Skolifieringen av förskolan

Malmö högskola

Lärarutbildningen

Institution för Individ och

Samhälle

Examensarbete

10 poäng

Skolifieringen av förskolan

Föräldrars syn på skolifiering i förskolan

Schoolification of nurseryschool

Parents vision of schoolificatin of nurseryschool

Sara Nilsson

Lärarexamen 140 poäng

Förord

Jag vill passa på att tacka de föräldrar som har ställt upp i min undersökning. Tack till de fem föräldrar som tog sig tid att ställa upp på intervju och tack även ni föräldrar som tog er tid att svara på min enkät.

Detta arbete hade inte varit möjligt för mig att genomföra om inte ni föräldrar hade ställt upp. Så tack ännu en gång!

Abstract/Sammanfattning

Syftet med detta arbete har varit att lyfta fram föräldrars syn på skolifieringen av förskolan. Skolifiering är ett nytt begrepp och innebär att det förs in termer, begrepp och i vissa fall handlingar in i olika pedagogiska verksamheter, men som ursprungligen figurerar i skolans värld.

Undersökningen bestod av en enkät som lämnades ut till en och samma förskola samt intervjuer med fem föräldrar. Frågor som belystes var följande: Vad tycker föräldrarna om skolifiering av förskolan och vad anser de om en gemensam terminologi för samtliga skolformer? Hur upplever föräldrarna den pedagogiska verksamheten och vad tycker de om förskolans arbetssätt och innehåll? Vilka färdigheter/kunskaper tycker föräldrarna att deras barn ska ha förvärvat inför starten av grundskolan samt vad tycker de är viktigast att deras barn lär sig i förskolan innan de börjar i förskoleklassen? Resultatet av studien visar att det finns olika åsikter angående skolifiering av förskolan. Sker inlärningen på ett lekfullt sätt ser en del föräldrar positivt på skolifiering och de ser inte det som negativt om det skulle införas kortare ”lektionspass” i förskolan. Medan de flesta föräldrar menar att förskolan ska vara ett forum där fri lek ska vara mer övervägande än andra aktiviteter.

Resultaten av studien visar också att de flesta föräldrar anser att det är viktigt att deras barn hanterar den sociala grunden, innan de börjar i grundskolan, ämneskunskaper kan komma senare.

Innehållsförteckning

1 Introduktion

7

2 Kunskapsbakgrund

9 2.1 Definitioner 9 2.2 Historik 9 2.2.1 Sänkt skolpliktsålder 10 2.3 Förskolans läroplan 11 2.3.1 Ansvarsfördelning 11 2.4 Lärande 13 2.5 Pedagogisk verksamhet 14 2.6 Skolifiering 16

2.6.1 Gemensam terminologi för elev och undervisning 17

3 Problemformulering

19

4 Metodval, urval och genomförande

20

4.1 Metodval 20 4.2 Urval 21 4.3 Genomförande 21 4.4 Tillförlitlighet 23 4.4.1 Bortfallsanalys 23

5 Resultat

26

5.1 Förskolans läroplan och dess innehåll 27

5.2 Upplevelser av den pedagogiska verksamheten och

deras arbetssätt/innehåll 27

5.3 Ansvarsfördelning samt färdigheter efter förskola och förskoleklass 29

5.3.1 Intervjuresultat 29

5.3.2 Enkätresultat 30

5.3.3 Resultatsammanställning 31

5.4 Viktigt att lära sig i förskolan 32

5.4.1 Intervjuresultat 32

5.4.2 Enkätresultat 33

5.4.3 Resultatsammanställning 34

5.5.1 Intervjuresultat 35

5.5.2 Enkätresultat 36

5.5.3 Resultatsammanställning 37 5.6 Gemensam terminologi för elev och undervisning 37

6 Diskussion

39

6.1 Utvärdering av arbetet i sin helhet och metodreflektion 39

6.2 Resultat relaterat till kunskapsbakgrund 40

6.3 Vidare forskning 44

Litteraturförteckning

45

1 Introduktion

Den pedagogiska verksamheten är ständigt i fokus, då den omfattar en stor del av många människors vardag. Jag upplever, bland annat genom massmedia, att det ofta diskuteras om de pedagogiska verksamheterna, då inte minst om förskolan.

Inför det kommande riksdagsvalet 2006 debatteras det livligt om den svenska skolan och dess verksamhet. Jag upplever att varje gång det är dags för riksdagsval går partierna ut hårt för att visa hur de vill att de pedagogiska verksamheterna ska vara formade. Jag undrar om de olika partierna ser till verksamheternas bästa eller om det är bara för att locka röster?

I propositionen Läroplan för förskolan (1997/98:93) anser regeringen att vår samhällsutveckling ställer ökade krav på en kunskaps- och kompetensutveckling för individen som kan grundläggas redan i förskolan. Denna proposition var grunden till att förskolan 1998 fick sin första läroplan, Lpfö 98, vilket innebär att förskolan numera ingår i och utgör det första steget i samhällets samlade utbildningssystem för barn och ungdom. Förskolan skall lägga grunden för det livslånga lärandet står det i Lpfö 98. I och med att förskolan är det första steget i det samlade utbildningssystemet och att den ska lägga grunden för det livslånga lärandet har jag börjat undra om det ställs högre krav på barnen som går i den svenska skolan nu än tidigare och om det krävs att barnen skall få en större kunskapsbakgrund redan i förskolan. Vilken eller vad för slags kunskapsbakgrund är det som krävs av våra barn innan de börjar skolan och vad innebär då detta undrar jag?

Jag upplever även att samhället mer eller mindre kräver att barn i dag ska kunna oerhört mycket redan innan de lämnar förskolan och inför starten av grundskolan. I och med detta uppfattar jag att skolan sakta slingrar sig ner i förskolan, den blir så kallat ”skolifierad” och detta tycker jag att jag kan se genom att det i förskolan har börjat dyka upp ord och begrepp som kommer från skolan.

Eftersom skolifiering är ett relativt nytt begrepp tolkas detta på många olika sätt, både positivt och negativt. Jag upplever att många människor förknippar ordet skola med en institution där kunskap lärs in på ett allvarligt sätt medan i förskolan leker man in kunskapen. Jag kommer att definiera skolifiering mer ingående i kunskapsbakgrunden.

Då jag snart är färdigexaminerad som för-och grundskollärare ser jag detta som ett väldigt intressant ämnesområde. Jag är intresserad av hur skolifieringen påverkar våra förskolor och deras verksamhet.

Jag finner det särskilt intressant att höra hur föräldrarna ser på skolifiering av förskolorna då de har det yttersta ansvaret för sina barn och deras framtid. Eftersom föräldrarna i högsta grad är involverade i dagens samhälle ser de vad som krävs av nästkommande generation för att hantera den framtida samhällsutvecklingen.

För att få svar på hur föräldrarna ser på skolifiering av förskolan måste jag fråga föräldrarna vad de vill att deras barn ska kunna innan de börjar grundskolan. Vill föräldrarna att det ska vara mer ämnesundervisning i förskolan eller vill de att det ska vara fri lek hela dagarna? Vem bär då ansvaret för att deras barn får den kunskap som föräldrarna anser att de ska få, är det vi pedagoger eller är det föräldrarna själva som ska förmedla denna kunskap?

Till slut, behöver vi en skolifiering av förskolan för att våra barn i framtiden ska klara de mål som den kommande grundskolan kanske kommer att kräva och som framför allt vårt samhälle kommer att kräva?

2 Kunskapsbakgrund

I det här kapitlet kommer jag att definiera en del begrepp. Jag kommer även här i kunskapsbakgrunden att lyfta fram litteratur, statens offentliga utredningar, propositioner, forskningsrapporter samt styrdokument för förskolan som jag har använt mig av.

2.1 Definitioner

Jag är medveten om att det finns många definitioner på ord och begrepp som jag använder mig i mitt arbete. Därför vill jag tydliggöra vad jag menar med de ord som jag valt att använda.

Det är ytterst relevant att jag definierar begreppet ”skolifiering” då det nämns flertaligt i arbetet. Skolifiering för mig betyder att införa termer, begrepp och vissa fall handlingar som har sin utgångspunkt från skolan och dess verksamhet.

