många hälsofrämjande egenskaper vilket redogörs under kategorierna “Någonting större” och “Kropp och knopp”. Resultatet visade även att det finns olika faktorer som påverkar motivationen, vilket presenteras under

Något större än bara idrott

Resultatet visade att några av de hälsofrämjande egenskaperna som den elitsatsande lagidrotten besitter handlar om “Något större än bara idrott” vilket förklaras vidare i underkategorierna “Livsstil & identitet”, “Socialt stöd & trygghet” samt “Gemenskap & sociala relationer”.

Livsstil & identitet

Deltagarna var överens om att lagidrotten är väldigt betydelsefull. De ansåg att den utgör en stor del av livet och en deltagare förklarade att kärleken till sporten är anledningen till att den utgör en stor del av vardagen. De beskrev deras idrottande som en livsstil och något utav det roligaste de vet. En deltagare berättade att idrotten har skapat möjligheten att leva på sitt största intresse och flera deltagare höll med om att livet planeras utifrån idrotten. Deltagarna talade om att lagidrotten utgjort en del i deras uppfostran och vidare förklarade dem att

lagidrotten format dem till dem de är idag och att relationer inom laget är en avgörande del för identitetsskapandet. Många deltagare funderade på “vem är jag utan idrotten?” och menade att den utgör en självvald del av identiteten. Att kunna identifiera sig som spelare i sin idrott är enligt en deltagare en stor trygghet i vardagen.

‘’Det är en del av ens identitet och det är lite det man är, man spelar fotboll man är fotboll utanför plan för man måste fokusera på att äta bra, sova bra och liksom leva i att vara en professionell fotbollsspelare så man tar ju med sig fotbollen även utanför plan *paus* skulle jag säga’’ - Deltagare 4

Socialt stöd & Trygghet

Föreningen, laget och lagkamraterna utgjorde ett socialt stöd både innanför och utanför själva idrotten. Deltagarna var också överens om att familjen utgjort ett viktigt socialt stöd under idrottskarriären genom support i med- och motgång samt genom att engagera sig och visa intresse för idrottsutövaren. Föräldrarnas engagemang och intresse skapar mentala

förutsättningar för idrottssatsningen och även praktiska förutsättningar genom att exempelvis skjutsa till och från träningar under ungdomen för att möjliggöra fortsatt idrottande. Det

Enligt deltagarna utgjorde lagidrotten en plats för trygghet. Bland sina lagkamrater kände en deltagare tillit genom vetskapen om att de inom laget alltid ‘’har varandras ryggar’’.

Deltagarna fann även en trygghet i att gå igenom med och motgångar tillsammans, vare sig motgången är på gemensam eller individuell nivå finns stöd att hämta bland lagkamraterna.

‘’Det är väl allting man kommer ju alltid backa upp alla i det här laget, vad som än händer kommer man alltid backa upp varandra de tror jag nog alla skulle säga eftersom det är 22 bästa kompisar så kommer man göra allt för varandra, så är det’’ - Deltagare 9

Gemenskap och sociala relationer

Att lagidrotten har stor betydelse i livet var något som flera deltagare förklarade beror på den sociala vinningen ett lag tillför. Deltagarna delgav att lagidrotten utgör en gemenskap som upplevs som en andra familj. En deltagare klargjorde att desto mer tid som spenderas i samma lag desto mer familjärt och hemma känns det men förklarade även att det kan vara svårt att känna sig delaktig i ett nytt lag. Idrottsfamiljen skapar en tillhörighet där de känner sammanhållning med lagkamraterna. Flera av deltagarna menade att lagidrotten erbjuder många gemensamma upplevelser som de utanför lagidrotten går miste om. Att sträva mot något tillsammans var en ytterligare faktor till både tillhörighet och samhörighet bland lagkamraterna. Gemenskapen inom laget i kombination med att ha roligt och vara fysiskt aktiva ihop var en återkommande anledning till vad som motiverar till fortsatt idrottande.

‘’Om du sätter ihop 22 bästa kompisar och sen går du ut och gör det roligaste du vet varje dag, då har du nog den här känslan’’ - Deltagare 6

Deltagarna förklarade att lagidrotten bidrar med många sociala relationer och vänner för livet. Relationerna är en stor del av deltagarnas umgängeskrets i vardagen och lagkamraterna utgör en idrottsfamilj som de spenderar väldigt mycket tid tillsammans med. Vidare berättade dem att många av de relationer de byggt upp genom lagidrotten har blivit bestående just eftersom lagidrotten har en stor plats i deras liv.

‘’Man vet att det är som en andra familj...och alla får vara sig själva och det är som vi är 22 killar som älskar varandra’’ - Deltagare 8

Kropp och Knopp

Studiens resultat visar även på hälsofrämjande egenskaperna hos den elitsatsande lagidrotten vilka berör “Kropp & knopp” och förklaras i underkategorierna “Fysiskt välbefinnande”, “Psykiskt välmående & glädje” samt “Personlig utveckling”.

Fysiskt välbefinnande

Alla deltagare var överens om att fysisk aktivitet utgör den mest uppenbara hälsofrämjande egenskapen inom lagidrotten, vilket bidragit till en god fysisk form och välmående. De berättade också att lagidrotten bidrar till vanor och rutiner kopplat till träning och flera redogjorde för att de troligtvis inte hade varit lika fysiskt aktiva om det inte vore för idrotten. Att idrotta tillsammans i ett lag upplevdes mer motiverande än att träna på egen hand då deltagarna finner stöd, pepp och motivation bland sina lagkamrater. Lagidrotten har också bidragit till fysiskt välbefinnande genom det professionella förhållningssättet rörande hälsobeteenden som krävs av deltagarna i deras idrottssatsning, exempelvis beteenden kring kost och sömn.

