”Jag var bara fyra minuter sen”
En kvalitativ studie om elevers sena ankomster på
Introduktionsprogrammet
Examensarbete 15 hp Examinator: Martin Hugo
Lärarutbildningen, VAL Författare: Shokhan Maroof
HÖGSKOLAN FÖR LÄRANDE OCH Examensarbete 15 hp
KOMMUNIKATION (HLK) Inom VAL Lärarutbildningen Högskolan Jönköping Vårterminen 2021
Postadress Gatuadress Telefon Fax
Högskolan för Lärande Gjuterigatan 5 036-101000 036-162585
och Kommunikation (HLK) Box 1026
SAMMANFATTNING
Shokhan Maroof
”Jag var bara fyra minuter sen” - En kvalitativstudie om elevers sena ankomster på Introduktionsprogrammet
Antal sidor: 29 Syftet med studien är att bidra med bättre förståelse för vilka faktorer som kan ligga bakom en del elevers sena ankomst till sina lektioner på Introduktionsprogrammet (IM) med språkinriktning (IM-SPR) samt yrkesinriktning (IM-YRK).
Frågeställning:
• Vilka faktorer ligger bakom elevers sena ankomst till lektioner på Introduktionsprogrammet?
Metoden som används i denna studie är en kvalitativ metod med semistrukturerade öppna intervjufrågor. Urvalet har gjorts utifrån elevernas höga avvikelsetid från närvarorapporterna. Åtta elever från bland annat Palestina, Libanon, Syrien, Egypten, Eritrea och Afghanistan i åldrarna 16–19 har intervjuats samt rektorn på IM. Rektorns intervju har använts i referenssyfte och är alltså inte del av resultatet. Mikrosystemet som är ett av fem system från Bronfenbrenners ekologiska systemteori, utgör den teoretiska ramen för denna studie.
Resultatet visade att det finns två kategorier av faktorer som bidrar till elevers sena ankomster till lektioner. Dels okontrollerbara faktorer som exempelvis bussförseningar, schematekniska orsaker och nollbyten, dels kontrollerbara faktorer som innebär att eleverna väljer att komma sent till lektionerna för de vill umgås med kompisarna längre.
Sökord: Sen ankomst, avvikelsetid, Introduktionsprogrammet (IM), active supervision, kontrollerbara faktorer, okontrollerbara faktorer, disciplinära åtgärder, konsekvens, belöningar
Innehåll
1. Inledning ... 1
2. Bakgrund ... 2
2.1 Definition av IM, IM-SPR och IM-YRK ... 2
2.1.2 Nollbyte och gruppkonstellationer på IM ... 2
2.2 Skolverket om ordningsregler på gymnasiet ... 3
2.3 Sen ankomst räknas som ogiltig frånvaro ... 3
2.3.1 Konsekvensen för sen ankomst på IM ... 4
2.4 Disciplinära åtgärder på gymnasiet ... 4
2.4.1 Disciplinära åtgärder för sen ankomst på IM ... 5
2.5 Forskningsöversikt ... 6
2.5.1 Orsaker till elevers sena ankomster ... 6
2.5.2 Disciplinära åtgärder för elevers sena ankomster ... 7
3. Den ekologiska systemteorin ... 9
4. Syfte och frågeställning ... 11
5. Metod ... 12 5.1 Val av metod ... 12 5.2 Urval ... 12 5.3 Genomförande ... 13 5.4 Analys ... 13 5.5 Etiska övervägande ... 14 6. Resultat ... 15 6. 1 Okontrollerbara faktorer ... 15 6.1.2 Kontrollerbara faktorer ... 16
6.1.3 Personkemi mellan lärare och elev ... 18
6.2 Åtgärder och konsekvenser för sen ankomst på IM ... 18
6. 2.1 Konsekvensen för sen ankomst i elevernas hemländer ... 20
6.2.2 Konsekvenserna, enligt eleverna, för sen ankomst på IM... 21
7. Resultatdiskussion ... 23
7.1 Att hålla konsekvent vid ordningsreglerna ... 23
7.2 Kontrollerbara faktor... 23
7.3 Olika strategier och åtgärder ... 24
7.4 Samspelen mellan de olika grupperna i mikrosystemet ... 25
7.5 Metoddiskussion ... 26
7.6 Förslag på vidare forskning... 26
8. Referenser ... 27
1
1. Inledning
Elevers sena ankomster kan vara ett av de mest irriterande och störande momenten för en undervisande lärare. Inte nog med att läraren behöver ta om introduktionen och instruktionerna för lektionen mer än en gång för de sena eleverna, störningsmoment påverkar generellt även klassens miljö och studiero (Caldarella, Christensen, Young & Densley, 2011). Gottfried (2014) drar slutsatsen utifrån en studie bland låg- och mellanstadieelever på en skola i Philadelphia i USA att även klasskamraternas studieresultat påverkas negativt som konsekvens av de sena elevernas ankomst (a.a.).
Förseningarna kan handla om 3–10 minuter i början av varje lektion. Dock kan dessa till synes få minuter ackumuleras, under loppet av 30 dagar, upp till 2 timmar eller mer. Detta mönster kan ha mycket negativa effekter i längden på elevens studieresultat och även för motivation till skolarbeten. Konsekvensen av dessa kontinuerliga förseningar gör att de missar viktig information och instruktioner i början av lektionen. När eleven missar de inledande instruktionerna för lektionen blir konsekvensen att eleven inte vet vad hen ska göra under resten av lektionen och detta kan leda till brist på motivation hos eleven att genomföra skolarbete Till Introduktionsprogrammet (IM) kommer elever med flera års skolmisslyckande bakom sig. Med andra ord blir förseningsfenomenet inte något förvånande beteende hos dessa elever. ed det sagt, får man inte heller glömma nämna de elever som faktiskt sköter sig och ser en ny chans och möjlighet på IM att klara av sina studier. Det vore alltså mycket intressant att även se på vilka framgångsfaktorer som ligger bakom de elever som sköter sig och kommer i tid till sina lektioner. Dock begränsas denna studie till de elever som inte lyckas komma i tid. Under mina 6 år som undervisande lärare inklusive 2 år som heltidsmentor på bland annat IM, där även Språkintroduktionsprogrammet SPR) och Yrkesintroduktionsprogrammet (IM-YRK) ingår, har jag lagt märke till att vissa elever som trots ankomst i tid till skolan kommer för sent till många av sina lektioner. Trots många individuella motivationssamtal med eleverna, med och utan rektorns närvaro och även med vårdnadshavarna, fortsätter vissa elever att komma för sent till sina lektioner.
Syftet med denna studie är att skapa en bättre förståelse för faktorer som kan ligga bakom dessa elevers sena ankomster. Genom en mer enhetlig förståelse för elevernas beteende, kan kanske skolan eller enskilda program i skolan, verkställa effektivare åtgärder för att minska deras sena ankomster.
2
2. Bakgrund
I bakgrundskapitlet definieras först begreppen IM, IM-SPR, IM-YRK för att senare förtydliga innebörden av nollbyte samt hur gruppkonstellationer på IM är uppbyggda. Därefter beskrivs det kort om vad Skolverket säger om ordningsregler på gymnasiet, följt av vad som anses vara ogiltig frånvaro enligt centrala studiestödsnämnden (CSN), vilka konsekvenser det finns på IM för sen ankomst samt vilka disciplinära åtgärder det finns på gymnasiet och IM. Intervjun med rektorn på IM utgör referensen för de disciplinära åtgärder som används på IM. Avslutningsvis ges det en forskningsöversikt kring orsaker till elevers sena ankomst och vilka åtgärder olika skolor på internationell nivå använder sig av för att minska sen ankomst. Bakgrundskapitlet avslutas med den utvalda teoretiska ramen för studien.
2.1 Definition av IM, IM-SPR och IM-YRK
Introduktionsprogrammet (IM) är ett alternativ för de elever som inte blir behöriga till ett nationellt program på gymnasiet, en del behöver läsa upp endast få ämnen och klarar det på ett år medan andra behöver läsa flera ämnen och därmed stannar kvar i upp till tre år, dock högst till det året de fyller 20 år (Skolverket, 2020).
Språkintroduktionsprogrammet (IM-SPR) är en gren av IM och vänder sig till elever med utländsk bakgrund som nyss kommit till Sverige i åldrarna 15–19 år. Fokus, för dessa elever, ligger på svenska språket (a.a.).
Yrkesintroduktionsprogrammet (IM-YRK) är också en gren av IM dock för elever som saknar betyg för att bli behöriga för ett nationellt yrkesprogram. Eleven kan efter att ha läst på IM-YRK söka ett nationellt yrkesprogram eller få ett arbete (Skolverket, 2020).
