Studien visade på att elitlagidrotten innehåller flera hälsofrämjande effekter vilka även
fungerar som motivation till fortsatt idrottande tillsammans med professionella förutsättningar och spelets drivkraft. Studien har undersökt upplevelser bland lagidrottare på elitnivå vilket utgör en liten del av lagidrottsverksamheten. Det kan därför vara intressant att undersöka frågeställningen inom lagidrottens övriga verksamheter som barn- och ungdomsidrotten, särskilt då Norberg (2020) visar på barn- och ungas minskande deltagande inom
föreningsidrotten samt behovet av trygga och positiva miljöer för idrottandet. Ett annat förslag på vidare forskning är att genomföra studier på enbart flickor eller kvinnor då Andersen, Ottesen och Ting (2019) lyfter att forskning har utförts i större utsträckning på män och idrott. Pojk- och herridrotten är större än flick- och damidrotten sett till antalet deltagare (Norberg, 2020) och det utgör ännu en anledning till varför mer forskning på flickor och kvinnor bör göras för att locka nya samt behålla befintliga deltagare. Det här går i linje med
Regeringskansliet (2016) som redogör för att satsning på idrotttsrörelsen bidrar till en jämlik hälsa. Då idrottare och tränare befinner sig i en beroendeställning gentemot varandra samt har en betydande roll för idrottarnas hälsa och motivation föreslås även vidare studier för att undersöka tränares föreställningar och upplevelser inom ämnet. Eftersom resultatet tyder på komplexitet i forskningsfrågan och studien ger en övergripande insyn över elitlagidrottares upplevelser inom ämnet föreslås vidare forskning inom varje enskild kategori för att skapa en djupare förståelse för de hälsofrämjande effekterna lagidrotten ger samt vad som motiverar till fortsatt idrottande.
Slutsats
De hälsofrämjande egenskaperna och motivationen till fortsatt idrottande bland elitidrottare utgör ett komplext fenomen. Slutsatsen är att elitlagidrotten innehåller otaliga hälsofrämjande egenskaperna vilka utgör något större än bara idrott och främjar både psykisk och fysisk hälsa. De hälsofrämjande egenskaperna utgör tillsammans med idrottsföreningens arbete samt tävlingsmomenten motivationsfaktorer till att fortsätta idrotta.
Resultatet visar på att elitlagidrotten kan utgöra en hälsofrämjande arena där strävan efter välmående och motivation liknar en hälsovägledares synsätt. Vi ser hälsovägledarens arbetssätt som ett fördelaktigt komplement inte enbart på elitnivå utan inom
idrottsverksamhetens alla nivåer, för fortsatt utveckling och vägledning i en hälsofrämjande riktning. Detta skulle öka möjligheterna att tillgängliggöra miljöer och aktiviteter av
hälsofrämjande karaktär, vilket Folkhälsomyndigheten (2020) menar är en viktig del i folkhälsoarbetet och skulle kunna vara bidragande till att uppnå Agenda 2030.
Referenser
Andersen, M. H., Ottesen, L., & Thing, L. F. (2019). The social and psychological health outcomes of team sport participation in adults: An integrative review of research.
Scandinavian Journal of Public Health, 47(8), 832–850. doi:10.1177/1403494818791405
Antonovsky, A. (1996). The salutogenic model as a theory to guide health promotion. Health
Promotion International,11(1), 11- 18.
Bailey, J. (2008). First steps in qualitative data analysis: transcribing. Family Practice, 25(2), 127-131. doi:10.1093/fampra/cmn003
Baumeister, R. F. (2016). Toward a general theory of motivation: Problems, challenges, opportunities, and the big picture. Motivation and Emotion, 40, 1–10. doi:10.1007/s11031- 015-9521-y
Burns, L., Weissensteiner, J. R., & Cohen, M. (2019). Lifestyles and mindsets of Olympic, Paralympic and world champions: is an integrated approach the key to elite performance?