‘’... det påverkar väl den fysiska hälsan bara positivt på många sätt. Man har en träningsrutin i sin vardag och man är van att alltid röra på sig och man märker själv när vi haft vila några veckor, det behöver kroppen också men hamnar man på soffan några dar för mycket märker man att kroppen faktiskt mår bra av att komma iväg och röra på sig varje dag. Man känner sig piggare både i skallen och i kroppen.” - Deltagare 18

Psykiskt välmående och glädje

Deltagarna upplevde att lagidrotten främjade deras psykiska hälsa genom att den fyller dem med energi och glädje. Lagidrotten fungerar även stressreducerande vilket en av deltagarna

som det går”. Däremot förklarade dem att idrotten bidrar med övervägande positiva effekter och att dem oftare känner glädje och lycka kopplat till idrotten, efter exempelvis en vinst eller i och med gemenskapen i laget.

‘’Väldigt mycket så att man mår ju som det går, under seriespel och förlorar man matchen så mår man piss och vinner man matcher så går man ju på moln någonstans så lever man ju, ens mående blir påverkad hur det går i handbollen så är det ju’’ - Deltagare 10

‘’Det är roligare att må piss tillsammans *skratt* - Deltagare 11

Personlig utveckling

Deltagarna förklarade att lagidrotten utgör en arena för personlig utveckling. De ansåg att lagidrotten innebär en trygg plats att utvecklas i som individ. Klimatet inom ett lag skapar en miljö där deltagarna lärt sig att våga utmana sig själva och tänja på gränserna för vad de tror att de är kapabla till. Lagidrotten bidrar även med verktyg kring hur motgångar ska hanteras individuellt. Flera av deltagarna ansåg att den formar dem till “vinnarskallar” och utvecklar en vilja att prestera men även lär dem att arbeta målinriktat för att nå mål, både på och utanför planen. Vidare tror deltagarna att lagidrotten även bidragit till förmågan att sträva efter personlig utveckling, både idrottsrelaterad och icke- idrottsrelaterad. Viljan att utvecklas menade deltagarna också kan ha en negativ effekt på måendet men de ansåg att det överlag har en positiv effekt på individen. Några deltagare tyckte att lagidrotten varit till hjälp för att utveckla förmågan till strukturering och planering även utanför idrotten. En annan deltagare upplevde att lagidrottandet bidragit till en ökad självkännedom.

‘’Jag tror att va i en grupp med så många individer och försöka anpassa och ge alla den platsen dem behöver tror jag har gett oss otroligt mycket. Jag tror man har den fördelen också, när man kommer ut och märker att vi är väldigt, väldigt bra socialt och den fördelen tror jag vi har mot andra som inte varit i lagidrott… Man är bra på att acceptera olika individer och man kan anpassa sig till olika grupper. Jag tror att man har blivit lite kameleont under åren.‘’ - Deltagare 6

Sociala färdigheter som samarbets- och anpassningsförmågor gentemot andra människor är något som deltagarna berättade att lagidrotten fört med sig. Miljön inom lagen utvecklar deras hantering av situationer i olika sociala sammanhang. Deltagarna menade att lagidrotten lär individen att se till gruppens bästa och att agera utifrån inställningen ‘’laget före jaget’’.

Ibland behöver någon annans utveckling gå före den egna för att laget som helhet ska utvecklas, vilket kan ske genom att agera i en mindre utvecklande position för egen del. Genom att vara en del i ett lag övas också deltagarna i att anta olika sociala roller beroende på hur gruppkonstellationer ser ut och förändras inom laget. Förståelse för lojalitet och disciplin gentemot laget sågs också som en egenskap lagidrotten utvecklat bland deltagarna.

‘’Det är en del av ens uppfostran egentligen lagidrotten och man blir väl en lagtänkare egentligen i allt på något sätt, alla ska med och man ska få alla att trivas och man blir ingen individualist i nånting’’ - Deltagare 10

Professionella förutsättningar

Resultatet visade att motivation till fortsatt idrottande delvis hämtas från “Professionella förutsättningar” vilket förklaras vidare i underkategorierna “Praktiska förutsättningar”, “Kommunikation” samt “Mental coaching”.

Praktiska förutsättningar

Förutsättningarna från föreningens sida är för deltagarna av stor betydelse både för den egna hälsan samt motivationen till fortsatt idrottande. Upplevelserna av vilka förutsättningar föreningarna erbjuder skilde sig åt bland deltagarna men flera liknande omständigheter

diskuterades även.Högre lön skulle gynna deltagarna på flera sätt genom att skapa bättre

förutsättningar för deltagarna att prioritera sin idrott, då det inte skulle krävas lika mycket kompletterande arbete för att få ekonomin att gå ihop. Deltagarna menade att förbättrade ekonomiska förutsättningar även skulle reducera stress i vardagen samt skapa högre motivation till idrottssatsningen. Några deltagare tog upp exempel på professionella

förutsättningar som bidrar till deras fysiska hälsa på olika sätt. Ett av lagen nyttjande en app som registrerar faktorer kring träningsbelastning, sömn, stress och mående, vilket tränarna använder för att skapa en förståelse över spelarnas hälsa och anpassar den fysiska

belastningen utifrån det. Andra deltagare berättade att de har en specifik fystränare som arbetar fram individanpassade träningsprogram för att möjliggöra så bra fysiska

En annan förutsättning flera av deltagarna nämnde var att de behöver känna sig prioriterade av föreningen för att känna motivation till fortsatt satsning. För att känna sig prioriterade diskuterade de kvinnliga idrottarna vikten av att uppleva jämställdhet inom den egna föreningen men även i samhället. Deltagarna menade att föreningarna arbetar för att ge spelarna så bra förutsättningar som möjligt för att skapa motivation och välmående. Bättre förutsättningar kring bortamatcher önskades av flera deltagare, där exempelvis transport, övernattningar och mat är faktorer som kan förbättras. Andra förutsättningar som diskuterades var i vilken utsträckning föreningarna hjälper till att ordna boende och jobb för spelare vid byte av klubb. Ekonomiska begränsningar ansågs problematiska för möjligheten till utveckling av professionella förutsättningar vilket alla deltagare förklarade sig var väl medvetna om.

‘’… att föreningen visar att man prioriterar damerna lika mycket som herrarna, med träningstider och ekonomiskt… så man visar att vi prioriterar damerna lika mycket som vi prioriterar herrarna då kanske man känner sig mer sedd och duktig.‘’ - Deltagare 4

Kommunikation

Kommunikation med tränaren ansågs viktigt både för välmåendet och motivationen till det fortsatta idrottandet. Att tränaren eller någon i föreningen visar tilltro till individen ökar både deltagarnas självförtroende och idrottsmotivation. En mer individanpassad kommunikation önskades för att skapa en förståelse över beslut som fattas av tränaren, vilket vore fördelaktigt för den psykiska hälsan. Det uppfattades meningsfullt att ha individuella samtal kontinuerligt trots förståelsen över att det är tidskrävande för tränaren. Många uttryckte att deras mående påverkas negativt om ingen dialog förs kring svåra beslut gällande utebliven eller upplevd för kort speltid. Deltagarna ansåg att det är tränaren som bär ansvaret för kommunikationen och dess genomförande. En deltagare upplevde sig själv som “grinig” vid de tillfällen då eget initiativ till möte tagits och önskade därför att initiativ oftare tas av tränaren.

’’ Jag tror att kommunikation är ledordet som man själv jobbar mycket efter. Man kan lösa väldigt mycket genom att prata, och kan räcka med en fråga bara hur folk mår eller tänker. Kommunikation är egentligen a och o för att all lagidrott ska fungera.’’ - Deltagare 10

Deltagarna upplevde att det är viktigt för självförtroendet och välmåendet att känna sig sedd av tränaren som en individ, vilket förklarades av flera genom att tränaren behöver se dem som både en spelare och en person för önskvärd effekt. Överlag sågs även feedback och

bekräftelse från tränaren som en viktig motivationsfaktor. Med feedback kan exempelvis små peppande ord och gester vara bekräftelse nog för att bibehållaeller öka motivationen. Det ansågs även fördelaktigt om någon ‘’fångar upp en’’ under sämre perioder för att med hjälp av feedback höja deltagarnas motivationsnivå. Andra faktorer som höjer motivationen är sådant som andras tilltro till en själv samt belöningar.

“Alla problem kan lösas om man har en dialog hela tiden och, just feedbackdelen tycker jag att våran tränarstab kanske skulle kunna bli lite bättre på, om man typ skulle få sitta på bänken en match, bara ta den dialogen och förklara varför och hur man tänker och vad tränaren tycker att jag kan göra annorlunda och sånt.” - Deltagare 11

Mental coachning

Under intervjuerna framkom det att samtliga deltagare ansåg att möjligheten att samtala med en mental coach eller någon likvärdig vore fördelaktigt både för välmåendet och motivationen till idrottssatsningen. Några lyfte dessutom fördelen med att samtala med en person

utomstående idrotten. Både samtal individuellt och i grupp genomförs bland flera av deltagarna där de menade att den mentala coachen utgör ett stort stöd för att främja den mentala hälsan, särskilt vid tillfällen då självförtroendet, motivationen eller speltiden är lägre. Trots att flera av deltagarna idag har möjlighet till mentalt stöd efterfrågas ytterligare

individuellt stöd. De deltagare som inte har samma möjlighet idag ansåg att det är nästa steg för föreningarna att ta när det kommer till de professionella förutsättningarna som kan bidra till ökat välbefinnandet och motivation till fortsatt idrottande.

“Vår mentala coach har inte funnits för att lära oss hur vi ska spela eller hur vi ska träna eller något sånt utan han är med för att främja gruppen och vår psykiska hälsa, på sidan av och på planen.” - Deltagare 18

Utveckling, konkurrens & mål

En faktor i spelet som driver deltagarna är möjligheten till utveckling. De menade att både individuell utveckling, gemensam utveckling och lagkamraternas utveckling är viktig för motivation till fortsatt idrottande. Strävan efter att försöka bli så bra som möjligt är en motivationsfaktor och en deltagare berättade att den dagen utvecklingen inte längre sker går en stor del av meningen med idrotten förlorad. Därför är det också viktigt att kunna se den egna utvecklingen och för att underlätta det klargjorde flera deltagare att olika typer av målsättningar är viktiga för motivationen. En annan deltagare uttryckte en önskan om individuella utvecklingsplaner där individen tillsammans med tränaren skulle arbeta med individanpassade delmål för att enkelt kunna följa den personliga utvecklingen och nå mål kontinuerligt under säsongens olika perioder. Att tränaren ser utvecklingspotentialen i varje enskild spelare upplevdes viktigt för känslan av meningsfullhet inom idrotten. Gemensamma uttalade mål inom föreningen, som att gå upp i högsta ligan eller att vinna SM- guld fungerar som en drivkraft framåt. En deltagare uttryckte vikten av att ha ett syfte med allt som görs och att ett målinriktat arbete mot det höjer motivationen att fortsätta idrotta. En annan deltagare menade att det även är viktigt att skapa roliga delmål för att höja motivationen och

stämningen i gruppen. Viktigt för motivationen är även att träningsmoralen i laget är hög för att klimatet ska bidra till konkurrens.

“Man kommer hit varje morgon och det är 2o killar som man tävlar med i gymmet. Man vill

bli bättre varje dag och då tar man alltid rygg på nån som är starkare, då blir man bättre själv. Det här tävlingsmomentet som man får i lagidrott gör att man blir bättre och får bättre fysisk hälsa.” - Deltagare 8

Framgång, prestation, tävling & vinst

Deltagarna berättade att framgång är en stor motiverande drivkraft och att kombinationen mellan att lyckas både individuellt och gemensamt är motiverande för det fortsatta idrottandet. Strävan efter att uppnå framgång är en process som också är bidragande till motivation och en deltagare förklarade att allt hårt arbete gör mödan värd vid framgång. När deltagarna

berättade om strävan efter framgång menade de att både tävla och vinna ihop är motiverande samtidigt som individens egna prestationer och vinster är en drivkraft till varför de fortsätter med sin idrott. Prestationer förklarades som en annan typ av framgång. Både gemensamma och individuella prestationer ansågs motiverande och deltagarna kände även motivation av andra spelares prestationer.

‘’... Man kan känna sig såhär fånigt lycklig ibland, typ när det känns som att det går min väg, det finns liksom inget annat i livet som ger mig den kicken på det sättet, så det är ju därför man håller på helt enkelt, jag har inte hittat något annat som ger mig samma kick som när det går bra, även fast stora delar kanske är lite grått ibland men dem små kickarna gör så att det är värt det’.” - Deltagare 12

Tävlingsmomentet som idrotten bygger på är ytterligare en motivationsfaktor i sig. Matcher är en förutsättning för möjligheten att vinna och att kunna tävla för något betydelsefullt beskrev en deltagare som både spännande och drivande. Att vinna tillsammans var den mest

förekommande faktorn om motivation kring spelets drivkraft. Flera deltagare beskrev känslorna efter en vinst som obeskrivliga vilka gör att alla ansträngningar kring idrotten upplevs “bortglömda”. Den gemensamma glädjen vid vinst ansåg deltagarna överväger varje förlust.

‘’Tänk er ett kosläpp, så ser vi ut efter vinst och sen ser vi ut som när korna ska gå in, så ser vi ut efter förlust.’’ - Deltagare 6

Viktiga matcher och perioder under säsongen

Olika delar av säsongen ansågs drivande, exempelvis är säsongsstarten en period som upplevdes motiverade till det fortsatta idrottandet. Under försäsongen känner deltagarna motivation till att tävlingssäsongen ska börja och varje start på en ny period i säsongen fungerar som en motivationshöjare. Flera deltagare förklarade också att de är som mest motiverade under slutspel då det utgör de viktigaste och mest avgörande matcherna under en säsong. Slutspelet blir som en nytändning och därför ökar motivationen till idrottandet. En deltagare menade att ökad nervositet som ofta uppkommer vid viktiga matcher bidrar till motivation och en annan delgav att det under slutspelet finns en vilja att vinna till varje pris. Flera deltagare berättade att motivationen blir större under avgörande matchsituationer, vilket exempelvis kan vara under slutminuterna eller vid ett avgörande läge i matcher.

Resultatdiskussion

Resultatet tyder på att elitsatsande lagidrott fungerar hälsofrämjande på flera plan. Idrotten fungerande inte enbart främjande av den fysiska hälsan utan främjar även den psykiska och sociala hälsan. Att tävla under önskvärda förutsättningar samt att ta del av de hälsofrämjande effekter lagidrotten bidrar med utgör motivationen till det fortsatta idrottandet.

Att hitta sig själv är viktigare för elitidrottare jämfört med både motions- och ickeidrottare för det egna välbefinnandet (Ohlert & Ott, 2017) och deltagarna menar att lagidrotten är en bidragande faktor som format dem till den de är idag. Resultatet visar på att lagidrotten har en stor betydelse i deltagarnas liv och utgör deras livsstil, vilket går i linje med Burns,

Weissensteiner och Cohen (2019) som menar att livsstilen för en idrottare i världsklass är avgörande för bland annat individens välbefinnande under idrottskarriären. Elitidrotten blir en del av idrottarens identiteten och är ett sätt att leva sitt liv (Cosh, Crabb & Kettler, 2013), något som även deltagarna uttryckte genom att deras vardagliga aktiviteter utförs för att gynna idrottssatsningen. Därmed kan aktiviteter med negativ effekt på idrottssatsningen väljas bort vilket exempelvis kan röra sig om tillställningar med alkohol tillsammans med vänner utanför idrotten. Att välja bort aktiviteter, eller att prioritera laget före vissa andra aktiviteter handlar enligt Prapavessis och Carron (1997) om individuell uppoffring vilket bidrar till ökad

sammanhållning. Den ökade sammanhållningen i laget skapat av de gemensamma betendet visar på gruppnormer.

Resultatet visar på idrottens och lagkamraternas inflytande på den egna identiteten. Enligt den sociala identitetsteorin bidrar gruppmedlemskap till en social identitet vilken påverkar

individens självbild som i sin tur är påverkad av grupptillhörigheten (Tajfel & Turner, u.å.). Flera av deltagarna identifierade sig själv som “fotbolls-, handbolls-, hockey- eller

innebandyspelare” vilket förklarades av flera som en stor och självklar del av sig själv. En frågeställning som uppmärksammades flertalet gånger var ovissheten runt den dagen då idrottandet läggs ner; “Vem är jag utan idrotten?” och tankar kring att den psykiska hälsan skulle komma att påverkas genom avsaknaden av identitet togs upp under samstämmighet. I enlighet med Tajfel (1981, refererad i Martin, Bruner, Eys & Spink, 2014) utgör social identitet en del av en människas självkoncept som beror på kunskapen från en tillhörande grupp samt känslor och värden kopplat till den gruppen. Det här kan kopplas till

informationen som flertalet deltagare delgav kring vikten av att känna sig som en del av laget. Dem förklarade att det under första tiden i en ny förening är svårt att identifiera sig med laget

på samma sätt som efter en längre tid, vilket i enlighet med Tajfel (1981, refererad i Martin, Bruner, Eys & Spink, 2014) kan bero på låg nivå av kunskap om gruppens förhållningssätt. Även faktorer som att känslor kopplade till gruppen inte hunnit växa fram och att gruppen ännu inte fått ett stort värde för individen kan ha en inverkan på känslan av tillhörighet.

Lagidrotten upplevdes av deltagarna fungera både som en trygghet och ett socialt stöd. Det sociala stödet från föreningen och lagkamraterna sträckte sig även utanför idrotten då deltagarna kunde finna stöd vid personliga motgångar vilket går i enlighet med Cohen och Wills (1985) som menar att socialt stöd kan fungera som ett skydd mot negativa

känslostämningar. Enligt Wallston, Alagna, DeVellis och DeVellis (1983) bidrar socialt stöd med tröst, stöttning och information vilket deltagarna i denna studie bekräftar genom att beskriva känslan av att ‘’ha varandras rygg’’ i med och motgång, något som de vidare menar är en källa till trygghet.

Att känna samhörighet och gemenskap var återkommande faktorer som bidrog till fortsatt idrottande vilket går i enlighet med Jakobsson, Lundvall och Redelius (2014) som förklarar att ungdomar i Sverige fortsätter med idrotten bland annat för samhörigheten i gruppen. Mayer och Thiel (2014) visar istället på en lägre nivå av KASAM bland elitidrottare än den generella befolkningen vilket kan bero på ovissheten kring deras idrottskarriär, det ständiga kravet på prestation samt deras ständiga risk att drabbas av skador. Relationerna inom laget utgör en umgängeskrets som deltagarna i den här studien spenderar mycket tid med vilket de beskrev som en andra familj. Antonovsky (1996) förklarar KASAM utifrån de tre

komponenterna hanterbarhet, begriplighet och meningsfullhet. Att trivas i laget upplevdes som viktigt enligt deltagarna och Ohlert och Ott (2017) berättar att elitidrottare finner det viktigare än motions- och icke-idrottare ‘’att bygga upp en umgängeskrets’’. Många deltagare i den här studien har behövt flytta från tryggheten och gemenskapen i hemorten för att satsa på idrottskarriären i en ny och främmande ort utan något självklart socialt sammanhang utöver idrotten. Därmed ansågs relationerna som lagidrotten fört med sig komma att resultera i meningsfulla vänskaper, lagkamrater emellan.

fungerat motiverande genom att det upplevts roligare att träna tillsammans än på egen hand.

Att lagidrott fungerade positivt för det psykiska välmåendet diskuterades ofta i kombination med att deltagarna upplevde känslor av glädje när de talade om sitt lag och idrotten i sig. Elitidrottare har ett generellt bättre skydd mot ångest än idrottare på lägre nivå (Šmela et al., 2017) och deltagarna ansåg att de psykiska fördelarna av att lagidrotta på elitnivå vägde över de negativa som exempelvis kunde vara krav och prestationsångest. I resultatet kunde det tydas att lagkamraterna och gemenskapen ofta utgjorde en bidragande faktor till psykiskt välmående vilket är intressant då Pluhar et al. (2019) rapporterat att individuella idrottare oftare rapporterar känslor som ångest och oro än vad lagidrottare gör.

Deltagarna ansåg att lagidrotten bidragit med personlig utveckling till följd av bland annat de sociala relationerna vilket styrks av Holt et al. (2009) som menar att lagidrotten genom den sociala kontexten bidrar till utveckling av livsförmågor. MacDonald, Côté, Eys och Deakin (2011) menar att den viktigaste aspekten till personlig utveckling och sociala färdigheter handlar om anknytningen till kamrater men även egen ansträngning, självuppfattad kompetens och utvecklingsmiljö sågs som viktiga faktorer kopplat till personlig utveckling. Elitidrottare förväntas också lära idrottsspecifika färdigheter utöver “livsfärdigheter” vilket ställer högre krav (Ohlert & Ott, 2017).

Maier, Woratschek, Stöbel och Popp (2016) klargör att ingen idrottsförening kan köpa idrottares prestationer, utan föreningen behöver lägga mer fokus på deras

arbetstillfredsställelse för att skapa goda förutsättningar. Detta speglades även i den här studiens resultat där deltagarna såg många utvecklingsmöjligheter utöver ekonomiska faktorer som idrottsföreningar skulle kunna applicera för att öka välbefinnandet och motivationen bland sina elitidrottare. Resultatet visade att en viktig professionell förutsättning inom elitidrotten handlar om i vilken utsträckning föreningar hjälper deltagarna att ordna boende och arbete, speciellt vid byte av idrottsförening. Det här går i linje med Maier et al. (2016) som menar att det sociala stödet från föreningen är viktigast den första tiden i föreningen. Vidare kan avsaknaden av socialt stöd från föreningen ha negativ effekt för individen privat (Maier et al., 2016) vilket några deltagare i den här studien upplevt vid klubbyte. Det här har lett till svårigheter med arbete vid sidan av idrotten samtidigt som den ekonomiska

ersättningen inte varit tillräcklig för att de skulle kunna leva på sin idrott. Detta kunde i sin tur ha en negativ inverkan på välmåendet och motivationen till det fortsatta idrottandet.

Deltagarna önskar mer konstruktiv kritik gällande sin prestation, positiv feedback samt socialt stöd av tränaren vilket liknar resultatet av Walach-Bista (2019) studie på volleyboll- och basketspelare. De manliga och kvinnliga preferenserna kring ledarskapet skilde sig där männen uppskattar ett autokratiskt ledarskap medan kvinnorna föredrog en mer demokratisk kommunikation med möjlighet till inflytande och beslutsfattande (Walach-Bista, 2019). Resultatet i den här studien skiljer sig från Walach-Bista (2019) då ingen skillnad mellan könen uppfattades under intervjuerna gällande önskat ledarskapet. Deltagarna poängterade behovet av att tränaren ser utvecklingspotential hos varje enskild individ vilket går i enlighet med Walach-Bista (2019). Deltagarna föreslog individuella utvecklingsplaner och samtal samtidigt som de belyste vikten i att känna sig sedda av tränaren som betydande för både välmående och motivationen.

Deltagarna uttryckte önskningar om kontinuerlig mental coaching både individuellt och i grupp vilket visade på ett behov av mental vägledning. Den mentala hälsan upplevs vara i behov av att stärkas vilket går i linje med Åkesdotter, Kenttä, Eloranta och Francks (2020) resultat där 50 % av elitidrottarna som undersöktes i Sverige led av någon form av mental ohälsa. Rice et al. (2016) och Reardon et al. (2019) belyser att elitidrottare utsätts för fler riskfaktorer än icke- elitidrottare kopplat till mental ohälsa och Rice et al. (2016) anser därför att mentalt stöd är av stor vikt bland elitidrottare trots att dem löper samma risk som icke- elitidrottare att drabbas av mental ohälsa. Dock menar Houltberg, Wang, Qi och Nelson (2018) att elitidrottare med prestationsinriktad identitet löper högre risk att drabbas av mental ohälsa än elitidrottare med syfteinriktad identitet. Det här i kombination med deltagarnas upplevelser av ett ökat behov av mental coaching vid utebliven eller upplevt för kort speltid och lågt självförtroende stärker idén om att ett kontinuerligt arbete för den mentala hälsan vore fördelaktigt.

En av anledningarna till att idrottande ungdomar i Sverige fortsätter med idrotten är för att de vill utvecklas inom sporten (Jakobsson, Lundvall och Redelius, 2014), något som deltagarna i den här studien förklarat som en viktig aspekt för motivationen till det fortsatta idrottandet.

studien, men skiljer sig samtidigt åt då ingen av deltagarna delgav att effekter på det egna yttre var anledning till fortsatt idrottande.

Deltagarna lyfter att lagkamraterna är väldigt viktiga och har en betydande roll i

meningsfullheten samt viljan till fortsatt idrottande, vilket går i enlighet med Patrick et al. (1999) som berättar att lagkamrater är en faktor som motiverar idrottaren till utveckling. Motivation till utveckling upplevdes komma från en känsla av att vilja och behöva prestera i en miljö som präglas av konkurrens i kombination med samarbete. Kombinationen märks tydligt då deltagarna talar om varandra som lagkamrater men är medvetna om att de även är varandras konkurrenter, det ansågs därför väldigt viktigt att både en själv och lagkamraterna utvecklades och flera deltagare lyfte varandras utveckling som delad glädje. Det här går i linje med Gould, Guinan, Greenleaf, Medbery och Peterson (1999) som förklarar att respekt mellan lagkamrater och en strävan efter att göra varandra bättre upplevdes som väsentligt för

individuell och gemensam utveckling.

Noon, James, Clarke, Akubat och Thake (2015) visar på ett sjunkande välmående bland unga elitidrottande fotbollsspelare under en och samma säsong. Sänkningen var av betydande karaktär och inkluderade bland annat motivation, vilken var som högst under försäsongen för att sedan sänkas ju längre in i säsongen deltagarna befann sig (Noon et al, 2015). Liknande resultat sågs även i den här studien gällande motivationsnivån i början av säsongen, däremot visade resultatet på en motivationshöjning i slutet av säsongen vilket skiljer sig från Noon et al. (2015). Resultatet visade även att varje ny period under en hel säsong fungerade som en nystart och gav extra motivation, något som också skiljer sig från Noon et al. (2015) vilka såg en sänkning av motivationen vid varje ny periodstart.

Metoddiskussion

Studien har använt en kvalitativ metod i form av innehållsanalys bestående av intervjuer i fokusgrupper med en intervjuguide av hälsopromotiv karaktär. Då den kvalitativa forskningen söker karaktärsdragen av det som undersöks (Graneheim & Lundman, 2004) var metoden fördelaktig eftersom studien syftade till att undersöka deltagarnas upplevelser. Eftersom metoden skapar en helhetsförståelse (Olsson och Sörensen, 2011) och djupare inblick i det som undersöks (Turner, 2010) ansågs den vidare fördelaktig. För att visa på studiens trovärdighet har processen som lett till resultatet utvärderats i enlighet med Graneheim och Lundman (2004) och Cope (2014).

Från början var fokusgrupperna tänkta att äga rum i respektive lags hemmaarena men på grund av den rådande situationen i samhället (covid- 19) genomfördes intervjuerna online, i enlighet med Folkhälsomyndighetens (2020) rekommendationer gällande resor och

smittspridning. Fokusgrupper online möjliggjorde inkludering av deltagare från olika geografiska platser vilket gav en stor variation i upplevelser bland deltagarna i enlighet med Moore, McKee & McLoughlin (2015), Boateng et al. (2016) och Daniels, Gillen, Casson och Wilson (2019). Vidare rekryterades deltagare med stor spridning i ålder (19-33år), kön och idrottsrelaterade erfarenheter för att stärka studiens giltighet i överensstämmelse med Graneheim och Lundman (2004) och Statens beredning för medicinsk utvärdering [SBU] (2014). Moore, McKee och McLoughlin (2015) menar att en förlust av iakttagelser av kroppsspråk och ickeverbala uttryck är en nackdel vid fokusgrupper online. För att väga upp nackdelen med att genomföra gruppintervjuerna online användes både ljud- och video. Det möjliggjorde att vissa icke verbala uttryck uppfattades av författarna trots att intervjuformen begränsade den här typen av iakttagelser.

Lagidrott handlar till stor del om samarbete vilket författarna ville spegla i valet av intervjumetod. Fokusgrupper ansågs därför som en fördelaktig metod då Kitzinger (1995) menar att grupprocessen är till hjälp för individen att utforska och förtydliga sina egna tankar samt ökar insynen i individens kunskap och upplevelser då användandet av vardagligt språk

En vanlig rekommendation kring antalet deltagare i fokusgrupper är enligt Dahlin-Ivanhoff och Holmgren (2017) sex till tolv personer. Peek (2009) menar istället att små fokusgrupper med tre till fem deltagare bidrar med trygghet, att våga uttrycka skilda åsikter och synvinklar samt en mindre risk att en enskild deltagare agerar dominant. Då studien ville främja ett öppet klimat med plats för samtliga deltagare rekryterades endast fem personer till vardera grupp, i linje med Peek (2009).

Lambert och Loiselle (2008) menar att det finns en risk att intervjuare inom kvalitativ forskning påverkar resultatet genom att inte lyckas inneha en neutral roll vilket Tong et al., (2007) menar är en omöjlighet då forskarna arbetar nära processen och deltagarna. För att sträva mot neutralitet diskuterade författarna förutfattade meningar, erfarenheter och förförståelse mellan varandra i linje med Lincoln och Guba (1985) som menar att det är ett hjälpmedel för att uppnå konfirmabilitet. Därför valdes även en manifest ansats vilket

Graneheim och Lundman (2004) förklarar innebär ett textnära arbete. På så vis minskar risken för författarnas påverkan av resultatet även fast Graneheim och Lundman (2004) anser att en fullständig neutralitet är omöjlig att uppnå. I resultatet presenteras citat från deltagarna då Cope (2014) påstår att konfirmabilitet stärks genom att visa på att resultatet uppkommit från det insamlade datamaterialet.

I studien användes en intervjuguide för att säkerställa att varje intervju följde samma mönster då Graneheim och Lundman (2004) lyfter att likadana villkor under datainsamlingen är nödvändigt för att skapa tillförlitlighet. Även fast resultatets påverkan av omständigheterna hade minskat om intervjuerna genomfördes av samma moderator valde författarna att växla i rollen som moderator och bisittare i och med att studien utfördes i ett lärande syfte. En pilotintervju genomfördes för att testa om frågorna i intervjuguiden var relevanta för syftet. Efter genomförd pilotintervju diskuterade författarna frågorna med testdeltagare för att sedan revideras i enlighet med Tong et al. (2007) samt Graneheim och Lundman (2004). Trots detta upplevde författarna efter genomförda intervjuer att en av de inkluderade frågorna inte bidrog till att uppfylla syftet på ett tillfredsställande sätt.

För att uppnå överförbarhet har studien inkluderat en noggrann beskrivning av

tillvägagångssätt vad gäller metodval, urval och genomförande i enlighet med Graneheim och Lundman (2004). Under studien har dokumentation kring tillvägagångssättet förts för att kunna återge hela processen noggrant.

Framtida forskning

Studien visade på att elitlagidrotten innehåller flera hälsofrämjande effekter vilka även

fungerar som motivation till fortsatt idrottande tillsammans med professionella förutsättningar och spelets drivkraft. Studien har undersökt upplevelser bland lagidrottare på elitnivå vilket utgör en liten del av lagidrottsverksamheten. Det kan därför vara intressant att undersöka frågeställningen inom lagidrottens övriga verksamheter som barn- och ungdomsidrotten, särskilt då Norberg (2020) visar på barn- och ungas minskande deltagande inom

föreningsidrotten samt behovet av trygga och positiva miljöer för idrottandet. Ett annat förslag på vidare forskning är att genomföra studier på enbart flickor eller kvinnor då Andersen, Ottesen och Ting (2019) lyfter att forskning har utförts i större utsträckning på män och idrott. Pojk- och herridrotten är större än flick- och damidrotten sett till antalet deltagare (Norberg, 2020) och det utgör ännu en anledning till varför mer forskning på flickor och kvinnor bör göras för att locka nya samt behålla befintliga deltagare. Det här går i linje med

Regeringskansliet (2016) som redogör för att satsning på idrotttsrörelsen bidrar till en jämlik hälsa. Då idrottare och tränare befinner sig i en beroendeställning gentemot varandra samt har en betydande roll för idrottarnas hälsa och motivation föreslås även vidare studier för att undersöka tränares föreställningar och upplevelser inom ämnet. Eftersom resultatet tyder på komplexitet i forskningsfrågan och studien ger en övergripande insyn över elitlagidrottares upplevelser inom ämnet föreslås vidare forskning inom varje enskild kategori för att skapa en djupare förståelse för de hälsofrämjande effekterna lagidrotten ger samt vad som motiverar till fortsatt idrottande.

Slutsats

De hälsofrämjande egenskaperna och motivationen till fortsatt idrottande bland elitidrottare utgör ett komplext fenomen. Slutsatsen är att elitlagidrotten innehåller otaliga hälsofrämjande egenskaperna vilka utgör något större än bara idrott och främjar både psykisk och fysisk hälsa. De hälsofrämjande egenskaperna utgör tillsammans med idrottsföreningens arbete samt tävlingsmomenten motivationsfaktorer till att fortsätta idrotta.

Resultatet visar på att elitlagidrotten kan utgöra en hälsofrämjande arena där strävan efter välmående och motivation liknar en hälsovägledares synsätt. Vi ser hälsovägledarens arbetssätt som ett fördelaktigt komplement inte enbart på elitnivå utan inom

idrottsverksamhetens alla nivåer, för fortsatt utveckling och vägledning i en hälsofrämjande riktning. Detta skulle öka möjligheterna att tillgängliggöra miljöer och aktiviteter av

hälsofrämjande karaktär, vilket Folkhälsomyndigheten (2020) menar är en viktig del i folkhälsoarbetet och skulle kunna vara bidragande till att uppnå Agenda 2030.

Referenser

Andersen, M. H., Ottesen, L., & Thing, L. F. (2019). The social and psychological health outcomes of team sport participation in adults: An integrative review of research.

Scandinavian Journal of Public Health, 47(8), 832–850. doi:10.1177/1403494818791405

Antonovsky, A. (1996). The salutogenic model as a theory to guide health promotion. Health

Promotion International,11(1), 11- 18.

Bailey, J. (2008). First steps in qualitative data analysis: transcribing. Family Practice, 25(2), 127-131. doi:10.1093/fampra/cmn003

Baumeister, R. F. (2016). Toward a general theory of motivation: Problems, challenges, opportunities, and the big picture. Motivation and Emotion, 40, 1–10. doi:10.1007/s11031-015-9521-y

Burns, L., Weissensteiner, J. R., & Cohen, M. (2019). Lifestyles and mindsets of Olympic, Paralympic and world champions: is an integrated approach the key to elite performance?

British Journal of Sports Medicine, 53(13), 818-824. doi:10.1136/bjsports-2018-099217

Boateng, B., Nelson, M. K., Huett, A., Meaux, J. B., Pye S., Schmid, B., … Green, A. (2016). Online Focus Groups with Parents And Adolescents with Heart Transplants: Challenges and Opportunities. Pediatric Nursing, 42(3), 120- 154.

Caspersen, C. J., Powell, K. E., & Christenson, G. M. (1985). Physical activity, exercise, and Physical Fitness: Definitions and Districtions for Health-Related Research. Public Health

Reports, 100(2), 126-131.

Cohen, S., & Wills, T. A. (1985). Stress, Social Support, and the Buffering Hypothesis.

Cosh, S. L., Crabb, A. S., & Kettler, L. (2013). Career transitions and identity: a discursive psychological approach to exploring athlete identity in retirement and the transition back into elite sport. Qualitative Research in Sport, Exercise and Health, 5(1), 21- 42.

doi:10.1080/2159676X.2012.712987

Cunningham, G. B., & Kwon, H. (2003). The theory of planned behaviour and intentions to attend a sport event. Sport Management Review, 6(2), 127-145.

doi:10.1016/S1441-3523(03)70056-4

Dahlin-Ivanhoff, S., & Holmgren, K. (2017). Fokusgrupper. Lund: Studentlitteratur.

Daniels, N., Gillen, P., Casson, K., Wilson, I. (2019) STEER: Factors to Consider When Designing Online Focus Groups Using Audiovisual Technology in Health Research.

International Journal of Qualitative Methods, 18, 1-11. doi:10.1177/1609406919885786

Deci, E. L., & Ryan, R. (2008). Self-determination theory: A macrotheory of human motivation, development, and health. Canadian Psychology, 49(3), 182–185.

doi:10.1037/a0012801

Eime, M. E., Young, J. A., Harvey, J. T., Charity, M. J., & Payne, W. R. (2013). A systematic review of the psychological and social benefits of participation in sport for children and adolescents: informing development of a conceptual model of health through sport. The

International Journal Of Behavioral Nutrition And Physical Activity, 10(98).

doi:10.1186/1479-5868-10-98

Fisher, K., & Kridli, S. A. (2014). The role of motivation and self-efficacy on the practice of health promotion behaviours in the overweight and obese middle-aged American women.

International Journal Of Nursing Practice, 20(3), 327-335. doi:10.1111/ijn.12155

Folkhälsomyndigheten. (2019). Folkhälsopolitikens åtta målområden. Hämtad 7 april, 2020, från Folkhälsomyndigheten,

https://www.folkhalsomyndigheten.se/folkhalsoarbete/folkhalsopolitikens-mal/de-atta-malomradena-inom-folkhalsopolitiken/