När jag skriver om den pedagogiska verksamheten syftar jag på samtliga skolformer; förskola, förskoleklass, skola och fritidshem. Ordet verksamhet används även i arbetet och då syftar jag på innehållet och aktiviteterna i förskolan.

Ett annat ord som nämns är reformen och det syftar på hur förskolans verksamhet såg ut före och efter införande av förskolans läroplan, Lpfö 98.

Jag känner även att jag måste definiera förskoleklass. Förskoleklass är en skolform som är mellan förskolan och grundskolan och är ett förberedande forum inför grundskolan. Förskoleklass är ofta belägen på skolan och syftet med detta är att barnen ska lära känna personal och barn så att övergången mellan förskoleklass och skola inte ska bli så dramatisk.

2.2 Historik

År 1975 introducerades allmän förskola för sexåringar efter att Barnstugeutredningen (BU) i sin rapport hade poängterat att samarbetet med skolan är viktigt, bland annat för att underlätta barnens skolstart. BU (Doverborg, Pramling & Qvarsell, 1987) betonade att det är förskolans ansvar att förmedla en positiv attityd till barnens fortsatta skolgång. Genom medvetna inlärningssituationer i förskolan och genom att barnen introducerades i skolans miljö kan dessa attityder skapas ansåg BU.

BU underströk också att skolan är en helt annorlunda miljö än förskolan och därför måste besöken i skolan vara obligatoriska för förskolebarnen så att de bekantar sig med den nya miljön.

Vidare i BU fanns en förhoppning om en ny förskolepedagogik som bland annat skulle innebära en systematisk begreppsinlärning, vilket skulle leda till att fler barn skulle vara mogna för t.ex. läsning och skrivning vid skolstarten. BU påpekade också att vissa barn inte är beredda att börja läsa, skriva eller räkna vid skolstarten och att dessa barn då bör beredas tillfälle att fortsätta i skolan där de slutade i förskolan (Doverborg m fl.1987).

Efter BU skedde en rad projekt bl.a. FÖL-projektet som kom till för att främja samarbetet mellan förskola och skola (FÖL-projektet, 1971-1978, var ett projekt vars övergripande syfte var att stödja kontinuiteten i barns utveckling i åldrarna kring skolstarten).

2.2.1 Sänkt skolpliktsålder

1982 började det diskuteras om vad det skulle inbära att sänka skolpliktsåldern i grundskolan, vilka konsekvenser detta skulle innebära för barnet. Detta innebar att en kommitté, Förskola–skola–kommittén, tillsattes för att utreda vad sänkt skolpliktsålder kunde medföra. Denna kom bl.a. fram till att sexåringarna under denna utvecklingsperiod är i markant behov av att växla mellan lek, rörelse och aktiviteter vilket tar mycket av tänkandet och därför är inte denna ålder att rekommendera för skolstart (Doverborg m fl. 1987). Om det skulle bli aktuellt med en sänkt skolpliktsålder är däremot ett barn som är fyra eller fem år mer att rekommendera då detta kan innebära att barnen är hemmastadda i skolans värld när de kommer in i sexårsåldern. Förskola-skola-kommittén menade att om barnen började i förskolan tidigare skulle de få mer tid att delta i handledda språkliga aktiviteter, begreppsbildningsövningar och skapande aktiviteter.

Regeringen bemyndigade 1996 dåvarande statsrådet att en kommitté skulle tillsättas för att utarbeta ett förslag till ett gemensamt måldokument för den obligatoriska skolan, förskolans s.k. sexårsverksamhet och skolbarnomsorgen. Kommittén som antog namnet Barnomsorg och skolakommittén, lämnade över Växa i lärande – Förslag till läroplan

för barn och unga 6-16 år (SOU 1997:21) 1997. Nästan direkt efter överlämnandet av

rapporten fick samma kommitté uppdraget att utarbeta förslag till måldokument för den pedagogiska verksamheten i förskolan och göra en översyn av skollagen utifrån de krav

integrationen av förskola, skola och skolbarnomsorg ställde och därefter ge nya förslag till måldokument.

Regeringen föreslog senare i en proposition (SOU 1997:157) att den obligatoriska läroplanen, Lpo 94, skulle kompletteras så att den även kunde användas av förskoleklass och fritidshemmet. I propositionen var man överens om att förskolan även skulle ha en egen läroplan för att förskolans pedagogiska roll skulle stärkas och förtydligas.

2.3 Förskolans läroplan

Den 1 augusti 1998 ersattes det pedagogiska program som, i form av allmänna råd från Socialstyrelsen, varit vägledande för verksamheten tidigare, av att förskolan fick sin första läroplan, Lpfö 98. I och med detta ingår förskolan numera i och utgör det första steget i samhällets samlade utbildningssystem för barn och ungdom.

Genom att förskolan har fått en egen läroplan omfattas det svenska utbildningssystemet av tre läroplaner; en för förskolan (Lpfö 98), en för den obligatoriska skolan, förskoleklassen och fritidshemmet (Lpo 94) samt en för de frivilliga skolformerna (Lpo 94). Avsikten med dessa tre läroplaner är att de skall länka i varandra utifrån en gemensam syn på kunskap, utveckling och lärande (Lpfö 98 s.3). Dahlberg och Lenz Taguchi (1994) tog upp just dessa aspekter då de uttryckte att det var tvunget att ske en förändring med förskolans och skolans pedagogiska arbete om man ville uppnå en långsiktig utveckling och att det då måste utgå från en gemensam syn på barnet, lärandet och kunskap.

2.3.1 Ansvarsfördelning

Läroplanen utgår från en ansvarsfördelning där staten anger de övergripande målen och riktlinjerna för förskolan och där kommunen svarar för genomförandet.

”Läroplanen är en förordning med bindande föreskrifter som är utfärdad av regeringen. Läroplanen skall styra förskolan och uttrycker därmed vilka krav staten ställer på verksamheten” (Lpfö 98 s 3).

Staten är alltså den myndighet som reglerar förskolans innehåll genom att formulera övergripande nationella mål och riktlinjer. Kommunerna ska ge förutsättningar för att verksamheten bedrivs i enlighet med läroplanens mål och de professionella, d.v.s. förskolechefer och personal, är de som ansvarar för tolkning och tillämpning av målen.

Målen i läroplanen är formulerade som strävansmål till skillnad från skolans och anger vad ”förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar” i olika avseenden. Detta innebär att det enskilda barnets resultat inte ska bedömas eller utvärderas.

”I förskolan är det inte det enskilda barnets resultat som skall utvärderas. Betyg eller omdömen utfärdas inte. Förskolan bedriver en pedagogisk verksamhet i vilken barn kan börja vid olika åldrar och delta i under olika lång tid. Förskolan skall vara trygg, utvecklande och lärorik för alla barn som deltar utifrån vars och ens förutsättningar” (Lpfö 98 s 4).

Sedan den 1 januari 1998 har Skolverket varit tillsynsmyndighet till skillnad mot förr då det var Socialstyrelsen. 2004 kom den första nationella utvärderingen av förskolan efter reformen, rapport ”Förskola i brytningstid” (2004:239) där syftet är att belysa hur förskolan utvecklats i olika avseenden.

Utvärderingen genomfördes under åren 2002-2003 och den kom bland annat fram till att reformen har dubbla syften såtillvida att förskolan ska förändras – och samtidigt bibehålla sin särart. I rapporten framkom det även att det har skett en ökad samordning av förskola och skola i kommunerna.

I Skolverkets rapport har det uppmärksammats att i vissa kommuner och förskolor formulerar man sina egna mål för vad barnen skall prestera vid en viss ålder, i skolplaner och de lokala arbetsplanerna, något som inte är förenligt med läroplanens intentioner. Detta ser Skolverket som problematiskt då det enskilda barnets utveckling inom olika områden kartläggs, observeras och dokumenteras i ökad omfattning, ofta i individuella utvecklingsplaner och med skolan som förebild.

Läroplanen syftar till att skapa förutsättningar för en likvärdig förskola med hög kvalitet. Det livslånga lärandet skall vara en hörnsten i utbildningspolitiken och en gemensam syn på utveckling och lärande bör genomsyra alla verksamheter som riktar sig till barn och unga.