2.1.2 Nollbyte och gruppkonstellationer på IM
Nollbyten innebär att en lektion börjar i direkt anslutning till nästa utan någon rast mellan lektionerna. Om nollbytet sker mellan två lektioner i samma klassrum får eleverna en kort rast på 5 minuter. Men om eleverna behöver ta sig till ett annat klassrum blir de oftast sena några minuter till kommande lektion. Utöver att eleverna behöver förflytta sig från ett klassrum till ett annat vid nollbyten upplevs nollbyten extra svåra att tillämpa just på IM för att gruppkonstellationerna ser annorlunda ut. Elevgrupperna på IM kan bestå av 6–15 elever där kanske endast 3 elever har samma schema några dagar i veckan. En elevgrupp på till exempel
3 12 elever som läser svenska tillsammans har sällan nästa lektion tillsammans. Kanske endast 4 elever av denna elevgrupp stannar kvar till nästa gemensamma lektion medan resten delas upp i ytterligare 2 eller 3 grupper för att läsa olika ämnen i skilda klassrum. Gruppkonstellationen på IM-YRK däremot är mer som en enhetlig klass där de har samma lektioner och alla har samma schema, därför påverkas de inte på samma sätt som övriga IM-elever gör.
2.2 Skolverket om ordningsregler på gymnasiet
I skollagen 5 kapitel 5 § står det att varje skola är ansvarig för att ta fram ordningsregler tillsammans med eleverna och att det är rektorn som beslutar om ordningsreglerna. I Skolverkets rapport (2018) står det att ”syftet med ordningsregler är att skapa ordning, trivsel och studiero” (s.14). Kartläggningen som har gjorts via enkätundersökning och som Skolverkets rapport (2018) bygger på, visade att skolans ordningsregler tas fram i 9 av 10 fall av rektorer och lärare tillsammans. Vidare visade studien att elevhälsan (bestående av skolans skolsköterska, specialpedagog, socialpedagog, skolkurator, studie- och yrkesvägledare och rektorn) var mer involverad när ordningsreglerna togs fram på gymnasiet (73 procent) jämfört på grundskolan (58 procent). Skolans ordningsregler innefattar bland annat att elever ska komma i tid till sina lektioner samt vara rätt förberedda, det vill säga ha med sig relevant material för lektionerna (a.a.). Regeln om att komma i tid till lektionerna, visade sig vara vanligare på högstadieskolor och gymnasieskolor än på grundskolorna generellt (Skolverket, 2018).
Ordningsreglerna revideras varje läsår och gås igenom av lärare/mentorer särskilt vid skolstart. Nittiotvå procent av rektorerna i grundskolan meddelar även föräldrarna om skolans ordningsregel jämfört med 79 procent på gymnasieskolor (a.a.).
2.3 Sen ankomst räknas som ogiltig frånvaro
På den gymnasieskola som denna kvalitativa studie bygger på och i enlighet med Centrala Studiestödsnämndens (CSN) definition av ogiltig frånvaro, räknas sen ankomst, skolk, avvikelse från lektion, okänd orsak med mera som ogiltig frånvaro (CSN, 2020). Vidare anser CSN att det är skolan som bedömer vad som räknas som skolk och ogiltig frånvaro. Återkommande sena ankomster kan också räknas som ogiltig frånvaro (a.a.).
4 Upprepat beteende i kombination med hög avvikelsetid hos elever på IM, med sammanlagd 60 minuter eller mer kan också räknas som ogiltig frånvaro säger rektorn på IM (A. Andersson, personlig kommunikation, 17 maj, 2021).
Skolverket (2014) menar att begreppet ogiltig frånvaro kan vara komplex att fastställa då det finns olika sorters frånvaro. Den ogiltiga frånvaron kan handla om sena ankomster, ströfrånvaro, enstaka timmars frånvaro till långtidsfrånvaro flera dagar i rad. Skolverkets studie (a.a.) visar att gränsen mellan giltig eller ogiltig frånvaro kan vara otydlig och tolkningsbar.
2.3.1 Konsekvensen för sen ankomst på IM
Om en elev får ogiltig frånvaro 3 gånger under en 30 dagarsperiod, får eleven en muntlig och skriftlig varning. Får eleven en fjärde ogiltig frånvaro inom loppet av 30 dagarsperiod blir konsekvensen avdrag av studiehjälpen (CSN, 2020).
De kortsiktiga konsekvenserna för en elevs sen ankomst på IM blir att den missar genomgången, som är den viktigaste delen av lektionen. Det första läraren gör är att registrera elevens avvikelsetid på Vklass, som är skolans läroplattform. En annan konsekvens, kanske mer långsiktig, kan också vara att eleven riskerar sämre relation till läraren och klasskamraterna eftersom den stör men också sämre förutsättningar att klara av prov och inte få betyg (Anderson, personlig kommunikation, 17 maj, 2021).
Det bör också nämnas att alla elever på IM inte är berättigade studiehjälp då de inte har uppehållstillstånd. Tyvärr blir konsekvensen av detta hög frånvaro och/eller avvikelsetid eftersom dessa elever inte berörs av indragen studiehjälp.
2.4 Disciplinära åtgärder på gymnasiet
Utöver ordningsregler på varje skola följer även rekommendationer på olika disciplinära åtgärder när ordningsreglerna inte följs eller när akuta situationer uppstår. I skollagen 5 kapitel 6§ står det att rektorn eller läraren har rätten och befogenheten att när det behövs omedelbart agera för att minska elevers ordningsstörande uppträdande.
Skolverket (2018) skriver att ”syftet med disciplinära åtgärder är att få elever att ändra sitt beteende, så att arbetssituationen blir bättre för eleven och alla andra på skolan” (s.25).Dessa åtgärder kan vara allt ifrån utvisning av elev från undervisningssalen till kvarsittningar (vilket
5 är ganska ovanliga båda i grundskolor och gymnasieskolor), tillfällig förflyttning av elev till en annan skola, muntliga och skriftliga varningar, indrag av studiehjälp från CSN och avstängning från skolan. De två sistnämnda disciplinära åtgärderna är vanligare på gymnasieskolor i första hand. En skriftlig varning sker först efter att rektorn har inlett utredning där orsakerna för elevens störande beteende fastställs. Den skriftliga varningen innehåller vad som kommer att hända om eleven inte ändrar sitt beteende (a.a.).
Enligt Skolverket (2018) finns det fyra situationer som avgör om en elev blir avstängd, av rektorn, från gymnasiet. Dock måste skolan, innan besluttagning av en elevs avstängning, ha provat alla andra möjliga åtgärder. De fyra situationerna som kan leda till att en elev blir avstängd på gymnasiet sker då eleven fuskat, allvarligt stört eller hindrat utbildningen, utsatt någon för kränkning eller påverkat på något annat sätt andra elevers trygghet och studiero (Skolverket, 2018).
Trots att dessa disciplinära åtgärder finns och genomförs av varje skola, upplever majoriteten av rektorerna som deltagit i Skolverkets enkätundersökning att ordningsregler har större betydelse för trygghet och studiero än vad disciplinära åtgärder har (a.a.).
2.4.1 Disciplinära åtgärder för sen ankomst på IM
På IM, på den gymnasieskola som denna studie bygger på, använder inte IM några disciplinära åtgärder för att ”straffa” sena elever men snarare belönar de som har god närvaro i stället. Belöningssystemet går ut på att elever med högre närvaro än 95 procent får ett presentkort eller gratis fika (A. Anderson, muntlig kommunikation, 17 maj, 2021). Vidare tillägger rektorn på IM att han är emot att lärare låser klassrumsdörren som en disciplinär åtgärd för elevers sen ankomster och argumenterar med att det är bättre att eleven är med i lektionen en halvtimme än inget alls. Men han tillägger också att han kan tänka sig att lärarna använder låsning av klassrumsdörren som metod vid enstaka tillfällen som exempelvis provtillfällen (A. Andersson, personlig kommunikation, 17 maj, 2021).
Andra förekommande strategier och åtgärder på IM kan vara att mentorn för ett individuellt samtal med vissa elever i förebyggande syfte när mentorn märker att eleven börjar uppvisa ett upprepat mönster i sitt beteende av sena ankomster. När det beteendet blir väl påtagligt hålls ett möte med eleven och vårdnadshavarna (om eleven är under 18 år). Inför nästa läsår, 2021/2022, kommer rektorn att intensivt hålla individuella möten med elever och vårdnadshavare för elever som har närvaro på mindre än 80 procent. Syftet är, säger rektorn på IM, att göra det jobbigt
6 för eleven med många möten där även föräldrarna tillkallas (A. Anderson, muntlig kommunikation, 17 maj, 2021).
2.5 Forskningsöversikt
I följande stycke behandlas tidigare forskning och studier framför allt från internationella forskare. Studierna berör elevers sena ankomster till lektioner samt olika åtgärder som de olika grundskolorna och gymnasieskolorna i USA, Kanada och Sydafrika använder sig av.
