Examensarbete i Kriminologi Malmö högskola
KVINNORS FUNKTION INOM
ISLAMISTISKA
TERRORORGANISATIONER
EN LITTERATURÖVERSIKT
KVINNORS FUNKTION INOM
ISLAMISTISKA
TERRORORGANISATIONER
EN LITTERATURÖVERSIKT
KLARA LINDEROS
Författare /Linderos, K.Huvudtitel. Undertitel. Examensarbete i kriminologi 15 högskolepoäng.
Malmö högskola: Fakulteten för hälsa och samhälle, institutionen för kriminologi, 2016.
ABSTRAKT
För denna litteraturstudie har genom olika informationssökningsmetoder relevanta studier valts ut som behandlar kvinnors funktion inom islamistiska
terrororganisationer och skillnaderna mellan kvinnor och män i dessa. Resultaten visar att kvinnor har flera viktiga funktioner inom de islamistiska
terrororganisationerna, synliga såväl som dolda. Resultaten är dock tvetydiga gällande kvinnornas betydelse och vikt för terrororganisationerna. Det råder dock ingen tvekan om att de strategiska fördelarna med att använda kvinnor är många för terrororganisationerna. Detta är en anledning till varför medvetenheten kring kvinnornas medverkan i terrororganisationerna bör öka hos både allmänheten och de beslutsfattare som utformar kontraterroristiska strategier.
Nyckelord: Ideologiska supportrar, Islamistiska terrororganisationer, Kvinnor, Strategiska fördelar, Terrorism.
WOMEN’S FEATURE IN
ISLAMIST TERRORIST
ORGANIZATIONS
A LITTERATURE REVIEW
KLARA LINDEROS
Author /Linderos, K.Title. Subtitle. Degree project in criminology 15 högskolepoäng. Malmö University: Faculty of health and society, Department of criminology, 2016.
ABSTRACT
For this study, through various information retrieval methods relevant studies was selected that treats the function of within the Islamist terrorist organizations aswell as the differences between women and men in these. The results show that women have several important functions within the Islamist terror organizations, visible as well as hidden. However, the results are ambiguous regarding the role of women and the importance of women within the terrorist organizations. There is however no doubt that the strategic benefits of using women are many of the terrorist organizations. This is one reason why the awareness of women's
involvement in terror organizations should increase among both the public and the decision makers who design counter-terrorist strategies.
Keywords: Ideological supporters, Islamist terror organizations, Strategic benefits, Terrorism, Women.
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
INLEDNING ... 4
SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR ... 4
Frågeställning ... 4
Avgränsningar ... 4
BAKGRUND ... 5
Terrorism ... 5
Definiera terrorism ... 5
Kvinnor och terrorism ... 6
Inhemska och internationella terrororganisationer ... 6
Imperialistiska terrororganisationer, kvinnor och islam ... 6
Omvärldens uppfattning av kvinnor och terrorism ... 7
Utseende ... 7
Familjesituation ... 8
Terror i kärlekens namn ... 8
Feministisk frihetskämpe ... 8
Tuff som en man eller tuffare ... 8
Att förklara terrorism (SAT) ... 8
METOD ... 10
Litteraturstudie ... 10
Informationssökning ... 10
Flödesschema över tidigare sökning: ... 12
Flödesschema över de olika tillvägagångssätten att samla information till denna litteraturöversikt: ... 12
Tabell som visar enligt färgmarkering vilken informationssökningsmetod som använts för respektive källa. ... 13
RESULTAT ... 14
Resultattabell ... 14
Identifierade teman ... 15
Strategiskt utnyttjande av samhällets stereotyper ... 16
Uppmärksamhet ... 16
Tillgänglighet ... 16
Skillnaden mellan män och kvinnor – reaktion, motivation och handling ... 16
Man-‐shaming och inspiratörer ... 17
De dolda grundpelarna ... 18
Ideologiska supportrar ... 18
Administratörer och sändebud ... 18
Kvinnor som förbrukningsvara ... 18
DISKUSSION ... 19
(Metoddiskussion) ... 19
(Resultatdiskussion) ... 19
SLUTSATSER ... 20
INLEDNING
Terrorism är en brottskategori och ett ämne som är mycket omfattande. Det är också något som är mycket aktuellt i dagsläget på grund av flera terroraktioner som ägt rum i Europa de senaste åren. Det man uppfattar från
medierapporteringen är att det endast är män som genomför de fruktansvärda våldsdåd som skakar Europa nu som de skakat andra kontinenter i årtionden. Det enda man får veta om kvinnor i sammanhanget är att de blir övertalade att resa till krigsdrabbade områden för att giftas bort och uppfostra barn. Eftersom detta blir för svårt att undersöka av metodmässiga skäl så väcktes nyfikenheten kring kvinnors medverkan i terrororganisationerna. Agerar männen helt och hållet på egen hand? Där männen befinner sig av fri vilja borde det även finnas kvinnor. Och i så fall, vilken funktion har kvinnorna inom terrororganisationerna? I vilken utsträckning deltar de i de brottsliga aktionerna som klassas som terrorism?
SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR
Syftet med denna litteraturöversikt är att få en översikt av kunskapsläget för kvinnors funktion inom islamistiska terrororganisationer.
Frågeställning
-‐ Vilken funktion har kvinnor inom islamistiska terrororganisationer? -‐ Skiljer sig kvinnor som är aktiva inom islamistiska terrororganisationer
från män som är aktiva inom islamistiska terrororganisationer?
För att kunna förklara kvinnors medverkan inom terrororganisationer så har en jämförelse mellan män och kvinnor varit nödvändig. Detta eftersom jämförelserna dragits för att förklara kvinnors medverkan i de artiklar som tar upp fenomenet. Det kommer alltså inte att göras en kartläggning av kvinnors och mäns medverkan i terrororganisationer separat för att sedan jämföras. Formuleringen av
frågeställningen ansågs nödvändig, dock behövs det understrykas att fokus kommer att ligga på de kvinnor som medverkar i terrororganisationerna.
Avgränsningar
Frågeställningen är avgränsad till att endast behandla kvinnor inom islamistiska extremistiska terrororganisationer. Detta eftersom en undersökning av alla
kvinnor som deltar i terrororganisationer världen över skulle ge ett resultat som är spretigt och inte kan generaliseras, eftersom terrororganisationernas uppbyggnad, syfte (mål) och tillvägagångssätt skiljer sig mycket från varandra. Eftersom de islamistiska extremistiska terrororganisationerna har fler likheter med varandra samt att de är de mest aktuella just nu (2016) så gjordes avgränsningen för att gälla just dessa.