”Förskolan skall lägga grunden för ett livslångt lärande. Verksamheten skall vara rolig, trygg och lärorik för alla barn som deltar. Förskolan skall erbjuda barnen en god pedagogisk verksamhet, där omsorg, fostran och lärande bildar en helhet”…Alla barn skall få erfara den tillfredsställelse det ger att göra framsteg, övervinna svårigheter och att få uppleva sig vara en tillgång i gruppen… Barnens nyfikenhet, företagsamhet och intressen skall uppmuntras och deras vilja och lust att lära skall stimuleras” (Lpfö 98 s 8-9).

En utgångspunkt från regeringens sida är att barns förutsättningar för utveckling och lärande i hög grad påverkas av den sociala miljö och pedagogiska stimulans som de möter under barndomsåren. Därför bör förskolans pedagogiska roll förstärkas eftersom reformen syftar till en kvalitetshöjning i förskolan (Prop. 1995/96:206).

Målen i läroplanen anger inriktningen på förskolans arbete och uttrycker en önskad kvalitetsutveckling i förskolan. Riktlinjerna i läroplanen anger det ansvar som personalen i förskolan har. Detta innebär att förskolans verksamhet skall planeras, genomföras, utvärderas och utvecklas i förhållande till de uppställda målen i läroplanen. I Skolverkets rapport (2004:239) kom man fram till att läroplanens mål är mångtydiga och tolkningsbara vilket kan innebära svårigheter när man i utvärderingar ska använda målen som utgångspunkt för de bedömningar som görs.

2.4 Lärande

Den svenska förskolemodellen utgår från att barn lär sig och utvecklas i alla sammanhang – inte endast vid speciellt utvalda tillfällen.

Kunskap kommer till uttryck i olika former – såsom fakta, förståelse, färdighet och förtrogenhet – som förutsätter och samspelar med varandra. Verksamheten skall utgå från barnens erfarenhetsvärld, intressen, motivation och drivkraft att söka kunskap (Lpfö 98 s 10).

Doverborg & Pramling (1987) skriver i Inlärning och utveckling att barns tankar påverkas av de erfarenheter de gör, vilket innebär att tänkande inte är bundet till någon specifik ålder. Författarna menar att barn genomgår inlärningscykler som består av kvalitativt olika faser, i förhållande till ett visst område. Inom ett annat område genomgår de en annan inlärningscykel. Detta innebär att det inom ett område är en variation i hur barnen tänker. I en grupp med barn finns det en variation av sätt att tänka om ett specifikt innehåll.

Doverborg & Pramling skriver vidare att förskolan inte skall göras till skola och skola skall inte göras till förskola, utan att förskolan och skolan skall utveckla en mer medveten inriktning mot vissa kompetenser som barnet ska utveckla. Författarna anser att båda verksamheterna bör utveckla sin pedagogik genom att utnyttja alla barns sätt att tänka och göra deras vardagserfarenheter mer målmedvetet.

Dahlberg och Lenz Taguchi (1994) skriver att ett barn är ett kompetent och förmöget barn som är delaktigt i skapandet av sin egen person och sin egen kunskap.

Vidare tar författarna upp att barnet alltid är en social konstruktion och inte det verkliga barnet. Vad ett barn är och vad ett barn behöver för att utvecklas på bästa sätt styrs av barnets omgivning dvs. både av olika sociala och historiska sammanhang. Dahlberg och Lenz Taguchi (1994) har såsom åsikt att det finns två sätt att se på barn; barnet som natur och barnet som kultur- och kunskapsåterskapare.

Barnet som natur innebär att allt naturligt finns i barnet och det måste få frihet att uttryckas, bearbetas och utvecklas, denna syn på barnet har förskolan tagit fasta på enligt författarna. Den andra synen ser vi företrädesvis i skolan och då ses barnet som kultur- och kunskapsåterskapare, detta innebär om jag tolkar det rätt, att skolan anpassar verksamheten efter nutiden så att samhällets produktion ska fungera och utvecklas, dvs. skolans arbete ska resultera i att barnet ska vara till nytta för samhället.

I Lpfö98 står det ”Förskolan skall lägga grunden till att barnen på sikt kan tillägna

sig de kunskaper som utgör den gemensamma referensram som alla i samhället behöver…Förskolan skall främja lärande”…(s.9)

Granberg (1999) skriver att förskolebarnen måste lära sig allt från början och för de små är kunskap att försöka förstå samband i tillvaron. Vidare skriver Granberg att för dessa barn innebär kunskap att tillägna sig olika färdigheter såsom; fysiska, språkliga, psykiska och sociala färdigheter. Författaren påpekar även att små barn lär i helheter, när de har roligt, genom lek och hela tiden, dvs. barnen lär genom sina sinnen och när de är intresserade och engagerade. När barn har roligt lär de sig, inte genom tvång. För att främja barns lärande måste tyngdpunkten läggas på konkret material så att barn lättare förstår och tar det till sig (a.a). Detta innebär att innehållet ska vara anpassat till barnens intresse och deras utvecklingsnivå och mognad. Förskolan måste sträva efter att ha en tilltalande arbetsform så att alla barn deltar entusiastiskt.

2.5 Pedagogisk verksamhet

All verksamhet som är målmedveten kräver någon sorts planering och ju noggrannare man planerar desto bättre fungerar verksamheten. För att personalen ska kunna lägga upp en god pedagogisk planering måste de veta vad de vill uppnå med sitt arbete, vad de kan åstadkomma och hur de ska gå till väga (Arnfelt & Håkansson, 2000). I Lpfö 98

står det ”för att läroplanens mål skall uppfyllas krävs en väl utbildad personal som får

möjlighet till den kompetensutveckling och det stöd som krävs för att de professionellt skall kunna utföra sitt arbete” (s 4).

Hur kvaliteten i förskolan är handlar mycket om vilka förutsättningar verksamheten ges, på vilket sätt det pedagogiska arbete utförs och med vilken måluppfyllelse förskolan genomför sitt arbete. Detta måste prioriteras enligt regeringen (Prop. 2004/05:11) då de anser att förskolan måste få en tydligare roll då de utgör det första steget i utbildningssystemet.

Även då förskolan skall bli en tydligare del av utbildningssystemet får det inte innebära att synen på barnet eller på förskolans uppdrag förändras menar regeringen,

”barn i förskolan är barn och inte elever” (Prop. 2004/05:11 s 10). Vidare skriver regeringen att det är viktigt att förskolan bevarar och vidareutvecklar sitt förskolepedagogiska förhållningssätt, där omsorg och lärande bildar en helhet, med leken som grund och barnet i centrum.

Från att ha omfattat ett fåtal barn innan reformen, dvs. införandet av förskolans läroplan, kommer i dag nästan alla barn att ha gått flera år i förskolan innan de börjar skolan. Under 2001-2002 fick barn till arbetslösa och föräldralediga rätt till förskoleverksamhet 15 timmar per vecka och det infördes även allmän förskola för fyra- och femåringar vilket innebar att tillgängligheten ökade ytterligare. Eftersom förskolan är det första steget i ett sammanhållet utbildningssystem för barn och unga är integrationen mellan förskola, skola och fritidshem viktig, något som BU slog fast i sin utredning (se s.9).

Läroplanen för förskolan innebär mer preciserade mål för verksamheten men som även har gemensamma drag med grundskolans mål. Det finns både det som förenar och det som skiljer förskolans och skolans uppdrag. I förskolan är det verksamhetens måluppfyllelse som skall utvärderas och inte det enskilda barnets resultat.

Betyg eller omdömen skall inte utfärdas. Förskolan skall vara rolig, trygg och lärorik för alla barn som deltar utifrån var och ens förutsättningar (Prop. 2004/05:11). I Skolverkets rapport skriver man att även om betyg eller omdöme inte skall ges, så innebär inte detta att barnens perspektiv ska vara frånvarande i utvärderingar.

Tvärtom så är det bra att veta barns intresse, deras gensvar och reaktioner på det som förskolan erbjuder när det är dags att bedöma verksamhetens måluppfyllelse (Skolverket, 2004).