2.5.1 Orsaker till elevers sena ankomster
Det är utan tvekan flera faktorer som kan ligga till grund för elevers sena ankomster till lektioner i de olika åldrarna. Featherstone, Cundick och Jensen (1992) hittade i sin studie om mellanstadieelevers sena ankomster ett samband mellan elevernas sena ankomster till skolan och deras familjekonstellationer. Studien visade att sen ankomst var betydligt vanligare hos elever med familjekonstellation bestående av ensamstående föräldrar än hos elever med två föräldrar.
Utöver socioekonomiska och sociala faktorer och förhållanden som orsak till elevers sena ankomster finns även andra starka faktorer som bidrar till elevers sena ankomster till skolan. En del av dessa faktorer är, som tidigare nämnts, kopplade till socioekonomiska och sociala förhållanden som även Gile (2013) hänvisar till i resultatet av sin doktorsavhandling. Men det finns även andra faktorer som elever själva inte kan kontrollera. Gile (2013) menar att beteendet med sen ankomst bland högstadie- och gymnasieelever kan förvärras av bland annat umgänge under rasterna, föräldrars ansvarstagande för sina barn gällande skolplikt, morgontrafik, elever som inte äter lunch i skolan utan någon annanstans, lärare som drar ut på sina lektioner några minuter samt brist från vissa lärare på att konsekvent registrera elevers sena ankomster. När det gäller faktorer som elever själva inte kan kontrollera och som kan vara bidragande faktorer till sen ankomst skriver Maile och Olowoyo (2017) i en kvalitativ studie bland högstadie- och gymnasieelever i Sydafrika, att många elever tycker att skolan börjar alldeles för tidigt, klockan 07:45, och önskar att skolan börjar klockan 09:00 i stället. Dessa elever har i vanliga fall långt att gå till skolan och faktorer som att lägga sig sent, på grund av att de hjälper till i hushållet, leder till att de lägger sig sent och går upp sent. En del, särskilt flickorna, är tvungna att hjälpa till med hushållarbete tidigt på morgonen innan de beger sig till skolan vilket leder till sen ankomst. Deras studie visade även på andra mycket intressanta
7 faktorer som att elever kände sig hatade av vissa lärare och därför undvek att närvara deras lektioner, särskilt om dagens första lektion tillhörde den läraren. Att ha följe till skolan av skolkamraterna var också en bidragande faktor som gjorde att de ”segade” på vägen till skolan medan andra till och med följde sina vänner till deras skola först innan de fortsatte till sina (a.a.).
Fenomenet sen ankomst till just lektioner, vare sig tidigt på morgonen eller senare på eftermiddagen, verkar inte vara något nytt bland elever båda på nationell och internationell nivå. Redan 1996 gjorde Kerrins tillsammans med Hayes en undersökning bland elever i årskurs 7–9 om elevers sena ankomster till lektioner. I deras studie refererar de även till betydligt äldre undersökningar som gjorts på 1970- och 1980-talen om just sena elevers ankomster. Kerrins och Hayes (1996) studie visade att äldre elever hade mer tendens att komma för sent till sina lektioner än yngre elever och att andel sena ankomster till lektioner var vanligare bland pojkar än flickor. Utöver det visade även deras studie att eleverna inte tyckte det var viktigt att komma i tid till lektionerna och tyckte att de disciplinära åtgärderna som skolan hade för sen ankomst, som kvarsittning och avstängning, inte hjälpte att minska problemet. Kerrins och Hayes (1996) drar slutsatsen att de disciplinära åtgärderna som skolan måste ta fram inte vilade enbart på skolan och dess personal utan ett samarbete med elevernas föräldrar var även ganska väsentligt (a.a.).
2.5.2 Disciplinära åtgärder för elevers sena ankomster
Det finns en stor mängd material att utgå ifrån vad gäller sen ankomst hos elever på grundskolan upp till högstadieskolor. Dock lägger inte många av dessa studier fokus på gymnasieelevers sena ankomster och än mindre på elever på IM. Tyre, Feuerborn och Pierce (2011) skriver om hur man kan minska kroniskt sena ankomster bland elever på ett högstadium/gymnasieskola i Washington där 98 procent av eleverna på skolan är ursprungsamerikaner. Skolan använde sig av metoder som positive behavior support (PBS), som gick ut på att minska elevers disciplinära problem som exempelvis sena ankomster. Skolan använde sig även av aktiv övervakning av elever där lärare och annan personal gick i skolans korridorer och andra uppehållsplatser i skolan för att se till att inga elever halkat efter till sina lektioner. Vidare införde skolan som åtgärd en konsekvenstrappa som innebar olika och flera konsekvenser för ju fler sena ankomster eleven fick. Resultatet av studien som pågick i 17 månader visade att skolan lyckades minska elevernas sena ankomster med 67 procent (a.a.).
8 I en annan studie av Caldarella et al. (2011) introducerades metoden, i en grundskola, att tilldela eleverna handskrivna berömmelsenotiser (praise notes) från lärarna varje gång en elev kom i tid till skolan och/eller till sina lektioner. Här använde man sig alltså av en motsatsmetod med andra ord i stället för att peka ut eleverna för sina sena ankomster berömde man deras positiva beteende som att komma i tid till lektionerna. Resultatet visade att den enkla och positiva metoden att skriva berömmelsenotiser för att berömma elevers goda närvaro resulterade i en radikal minskning av sena ankomster bland eleverna som deltog i studien. Dock visade studien att det var bland elever som hade måttligt sena ankomster som införandet av berömmelsenotiserna gav bäst effekt då dessa elever fortsatte att ha god närvaro även efter att projektet hade avslutats.
Kerrins och Hayes (1996) betonar skolpersonalens närvaro i korridorerna under rasterna och strax innan lektionerna började. Utöver den aktiva tillsynen av skolpersonalen under rasterna ökade även samarbetet mellan skolan och föräldrarna i att ligga på att påminna och påpeka för eleverna hur viktigt det var att komma i tid till sina lektioner. Skolan sträckte sig så långt att införa ”lördagsskola” för de elever som hade hög sen ankomst. Dessa disciplinära åtgärder gav en dramatisk minskning av elevers sena ankomster. Slutsatsen som Kerrins och Hayes (1996) drar blir: 1) att lärarna måste hålla konsekvent vid ordningsreglerna, 2) eleverna måste själva vara del av lösningen, 3) att föräldrar och elever måste vara väl informerade om skolans ordningsregler. Slutligen menar Kerrins och Hayes (1996) att varje skola måste se över, formulera och omformulera sina ordningsregler för att anpassa dem bäst efter skolans behov. Effekten av att öka aktiv tillsyn (active supervision) på eleverna under rasterna och särskilt vid skolkafeterian och uppehållsrummen/utrymmen har även bekräftats vara en effektiv metod i en studie som Johnson-Gros et. al. (2008) utförde på en högstadieskola i en förort i södra USA. Metoden visar sig vara som mest effektiv när den används i förebyggande syfte för att hålla ner elevers sena ankomster.
9
3. Den ekologiska systemteorin
Syftet med denna studie är, bland annat, att anskaffa sig en bättre förståelse för varför vissa elever kommer för sent till sina lektioner. Med andra ord ligger intresset för denna studie i att bättre förstå elevernas beteenden och inte deras förmåga eller metod av kunskapsupptagning därför anses Bronfenbrenners ekologiska systemteori vara passande.
Uri Bronfenbrenner (1917–2005), var en amerikansk utvecklingspsykolog (med ryskt ursprung) och grundaren till den ekologiska systemteorin som betonar barnets utveckling utifrån samspel mellan olika system som barnet är en del av (Nilhom, 2016). Likt Vygotskij betonade Bronfenbrenner den kulturella aspekten av barnets utveckling men han menade på att faktorer som plats, tid och personer barnet växer upp med eller är i närheten av spelar stor roll. Bronfenbrenners olika system representeras av exempelvis barnets familj, kamrater, skola, samhället i stort med dess olika institutioner, religion och politik (Phillips, 2014).
Av Bronfenbrenners fem system, fokuserar denna studie på mikrosystemet. Mikrosystemet är grupper (system) som barnet har direkt kontakt med som exempelvis skolan, syskon, vänner och föräldrar. Barnet påverkas och påverkar de närmaste i sin omgivning. Detta innebär att samspelet mellan de olika aktörerna i mikrosystemet är mycket avgörande för barnets uppfostran och utveckling (Guy-Evans, 2020) samt beteende.
De andra fyra systemen som utgör resten av den ekologiska systemteorin består av mesosystem, makrosystem, exosystem och kronosystem. Mesosystemet berör samspelet mellan barnets olika mikrosystem, exempelvis föräldrarnas kontakt med skolan och lärarna i form av utvecklingssamtal. Om samspelet/relationen mellan föräldrar och barnets lärare är god påverkar detta barnets utveckling positivt och vice versa.