British Journal of Sports Medicine, 53(13), 818-824. doi:10.1136/bjsports-2018-099217
Boateng, B., Nelson, M. K., Huett, A., Meaux, J. B., Pye S., Schmid, B., … Green, A. (2016). Online Focus Groups with Parents And Adolescents with Heart Transplants: Challenges and Opportunities. Pediatric Nursing, 42(3), 120- 154.
Caspersen, C. J., Powell, K. E., & Christenson, G. M. (1985). Physical activity, exercise, and Physical Fitness: Definitions and Districtions for Health-Related Research. Public Health
Reports, 100(2), 126-131.
Cohen, S., & Wills, T. A. (1985). Stress, Social Support, and the Buffering Hypothesis.
Cosh, S. L., Crabb, A. S., & Kettler, L. (2013). Career transitions and identity: a discursive psychological approach to exploring athlete identity in retirement and the transition back into elite sport. Qualitative Research in Sport, Exercise and Health, 5(1), 21- 42.
doi:10.1080/2159676X.2012.712987
Cunningham, G. B., & Kwon, H. (2003). The theory of planned behaviour and intentions to attend a sport event. Sport Management Review, 6(2), 127-145. doi:10.1016/S1441-
3523(03)70056-4
Dahlin-Ivanhoff, S., & Holmgren, K. (2017). Fokusgrupper. Lund: Studentlitteratur.
Daniels, N., Gillen, P., Casson, K., Wilson, I. (2019) STEER: Factors to Consider When Designing Online Focus Groups Using Audiovisual Technology in Health Research.
International Journal of Qualitative Methods, 18, 1-11. doi:10.1177/1609406919885786
Deci, E. L., & Ryan, R. (2008). Self-determination theory: A macrotheory of human motivation, development, and health. Canadian Psychology, 49(3), 182–185.
doi:10.1037/a0012801
Eime, M. E., Young, J. A., Harvey, J. T., Charity, M. J., & Payne, W. R. (2013). A systematic review of the psychological and social benefits of participation in sport for children and adolescents: informing development of a conceptual model of health through sport. The
International Journal Of Behavioral Nutrition And Physical Activity, 10(98).
doi:10.1186/1479-5868-10-98
Fisher, K., & Kridli, S. A. (2014). The role of motivation and self-efficacy on the practice of health promotion behaviours in the overweight and obese middle-aged American women.
International Journal Of Nursing Practice, 20(3), 327-335. doi:10.1111/ijn.12155
Folkhälsomyndigheten. (2019). Folkhälsopolitikens åtta målområden. Hämtad 7 april, 2020, från Folkhälsomyndigheten,
https://www.folkhalsomyndigheten.se/folkhalsoarbete/folkhalsopolitikens-mal/de-atta- malomradena-inom-folkhalsopolitiken/
Folkhälsomyndigheten. (2020). Gemensamma författningssamlingen avseende hälso- och
sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa m.m. Hämtad 12 april, 2020, från Folkhälsomyndigheten, https://www.folkhalsomyndigheten.se/publicerat- material/publikationsarkiv/h/hslf-fs-202012/
Garcia-Mas, A., Palou, P., Gili, M., Ponseti, X., Borras, P. A., Vidal, J., ... Sousa, C. (2010). Commitment, Enjoyment and Motivation in Young Soccer Competitive Player. The Spanish
Journal of Psychology, 13(2), 609-616. doi:10.1017/S1138741600002286
Gillet, N., Berjot, S., & Gobancé, L. (2009). A motivational model of performance in the sport domain. European Journal of Sport Science, 9(3), 151- 158.