BAKGRUND
Terrorism
Terrorism är en utav de brottstyper som sticker ut från mängden eftersom det är svårt att förklara med klassiska kriminologiska teorier. Terrorhandlingar är noga planerade för att skapa rädsla hos en befolkning för att genom rädsla kunna styra politiska beslut (Ruby, 2002). Även om risken för att utsättas för terrorhandlingar inte är lika stor som att bli utsatt för andra typer av brott så verkar rädslan för att bli utsatt för terrorbrott mer överhängande (Ruby, 2002). Statistiskt sett är det högre risk att dö i en bilolycka än en terrorattack världen över, ändå är rädslan för att bli utsatt för terrorism förhållandevis hög (Ruby, 2002). Anledningen till detta tros vara att terrorattacker uppfattas som mer oförutsägbara och förödande, samt att terrorism innebär att göra stor skada på civila mål (a.a.). Eftersom terrorism går ut på att sprida skräck bland civilbefolkningen så är det mycket viktigt för dem att så många som möjligt får kännedom om de olika terrorattackerna som begås och vilken organisation som står bakom, samt vilket budskap dessa vill framföra (Von Knop, 2007). Därför är terrororganisationerna ofta måna om att ta på sig olika attentat samt att händelsen får så stor spridning som möjligt (a.a.). Den mest uppenbara källa till kännedom och spridning av terrorattentat är media i form av tv, tidningar, radio och sociala medier.
Definiera terrorism
Att definiera terrorism och bestämma vilka handlingar som klassas som terrorism eller inte kan vara problematiskt. En anledning till detta är för att kunna avgöra om en handling innebär terrorism eller inte så måste en tolkning genomföras. En tolkning kan vara legal eller moralisk, och beroende på hur bedömaren tolkar handlingen så kan handlingen anses som terrorism eller inte (Ruby, 2002). Tolkningsfrågan blir ännu större eftersom man vill kunna skilja terrorism från gerillakrig (frihetsrörelser), traditionellt krig och vanlig kriminalitet. Beroende på vem som tolkar det kan en handling falla under en eller flera av dessa kategorier (Gonzalez-Perez, 2008). Det har tagits fram flera olika definitioner av terrorism och vad som ingår i den (Gonzalez-Perez, 2008). Man har ännu inte nått global konsensus gällande en gemensam definition av terrorism (a.a.).
“the deliberate use of violence, or the threat of such, directed upon civilians in order to achieve political objectives.” - Tomis
Kapitan, 2003
“the use or threat of violence against innocent people to elicit terror in them, or in some other group of people, in order to further a political objective” - James P. Sterba, 2003
“violent criminal behavior designed primarily to generate fear in the community . . . for political purposes” -
Daniel E. Georges-Abeyie, 1983
“socially and politically unacceptable violence aimed at an innocent target to achieve a psychological effect” – Martha Crenshaw, 1983
(Gozalez-Perez, 2008, s. 9)
Det finns dock kriterier som används när terrorism ska identifieras. Dessa kriterier kan utläsas ur de flesta definitioner av terrorism (Gonzalez-Perez, 2008). Det första kriteriet är att handlingen är politiskt motiverad (Ruby, 2002). Detta innebär att det långsiktiga målet med en våldshandling är att påverka politiska beslut (a.a.).
Det andra kriteriet är att våldshandlingen är riktad mot icke kombattanter. Med detta menas att våldet är riktad mot personer som inte är aktiva i en konflikt (Ruby, 2002). Detta kan även innefatta militärer under fredsperioder, men den vanligaste betydelsen är vanliga civilpersoner som inte på något sätt bör vara beredda på att försvara sig mot politiskt våld (a.a.). Detta kriterium innefattar alltså inte civila under uttalat krig (a.a.)
Det tredje kriteriet är att handlingen utförs av subnationella eller dolda
grupper/personer (Ruby, 2002). Detta betyder att en våldshandling som utförs av
en nationalstat under pågående konflikt/krig inte klassas som terrorism även om det finns risk för att civila mål drabbas (a.a.). Däremot kan en nationalstat skicka dolda styrkor för att attackera ett civilt mål i ett annat land med syfte att påverka politiska beslut i det andra landet. Denna handling skulle kunna klassas som terrorism, med fokus på att handlingen utfördes av en dold grupp på ett oförberett och civilt mål (a.a.).
Kvinnor och terrorism
Inhemska och internationella terrororganisationer
Redan på 1870-talet fanns det kvinnor som hade ledande roller inom det politiska våldet i Ryssland (Wienberg & Eubank, 2011) och sedan dess har kvinnor i alla tider varit en del av olika terrororganisationer i olika utsträckning (a.a.). Inhemska terrororganisationer har visats ha fler aktiva kvinnor som anhängare än
internationella terrororganisationer (Gonzalez-Perez, 2008). Inhemska terrororganisationer kan liknas vid en gerilla eller motståndsrörelse som vill påverka politiska beslut inrikes (a.a.). Internationella terrororganisationer är de som har imperialism och politisk påverkan på global nivå som mål (a.a.). Att aktiviteten bland kvinnor i de inhemska terrororganisationerna är större tros bero på att kvinnor känner att de har större potential till at påverka något från sin hierarkiska ställning i inhemska terrororganisationer (Gonzalez-Perez, 2008). I en inhemsk terrororganisation har kvinnorna oftare ledande roller och deltar i terroraktionerna på samma villkor som männen (Gonzalez-Perez, 2008). Detta beror troligtvis på att det ligger i de inhemska terrororganisationernas natur att utmana det konventionella samhället som organisationen verkar i (a.a.).
“Men are used to being seen as strong and macho and women are expected to follow them…. But in revolutionary groups, the basic understanding is that we are equal.” – okänd baskisk kvinnas citat som återfinns i boken shoot the
women first, skriven av Eileen MacDonald år 1990 (Nacos,
2006, s. 444)
Imperialistiska terrororganisationer, kvinnor och islam
Den typiska rollen för en kvinna i en internationell terrororganisation kan liknas vid de typiska könsrollerna i ett utvecklingsland (Gonzalez-Perez, 2008). Detta innebär oftast ett indirekt och stödjande arbete inom terrororganisationen som till
exempel att laga mat, upprätthålla logi, sy och laga kläder och även finnas till lags för samlag för männen som är aktiva inom terroristorganisationen (a.a.). Detta har länge varit platsen för kvinnor inom islam och islamistiska terrororganisationer (Cunningham, 2007). Kvinnorna har ofta dolda men viktiga roller för
terrororganisationens överlevnad, men har även börjat vara mer och mer aktiva i själva terroraktionerna eftersom det finns många fördelar för en terrororganisation om de utförs av kvinnor (Bloom, 2011; Cunningham, 2007).
Att fokusera på kvinnor gällande antiterrorstrategier och forskning har inte vidare stöd eftersom flertalet studier visat att det inte finns någon större skillnad på kvinnor och män gällande varken motivation till att begå terrorbrott eller grad av våld i sina handlingar (Cunningham, 2007). Att lägga fokus på att motverka specifikt kvinnliga terrorister anses därför inte nödvändigt eftersom de inte verkar skilja sig från de manliga terroristerna (a.a.).