Makrosystemet fokuserar på de kulturella elementen som påverkar barnets utveckling som exempelvis den socioekonomiska statusen, välstånd, etnicitet, geografiska områden, kultur och religion. Med andra ord påverkar kulturen som barnet är uppfostrat i, i hög grad, barnets uppfattning av händelser som uppstår i livet (a.a.).
Exosystem syftar på de formella och informella sociala strukturer som påverkar barnets liv på ett indirekt sätt som till exempel grannskapet, föräldrars arbetsplatser och föräldrars kompisar. Dessa är miljöer som barnet inte är direkt involverad i men som påverkar deras liv ändå.
Kronosystemet består av alla förändringar som sker genom ett barns liv och som påverkar eller lämnar spår i dennes liv, det kan handla om avgörande händelser som till exempel skolstart (Guy-Evans, 2020).
10 Figur 1. Bronfenbrenners ekologiska systemteori (Guy-Evans, 2020).
Bronfenbrenners ekologiska systemteori passar bra för denna studie eftersom fokus inte ligger på hur den sociala aspekten verkar i elevernas inlärningsförmåga eller kunskapsintagning, utan snarare hur de biologiska, sociala och kulturella faktorerna påverkar barnets utveckling och beteende i interaktionen och samspelen mellan de olika systemen.
Samspelen kan i detta fall på ett kulturell plan ses och verka annorlunda i elevernas respektive hemländer. För denna studie kan det med andra ord innebära att ett samspel mellan exempelvis mikrosystem och makrosystem i Afghanistan har annorlunda effekt på ett barns utveckling jämfört med hur samspelen mellan samma system ser ut för ett barn som har växt upp i Sverige.
11
4. Syfte och frågeställning
Syftet med studien är i första hand att bidra med bättre förståelse för vilka faktorer som kan ligga bakom en del elevers sena ankomster till sina lektioner på Introduktionsprogrammet (IM) där även Språkintroduktionsprogrammet SPR) samt Yrkesintroduktionsprogrammet (IM-YRK) ingår.
Frågeställning:
• Vilka faktorer ligger bakom elevers sena ankomster till lektioner på Introduktionsprogrammet?
12
5. Metod
I detta kapitel beskrivs först val av metod följt av urval, genomförande, analys av data och slutligen tas de etiska riktlinjerna upp i etiska övervägande utifrån Vetenskapsrådet (2017).
5.1 Val av metod
Metoden som används i denna undersökning är en kvalitativ metod med semistrukturerade öppna intervjufrågor på en gymnasieskolas Introduktionsprogram. En semistrukturerad intervju är delvis strukturerad. Frågorna intervjun baseras på är till en viss del bestämda i förväg och styr intervjun som genom en röd tråd men lämnar en öppen möjlighet för respondenterna att något fritt formulera och uttrycka sig runt och omkring frågorna. Eftersom syftet med denna studie är, dels, att bättre förstå faktorerna som kan ligga bakom elevers sena ankomst, blir elevernas självuppfattning, erfarenhet och möten med världen (Dimenäs, 2007), centralt.
5.2 Urval
Urvalsgruppen består av 8 gymnasieelever på Introduktionsprogrammet, 4 elever från IM, 2 elever från IM-SPR och 2 elever från IM-YRK. Urvalet gjordes utifrån elevernas höga avvikelsetid som framkom från närvarorapporterna. Majoriteten av eleverna, förutom E6 som flyttade till Sverige i mycket ung ålder, har bott i Sverige mellan 2–6 år och är i åldrarna 17– 19 år. I tabellen nedan redovisas en sammanfattning av urvalsgruppen.
Ele v Å lder Kön Land A nt al år i Sver ige Ensam ko m m and e Två Förä ldr ar En för äl de r Förä ldr ar s ut bi ldn ings ni vå Tra nsp or t ti ll skol an Progr am
E1 17 F Syrien 2 x Gymnasiet buss IM-SPR
E2 19 P Syrien 4,5 x Grundskolan buss IM-SPR
E3 18 P Libanon 6 Mor Högskolan går IM
E4 17 P Palestina 5 x Grundskolan går IM
E5 17 F Afghanistan 6 x Grundskolan buss IM
E6 17 P Egypten 16 Mor Högskolan buss IM-YRK
E7 19 P Eritrea 6 x Grundskolan går IM-YRK
E8 18 P Syrien 5 x Grundskolan går IM
13 Utöver de 8 eleverna på IM, intervjuades även rektorn på IM. För att bättre förstå vilken eller vilka åtgärder som används på IM för elevers sena ankomster, var en intervju med rektorn väsentlig. Detta eftersom beslut om de aktuella åtgärderna har skett muntligt av rektorn och finns alltså inte nedtecknade i något protokoll.
5.3 Genomförande
En del av respondenterna kontaktades via telefon i god tid där syftet med intervjuerna förtydligades, medan andra tillfrågades i skolan under rasterna om de var intresserade av att ställa upp på en individuell intervju. Samtliga elever var positivt inställda till att ställa upp på en intervju. Tid och plats för intervjuerna bestämdes därefter. Rektorn på IM kontaktades via mejl och tillfrågades om en intervju. Tid och plats bestämdes via mejl. Intervjun skedde i skolans konferensrum och tog drygt 9 minuter.
En del av de individuella intervjuerna gjordes i skolan under lunchrasten samt längre raster medan andra gjordes via Teams. Intervjuerna varade mellan 10–15minuter. Samtliga intervjuer började med genomgång av en samtyckesblankett (se bilaga 2). Därefter börjades intervjuerna först med uppvärmningsfrågor och spelades in på mobil för att sedan transkriberas, för intervjufrågorna se bilaga 1.
5.4 Analys
Efter att intervjuerna var genomförda och inspelade på mobil transkriberades de. Därefter organiserades och systematiserades insamlade data för att lättare kunna analyseras (Backman, 2008). Transkriptionerna kodades, det vill säga att elevnamnen byttes ut mot siffrorna E1, E2, E3 etcetera och rektorn på IM fick ett fiktivt namn. Materialet började sammanställas i två olika kategorier utifrån arbetets frågeställningar.
Den första kategorien berör, på ett direkt sätt, de faktorer som bidrar till elevers sena ankomster till sina lektioner. Faktorerna delas i kontrollerbara och okontrollerbara faktorer. För de kontrollerbara faktorerna har en underkategori trätt fram under intervjuernas gång som handlar om relevansen av personkemi mellan lärare och elev.
Den andra kategorin berör de åtgärder som används på IM för att minska levers sena ankomster. Även här har en underkategori trätt fram, som egentligen inte ingår i studiens syfte, nämligen
14 konsekvensen för sen ankomst i form av fysiska bestraffningar i respondenternas respektive hemländer.
5.5 Etiska övervägande
Respondenterna informerades om studiens syfte, informationskravet, nyttjandekravet, samtyckeskravet och konfidentialitetskravet (Vetenskapsrådet, 2017). Även om respondenterna var väl informerad om studiens syfte nämndes inte grundkriterierna för urvalsgruppen med hänsyn till deras integritet.
Samtliga respondenter är över 15 år gamla vilket innebär att skriftliga samtycken från vårdnadshavare inte har varit nödvändiga. Utöver det har respondenterna även informerats att de inspelade materialen kommer att behandlas konfidentiellt. Avslutningsvis erbjöds respondenterna att även ta del av slutresultatet.
15
6. Resultat
Resultaten från de 8 intervjuade eleverna redovisas i detta kapitel. Utifrån studiens syfte och frågeställningar har resultaten delats upp i 2 kategorier med respektive underkategorier. Den första kategorin behandlar de bakomliggande faktorerna för elevernas sena ankomst till sina lektioner och den andra kategorin behandlar åtgärder och strategier som används på IM.
6. 1 Okontrollerbara faktorer
Den första kategorin består av faktorer som eleverna själva inte kan påverka eller kontrollera, exempelvis bussars förseningar, som gäller 4 av eleverna som åker buss till skolan, samt schematekniska faktorer. När det gäller bussars förseningar som faktor till elevers sena ankomster gäller förseningarna skoldagens första lektion (på morgonen) och inte sena ankomster till lektioner under skoldagen. Alla 4 elever (E1, E2, E5 och E6) som åker buss till skolan skyller inte på att bussen är försenad. Däremot bekräftar E1 och E2 att den främsta orsaken till deras sena ankomster till skoldagens första lektion är bussarnas sena ankomster till skolan. Elev 1 åker buss till skolan som tar cirka 10 minuter men som ofta kommer för sent till dagens första lektion på morgonen på grund av att bussen inte är enligt tidtabellen.