doi:10.1080/17461390902736793
Gould, D., Guinan, D., Greenleaf, C., Medbery, R., & Peterson, K. (1999). Factors Affecting Olympic Performance: Perceptions of Athletes and Coaches From More and Less Successful Teams. Sport Psychologist, 13(4), 371-394. doi:10.1123/tsp.13.4.371
Graneheim, U. H., & Lundman, B. (2004). Qualitative content analysis in nursing research: concepts, procedures and measures to achieve thrustworthiness. Nurse Education Today,
24(2), 105-112. doi:10.1016/j.nedt.2003.10.001
Hansen, D. M., Larson, R. W., & Dworkin, J. B. (2003). What adolescents learn in organized youth activities: a survey of self-reported developmental experiences. Journal of research on
adolescence, 13(1), 25–56. doi:10.1111/1532-7795.1301006
Holt, N. L., Tamminen, K. A., Tink, L. N., & Black, D. E. (2009). An interpretive analysis of life skills associated with sport participation. Qualitative Research in Sport and Exercise,
Houltberg, B. J., Wang, K. T., Qi, W., & Nelson, C. S. (2018). Self-Narrative Profiles of Elite Athletes and Comparisons on Psychological Well-Being. Research Quarterly for Exercise
and Sport, 89(3), 354- 360. doi:10.1080/02701367.2018.1481919
Jakobsson, B. T., Lundvall. S., & Redelius, K. (2014). Reasons to Stay in Club Sport According to 19-Year-Old Swedish Participants: A Salutogenic Approach. Sport Science
Review 23(5-6), 205- 224. doi: 10.1515/ssr-2015-0002
Khan, K. M., Thompson, A. M., Blair, S. N., Sallis, J. F., Powell, K. E., Bull, F. C., & Bauman, A. E. (2012). Sport and exercise as contributors to the health of nations. Lancet,
380(9836), 59- 64. doi:10.1016/S0140-6736(12)60865-4
Kitzinger, J. (1995). Qualitative Research: Introducing focus groups. The BMJ, 311(7000), 299- 302. doi:10.1136/bmj.311.7000.299
Knodel, J. (1993). The Design and Analysis of Focus Group Studies: A Practical Approach. I Morgan D. L. (Ed.), Successful focus groups: Advancing the state of the art (s. 35-50). Thousand Oaks, CA: Sage Publications, Inc. doi: 10.4135/9781483349008.n3
Kostenius, C., & Lindqvist, A.-K. (2006). Hälsovägledning: från ord och tanke till handling. Lund: Studentlitteratur.
Kvale, S., & Brinnkman, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.
Lambert, S., & Loiselle, C. (2008). Combining individual interviews and focus groups to enhance data richness. Journal Of Advanced Nursing, 62(2), 228-237. doi:10.1111/j.1365- 2648.2007.04559.x
Lincoln, Y. S., & Guba, E. G. (1985). Naturalistic Inquiry. Beverly Hills, California.: Sage.
Lindfelt, M. (2007). Eliten è liten - men växer: Förändrade perspektiv på elitidrott. Stockholm: Riksidrottsförbundet. Från
https://www.rf.se/globalassets/riksidrottsforbundet/nya-dokument/nya- dokumentbanken/forskning-fou/elitidrott/fou2007_11-eliten-e-liten---men- vaxer.pdf?w=900&h=900
MacDonald, D. J., Côté, J., Eys, M. A., & Deakin, J. (2011). The Role of Enjoyment and Motivational Climate in Relation to the Personal Development of Team Sport Athletes. The
Sport Psychologist, 25(1), 32-46. doi:10.1123/tsp.25.1.32
Maier, C., Woratschek, H., Stöbel, T., & Popp, B. (2016). Is it really all about money? A study on incentives in elite team sports. European Sport Management Quarterly, 16(5), 592- 612. doi:10.1080/16184742.2016.1188841
Martin, L., Bruner, M., Eys, M., & Spink, K. (2014). The social environment in sport: selected topics. International Review of Sport and Exercise Psychology, 7(1), 87-105. doi: 10.1080/1750984X.2014.885553
Mayer, J., & Thiel, A. (2014). Health in Elite Sports from a Salutogenetic Perspective: Athletes’ Sense of Coherence. Public Library of Science ONE, 9(7). doi:10.1371/ journal.pone.0102030
Moore, T., McKee, K., & McLoughlin, P. (2015). Online focus groups and qualitative research in the social sciences: their merits and limitations in a study of housing and youth.