Omvärldens uppfattning av kvinnor och terrorism
Den spontana reaktionen gällande kvinnor som deltar i terrorism är ofta att det är mycket ovanligt. Av uppenbara skäl är omvärldens främsta källor till information om terrorism den dagliga medierapporteringen i tv, tidningar, radio och sociala medier. Eftersom medierna förenklar informationen som de förmedlar till sina konsumenter så blir uppfattningen av i detta fall terrorism och i synnerhet kvinnor som utövar terrorism oftast klichéartade (Nacos, 2006). Brigitte L. Nacos jämför medias skildring av kvinnliga terrorister med skildringen av kvinnliga politiker i sin artikel The portrayal of female terrorists in media: similar framing patterns in
the news coverage of women in politics and in terrorism. Hon menar att kvinnor
inom både terrorism och politik utmålas som undantag och som något unikt (Nacos, 2006). Det understryks även att så inte är fallet eftersom många kvinnor deltar aktivt i både terrorism och politik på samma sätt och av samma skäl som deras manliga kollegor gör (a.a.). Enligt Nacos analys av medierapporteringen i USA och Europa så porträtteras kvinnor i samband med terrorism oftast i olika fack som förenklar kontexten och beskriver kvinnornas deltagande med hjälp av stereotyper. De olika stereotypiska ramverk som Nacos menar beskriver de kvinnliga terroristerna efter är utseende, familjesituation, terror i kärlekens namn, feministisk frihetskämpe och lika tuff eller tuffare än män. Att försöka förklara och förenkla våldsverkares intentioner och beteende är inte något som är ovanligt. Det som är uppseendeväckande i fallet med terrorister är att männen och
kvinnorna porträtteras på så olika vis när det inte finns några egentliga skillnader mellan terroristerna förutom deras kön.
Utseende
Utseendefacket är det fack kvinnor hamnar i medierapporteringen när man beskriver hennes utseende ofta i samband med hur vacker, vanlig eller omisstänksam kvinnan verkar på grund av sitt utseende.
“The suicide bomber and her victim look strikingly similar. Two high school seniors in jeans with flowing black hair… “
Citatet är från en artikel i tidningen New York Times som beskriver hur en palestinsk tonårsflicka begår ett självmordsattentat där ett av de övriga offren är en israelisk flicka i samma ålder (Nacos, 2006). Beskrivningarna av de kvinnliga terroristerna fokuserar ofta på hur långt ifrån ”en typisk terrorist” hennes utseende utstrålar (a.a.).
Familjesituation
När media vill beskriva en kvinna som begått en terrorattack eller en kvinnlig politiker (eftersom nyhetsrapporteringen av dessa kvinnor med helt olika tillvägagångssätt är slående lika) så definieras hon inte sällan utav vilken familjesituation hon har (Nacos, 2006). Vem känner inte igen benämningarna ”trebarnsmamman”, ”hustru till en multimiljardär” eller ”änkan”? Inte sällan kopplar man även dessa definitioner till kvinnans motivation till att ägna sig åt terrorism.
Terror i kärlekens namn
En annan vanligt förekommande bild av kvinnliga terrorister som förekommer i media är att hon är aktiv i en terrororganisation på grund av sina känslor för en man (Nacos, 2006). Denne man kan vara antingen hennes bror eller pappa, men vanligast förekommande är en pojkvän/make (a.a.). Motivationen lyder ofta att de går med, stödjer och även är aktiva terrorister i en terrororganisation på grund av att tillfredsställa eller få uppmärksamhet från någon specifik från det motsatta könet (man) (Nacos, 2006). En annan vanligt förekommande förklaring är att kvinnan i fråga använder terrorism som hämnd för exempelvis en förlorad make, far eller bror (a.a.).
Feministisk frihetskämpe
En mediabild som var mer vanlig förr i tiden, närmare bestämt runt 1970-talet (Nacos, 2006) var hur de kvinnliga terroristerna tydde på ett mer jämställt samhälle, eller i alla fall att kvinnorna börjar förstå sitt värde och vågade stå upp för sina rättigheter (a.a.). År 2002, när det allra första lyckade terrorattentatet som utförts av en palestinsk kvinna inuti Israel tog plats så reagerade inte heller många med förvåning (a.a.). Media förklarade att det inte var konstigt att attentatet utfördes av en kvinna eftersom palestinska kvinnor är så frigjorda (Nacos, 2006). En vanlig reaktion på att en kvinna utfört ett terrorattentat i islamistiska
extremistiska terrororganisationers namn är någon form av hyllning, eftersom man uppfattar det som att kvinnorna inom islam blivit mer likvärdiga männen (Nacos, 2006).
Tuff som en man eller tuffare
För att en kvinna ska kunna bli terrorist måste hon vara extra galen, extra tuff och inte alls moderlig. I alla fall om du ska tro på omvärldens och medias bild av en kvinnlig terrorist (Nacos, 2006). De beskrivs ofta som farligare och galnare än ”vanliga terrorister” (läs: manliga terrorister) och detta eftersom de i många fall vill bevisa sitt värde genom att vara extra kallblodiga (Nacos, 2006). Denna bild av kvinnliga terrorister förstärks när medierapporteringen påpekar att kvinnorna som väljer att strida för sina ståndpunkter väljer bort sin familj och sina barn (a.a.). Denna synvinkel verkar mycket sällan användas gällande beskrivning av manliga terrorister (Nacos, 2006).
Att förklara terrorism (SAT)
Den förklaringsmodell och kriminologiska teori som anses lämpligast till att förklara terrorism är den situationella handlingsteorin (Situational Action Theory, SAT). Det är en generell handlingsteori som är utformad av P.O Wikström. Med generell handlingsteori menas att man skulle kunna använda den till att förklara alla handlingar, men används främst till att förklara kriminella och andra avvikande beteenden (Schils & Pauwels, 2016).
En av de två grundpelarna i SAT är orsakernas orsaker, även kallad den sociala
mekanismen eller anledningen till varför en brottslig handling är ett
handlingsalternativ. Den andra grundpelaren är den situationella faktorn som
förklarar vad det är i denna specifika situation som gör att en gärningsman utför ett brott, alltså den direkta handlingsmekanismen. (Schils & Pauwels, 2016). Frågan man först och främst ställer sig utifrån den situationella handlingsteorin gällande terrorism är alltså: vad är det som gör att politiskt eller religiöst våld ses som ett handlingsalternativ hos förövaren (a.a.)? Denna frågeställnings svar är orsakens orsak, det vill säga det som leder fram till att terrorism är ett
handlingsalternativ i en potentiell situation (Schils & Pauwels, 2016). Nästa steg i denna process är att undersöka vad det är som gör att de som har politiskt och religiöst våld som handlingsalternativ väljer att utföra dem i en given situation (a.a.).
Samspelet mellan den aktuella miljön och de sociala faktorer som individen utsatts för tidigare är alltså det som gör att en situation kan utmynna i ett brott (Schils & Pauwels, 2016). Har individen/gärningsmannen exponerats för
extremism och i sammanhang där politiskt/religiöst våld är accepterat finns det en större möjlighet att denne ser våldet som ett handlingsalternativ (a.a.). Beroende på vilka handlingsalternativ en gärningsman anser sig ha i relation till den moraliska miljön denne befinner sig i utmynnar en situation i ett brott eller inte (Schils & Pauwels, 2016).
Schils och Pauwels har förklarat extremistiskt våld med den situationella
handlingsteorin, och har där delat upp förståelsemomenten i olika delar. De olika delarna innehåller förklaringsmodeller av andra välkända kriminologiska teorier som är integrerade i den generella handlingsteorin (SAT).
Extremistisk benägenhet. Denna bestäms utav personens i fråga moraliska
övertygelser och förmåga till självkontroll (Schils & Pauwels, 2016). Det är alltså en fråga om man anser det moraliskt acceptabelt att ta till våld för att nå politiska eller religiösa mål (a.a.). Vidare menar Schils och Pauwels att förmågan till självkontroll är viktig för att kunna behärska sig i situationer där provokationer uppstår. Detta kan verka motsägelsefullt eftersom om en handling inte strider mot en individs moraliska värderingar så spelar inte självkontrollen någon roll.
Exponeringen för extremistiskt våld. Denna del förklarar hur exponering av
miljöer där extremistiskt våld är accepterat formar personer genom social
inlärning (Schils & Pauwels, 2016). Det är i dessa miljöer som den extremistiska benägenheten frodas (a.a.).
Uppfattad orättvisa. Denna del förklaras av Agnews generella strainteori. Att ha
uppfattningen om att bli behandlad sämre än andra grupper i samhället har visat sig skapa många negativa känslor och attityder hos de som uppfattar sig orättvist behandlade (Schils & Pauwels, 2016). Detta är något som identifierats som en triggande faktor och något som öppnar för mottaglighet för extremistiskt våld (a.a.).
Social integration. Denna del förklaras av teorin om sociala band, som menar att
vikten av anknytning till det konvetionella samhället är en viktig faktor för att känna gemenskap med det och därmed följa dess lagar och regler (Schils & Pauwels, 2016). Därmed är utanförskap något som förhöjer den extremistiska
benägenheten. Tillsammans med avsaknaden av sociala band och utanförskapen kommer ofta uppfattningen av maktlöshet inför samhället (a.a.). Tillsammans med orättvis behandling av myndigheter som till exempel polisen så finns det inte längre förtroende kvar för det konventionella samhället och dess regler och därför inte heller någon anledning till att följa dem. De extremistiska åsikterna och moralbildningen är därför inte svår att sprida hos människor som lever i utanförskap (Schils & Pauwels, 2016).
De flesta av dessa faktorer är även aktuella för att förstå all kriminalitet och avvikande beteenden (Coolsaet, 2016). Men i kontakt med möjligheten att delta i en terrororganisation som strävar mot ett ”högre syfte” kan dessa faktorer även betraktas som push-faktorer (a.a.). Detta är alltså något som får framförallt ungdomar som exponerats för extremistiskt våld och moraluppfattningar som rättfärdigar detta, uppfattad orättvisa och utanförskap att lämna sitt
hemland/familj/icke kriminella liv för att delta i terroristiska handlingar.
Pull- faktorerna är det som erbjuds hos terrororganisationen som matchar det som de påverkade individerna anser sig fattas (Coolsaet, 2016). Detta innebär till exempel i många fall en ny mening med livet, något som ger upprättelse för den uppfattade orättvisan och utlopp för den extremistiska benägenheten (a.a.). Det uppfattas som att hämnas på det konventionella samhället och bidra till förändring (Coolsaet, 2016).
Dessa komponenter är de viktigaste som ingår i det teoretiska ramverket för att förklara avvikande beteenden, i detta fall extremism och terrorism som kommer att behandlas i denna uppsats.
METOD
Litteraturstudie
Metoden som använts i denna undersökning är en litteraturstudie.
Litteraturstudiens funktion är att ge läsaren och författaren en tydlig överblick och kritisk granskning av hur kunskapsläget ser ut i nuläget (Denney & Tewksbury, 2012). För att detta ska kunna genomföras behövs en undersökningsbar
frågeställning som sedan operationaliseras till inklusions- och exklusionskriterier i en informationssökning i relevanta databaser (Denney & Tewksbury, 2012; Forsberg & Wengström, 2008).
Informationssökning
Materialet har varit relativt svårtillgängligt. Eftersom kvinnor och terrorism oftast inte nämns tillsammans i den kontext (kvinnor som är aktiva inom terrorism och inte endast offer för den) som denna uppsats ämnar förklara, så har kontakten med professor Lieven Pauwels varit av stor betydelse. Pauwels har bl.a. forskat kring terrorism och radikalisering och skickade efter förfrågan 13 olika
publikationer som jag inte annars hade hittat gällande framförallt våldsbejakande extremism och olika undersökningar gällande jihad och islamiska staten, men även artiklar om psykologiska aspekter kring terrorism.
Sorteringen utav de bifogade publikationerna gjordes genom att göra en sökning på orden ”women” och ”female” i publikationens text. Existerade inte något av dessa ord i texten så valdes den med automatik bort. I några fall fanns ”women” eller ”female” med i texten ett fåtal gånger, men syftade då på något som inte har relevans för frågeställningen. Av de texter som valdes bort handlade 3st om
psykologiska aspekter av terrorism, hos både offer och förövare. 5st som valdes bort pga att de varken innehöll ”women” eller ”female” handlade om islams framgångar inom extremism och bakgrundsfakta och förståelse kring ”jihad”. 1st handlade nästan uteslutande om utsatthet för extremism och valdes därför också bort.
En artikel som fördjupat sig i den teoretiska aspekten av terrorism som förklarar hur Wikströms situationella handlingsteori kan användas som ett ramverk för att förklara handlingsmekanismerna bakom terrorism fungerar valdes ut till att tas med i uppsatsens bakgrund. Även en artikel som underbygger och kompletterar det teoretiska resonemanget i föregående artikel användes i uppsatsens bakgrund. Återstående 2 artiklar användes i uppsatsens resultatdel, varav 1 även använts i bakgrunden.
Eftersom fördjupningsarbetet som gjordes i kriminologiprogrammet under termin 4 även kretsade kring kvinnliga terrorister men i ett bredare spektrum och inte fokuserat på islamitisk extremism, så har även artiklar som användes till det arbetet återanvänts. De tidigare sökningarna gjordes i databaserna PsycInfo och ABI/INFORM Global.
PsycInfo är en bred databas med artiklar som behandlar psykologi och flera andra tänkbara ämnen som är relevanta, exempelvis psykiatri, undervisning, ekonomi, medicin, farmakologi, språk, lingvistik och socialt arbete (Malmö högskola, 2015).
ABI/INFORM Global är en databas som till större del fokuserar på samhällsaspekter ur en ekonomisk synvinkel (Malmö högskola 2015).
Sökningarna ägde rum den 7 maj 2015 och sökorden som användes var Terroris* AND female OR women. De artiklar som valdes ut var peer reviewed samt hade något av sökorden i titeln. De artiklar som valdes bort var de som handlade om de kvinnor som faller offer för terrorism och islamisering, eftersom detta inte faller under frågeställningen vilken funktion kvinnor har i terrororganisationer. Även artiklar som publicerades innan 2005 valdes bort på grund av att resultaten skulle vara så relevanta i tiden som möjligt. På grund av det tidigare arbetets mycket begränsade tidsram valdes inte alla artiklar av relevans ut, utan endast de mest relevanta för kvinnlig terrorism i övergripande form. Eftersom denna
litteraturstudie är begränsad till att endast behandla kvinnor inom islamistiska terrororganisationer så var 2 av de tidigare använda artiklarna inte längre relevanta och valdes därför bort.
De författare och forskare som är framträdande inom terrorism och främst fokuserar på kvinnor upptäcktes dock under researcharbetet till det tidigare fördjupningsarbetet och har därför uppmärksammats under
informationssökningarna till denna litteraturöversikt.
Genom att söka på alla de författare som utvanns av den tidigare
informationssökningen hittas ytterligare 2 artiklar som använts i uppsatsens resultatdel.
Flödesschema över tidigare sökning:
Flödesschema över de olika tillvägagångssätten att samla information till denna litteraturöversikt:
Tabell som visar enligt färgmarkering vilken informationssökningsmetod som använts för respektive källa.
Titel Författare, år
The Emergence of Female Suicide Terrorists
Anne Speckhard, 2008
Female Suicide Bombers in Iraq
Anne speckhard, 2009
The Portrayal of Female Terrorists in the Media: Similar Framing Patterns in the News Coverage of
Women in Politics and in Terrorism Brigitte L. Nacos, 2006 Countering female terrorism Karla J Cunningham, 2007
Cross-Regional Trends in Female Terrorism Karla J. Cunningham, 2003
The female jihad : al qaedas women Katharina von knop, 2007
Women’s involvement in terrorism Leonard Weinberg & William Eubank, 2011 Women and terrorism: Female activity in domestic and
international terror groups Margaret Gonzalez-Perez, 2008
Bombshells: women and terror Mia bloom, 2011
Explaining Violent Extremism for
Subgroups by Gender and Immigrant Background, Using SAT as a Framework
RESULTAT
Resultattabell
Nedan följer en mer utförlig tabell som visar de viktigaste resultaten som är relevanta för den aktuella frågeställningen. Fem teman har kunnat identifieras som är återkommande i flera av källorna och således har resultatredovisningen delats upp enligt dessa teman i den efterföljande texten.
Titel Författ
are, år
Resultat relevanta för undersökningen
The Emergence of Female Suicide Terrorists Anne Speckha rd, 2008
Fokuserar på kvinnornas passiva roller som motivatorer för män, ideologiska supportrar och mer underlägsna i terrororganisationen än män. Även hur kvinnor används för att lättare komma genom säkerhetskontroller och göra svårtillgängliga mål lättare att nå. Den ökade sympatin till kvinnor i media tas tillvara på. Genom att kvinnor deltar pressar de män till att delta. Eftersom kvinnan trots allt har en underlägsen roll i sammanhanget är det bättre att ”offra” en kvinna vid ett självmordsattentat än en man.
Female Suicide Bombers in Iraq
Anne speckha rd, 2009
Kvinnor sänds ofta till fots med bomber eftersom deras kläder är bättre anpassade att dölja något under. Kvinnorna används eftersom de lättare tar sig genom säkerhetskontroller och att de inte är viktiga för terrororganisationen så att de är förbrukningsbara. Motivationen hos kvinnorna kommer oftast från trauma och hämndlystnad. Kvinnorna i Irak kan utan problem genomföra attacker eller vara sändebud utan sällskap, vilket tyder på hög grad av motivation. Att förhindra kvinnliga terrorister går endast genom att förhindra terrorism generellt.
The Portrayal of
Female Terrorists in the Media: Similar Framing Patterns in the News Coverage of Women in Politics and in Terrorism Brigitte L. Nacos, 2006
Förklarar att och hur kvinnliga terrorister utmålas som stereotyper i media i likhet med kvinnliga politiker. Beskriver de olika
stereotypramarna som kvinnor läggs i vid nyhetsrapporteringen och drar paralleller till skillnaden mellan män och kvinnor enligt medias bild och i verkligheten.
Countering female
terrorism Karla J Cunning ham, 2007
Kvinnliga terrorister har många fördelar som verkar ignoreras av kontraterrorismen till terrororganisationernas fördel. Detta leder till bl.a mer effektiva och oförutsedda attacker samt ett större uppbåd i media efteråt som används som propaganda för terrororganisationen.
Cross-Regional Trends
in Female Terrorism Karla J. Cunning ham, 2003
Kvinnor har på 2000-talet mer och mer börjat delta i
terrororganisationer. De har tidigare alltid funnits i bakgrunden men det är först nu (200-talet) som kvinnor börjar delta på samma sätt som män. Drar fördel av att inte vara den stereotypiska terroristen på flera sätt.
Identifierade teman
Att kvinnor är delaktiga i de flesta terrororganisationer på ett eller annat sätt, även de islamistiska extremistiska som denna undersökning fokuserar på är något som är konstaterat sedan tidigare (Von Knop, 2007). Men kvinnans traditionella roll inom islam (som är den ideologi som i nuläget mynnat ut i olika extremistiska terrorgrupper) har börjat åsidosättas för målets skull (Bloom, 2011). I stort sett alla terrororganisationer som inte tillåtit kvinnor att delta i terroraktionerna tidigare på grund av religiösa skäl har börjat inkludera kvinnor i alla delar av organisationerna (a.a.). Genom att rekrytera kvinnor till terrororganisationerna så öppnas möjligheterna för strategiska fördelar på många håll (Bloom, 2011). Under arbetets gång har fem återkommande teman kunnat identifieras gällande vilken funktion kvinnor har inom islamistiska extremistiska terrororganisationer
The female jihad : al qaedas women
Katharin a von knop, 2007
Terrororganisationer använder stereotyper om kvinnor till sin fördel genom omgivningens reaktion som är starkare när en kvinna ligger bakom ett terrorattentat. Belyser kvinnans dolda roller och
ideologiska support. Även hur kvinnor är förbrukningsbara eftersom de inte har en viktig roll inom terrororganisationen eller det
muslimska samhället. Samtidigt används medias ökade uppmärksamhet mot ett attentat som utförs av en kvinna som propaganda. Women’s involvement in terrorism Leonard Weinber g & William Eubank, 2011
Beskriver den fjärde vågen av terrorism vilken är den religiösa och nationalistiska vågen. Lättare att nå mål till fots. Kvinnor har ofta mer personlig motivation till att delta i terrororganisationer än män.
Women and terrorism: Female activity in domestic and international terror groups Margare t Gonzale z-Perez, 2008
-‐ skillnad mellan kvinnor inom internationella
terrororganisationer och inhemska terrororganisationer -‐ inhemska terrororganisationer är mer populära bland
kvinnor och är även de vanligaste typen av
terrororganisation som kvinnor har jämställda och ibland ledande roller.
-‐ Kvinnans roll inom en islamistisk terrororganisation (imerialistisk) är i bakgrunden av mannen och som support.
Bombshells: women and
terror Mia bloom,
2011
På grund av strategiska skäl har fundamentalistiska religiösa terrororganisationer börjat använda kvinnor även om det går emot organisationens moralbild. Kvinnor används som täckmantlar och bidrar till att nå svårtillgängliga mål för attentat. Fungerar som ideologiska supportrar och som verktyg till att pressa män till att delta.
Explaining Violent Extremism for
Subgroups by Gender and Immigrant
Background, Using SAT as a Framework Nele Schils & Liewen Pauwel s, 2014
Även om många tidigare studier visat att det inte är någon
signifikant skillnad mellan kvinnor och män som är involverade i terrororganisationer så argumenteras det för att
socialiseringsprocesserna är olika och därför finns det skillnader mellan handlingsmekanismerna som leder till terrorism hos män och kvinnor.
och hur terrororganisationerna använder kvinnor istället för män för att uppnå flera fördelar.
Strategiskt utnyttjande av samhällets stereotyper
Uppmärksamhet
Som nämnt i bakgrunden är det angeläget för terrororganisationerna att ett budskap ska nå ut till så många som möjligt och sprida rädsla hos så många som möjligt, vilket ofta handlar om att dess handlingar behöver få mycket
uppmärksamhet i media. När en kvinna utför ett terrorattentat så blir allmänhetens reaktion en helt annan än om samma attentat skulle utförts av en manlig terrorist (Bloom, 2011; Cunningham, 2007; Speckhard, 2008; Von Knop, 2007). Eftersom kvinnor ofta utmålas som stereotyper i sammanhanget terrorism så uppfattas situationen som förvärrad om det gått så långt att även kvinnor deltar i terrorismen (Nacos, 2006; Von Knop, 2007). Detta gör att händelsen får mer publicitet i media, vilket i sin tur leder till att informationen når ut till fler personer som kan bli påverkade av terrororganisationens budskap.
Tillgänglighet
Det finns en medvetenhet om att kvinnor används som verktyg för att exempelvis lättare få tillgång till mål med hög säkerhetsgrad (Nacos, 2006). Trots detta är de kvinnliga stereotyperna så starka i de flesta samhällen att det är mycket lönsamt för terrororganisationerna att använda kvinnor som täckmantlar, kurirer eller fullvärdiga terrorister (Cunningham, 2003; Speckhard, 2008; Speckhard, 2009; Weinberg & Eubank, 2011; Bloom, 2011). De muslimska kvinnorna bär ofta kläder som är heltäckande och som på grund av sin passform är lämplig att gömma saker under utan att väcka uppmärksamhet (Speckhard, 2009). Även på grund av klädseln och faktumet att det är en kvinna så anses det i många fall inte lämpligt för personal (framförallt inte manlig personal) i säkerhetskontroller att grundligt undersöka dessa kvinnor (Speckhard, 2008). På grund av att kvinnor inte lika lätt blir misstänkta, att de lättare kommer förbi säkerhetskontroller utan att ha blivit kroppsvisiterade på grund av kulturella och religiösa skäl så får kvinnor större tillgänglighet till många önskade mål för terrororganisationerna (Speckhard, 2008; Von Knop, 2007).
Skillnaden mellan män och kvinnor – reaktion, motivation och handling
Karla J. Cunningham har undersökt kvinnliga terroristers framgång och vad som gjorts för att motverka den. Flera studier bevisar att kvinnornas motivation till att begå terrorbrott och sätt att utföra dem inte skiljer sig från männens (Cunningham, 2006; Von Knop, 2007). Därför har de som utvecklat kontraterroristiska strategier misslyckats med att fånga upp och motverka de kvinnliga terroristernas fördelar (Cunningham, 2006). Att kvinnliga terrorister på senare tid varit framgångsrika beror alltså enligt Cunningham inte på att de skiljer sig från männen, utan snarare att omvärldens uppfattning av kvinnor som ej lika potentiella gärningsmän ger de kvinnliga terroristerna en stor fördel. Enligt Cunningham har kvinnornas fördelar och potential ignorerats av kontraterrorismen, vilket har resulterat i att kvinnor har kunnat utföra terrorattacker som är oförutsedda och effektiva (Cunningham, 2006). Kvinnor blir inte lika misstänkta och inte lika noggrant kontrollerade i säkerhetskontroller, vilket leder till att tillgängligheten för önskvärda mål är större för kvinnor (Von Knop, 2007).
I media återspeglas många kvinnor som blint styrda av kärlek till en man eller en manlig släkting till att utföra terroristiska handlingar (Nacos, 2006). Delvis kan detta påstående stämma eftersom rekryteringen av nya medlemmar i
terrororganisationer oftast sker genom släktingar och bekanta som i de flesta fall är män (a.a.). Detta betyder att även de manliga terroristerna vanligtvis blir rekryterade utav manliga släktingar (Nacos, 2006). Den enda skillnaden mellan män och kvinnor i detta fall är att kvinnorna definieras utifrån stereotyper om vem eller vad som fick henne till att ansluta sig till en terrororganisation (a.a.).
Enligt andra källor så skiljer sig de kvinnliga terroristernas motivation till
terrorism från deras manliga motpart (Weinberg & Eubank,2011). Weinberg och Eubank har i sin undersökning kommit fram till att kvinnor som begår terrordåd i den fjärde vågen av terrorism är mer personligt motiverade än sina manliga
motparter (a.a.). Med personlig motivation menas att kvinnorna ofta är motiverade av hämnd för exempelvis makar, barn eller andra släktingar som drabbats av pågående konflikter (Speckhard, 2009; Weinberg & Eubank,2011). I Anne Speckhards undersökning av kvinnliga självmordsbombare i Irak så kommer hon fram till att kvinnorna drivs främst av tidigare trauman och hämndlystnad
(Speckhard, 2009). Denna undersökning visar även att kvinnorna som bestämt sig för att begå självmordsattacker eller agera kurirer och sändebud för
terrororganiationer inte har behov av sällskap eller andra trygghets- eller
motivationsfaktorer vilket tyder på stark motivation (a.a.). Andra argument som pekar mot att kvinnornas motivation och rekrytering sker annorlunda är de som lyfter skillnader i socialiseringsprocessen som leder till att kvinnor dels inte exponeras på samma sätt för extremistiska omgivningar och dels till att kvinnor inte socialiseras i lika hög grad till att begå våldsbrott (Schils & Pauwels, 2014). Detta är även samma anledning till att kvinnor inte är lika benägna till kriminalitet i övrigt enligt Schils och Pauwels (a.a.). Med den slutsatsen menar de även att bekämpningen av kvinnliga terrorister men även terrorism överlag bör ske med samma medel som mot övrig kriminalitet (Schils & Pauwels, 2014). Detta eftersom de menar att det är samma handlingsmekanismer som leder till att människor begår terrorism som övriga brott (a.a.).
Man-shaming och inspiratörer
Att använda medias reaktioner på kvinnliga terrorister är mycket effektiv propaganda på flera sätt för en terrororganisation. Även om uppmärksamheten i media främst används till att sprida rädsla så finns det fler fördelar med den ökade uppmärksamheten som skapas runt ett kvinnligt terrorattentat. Genom att nå ut till fler personer ökar även chansen att kunna rekrytera fler medlemmar till
terrororganisationerna (Bloom, 2011; Cunningham, 2007; Speckhard, 2008; Von Knop, 2007). När ett terrorattentat genomfört av en kvinna får ökad publicitet ökar även chansen till att fler kvinnor blir inspirerade till att göra samma sak (Von Knop, 2007). Genom kvinnliga förebilder kan man rekrytera fler kvinnor vilket är positivt för terrororganisationerna eftersom detta ökar antalet kombattanter (a.a.). En tredje effekt som är önskvärd för terrororganisationerna är när könsroller och stereotypiska uppfattningar av kvinnor leder till att män som inte ännu deltar i en terrororganisation känner sig pressade till att göra det (Bloom, 2008;
Cunningham, 2003; Speckhard, 2008). Reaktionen när en kvinna utför ett terrorattentat är ofta att hon utförde det i frustration över att inte en man vågade eller ville göra det som hon ansåg skulle göras, och därför genomförde
män som inte anses göra sin plikt i den rådande konflikten till att inte vara sämre än en kvinna (Cunningham, 2003; Von Knop, 2007).
Inom Al-Qaida finns det riktlinjer för hur de manliga och de kvinnliga rollerna inom organisationen ska se ut (Von Knop, 2007). Kvinnorna ska vara de som har administrativa roller och uppfostrar barn i ”den rätta” ideologin (a.a.). Detta förklaras närmre i nästkommande avsnitt, men en del av den kvinnliga uppgiften inom Al-Qaida är även att vara en inspiratör för sin make (Von Knop, 2007). Uppfattningen inom organisationen är att om en kvinna är övertygad om syftet med ideologin och tillvägagångssättet (terrorism) så kommer hon även inspirera och motivera sin man och män i hennes omgivning till att genomföra vad som krävs för att uppfylla hennes förväntningar (Von Knop, 2007).
De dolda grundpelarna
Ideologiska supportrar
Den konventionella och mycket viktiga rollen för en kvinna som tillhör en terrororganisation är att vara en ideologisk supporter (Bloom, 2011; Gonzalez-Perez, 2008; Speckhard, 2008; Von Knop, 2007). Att vara en ideologisk supporter betyder som tidigare nämnt att kvinnan ska inspirera, motivera och övertyga sin man om terrororganisationens ideologiska motiv (Bloom, 2011; Speckhard, 2008; Von Knop, 2007). Men det innebär även att hon uppfostrar barn i samma anda (a.a.). Kvinnan ska alltså som ideologisk supporter stötta och övertyga männen i sin omgivning till att vara delaktig i terrororganisationen och genomföra uppgifter som detta kräver (Von Knop, 2007).
Administratörer och sändebud
När kvinnorna inte bryter mot de konventionella normerna och deltar i terrororganisationerna på samma sätt som män så har de andra essentiella
uppgifter för terrororganisationens överlevnad. Eftersom kvinnorna inte i samma utsträckning blir utsatta för livsfara så får de ofta agera administratörer och sändebud åt terrororganisationen (Speckhard, 2008;Von Knop, 2007). Detta kan bland annat innebära ansvar för finansieringen av terrorattentat och gemenskapen vilken terrororganisationens medlemmar lever i (a.a.). Eftersom det är lättare för kvinnor att förflyttas genom säkerhetskontroller så används de även som kurirer och sändebud för att tillhandahålla terrororganisationen med information och material som behövs för att kunna fortsätta med verksamheten (Speckhard, 2008;Von Knop, 2007).
Kvinnor som förbrukningsvara
Även om kvinnornas dolda roller är mycket viktiga så är kvinnorna fortfarande underlägsna männen i sin traditionella roll (Gonzalez-Perez, 2008; Speckhard, 2008). Detta gör att terrororganisationen inte värderar en kvinnas liv lika högt som en mans liv (Speckhard, 2008; Speckhard, 2009; Von Knop, 2007). Eftersom kvinnorna inte har någon hierarkisk status så anses de som utbytbara (a.a.). Därför ser terrororganisationerna det som mer lönsamt att ”offra” en kvinna till en
självmordsattack än en man (Speckhard, 2008; Speckhard, 2009; Von Knop, 2007).
DISKUSSION
Metoddiskussion
Eftersom enligt både Lieven Pauwels och de sökträffar som gjorts både under 2015 och 2016 visat att det endast finns ett fåtal forskare som fokuserar på kvinnor inom terrorismforskning så anser jag att metoden som använts kan anses tillförlitlig i förhållande till frågeställningen. Något som kan anses bristfälligt i metoden är att insamlingen av information inte varit så pass systematisk så att den kan anses vara en systematisk litteraturöversikt.
De flesta av artiklarna är baserade på intervjuer tillsammans med analyser av tidigare händelser i form av terrorattentat. De artiklar eller delar av artiklar som använts till resultatet i denna uppsats har undersökt och analyserat islamistiska terrororganisationer. Eftersom författarna till de använda artiklarna inte beskrivit eller motiverat sitt urval av intervjupersoner eller händelser som analyseras så kan trovärdigheten hos slutsatserna och generaliserbarheten ifrågasättas. Å andra sidan så är ämnets natur sådant att en annan typ av urval än ett bekvämlighetsurval skulle vara mycket svårt att genomföra. Detta eftersom det finns mycket
begränsade möjligheter att undersöka aktiva medlemmar i terrororganisationer. Av både naturliga och etiska skäl är det inte möjligt att ställa frågor till de som har begått eller ska begå självmordsattentat. Därför görs istället tolkningar av övriga och tidigare beteenden när analyser genomförs av självmordsattacker och
människorna som genomförde dem. Detta kan inte tas för absolut sanning utan bör istället tolkas som riktlinjer för hur verkligheten ser ut. Å ena sidan kan resultaten inte generaliseras, å andra sidan så är denna typ av analys och tolkning det mest lämpliga sättet att undersöka islamistisk terrorism och dess anhängare.
Resultatdiskussion
De resultat som motsäger varandra mest är de som talar för att kvinnors
medverkan i terrororganisationer och terrorattentat inte skiljer sig från varandra alls och de som talar för motsatsen, det vill säga att det finns märkbara skillnader. Min tolkning av dessa motstridiga argument är att skillnaderna befinner sig på olika nivåer. I de artiklar som fokuserar på kvinnornas handlingar så är det tydligt att tillvägagångssättet inte skiljer sig från kvinnor och män. Skillnaderna som blir belysta i bland annat Schils och Pauwels artikel är att skillnaderna mellan män och kvinnor ligger i socialiseringsprocessen och i handlingsmekanismerna som leder till motivation och handlingskraft till terrorism. Alltså har de olika artiklarna nått fram till olika svar på frågeställningen på grund av att de är utformade på olika sätt och förklarar skillnader ur olika synvinklar. Något som även bör beaktas när man tolkar ett fenomen utifrån är huruvida kvinnorna i fråga medverkar i terrorbrotten av fri vilja. Möjligheten finns att människor, kvinnor som män blivit antingen tvingade eller lurade till att till exempel utföra ett självmordsattentat. Gällande vilken funktion kvinnor har inom terrororganisationer så är resultatet entydigt gällande att kvinnor används taktiskt som spelpjäser av
terrororganisationerna på både ideologiskt traditionellt vis och på ett mer nytänkande vis. Hur viktiga kvinnor är presenteras dock på olika sätt i de olika resultaten. Von Knop fokuserar på de verkligt essentiella roller som kvinnor har
för terrororganisationernas överlevnad som exempelvis finansiering, budbärare och ideologiska supportrar. Cunningham argumenterar inte emot detta men belyser ändå kvinnornas underlägsenhet i förhållande till männen och att ur makthavandesynpunkt så har männen en viktigare roll i terrororganisationen och anses därför mer värdefulla.
Man bör tolka att kvinnornas handlingar inte skiljer sig från männens handlingar som att det inte finns några skillnader mellan män och kvinnor i detta anseende med försiktighet. Majoriteten av de som genomför terrorbrott och brott generellt är fortfarande män och därför bör man inte dra slutsatser utifrån de förhållandevis fåtal kvinnor som handlar på samma sätt.
I den teoretiska ramen som används i denna uppsats finns utrymme för
spekulationer om varför kvinnor skiljer sig från män gällande brottslighet och i detta fall terrorism. Hur väl det teoretiska ramverket kan appliceras på kvinnliga terrorister kan även ifrågasättas eftersom de flesta teorier baserade på empiri som till största delen är utvunnen från studier på män. Detta eftersom kriminella handlingar till största delen utförs av manliga gärningsmän. Eftersom kvinnor står för en så pass liten del av brottsligheten så sållas kvinnor ofta bort i
undersökningar får att få ett så generaliserbart resultat som möjligt. Detta leder till att teorier som underbyggs av sådana empiriska undersökningar bör appliceras på kvinnliga gärningsmän med försiktighet.
En teoretisk förklaring är att kvinnor och män uppfattar och reagerar på olika sätt när de blir exponerade för de olika riskfaktorerna för terrorism som identifierats i den situationella handlingsteorin; extremistisk benägenhet, exponering för extremistiskt våld, uppfattad orättvisa och social integration. De olika reaktionerna skulle i sin tur kunna förklaras med att kvinnor och män blir behandlade olika under socialiseringsprocessen, inte minst inom de islamistiska fundamentalistiska grupperingarna.
SLUTSATSER
För att kunna angripa problematiken med terrorism så krävs en djupare förståelse för alla dess olika bärande delar. I denna litteraturstudie så visar resultaten att det behövs en högre medvetenhet om kvinnornas funktion inom
terrororganisationerna både hos allmänheten och hos de som utformar kontraterrorstrategier. Eftersom terrororganisationerna använder omvärldens starka reaktioner till sin fördel med för dem minimala medel så behövs
medvetenheten för att minimera detta. Kvinnor är kapabla till att utföra samma terroristiska handlingar som män. Det som möjligtvis skiljer dem åt är
motivationen, orsakerna bakom motivationen men främst omvärldens reaktion på samma handling. Att använda kvinnor innebär många fördelar för
terrororganisationerna som alla hänger ihop. Ökad publicitet leder till att både rädsla, budskap och inspiration sprider sig. När en kvinna får denna typ av uppmärksamhet i media kan hon både inspirera fler kvinnor till att göra samma sak och pressa män till att göra samma sak för att inte vara sämre än en kvinna. Detta leder till fler kombattanter och cirkeln fortsätter.
För att kunna utforma effektiva kontraterrorstrategier i framtiden behövs en ökad förståelse för kvinnornas funktion inom terrororganisationerna. Detta för att kunna sluta underskatta kvinnor som viktiga delar av problematiken med islamistisk
terrorism. De forskningsfrågor som vidare borde belysas enligt resultaten i denna litteraturöversikt är huruvida man bör beakta de kvinnliga terroristernas
strategiska fördelar som belysts i denna litteraturöversikt när kontraterrorstrategier utformas.
REFERENSER
Bloom, M (2011) Bombshells: Women and terror. Gender issues, 2011 (28) 1-21 Coolsaet, R. (2016) Facing the fourth foreign fighters wave. What Drives
Europeans to Syria, and to Islamic State? Insights from the Belgian Case. Egmont
- Royal Institute of International Relations (81) 3-47.
C.L, R. (2002). The definition of terrorism. Analyses of Social Issues and Public
Policy, 2(1), 9-14.
Cunningham, J. K. (2006) Countering female terrorism. Studies in conflict and
terrorism, 2007 (30) 113–129.
Denney S. A. & Tewksbury R. (2012) How to write a literature rewiew. Journal
of criminal justice education, 2013, 24 (2) 218-234
Forsberg, C. & Wengström. Y. (2008). Att göra systematiska litteraturstudier.
Värdering, analys och presentation av omvårdnadsforskning. Stockholm: Natur &
Kultur.
Gonzalez-Perez, M. (2008). Women and terrorism: female activity in domestic
and international terror groups. London: Routledge.
Malmö högskola, (2015) Ämnesguide för kriminologi
>http://libguides.mah.se/c.php?g=196368&p=1290899<(2015-05-07)
Nacos, B L., (2006) The protrayal of female terrorists in media: Similar framing patterns in the news coverage of women in politics and in terrorism. Studies in
conflict and terrorism, 28(5), 435-451.
Schils, N., Pauwels, L. (2016). Political/religious violence and the mediating role of violent extremist propensities. Testing a theoretical elaboration of situational action theory, Journal of Strategic Security (in press)
Schils, N., Pauwels, L. (2014) Explaining Violent Extremism for Subgroups by Gender and Immigrant Background, Using SAT as a Framework. Journal of
Strategic Security 7, no. 3 (2014): 27-47.
Speckhard, A. (2008) The emergence of female suicide terrorists. Studies in
conflict and terrorism, 2008 (31) 995-1023.
and terrorism, 30(5), 397-414
Weinberg, L & Eubank, W. (2011) Womens involvement in terrorism. Gender