Ibland kan det vara bussen, det är en av orsakerna till att jag kommer för sent till skolan/första lektionen. Ibland åker bussen klockan 8:10 och första lektionen börjar klockan 8:30 så jag hinner inte till klassen innan jag hämtar mina grejer från skåpet. (E1)
Elev 2 berättar att de två vanligaste orsakerna till att han kommer för sent till första lektionen på morgnarna beror på att han inte vaknar i tid eller missar bussen. Han tillägger att den vanligaste orsaken till hans sena ankomster till lektionerna under skoldagen beror på att han glömmer bort tiden.
- Jag vaknar inte… eller jag missar bussen. (E2)
- Vad är orsaken till att du blir sen till dina lektioner? (I) - Det bara en gång det händer att jag varit i matsalen. (E2) - Är det att du glömmer bort tiden? (I)
- Jag var på matsalen och äter sen kom jag för sent. (E2)
En annan faktor som eleverna oftast inte kan kontrollera själva kan handla om schematekniska orsaker som till exempel nollbyten mellan lektionerna och/eller korta lunchraster. Nollbyten fungerar i de fall då eleverna fortsätter ha nästa lektion i samma klassrum som föregående lektion. Dock fungerar inte nollbyten så bra för elever på IM eftersom eleverna läser sina ämnen
16 i olika gruppkonstellationer, något som i praktiken innebär att olika undervisningsgrupper sällan består av samma elever.
Ibland hinner jag inte mellan lektionerna för rasten är väldigt kort. Jag behöver gå på toa och sedan hämta mina grejer och böcker från skåpet innan jag går till nästa lektion och då blir jag kanske 2–3 minuter sen. (E1)
En del elever tycker det är stressigt med nollbyten medan andra inte påverkas av det på samma sätt. Elev 8 berättar att onsdagar är en jobbig dag då han har flera lektioner direkt efter varandra med max 5 minuters rast mellan.
Ja asså, du vet lektion efter lektion. Det finns inget asså jaaa.. inte mycket tid mellan lektionerna… asså… ja. (E8)
Nollbyten förekommer inte på IM-YRK och därför känner inte heller eleverna där samma stress som eleverna på IM och IM-SPR.
6.1.2 Kontrollerbara faktorer
En annan faktor som orsakar elevernas sena ankomster består av kontrollerbara faktorer, det vill säga faktorer som eleverna själva delvis kan kontrollera men väljer att ignorera.
De kontrollerbara faktorerna innebär delvis att eleverna frivilligt väljer att komma för sent några minuter till lektionerna för de prioriterar att umgås med sina kompisar några extra minuter. Men de kontrollerbara faktorerna kan också handla om förmågor som eleverna behöver träna på som till exempel att bättre passa tiden, något som eleverna ofta tar upp under intervjuerna. Elev 5 berättar att det ofta händer att hon väljer att komma några minuter för sent till vissa lektioner. Hon menar på att vissa lärare inte reagerar lika strängt på hennes sena ankomst.
…Man vet man känner mest lärarna så säger man ahh det är lugnt vi går fem minuter sent bara, vi sitter och pratar här. (E5)
Bland de vanligaste orsakerna till elevers sena ankomster till lektionerna verkar vara att eleverna glömmer bort tiden på grund av att de umgås med kompisarna från andra klasser/grupper eller till och med skola.
Det är att man sitter i Gallerian så ska man då tänker man men nu har vi lektion och så är det kanske en minut kvar. Och då kanske man tänker man vill köpa något i kiosken och då kanske man kommer 2–3 minuter för sent. (E6)
17 Jaa, nämen jag snackar lite med kompisar och sånt du vet, så kommer man för sent.
Nämen typ ibland kommer jag för sent 5, 6 kanske 10 minuter. Det ja. (E7)
De flesta av respondenterna uttrycker sig tydligt angående varför det är viktigt att komma i tid till sina lektioner. Detta för att inte missa viktig information i början av lektionen.
Äh ja, det tycker jag om man ska ha all fakta på lektionerna. Ifall det är något viktigt så är man några minuter sen och det spelar egentligen ingen roll för lektionen har börjat. (E6)
För att man kan missa viktig information och man kanske inte förstår vad lektionen handlar om, om man dyker upp halvvägs på lektionen. (E1)
Elev 8 bekräftar vad de flesta respondenterna säger i början av intervjun, nämligen att det är viktigt att komma i tid så man inte missar viktig information från läraren. Samtidigt säger han vid ett senare tillfälle under intervjun att de, han och hans kompisar, medvetet kommer några minuter för sent till vissa lektioner.
- Ja, nån säger ta en cigg det gör inget att du blir sen 2 minuter. (E8)
- A, så du menar på att ni vet att ni blir sena, du och dina kompisar, men du säger att det gör ingenting, 2–3 minuter!? (I)
- Ja (skrattar). (E8)
En del elever umgås även med kompisar från en annan skola och därför lämnar de skolan under längre raster på exempelvis 20–25 minuter. Det är ganska vanligt att en del elever väljer att äta någon annanstans i stället för i skolmatsalen,vilket leder till att de inte hinner tillbaka till skolan i tid till sina lektioner eller med flit drar ut på lunchrasten.
- Nej, men om du till exempel kommer sent till lektionerna mitt på dagen? Vad är orsaken till det? (I)
- Det betyder att jag är inne på en restaurant och käkar med mina kompisar för att skolmaten är äcklig. (E3)
Majoriteten av eleverna är ärliga med att de väljer att komma för sent ett par minuter till vissa lektioner trots att de i början av intervjuerna påpekar att det är viktigt att komma i tid för att inte missa viktig information från läraren.
18
6.1.3 Personkemi mellan lärare och elev
Som underkategori för kontrollerade faktorer, lyfte hälften av respondenterna relevansen av lärarens roll men också elevernas intresse eller brist på intresse för vissa ämnen. Några av respondenterna menar på att intresset för ett skolämne avgör om eleven vill komma i tid eller inte till vissa lektioner.
Asså kanske finns några lektioner som du har lärt känna typ så här som du vet att de kommer att vara tråkiga, kanske du vill bara släppa lite tiden så kommer du därför lite för sent. (E5)
Om en lärare upplevs sträng av vissa elever eller mindre bra på att undervisa kan eleven välja att komma några minuter för sent till dennes lektion eller i värsta fall skolka helt och hållet.
Ämnet spelar också roll men läraren spelar ännu större roll. Du kanske inte tycker om ämnet fysik men när läraren är snäll mot dig så kommer du att tycka om ämnet men om läraren är otrevlig kommer du att ogilla ämnet…. Det är största anledningen till elevers frånvaro från lektionerna. (E1)
Läraren spelar stor roll i detta. Det beror på hur hon undervisar, hur hon behandlar eleverna, hur hon hjälper eleverna. Asså om hon är bra på dessa saker, kommer eleven att välja komma till hennes lektion. Det är asså… hur ska jag säga? Man börjar tycka om läraren och blir … man tycker om hennes lektioner och kommer vela att närvara, bry sig mer. Medan om läraren inte är på det viset så … som förra året med Tina och mig. Det blir så. (E8)
Samtliga elever håller med om att personkemin och relationen mellan elev och lärare är mycket viktig för att väcka elevens intresse för ämnet. Elev 8, ovan, beskriver en situation från förra läsåret då han ofta var mycket sen till en viss lärares lektion för att han tyckte att hennes genomgångar var för långa och tråkiga.
6.2 Åtgärder och konsekvenser för sen ankomst på IM
På IM används inga disciplinära åtgärder för att bestraffa eleverna för sen ankomst. Här används i stället belöningar i form av presentkort för att uppmärksamma elevernas goda närvaro.
På frågan om det finns något skolan kan göra för att hjälpa eleverna att komma i tid till sina lektioner svarade majoriteten att det är elevens eget ansvar att passa tiden och att komma i tid till sina lektioner. De menar på att skolan inte kan göra något för att hjälpa dem komma i tid eller minska sina sena ankomster.
19 Asså skolan kan inte hjälpa någon om han .. om han avsiktligen kommer för sent så kan
inte skolan göra något åt det. Han kommer för sent så länge han har bestämt sig för att komma för sent. Så vida han har bestämt sig att han inte kommer för sent till lektionen så kommer han tidigt för att inte komma för sent till lektionen. (E8)
Liksom planera det är det va, planera liksom. Det är… man ska ta liksom själv ansvaret du vet… man kommer liksom. Jag själv som göra det, fattar du? Ingen annan liksom. (E7)
Det finns dock en åtgärd som har visat sig vara populär och effektiv på IM, nämligen ett belöningssystem som bygger på att elever som har god närvaro och behåller en god närvaro på mer än 90 procent över en period på 30 dagar, belönas med ett presentkort. Presentkortet är laddat med en symbolisk summa på 30 kronor som de kan köpa fika för i skolans kiosk.