People, Place and Policy, 9(1), 17-28. doi:10.3351/ppp.0009.0001.0002
Noon, M. R., James, R. S., Clarke, N. D., Akubat, B., & Thake, C. D. (2015). Perceptions of well-being and physical performance in English elite youth footballers across a season.
Journal of Sports Sciences, 33(20), 2106-2115. doi:10.1080/02640414.2015.1081393
Norberg, J. R. (2020). Statens stöd till idrotten: Uppföljning 2019. Stockholm: Centrum för Idrottsforskning. Från https://centrumforidrottsforskning.se/sv/regeringsuppdrag-uppfoljning- av-statens-idrottsstod/rapporter/statens-stod-till-idrotten-2019/
Ohlert, J., & Ott, I. (2017). Developmental tasks and well-being in adolescent elite athletes in comparison with recreational/non-athletes. European Journal of Sport Science, 17(10), 1343– 1349. doi:10.1080/17461391.2017.1365935
Pacífico, A. B., Camargo, E. M., Oliveira, V., Vagetti, G. C., Piola, T. S., & Campos, W. (2018). Comparison of physical fitness and quality of life between adolescents engaged in sports and those who are not. Brazilian Journal of Kineanthropometry & Human
Performance, 20(6), 544–554. doi:10.5007/1980-0037.2018v20n6p544
Patrick, H., Ryan, A. M., Alfeld-Liro, C., Fredricks, J. A., Hruda L. Z., & Eccles J. S. (1999). Adolescents' Commitment to Developing Talent: The Role of Peers in Continuing Motivation for Sports and the Arts. Journal of Youth and Adolescence, 28(6), 741-763.
doi:10.1023/A:1021643718575
Peek, L. (2009). Using focus groups: lessons from studying daycare centers, 9/11, and Hurricane Katrina. Qualitative Research, 9(1), 31–59. doi:10.1177/1468794108098029
Pluhar, E., McCracken, C., Griffith, K, L., Christiono, M, A., Sugimoto, D., & Meehan, W, P. (2019). Team Sport Athletes May Be Less Likely To Suffer Anxiety or Depression than Individual Sport Athletes. Journal of Sports Science and Medicin. 18(3), 490-496.
Prapavessis, H., Carron, A, V. (1997) Sacrifice, Cohesion, and Conformity to Norms in Sport Teams. Educational Publishing Foundation, 1(3), 231-240. doi:1089-2699/97/S3.00
Ramon, S., Lusher, D., Jeanes, R., Farquharson, K., Goman, S., & Magee, J. (2019). Participation-performance tension and gender affect recreational sports clubs’ engagement with children and young people with diverse backgrounds and abilities. Public Library of
Science One, 14(4), 1-13. doi:10.1371/journal.pone.0214537
Randers, M. B., Hagman, M., Brix, J., Christensen, J. C., Pedersen, M. T., Nielsen, J. J., & Krustrup, P. (2018). Effects of 3 months of full-court and half-court street basketball training on health profile in untrained men. Journal of Sport and Health science, 7(2), 132- 138. doi:10.1016/j.jshs.2017.09.004
Reardon, C. L., Hainline, B., Aron, C. M., Baron, D., Baum, A., Bindra, A., … Engebretsen, L. (2019). Mental health in elite athletes: International Olympic Committee consensus statement (2019). British Journal of Sports Medicine, 53(11), 667-699. doi:10.1136/bjsports- 2019-100715
Reeve, J. (2016). A grand theory of motivation: Why not?. Motivation and Emotion, 40(1), 31–35. doi:10.1007/s11031-015-9538-2
Regeringskansliet. (2018). Handlingsplan Agenda 2030- 2018- 2020. Stockholm: Regeringskansliet. Från
https://www.regeringen.se/49e20a/contentassets/60a67ba0ec8a4f27b04cc4098fa6f9fa/handlin gsplan-agenda-2030.pdf
Regeringskansliet. (2016). Att förändra vår värld: Agenda 2030 för hållbar utveckling. Stockholm: Regeringskansliet. Från
https://www.regeringen.se/48e36d/contentassets/a69f085ada12410989115a1ff64be6d8/att- forandra-var-varld-agenda-2030-for-hallbar-utveckling