”Genom att följa och observera barns utveckling och lärande kan en grund läggas för att förändra,

utveckla och förbättra förskolans verksamhet i förhållande till barn förutsättningar, erfarenheter och intresse.” (Prop. 204/05: s 21)

Dahlberg och Lenz Taguchi (1994) skriver att den pedagogiska verksamheten ständigt är utsatt för de tankar, föreställningar, normer, samhällsregler och den samhällsmoral som råder i ett visst samhälle under en viss tid. Detta innebär enligt författarna att med tiden och i de omständigheter som råder förändras inte bara innehållet i det vi vet och kan, utan även det sätt på vilket vi förstår och tolkar vår omvärld.

Eftersom den pedagogiska verksamheten ständigt är utsatt för samhällig exponering kan detta som jag ser det leda till påtryckningar från vår omgivning som går allt lägre ner i åldrarna.

Dahlberg och Lenz Taguchi (1994) menar att människan är föremål för sitt eget skapande och sin egen förändring, vi är idag delaktiga i skapandet av morgondagens

människa och samhälle (s2).

2.6 Skolifiering

I proposition Kvalitet i förskola (2004/05:11) vill Skollagskommittén föreslå att förskolan bildar en egen skolform, något som även regeringen håller med om.

Regeringen anser att syftet med att göra förskolan till en egen skolform är framförallt att ytterligare kunna betona förskolan som det första ledet i ett livslångt lärande och en fullvärdig del av skolväsendet. Regeringen vill dock understryka att deras avsikt inte är att förskolan ska ha skolan som norm, utan att den ska fortsätta att utvecklas utifrån sitt eget uppdrag, sina mål, förutsättningar och traditioner.

I en motion till riksdagen med anledning av Kvalitet i förskolan (2004/05:11) anser Kristdemokraterna att all barnomsorg blivit liktydig med förskola under senare år och de tycker att det finns en stark viljeinriktning hos den socialdemokratiska regeringen att göra förskolan alltmer lik och integrerad med den vanliga skolan (Motion till riksdagen 2004/05:Ub2). Kristdemokraterna vill inte att förskolan skall göras till en egen skolform då de är rädda för att en skolifieringen kommer att förstärkas i förskolans verksamhet och att detta i sin tur kommer att få negativa konsekvenser för barnen.

Skolverket har i sin rapport (Skolverket, 2004) konstaterat att förskolan har fått en alltmer skollik verksamhet. I rapporten konstaterades att förskolans uppdrag förändrats och att tyngdpunkten förskjutits mot lärande. Vidare har Skolverket (2004) kommit

fram till att utvecklingen gått mot allt tydligare målformulering av verksamheten även när det gäller varje enskilt barns utveckling. Skolverket (enligt motion 2004/05:Ub2) konstaterar att ”alltför stark betoning på tidigt formellt lärande kan få negativa

konsekvenser”.

Undervisning i förskolan handlar om en pedagogisk verksamhet enligt Granberg (1998). Barnen ska uppmuntras med olika material så att de experimenterar med hjälp av lek och vi pedagoger är barnens förebilder. Enligt Granberg (1999) kan förskolebarnen inte ta till sig kunskaper på samma sätt som skolbarn eller vuxna och därför kan det inte bli aktuellt med traditionell undervisning (a.a).

2.6.1 Gemensam terminologi för elev och undervisning

I ett förslag till regeringen föreslår Skollagskommittén att terminologin skall vara gemensam för samtliga skolformer i en ny skollag (Prop. 2004/05:11). Det gäller främst begreppen elev och undervisning. Detta har väckt livliga diskussioner när det rör sig om förskoleverksamheten och i flera remissvar anses det inte rimligt att barnen i förskola benämns som elever. I ett remissvar från Sveriges Psykologförbud till Utbildningsdepartementet skriver de:

”Termen ’elev’ föreslås i utredningen att gälla som benämning även för de yngsta barnen. Vi ser en fara i att använda detta begrepp annat än när det handlar om rättsäkerhet. Ett vidgat och vardagligt användande av begreppet ’elev’ på förskolebarn kan komma att bidra till en ytterligare ’skolifiering’ av förskolan och på bekostnad av de kvaliteter som vi anser förskolepedagogiken har idag”.

(Hämtat på http://www.psykologforbundet.se/www/sp/hemsida.nsf/objectsload/skollag/file/skollag.pdf)

Däremot är Lärarförbudet och Lärarnas riksförbund m.fl. positiva till en enhetlig och tydlig terminologi av elev och undervisning som även omfattar förskolan. Svenska Kommunalarbetarförbundet vill lägga tonvikten på att införandet av elevbegreppet i förskolan endast skall avse lagtext, och att det inte får innebära någon förändring, vare sig i synen på barnen eller på förskolans verksamhet.

Begreppen elev och undervisning är viktiga vid utformning av en ny skollag anser regeringen och de menar att begreppen speglar vilken verksamhet som avses inom varje skolform. Regeringen är överens om att begreppen elev och undervisning är problematiska i förskolan, eftersom dessa begrepp är nära förknippade med skolans uppdrag. Enligt regeringens bedömning bör begreppet elev inte gälla barn i förskolan.

Däremot bör begreppet undervisning omfatta förskolan men då med en definition som är anpassad för förskola och skola.

3 Problemformulering

Mitt syfte med detta arbete är att få reda på hur föräldrarna ser på skolifiering av förskolan och samtidigt ta reda på om de upplever att det har skett en skolifiering av förskolan. För att få svar på mina frågeställningar måste jag ställa en del underliggande frågor.

Följande frågor ligger till grund för min undersökning:

Vad vill föräldrarna att deras barn ska kunna, vilka färdigheter ska barnen ha inför skolstarten och vad tycker de är viktigast att barnen lär sig?

Vem anser föräldrarna har ansvaret för att barnen lär sig de önskade färdigheterna innan han/hon börjar grundskolan?

Hur upplever föräldrarna den övergripande pedagogiska verksamheten i sina barns förskola?

4 Metodval, urval och genomförande

I detta kapitel tar jag upp vilka metoder jag har valt att använda mig av i min undersökning och varför jag har valt just dessa. Jag presenterar även mitt urval till undersökningen samt genomförandet.

4.1 Metodval

Utifrån min problemformulering kom jag fram till att intervjuer med föräldrar skulle vara det bästa metodvalet. Trost (2001) skriver att om en person är intresserad av att försöka förstå människors sätt att resonera är en kvalitativ undersökning på sin plats. Jag har därför valt att använda mig av en kvalitativ undersökningsmetod eftersom jag i mina frågor söker svar på underliggande värderingar och uppfattningar om föräldrars syn på skolifieringen av förskolan. Jag motiverar mitt metodval på så sätt att genom att använda sig av intervjuer finns den som intervjuar till hands då det uppkommer funderingar kring frågorna och det finns även en möjlighet att få intervjupersonerna att utveckla sina tankar och svar. I Examensarbete i lärarutbildningen (2001) står det att syftet med en kvalitativ intervju är att få den intervjuade att ge så uttömmande svar som möjligt om det ämne intervjun behandlar.

Jag valde att göra personliga intervjuer med föräldrarna. Genom att ta hänsyn till föräldrarnas olika behov och önskemål fick föräldrarna välja tid och plats för intervjun. Intervjuerna med föräldrarna (se bilaga 3) hade låg grad av standardisering, dvs. jag ställde samma frågor till samtliga föräldrar. Frågorna var ostrukturerade och svarsmöjligheterna var öppna.

För att få en större undersökning ville jag komplettera intervjuerna med en enkätstudie. Enkäten var utformad på ett kvalitativt vis med tre inledande frågor om kön, ålder och yrke och avslutades med fyra öppna frågor där min tanke var att föräldrarna fick en möjlighet att skriva fria svar (se bilaga 2).

Författarna Johansson och Svedner (2001) tycker främst att en enkät ska vara utformad med fasta svarsalternativ, vilket jag inte ville med min enkät eftersom det då blir jag som enkätformulerare som styr svaren.

Observation är en metod som jag inte har använt mig av i denna undersökning även om Johansson och Svedner (2001) menar att kvalitativa observationer, kompletterade med kvalitativa intervjuer troligen är den mest givande metoden vid examensarbete. Om min undersökning hade bestått av att se ett samband mellan hur den pedagogiska verksamheten verkligen är och om det finns en tendens av skolifiering av förskolan skulle observation vara en undersökningsmetod som jag hade kunnat använda mig av.