Asså de borde få presenterna. Kolla här, asså vi asså några elever har på denna året de som hade inte så mycket frånvaro på lektionerna fått en kort från rektorn ass på 30 kronor i Gallerian som de kunde handla asså såna kort man borde få det typ så här i varje månad eller nåt (skrattar). (E5)
De respondenter som ser en möjlighet i att skolan hjälper dem att komma i tid ger förslag på att skolan ska anpassa elevernas scheman efter bussarnas tid. Detta gäller i första hand dagens första lektion på morgonen som börjar klockan 8:30.
Till exempel elever som åker buss… lektionerna bör anpassas till busstiderna särskilt första lektionen eftersom bussarna alltid är sena. (E1)
En annan respondent (E2) ger förslag på att införa ringklocka för hela skolan, som man har i grundskolan, men inser snabbt under samtalet att alla lektioner inte börjar samtidigt för alla elever på gymnasiet och därför var hans förslag inte genomförbar på gymnasiet heller.
- Att ehhh men jag vet inte om det finns en larm ligger i skolan. (E2) - En vadå förlåt? (I)
- En… den som klockan larm. (E2) - Ett larm!? (I)
- A. De ligger i skolan. När då tiden börjar de slår. (E2)
Sammanfattningsvis, även om det framkommer olika förslag på åtgärder från respondenterna själva på hur skolan kan hjälpa dem att minska sina sena ankomster, visar resultatet att de anser att ansvaret vilar på den enskilda individen att passa tiden och att komma i tid till sina lektioner.
20
6. 2.1 Konsekvensen för sen ankomst i elevernas hemländer
Ett intressant område och underkategori, som inte ingår i studiens syfte, som har trätt fram och lyfts upp av nästan samtliga respondenter under intervjuerna, nämligen konsekvenserna för sen ankomst i deras respektive hemländer. I 7 av de 8 intervjuerna jämförde nämligen respondenterna hur de behandlades för sen ankomst i sina respektive hemländer med hur de blir behandlade i Sverige. Den fysiska bestraffningen var den vanligaste konsekvensen och disciplinära åtgärden för sen ankomst i elevernas hemländer.
Elev 7 som är från Eritrea berättar om vad som kunde hända om och när en elev kom för sent till någon lektion i hemlandet.
Om du kommer för sent, det blir katastrof du vet. Där blir man, du vet liksom själv!? Man får straff liksom för att inte va i klassen eller du … finns så här du vet. (E7)
Elev 5 som är från Afghanistan men född och uppväxt i Iran berättar om hur stränga lärarna i Iran var och att man som elev inte vågade komma för sent till lektionerna.
… Vi hade aggressiva lärare. Vi hade bestämda lärare kan man säga och man va asså…asså alla brukar vara i kö och sen gå i klassen samtidigt. Det var inte så här att man skulle vara i toan eller nån så här. De brukar slå de andra eleverna men de kunde inte slå mig på grund av att min mamma var aggressivare än dem (skrattar). (E5)
Samtidigt som eleverna berättar om de olika bestraffningsmetoderna de utsattes för i sina respektive hemländer, uttrycker de också att den fysiska bestraffningsmetoden var och är en felaktig metod och att den aldrig har fungerat. Eleverna fortsatte att komma för sent till lektionerna och det hela blev bara en ond cirkel menar de flesta. Elev 7 från Eritrea berättar att när den fysiska bestraffningen inte gav någon effekt och att eleverna fortsatte att komma för sent till sina lektioner tillkallades föräldrarna, något som eleverna tyckte var jobbigt.
Nej, det är helt dumma att göra så här du vet. Det hjälper inte faktiskt. Man blir faktiskt… äh man blir liksom… rädd asså man blir … fattar du. A. Man fortsatte hela tiden du vet. Ah så antingen måste man hämta pappa eller mamma du vet, som snackar med rektorn det är… (E7)
Asså om föräldrarna är där, för det känns alltid när föräldrarna är där, så måste man skärpa sig. (E6)
21 Trots att majoriteten av respondenterna uttrycker tydligt att man som elev inte vågade komma för sent till skolan eller lektionerna fortsatte en del med det ändå. Elev 8 från Syrien berättar att en del elever var så vana vid den fysiska bestraffningen att de i längden även började slarva med läxor, skolka från vissa lektioner och även skolka hela skoldagar.
Asså det blev vanligt för oss att vi kom för sent. Vi skolkade från lektionerna, skolkade från skolan helt, gjorde inte läxorna och att vi hade vant oss vid det asså. Vad ska jag säga dig… att slå är inte en metod att använda för att lära ut. Det funkar inte så. (E8)
Samtliga respondenter var något upprörda när de återberättade vilka fysiska bestraffningar de hade utsatts för.
6.2.2 Konsekvenserna, enligt eleverna, för sen ankomst på IM
Majoriteten av respondenterna säger att det inte finns någon konsekvens för deras sena ankomster vid ett lektionstillfälle. Oftast frågar läraren varför eleven är sen innan hen registrerar den sena ankomsten, dock finns inga konkreta eller kortsiktiga konsekvenser för sen ankomst. Flera respondenter menar att läraren inte kan göra något mer än att registrera elevens avvikelsetid vid sen ankomst.
- … men vad säger läraren när du kommer för sent till lektionen? (I)
- Vad ska hon säga (rycker på axlarna)? Hon säger ingenting, bara 3 minuter för sent … det är det och sen skriva i Vklass. (E8)
- De bara… asså jag vet inte. Jag har ju ganska sköna och roliga lärare så ja… kanske skrattar eller bara aah nu har lektionen börjat eller den började redan då men det är typ inte asså de blir ite arga skäller inte ut någon. (E6)
Hälften av respondenterna tycker inte att det behövs någon konsekvens eller disciplinär åtgärd för elevers sena ankomster. Av de respondenter som tyckte att det borde finnas disciplinära åtgärder, gav några av dem (E4, E6 och E8) vissa förlag. Som ”straff” för upprepad sen ankomst till lektionerna, tyckte E8 till exempel, att läraren borde låsa ut eleven från klassrummet för att markera att sen ankomst inte tolereras.
Om man kommer för sent första gången, slänger läraren ut honom från klassen. Första gången andra gången sedan vågar han inte fortsätta att komma för sent. Så han inte missar terminen och så. (E8)
Elev 4 och E6 tycker att indrag av CSN är en bra åtgärd och konsekvens för upprepad sen ankomst.
22 Ääääh jag tycker att dra CSN så att… ja. Så att om man tänker så här att om jag kommer
sent till lektionen så kommer inte få pengar så hur ska jag klara mig under månader så därför tycker man så här…. så. (E4)
Elev 6 tillägger att om registrering av sen ankomst och frånvaro inte räcker som konsekvens och åtgärd bör eleven få varning och även avstängning från skolan.
I såå… i så fall är det ju väl sen ankomst eller frånvaro. Men typ bara det, inga utskällningar eller nånting för det gör att eleven kanske blir rädd för läraren och kanske inte dyker upp sen till lektionen alls. Äh går inte det så får man väl varningar från skolan, och kanske till slut kanske aaa indraget CSN eller kanske bli avstängd nån dag för att fatta att man är på gränsen till att inte få vara kvar i skolan alls. (E6)
Det råder delade åsikter bland respondenterna om konsekvenser och disciplinära åtgärder för sen ankomst bör tillämpas i skolan rent allmänt. Samtidigt som en del menar på att det inte behövs några konsekvenser menar andra att det borde det göra och ger även förslag på olika disciplinära åtgärder som exempelvis avdrag av studiehjälp och även till en viss del avstängning från skolan i några dagar.
23
7. Resultatdiskussion
I detta avslutande kapitel diskuteras resultatet och val av metod samt förslag på vidare forskning. Resultatet kommer att diskuteras utifrån studiens syfte och frågeställningar vilka är att dels bidra med bättre förståelse för vilka faktorer som kan ligga bakom en del elevers sena ankomst till sina lektioner på IM, dels vilka strategier som används på IM för att minska elevers sena ankomster. Här diskuteras och återkopplas även resultaten till studiens utvalda teori, den ekologiska systemteorin.
7.1 Att hålla konsekvent vid ordningsreglerna
Samtliga respondenter bekräftar relevansen av att närvara på sina lektioner i tid för att inte missa väsentlig information och instruktioner från läraren i början av lektionerna. Trots respondenternas tydlighet på denna punkt fortsätter många av dem att komma för sent till vissa lektioner. I nästan samtliga fall bekräftar respondenterna att de till stor del väljer att komma för sent några minuter till vissa lektioner dels på grund av brist på konsekvenser vid enskilda sena ankomster, dels att alla lärare inte är konsekventa i att hålla vid ordningsreglerna. Eleverna har alltså lärt känna vilka lärare som släpper lite på ordningsreglerna. En av respondenterna, E8, föreslår att lärarna bör låsa dörren när lektionen börjar för att sända tydliga signaler och ett budskap till alla elever att sen ankomst inte tolereras. Att lärarna börjar låsa klassrumsdörren som disciplinär åtgärd är något som rektorn på IM ser negativt på. Han menar på att detta medför snarare att elever får sämre studieresultat då de riskerar att missa hela lektioner i stället för att bli sena några minuter (A. Andersson, personlig kommunikation, 17 maj, 2021).