Rice, S. M., Purcell, R., Da Silva, S., Mawren, D., McGorry P. D., & Parker, A. G. (2016). The Mental Health of Elite Athletes: A Narrative Systematic Review. Sports Medicine, 46(9), 1333–1353. doi:10.1007/s40279-016-0492-2
Šmela, P., Pačesová, P., Kraček, S., & Hájovský, D. (2017 ). Performance motivation of elite athletes, recreational athletes and non- athletes. Acta Facultatis Educationis Physicae
Universitatis Comenianae, 57(2), 125-133. doi:10.1515/afepuc-2017-0012
Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (2014). Bilaga 11. Allmänt om
forskningsansatser med kvalitativ metod. Stockholm: Statens beredning för medicinsk och
social utvärdering. Från
https://www.sbu.se/globalassets/ebm/metodbok/sbushandbok_bilaga11.pdf
Swann, C., Moran, A., & Piggott, D. (2015). Defining elite athletes: Issues in the study of expert performance in sport psychology. Psychology of Sport and Exercise, 16(1), 3-14. doi: 10.1016/j.psychsport.2014.07.004
Tong, A., Sainsbury, P., & Craig, J. (2007). Consolidated criteria for reporting qualitative research (COREQ): a 32-item checklist for interviews and focus groups. International
Journal for Quality in Health Care, 19(6), 349 –357. doi:10.1093/intqhc/mzm042
Turner, D. W. (2010). Qualitative Interview Design: A Practical Guide for Novice Investigators. The Qualitative Report, 15(3), 754-760.
Vetenskapsrådet. (2013). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig
forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet. Från http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf
Walach-Bista, Z. (2019) What do we want and what do we get from the coach? Preferred and perceived leadership in male and female team sports. Human Moment, 20(3), 38-47.
doi:10.5114/hm.2019.79734
Warburton, D. E. R., Nicol, C. W. & Bredin, S. S. D. (2006). Health benefits of physical activity: The evidence. CMAJ: Canadian Medical Association Journal, 174(6), 801-809. doi:10.1503/cmaj.051351
Wallston, B. S., Alagna, S. W., DeVellis, B. M., & DeVellis, R. F. (1983). Social Support and Physical Health. Health Psychology, 2(4), 367- 391. doi:10.1037/0278-6133.2.4.367
World Health Organization. (1948). Official Records of the World Health Organization, no. 2. Genéve: World Health Organization. Från
https://apps.who.int/iris/bitstream/handle/10665/85573/Official_record2_eng.pdf;jsessionid=9 B6A93B75204FCD2F896CDD354BF2ECA?sequence=1
World Health Organization (1984). Glossary of terms: used in health for all series no. 1-8. Genéva: World Health Organization. Från
https://apps.who.int/iris/bitstream/handle/10665/39565/9241800097.pdf?sequence=1&isAllo wed=y
World Health Organization. (1986). Ottawa Charter for Health Promotion, 1986. Genéve: World Health Organization. Från
World Health Organization. (1998). Health Promotion Glossary. Genéve: World Health Organization. Från
https://www.who.int/healthpromotion/about/HPR%20Glossary%201998.pdf?ua=1
World Health Organization. (2010). Global Recommendations on physical activity for health. Genéve: World Health Organization. Från https://www.who.int/dietphysicalactivity/global- PA-recs-2010.pdf
World Health Organization. (2018). More Active People For A Healthier World. Genéve: World Health Organization. Från
https://apps.who.int/iris/bitstream/handle/10665/272721/WHO-NMH-PND-18.5-eng.pdf
Åkesdotter, C., Kenttä, G., Eloranta, S., & Franck, J. (2020). The prevalence of mental health problems in elite athletes. Journal of Science and Medicine in Sport, 23(4), 329-335.