4.2 Urval

Jag bestämde mig för att vända mig till en och samma förskola för min undersökning både med enkäten och för intervjuerna. På denna förskola vände jag mig till samtliga föräldrar på alla avdelningar, dvs. till alla föräldrar som hade barn mellan 1–5 år. Vid en förfrågan (se bilaga 1) om att ställa upp i en intervju anmälde sig endast två föräldrar av 42 familjer. Jag valde därför att kontakta ytterligare tre andra föräldrar som har barn i andra förskolor än den ovannämnda. Det som är gemensamt för samtliga föräldrar är att de alla har barn i förskoleåldern som går i kommunala förskolor.

I intervjuundersökningen ingick det fem föräldrar, en man och fyra kvinnor.

Intervjupersonerna är:

En man med barn i kommunal förskola En kvinna med barn i kommunal förskola

En kvinna med barn i kommunal förskola med inslag av engelska En kvinna med barn i kommunal förskola med montessoriinspiration

En kvinna med barn i kommunal förskola med uteverksamhet s.k. ur och skur

4.3 Genomförande

Vid ett föräldramöte på en av avdelningarna i förskolan berättade jag om mitt examensarbete och problemformuleringen. Jag hörde mig för om det fanns föräldrar som ville ställa upp på intervju och att de kunde kontakta mig för mer information. Jag gick även ut med ett personligt presentationsbrev innehållande uppgifter om syftet med undersökningen och etiska forskningsregler till förskolans samtliga avdelningar (se bilaga 1). Trost (2001) skriver att ett missivbrev eller följebrev skall medfölja frågeformuläret. Missivbrevet skall se inbjudande ut och det skall inte vara alltför långt, samtidigt skall det innehålla en mängd information. Trost menar att missivbrevet är en

väsentlig del av det som skall motivera den tilltänkte svararen att fortsätta läsa det och sedan besvara frågorna i formuläret.

En förälder lämnade själv en intresseanmälan till undersökningen medan de andra fyra föräldrarna tackade ja efter en personlig förfrågan. Tre av de personliga intervjuerna utfördes på intervjupersonernas arbetsplats, en personlig intervju utfördes i intervjupersonens hem. En intervju skedde via telefon. Samtliga fem intervjuer tog c:a 30 minuter vardera.

De fyra personliga intervjuerna spelades efter förfrågan in på band, för att underlätta bearbetningen av materialet. Vid dessa intervjuer hade vi möjlighet att sitta ostört vilket resulterade i att störande ljud uteblev vid inspelningen och bearbetningen av materialet blev lättare att lyssna igenom.

Efter varje intervjutillfälle lyssnade jag noga igenom bandet och skrev ner intervjuerna direkt på datorn. Vid telefonintervjun försökte jag efterhand sammanfatta samtalet för att få bekräftat att jag hade uppfattat personen rätt. Jag skrev ner intervjun direkt efter samtalet för att inte aktuell information skulle gå förlorad.

Vid förfrågan på föräldramötet upptäckte jag att intresset inte verkade vara av större entusiasm och ville därför komplettera intervjuer med en enkätstudie för att få en större undersökning.

Jag valde att göra ett bekvämlighetsurval med mina enkäter (Trost, 2001) eftersom jag kände till förskolan och hade tillfälle att göra enkätundersökning på förskolan.

Då det finns 53 barn på hela förskolan valde jag att lämna ut enkäten till varje barn. Eftersom det finns syskonpar på förskolan innebär detta att 11 familjer fick dubbla enkäter. På hela förskolan finns det sammanlagt 42 familjer.

Föräldrarna fick fyra dagar på sig att svara på enkäten. Denna tidsrymd gav jag för att jag ville att föräldrarna skulle ha tid till att tänka igenom sina svar eftersom frågorna var formulerade på ett kvalitativt sätt.

Vid insamlandet av enkäterna hade endast elva svar lämnats in. I Examensarbete i

lärarutbildningen (2001) skriver författarna att är man ovan vid att konstruera

enkätfrågor så är det lätt att man formulerar många öppna och svårbegripliga frågor som den svarande har svårt för att skriva ner.

Föräldrarna verkade ha svårt att förstå mitt syfte med frågorna och genom att jag använde mig av kvalitativa frågor upplevde förmodligen många föräldrar dessa som invecklade då de har svårt att utveckla och fördjupa sina svar. Jag uppfattar att

föräldrarna hellre hade svarat på en enkät med fasta svarsalternativ för enkelhetens skull.

4.4 Tillförlitlighet

Jag anser att resultaten av mina intervjuer med föräldrarna kan ses som tillförlitliga eftersom jag tror att de har svarat så ärligt som möjligt utifrån ämnesområdet.

Resultaten av enkäten har en låg reliabilitet då det endast var 20 % som svarade på den utlämnade enkäten. Detta medför att resultaten av enkäten endast representerar de föräldrar som svarade på enkäten. Likväl tror jag att de föräldrar som svarade på enkäten har svarat uppriktigt på frågorna och därför ser jag dessa svar som tillförlitliga och har av den orsaken valt att ta med dem i resultatet.

4.4.1 Bortfallsanalys

Jag kan bara spekulera kring varför en del av föräldrarna valde att svara på enkäten medan resten avstod. Jag upplever att de föräldrar som tog sin tid att svara på enkäten är engagerade i sina barn och deras dagliga verksamhet. Jag uppfattar även att de vill markera tydligt vilken åsikt de har rörande ämnet.

De föräldrar som inte svarade på enkäten ansåg möjligtvis att de inte hade tid till att svara på den. Det kanhända att föräldrarna inte förstod de frågor som jag ställde i enkäten eller så upplevde de enkäten besvärlig då den var utformad på ett kvalitativt sätt med öppna svarsalternativ. Jag tror däremot inte att de föräldrar som valde att inte svara på enkäten är mindre engagerade i sina barn och deras vardag.

Enkäten var utformad med tre inledande frågor om kön, ålder och yrke. Dessa frågor tog jag med i enkäten för att jämföra de olika svarsalternativen med varandra. Eftersom det var så få som svarade på enkäten gick det inte att urskilja något specifikt som är anknutet till ett visst kön, ålder eller yrke. Detta tycker jag är synd då det hade varit intressant att jämföra de olika svarsalternativen utifrån ovannämnda kategorier. Däremot vet jag att både kvinnor och män har svarat på enkäten och de representerar flera yrkesgrupper i samhället.

Trost (2001) skriver att den som gör en undersökning vet nästan alltid något om sitt urval, vilket jag instämmer. Jag mottog själv de flesta av enkäterna och en del av de föräldrar som lämnade in till annan förskolepersonal kom även fram till mig och berättade att de lämnat in enkäten. Jag vet på grund av detta att de flesta föräldrar som

svarade på enkäten har sina barn på den stora avdelningen, dvs. barnen är 4-5 år. Jag vet dessutom att dessa föräldrar i flesta fall har ett annat barn på någon av de andra avdelningarna (småbarn 1-3 år) också. Detta innebär att jag inte vet med säkerhet om de föräldrar som svarade på enkäten och som har fler barn än ett på förskolan resonera likadant för båda sina barn då de enbart lämnade in en svarsblankett (förutom en förälder som lämnade in två enkäter, var sitt för varje barn, till mig). Med stor sannolikhet antar jag att dessa föräldrar resonerar likadant för båda sina barn men som Trost (2001) skriver skall man vara försiktig med de slutsatser man drar och därför har jag enbart räknat med en svarsblankett per familj i resultatet.

Hur kommer det sig då att det är fler föräldrar som har barn i 4-5 års ålder som lämnade in enkäten än föräldrar som har yngre barn? Jag tror det kan bero på att föräldrar till lite äldre barn är mer insatta i hur förskolans fungerar. Dessa föräldrar har även följt sina barn under några år och vet deras behov medan ”nyblivna” föräldrar möjligen planera en dag i taget för barnet. Däremot tycker jag att det borde ha varit fler föräldrar som har yngre barn som skulle ha svarat på enkäten eftersom det kan bli deras barn som bli berörda av en eventuell skolifiering.

Förutom det jag tidigare nämnt vet jag att några föräldrar aldrig fick hem någon enkät då de inte var anträffbara under tiden som enkäten lämnades ut samt samlades in. Detta var något som jag var beredd på innan undersökningen skulle genomföras då orsaker som sjukdom och ledighet vanligen förekommer.

Jag är fullt medveten över att det stora bortfallet av enkäten har betydelse för mina resultat. Om flertalet enkäter hade lämnats in hade jag kunna dra starka slutsatser angående vad föräldrarna anser om min frågeställning. Det hade även funnits en möjlighet att jämföra olika svarsalternativ med varandra.

Bortfallet i min undersökning kan innebära att resultaten från enkäten är snedvridna eftersom det inte är hela undersökningsgruppen som representera de svar som lämnats in. Bortfallet påverkar mina resultat på så vis att jag inte kan avgöra med säkerhet om föräldrarna har en mer positiv eller negativ inställning till skolifiering av förskolan. Det innebär också att det inte går att utläsa om det är lika många föräldrar som är för eller emot.

Föräldrar vet nästa alltid vad som är bäst för deras barn och den information som de har är värdefull. Eftersom bortfallet är av större grad kan inte denna information tydliggöras vilket hade kunnat påverka mina resultat.

När jag i nästa kapitel redogör mina resultat kommer jag i första hand presentera resultaten från intervjuundersökningen då dessa väger tyngre än enkätsvaren. Jag väljer likväl att presentera de svar som jag har fått in på enkäten för att visa att det finns föräldrar som är av en annan åsikt än de som presenteras från intervjuerna. Jag vill tydliggöra för läsaren att resultaten som jag kommer att presenterar endast representerar de fem föräldrar som ställde upp på intervju samt de föräldrar som svarade på enkäten.

5. Resultat

I mitt arbete ville jag ta reda på hur föräldrar ser på skolifiering av förskolan och om de upplever att det har skett en skolifiering av förskolan. Jag förklarade inte begreppet skolifiering innan jag utförde min undersökning, för jag ville ta reda på hur mycket föräldrarna kände till begreppet och hur de tolka det. Jag ställde underliggande frågor för att kunna få svar på mina frågeställningar.

Jag har använt mig av intervjuer samt enkäter för att få svar på min fråga. Mina resultat grundar sig på de fem intervjuer som jag genomfört med föräldrar som har barn i förskoleåldern. Föräldrarna som jag har intervjuat har barn i olika pedagogiska verksamheter; förskola i kommunal regi, förskola i kommunal regi med montessori inspiration samt förskola i kommunal regi med uteverksamhet s.k. ”ur och skur”. Jag kommer även att presentera de svar som jag har fått in på enkäten fast det endast var 20 % som svarade. Enkäten delades ut på en kommunal förskola med barn i åldrar 1-5 år. Utifrån de elva svar som jag har fått in på enkäten svarade tre män och åtta kvinnor mellan åldrarna 29-40 år och de representerade flera yrkesgrupper i samhället. En kvinna lämnade in två enkäter då hon har båda sina barn på samma förskola men på olika avdelningar. Kvinnan svarade dock likadant på båda enkäterna.

Enkäten och intervjufrågorna skiljer sig något åt i utformandet men frågorna rör ändå samma område. Enkäten är dessutom utformad med inledande frågor om kön, ålder och yrke. Dessa inledande frågor har jag valt att ta med för att jämföra de olika svarsalternativen med varandra. Utifrån de svar som kommit in på enkäten tycker inte jag att det går att utläsa något specifikt som är anknutet till ett visst kön, ålder eller yrke. Intervjufrågorna är utformade med fyra frågor som inte finns med i enkäten. Detta beror på att intervjufrågorna är konstruerade efter att enkäten lämnades ut. Jag kommer att tydliggöra dessa frågor när jag presenterar svararen.

Jag kommer i min resultatbeskrivning presentera mina analyser av de intervjuer och enkäter som jag har gjort. Jag har valt att presentera svaren i löpande text under passande rubrik utifrån enkätsvar och intervjuer. Först presenterar jag resultaten från de båda undersökningarna och sedan gör jag en jämförelse och sammanställer resultaten. När jag presenterar svaren på de frågor jag har ställt enbart vid intervjuerna är texten en sammanställning av intervjuresultaten.

För att belysa föräldrarnas åsikter vid intervjuerna kommer jag att citera några av dem. Vid citat har jag kursiverat texten.

5.1 Förskolans läroplan och dess innehåll

Endast vid intervjuerna ställde jag frågan om föräldrarna kände till att förskolan hade en egen läroplan och om de i så fall kunde nämna vad den innehöll.

Samtliga fem intervjupersoner kände till att förskolan har en läroplan. Två av föräldrarna kunde inte nämna något från läroplanen då de var osäkra på vad den innehåller. De andra föräldrarna nämnde bl.a. att läroplanen är till för att förskolan ska följa varje barn och se deras utveckling, att se till att barnen får en bra självkänsla och att de känner trygghet samt att de kan fungera socialt. Barnen ska även få uppleva lusten till att lära.

En förälder nämnde även att Lpfö 98 innehåller strävansmål för vad barn ska kunna samt målsättningar och riktlinjer för hur personalen ska arbeta för att uppnå de strävansmålen som står i läroplanen. En förälder tror att Lpfö 98 innehåller riktlinjer för vad barnen ska kunna efter förskolan.

Det nämndes även mål som att föra vidare traditioner, matematik och engelska. Att det nämndes matematik och engelska förvånade mig mycket. Då det inte står något specifikt varken om matematik eller engelska i Lpfö 98 tror jag att föräldrarna har förväxlat läroplanen med hur förskolorna jobbar för att uppnå de mål som förskolan själv har satt upp för sin verksamhet. En av föräldrarna som nämnde matematik blev osäker och kunde inte svara om matematik gällde övergripande för samtliga förskolor eller om det var endast var vid hans barns förskola.

5.2 Upplevelsen av den pedagogiska verksamheten och deras

arbetssätt/innehåll

Frågan om hur föräldrarna upplever den pedagogiska verksamheten på deras barns förskola samt vad de tycker om förskolans arbetssätt/innehåll ställdes enbart till intervjupersonerna. Eftersom alla, utom två föräldrar, har sina barn på olika förskolor varierar den pedagogiska verksamheten och dess arbetssätt. Samtliga fem föräldrar är nöjda med verksamheternas arbetssätt.

Två av föräldrarna som har barn på samma förskola upplever denna verksamhet bra och känner att det inte finns något som de vill ändra på vad gäller förskolans arbetssätt.

Den ena föräldern sa:

”De har säkert ett bra arbetssätt/innehåll. Flickan kommer inte hem och är ledsen för att hon har blivit utsatt för en massa ”undervisning” hon inte vill ha. Så att så länge som det är lustbetonat så finns det något att hämta.”

Den andre föräldern sa:

”Han får måla, pyssla, han pratar om bokstäver och siffror. Han får upplopp för sin kreativitet. Jag tycker det verkar som om det är en planerad verksamhet. De har utedag, gympa. De följer en veckoplanering. Jag tror det är bra med rutiner för barnen som t. ex. utedag på måndag, Sen arbetar de med tema; årstider, kroppen, familjen.”

Föräldern som har sitt barn på en s.k. ”ur och skur” förskola tycker att den verksamheten som är planerad och att de har mål med sin verksamhet. Hon tycker att personalen är noga med att följa upp aktiviteterna som de har gjort med barnen. Det hon saknar med denna verksamhet är det som hon kallar ”innebiten” dvs. att sitta och pyssla och liknande. Detta är något som förskollärarna själva har påpekat att de missar.

”Jag saknar lite grann där med innebiten, jag kan tänka mig att de skulle vilja hinna med att pyssla lite mer kanske. En del barn är ju intresserade av bokstäver redan som små, och då kan det klart va kul å få lov att göra det där eller hinna pyssla lite med det men det hinns inte riktigt med.”(Förälder till barn i ”ur & skur” förskola)

Föräldern som har sitt barn på en förskola med montessoriinspiration tycker att denna verksamhet är strukturerad och även om det sker spontana infall upplever hon dem som planerade. Även om hon inte är insatt i verksamheten tycker hon att förskolan följer ett visst spår genom att barnen får använda sig av material som är anpassat efter barnets ålder och mognadsgrad. Hon säger: ”Men de utgår ifrån om jag förstått det, att barnen

ska få lära sig och hjälpa sig själv. Att få lära sig att lära sig själv kan man säga”.

Förskolan som har lite inslag av engelska i sin verksamhet upplever föräldern som strukturerad. Föräldern tycker att förskolan dokumenterar bra och att de följer läroplanen. Föräldern förklarar att förskolan lär ut engelskan på ett väldigt enkelt sätt. Varje vecka får barnen bekanta sig med nya ord och ramsor. Hela tiden byggs det engelska ordförråden ut då personalen säger t.ex. vad olika frukter heter, kroppens olika

delar, djur osv. Ordkort både på engelska och på svenska finns uppe för att barnen ska kunna se bild och text tillsammans både under och efter det att personalen har visat barnen de nya orden.

Föräldern påpekar att förskolan är noga med att barnen ser sambanden mellan en bild och det engelska ordet t.ex. personalen visar upp ett äpple och säger att på engelska heter äpple ”apple”. Vidare får barnen ett papper där det står äpple samt apple och barnen ska rita ett äpple till orden.

Denna förskola brevväxlar också med en förskola i England och tillsammans med barnen skriver personalen brev så att det sker ett utbyte av information. Barnen får ta del i brevväxlandets olika faser från tanke, nedskrivning till uppläsandet vid ett brevmottagande.

”De lär ut på ett enkelt sätt till dem, barnen, de lär ut ord varje vecka och ramsor på engelska, det är väldigt enkelt egentligen och just att barnen får ta del och titta hur det är på den förskolan, på engelsk förskola och skriva brev till barnen och de läser upp de engelska breven för barnen här och de får liksom bilder på barnen typ så att de får lite mer att det är den pojken som går där är lika gammal som mig och just att de hela tiden då nya ord varje vecka, ett ord i veckan, och så går de igenom såna enkla grejer som frukterna de äter och ansiktet och kroppen och andra grejer och så byggs det på hela tiden.” (Förälder till barn i engelsk integrerad förskola)

Denna förskola arbetar även med matematik som är anpassad efter barnens nivå. Det gäller bl. a. begrepp, jämförelse, antal och mätning.

Att arbeta med enklare matematik hör till vardagen för de flesta förskolor men att en förskola ”undervisar” i engelska tillhör nog ovanligheten tror jag.

Jag tycker det går att se en röd tråd i att samtliga förskolor är planerade verksamheter.

5.3 Ansvarsfördelning samt färdigheter efter förskola och

förskoleklass

5.3.1 Intervjuresultat

I intervjusvaren prioriterar föräldrarna de sociala färdigheterna dvs. att deras barn ska kunna ta hand om sig själv efter förskola och förskoleklass. Två av föräldrarna nämner

även att de vill att deras barn ska känna en trygghet i sig själva. En förälder tycker att hans barn ska kunna visa respekt och hänsyn gentemot andra individer.

Att ha en uppfattning om siffror och kunna känna igen bokstäver var det två föräldrar som berörde. Föräldrarna poängterar dock att barnen inte behöver kunna läsa.

En förälder tyckte även att hennes barn ska kunna vissa ”grunder” så som färger, former och veckodagar.

En förälder säger att den mentala mognaden ska ha utvecklas allt mer efter förskola och förskoleklass, vilket innebär enligt föräldern att barnet ska kunna sitta still och lyssna.

Majoriteten av intervjupersonerna tycker att det är huvudsakligen föräldrarnas uppgift att se till att barnen lär sig de färdigheter som föräldrarna tycker barnen ska behärska innan starten till grundskolan. De andra föräldrarna menar att det är ett delat ansvar mellan förskola och föräldrar.

5.3.2 Enkätresultat

I enkätundersökningen visade de sig att alla föräldrar utom två anser att deras barn ska kunna fungera socialt med andra barn och vuxna efter förskola och förskoleklass. Fyra föräldrar nämner att de vill att deras barn ska ha en god värdegrundsyn, där respekt, empati och förståelse för andra individer är viktiga inslag. Två av föräldrarna påpekar att barnen ska respektera att alla är olika och att det är okej att vara det.

Över hälften av dem som svarat på enkäten tycker att deras barn ska ha en bra självkänsla. En förälder uttrycker sig i enkäten att ett barn ska känna glädje över att bara få vara sig själv villkorslöst: ”Jag är fantastisk och bra som jag är.”

Lättare matematik samt att barnen ska känna till och vara nyfiken på bokstäverna var andra färdigheter som fem av föräldrarna skrev i enkäten att deras barn ska kunna efter förskola och förskoleklass.

En förälder tycker att hennes barn ska kunna skriva och läsa enklare ord medan en annan förälder anser att det räcker med att barnet kan skriva sitt eget namn.

Två föräldrar nämner att de vill att deras barn ska ha en del ”baskunskaper” så som färger, former, veckodagar och årstider.

Till sist skriver tre föräldrar att de vill att deras barn ska känna en nyfikenhet till fortsatt lärande och att de ska våga fråga och uttrycka sig. En förälder uttrycker sig så här: ”Jag tycker att en elev i den åldern skall få utvecklas i sin egen takt. Det betyder att

om eleven är mogen för att börja läsa och skriva skall det finnas möjlighet för detta och vise versa.” (Förälder i enkätsvaren)

Samtliga föräldrar i enkätundersökningen anser att det är ett delat ansvar mellan föräldrar och förskolan att barnen lär sig de färdigheter som föräldrarna tycker barnen ska hantera innan starten till grundskolan. Två av dessa betonar dock att det är de själva som har ansvaret.

5.3.3 Resultatsammanställning

Om jag sammanställer de båda undersökningsgruppernas resultat i denna fråga anser de flesta föräldrar att deras barn ska ha en god social kompetens efter förskola och förskoleklass. I den sociala kompetensen ingår det att barnen fungerar i grupp d.v.s. samspelet mellan andra individer fungerar, att barnen kan lyssna på varandra, prata inför andra barn och leka med varandra.

Att barnen både kan visa respekt för sina jämnåriga och för vuxna tycker föräldrarna i båda undersökningsgrupperna är bra färdigheter att barnen kan hantera. Empati är det också ett par föräldrar som lyfter fram. Allt detta ingår i den sociala kompetensen bedömer föräldrarna.

Utifrån enkätsvaren tycker mer än hälften av föräldrarna att de vill att deras barn ska ha utvecklat ett gott självförtroende och att de har en trygghet i sig själva, medan vid intervjuerna nämnde ett par föräldrar att deras barn ska utveckla en trygghet i sig själva.

”Han ska vara trygg i sig själv, känna sig rätt så stark så, det är en annan värld man kommer in i skolan, mycket runt om, nya människor hela tiden. Sen ska han ha lite så att han kan klara sig själv lite.” (Förälder vid intervju)

Även om den sociala kompetensen överväger i svaren om föräldrarna anser att deras barn ska kunna efter förskola och förskoleklass, så är det ändå flera föräldrar som nämner att de vill att deras barn ska behärska ”baskunskaper”. Baskunskaper menar föräldrarna är färg, form, veckodagar, årstider, bokstäver och siffror.

I enkätsvaren tycker föräldrarna att det ska väckas en nyfikenhet för att barnen ska lära sig bokstäver och siffror. I enkätsvaren skrev en del föräldrar att de vill att deras barn ska kunna skriva enklare ord och att deras barn ska hantera lättare matematik, ett par föräldrar nämnde även att de tycker att deras barn ska kunna läsa enklare ord. Vid

bokstäver, men de påpekar att barnen inte behöver kunna läsa. En förälder uttrycker sig så här: ”Känna igen bokstäver men de ska inte behöva kunna läsa. Det tycker jag är

skolans uppgift att lära barnen att läsa. Lite siffror, att de känner igen tal upp till 20. Att de kan räkna lite grann ex. till 10. Men det är individuellt vad de ska kunna. Enklare tal som plus och minus, att de kan se ett samband mellan enklare räknetal t. ex. 1+1 räkna med hjälp av fingrarna, det är inget krav bara att de kan se ett samband. Att de kan grunderna som färg, former, veckodagar och liknande.” (Förälder vid intervju)

En av intervjupersonerna säger att ”Språket är ju jättemycket, läsandet, tyda bokstäver

alltså få in det man vet att man måste få lite med det också”.

Utifrån denna frågeställning tycker jag mig se att det praktiska prioriteras över det teoretiska dvs. föräldrarna bedömer att deras barn måste ha en bra självkännedom, att barnet måste klara av att ta hand om sig själv innan barnet ska bekanta sig med ämneskunskaper.

Samtliga föräldrar är överens om vem det är som har ansvaret för att barnen lär sig de färdigheter som nämnts innan starten till grundskolan. Det är ett delat ansvar mellan barnomsorg och föräldrar tycker de. I enkätsvaren poängterar dock två föräldrar att det är de själva som har huvudansvaret, medan vid alla intervjuerna svarade samtliga intervjupersoner att det är de själva som har huvudansvaret.

”Just den biten att interagera med andra barn, där har de andra förutsättningar på förskolan och träna det. Jag menar att ibland har hon kompisar hemma och då har man ansvaret hemma, så det är ett delat ansvar. Delat ansvar mellan förskolan och hemmet, men hemmet först.” (Förälder vid intervju)

5.4 Viktigt att lära sig i förskolan

5.4.1 Intervjuresultat

Utifrån intervjusvaren anser fyra föräldrar att det är viktigt att deras barn lär sig det sociala samspelet i förskolan innan de börjar förskoleklassen. Att lära sig vara en bra kamrat och att sitta still och lyssna är något som föräldrarna tycker ingår i det sociala samspelet.

”Jag tycker vad som är viktigast egentligen det är att han lär sig va kanske en bra

kompis, på så sätt. Jag tycker, det stora kommer de ändå till så småningom, känner jag.” (Förälder vid intervju)

Två av föräldrarna menar att de sociala färdigheterna så som att klä sig, äta och gå på toaletten själv är viktiga att deras barn kan behärska innan de börjar förskoleklassen. Två av föräldrarna anser att det är viktigt att deras barn känner en trygghet i sig själva, att de får en bra självkänsla. En förälder menar att hennes barn ska våga prata inför andra barn och vuxna, både enskilt och i grupp.

En förälder kunde inte svara på frågan om han tycker att hans barn skall lära sig något specifikt i förskolan, utan han uttrycker sig så här:

”Jag vet faktiskt inte, allting är bra att kunna, frågan är bara hur man lär sig. Allt lärande som sker genom lek, så om man kan hålla det så är det bra om hon kan gångertabellen men det kan också stjälpa om man kan för mycket om inte skolans läroplan är inte anpassade till att ungarna kan så mycket som de kanske kan då. Men jag skulle absolut inte vilja se en sån grej som prov i förskolan t ex eller tester eller krav eller över huvudtaget. Krav på att man ska bete sig ordentligt naturligtvis, men inte krav på att man ska kunna räkna till tio eller att man ska kunna skriva sitt namn eller så. All kunskap är av godo men om det ska vara på bekostnad av att de som inte lär sig lika snabbt blir utslagna t ex. då är det inte värt det.”

En annan förälder tycker att det är viktigt att hennes barn visar ett intresse för att lära sig saker och därför ställer hon inga speciella krav på vad hennes barn måste lära sig i förskolan innan starten till förskoleklassen.

5.4.2 Enkätresultat

I enkätundersökningen visade det sig att sju av de elva som svarade tycker att det sociala samspelet är viktigt att deras barn lär sig i förskolan innan de börjar förskoleklassen.

Föräldrarna nämner i enkäten att de tycker det är viktigt att deras barn lär sig att kunna ge och ta, att de kan hantera att en turordning följs, att de kan sitta still och lyssna och att de lär sig vara en bra kamrat.

föräldrarna tycker är viktiga att deras barn lär sig i förskolan innan de börjar förskoleklassen.

Hälften av dem som svarade i enkätundersökningen anser att deras barn ska lära sig visa respekt gentemot barn och vuxna. En förälder uttrycker sig så här:

”Ha lärt känna ansvar för sig själv, andra och naturen. Tolerant mot olikheter”.

Att barnen lär sig lättare ämneskunskaper som att känna till bokstäver samt vardagsmatematik tycker fyra föräldrar är viktigt att deras barn lär sig i förskolan. En förälder skriver i sitt svar: ”Det är viktigt att barnet får möjlighet att utvecklas i egen

takt.” En annan förälder skriver att barnet måste vara mogen för nästa uppgift.

Vidare tycker tre av föräldrarna att det är viktigt att deras barn känner en nyfikenhet för lärandet och nya utmaningar så att barnen kan passera olika stadier för att komma vidare i sin utveckling.

5.4.3 Resultatsammanställning

Vid jämförelse av resultaten utifrån de båda undersökningsgrupperna kan jag utläsa att det sociala samspelet är det som de flesta föräldrar lägger fokus på när det gäller vad de anser är viktigt att deras barn lär sig i förskolan innan de börjar förskoleklassen.

Samtidigt vill hälften av föräldrarna, i båda undersökningarna, lägga tyngdpunkten vid respekt, sitta still och lyssna, vänta på sin tur och att fungera i grupp. Samspelet med andra barn och att vara en bra kamrat bedömer föräldrarna också som viktigt.

Nästan samtliga föräldrar, vid intervju och enkät, tycker även att det är viktigt att deras barn lär sig att våga lita och tro på sig själv, att de får en bra självkänsla eller ett bra självförtroende.

Endast vid intervjuerna kom det fram att föräldrarna tycker det är viktigt att barnen behärskar de sociala färdigheterna dvs. att de kan ta hand om sig själva; äta, påklädnad, toalettbesök och hygien för att nämna något.

Enbart i enkätundersökningen nämner föräldrarna att de tycker det är viktigt att deras barn lär sig vardagsmatematik eller enklare matematik och att de får en kännedom om bokstäver.

Det som är intressant att se är att sammanlagt har fyra föräldrar påpekat att de tycker det är viktigt att deras barn har en nyfikenhet inför lärandet.

”Har en nyfikenhet av att komma vidare, att det är kul och spännande att få börja skolan.”(Förälders synpunkt vid enkätsvar)

5.5 Synen på skolifiering av förskolan

5.5.1 Intervjuresultat

Samtliga fem föräldrar som ställde upp på intervju reagerade negativt på skolifiering av förskolan. Föräldrarna nämnde att de tycker att skolifiering medför att förskolan blir allt mer lik skolan, att det blir mindre lek och fler ”lektionspass” där barnen måste sitta still. De nämner också att ”lärandet” sker på en annan nivå i skolan och föräldrarna anser att lärandet ska lekas fram som det gör nu i förskolan. En förälder påpekar att barn idag redan går många år i skolan och tycker av den orsaken att de inte behöver börja tidigare än de gör nu. En annan förälder tog upp liknelse med andra länder om tidig skolålder och tyckte inte alls det var bra.

”Ser man som i andra länder där de börjar skolan när de är fyra år t.ex. det är ju

hemskt att ha sådana krav på sig redan när de är så små, de behöver lek och de behöver ha lite allvar och så, men inte sitta bakom en bänk och lära sig en massa, utan de lär sig ändå genom leken och att man gör någonting ihop med en liten grupp och, nä jag tycker det är lagom med förskoleklass som är hälften lek och lite allvar när de är sex år. Och sen att det blir mer allvar när de blir sju.” (Förälder vid intervju)

En annan förälder sa så här vid ett intervjutillfälle: ”Jag tänker inte så mycket på att just

ordet ‘skolifiering’, försöka göra det mer skollikt men frågan är hur mycket skollikt man ska göra det.”

En tredje uttryckte sig så här:

”Jag tycker det låter negativt. Så länge det inte ställs krav, att de inte måste kunna en massa saker, det får inte vara någon press. På förskolan är det fortfarande lek och det får inte vara för mycket skolan i förskolan. Jag tycker barnen går redan för många år i skolan så de behöver inte börja tidigare. Jag vet inte exakt innebörden i ordet

skolifiering. Skolan är mer ett tvång att där ska alla barnen lära sig, men förskolan ska vara på lek, lärandet ska lekas fram”. (Förälder vid telefonintervju)