7.2 Kontrollerbara faktor
Resultatet visar också att den främsta orsaken till sena ankomster bland respondenterna är att de vill umgås med sina kompisar lite längre under rasterna och därmed antingen glömmer bort tiden eller väljer att komma några minuter för sent. Nästan alla respondenter, 7 av 8, umgås med sina kompisar från skolan utanför skoltiden. Detta kan betyda att respondenterna känner varandra väl och har på så sätt stor influens på varandras beteende. Av de 8 respondenterna som intervjuades är 3 nära kompisar som umgås med varandra ganska mycket utanför skoltiden. Om en av dem blir sen till en lektion är det nästan garanterat att de andra två också är det. En annan kontrollerbar faktor som avgör elevernas disciplin att passa tiden är deras intresse för ett ämne samt relationen till läraren. Elever kan alltså välja att komma för sent eller
24 skolka helt från en lektion om de inte trivs med läraren eller är ointresserade av ämnet. Detta är bland annat något som Maile och Olowoyo (2017) kommit fram till i sin studie bland högstadie- och gymnasieelever i Sydafrika där elever som känner sig hatade av vissa lärare väljer att skolka från dennes lektioner (a.a.).
7.2.1 Okontrollerbara faktorer
Schematekniska faktorer som exempelvis nollbyten, då en lektion börjar i direkt anslutning till nästa, är en av de okontrollerbara faktorerna som bidrar till sen ankomst till vissa lektioner. Trots att eleverna generellt upplever detta som stressigt och en bidragande faktor till förseningar är det ingen som tar upp frågan med sin mentor eller rektorn.
För de respondenter som önskade att skolan anpassar deras scheman efter bussarnas ankomst till skolan blir inte argumentet hållbart. Skolan är väl medveten att flera elever från flera klasser och olika program kan drabbas av sen ankomst på grund av bussförseningar. I detta fall förbises elevernas sena ankomst till första lektionen på morgonen.
7.3 Olika strategier och åtgärder
Utöver muntliga och skriftliga varningar elever kan få på IM då de kommit upp i 3 ogiltiga frånvarotillfällen finns det inga kortsiktiga konsekvenser för sen ankomst. Rektorn på IM menar att en kortsiktig konsekvens skulle kunna vara att eleven får sämre relation till läraren och även klasskamraterna medan en långsiktig konsekvens blir att förlora sin studiehjälp och kanske även inte klara av proven (A. Andersson, personlig kommunikation, 17 maj, 2021). Vad som förefaller fungera som åtgärd är ett belöningssystem snarare än bestraffning. Rektorn på IM delar ut ett par presentkort varje månad för de elever som får en närvaroprocent på över 90 procent, ett sätt att uppmuntra dem och fortsätta med den goda vanan. Denna belöningsmetod som uppmuntrar ett positivt beteende hos eleverna verkar vara mer effektiv att minska elevers sena ankomster än en disciplinär åtgärd som bygger på en bestraffningsmetod (Tyre et al. 2011).
25
7.4 Samspelen mellan de olika grupperna i mikrosystemet
Bronfenbrenners ekologiska systemteori, särskilt mikrosystemet som denna studie utgår ifrån, kan kopplas till respondenternas beteenden när de medvetet väljer att komma för sent till sina lektioner. För att förstå varför de medvetet väljer att komma för sent till sina lektioner måste man förstå vad de har med sig för erfarenheter kring samma händelser i sina respektives hemländer. Respondenterna gör sig hörda om den stora skillnaden i hur de behandlades i skolan i sina respektive hemländer jämfört med hur det behandlas i Sverige. Att de blev fysiskt bestraffade i skolan som disciplinär åtgärd i hemlandet för att minska sen ankomst, gav hos en del elever en motsatseffekt. Med andra ord i stället för att minska de sena ankomsterna började eleverna i stället skolka helt från vissa lektioner. Att bli fysiskt bestraffad i skolan är inte unikt som uppfostringsmetod i vissa länder, där ibland respondenternas hemländer, utan tyvärr snarare är normen. Jag har personligen haft en likartad uppväxt innan jag flyttade till Sverige och kan därmed båda relatera till och bekräfta respondenternas berättelser.
På mikrosystemnivå blir samspelet mellan barnet och dess närmaste omgivning av stor relevans det vill säga hur barnet interagerar med sina föräldrar, syskon, vänner, skolan samt föräldrars relation till barnets skola. Den fysiska bestraffningsmetoden föräldrarna använder sig av många gånger hemma, i hemlandet, påminner mycket om den skolan använder för att disciplinera eleverna. Konsekvensen av detta kan innebära att barnet i tidig ålder får lära sig att auktoriteter, i form av exempelvis lärare i skolan och föräldrar, befästs med fysiskt våld. När dessa barn/ungdomar utsätts för en miljö, som den i Sverige där fysisk bestraffning inte förekommer, blir de medvetna om den stora och plötsliga friheten de får. Det facto att det faktiskt finns konsekvenser i långa loppet för elevernas sena ankomster i form av skriftliga och muntliga varningar samt indrag av studiehjälp, anser inte eleverna som en tillräcklig konsekvens. Detta beteende kan tolkas som att de utnyttjar sina rättigheter och glömmer sina skyldigheter. Skyldigheter som innebär bland annat att följa skolans ordningsregler där närvaro i tid till lektionerna är en av punkterna (Skolverket, 2018).
De kulturella elementen har stor relevans för barnets utveckling (Guy-Evans, 2020). Alla 8 respondenter förtydligade relevansen av att komma i tid till sina lektioner men väljer, motsägelsefullt, att umgås med sina kompisar några extra minuter under rasten än att komma i tid till sina lektioner. När samtliga respondenter konfronterades med sina egna motsägelsefulla utsagor skrattade de och hade inget att tillägga. Att var exempelvis 4 minuter sen till en lektion är inte så farligt, det klassas nämligen fortfarande inom ramen att vara i tid menar de. Sedan
26 finns en och annan mycket viktig faktor som inte får glömmas, nämligen att ungdomar till stor uträckning beter sig likartat oavsett kulturell bakgrund.
7.5 Metoddiskussion
Som metod användes semistrukturerade intervjuer med följdfrågor. Nackdelen med en semistrukturerad metod är att intervjuaren ibland kan tendera att ställa ledande följdfrågor som gör att intervjun vänder mot en viss riktning och samtalsämne (Dimenäs, 2007).
Syftet var att få respondenterna att själva lyfta upp aspekter som påverkar deras beteende i att komma sent till sina lektioner. Trots att de enskilda intervjuerna utgick från fasta frågor var det ibland nödvändigt att inte följa den ordningen utan i stället fokusera på följdfrågorna som uppstod utifrån respondenternas utsagor. Exempel på detta är hur en del elever lade mer fokus kring konsekvenserna och disciplinära åtgärder för sen ankomst i sina respektive hemländer och berättade om de olika bestraffningsmetoderna medan andra lade mer fokus på hur viktig personkemin mellan lärare och eleven är.
En elev valde att genomföra intervjun på arabiska då hennes svenska inte var tillräcklig bra, dock översattes hela intervjun till svenska av författaren vid transkriberingen. Andra kompletterade vissa delar av intervjun på arabiska vilket upplevdes väldigt positivt av respondenterna då de kunde uttrycka sig fullt ut på modersmålet. Att författaren behärskar arabiska var till en stor fördel för majoriteten av respondenterna då det tidsmässigt underlättade översättningen vid transkriberingen.
7.6 Förslag på vidare forskning
Om studien tillät mer utrymme vore även en kvantitativ komplettering ganska berikande för förståelsen av när och varför en del elever kommer för sent till vissa lektioner. Det vore intressant att se och framför allt få bekräftat det respondenterna utgav under sina intervjuer om personkemins relevans mellan elev och lärare. Avgör lärarens bemötande av eleverna och dennes pedagogiska förmåga om eleverna kommer i tid till lektionerna?
Många frågor har väckts under loppet av denna studies genomförande, frågor som: hur och om kön, ålder, föräldrars utbildningsnivå samt familjekonstellation är avgörande faktorer för respondenternas beteende?