Bilagor
Bilaga 1 - Informationsbrev
Till dig som håller på med lagidrott på elitnivå,
Förfrågan om deltagande i gruppintervju samt information om studien.
Trots att lagidrott har många fördelar för vår hälsa väljer många att sluta i ung ålder. Vi anser det därför viktigt att undersöka vad som motiverar elitidrottare till fortsatt deltagande samt vilka hälsofrämjande effekter lagidrotten ger. Vi hoppas att den här studien ska hjälpa lagidrottsföreningar och deras utövare att skapa ökad förståelse kring motivation och hälsofrämjande effekter.
Syftet med studien är att undersöka elitidrottares upplevelse av lagidrottens hälsofrämjande egenskaper och vilka faktorer som bidrar med motivation till fortsatt idrottande.
Elitidrottare inom flera lagidrotter i olika regioner i Sverige har blivit tillfrågade om deltagande i studien. Om du har minst fem års erfarenhet av lagidrott, är aktiv elitidrottare idag utan skador eller sjukdomar som förhindrar dig från att tävla, är över 18 år och talar god svenska är du välkommen att delta i studien.
I och med den rådande situationen (covid-19) kommer gruppintervjun att genomföras online genom samtalstjänsten Zoom. Tidsåtgången för intervjuerna beräknas vara 1-2 timmar, där båda forskarna kommer att delta under intervjun, en som moderator och en som observatör. Trots att det inte är ett känsligt ämne som kommer att diskuteras finns alltid en risk att frågor upplevs som känsliga. Deltagandet innebär dock fördelar genom att få göra sin röst hörd och bidra till utveckling inom det hälsofrämjande arbetet. Medverkan i studien är helt frivillig och du kan när som helst välja att avbryta ditt deltagande utan att uppge orsak. Intervjumaterialet kommer att hanteras konfidentiellt och endast forskarna och handledaren kommer att ha tillgång till materialet. Tystnadsplikt råder och materialet kommer endast att användas i studiens syfte där det färdiga examensarbetet kommer att publiceras på Luleå Tekniska Universitets hemsida. Ingen enskild deltagare eller förening kommer att kunna identifieras. Vi som leder studien heter Amanda Hodzic och Emilia Aldengård och är studenter på
Hälsovägledarprogrammet på Luleå Tekniska Universitet. Vid frågor vänligen kontakta oss. Luleå, 2020-04-02
Student Student Handledare
Amanda Hodzic Emilia Aldengård Glenn Hall 076-8077144 070-323 84 89
Bilaga 2 – Intervjuguide
Uppvärmningsfråga: Berätta lite om ert lag.
Hälsopromotion
Hur påverkar lagidrottandet din hälsa? (fysiskt och mentalt)
Vad gör din förening för att främja hälsan för dig? Vad önskar du att din förening gjorde?
Hur har möjligheten till stöd från människor runt omkring dig sett ut under din idrottskarriär? Vilka har gett dig stöd och på vilket sätt?
Lagidrott
Vad är det som gör att du idrottar?
Vilken betydelse har lagidrott i ditt liv? Vad betyder ditt lag för dig? Vad har åren av lagidrott gett dig?
Motivation
Vad motiverade dig till att börja idrotta?
Om du tänker på din idrott, när känner du dig som mest motiverad? Hur mår du när du känner dig motiverad?
Vad gör din förening för att du ska känna motivation till att fortsätta idrotta? Vad önskar du att din förening gjorde?
Vad driver dig till att vilja fortsätta idrotta?
Om du var tränare, vad skulle du ha gjort för att få dina spelare att må bra och hur skulle du göra för att få dem att känna motivation till att fortsätta?
Avslutande fråga
Är det något mer ni vill berätta om det vi har pratat om innan vi avslutar?
Följdfrågor
Kan du berätta mer? Vill du utveckla det?