27
8. Referenser
Backman, J. (2008). Rapporter och uppsatser. Studentlitteratur
Caldarella, P. Christensen, L., Young, K.R., & Densley, C. (2011). Decreasing tardiness in elementary school students using teacher-written praise notes. Intervention in School and Clinic, 47(2), 104-112. http://dx.doi.org.proxy.library.ju.se/10.1177/1053451211414186 (Hämtad 29 december 2020)
CSN. (2020, 20 november). Ogiltig frånvaro på gymnasiet, information om skolk. https://csn.se/om-nagot-hander-eller-andras/ogiltig-franvaro-pa-gymnasiet---information-om-skolk.html#h-Detharkanraknassomskolk (Hämtad 16 februari 2021)
Dimenäs, J. (Red.). (2007). Lärare till lärare: Att utveckla läraryrket – vetenskapligt förhållningssätt och vetenskaplig metodik. Liber.
Featherstone, D. R., Cundick, B.P. & Jensen, L.C. (1992). Differences in school behavior and achievement between children from intact, reconstituted and single-parent families.
Adolescence, 27(105), 1–12.
https://www-proquest-com.proxy.library.ju.se/docview/195932833/3EE6EA23A5964EE7DPQ/2?accountid=117 54”%20%5C (Hämtad 2 januari 2021)
Gile, C.S. (2013). An action science research approach to reducing student tardiness at the high school level [Doktorsavhandling, Capella University].
http://gateway.proquest.com.proxy.library.ju.se/openurl?url_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info:ofi/fmt:kev:mtx:dissertation&res_dat=xri:pqm&rft_dat=xri:pqdiss :3597792 (Hämtad 31 december 2020)
Gottfried, M.A. (2014). The achievement effects of tardy classmates: evidence in urban elementary schools. School Effectivness and School, 25 (1), 3-28.
http://dx.doi.org.proxy.library.ju.se/10.1080/09243453.2012.728135 (Hämtad 29 december 2020)
Guy-Evans, O. (2020, Nov 09). Bronfenbrenner's ecological systems theory. Simply Psychology. https://www.simplypsychology.org/Bronfenbrenner.html (Hämtad 5 februari 2021)
Johnson-Gros, K.N., Lyons, E.A. & Griffin, J.R. (2008). Active Supervision: An intervention to reduce high school tardiness. Education and Treatment of Children,31(1), 39-53.
28
https://www-proquest-com.proxy.library.ju.se/docview/202664010/fulltextPDF/9EA9B2D172AD4BB8PQ/1?acc ountid=11754 (Hämtad 28 december 2020)
Kerrins, J. A. & Hayes, D. (1996). Working with students and parents to solve the problem of tardiness. Middle School Journal, (27)4, 46-51.
https://jul.primo.exlibrisgroup.com/discovery/openurl?institution=46JUL_INST&vid=46J UL_INST:jul&volume=27&date=19960101&aulast=Kerrins,%20Judith%20A.&pages=46 -51&issn=00940771&issue=4&isbn=&genre=article&spage=46&title=Middle%20School %20Journal&atitle=Working%20with%20Students%20and%20Parents%20To%20Solve %20the%20Problem%20of%20Tardiness.&sid=EBSCO:ERIC:EJ600001 (Hämtad 30 december 2020)
Maile, S. & Olowoyo, M.M. (2017). The causes of late coming among high school students in Soshanguve, Pretoria, South Africa. Pedagogical Research, 2(2), 1-4. https://eric-ed-gov.proxy.library.ju.se/contentdelivery/servlet/ERICServlet?accno=EJ1167408 (Hämtad 29 december 2020)
Phillips, T. (2014). Pedagogiska teorier och praktiker. Gleerups.
Skolverket. (2014). Frånvaro och närvaro i gymnasieskolan – en nationell kartläggning 2014 (Rapport nr. 417).
https://www.skolverket.se/download/18.6bfaca41169863e6a65b450/1553965914787/pdf3 354.pdf (Hämtad 15 februari 2021)
Skolverket. (2018). Ordningsregler och disciplinära åtgärder. En kartläggning av skolors arbete 2018 (Rapport nr.471). https://www.skolverket.se/getFile?file=3987 (Hämtad 15 februari 2021)
Skolverket. (2020). Introduktionsprogrammet.
https://www.skolverket.se/undervisning/gymnasieskolan/laroplan-program-och-amnen-i-gymnasieskolan/gymnasieprogrammen/introduktionsprogram (Hämtad 17 februari 2021) Sveriges riksdag. Skollagen (2010:800).
29 Spence, E., Wright, T. & Castleden, H. (2013). Present, absent, or tardy? A study of the barriers, bridges and beliefs concerning environmental education among a cohort of sixth grade teachers in Nova Scotia. Applied Environmental Education and Communication,
12(3). 197-206. http://dx.doi.org.proxy.library.ju.se/10.1080/1533015X.2013.838874
(Hämtad 30 december 2020)
Stigsdotter Ekberg, M., Fonseca, L., Anderberg, M. & Dahlberg, M. (2016). Ungdomar med missbruksproblem och deras uppfattning om skolproblem. Nordic Studies in Education, 36(4), 266–278.
https://primo.library.ju.se/permalink/46JUL_INST/4sim71/cdi_idunn_primary_66915130 (Hämtad 29 december 2020)
Säljö, R. (2017). Den lärande människan. I C. Liberg (Red.), Lärande, skola, bildning – grundbok för lärare. (s. 203 – 264). Natur & Kultur.
Tyre, A., Feuerborn, L. & Pierce, J. (2011). Schoolwide Intervention to Reduce Chronic Tardiness at the Middle and High School Levels. Preventing School Failure, 55(3), 132– 139. https://doi.org/10.1080/10459880903472918 (Hämtad 28 december 2020)
Vetenskapsrådet. (2017). God forskningssed. http://www.vr.se/analys/rapporter/vara-rapporter/2017-08-29-god-forskningssed.html (Hämtad 14 februari 2021)
30
9. Bilagor
Bilaga 1 Intervjufrågor
1. Trivs du i skolan? Varför inte? 2. Nämn något bra med att gå i skolan.
3. Umgås du med dina kompisar från skolan utanför skoltid också?
4. Hur tar du dig till skolan? Skolbuss? Föräldrar skjutsar? Cyklar? Går? Kör själv? (Om går eller cyklar, hur långt tar det att gå/cykla till skolan)?
5. Var bor du?
6. Berätta lite om din familj? (Antal föräldrar, jobb, utbildning, syskon. Äldre yngre syskon)
7. Är det viktigt att komma i tid till lektionerna tycker du? Varför/varför inte? 8. Händer det att du kommer för sent till skolan? Vad är den vanligaste orsaken då? 9. Händer det att du kommer för sent till dina lektioner? Hur sen blir du? Vad är den
vanligaste orsaken då?
10. Vad säger läraren när du kommer för sent till lektionen? 11. Vad gör läraren när du kommer för sent till lektionen?
12. Har din mentor eller rektor pratat med dig angående dina sena ankomster? Vad har de sagt/gjort?
13. Vad säger dina föräldrar när du blir sen till dina lektioner? 14. Vad kan du själv göra för att komma i tid till lektionerna?
15. Vad tycker du att skolan ska göra för att hjälpa elever att komma i tid till sina lektioner?
31 Bilaga 2
Samtycke till individuell intervju – elever över 15 år.
Hej!
Jag studerar till ämneslärare i grundskolan åk 7–9 och ska nu skriva mitt examensarbete. Temat för examensarbete är faktorer till elevers sena ankomster till sina lektioner på Introduktionsprogrammet med inriktningarna Språkintroduktion och yrkesintroduktion, samt åtgärder skolan använder sig av för att minska elevers sena ankomster till lektioner.
Jag skulle vara tacksam om du kunde tänka dig att vara med i studien. Jag kommer att intervjua dig själv och spela in, endast ljud, vårt samtal på min personliga mobil för att senare transkribera det.
Allt inspelat material kommer att avidentifieras. Dessutom kommer materialet att förvaras på ett säkert sätt så att inga obehöriga kan komma åt det. Materialet kommer bara att användas för forskning.
Deltagandet är frivilligt och du har rätt att avbryta ditt deltagande när som helst och utan att ange någon anledning.
Om du har frågor om studien, hör gärna av dig till mig. Hälsningar
Shokhan Maroof Kontaktuppgifter
Shokhan Maroof, shokhan.maroof@vetlanda.se
Genom att skriva under här nedanför intygar du att du tagit del av informationen. Accepterar du att delta i studien?
1. Ja, jag har tagit del av ovanstående information och accepterar att delta i studien. Om du deltar i studien, godkänner du att dina personuppgifter behandlas för utbildningsändamål i enlighet med ovanstående information?
Ja, jag har tagit del av ovanstående information och godkänner att mina personuppgifter behandlas för utbildningsändamål i enlighet med ovanstående information.
Om du deltar i studien, godkänner du att dina personuppgifter behandlas för forskningsändamål i enlighet med ovanstående information?
32
Ja, jag har tagit del av ovanstående information och godkänner att mina personuppgifter behandlas för forskningsändamål i enlighet med ovanstående information.
Namnteckning: Namnförtydligande:
